Grundläggande betaltjänster i förändring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grundläggande betaltjänster i förändring"

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER-2014:10 Datum Grundläggande betaltjänster i förändring Hur påverkas de statliga insatserna?

2 Rapportnummer PTS-ER-2014:10 Diarienummer ISSN Författare, deltagare i projektgruppen Fredrika Hed Rosén Ola Frithiofson Pär Lindberg Stefan Williamson Åsa Boman Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Förord PTS har sedan många år uppdraget att arbeta med tillgången till grundläggande betaltjänster. Det kan säkert förvåna några att just PTS arbetar med denna fråga, en fråga som vid första anblicken verkar väsensskild från vårt övriga reglerings- och tillsynsarbete inom elektronisk kommunikation och post. Men helt främmande är den inte. PTS arbetar på många sätt med tillgänglighetsfrågor. Exempelvis genom att verka för god tillgänglighet till telefoni och bredband för alla, och då särskilt för grupper med särskilda behov. Arvet från den tid då Posten hade ansvar för att erbjuda betaltjänster i glesbyggd är även det en viktig orsak till att PTS fortfarande arbetar med frågan, trots att Posten inte längre har det ansvaret. Detta viktiga arbete delar vi idag med länsstyrelserna, Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Över åren har PTS arbete med grundläggande betaltjänster ändrat karaktär. Påverkat av stora förändringar på marknaden i hur vi hanterar pengar, förändrar sig statens insatser på området. Allt fler bankkontor blir kontantlösa, samtidigt som många bankomater försvinner. Det finns naturligtvis mycket positivt med att samhället går över till användning elektroniska betalningar av olika slag, men för en del människor, företag och föreningar leder denna snabba samhällsomvandling till problem. De står helt enkelt utan möjlighet att få tag i kontanter, betala räkningar eller, för företag och föreningar, sätta in sina dagskassor på konton. När de fysiska tjänsterna försvinner riskerar vi en situation där människor, som av olika anledningar inte kan använda digitala tjänster, hamnar i ett verkligt utanförskap. Regeringen har som mål att alla i Sverige ska ha tillgång till fungerande betaltjänster. Så är det inte alltid idag. För att kunna möta de problem som finns behöver vi hitta nya former av åtgärder; åtgärder som det inte fanns behov av för några få år sedan. Och de åtgärder som krävs, behöver hanteras på alla nivåer i samhället: på nationell nivå, regional nivå och lokal nivå. Med den här rapporten till regeringen vill PTS lyfta fram både fördelar och nackdelar med den nuvarande utvecklingen med en allt mindre användning av kontanter. Vi vill peka på problem som redan har lösningar men har också försökt blicka in i framtiden och identifierat nya problem som väntar på att bli lösta. Framför allt vill vi lyfta fram behovet av ett brett ansvarstagande hos ett stort antal myndigheter, men även behovet av kommunernas delaktighet i arbetet med att bidra till att alla kan ha tillgång till grundläggande betaltjänster. Behovet av en ökad långsiktighet i hur stat och kommun i framtiden ska arbeta med denna föränderliga fråga, är viktig för samhällsutvecklingen i stort, men kanske särkskilt för en levande landsbyggd. Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 1 Inledning Syfte och avgränsningar 9 2 Snabb teknik- och strukturförändring inom betaltjänster kräver anpassning av statliga insatser och samverkan på olika nivåer Problemen med minskad möjlighet att ta ut kontanter bör framförallt hanteras regionalt och lokalt När den manuella kontanthanteringen minskar blir fler beroende av hjälp från andra och av att ny teknik är användarvänlig Tillgången till uttagsautomater kan minska när marknadsmässiga villkor avgör allt mer var de finns Uttag i butik blir allt viktigare som komplement till vanliga uttagsautomater men tillgången till kontanter kan inte alltid garanteras Många får hjälp med sina betaltjänster på sätt som inte är tillräckligt trygga Ny teknik ger upphov till nya sätt att sköta sina betalningar men inte för alla och inte överallt Sätten att betala räkningar blir fler och mer tillgängliga för de flesta, men ger nya problem för andra Bristande bredbandstäckning, minskad manuell hjälp och osäkra informella lösningar utgör problem för vissa Ny teknik för att betala räkningar kräver digital förmåga Minskad möjlighet för företag och föreningar att sätta in dagskassor på bankkonton leder till sämre kommersiell service Nedlagda bankkontor och avvecklad kontanthantering påverkar företagens likviditet och säkerhet negativt Föreningar har stor betydelse för glesbygdens överlevnad men problem med kontanthantering riskerar att begränsa deras roll Nya mobilbaserade betaltjänster kan vara en möjlighet för föreningar men det saknas optimala lösningar 24 3 Analys av sårbarheten när det gäller tillgången till grundläggande betaltjänster Sårbara orter avseende kontantuttag Sårbarheter avseende betalningsförmedling (betala räkningar) Sårbara orter avseende deponering av dagskassor Andra exempel på sårbarhet 38 4 PTS insatser under Det fortsatta utvecklingsarbetet behöver bedrivas på både kort och lång sikt De statliga insatserna behöver utvecklas ytterligare under 2014 och 2015 för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster För att skapa långsiktighet behövs en ökad tydlighet beträffande hur myndigheter och kommuner bör engagera sig 48 Källförteckning 52 Post- och telestyrelsen 4

5 Post- och telestyrelsen 5

6 Sammanfattning Post- och telestyrelsens (PTS) rapport Grundläggande betaltjänster i förändring är en återrapportering av myndighetens uppdrag enligt 2013 år regleringsbrev. Rapporten omfattar, utöver en redogörelse av de åtgärder som PTS vidtagit under 2013, även en beskrivning av utvecklingen inom området och en sårbarhetsanalys som kan ligga till grund för en kommande bedömning av framtida statliga insatser. I rapporten lyfts särskilt fram ett antal områden där PTS ser behov av en ökad tydlighet i hur myndigheter och kommuner bör engagera sig. De grundläggande betaltjänsterna påverkas av en snabb teknik- och strukturförändring samtidigt som lösningar för kontant betalning blir mer svårtillgängliga. De statliga insatserna behöver anpassas för att möta de behov som uppstår och PTS bedömer att insatser kan behövas på olika nivåer; nationellt, regionalt och lokalt. Samverkan mellan nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner bedöms särskilt viktig för att trygga allas tillgång till grundläggande betaltjänster. Behovet av statliga insatser påverkas av hur marknaden utvecklas i kombination med hur sårbar tillgängligheten är. PTS har påbörjat ett analysarbete kring sårbarheter utifrån ett geografiskt perspektiv, digital delaktighet och vissa andra faktorer. Det arbetet kommer att fördjupas framöver och ska utmynna i en prognos beträffande behovet av statligt stöd för grundläggande betaltjänster. Analysen visar bland annat att det på cirka 240 orter endast finns ett ställe för kontantuttag, och att en del av dessa orter skulle få mycket långa avstånd om den uttagsmöjligheten försvann. Analysen visar även att drygt 120 orter skulle få ett medelavstånd på över 1,5 mil till närmaste betalningsförmedling, för t.ex. betalning av räkningar, om det befintliga skulle stänga. PTS betraktar 2014 och 2015 som en övergångsperiod, under vilken formerna och förutsättningarna för det långsiktiga arbetet med grundläggande betaltjänster skapas. För att uppnå det behöver arbete bedrivas på både kort och lång sikt. I det kortare perspektivet anser PTS att det pågående arbetet med att utforma och genomföra regionala insatser ska fortsätta. Det handlar framförallt om att bygga vidare på det arbete som redan börjat ta form. Arbetet kan fortlöpa under förutsättning att befintliga uppdrag består för PTS, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). PTS anser också att det krävs ett långsiktigt utvecklingsarbete för att skapa goda förutsättningar för hanteringen av grundläggande betaltjänster efter Post- och telestyrelsen 6

7 Myndigheten har uppmärksammat ett antal frågor som behöver klargöras ytterligare framöver. Det gäller bland annat - förtydligande av fördelningen av myndighetsansvaret för grundläggande betaltjänster mellan nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner - förtydligande av kommunernas ansvar och fördelningen av ansvar mellan länsstyrelse och kommun avseende personer som behöver ett mer omfattande stöd när det gäller betaltjänster - förtydligande av bland annat stödformer och den långsiktiga finansieringen av insatserna - förtydligande och förbättring av förutsättningarna att koppla samman bredband, betaltjänster och regeringens Digital Agenda så att stöd i högre grad beaktas i ett gemensamt sammanhang PTS avser att under , i samverkan med övriga myndigheter, medverka till att ta fram underlag så att regeringen inför 2016 ska kunna lägga fast långsiktiga ramar för arbetet med grundläggande betaltjänster. I samtliga frågor som rör de långsiktiga förutsättningarna för det fortsatta arbetet med grundläggande betaltjänster kommer PTS att under 2014 ha en aktiv dialog med övriga berörda myndigheter samt med Näringsdepartementet. Post- och telestyrelsen 7

8 1 Inledning I denna rapport ger vi en lägesbild av hur utbudet av grundläggande betaltjänster förändras och hur de statliga insatserna på området håller på att anpassas till dessa förändringar. Vi försöker belysa frågor där vi ser oklarheter och där vi bedömer att det behövs en ökad tydlighet på sikt. Vi beskriver också sårbarheter som finns i tillgången till grundläggande betaltjänster, vilket utgör underlag som vi kommer att arbeta vidare med för att senare kunna bedöma behovet av statligt stöd. Avslutningsvis drar vi även några slutsatser kring förutsättningarna för hur de statliga insatserna kan fortsätta att utvecklas under de närmaste åren. Samtliga tre grundläggande betaltjänster; kontantuttag, betalningsförmedling och dagskassehantering, påverkas av en snabb teknik- och strukturförändring. Behov och beteenden förändras dock inte lika snabbt vilket leder till problem för användarna. Det gäller i de områden där kundunderlaget är för litet för att nya betaltjänstlösningar ska kunna etableras eller utvecklas på kommersiell grund. Det gäller också för de grupper som har svårt att använda de nya elektroniska betaltjänsterna som nu utvecklas i snabb takt. Tillgången till betaltjänster påverkas också av den generella utvecklingen i glesoch på landsbygder, där en negativ utveckling ofta innebär såväl minskande befolkningsunderlag som en försämrad kommersiell och offentlig service. Samhällsinsatser på betaltjänstområdet är beroende av hur servicen utvecklas i stort och insatser på betaltjänstområdet måste därför ses i ett samlat servicepolitiskt sammanhang. Sedan 2010 har Post- och telestyrelsen (PTS) i samverkan med framförallt länsstyrelserna utformat regionala insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster. Även i regleringsbreven för och har PTS haft i uppdrag att i samverkan med Länsstyrelsen i Dalarnas län, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) stödja länsstyrelsernas arbete med att utforma och genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. I arbetet med grundläggande betaltjänster ska myndigheterna särskilt uppmärksamma de behov som äldre personer och personer med funktionsnedsättning har. 1 PTS regleringsbrev för 2013 (N2012/6425/ITP, N2012/290/ITP (slutligt), N2012/1179/ITP (slutligt)), avsnitt 3 Uppdrag, Grundläggande betaltjänster. 2 PTS regleringsbrev för 2014 (N2013/5885/ITP, N2013/1002/ITP (delvis), N2013/5853/KLS (delvis), avsnitt 3 Uppdrag, Grundläggande betaltjänster. Post- och telestyrelsen 8

9 Parallellt med arbetet med regionala insatser bedrivs även ett viktigt arbete i att utveckla formerna för länsstyrelsernas arbete med grundläggande betaltjänster. Det rör sig framförallt om utveckling av processer, metoder och verktyg för arbetet samt kunskapshöjande insatser som utbildning och stöd för erfarenhetsutbyte och dialog mellan länsstyrelser och andra intressenter på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet med att utveckla och genomföra regionala lösningar för hanteringen av grundläggande betaltjänster utvecklas mycket positivt men det är ett arbete som tar tid och som vi därför bedömer behöver fortsätta under de närmaste åren. I första hand bör man sträva efter att få in ett ökat kommunalt engagemang för frågorna men även att utveckla formerna för samverkan med regionen kring betaltjänster i de fall ansvaret för de kommersiella servicefrågorna ligger där. PTS ser som viktiga övergångsår under vilka befintliga uppdrag och befintligt ansvar bör bestå så att processer på regional och lokal nivå hinner utvecklas och etableras. Samtidigt ser PTS att det under dessa övergångsår finns ett behov av att skapa ökad tydlighet kring de långsiktiga ramarna för de statliga insatserna för grundläggande betaltjänster. Det gäller bland annat var ansvaret bör ligga i vissa frågor samt hur insatserna långsiktigt ska finansieras. 1.1 Syfte och avgränsningar Rapporten utgör en återrapportering till regeringen av genomförda insatser enligt PTS regleringsbrev för år Utöver detta belyser PTS frågor där vi bedömer att det på sikt behövs en ökad tydlighet. Vi har också velat fördjupa insikten om sårbarheter i tillgången till grundläggande betaltjänster. PTS avser att arbeta vidare med detta underlag för att kunna göra en bedömning av hur behovet av statligt stöd kan komma att utvecklas. Vi hoppas att detta underlag ska ge en ökad insikt i olika frågor som kan behöva utredas ytterligare och på vilket sätt vi avser att arbeta vidare. Avgränsningar PTS framhåller vissa frågor och oklarheter som framkommit under arbetets gång. Vi gör dock inte anspråk på att ge en heltäckande bild av vilka frågor som kan behöva utredas. Analysen av sårbarheter är ett första steg i ett arbete för att kunna bedöma behovet av statliga insatser framöver. Ytterligare fördjupning krävs innan arbetet kan konkretiseras i bedömningar av behovet av statligt stöd i sammanhanget. Post- och telestyrelsen 9

10 2 Snabb teknik- och strukturförändring inom betaltjänster kräver anpassning av statliga insatser och samverkan på olika nivåer Utbudet av grundläggande betaltjänster kännetecknas av en snabb teknik- och strukturförändring med allt fler digitala tjänster. För många har den digitala utvecklingen ökat tillgången till grundläggande betaltjänster men vissa får problem när manuell betjäning och lokal närvaro minskar. Den tekniska utvecklingen under de senaste årtiondena har lett till genomgripande förändringar avseende hur personer och företag genomför betalningar och löser sina behov gällande kontanter. Idag sker omkring 75 procent av alla betalningar i butik med kort 3, och 94 procent av alla gireringar utgörs av elektronisk girering och autogiro 4. Trenden mot ökad digital användning förväntas fortsätta och parallellt pågår en kontinuerlig teknisk utveckling och anpassning. Bara under det senaste året har såväl banker som nya aktörer lanserat en mängd appar för betalningar och överföringar via avancerade mobiltelefoner, så kallade Smartphones. Även om användningen av dessa tjänster ännu är i sin linda 5 förväntas de på sikt få en stor användning. Utvecklingen mot ett mer digitalt samhälle har medfört många fördelar, inte minst i gles- och på landsbygder. Digitala betaltjänstlösningar är ofta tillgängliga dygnet runt och kan överbrygga långa avstånd till betalservice och därmed göra betaltjänster mer åtkomliga även på landsbygden. Internetbanker, mobila betaltjänster och uttagsautomater är exempel på tekniska lösningar som förenklat vardagen och gjort tjänster mer tillgängliga för företag och individer, däribland personer med funktionsnedsättning. Trenden mot ökad digitalisering, som pågått under många år, innebär också att tekniska lösningar allt oftare ersätter manuell betjäning. Under de senaste 15 åren har betaltjänster genom postkontoren, lantbrevbäringen och Svensk kassaservice upphört vilket framförallt förändrat tjänsteutbudet på landsbygden. När dessa tjänster försvunnit har banken varit den viktigaste 3 Kontantlöst vinner, Svenska bankföreningen, 28 feb Bank och finansstatistik 2012, Svenska Bankföreningen 5 Fortfarande är användningen av betalappar och SMS-betalningar begränsad. Mer än åtta av tio (85%) säger att de aldrig använder betal-appar medan nästan nio av tio (87%) svarar att de aldrig använder SMSbetalningar. (Från rapporten Det kontantlösa samhället (sid 32) som Insight Intelligence har tagit fram på uppdrag av Sigma, Västtrafik och.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur), Post- och telestyrelsen 10

11 inrättning som fortsatt att erbjuda manuell hjälp med betaltjänster. Fortsatt pågår även förändringar i bankernas service. Andelen bankkontor som inte hanterar kontanter har ökat från 10 procent i slutet på år till 47 procent sommaren och utvecklingen förväntas fortsätta under de närmaste åren. Även om inte alla kontor upphör med att hantera kontanter kan det i vissa områden bli långt till närmaste kontor med kontanthantering. Dessutom är det inte självklart att alla får service även där kontor finns. De banker som behållit kontanthanteringen har ofta valt att enbart hantera sina egna kunders behov eftersom belastningen och risken annars blir för stor för kontoret. Det har lett till så stor frustration bland besökare att utskällningar och hot mot personalen blivit ett arbetsmiljöproblem enligt några banker. Dessutom har de manuella tjänsterna med kontanter på bankkontoren ofta blivit dyrare. Där avveckling förekommit återfinns problem för både individer och företag. PTS bedömning är att problemen kopplade till bankernas minskade kontanthantering sannolikt kommer att förvärras under de närmaste åren och att kunder i glesbygdsområden sannolikt kommer att drabbas hårdast. Förutom att det kan uppstå problem i glesbygdsområden kan utvecklingen också innebära ökade problem för de grupper av användare som av olika skäl inte är digitalt delaktiga och exempelvis inte kan använda Internetbank och bankkort. Orsakerna kan variera; det kan röra sig om misstro mot tekniken, rädsla för att glömma koder, bristande kunskap och stöd i hur man använder digitala lösningar, fysiska hinder att hantera kort i uttagsautomater, hinder att få bankkonto eller kort på grund av betalningsanmärkningar, avsaknad av svenskt personnummer och annat. Dessa personer riskerar att hamna i en situation där de inte har tillgång till tjänster som tillgodoser deras behov och de blir istället beroende av stöd från samhället eller anhöriga och vänner. Personer som fortfarande har tillgång till manuell betjäning riskerar att få betydande kostnader för att utföra sina betalärenden. Det som sker är alltså inte enbart positivt. Vissa områden och vissa människor riskerar att bli utan tillgång till betaltjänster när de traditionella tjänsterna försvinner antigen på grund av att den digitala infrastrukturen saknas eller är otillräcklig eller på grund av att vissa saknar förmåga att använda de nya lösningarna. Berörda områden och människor hamnar inte bara i ett digitalt utanförskap utan de hamnar i ett verkligt utanförskap eftersom de står helt utan tillgång till fungerande betaltjänster när de manuella tjänsterna försvinner. 6 Bank- och finansstatistik 2010, Svenska Bankföreningen, augusti PTS/Argomentos databas. Statistiken är inhämtad våren/sommaren 2013 från aktörer på den svenska marknaden, däribland banker. Post- och telestyrelsen 11

12 Som en följd av förändringarna på betaltjänstmarknaden har också samhällets insatser för att trygga allas tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser fortsatt att förändras. Länsstyrelserna har börjat genomföra regionala insatser där de bedömer att det finns behov och på nationell nivå samverkar PTS med Tillväxtverket, Tillväxtanalys och Länsstyrelsen Dalarna för att stödja länsstyrelsernas arbete. I arbetet med betaltjänster på regional nivå har det också blivit allt tydligare att kommunerna har en central roll när det gäller att i samverkan med länsstyrelserna identifiera behov av statliga insatser. De kommunala förvaltningarnas lokalkännedom är ofta en förutsättning för att på rätt sätt tydliggöra behoven och prioritera insatserna. När det gäller särskilt utsatta individer finns det även ett behov av insatser inom ramen för kommunernas omsorgsansvar för de personer som av olika skäl inte är digitalt delaktiga och därmed beroende av de manuella betaltjänster som nu i allt högre grad avvecklas. Idag är det inte i alla delar tydligt hur de olika myndigheternas ansvar och roller ser ut i arbetet med grundläggande betaltjänster. Det innebär att frågan inte alltid kan hanteras på ett tillräckligt ändamålsenligt sätt. På regional nivå behöver därför bland andra kommuner och länsstyrelser diskutera med varandra hur man ser på frågor som var gränsen går mellan kommunens ansvar och det statliga ansvaret. På motsvarande sätt behöver länsstyrelser och regioner diskutera gränser och samverkan i de fall ansvaret för de kommersiella servicefrågorna ligger hos regionen. Det finns också skäl att överväga under vilka förutsättningar företag och hushåll kan förvänta sig att stat och kommun gör insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster när någon form av marknadsmisslyckande föreligger. I den pågående processen med att utveckla arbetet med regionala insatser är vad man kommer fram till vid dessa diskussioner ofta avgörande, bland annat för att skapa förutsättningar för ett sammanhållet strategiskt och faktabaserat arbetssätt. Även på nationell nivå finns det utrymme för att utveckla samverkan mellan myndigheter. Under de senaste åren har de berörda myndigheternas uppdrag tydliggjorts. Men det finns alltjämt behov av att fortsätta klargöra de långsiktiga förutsättningarna för de statliga insatserna för att säkerställa tillgången till grundläggande betaltjänster. Mot denna bakgrund är det önskvärt att ytterligare förtydliga bland annat hur myndighetsansvaret för grundläggande betaltjänster ska fördelas mellan nationella myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner. Post- och telestyrelsen 12

13 2.1 Problemen med minskad möjlighet att ta ut kontanter bör framförallt hanteras regionalt och lokalt När den manuella kontanthanteringen minskar blir fler beroende av hjälp från andra och av att ny teknik är användarvänlig Trenden mot minskad manuell service påverkar både möjligheten att göra uttag av kontanter och betala räkningar men är mer kritisk för uttag eftersom samtliga alternativ till betjäning i bank bygger på att användare åtminstone är så pass digitala att de har bankkort. Utan kort kan användare inte nyttja de alternativ som finns, som uttag i automat, i butik eller hos ombud. Det kan till exempel få som konsekvens att användare blir beroende av hjälp från hemtjänst, anhöriga eller god man även om de i övrigt är kapabla, att de lämnar ut kort och kod till utomstående trots risk för förskingring eller att de tar ut och förvarar stora summor kontanter hemma trots risk för rån. Dessa problem behöver hanteras men det är inte självklart att lösningen är mer manuell service. Insatserna kan lika väl bestå i att göra de nya elektroniska betaltjänster som nu håller på att etablera sig på marknaden användbara för fler grupper eller att på annat sätt få fler användare att bli digitalt delaktiga. Bankernas minskade kontanthantering medför framförallt konsekvenser på den lokala och regionala nivån och bör därför vara en fråga för kommuner och länsstyrelser. Det rör sig ofta om att ta tillvara den kunskap som finns om de lokala och regionala förhållandena och bygga vidare på de specifika förutsättningar varje enskild ort har. Kommunförvaltningarnas lokalkännedom är en förutsättning för att på rätt sätt tydliggöra behoven och utforma insatserna. Det kan beröra både landsbygdsutvecklare som handläggare inom den sociala omsorgsförvaltningen. Länsstyrelsers och kommuners ansvar och roll utesluter dock inte ett fortsatt statligt ansvar. För att hantera konsekvenserna av bankernas minskade kontanthantering på ett effektivt och framtidssäkert sätt krävs en fungerande samverkan mellan såväl länsstyrelser och kommuner som mellan regionala och nationella myndigheter. Länsstyrelser och kommuner kan stå för närhet till problem och för lösningar som är lokalt förankrade medan nationella myndigheter kan bidra med bland annat riktlinjer för hur frågan bör hanteras. Att hantera konsekvenserna av att manuell kontanthantering försvinner kan även kräva lösningar på nationell nivå. Ett exempel är den pågående förhandlingen om förslag till EU-direktivet om betalkonto, som innebär att alla kan få ett transaktionskonto och bankkort, vilket berör de personer som idag Post- och telestyrelsen 13

14 vägras bankkonto och kort. Att främja utvecklingen av tillgängliga och användbara tjänster är ett annat exempel som kan bedrivas på nationell nivå Tillgången till uttagsautomater kan minska när marknadsmässiga villkor avgör allt mer var de finns Frågan om minskning av antalet uttagsautomater i Sverige har på senare tid uppmärksammats i media. Den statistik som PTS/Argomento inhämtat från de aktörer som har kontantuttagsautomater på den svenska marknaden visar att antalet uttagsautomater minskat med drygt 630 stycken mellan sommaren 2011 och sommaren 2013, från cirka 3800 till Det är främst Bankomat AB som har stängt ner automater; drygt 930 stycken under perioden. Kontanten, ICA-banken, AutoCash ATM med flera ökar däremot antalet uttagsautomater, som tillsammans stigit med ungefär 300 stycken under samma period. Enligt Bankomat AB sker deras rationalisering framförallt i tätort där det finns flera automater nära varandra. Det är framförallt kommersiella villkor som avgör om uttagsautomater kan etableras och behållas. Möjligheten att etablera en ny automat beror på de lokala förutsättningarna. Uppskattningsvis krävs åtminstone uttag per månad för att en ny automat ska etableras på en ort och gränsen för att kunna bära det uppskattas ligga kring minst invånare. 8 Även om rationaliseringar sker i tätorter är det de som genomförs i gles- och landsbygd som kan bli mest kännbara. Leverantörerna har dock varit positiva till samfinansiering med andra intressenter, till exempel lokala bankkontor, företag eller länsstyrelser, i de fall automater inte kan drivas på marknadsmässig grund. Det förekommer också att banker behåller bankomater av andra skäl trots att de inte bär sig själva. 9 God tillgång till service kan utvecklas och upprätthållas genom samarbeten på regional och lokal nivå. Kommuner och länsstyrelser har anledning att utveckla sin samverkan och gemensamt öka sin kunskap om utvecklingen vad gäller uttagsautomater och behovet av insatser. Man behöver bland annat etablera samverkansformer som gör det möjligt att förverkliga de samfinansieringslösningar som leverantörerna sagt sig vara villig att medverka till. PTS har bidragit till att analys- och beslutshjälpmedel tagits fram som bland annat kan vara en del av det stöd som länsstyrelserna kan lämna i dessa processer. 8 Enligt kontakter med ett par aktörer i branschen. 9 I de lösningar för kontantuttag som länsstyrelser har bidragit med finansiering till etablering, har antalet transaktioner som mest varit 1000 stycken per månad. Post- och telestyrelsen 14

15 2.1.3 Uttag i butik blir allt viktigare som komplement till vanliga uttagsautomater men tillgången till kontanter kan inte alltid garanteras För uttag av kontanter förekommer redan idag en utveckling mot fler alternativ, där butiker utgör allt viktigare komplement till banker och uttagsautomater. I butik finns ofta möjlighet att göra mindre kontantuttag genom avrundning uppåt på köpesumman, och därtill erbjuder vissa livsmedelskedjor 10 och statligt finansierade ombud möjlighet till uttag på något större belopp utan köp. Denna utveckling är positiv och täcker delvis upp för de minskade uttagsmöjligheterna i bank men det är inte en fungerande lösning i alla områden eller för alla individer. På mindre orter och i glesbygden är det framförallt lokala butiker som får träda in som kontantförsörjare när banker och uttagsautomater drar sig undan. För många butiker är det positivt att kunder tar ut kontanter eftersom de då blir av med en del av dagskassan. Vissa butiker marknadsför till och med spontana kontantuttag, så kallade spontanter. Det förekommer dock fall där uttagen blir så pass omfattande att det blir en belastning för butiken som antingen tvingas neka kunder uttag eller bekosta inköp av växelkassa för att möta uttagsbehovet. Denna typ av negativa konsekvenser drabbar främst butiker i glesbygd där alternativa kontantkällor är begränsade. Handlare kan även belastas med andra typer av kostnader för kontantförsörjningen. En sådan är höga avgifter när uttag görs med kreditkort, något som inte framgår av kortet och som handlaren inte kan förutse. En annan är kostnader förknippade med Riksbankens byte av sedlar och mynt 11. Idag finns omkring 400 ombud för Kassagirot (Kuponginlösen) och innan Finansinspektionens beslut 12 drygt 500 ombud för Giroservice (Exchange Finans) etablerade på kommersiella villkor ute i landet. Denna typ av ombud utgör ett viktigt tillskott på marknaden genom att erbjuda olika typer av betaltjänster. Däremot ingår kontantuttag normalt inte i deras tjänsteutbud och de finns vanligen inte heller etablerade i lands- och glesbygden. Där behov finns men marknadskrafterna är för svaga för att kommersiellt bära en 10 För uttag i livsmedelsaffär förekommer samarbeten mellan vissa kedjor och vissa banker. I ICA-butiker kan man göra uttag på upp till kronor med bankkort från Swedbank, Nordea och Länsförsäkringar, och i Coops butiker kan man göra uttag med kronor med bankkort från Nordea. Avrundning uppåt (typiskt upp till 500 kronor) kan göras i de flesta butiker. 11 Under perioden förväntas andelen kontanta köp stiga vilket Svensk Handel menar kommer leda till ökade värdetransportkostnader, kostnader för växelkassor och ökad rånrisk för handlarna. Redan den 31 december 2013 blir äldre versioner av 50- och lappar ogiltiga, och mellan år 2015 och 2016 ska övriga sedlar och mynt lösas in och nya föras ut. 12 Den 14 januari 2014 återkallade Finansinspektionen (FI) kreditmarknadsbolaget Exchange Finans tillstånd att driva finansieringsrörelse, vilket innebar att alla verksamhet inklusive ombudsverksamheten har stoppats. Post- och telestyrelsen 15

16 betaltjänstlösning har länsstyrelserna möjlighet att göra insatser. Hittills har ett 20-tal ombud etablerats med hjälp av statlig finansiering genom länsstyrelserna, och det pågår diskussioner om insatser på ytterligare orter. Hos de statligt finansierade ombuden erbjuds även tjänsten kontantuttag. Även om butiker och statligt finansierade ombud är viktiga kontantförsörjare löser de inte behovet för alla individer. Framförallt finns problem för dem som behöver manuell service eftersom omfattningen på den hjälp man kan få i en butik ändå får betraktas som begränsad, i synnerhet i en kassakö. Även om manuell hjälp finns till hands finns det individer som inte känner sig komfortabla med att göra uttag i en butik eller hos ett ombud. Miljön är inte alltid avskärmad och det kan kännas otryggt, avslöjande eller på annat sätt obekvämt att ta ut kontanter där. Dessutom kräver det bankkort vilket inte alla personer har. Slutligen är uttag i butik och hos ombud alltid beroende av tillgången till kontanter i kassan vilket innebär att kunder aldrig kan vara helt säkra på att de får ta ut den mängd kontanter de önskar eller något alls. Tillgången till kontanter och handlarnas förmåga att bära ortens behov är primärt en fråga för regional och lokal nivå och synes bäst hanteras inom det regionala servicearbetet och i de regionala serviceprogrammen. Att se till helheten är viktigt eftersom utbudet och behovet av grundläggande betaltjänster i hög grad är beroende av hur väl andra tjänster fungerar och bär sig lokalt. Idag pågår en utveckling där små lanthandlare slås ut vilket direkt kan påverka tillgången till kontantuttag i glesbygden 13. Därför är det viktigt att betaltjänster inte ses som en isolerad fråga utan som en del av det regionala servicearbetet. När det gäller etablering av betaltjänstombud i glesbygdsområden är det PTS bedömning att länsstyrelserna har kommit förhållandevis långt när det gäller att fastställa behovet samt bedöma vilken insats som kan göras. I PTS fortsatta arbete med att stödja länsstyrelserna kommer bland annat insatser för att utveckla uppföljning av insatser samt öka lärandet och stärka samverkan mellan länsstyrelser och kommuner att prioriteras. Det återstår dock viss osäkerhet bland annat om stödformer och den långsiktiga finansieringen av insatserna. Det kan förväntas att en stödförordning kommer att beslutas av regeringen under En förordning kommer att bidra positivt till en minskad osäkerhet i länsstyrelsernas arbete. 13 Enligt reportage av Ulrika Beck-Friis på Dagens Eko den 24 september 2013 har omkring butiker försvunnit på 10 år. Idag finns det kvar butiker som omsätter 5-10 miljoner. Enligt reportaget bedöms 400 av dessa butiker riskera att gå omkull eller läggas ned pga alltför dålig lönsamhet. Post- och telestyrelsen 16

17 Enligt PTS bedömning behövs dock ytterligare tydlighet vad gäller en del långsiktiga frågor. En viktig fråga är hur långt integreringen mellan insatser för betaltjänster och övrigt regionalt servicearbete bör gå, till exempel vad gäller gränsdragning mellan stöd till betaltjänster och stöd till annan kommersiell service. En annan viktig frågeställning är om en ökad integration mellan insatser till betaltjänster och till annan service i sin tur behöver medföra förändringar i myndighetsstyrningen. Det finns också behov av ökad tydlighet vad gäller insatsernas finansiering på lång sikt Många får hjälp med sina betaltjänster på sätt som inte är tillräckligt trygga Personer som av olika skäl inte klarar av att hantera sina betaltjänstbehov på egen hand och som inte kan få stöd av anhöriga/vänner kan i vissa fall få viss hjälp genom hemtjänsten i kommunen (förutsatt att individen beviljats hemtjänst). Det har dock visat sig att vilken hjälp man kan få varierar från kommun till kommun. I vissa kommuner får hemtjänsten inte alls hjälpa till med sådant som rör brukares privatekonomi utan brukaren hänvisas att anlita en god man 14. I andra kommuner får hemtjänsten hjälpa till med vissa saker, till exempel att fylla i talongen för att betala räkningar, men inte annat, som att göra uttag med kort och kod. Förhållningsregler finns för att skydda både brukare och personal. Det förekommer dock att hemtjänstpersonalen hjälper till trots att de egentligen inte får, helt enkelt därför att det inte finns någon annan lösning och de inte kan lämna brukaren utan hjälp. Det förekommer också att personer som beviljats stöd genom hemsändning av livsmedel har lämnat kort och kod till sin lanthandlare för att betala sina köp och eventuellt få kontanter hem i samband med hemsändningen. Detta sker helt oreglerat och innebär risker för både dessa personer och handlare, samtidigt som det återspeglar problemet för vissa utsatta grupper i samhället. Lösningar för personer som inte klarar av att hantera bankkort eller som behöver ett mer omfattande stöd är framförallt en fråga på lokal nivå, men hur ansvaret ser ut är inte helt tydligt. Kommuner har ett ansvar för sina medborgare, vilket bland annat regleras i Socialtjänstlagen (2001:453). I det ingår exempelvis att vara förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och att verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt. Kommuner har dock inte ett tydligt ansvar vad gäller just tillgång till grundläggande betaltjänster. 14 Kommunen hjälper ofta till i samband med att en brukare behöver en god man. Det är dock brukaren som i första hand ska ersätta en god man, men om han/hon inte har råd kan kommunen stå för kostnaden. Post- och telestyrelsen 17

18 Som framgår av ovanstående tillämpas i praktiken lösningar som i egentlig mening inte är korrekta och samhället fungerar till viss del just på grund av att det förekommer lösningar som inte är helt i enlighet med de riktlinjer och regler som finns för att skydda användare och andra berörda. Detta är en fråga som bör hanteras på flera nivåer. Exempelvis samverkar PTS med bland andra Dalarnas länsstyrelse för att undersöka om det idag inte finns bättre socialtoch regelmässigt godtagbara lösningar som skulle kunna fungera för de personer som behöver hjälp och för personal utan större risker. Samverkan kommer även att ske med Socialstyrelsen/ Inspektionen för vård och omsorg (IVO), SKL och kommuner. I dagsläget kan PTS inte bedöma om det genom denna samverkan är möjligt att nå hela vägen när det gäller att skapa trygga förutsättningar för såväl de personer som är i behov av hjälp som för de som bidrar med hjälpen. PTS kan därför ha anledning att återkomma till regeringen (Näringsdepartementet) i det fall det visar sig att det finns ett behov av att närmare utreda förutsättningarna för att skapa enklare och tryggare hantering av kontantuttag för grupper av personer som är i behov av särskilt stöd, inklusive vilken roll och ansvar exempelvis hemtjänstpersonal med flera relevanta aktörer bör ha Ny teknik ger upphov till nya sätt att sköta sina betalningar men inte för alla och inte överallt izettle, WyWallet och SEQR är exempel på nya sätt att ta betalt och Swish, WyWallet och bankernas mobilappar utgör exempel på nya sätt att överföra pengar. Ofta bygger dessa lösningar på att den som köper eller gör en överföring har en smartphone eller surfplatta, men i vissa fall räcker det med en vanlig telefon (sms-köp med WyWallet) eller ett bankkort (izettle). Det finns dock många som saknar smartphone och vissa som saknar bankkort, däribland äldre men även andra som på grund av begränsad kunskap eller tillit, funktionshinder eller ekonomiska skäl inte använder den nya tekniken och tjänsterna. Än så länge är användningen i sin linda men kommer sannolikt öka de närmaste åren. Till att börja med kommer lösningarna förmodligen att bli ett komplement/ alternativ för yngre och medelålders personer som redan har andra lösningar. Däremot kan det dröja innan användningen når de grupper som oftare saknar alternativ, till exempel vissa äldre. Många av de nya tjänsterna som utvecklats skapar förutsättningar för lokala lösningar som inte bygger på hantering av kontanter. Nya elektroniska betaltjänster bygger dock på att det finns fungerande internetuppkoppling via mobilnäten. I vissa områden i gles- och landsbygd, skärgård och fjälltrakter kan bredbandsuppkopplingen saknas eller ha för låg kapacitet vilket hindrar Post- och telestyrelsen 18

19 användningen av dessa tjänster och därmed tillgången till fungerande grundläggande betaltjänster. Kontanter har den fördelen att de är portabla betalmedel och kan användas var helst de behövs, på en gårdsloppis, i skogen eller en fjälltopp. Många av de nya elektroniska tjänsterna är också portabla men kan bara användas om de har uppkoppling via mobilnäten, vilket åtminstone idag innebär vissa geografiska begränsningar. Det finns ett viktigt samband mellan betaltjänster och bredband som bör uppmärksammas i högre grad vid statliga insatser. Det finns idag vissa möjligheter att på länsstyrelserna hantera bredbandsstöd och stöd för grundläggande betaltjänster i ett gemensamt sammanhang. Stödreglering och myndighetsuppdrag är dock inte fullt anpassade till att identifiera och hantera de samband som kan finnas mellan bredband och betaltjänster. Det finns flera exempel där länsstyrelserna konstaterat att en planerad lösning för att skapa tillgång till betaltjänster har förutsatt åtgärder som ökar åtkomsten till mobilt eller trådlöst bredband. Det har emellertid visat sig svårt att förverkliga funktionella lösningar som kräver stöd till såväl betaltjänstlösning som åtkomst till bredband. PTS ser därför ett behov av att frågan uppmärksammas och att åtgärder vid behov görs för att förbättra länsstyrelsernas förutsättningar att hantera frågor om bredbandsutbyggnad och insatser för grundläggande betaltjänster i ett sammanhang. 2.2 Sätten att betala räkningar blir fler och mer tillgängliga för de flesta, men ger nya problem för andra Bristande bredbandstäckning, minskad manuell hjälp och osäkra informella lösningar utgör problem för vissa Det finns ett flertal sätt att betala räkningar på idag; till exempel genom internetbank, telefonbank, mobilbank, betaltjänstombud, bankernas girotjänst per brev och manuell service hos banken. Idag betalar de flesta sina räkningar över internet, och tillsammans står elektronisk girering och autogiro för 94 procent av alla gireringar 15. Det finns dock fortfarande ett stort antal människor som inte kan hantera betalningar över internet och som istället använder pappersbaserade gireringar där girouppdraget skickas i kuvert eller lämnas över disk på banken. Antalet pappersbaserade gireringar minskar men utgör alltjämt cirka 6 procent av girobetalningarna 16. På sikt kan de komma att upphöra men tidigast om fyra år 17. PTS bedömning är att om tjänsten upphör eller blir 15 Enligt Svenska bankföreningens Bank- och finansstatistik 2012 omfattar blankettgirering 70 miljoner transaktioner, elektronisk girering 789 miljoner transaktioner, autogiro 297 miljoner transaktioner. 16 Svenska bankföreningens Bank- och finansstatistik 2012 (se ovan). 17 Bankerna skrev för ett år sedan på ett fem års avtal med Privatgirot. Post- och telestyrelsen 19

20 betydligt dyrare skulle det ha en stor inverkan på tillgången till grundläggande betaltjänster för kunder som inte kan använda Internetbanken. Det finns även de som inte får tillgång till ett bankkonto och som därför varken kan använda betalning via Internetbank eller girobetalning per brev, utan hänvisas till betalning över disk. Som tidigare nämnts är ett EU-direktiv som ger alla rätt till ett betalkonto och betalkort under beredning vilket kan underlätta för denna grupp. Riksgälden har också upphandlat kontantkort (fr.o.m. 1 januari 2014 förbetalda korttjänster 18 ) som innebär att statliga utbetalningar till personer som saknar bankkonto kan göras med kort laddade med kontanter. Även kommuner upphandlar denna typ av lösning. Korten kan användas vid både köp och uttag, liksom när räkningar betalas över disk. Möjligheten att betala räkningar över disk finns på bankkontor och hos betaltjänstombud och kan vara ett viktigt alternativ för vissa. Det är dock relativt dyrt; kostnaden kan uppgå till 200 kronor per räkning på bankkontor 19 och på kronor hos betaltjänstombud 20. Banker erbjuder även möjlighet att betala räkningar via telefon. Om användaren klarar av att betala räkningen via knappval är tjänsten gratis men om man behöver personlig service kostar det lika mycket som på kontor. Det kan också tilläggas att hos ombuden är tjänsten ibland automatiserad vilket kan vara svårt för vissa grupper att hantera. Personalen kan behöva hjälpa till vilket kan vara problematiskt hos små ombud med endast ett biträde, vilket bland annat är vanligt i många mindre glesbygdsbutiker. Sammanfattningsvis kan sägas att än så länge finns bra lösningar för de flesta genom Internetbanker, bankernas girotjänster per brev och telefonbanker. Problem finns framförallt för dem som behöver manuell betjäning vilket inte finns överallt. På sikt är det största problemet om bankernas brevledes tjänster upphör. Även när det gäller betalningsförmedling förekommer osäkra lösningar och frågan behöver hanteras på såväl lokal, som regional och nationell nivå. PTS kommer i samverkan med bland andra länsstyrelserna att undersöka förutsättningarna för lösningar som är godtagbara i såväl regelhänseende som socialt 18 Riksgälden, pressmeddelande 22 maj https://www.riksgalden.se/sv/myndigheter/aktuellt/nyheter-ochpressmeddelanden/nyheter/2013/upphandling-av-forbetalda-korttjanster-klar/ 19 Kostnaden beror på bank, om man är kund eller inte och hur pass bra kund man är. Kostanden kan variera mellan kronor, och för enstaka kunder vara noll. Ofta krävs det att man är en premiumkund eller motsvarande för att få en låg kostnad. Om man inte är kund i banken kan man ibland inte ens betala sin räkning där. 20 Enligt uppgifter på Kassagirot.se och Giroservice.se, oktober Post- och telestyrelsen 20

21 hänseende och som i förekommande fall fungerar för brukare och personal utan större risker. Vilka ytterligare utredningsbehov detta kan föranleda är det för tidigt att uttala sig om nu Ny teknik för att betala räkningar kräver digital förmåga Framförallt under senaste året har det tillkommit nya lösningar som förenklar sättet att betala räkningar på. Bankernas nylanserade mobilappar ger tillgång till en mängd användbara tjänster, däribland möjlighet att scanna in räkningar med en smartphone/surfplatta och godkänna dem. Företaget Abuni erbjuder en annan tjänst med extern scanning och elektroniskt godkännande via smartphone, surfplatta eller dator. Gemensamt för dessa tjänster är att det krävs viss digital förmåga för att kunna använda tjänsterna, även om de tillsynes är mer användarvänliga (enklare) än till exempel Internetbanker. I det sammanhanget kan tilläggas att PTS för närvarande låter undersöka tillgängligheten och användbarheten hos ett tiotal betal- och bankappar för äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Insatser som främjar tillgängliga tjänster samt informationsinsatser om hur man använder dem skulle ha stor betydelse för tillgången till betaltjänster och kan med fördel drivas på alla nivåer. Att öka den digitala delaktigheten är en av våra främsta utmaningar i samhället och i takt med att digitala betaltjänster ersätter traditionella befaras det digitala utanförskapet bli ett ökande hinder för målet om allas tillgång till grundläggande betaltjänster. Informations- och utbildningsinsatser kring de nya tjänsterna kan vara ett framtida steg i att öka den digitala användningen och tillgången till betaltjänster. En sådan fråga skulle kunna hanteras på alla nivåer, lokalt, regionalt och nationellt, och det skulle kunna ske i samverkan med exempelvis pensionärsorganisationer och banker. Vad gäller ny teknik så kan vi liksom i tidigare avsnitt se att många lösningar kräver bredbandsuppkopplingar och att kopplingen mellan bredband och betaltjänster bör belysas. 2.3 Minskad möjlighet för företag och föreningar att sätta in dagskassor på bankkonton leder till sämre kommersiell service Nedlagda bankkontor och avvecklad kontanthantering påverkar företagens likviditet och säkerhet negativt Handel och turism är växande näringsgrenar som har stor betydelse för glesoch landsbygd då de främjar det lokala förtagandet. Gränshandeln som utvecklats starkt utmed den svensk-norska gränsen har stor betydelse för Post- och telestyrelsen 21

22 berörda glesbygdsområden. Turismen skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt i skärgård och fjälltrakter, längs vandringsleder och andra attraktiva glesbygdsområden. Företagen inom dessa näringsgrenar har ofta en förhållandevis hög andel kontantbetalningar i sin verksamhet. Dessa företag påverkas därför negativt av den försämrade tillgängligheten till grundläggande betaltjänster och då särskilt hanteringen av företagens dags- och växelkassor. Även brister i infrastrukturen för bredband och mobiltelefoni påverkar negativt då det kan försvåra betalningar med kort eller andra elektroniska betaltjänster som kan minska beroendet av kontanter. Särskilt utländska turister väljer att ha med sig kontanter då de inte är säkra på att utländska bank- och kreditkort fungerar i samma omfattning som i hemlandet. Lokala lösningar med möjlighet att betala i utländska valutor som Euro samt danska och norska kronor har utvecklats inom vissa turistområden och områden med mer omfattande gränshandel. Även här påverkas möjligheterna till köp och handel negativt av bankernas minskade kontanthanteringsservice. Serviceboxar dras in när bankkontor stänger, vilket innebär att företag i glesbygd får allt längre till ställen där de kan deponera dagskassor och hämta växelkassor. Tidsåtgången ökar, liksom kostnaderna. Vissa serviceboxar töms med låg frekvens, vilket innebär försämrad likviditet för berörda företag. Även säkerheten påverkas negativt. Företagarna har kvar kontanter längre i företagets lokaler eller i hemmet och när kontanterna transporteras för deponering sker det ofta med privata färdmedel och med en större mängd kontanter. Även om det inte finns tillgänglig statistik som visar på ökning av antalet rån utförda mot företagare i dessa sammanhang kan den upplevda risken vara påtaglig för den enskilde företagaren. Den försämrade tillgängligheten kompenseras till viss del av att andra aktörer träder in på marknaden. Vad gäller dagskassor är det dock bara banker och värdetransportbolag som tar emot dessa på kommersiell grund. De kommersiellt etablerade betaltjänstombuden tar endast undantagsvis emot dagskassor. Däremot har nästan alla de statligt finansierade ombuden förutsättningar att ta emot dagskassor. Det förekommer också att företag med en mindre rörelse gör privata insättningar som i praktiken motsvarar företagets dagskassa. Värdetransportföretagen växer i sitt åtagande och utöver företagsbesök etablerar de automatiserade så kallade cash shops och cash drops (serviceboxar för dagskassor), men hittills bara i större tätorter. Även om värdetransportbolagen genom förändringar i slingor och lokalisering av serviceboxar gör insatser som kan effektivisera och förbättra deras service är det PTS bedömning att Post- och telestyrelsen 22

23 kommersiella villkor kommer att fortsätta sätta gränser för tillgängligheten till dagskassehantering i lands- och glesbygd. Där betalservicen försämras blir ofta även annan kommersiell service sämre. Sammantaget kan en sådan negativ utveckling leda till försämrade utvecklingsmöjligheter för lokalt verksamma företag. PTS kommer i samverkan med länsstyrelserna att utveckla deras förmåga att vid behov genomföra regionala insatser för att trygga företagens tillgång till dagskassehantering i lands- och glesbygd. Företagens behov och förutsättningar är framförallt en fråga på lokal och regional nivå Föreningar har stor betydelse för glesbygdens överlevnad men problem med kontanthantering riskerar att begränsa deras roll Av rapporten Svenskarnas engagemang är större än någonsin insatser i och utanför föreningslivet 21 framgår att föreningsengagemanget i Sverige är mycket omfattande. En slutsats som redovisas i rapporten är att aldrig tidigare har så många varit engagerade i föreningslivet. I rapporten konstateras samtidigt att föreningsengagemanget är mer omfattande i mindre samhällen än i större och även mer omfattande än i jämförelse med föreningsengagemanget på landsbygden. PTS konstaterar att det är betalservicen i just mindre samhällen som försämras och att det är där de framtida riskerna för ytterligare försämringar är störst. Föreningslivet har stor betydelse för gles- och landsbygd 22 och har beskrivits som kittet som håller kvar befolkning i utsatta bygder och i samhällen trots att de upplever försämringar i offentlig- och kommersiell service. En del av föreningars intäkter kommer i kontanter 23 och föreningslivet är starkt beroende av fungerande tillgång till grundläggande betaltjänster. Idag påverkas föreningar framförallt av svårigheter och ökade kostnader för att deponera dagskassor 24. När föreningar inte kan sätta in kontanter påverkar det ideellt arbetande kassörer och andra förtroendevalda. Det gör det svårare att rekrytera 21 Svenskarnas engagemang är större än någonsin insatser i och utanför föreningslivet, Ersta Sköndal Högskola, Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm, Rapport till Regeringskansliet Sociologiska studier har visat på samband mellan ett rikt föreningsliv och ett framgångsrikt företagande. I andra sociologiska studier beskrivs föreningarnas stora betydelse för gles- och landsbygder. När de kommersiella alternativen är färre ökar behovet av en föreningsdriven fritidsverksamhet. En sådan studie är: Svenskarnas engagemang är större än någonsin - Insatser i och utanför föreningslivet (se föregående fotnot). 23 Det kan handla om skolklasser som samlar pengar till klassresa, anmälningsavgifter till pimpelfisketävlingar, intäkter från kioskverksamhet vid arenaidrotter, försäljning av kakor, korvar, kläder och annat, där barn- och ungdomar håller i försäljningen och mycket annat. 24 Ett särskilt problem är deponeringen av mynt som kan vara än svårare att bli av med. Post- och telestyrelsen 23

24 till administrativa funktioner och det skapas oönskade lösningar som ökar sammanblandningen av förtroendevaldas privata ekonomi och föreningens. Kontanter har varit och är fortsatt ett ändamålsenligt betalningssätt för föreningarna, då det bland annat kan möta medlemmarnas skiftande förmåga att använda alternativ. Därtill utvecklas alternativ som är anpassade till föreningslivets särskilda behov och förutsättningar långsamt. Till exempel kan kostnader och avgifter vara mer kännbara för föreningar som ofta har begränsade resurser. Av dessa anledningar kan kontanthanteringen inom föreningslivet komma att bli kvar längre än inom andra delar av samhället. Mot bakgrund av föreningslivets betydelse för bygders och samhällens utveckling krävs insatser för att trygga deras tillgång till dagskassehantering. Detta är i första hand en fråga på regional och lokal nivå, även om vissa insatser även kan göras på nationell nivå. Även när det gäller föreningslivets behov av dagskassehantering kommer PTS i samverkan med länsstyrelserna att utveckla förmåga att vid behov genomföra regionala insatser för att trygga tillgången till dagskassehantering i lands- och glesbygd. Föreningslivet har sin verksamhet lokalt men har ofta en distriktsorganisation som har förmåga att stödja föreningsutvecklingen lokalt. På så sätt kan föreningslivets organisation fungera bra i ett utvecklat samspel med länsstyrelser och kommuner. Utvecklingen av digitala betaltjänstlösningar, anpassade till föreningslivet krav på kostnadseffektivitet, enkelhet och tillgänglighet för medlemmar och idrottsintresserade är också ett angeläget utvecklingsområde. Exempel på sådana skulle kunna vara utbildnings- och utvecklingsinsatser gällande nya elektroniska alternativ Nya mobilbaserade betaltjänster kan vara en möjlighet för föreningar men det saknas optimala lösningar Många av de nya mobilbaserade betallösningarna kan vara intressanta för föreningar. Det finns dock olika utmaningar i form av kostnader, betalvanor och mobiltäckning. Transaktionsavgifter kan göra att elektroniska betalningar upplevs dyrare än kontanter, åtminstone när personalen själv tar på sig att lösa insättningen. Att få besökare att ändra betalvanor är en annan utmaning. Många lösningar bygger på att köparen har en smartphone och i vissa fall att de har en viss betalapp. Idrottsföreningar som har yngre medlemmar kan ha lättare att få besökare att använda de nya lösningarna medan pensionärsföreningar kan ha större problem. Ofta kräver lösningarna mobiltäckning vilket kan vara en annan begränsning i vissa områden. Redan idag tas extra, mobila, nätresurser i anspråk i stor omfattning vid särskilda föreningsevenemang och tävlingar. Under flera år har exempelvis Post- och telestyrelsen 24

25 större orienteringsarrangemang, som ofta förläggs där det mobila nätets kapacitet är begränsad, märkt av problem vid användningen av smartphones och internetkommunikation, men ytterligare mobila resurser för att öka kapaciteten har inte funnits. Post- och telestyrelsen 25

26 3 Analys av sårbarheten när det gäller tillgången till grundläggande betaltjänster Behovet av statliga insatser påverkas av hur marknaden utvecklas i kombination med hur sårbar tillgängligheten är. I detta kapitel redovisas en analys av sårbarheten när det gäller tillgången till de grundläggande betaltjänsterna; kontantuttag, betalningsförmedling och möjlighet att deponera av dagskassor. I slutet på kapitlet beskrivs även hur tillgången till betaltjänster kan påverkas av andra externa omständigheter så som utslagningen av landsbygdsbutiker och Finansinspektionens återkallande av Exchange Finans tillstånd. Beskrivningen utgör ett första steg i ett analysarbete som PTS kommer fördjupa framöver i syfte att bedöma hur behovet av statliga insatser kan komma att utvecklas. Analysen i de inledande avsnitten nedan bygger i stor utsträckning på geografisk analys av orter som enbart har ett serviceställe för en viss grundläggande betaltjänst och som därför skulle påverkas i högre grad om den servicen lades ner. Hur stora konsekvenser det skulle få varierar från ort till ort, I analysen har vi framförallt studerat orter som skulle få ett medelavstånd 25 på över 1,5 mil respektive över 3 mil från bostäder/arbetsställen till närmaste alternativa serviceställe. Vår bedömning är att dessa avstånd inte är obetydliga och statligt stöd skulle kunna bli aktuellt utifrån en bedömning grundad på dessa avståndsklasser. Frågan måste emellertid bedömas från fall till fall, och hänsyn även tas till andra faktorer. Att en ort bedöms sårbar betyder inte att den nödvändigtvis behöver statligt stöd många orter med ett serviceställe har tillräckliga förutsättningar för service på kommersiella villkor utan det betyder bara att orten saknar alternativ om den befintliga servicen skulle läggas ner och att konsekvenserna därför skulle bli större. Vi för därför ett översiktligt resonemang kring vilka risker som finns för att betaltjänsterna på berörda orter kan läggas ner. Dessa bedömningar behöver också vidareutvecklas framöver. Analysen bygger på senast tillgängliga statistik från PTS/Argomentos databas, framtagen av Argomento och Tillväxtanalys 26. Statistiken avser tillståndet under 25 Medelavståndet beräknas på väg-avståndet mellan servicestället och de hushåll alternativt arbetsställen som har servicestället som sitt närmaste alternativ för den aktuella tjänsten. För kontantuttag och betalningsförmedling beräknas avståndet till hushåll, för deponering av dagskassor beräknas avståndet till arbetsställen. 26 Statistiken baseras på uppgifter inrapporterade under våren-hösten 2013 från marknadens aktörer. Därutöver har statistiken uppdaterats med nytillkomna Bankomater enligt information under vintern 2013/2014. Eftersläpningar och fel kan förekomma, men statistiken ger troligtvis en rättvisande bild av verkligheten. Post- och telestyrelsen 26

27 år 2013, vilket innebär att effekter av Exchange Finans återkallade tillstånd inte har beaktats i avsnitten 3.1 till 3.3. Däremot förs ett resonemang kring detta i det avslutande avsnittet Sårbara orter avseende kontantuttag Kontantuttag förutsätter tillgång till fysiska uttagsställen. På orter där uttagsmöjligheten försvinner får nedläggningen betydande konsekvenser för både invånare och företag, vilket bland annat uppmärksammats i länsstyrelsernas bevakningsrapport för I bevakningsrapporten skriver länsstyrelserna att det kan vara särskilt viktigt att arbeta för att dessa uttagsmöjligheter får finnas kvar eftersom människor i dessa områden annars kan få långa avstånd för kontantuttag. PTS har fördjupat granskningen av orter som endast har ett serviceställe för kontantuttag 28 och som därför är mer sårbara för nedläggning. Det finns 235 orter som endast har ett serviceställe för kontantuttag 29. Vissa av dessa serviceställen täcker ett stort upptagningsområde där avstånden redan idag kan vara långa. 30 Om den befintliga tjänsten skulle läggas ner, och användare hänvisas till närmaste alternativ, skulle vissa orter påverkas marginellt (med några kilometer), medan andra skulle få ökade avstånd med uppemot 5-6 mil. Sammantaget skulle 102 orter få ett medelavstånd på över 1,5 mil, varav 21 orter över 3 mil. Därutöver skulle 4 orter i skärgård få lång transporttid på grund av färd över vatten. Diagram 1 visar, per län, antalet orter med endast ett serviceställe för uttag. Orterna har kategoriserats utifrån medelavstånd till närmaste alternativa uttagsställe för den händelse att den befintliga servicen skulle läggas ner. Framförallt är det län med röda och orangea staplar som har orter som skulle få långa avstånd om den befintliga uttagsmöjligheten upphörde. 27 Länsstyrelserna Rapport 2013:21 Bevakning av Grundläggande betaltjänster. 28 Som servicepunkt räknas bankkontor, bankbutiker, uttagsautomater och ombud. Möjlighet till uttag i butik genom avrundning uppåt och genom vissa bankkort i vissa livsmedelsbutiker är exkluderade. 29 Differensen mot länsstyrelsernas bevakningsrapport beror dels på olika gränser för urval, och dels på uppdateringar av data utifrån förändringar under hösten samt vissa korrigeringar i underlaget. 30 På 14 av serviceorterna är medelavståndet till den befintliga uttagsmöjligheten över 1,5 mil, men enstaka hushåll kan ha betydligt längre, över 8 mil. Post- och telestyrelsen 27

28 Västmanlands län Skåne län Gotlands län Blekinge län Hallands län Södermanlands län Örebro län Kalmar län Uppsala län Gävleborgs län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Värmlands län Västra Götalands län Västerbottens län Jämtlands län Stockholms län Dalarnas län Västernorrlands län Norrbottens län Per län: antal orter som har ett serviceställe för uttag kategoriserade utifrån avstånd till närmaste alternativa serviceställe om det befintliga serviceställt skulle upphöra Antal orter Fördelning utifrån avstånd till närmaste alternativ: 30+ km / över vatten km 0-14 km Diagram 1: Antal orter per län med ett serviceställe för uttag fördelade på distans till närmaste alternativ. Källa: Bearbetning av statistik från PTS/ Argomentos databas Det är framförallt orter i Norrbotten, Västernorrland, Västerbotten, Jämtland, och Dalarnas län som skulle få mycket långa avstånd om uttagsmöjligheten upphörde. Därutöver finns skärgårdsorter framförallt i Stockholm som skulle få långa transporter i tid på grund av färd över vatten. Diagram 2 visar de 21 orter som skulle få längst avstånd om det befintliga servicestället för uttag lades ner. (Skärgårdsorterna har inte inkluderats av statistiska orsaker). Den blå stapeln visar medelavståndet till befintligt serviceställe, som redan idag kan vara långt. Den röda stapeln visar hur mycket medelavståndet skulle öka om invånare istället fick ta sig till närmaste alternativ. Det totala avståndet till närmaste alternativ om den befintliga servicen läggs ner är alltså den blå plus den röda stapeln. 30 Post- och telestyrelsen 28

29 Dalarnas län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län * Övre Soppero * Karesuando * Abisko * Skaulo * Kangos * Kainulasjärvi Vuollerim Jörn Tärnaby * Ytterhogdal Funäsdalen Föllinge Trehörningsjö * Solberg Liden * Överturingen * Fredriksberg Orter som skulle få längst distans till närmaste uttagsställe om det befintliga servicestället på orten lades ner * Vittangi * Särna Älvdalen Furudal Medelavstånd (km) Medelavstånd till befintligt uttagsställe Ökat medelavstånd om den befintliga tjänsten skulle upphöra (Blå + röd stapel är medelavståndet till närmaste alternativ om den befintliga tjänsten upphör) * Orter som idag har statligt finasierade ombud Diagram 2: Sårbara serviceorter. Diagrammet visar de 21 orter som skulle få längst medelavstånd närmaste uttagsmöjlighet om det befintliga servicestället lades ner. 31 Källa: Bearbetning av statistik från PTS/ Argomentos databas Det kan konstateras att med ett undantag återfinns alla statligt finansierade ombud (18 stycken 32 ) på ställen där det är långt till alternativa uttagsställen. 12 stycken har ett medelavstånd på över 3 mil 33 till närmaste alternativ, och 4 förutsätter transport över vatten. Gäddede är ett undantag som har två serviceställen för uttag då en planerad borttagning av en bankomat inte verkställts. Dock saknar den orten alternativ för andra grundläggande betaltjänster. 31 Serviceorter med transport över vatten är exkluderade på grund av statistiska hinder. 32 Medel har beviljats för ombud på ytterligare 3 orter, men verksamheten har ännu inte startat och är därför inte inkluderade i nämnda uppgifter. 33 Ej beaktat konsekvenser av Exchange Finans indragna tillstånd. Post- och telestyrelsen 29

30 Förekommande lösningar på orter med ett serviceställe för kontantuttag Källa: Bearbetning av statistik från PTS/Argomentos databas Bankkontor (45 st) 19% Statligt finansierade ombud (17 st) 7% Uttags-automater (174 st) 74% På de orter som har ett serviceställe för uttag tillhandahålls servicen oftast genom uttagsautomater. Som framgått tidigare har PTS fått information om att det krävs uppskattningsvis åtminstone uttag per månad, eller en befolkningsmängd på minst 3000 invånare, för att en uttagsautomat ska kunna etableras och drivas kommersiellt 34. På 45 orter finns uttagsautomater som har färre än 3000 invånare inom sitt upptagningsområde 35, och dessa bedöms på sikt löpa en större risk att inte överleva på kommersiell grund. Om de skulle stängas skulle 21 av orterna få ett medelavstånd till närmaste uttagsställe över 1,5 mil, varav 4 skulle få över 3 mil. Dessa skulle på sikt kunna tänkas behöva statligt stöd om kommersiella lösningar inte kan upprätthålla tjänsten. 34 Baserat på uppskattning från ett par aktörer som tillhandahåller kontantuttag genom uttagsautomater, hösten Upptagningsområdet definieras utifrån de befolkningsrutor i SCB:s kartnät som har den aktuella servicepunkten som sin närmaste. Post- och telestyrelsen 30

31 Östergötlands län Jönköpings län Skåne län Västernorrlands län Kalmar län Kronobergs län Värmlands län Stockholms län Västra Götalands län Gävleborgs län Norrbottens län Jämtlands län Västerbottens län Per län, antal orter med en uttagsautomat som har färre än 3000 invånare inom sitt upptagningsområde fördelade på avstånd till närmaste alternativa serviceställe om den befintliga uttagsautomaten skulle stänga Diagram 3: Antal sårbara orter med en uttagsautomat som har färre än 3000 invånare inom upptagningsområdet, fördelade på avstånd till närmaste alternativ. Källa: Bearbetning av statistik från PTS/ Argomentos databas Vad gäller de 45 orter som har ett bankkontor som sitt enda serviceställe för uttag, är de nästan uteslutande kontor till Handelsbanken och olika Sparbanker. Dessa banker har hittills haft en mer återhållsam inställning till att avveckla kontanthanteringen på kontoren, men om även dessa aktörer i framtiden avvecklar kontanthanteringen skulle det påverka tillgängligheten negativt. 30 av kontoren ligger på orter där medelavståndet till närmaste alternativ överstiger 1,5 mil, varav 4 överstiger 3 mil. Utöver de 18 orterna som har statligt finansierade ombud visar analysen att det finns ett stort antal andra ställen som är sårbara på grund av långa avstånd till närmaste alternativ eller transport över vatten. På flera orter tillhandahålls servicen genom uttagsautomater som befaras ha ett svagt kundunderlag. På vissa andra orter tillhandahålls tjänsten genom bankkontor som på sikt riskerar att upphöra med kontanthanteringen. I underlaget har vi utgått från orter med endast ett serviceställe, men utvecklingen kan innebära att antalet orter som bara har ett alternativ förändras. Det kan även finnas behov på platser som idag inte alls har något serviceställe för uttag Antal orter Fördelning utifrån avstånd till närmaste alternativ 30+ km / över vatten km 0-14 km Post- och telestyrelsen 31

32 3.2 Sårbarheter avseende betalningsförmedling (betala räkningar) Tillsammans erbjuder internetbank, brevledes girering och betalning över disk en god tillgänglighet till betalningsförmedling men det finns sårbara grupper, framförallt de som inte är digitalt delaktiga. År 2013 är det enligt Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) fortfarande 1,1 miljoner, eller 14 procent av befolkningen över 18 år, som inte har tillgång till internet i hemmet eller använder internet mer sällan än någon gång i månaden. Av dessa är 61 procent ( personer) över 76 år och 20 procent ( ) mellan 65 och 75 år gamla % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel personer i olika åldersintervall som inte använder internet 3% 2% 3% 4% 9% 28% 66% Diagram 4: Andel av befolkningen som inte använder internet, per åldersgrupp, Källa: Bearbetning av underlag från Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) Den digitala delaktigheten ökar med cirka per år, men ökningsfaktorn avtar, framförallt hos de äldre grupperna. Om ökningen fortsätter i samma takt kan det fortfarande finnas mellan och personer som inte har tillgång till internet i hemmet år Anledningen till att inte använda internet är främst att man inte är intresserad (77 procent) eller att tekniken upplevs krånglig (18 procent). En procent anser att det är för dyrt. Det är troligt att många av de som inte är digitalt delaktiga också är de som använder sig av blankettgireringar (giro per brev och betalning över disk). Sedan 2007 kan man se att användningen av blankettgireringar stadigt minskat, med cirka 5 miljoner transaktioner per år 37. Om minskningen fortsätter i 36 Soi2013 (undersökningen Svenskarna och internet 2013)Stiftelsen för internetinfrastruktur 37 Bank och finansstatistik 2012, (även ) Svenska bankföreningen. Post- och telestyrelsen 32

33 samma takt innebär det att det fortfarande finns 50 miljoner blankettgireringar att hantera år Majoriteten av bankerna samarbetar idag kring brevledes girotjänster 38, vilket innebär att ytterligare effektiviseringar av tjänsten sannolikt inte är att vänta. Med fallande användning av dessa girotjänster finns risk att de på sikt upphör eller blir betydligt dyrare. Det förväntas inte ske under de närmaste åren men kan få stora konsekvenser för de som inte är digitalt delaktiga om och när det sker. Med hänsyn till att antalet bankkontor har minskat är det inte säkert att berörda individer har tillgång till andra fungerande alternativ. Tillgången till betalningsförmedling över disk påminner starkt om tillgången till kontantuttag. Det finns 241 orter som endast har ett serviceställe för betalningsförmedling. Om det befintliga servicestället stängde skulle det sammantaget på 121 orter uppstå ett medelavstånd på över 1,5 mil till närmaste service, varav det på 26 orter skulle bli över 3 mil. Därutöver skulle det på 5 orter i skärgård bli en lång transporttid på grund av färd över vatten. Förekommande lösningar på orter med en servicepunkt för betalningsförmedling Källa: Bearbetning av statistik från PTS/Argomentos databas Kommersiella ombud (77 st) 32% Statligt finansierade ombud (18 st) 7% Bankkontor (146 st) 61% En majoritet av serviceställena utgörs av banker, varav merparten är kontor till Handelsbanken och olika Sparbanker. Det finns dock 30 serviceställen som tillhör andra banker, mestadels Swedbank, men även SEB och Forex. Swedbank och SEB har hittills avvecklat kontanthanteringen vid en stor andel kontor, och om de gör det även de här aktuella orterna skulle det få en negativ inverkan på tillgången till betalningsförmedling där 39. Samma sak gäller naturligtvis Handelsbanken och Sparbankerna, som dock hittills varit mindre benägna att avveckla sin kontanthantering. 38 Privatgirot, hanterar flera bankers girotjänster per brev. 39 Drygt hälften av dessa orter saknar alternativ inom 1,5 mil. Post- och telestyrelsen 33

34 18 orter har statligt understödda ombud. Resterande 77 serviceställen utgörs av kommersiella ombud. Hälften av dessa tillhör Exchange Finans och är tillsvidare stängda. Vi återkommer till dessa i sista avsnittet. Den sammanfattande bedömningen är att tillgången till betalningsförmedling i dagsläget är relativt god, eftersom utbudet består av flera olika typer av lösningar, men att tillgängligheten skulle påverkas betydligt om möjligheten till girering per brev skulle försvinna. På kort sikt ser vi det som en låg risk. Däremot bedömer vi att de individer som är beroende av manuell betjäning i högre grad kommer att behöva stöd från samhället till följd av minskad tillgång till betalningsförmedling över disk. Dessa individer påverkas av bankernas minskade kontanthantering och nu även av att ombud anslutna till Giroservice (Exchange Finans) för närvarande är stängda. 3.3 Sårbara orter avseende deponering av dagskassor Företag inom framförallt handel och turism liksom föreningar har ofta en stor andel kontanter i sin verksamhet och återfinns i både tätort och glesbygd. För dessa verksamheter är tillgången till serviceboxar och växelkassor av stor betydelse. Även myntuppräkning kan vara viktigt, särskilt för föreningar som ofta har hand mycket småbelopp. En snabb deponering påverkar likviditet och kapitalintäkter positivt. Ett kort avstånd till ett serviceställe för deponering minskar reskostnader och minimerar restid och ökar därigenom säkerheten för den som har hand kontanterna innan de kommer i depå. Problem med dagskassehantering finns främst i områden som är glest befolkade och där handel och turism i hög grad påverkas av säsongsvariationer. Naturliga barriärer i from av hav, sjöar och fjäll påverkar dagskassehanteringen på liknande sätt. I dessa områden är serviceboxar lokaliserade längre från företagen än i mer tätbefolkade områden och hämtningsfrekvensen av dagskassor som lagts i boxen är lägre. I likhet med kontantuttag förutsätter deponering av dagskassor tillgång till fysiska deponeringsställen (undantaget de företag som låter en värdetransportör hämta dagskassan på företaget). PTS har studerat orter som endast har ett serviceställe för deponering av dagskassor 40 och som därför är mer sårbara om tillgängligheten försämras. Liksom i tidigare avsnitt bygger informationen på statistik från PTS/ Argomentos databas men avstånden är beräknade till verksamheter inte bostäder. Statistiken inkluderar alla verksamheter. Med nuvarande information 40 Servicepunkt för deponering av dagskassor är framförallt serviceboxar, men även insättningsautomater, recyclingmaskiner samt servicepunkter med dagskasseuppräkning och kontoinsättning. Post- och telestyrelsen 34

35 har det inte funnits förutsättningar att begränsa underlaget till att enbart omfatta verksamheter som finns i branscher där kontantanvändning är vanligt. Vår analys bygger därför på ett antagande om att verksamheter i dessa branscher är jämt fördelade geografiskt vilket inte är helt korrekt. Vidare begränsar sig analysen till att enbart beakta serviceställen för deponering 41. Därutöver finns även möjlighet att få hämtning/ lämning av dags- respektive växelkassor i verksamhetens lokaler. Den typen av service har inte kunnat beaktas. Det är dock inte en tjänst som passar alla företag och föreningar eftersom den är dyrare. Det finns idag drygt 1200 serviceställen för deponering av dagskassor på 469 orter runt om i landet. Som nationellt genomsnitt har företag omkring 6 km till sin närmaste servicebox men det finns en stor variation. På 171 orter finns endast ett serviceställe för deponering av dagskassor. Om servicestället skulle upphöra skulle antalet orter där medelavståndet är över 1,5 mil till närmaste servicebox öka från 18 till 100. På 21 orter skulle medelavståndet vara över 3 mil, varav det på 12 orter skulle bli mellan 5-8 mil. Det är framförallt företag och föreningar verksamma i de nordligaste delarna av landet; Norrbotten, Västerbottens, Jämtland och Västernorrland som har långa avstånd och det är också dessa län som påverkas mest av om ensamma deponeringsställen stängs. I diagram 5 framgår per län antalet orter med endast ett serviceställe för deponering. Framförallt är det län med röda och orangea staplar som har orter som skulle få långa avstånd om den befintliga deponeringsmöjligheten upphörde. Vita staplar består av serviceorter där företag i genomsnitt har ett alternativ inom 1,5 mil och vanligtvis har ingen verksamhet på dessa orter över 3 mil till närmaste alternativ. 41 Servicepunkter är serviceboxar, insättningsautomater, recyclingmaskiner samt servicepunkter med dagskasseuppräkning och kontoinsättning. Post- och telestyrelsen 35

36 Blekinge län Gotlands län Jönköpings län Västmanlands län Gävleborgs län Södermanlands län Kronobergs län Uppsala län Hallands län Skåne län Örebro län Västra Götalands Jämtlands län Dalarnas län Värmlands län Östergötlands län Västernorrlands län Kalmar län Stockholms län Norrbottens län Per län, antal orter som har ett serviceställe för deponering fördelade på avstånd till närmaste alternativa serviceställe om det befintliga serviceställt skulle upphöra Diagram 5: Antal orter per län med ett serviceställe för deponering av dagskassa, fördelade på avstånd till närmaste alternativ om den befintliga tjänsten skulle upphöra. Källa: Bearbetning av statistik från PTS/ Argomentos databas Diagram 6 visar de 21 orter med längst avstånd om det befintliga servicestället för uttag lades ner. (Skärgårdsorterna har inte inkluderats av statistiska orsaker). Den blå stapeln visar medelavståndet till befintligt serviceställe och den röda visar hur mycket medelavståndet skulle öka om invånarna istället fick ta sig till närmaste alternativ. Det totala avståndet till närmaste alternativ är alltså den blå plus den röda stapeln. Som framgår av diagrammet är medelavståndet på vissa orter långt redan idag Antal orter Fördelning utifrån avstånd till närmaste alternativ: 30+ km / över vatten km 0-14 km 14 Post- och telestyrelsen 36

37 Kalmar län Öst erg ötla nds län Vär mla nds län Dal arn as län Västern orrland s län Jäm tlan ds län Norrbottens län Orter som skulle få längst distans till närmaste deponeringsställe om det befintliga servicestället på orten stängdes * Vittangi * Övre Soppero * Karesuando * Abisko Älvsbyn * Skaulo Pajala * Kangos Övertorneå Överkalix Jokkmokk Arjeplog Arvidsjaur * Ytterhogdal * Solberg * Överturingen * Särna Sysslebäck Gusum Löttorp Gamleby Medelavstånd till befintligt uttagsställe Medelavstånd (km) Ökat medelavstånd om den befintliga tjänsten skulle upphöra (Blå + röd stapel är medelavståndet till närmaste alternativ om den befintliga tjänsten upphör) * Orter som idag har statligt finasierade ombud Diagram 6: Sårbara serviceorter. Diagrammet visar de 21 orter 42 där de längsta medelavstånden till närmaste uttagsmöjlighet skulle uppstå om det befintliga servicestället lades ner. Källa: Bearbetning av statistik från PTS/ Argomentos databas 42 Serviceorter med transport över vatten är exkluderade på grund av statistiska hinder. Post- och telestyrelsen 37

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014. Att betala och att ta betalt

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014. Att betala och att ta betalt GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014 Att betala och att ta betalt Vad är grundläggande betaltjänster? Det är tjänster som gör det möjligt för dig att: Ta ut och sätta in kontanter Betala räkningar Sätta in

Läs mer

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-03-30 Dnr: 10-7697 1(13) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress:

Läs mer

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011 Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar Den 15 juni 2011 Bakgrund Staten har sedan länge tagit stort ansvar för att det ska finnas möjligheter att betala räkningar ta emot betalningar tillgången

Läs mer

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster DATUM VÅR REFERENS 008-0-07 Dnr 07-0977 ERT DATUM ER REFERENS Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster POSTADRESS Box 5398, 0 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 6 TELEFON

Läs mer

Rapportnummer PTSER-2012:14 Datum 2012-03-30. Marsrapport 2012 grundläggande betaltjänster

Rapportnummer PTSER-2012:14 Datum 2012-03-30. Marsrapport 2012 grundläggande betaltjänster Rapportnummer PTSER-2012:14 Datum 2012-03-30 Marsrapport 2012 grundläggande betaltjänster Rapportnummer PTSER-2012:14 Diarienummer ISSN 1650-9862 Författare Pär Lindberg, Malin Walhquist och Helena Granborg

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Kravspecifikation. Upphandling av värdetransporter. Post- och telestyrelsen 1

Kravspecifikation. Upphandling av värdetransporter. Post- och telestyrelsen 1 Upphandling av värdetransporter Post- och telestyrelsen 1 Bilaga 1 till förfrågningsunderlag för upphandling av värdetransporter Diarienummer 12-xxxx Författare Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49

Läs mer

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 1 Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 KI Kuponginlösen AB och ICA Banken AB får härmed med anledning av PTS begäran av den 6 mars 2008 förtydliga vårt anbud avseende rubricerad

Läs mer

Betalningsmarknaden i förändring*

Betalningsmarknaden i förändring* ANFÖRANDE DATUM: 24 november 2014 TALARE: Vice riksbankschef Cecilia Skingsley PLATS: KTH, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Bevakning av grundläggande betaltjänster

Bevakning av grundläggande betaltjänster Rapport 2013:21 Bevakning av grundläggande betaltjänster Omslagsbild: Handel på Hötorget i Stockholm. Foto: Mostphotos Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer.

Läs mer

c. Ett par gånger per månad b. Ett par gånger per år

c. Ett par gånger per månad b. Ett par gånger per år Kön Ålder Utbildning Postnummer Äger mobiltelefon (nej/ja iphone/ ja android, ja annan) Huvudsysselsättning (student, pensionär etc 1. Hur ofta använder du följande betalmetoder? a. Aldrig b. per år c.

Läs mer

Rapport 2010:23. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsens årsrapport 2010. Näringslivsenheten

Rapport 2010:23. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsens årsrapport 2010. Näringslivsenheten Rapport 2010:23 Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsens årsrapport 2010 Näringslivsenheten Foto: Janne Eriksson. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, november 2010. ISSN: 1654-7691 Rapporten

Läs mer

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering.

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland ID540 Folkunga PRO, Väderstad, Mjölby kommun har under de senaste åren upplevt en klar försämring i de grundläggande betaltjänster,

Läs mer

Dnr 2011-817-ADM. Rapport om kontanthanteringen 2011

Dnr 2011-817-ADM. Rapport om kontanthanteringen 2011 Dnr 2011-817-ADM Rapport om kontanthanteringen 2011 DECEMBER 2011 Rapport om kontanthanteringen 2011 DECEMBER 2011 1 2 Innehållsförteckning 1 Ett behov av att sammanställa information... 5 1.1 Riksbanken

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO)

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Bilaga 142 Socialförvaltningen 140930 1 Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Innehåll Inledning... 1 Syfte... 1 Ansvar och roller... 1 Huvudregel... 2 Skriftlig överenskommelse...

Läs mer

Rapport 2012:19. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsernas årsrapport 2012. Näringslivsenheten

Rapport 2012:19. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsernas årsrapport 2012. Näringslivsenheten Rapport 2012:19 Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsernas årsrapport 2012 Näringslivsenheten Foto: Mostphotos/Ylinphoto Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, november 2012 ISSN: 1654-7691

Läs mer

Bankomat är ledande inom kontantautomater i Sverige. Vi finns på fler än 500 orter i Sverige.

Bankomat är ledande inom kontantautomater i Sverige. Vi finns på fler än 500 orter i Sverige. 1 Bankomat är ledande inom kontantautomater i Sverige. Vi finns på fler än 500 orter i Sverige. Om Bankomat Bankomat är ledande inom kontantautomater i Sverige. Vi samarbetar med marknadens främsta leverantörer

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

Framtidens betalningslösningar

Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar

Läs mer

Föreläggande att upphöra med tillståndspliktig verksamhet

Föreläggande att upphöra med tillståndspliktig verksamhet 2015-02-17 BESLUT Autocash A TM System AB Att. Verkställande direktören Amalia Jönssons gata 21 42131 VÄSTRAFRÖLUNDA Fl Dnr 14-16780 Delgivning nr I Finansinspektionen Box 7821 SE-1 0397 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Swedbank. en företagspresentation. 30 juni, 2015. Swedbank

Swedbank. en företagspresentation. 30 juni, 2015. Swedbank Swedbank en företagspresentation 30 juni, 2015 2 Det ska aldrig vara långt till banken, varken bokstavligt eller bildligt. Det ska vara enkelt att bli och att vara kund. Vi ska ha en aktiv och kontinuerlig

Läs mer

Rapport 2011:27. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsernas årsrapport 2011. Näringslivsenheten

Rapport 2011:27. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsernas årsrapport 2011. Näringslivsenheten Rapport 2011:27 Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsernas årsrapport 2011 Näringslivsenheten Foto: Janne Eriksson. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, november 2011. ISSN: 1654-7691

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Mer kort mindre kontanter

Mer kort mindre kontanter Mer kort mindre kontanter Korttjänster i ramavtalen Björn Wallgren Jan Maarten Dijkgraaf Agenda 1. Förbetalda kort Ramavtal, bakgrund, strategi, funktionalitet 2. Korttjänster Genomgång av olika kort 3.

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Praktiska och enkla mobila tjänster

Praktiska och enkla mobila tjänster Praktiska och enkla mobila tjänster Appar som underlättar din vardag Ta hjälp av smarta verktyg för att enkelt hantera din ekonomi, när du vill och var du vill. I den här foldern kan du läsa om våra populära

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Frågor och svar om Uppsägning av Telia Mobil plånbok och skaffa WyWallet (Extern)

Frågor och svar om Uppsägning av Telia Mobil plånbok och skaffa WyWallet (Extern) Frågor och svar om Uppsägning av Telia Mobil plånbok och skaffa WyWallet (Extern) 1 Varför har ni sagt upp min mobila plånbok? WyWallet erbjuder nu allt det och lite till som du som kund är van vid i Telia

Läs mer

Svenska folkets attityder till kontanter respektive digitala betalmetoder 2013

Svenska folkets attityder till kontanter respektive digitala betalmetoder 2013 Svenska folkets attityder till kontanter respektive digitala betalmetoder 2013 Bakgrund Övergången från kontant till digital hantering av pengar har varit en lång process som har skapat en omfattande

Läs mer

Ta genvägarna till banken

Ta genvägarna till banken Ta genvägarna till banken Mobilbanken för iphone, Android och ipad Swish Internetbanken Telefonbanken Vill du veta mer om genvägarna till banken? Läs mer och se demofilmer på snapphanebygdenssparbank.se/internetbanken

Läs mer

Intervjuundersökning med ombud för grundläggande betaltjänster

Intervjuundersökning med ombud för grundläggande betaltjänster Intervjuundersökning med ombud för grundläggande betaltjänster PTS Augusti 2014 2010 AB Stelacon 1 Sammanfattning Denna rapport är resultatet av ett konsultuppdrag utfört av Stelacon som en del av PTS

Läs mer

Diarienummer 12-308. Datum 2012-02-22. Kravspecifikation. Posttjänster för äldre och

Diarienummer 12-308. Datum 2012-02-22. Kravspecifikation. Posttjänster för äldre och Diarienummer 12-308 Datum 2012-02-22 Kravspecifikation Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning boende

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38)

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38) 1 (5) YTTRANDE 2011-05-25 Dnr SU 10-0096-11 Handläggare: Svante Fjelkner Controller Planeringsenheten Regeringskansliet (Socialdepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013

Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013 Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013 Innehållsförteckning Inledning och syfte....3 Avgränsning....3 Kopplingar till andra program....3 Bakgrund........4

Läs mer

Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP)

Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-12-19 Dnr: 13-6142 1(9) Christian Höglund 08-678 55 00 christian.hoglund@pts.se Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP) 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund...

Läs mer

SVERIGE BETALAR. Svenska folkets attityder till betalmetoder och betaltjänster

SVERIGE BETALAR. Svenska folkets attityder till betalmetoder och betaltjänster SVERIGE BETALAR Svenska folkets attityder till betalmetoder och betaltjänster Bakgrund Det händer mycket på den svenska betalmarknaden. Nya betaltjänster lanseras, kontanthantering avvecklas och nya icke-finansiella

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

För dig mellan 13-20!

För dig mellan 13-20! För dig mellan 13-20! Öppna ett e-sparkonto och få 100 kronor insatt på kontot. Ungdomserbjudande! Skaffa ett konto med bankkort Maestro eller Karlshamns-Kortet samt mobil- och internetbanken. Då ingår

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

Grundläggande kassaservice

Grundläggande kassaservice REMISSVAR 2001-08-17 Dnr 2001/1623 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Grundläggande kassaservice (Dnr M2001/6184/ITFoU) 1 Inledande synpunkter Näringsdepartementet föreslår i den remitterade

Läs mer

Så fungerar ditt kort

Så fungerar ditt kort KORT Så fungerar ditt kort Gäller från 2014-04-15 Innehåll Kreditkort, så fungerar kortet 3 Bankkort, så fungerar kortet 4 Ungdomskort, så fungerar kortet 4 När du använder korten, praktiska saker att

Läs mer

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om bredband 2 Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Bredband, mobilt Internet och uppringt Internet Den här broschyren handlar

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Internetbanken. Öppet alla dagar klockan 0 24.

Internetbanken. Öppet alla dagar klockan 0 24. Internetbanken Öppet alla dagar klockan 0 24. Internetbanken har öppet när det passar dig Vi vill alltid ge dig bästa tänkbara service. Därför har du möjlighet att besöka banken på det sätt och de tider

Läs mer

Prislista för våra vanligaste tjänster företag och föreningar

Prislista för våra vanligaste tjänster företag och föreningar Prislista för våra vanligaste tjänster företag och föreningar Gäller från den 1 januari 2015 tills vidare Vill du få mer information om våra priser eller våra erbjudanden är du välkommen att ringa Kundcenter

Läs mer

Telefonbanken. Närmaste vägen till Sparbanken Nord 0771-23 00 23

Telefonbanken. Närmaste vägen till Sparbanken Nord 0771-23 00 23 Telefonbanken Närmaste vägen till Sparbanken Nord 0771-23 00 23 Det är aldrig långt till goda affärer. Vår målsättning är att ge dig bästa tänkbara service, när du behöver det. Det kan innebära allt från

Läs mer

Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut?

Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut? ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-05 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Bakgrund. Lukas O Berg VD, Insight Intelligence

Bakgrund. Lukas O Berg VD, Insight Intelligence Svenska folkets attityder till olika betalmetoder och betaltjänster 2014 Bakgrund Den svenska betalmarknaden befinner sig i en dynamisk utvecklingsprocess. Nya digitala betaltjänster lanseras, regler

Läs mer

Bankkort och Kreditkort Företag

Bankkort och Kreditkort Företag BANKkort och Kreditkort företag Bankkort och Kreditkort Företag Gäller från 2013-06-01 Så här fungerar Bankkort och Kreditkort Företag Du har nu fått ditt nya kort. Med både Bankkort och Kreditkort Företag

Läs mer

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN. Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank.

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN. Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank. LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank. Vi hjälper dig byta bank Det är enkelt att bli bankkund hos. Vi hjälper dig med allt det praktiska ser till att löneinsättningar,

Läs mer

Grundläggande betaltjänster

Grundläggande betaltjänster Datum 2010-12-15 Grundläggande betaltjänster redovisning av regeringsuppdrag Diarienummer 10-4001/9.68 ISSN 1650-9862 Författare Ylva Ehn, Anna-Karin Hellsten, Pär Lindberg Post- och telestyrelsen Box

Läs mer

Plats Sammanträdeslokal Magistern, Storgatan 35 B, Kalmar Omfattning 41-55 Beslutande

Plats Sammanträdeslokal Magistern, Storgatan 35 B, Kalmar Omfattning 41-55 Beslutande PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-12-06 Tillgänglighetsrådet Tid Torsdagen den 6 december 2012, kl. 18:00-19:50 Plats Sammanträdeslokal Magistern, Storgatan 35 B, Kalmar Omfattning 41-55 ande Anette Lingmerth

Läs mer

Din guide till en smidig flytt

Din guide till en smidig flytt Företagskund Din guide till en smidig flytt Läs igenom och spara! Mer information om dina nya produkter och tjänster samt öppettider finns på www. sparbankenskane.se/nystart Börja redan idag 9 Fredag Fredagen

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Din guide till en smidig flytt

Din guide till en smidig flytt Privatkund Din guide till en smidig flytt Läs igenom och spara! Mer information om dina nya produkter och tjänster samt öppettider finns på www. sparbankenskane.se/nystart Börja redan idag 9 Fredag Fredagen

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2014-11-11. Motion om skydd för omsorgstagares pengar

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2014-11-11. Motion om skydd för omsorgstagares pengar e ' SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2014-11-11 15[36) 201 Motion om skydd för omsorgstagares pengar Dnr 2014/80 INLEDNING Mårten Öhrström (C) inkom den 14 januari 2014

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Kontantkort för offentlig sektor. Seminarium 2 februari 2010

Kontantkort för offentlig sektor. Seminarium 2 februari 2010 Kontantkort för offentlig sektor Seminarium 2 februari 2010 Agenda 9.30 12.00 9.30 10.15 Riksgälden informerar om Upphandlingen Ramavtalet och avropsavtal 10.15 10.30 Paus Avropsförfrågan avropsdokument

Läs mer

Dokumenttyp. Namn på uppdraget

Dokumenttyp. Namn på uppdraget Uppdragsidé 1 (6) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas

Läs mer

PM 2014 01. Service i Dalarna

PM 2014 01. Service i Dalarna Bilaga 1 PM 2014 01 Service i Dalarna Inför RSP 2014-2018 Foto: Emma Erkers Näringslivsenheten Sten-Rune Lundin, Birgitta Laszlo Länsstyrelsen Dalarna Telefon 023 810 00 www.lansstyrelsen.se/dalarna Postadress

Läs mer

Hantering av privata medel inom socialtjänsten

Hantering av privata medel inom socialtjänsten RIKTLINJE Lillemor Johansson, lillemor.johansson@kil.se 2014-11-25 Beslutad av ledningsgruppen Hantering av privata medel inom socialtjänsten SYFTE Riktlinjerna för hantering av privata medel inom socialförvaltningen

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Gruppuppgift 1. Uttagsautomater. Inledning. Metod. Bankomat Sofistikerad

Gruppuppgift 1. Uttagsautomater. Inledning. Metod. Bankomat Sofistikerad Gruppuppgift 1 Uttagsautomater Grupp 4: Katarina Ivarsson Elin Annebäck Johanna Lassvik Anna Åberg Inledning För att ge oss insikt i gränssnittets betydelse för en produkts användbarhet och vad som utmärker

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Motion färdtjänstkort som kan laddas med pengar

Motion färdtjänstkort som kan laddas med pengar 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Björn Johansson Avd.chef kollektivtrafik Regional samhällsplanering Bjorn.k.johansson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2012-09-28 RS120174 Regionstyrelsen Motion

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-10-21. Motion om skydd för omsorgstagares pengar

Sammanträdesdatum 2014-10-21. Motion om skydd för omsorgstagares pengar SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ledningsutskottet Sammanträdesdatum 2014-10-21 10 (29) 207 Motion om skydd för omsorgstagares pengar Dnr 2014/80- + INLEDNING Mårten Öhrström (C) inkom den 14 januari

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2006-02-24 1344-2005 Svenska Bankföreningen Box 7603 103 94 Stockholm Såsom ombud för: Se bilaga. Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut

Läs mer

Avd Försäljning Hässleholm 2014-08-28 Camilla Bunke, Försäljningschef Pernilla Nilsson, Verksamhetsutvecklare

Avd Försäljning Hässleholm 2014-08-28 Camilla Bunke, Försäljningschef Pernilla Nilsson, Verksamhetsutvecklare Avd Försäljning Hässleholm 2014-08-28 Camilla Bunke, Försäljningschef Pernilla Nilsson, Verksamhetsutvecklare Avtal SMS-biljetten består av 4 ingående delar med 3 avtalsparter enligt nedan: 1. Plusdial:

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Information och inspiration för service i gles- och landsbygder

Information och inspiration för service i gles- och landsbygder Dokumentation från Sigtuna 14-15 juni 2011 Information och inspiration för service i gles- och landsbygder Vad händer i höst? Lars Wikström och Annika Lidgren, Tillväxtverket inledde konferensen bland

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer