E nyhetsblad från Smi skydd, Värmland. Nr 3 dec 2006

Transkript

1 WermlandsSmi an E nyhetsblad från Smi skydd, Värmland INNEHÅLL Nr 3 dec 2006 Årets influensavaccination registreras i nytt vaccinationsregister - Svevac 3 Till alla användare av Vaccinationsregistret SVEVAC 3 Nytt vaccin mot genitala papillomvirusinfektioner 4 Förslag om förändring av barnvaccinationschema 4 Klebsiella pneumoniae ESBL 5 Oklarheter om träffsäkerheten vid chlamydiadiagnostik med PCR-metodik 6 Smittspårningsjournal 6 Stickskador hos personal 7 Författning om basala hygienrutiner 7 Vårdsnusk 8 Mätning av smycken 9 Håret, potentiell smittspridare 10 Verksamhetstillsyn avseende vårdhygien Ortopeden avd 3A/B 10 Nya lokala anvisningar 11

2

3 Årets influensavaccination registreras i nytt vaccinationsregister - Svevac TEXT: Olle Wik 3 Sedan något år har vårdcentralen Rud använt vaccinationsregistret Svevac som tagits fram av smittskyddsinstitutet för att registrera de vaccinationer som ges på barnavårdscentralen. Vi kommer nu att börja att registrera även andra vaccinationer inom detta system. Först ut blir registreringen av influensavaccinationer som påbörjats den 6/ För närvarande pågår ett intensivt arbete med att implementera systemet inom landstingets sjukvård. Under våren som följer kommer man att följa efter på resemedicinska vaccinationsmottagningen på Csk. Vi räknar också med att övriga barnavårdscentraler följer efter under 2007 eller Det bör betonas av Svevacs vaccinationsregistrer inte är integrerat i de vanliga journaldatasystem som används inom den Värmländska sjukvården. Svevac är rikstäckande och skall vara lika i samtliga landsting. Det finns dock möjligheter att föra över data från Svevac till befintliga journalsystem. Härvid lag måsta man ta stor hänsyn till faktorer som datasäkerhet, patientintegritet etc. Nyttan med ett vaccinationsregister är naturligtvis uppenbar. När ett sådant system är fullt utbyggt kan varje individ få veta vilka vacciner man givit ändå sedan barndomen Vaccinationsregistret är också en förutsättning för den pandemiplan som antogs av landstingsstyrelsen under slutet av förra året. I en nödsituation kommer vaccinationsregistret att användas för registrering av pandemivaccin och sanno likt också Tamiflumedicinering. Man kan därför också se höstens registrering av givna influensavaccinationer som en slags generalrepetition inför ett nödläge med en pandemisk influensa. Till alla användare av Vaccinationsregistret SVEVAC TEXT: Maria Lewin Ett stort tack till alla användare av vaccinationsregistret SVEVAC - för ett fantastiskt väl genomfört arbete. Vi är medvetna om att det finns en del kvar, men vi i projektgruppen samt Smittskydd vill ändå skicka Er en hälsning med ett STORT TACK för Er medverkan. Olle Wik och Mia Lewin

4 Nytt vaccin mot genitala papillomvirusinfektioner TEXT: Olle Wik 4 Under oktober 2006 har ett nytt vaccin mot human papillomvirus registrerats. Det kommersiella namnet är Gardasil och det innehåller vaccin som är verksamt mot fyra typer av humant papillomvirus. Inom en snar framtid kommer ytterligare ett vaccin att registreras som är verksamt mot 2 st Papillomvirustyper. Gardasil är alltså ett tetravalent vaccin för prevention av humana papillomvirus. Två av de papillomvirus som Gardasil skyddar mot är HPV 16 och 18, som bidrar till uppkomsten av livmodershalscancer. Gardasil skyddar också mot HPV 6 och 11 som ger upphov till genitala vårtor. Den godkända indikationen är baserad på visad effekt av Gardasil hos vuxna kvinnor år gammal och visad immunogenicitet av Gardasil hos 9-15 år gamla barn och ungdomar. Skyddseffekten har ännu inte utvärderats hos män. Den primära vaccinationsserien består av tre separata doser á 0,5 ml som ges enligt följande schema 0, 2 och 6 månader. Vaccinet ges intramuskulärt. Gardasil eller andra papillomvirusvacciner ingår för närvarande inte i något fast vaccinationsprogram i Sverige. Detta betyder att de som önskar vaccinera sig får betala detta själva. Smittskyddsinstitutet och Sveriges gynekologiska förening anser dock att det bör inkluderas i skolhälsovårdens ordinarie program. I skrivande stund finns emellertid inget beslut att så ska ske. I väntan på att Gardasil inkluderas i något vaccinationsprogram kan vaccinationscentrum erbjuda vaccination till flickor i åldern 9-15 år, för kr (3 injektioner). Förslag om förändring av barnvaccinationschema TEXT: Olle Wik Socialstyrelsen har under sommaren lagt fram ett förslag om förändring av ordinarie vaccinationschema inom barn- och skolhälsovården. I det nya schemat skall vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib liksom tidigare ske vid 3, 5 och 12 månaders ålder. En 4: e dos som enbart inkluderar difteri, stelkramp, kikhosta och polio skall ges vid 5 års ålder och en 5:e dos som bara inkluderar difteri, stelkramp och kikhosta skall ges i årskurs 9 inom skolhälsovården. Beträffande mässling, påssjuka och röda hund ges dos 1 vid 18 månaders ålder och dos 2 i årskurs 1 inom skolhälsovården. Ovanstående förslag är just nu ute på remissrunda och kommer med stor sannolikhet att antas under december månad.

5 Klebsiella pneumoniae ESBL TEXT: Ann-Mari Gustavsson 5 Klebsiella pneumoniae är en gramnegativ tarmbakterie som oftast inte ger upphov till infektioner hos friska individer. Den kan dock ge upphov till infektioner (urinvägsinfektion, pneumoni, bukinfektion, mjukdelsinfektion eller sepsis) hos patienter med nedsatt immunförsvar. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har man sedan ett par år haft en stam av Klebsiella peumoniae som har blivit multiresistent genom att producera ett enzym som inaktiverar antibiotika s.k Extended Spectrum Beta Lactamase (ESBL). Man har inte lyckas begränsa utbredningen av denna bakterie så i oktober gick man ut med ett larm nationellt att man har fått en spridning på flera kliniker inom Akademiska sjukhuset. Smittskydd i Värmland gick ut med information till slutenvården att patienter som har varit inneliggande på Akademiska sjukhuset i Uppsala ska screenodlas med avseende på Klebsiella pneumoniae ESBL. Dessa patienter ska vårdas på enkelrum tills provsvaren har kommit. Screenodlingarna tas enligt MRSA-programmet. Smittspridning sker via kontaktsmitta och framför allt i vårdmiljöer. Om patienter bär på bakterien utan att ha symtom ska den inte behandlas. Kroppen tar så småningom hand om bakterien själv. Vi vet dock inte i nuläget hur länge man kan vara bärare av den. För att förhindra spridning av denna bakterie inom våra vårdinrättningar gäller som alltid att all vårdpersonal ska vara noga med basala hygienrutiner: - handsprit - inga smycken på händer och underarmar - handskar - kortärmad arbetsdräkt - skyddsrock/plastförkläde vid direkt patientarbete Genom dessa enkla rutiner får vi en barriär mot smittspridning av denna multiresistenta bakterie liksom av alla andra smittämnen vi kan sprida. Samma dag som vi fick detta larm från Uppsala upptäckte Mikrobiologen i Karlstad att vi hade en Klebsiella pneumoniae ESBL. Vid närmare efterforskning hade denna patient kommit från Akademiska sjukhuset i Uppsala ca en vecka tidigare. Patienter visade sig ligga på en fyrasal på en vårdavdelning på Centralsjukhuset. Vi blev naturligtvis mycket bekymrade om vi också hade fått en spridning av denna bakterie, på samma vis som det en gång hade börjat i Uppsala. Vi odlade alla patienter på den aktuella avdelningen. Ni kan ju föreställa er vår glädje när vi konstaterade att inga medpatienter hade blivit smittade, trots att patienter låg på stor sal. Hygienrutinerna på denna avdelningen fungerade mycket bra och vi slapp ett utbrott av Klebsiella pneumoniae ESBL. Det visade sig att basala hygienrutiner i praktiken är ett mycket bra sätt att förhindra smittspridning.

6 6 Oklarheter om träffsäkerheten vid chlamydiadiagnostik med PCR-metodik TEXT: Olle Wik Under oktober månad har man upptäckt en sexuellt överförd stam av Chlamydia trachomatis som inte blivit diagnostiserad via den PCR-metod som används på mikrobiologiska laboratoriet i Halmstad (Abbotts metod). En utredning av detta har visat att det finns en mutation hos vissa stammar av klamydiabakterien som gör att den inte går att diagnostisera med Abbotts PCR-metodik eller PCRmetoder från Roche (används i Karlstad). Undersökningar rörande förekomsten av icke detekterbara stammar har förutom i Halland gjorts också i Falun, Kalmar, Malmö, Stockholm och Örebro. Även i Karlstad har vi hittat sådana stammar. De metoder som har använts vid undersökningarna har varit olika, men man kan gissa att upp till % av fallen inte upptäcks med ovanstående tester. De analyser som hittills gjorts i Värmland visar på en lägre siffra, mindre än 10 %. Sammantaget skulle det ändå för Sveriges del kunna betyda hundratals missade diagnoser per månad. Åtgärder har naturligtvis redan vidtagits med anledning av ovanstående. En nödlösning har blivit att i de fall vi har patienter med symtom, men negativ test på laboratoriet i Karlstad så skickar vi vidare prov till Västerås för verifierande undersökning. Roche räknar med att vi ifrån mitten av januari ska kunna ha en ny provisorisk PCR-metod som påvisar muterade klamydia-stammar. Vi råder våra kliniker att tills vidare skicka in prover som vanligt. I de fall klinik och provsvar inte stämmer får man följa kliniken och ge behandling som baserar sig på patientens symtom. Detta är särskilt viktigt då man har att göra med yngre kvinnor som riskerar komplikationer som kan påverka kommande graviditeter. Smittspårningsjournal TEXT: Olle Wik I samband med att den nya smittskyddslagen antogs 2004 infördes ett nytt begrepp som heter smittsspårningspliktiga sjukdomar. Efter detta har socialstyrelsen kommit med föreskrifter om just smittspårning. Det som främst skiljer sig från tidigare regelverk är att man nu måste dokumentera alla åtgärder som görs i ett enskild smittspårningsärende. Om en smittspårning berör flera individer kan man inte använda patientjournalen för denna verksamhet. Man måste ha en separat handling. Tidigare fördes ofta alla kon- takter upp på ett sk arbetsblad. När man sedan följt upp alla dessa kontakter med odlingar och eventuella behandlingar så kastades dessa blad. Nu har kraven på dokumentation ökat bla för att tillsynsmyndigheten skall kunna kontrollera oss. Vi råder därför varje enhet som arbetar med smittspårning att se över sina rutiner så att dom uppfyller de lagstadgade krav som föreskrivs.

7 Stickskador hos personal TEXT: Ann-Mari Gustavsson 7 Vi får tyvärr allt för många samtal om att personal har stuckit sig på använda kanyler och nålar. Detta gäller för personal både inom LiV och inom den kommunala vården. Den vanligaste situationen när stickskada sker är när man sätter tillbaka skyddshylsan på kanylen till olika insulinsprutor. Tänk på: - Sätt inte tillbaka skyddshylsan. - Om man absolut måste göra det, använd aldrig tvåhandsgrepp. - Sätt på hylsan med hjälp av en hand. - Tryck hylsan och kanylen mot en kant eller liknande. - Använd handskar i sticksituationen. Om olyckan är framme minskas risken för överföring av ev blodsmitta. Ha en stickande/skärande burk inom räckhåll och lägg i kanylen direkt. Om olyckan är framme, följ instruktionerna i lokala anvisningar på vår hemsida Stick- och skärskada hos personal. Inom den kommunala vården har patienterna oftast insulinpennor. Knipna av spetsen med Safeclick eller använd ett hjälpmedel att ta bort spetsen tex Novofine Remover. Skaffa er bra rutiner i sticksituationen så ni undviker stickskadan. Det går visserligen att förebygga smitta till viss del med vaccination mot hepatit B och medicinering mot HIV. Men mot den vanligaste blodsmittan hepatit C finns ingen förebyggande hjälp att få. Det är mycket påfrestande att gå och vänta ett antal månader innan man vet om man blivit smittad. Så förebygg stickskador! Författning om basala hygienrutiner Text: Ann-Mari Gustavsson I samband med en hygiendag i Stockholm den 21 november, då man debatterade vårdhygienisk standard, informerade Socialstyrelsen att de håller på att utarbeta en ny författning (SOSFS) som ska handla om basala hygienrutiner. En författning är så nära lagtext man kan komma, vilket innebär att det blir mycket mer tyngd i kraven att all vårdpersonal ska följa dessa rutiner. Vi väntar med spänning på att den ska bli klar.

8 Vårdsnusk 8 Text: Ann-Mari Gustavsson På Ekots nyheter den 24 oktober hade de som rubrik Vårdsnusk. Socialstyrelsen har den sista tiden gjort inspektion på 90 vårdinrättningar runt om i Sverige och har givit allvarlig kritik till ett flertal av dessa för att den vårdhygieniska standarden är låg. Otto Cars, professor i mikrobiologi och ordförande i nationella STRAMA, uttalade sig och berättade att trots att antibiotikakonsumtionen minskar i Sverige, ökar de multiresistenta bakterierna till nivåer som börjar närma sig andra länder. Han lägger skulden för denna ökning på den dåliga vårdhygieniska standarden som finns överlag. Det är framför allt händer inom vården som sprider smitta. Två av de enheter som Socialstyrelsen inspekterade fanns inom LiV, närmare bestämt ortopedkliniken avd 3 A/B och kirurgkliniken avd 5 på CSK. Till vår stora stolthet hörde dessa enheter inte till dem som fick kritik på grund av dåliga hygienrutiner. Tvärtom konstaterade de att följsamheten till de basala hygienrutinerna var god och att personalen bar kortärmade arbetsdräkter. Otto Cars framförde också att en av vårdhygiens paroller har varit Sprit in, sprit ut, alltså handsprit när man går in till patienten och handsprit när man går ut från patienten. Nu är det dags att ha parollen Ring ut, alltså inga smycken på händer. Det är glädjande att kunna konstatera att vi inom LiV ligger helt rätt i åtgärder då vi sista året har haft en kampanj med smyckemätning på våra vårdenheter. Utfallet av denna aktivitet var över förväntan (se artikel här bredvid). Det känns som vi ligger riktigt långt framme med vårt hygienarbete inom Värmland.

9 9 Mätning av smycken Text: Ann-Mari Gustavsson Hygienombuden inom Landstinget i Värmland har sedan i våras organiserats som en omvårdnadsstrategisk grupp. Hygienombuden är indelade i fem grupper uppdelade enligt den gamla distriktsindelningen Karlstad, Arvika, Torsby, Säffle och Kristinehamn. Inom varje distrikt finns en sammankallande som samlar hygienombuden minst två gånger i halvåret för att diskutera gemensamma frågor och samordna aktiviteter. Det finns ett LiVgemensamt råd där representanter från alla grupper finns representerade. LiV-gemensamma rådet ska dra upp riktlinjer för gemensamma aktiviteter som ska ske det närmasta året för alla hygienombud inom LIV. Detta råd möts två gånger om året. När vi startade dessa grupper ville vi börja med en aktivitet som var lätt att mäta effekten av så hygienombuden kände att de kom igång med sitt arbete. Den i särklass viktigaste hygieniska åtgärd är att ha bra handhygien. Därför fokuserar vi arbetet detta första år på att underlätta för bra handhygien. För att handspriten ska ha bra effekt måste händerna vara utan solida föremål, dvs smycken. Därför genomförde hygienombuden mätning av smycken på händer och underarmar. En dag i veckan i 16 veckor (4 månader) räknades antalet personer som är i direkt vårdarbete som bar på smycken. Dessa siffror fördes in i en tabell som sedan sattes upp i personalrum för allmänt beskådande. Denna aktivitet satte igång intensiva hygiendiskussioner på i stort sett alla enheter som genomförde detta. Alla personalgrupper var med i mätningen. Alla drabbade var inte ense om att detta var en viktig åtgärd. Efter dessa 4 månader gjordes en sammanställning som finns att läsa på intranätet under rubriken omvårdnadsutveckling. Denna sammanställning visar att alla enheter har fått bättre och bättre resultat ju längre mätningen höll på. I slutet var det bara enstaka personer med smycken. Detta resultat kan även avläsas när man går i korridorerna och vistas i matsalen. Det är betydligt färre personer som bär på smycken nu än innan denna aktivitet startades. Det blev ett resultat som vida översteg förväntningarna. Bra gjort alla hygienombud. Det kommer att ske uppföljande mätningar två gånger per halvår, för att bibehålla den fina nivå vi nu har fått på enheterna. De enheter som inte var med i smyckemätningen i våras har börjat nu i höst. Vi hoppas att detta är något som alla enheter ska använda regelbundet framgent som ett mått på vårdhygienisk standard.

10 Håret, potentiell smittspridare Text: Ann-Mari Gustavsson 10 Det är viktigt att personal med långt hår har det uppsatt på ett sådant sätt att det inte faller ner i ansiktet och ner mot patienten i samband med vårdtillfället. På hårstråna finns bakterier som kan falla ner i sår. Lika stort problem, om inte större, är att vi har en reflexrörelse, som gör att vi stoppar håret bakom öronen när det faller ner i ansiktet. Även förhållandevis kort hår t ex axellång pagefrisyr, kan då ställa till problem. Ofta fungerar den reflexrörelsen även när vi står mitt i vårdsituationen med handskar på oss. Då kan vi sprida smitta både till oss själva och till våra patienter. Så var noga med att ha håret uppsatt när ni är i patientnära vårdsituationer. Verksamhetstillsyn avseende vårdhygien ortopeden avd 3A/B Text: Inger Grönberg, Avdelningschef, Ortopedkliniken, Avd 3, Centralsjukhuset, Karlstad Ortopedkliniken avd 3 A/B har haft tillsynsbesök från Socialstyrelsen avseende vårdhygien. Verksamhetschefen, verksamhetsutvecklare, avdelningschefer samt en personalgrupp bestående av sjusköterskor och undersköterskor intervjuades i grupp och sedan gjordes en rundvandring på avdelningen. Socialstyrelsen gör bedömningen att verksamhetens arbete med att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner är mycket väl utvecklad. Det finns dokumenterade rutiner runt vårdhygien och goda förutsättningar att tillämpa dessa. Vårdhygienisk expertis finns att tillgå samt hygienombud på avdelningen. Socialstyrelsens observationer under rundvandringen gav stöd för att vårdpersonalen tillämpar basala hygienrutiner, d.v.s. att skyddsförkläde, handskar och handsprit används samt att vårdpersonalen inte har smycken på händer och armar. Man noterade också att all vårdpersonal inkl läkare, bar arbetsdräkt med kort ärm.

11 11 Nya lokala anvisningar Text: Ann-Mari Gustavsson Tre nya lokala anvisningar har lagts ut på Smittskydds hemsida Dessa är: Blodsmitta, Luftburen smitta inkl bältros och Tuberkulos. Tidigare i år var även Diarré och Sårinfektion med sårsekretion klara. God Jul och Gott Nytt År önskar Smittskydd Värmland

12 Adress Denna tidning och mycket mer, finns att läsa på Smittskydds hemsida: Vi som arbetar på Smittskydd, Centralsjukhuset, Karlstad är: Eva Andersson Vårdhygieniker Gun Fridh Hygiensjuksköterska Anne Forsberg Biomed analytiker Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mia Lewin Smi skyddsassistent Ingrid Persson Smi skyddssjuksköterska Tina Persson Smi skyddsassistent Olle Wik Smi skyddsläkare Telefax smi