Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: MILJÖRAPPORT 2014 KOHOLMEN AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN

Transkript

1 Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: MILJÖRAPPORT 2014 KOHOLMEN AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN

2 MILJÖRAPPORT För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel Emissionsdeklaration Textdel Textdel till miljörapport Bilaga 1: Beskrivning av verket och processen Bilaga 2: Bräddning Bilaga 3: Driftdata Bilaga 4: Förteckning över anslutna industrier Bilaga 5: Förteckning över använda laboratoriemetoder Bilaga 6: Förteckning över driftstörningar Bilaga 7: Förteckning över uppkommet avfall Bilaga 8: Förteckning över utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 9: Kemikalieförteckning Bilaga 10: Nederbörd Bilaga 11: Trendkurvor Bilaga 12: Karta över verksamhetsområdet Bilaga 13: DHI:s bräddmodelleringsrapport för 2014

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Karlskrona kommun Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Koholmen avloppsreningsverk Postnummer: Ort: Karlskrona Besöksadress för anl.: Oskarsvärnsvägen 9 Fastighetsbeteckningar: Hästö 2:31 Kommun: Karlskrona Huvudbransch och kod: Rening av avloppsvatten (90.10) Övriga branscher och koder: Verksamhetskod 90.10, tillståndsplikt B EPRTR huvudverksamhet: EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Blekinge län Miljöledningssystem: ISO14001 Koordinater:

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Jan-Olof Efternamn: Andersson Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: c/o: Gatu-/boxadress: Karlskrona kommun, Drift- och serviceförvaltningen Postnummer: Postort: Karlskrona JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Carl-Martin Efternamn: Lanér Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: c/o: Gatu-/boxadress: Karlskrona kommun, Drift- och serviceförvaltningen Postnummer: Postort: Karlskrona

5 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Koholmens avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 0 Vatten BOD , kg/år M CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814:2012 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr x Totalt Ut 1 Vatten BOD7 56, kg/år M CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814: x BräddAnl Del Ut Till Sunna kanal. Renat vatten. 2 Vatten Cd 0,073 kg/år M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet x Vatten COD-Cr , kg/år E x Vatten Cr 6,4 kg/år M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet 5 Vatten Cu 49, kg/år M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet x x Totalt Ut - Totalt Ut COD analyseras inte. Beräknas från TOC med faktor. - Totalt Ut - Totalt Ut Version: 1 1 / 10

6 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Koholmens avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 6 Vatten Hg 0,3 kg/år M CEN/ISO SS-EN 1483:2007 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr x Totalt Ut (januari-se ptember) SS-EN 1483, syrauppslu tet (oktober-d ecember) 7 Vatten NH4-N 3140, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO 11732: Vatten NH4-N 13, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO 11732: Vatten Ni 15, kg/år M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet 10 Vatten N-tot 30799, kg/år M CEN/ISO SS-EN 12260:200 4 modifierad teknisk luft 11 Vatten N-tot 129, kg/år M CEN/ISO SS-EN 12260:200 4 modifierad teknisk luft x x x x x Totalt Ut BräddAnl Del Ut Till Sunna kanal. Renat vatten. - Totalt Ut - Totalt Ut BräddAnl Del Ut Till Sunna kanal. Renat vatten. Version: 1 2 / 10

7 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Koholmens avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 12 Vatten Pb 0,61 kg/år M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet 13 Vatten P-tot 965, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO 6878: Vatten P-tot 4, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO 6878: Vatten QV 6063, 1000m 3/år M OTH Flödesmät ning 16 Vatten QV 26,1 1000m M OTH 3/år Flödesmät ning 17 Vatten TOC , kg/år M CEN/ISO SS-EN Vatten Zn 179, kg/år M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet 19 Vatten QVBräddN 33,7 1000m M OTH ät 3/år bräddregis trering (flödesmät ning på vissa ställen) Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr x x x x x x x x Totalt Ut - Totalt Ut BräddAnl Del Ut Till Sunna kanal. Renat vatten. - Totalt Ut BräddAnl Del Ut Till Sunna kanal. Renat vatten. - Totalt Ut - Totalt Ut - Totalt Ut Version: 1 3 / 10

8 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Koholmens avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. 20 Vatten-Hal t Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning BOD7 2,2 mg/l M CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814:2012 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Laboratoriet är ackrediterat för analys av BOD-halter ner till 3 mg/l. Vid beräkning av mängder används dock halter under 3, de halter som faktiskt resulterat vid analys. Därför kan flödesvägd halt bli mindre än 3. Inte relevant Version: 1 4 / 10

9 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Koholmens avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. 21 Vatten-Hal t 22 Vatten-Hal t 23 Vatten-Hal t 24 Vatten-Hal t Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning BOD7 2,2 mg/l M CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814:2012 Cd 0, mg/l M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr BräddAnl Del Ut Till Sunna kanal. Renat vatten. Laboratoriet är ackrediterat för analys av BOD-halter ner till 3 mg/l. Vid beräkning av mängder används dock halter under 3, de halter som faktiskt resulterat vid analys. Därför kan flödesvägd halt bli mindre än 3. - Totalt Ut COD-Cr 35,2 mg/l E - Totalt Ut COD analyseras inte. Beräknas från TOC med faktor. Cr 0,0011 mg/l M CEN/ISO ISO - Totalt Ut 17294, syrauppslu tet Inte relevant Version: 1 5 / 10

10 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Koholmens avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. 25 Vatten-Hal t 26 Vatten-Hal t Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning Cu 0,0082 mg/l M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet Hg 0,00005 mg/l M CEN/ISO SS-EN 1483:2007 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut - Totalt Ut 27 Vatten-Hal t 28 Vatten-Hal t 29 Vatten-Hal t 30 Vatten-Hal t (januari-se ptember) SS-EN 1483, syrauppslu tet (oktober-d ecember) NH4-N 0,5 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO 11732:200 5 Ni 0,0025 mg/l M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet N-tot 4,9 mg/l M CEN/ISO SS-EN 12260:200 4 modifierad teknisk luft N-tot 4,9 mg/l M CEN/ISO SS-EN 12260:200 4 modifierad teknisk luft - Totalt Ut - Totalt Ut - Totalt Ut Inte relevant BräddAnl Del Ut Till Sunna kanal. Renat vatten. Version: 1 6 / 10

11 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Koholmens avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. 31 Vatten-Hal t 32 Vatten-Hal t 33 Vatten-Hal t 34 Vatten-Hal t 35 Vatten-Hal t Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning Pb 0,0001 mg/l M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet P-tot 0,15 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO 6878:2005 P-tot 0,15 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO 6878:2005 TOC 16, mg/l M CEN/ISO SS-EN Zn 0,03 mg/l M CEN/ISO ISO 17294, syrauppslu tet Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut - Totalt Ut BräddAnl Del Ut Till Sunna kanal. Renat vatten. - Totalt Ut - Totalt Ut 36 ER Ansl.pe-in d 7000, pe E - Totalt In Uppskattad siffra. 37 ER Ansl.pers 46415, st E - Totalt In 38 ER Ansl.pe-tot 42610, pe M PER - Totalt In 39 ER Ansl.-till 57000, pe M PER - Totalt In 40 ER BOD , kg/år M CEN/ISO SS-EN - Totalt In SS-EN-IS O 5814: ER N-tot , kg/år M CEN/ISO SS-EN 12260:200 4 modifierad teknisk luft - Totalt In Version: 1 7 / 10

12 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Koholmens avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 42 ER P-tot 30014, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO 6878: ER Maxgvb 57803, pe M CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814:2012 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt In - Totalt In BOD analyseras inte varje dag. Beräknat utifrån en simulerad vecka, där de dygnsprov veckodagarna tisdag-fredag samt helgprov där ink BOD-belastning varit som högst under året har tagits med. 44 Slam SlamT-arv 1360, t TS/år M WEIGH - Totalt Inom Producerat slam 2014 till sluttäckning av deponi. 45 Slam TS-tot 14,2 % M CEN/ISO SS-EN : Totalt Inom 46 Slam-Halt Ag 1,1 mg/kg TS M CEN/ISO SS-EN ISO : Totalt Ut Version: 1 8 / 10

13 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Koholmens avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet 47 Slam-Halt As 3,4 mg/kg TS 48 Slam-Halt Cd 0,68 mg/kg TS 49 Slam-Halt Cr 18, mg/kg TS 50 Slam-Halt Cu 367, mg/kg TS 51 Slam-Halt Hg 0,55 mg/kg TS 52 Slam-Halt NH4-N 15170, mg/kg TS 53 Slam-Halt Ni 11, mg/kg TS 54 Slam-Halt Nonylfenol 2, mg/kg TS 55 Slam-Halt N-tot 60920, mg/kg TS 56 Slam-Halt PAH 0,24 mg/kg TS Meto d Metodkod Metodbes krivning Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr M CEN/ISO SS-EN ISO : Totalt Ut M CEN/ISO SS-EN - Totalt Ut ISO :2 009 M CEN/ISO SS-EN - Totalt Ut ISO :2 009 M CEN/ISO SS-EN - Totalt Ut ISO :2 009 M CEN/ISO SS-ISO - Totalt Ut :2 004 M CEN/ISO - Totalt Ut St.Method s 18th 4500B+E M CEN/ISO SS-EN - Totalt Ut ISO :2 009 M OTH GC/MS - Totalt Ut M CEN/ISO SS - Totalt Ut M OTH GC/MS - Totalt Ut Version: 1 9 / 10

14 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Koholmens avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet 57 Slam-Halt Pb 14, mg/kg TS Meto d Metodkod Metodbes krivning 58 Slam-Halt PCB 0,021 mg/kg TS 59 Slam-Halt ph 7,1 ph M CEN/ISO SS-EN Slam-Halt P-tot 23170, mg/kg TS Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr M CEN/ISO SS-EN ISO : Totalt Ut M CEN/ISO GC-ECD - Totalt Ut M CEN/ISO SS-EN ISO :2 - Totalt Ut - Totalt Ut Slam-Halt Zn 443, mg/kg M CEN/ISO SS-EN - Totalt Ut TS ISO : Åkermark SlamT-arv 0, t TS/år M WEIGH - Totalt Ut 63 Deponitäc SlamT-arv 1360, t TS/år M WEIGH - Totalt Ut kn-tätskikt 64 Annan SlamT-arv 0, t TS/år M WEIGH - Totalt Ut användnin g Version: 1 10 / 10

15 MILJÖRAPPORT Textdel För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översi ktlig beskri vning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och männi skors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och männi skors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till l uft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom till verkade produkter eller genom att produkti onen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Rening av avloppsvatten från främst hushåll. Påverkan från verksamheten utgörs av utsläpp till vatten, stor kemikalieförbrukning, stor energiförbrukning, omfattande transporter samt avfall i form av slam. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i milj öskyddsl agen samt en kort beskrivning av vad besl utet eller besl uten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i besl utet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen, Blekinge län Tillstånd till utsläpp av avloppsvatten med en föroreningsmängd som före rening uppgår till högst personekvivalenter (pe) Tillstånd till överföring av avloppsvatten från Trossö, Kungsholmen, östra Aspö, Saltö samt förbehandlat industriavloppsvatten från Saltö via sjöledning till Koholmens avloppsreningsverk Fastställande av slutliga villkor (11-13). Villkor överklagades Upphävande av villkor 8 och ändring av villkor Miljödomstolen Växjö Tingsrätt Fastställande av villkor 14 och 15 dock med ändrade tidpunkter. Överklagandet avslogs för villkor 16 och villkor 17 fick en annan lydelse. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälni ngspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad besl utet eller besl uten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Omläggning av ledning från pst Lagerhuset.

16 Länsstyrelsen Ledningshaveri vid golfbanan i Rödeby Länsstyrelsen Tekniskt fel vid pst Ö Köpmangatan Länsstyrelsen Förhöjda utsläppshalter veckoprov Länsstyrelsen Läcka på ledning från pst Vämöviken Länsstyrelsen Pumpstopp pst Högvakten Länsstyrelsen Läcka på ledning från pst Ringkanalen Länsstyrelsen Undercentral 4 lade av på Koholmen ARV Länsstyrelsen Läcka på ledning från pst Lagerhuset. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och besl utande myndighet för eventuella andra gällande besl ut enligt miljöbal ken samt en kort redovi sning av vad besl utet eller besl uten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Länsstyrelsen Blekinge län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produkti on eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning personekvivalenter (pe) pe varav ca pe från industri. 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäll er för verksamheten samt hur vart och ett av dessa vill kor har uppfyllts. Villkor 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa utsläppen av föroreningar och andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. 2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas och skötas så att utsläppen blir så små som möjligt med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar Villkoret uppfylls i möjligaste mån. I princip försöker kommunen alltid driva reningsverket med bästa möjliga reningseffektivitet, se även villkor nedan.

17 3. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 4. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller beskaffenhet att anläggningens funktion nersätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller för recipienten eller så att slammets kvalitet försämras. 5. I samband med ombyggnads- eller underhållsarbeten får begränsningsvärden tillfälligt överskridas efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 6. Om luktolägenheter uppstår för omgivningen skall motåtgärder vidtas utan dröjsmål så att störningen helt upphör. 7. Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostäder som riktvärde inte överskrider 50 db(a) under dagtid ( ), 45 db(a) under kvällstid ( ) och 40 db(a) under natt ( ). Om hörbara toner eller impulsljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 db(a)-enheter. Momentana ljud nattetid får uppgå till högst 55 db(a). 9. Verksamheten, utsläpp och miljöeffekter skall kontrolleras enligt särskilt upprättat kontrollprogram. Programmet skall i tillämpliga delar systematiseras och utformas i överensstämmelse med naturvårdsverkets gällande råd/föreskrifter rörande kontroll av allmänna avloppsanläggningar. 11. Utsläpp av BOD 7 i utgående avloppsvatten får inte överstiga 10 mg/l som månadsmedelvärde och gränsvärde. Reningsverket är inte förberett för desinfektion. Vid föreläggande om sådan kan desinfektion igångsättas inom relativt kort tid. Kemikalier och utrustning finns i reserv på Karlskrona VV. Karlskrona kommun har inte stora möjligheter att påverka karaktären på utsläpp från industrier till spillvattennätet, varför villkoret borde anses ligga utanför kommunens kontroll. Villkor dock normalt uppfyllt, slammet uppfyller med god marginal gällande gränsvärden för att få spridas på åkermark. Anmälningar har gjorts i samband med ombyggnads- eller underhållsarbeten som kunde tänkas påverka begränsningsvärden. Vi har efter klagomål på lukt bytt kompostfilter vid pst Vämöviken. Även vid pst Bredavik har vi efter klagomål på lukt installerat en joniseringsanläggning. Vid besiktning av anläggningen (1996) godkändes ljudnivån. Kontroll görs enligt gällande kontrollprogram. Gränsvärdet för BOD 7 har inte vid något tillfälle överskridits, inte heller vid något enstaka provtillfälle. Flödesvägt årsmedelvärde för dygnsproven var 2,2 mg/l.

18 12. Utsläpp av totalkväve i utgående avloppsvatten får inte överstiga 12 mg/l som årsmedelvärde och riktvärde. 13. Utsläpp av totalfosfor i utgående avloppsvatten får inte överstiga 0,3 mg/l som månadsmedelvärde och riktvärde och 0,3 mg/l som årsmedelvärde och gränsvärde. 14. En riskanalys avseende bräddningar från ledningsnätet skall vara framtagen senast den 1 januari Riskanalysen skall omfatta de risker som utsläpp från respektive bräddpunkt på det kommunala ledningsnätet kan ge upphov till för människors hälsa och miljön. 15. För de bräddpunkter på ledningsnätet där det finns risk för olägenheter för människors hälsa och miljön ska en åtgärdsutredning tas fram. Utredningen skall omfatta de tekniska möjligheterna att upphöra med utsläpp, eller minska dem så att risken för olägenheter upphör, kostnaderna för åtgärderna samt en tidsplan för när åtgärderna skall vara genomförda. Åtgärdsutredningen skall vara framtagen senast den 1 januari Spillvattennätet skall fortlöpande ses över och underhållas för att begränsa inflödet av tillskottsvatten i syfte att minimera utsläppen av obehandlat avloppsvatten som kan ske vid hydraulisk överbelastning. Genomförda åtgärder, planerade insatser och aktuella förhållanden skall redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars varje år. Riktvärdet för totalkväve överskreds inte. Vid två analystillfällen var utgående totalkvävehalt över 12 mg/l. Ett av dessa tros ( ) vara en felaktig beredning av veckoprovet och detta värde togs därför inte med vid beräkning av flödesvägt årsmedelvärde. Flödesvägt årsmedelvärde var 4,9 mg/l. Gränsvärdet för totalfosfor överskreds inte, inte heller riktvärdet. Vid tre analystillfällen var utgående totalfosforhalt över 0,3 mg/l. Ett av dessa tros ( ) vara en felaktig beredning av veckoprovet och detta värde togs därför inte med vid beräkning av flödesvägt årsmedelvärde eller månadsmedelvärden. Flödesvägt årsmedelvärde var 0,15 mg/l. Rapport tillsändes tillsynsmyndigheten i december 2012, se även miljörapport för Rapport tillsändes tillsynsmyndigheten i december Minnesanteckningar från VA-interna avstämningsmöten (2 ggr/år) skickas till tillsynsmyndigheten och fungerar som uppföljning av åtgärdsutredningen. Förnyelseplanering avloppsvattenledningar år 2015 Karlskrona kommun upprättad och delgiven tillsynsmyndigheten

19 17. En avloppsplan som beskriver översynen och underhållet av ledningsnätet ska finnas och hållas aktuell. Den närmare utformningen av planen, revideringsintervall m.m. ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. VA-plan för kommunen upprättad och antagen politiskt under året. VA-planen ska säkerställa en långsiktig ekonomiskt hållbar vatten- och avloppsförsörjning utan negativ påverkan på människors hälsa eller på miljön. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emi ssi onsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakl igen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggel se, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flykti ga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 A vfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Kontrollprogram finns för avloppsreningsverken. Aktuell X Ej aktuell X X X X 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovi sas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsl äpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista.

20 Inga gränsvärden överskreds under m 3 avloppsvatten mottogs under året. Elförbrukningen var kwh för verket eller 0,38 kwh/m 3 och kwh eller 0,34 kwh/m 3 för pumpstationerna på ledningsnätet. Verket tog emot m 3 externslam m 3 eller ton TS (TS-halt 14 %) slam producerades i verket och detta användes som sluttäckning på Mältans deponi i Karlskrona kommun. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovi sning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunkti oner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekni ska installati oner. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slamrevision för Koholmen ARV genomförs årligen sedan Periodisk besiktning genomförs var tredje år och genomfördes 2012, se miljörapport för DHI Water & Enviroment AB har under flera år gjort modeller för ledningsnätet till Vämövikens pst. Modellen simulerar flödet i systemet samt bräddvolymer. Rapporten från DHI används för att hitta prioriterade åtgärder som gör störst nytta vad gäller minskning av tillskottsvatten till ledningsnätet. Arbetet från och med 2009 omfattar modellering för hela ledningsnätet till Koholmen ARV. Rapporten för 2014 bifogas. Underhåll av en av eftersedimenteringsbassäng har gjorts (övriga två under 2015). Sedan maj kontrolleras online-instrumentens värden mot de som visas i överordnat styrsystem (Citect) av driftteknikerna genom en processrond en gång i månaden. Detta också för att öka driftteknikernas koll på processen. Veckoprov bereds sedan augusti på ett nytt sätt som ska minska risken för att ett dygns inkommande prov hamnar i utgående och tvärtom. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovi sning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor ell er liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.

21 Om driftstörningar etc. sker åtgärdas detta fortast möjligt. Under året har inga driftstörningar inträffat på verket som krävt åtgärder. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovi sning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. De pumpar som recirkulerar flöde för att skapa biologisk fosforrening stängdes av ( ) i syfte att spara energi, då den biologiska fosforreningen ändå normalt sett inte används. Om situationen uppstår att den biologiska fosforreningen behöver komma igång igen startas pumparna åter. 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekni ska organi smer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under året har lab-tester av fällningskemikalier gjorts. En av dessa fällningskemikalier testades under två veckor i fullskala och fungerade bra. Eventuellt byte av fällningskemikale anmäls till tillsynsmyndigheten. Vid intrimningen av den nya slamavvattningsutrustningen (silbandspressen) har olika polymerer testats. Intrimningen fortsätter under 2015, entreprenörens testperiod tog slut vid årsskiftet Eventuellt byte av polymer anmäls till tillsynsmyndigheten. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovi sning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets milj öfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Den mycket ringa mängd farligt avfall som produceras är svår att minska, underhållet av pumpar genererar med nödvändighet spillolja. Miljöpåverkan av detta är helt försumbar i jämförelse med miljöpåverkan om minskat underhåll skulle leda till pumphaveri med bräddningar som följd. 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovi sning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana ri sker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller männi skors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.

22 Vid byte av utrustning jämförs olika produkter (inom ekonomiskt rimliga gränser) för att få det mest kostnadseffektiva och med minsta möjliga miljöpåverkan. Se åtgärder under punkt 10. Under året har en VA-plan för Karlskrona kommun tagits fram och antagits politiskt. 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vi d användning och omhändertagande av de varor som verksamheten till verkar samt vilka åtgärder detta eventuell t har resul terat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Avloppsreningsverket har en starkt positiv effekt på miljön. Reningseffekt visas nedan i inkommande och utgående vatten. In kom (ton): Ut gick (ton): BOD TOC P-tot 30 0,97 N-tot Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilageförteckning bifogas som ett dokument, innehållandes: Bilaga 1: Beskrivning av verket och processen Bilaga 2: Bräddning Bilaga 3: Driftdata Bilaga 4: Förteckning över anslutna industrier Bilaga 5: Förteckning över använda laboratoriemetoder Bilaga 6: Förteckning över driftstörningar Bilaga 7: Förteckning över uppkommet avfall Bilaga 8: Förteckning över åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 9: Kemikalieförteckning Bilaga 10: Nederbörd Bilaga 11: Trendkurvor Bilaga 12: Karta över verksamhetsområdet Separat bilaga: DHI:s bräddmodelleringsrapport för 2014

23 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 1 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 BESKRIVNING AV VERKET OCH PROCESSEN Avloppsvatten- och slambehandling Koholmen ARV mottar avloppsvatten från Karlskrona tätort upp t.o.m. Hässlegården inklusive Rosenholm och Allatorp samt Nättraby med kringområden, Lyckeby, Lösen, Fäjö, Verkö, Rödeby, Spjutsbygd, Trummenäs, Sturkö, Aspö, Fridlevstad, Öljesjö och Torsnäs. På ledningsnätet finns ca 127 kommunala pumpstationer samt ett stort antal ej kommunala pumpstationer, varav flertalet villapumpstationer. Avloppsvattnet pumpas till reningsverket från de två huvudpumpstationerna Gullberna och Vämöviken. Inkommande flöde från respektive huvudpumpstation mäts med elektromagnetiska induktiva mätare. Vid Gullberna och Vämöviken kan kraftiga momentana flöden utjämnas i utjämningsvolymer. Utjämningsvolymer finns även vid pst Ringkanalen (Rödeby) och pst Svämhallsvägen (Sturkö) Mekanisk rening Inkommande vatten passerar två maskinrensade fingaller. Ett tredje galler är avsett för externslam men kan också beskickas med inkommande vatten. Rens tvättas, avvattnas och finfördelas i renstvättpress och skruvas till renscontainer. Rensfraktionen sorteras som brännbart avfall. Rejekt leds till inlopp. Grovrensat vatten passerar två parallella sand- och fettfång. I dessa sedimenterar sand och skruvas till sandfickor, från vilka sanden pumpas till sandtvätt. Sand tvättas och avvattnas i en sandtvätt och skruvas ner i sandcontainer. Sanden förvaras på kommunens arbetsområde före användning i anläggningsjord o.dyl. Med luftinblåsning floteras fett, vilket dras av med vipprännor och rinner till fettbrunn. Fettbrunnen töms från toppen med slamsugare medan bottenvattnet (rejekt) pumpas till inlopp. Efter mekanisk rening förbileds vatten överstigande 2 Q dim (>2000 m 3 /h) biologin. Detta internt bräddade vatten, som flödesmäts med elektromagnetisk induktiv mätare, leds normalt till kemisk fällning, alternativt till utloppspumpstation. Biologisk rening Flödet in till de två biolinjerna kan fördelas olika med en fördelningslucka. De två biolinjerna är lika uppbyggda för biologisk fosfor- och kväverening. Anaerobsteg (anaerobdelen i biologisk fosforrening) Anoxsteg (denitrifikation och doseringspunkt om simultanfällning tillämpas)

24 Oxidationssteg (nitrifikation, oxidationsdelen i biologisk fosforrening och aerob nerbrytning) Deoxidationssteg (för att recirkulerande vatten inte skall föra in syre till anoxsteget). Från slutet av anoxsteget pumpas en returström med flödet Q dim (1000 m 3 /h) till anaerobsteget för att recirkulera mikroorganismer för biologisk fosforrening. Från deoxsteget pumpas en returström proportionell mot flödet (ca 3 x flödet genom verket) till anoxsteget. Med denna ström kommer nitrifierat vatten till denitrifikationen. Biologiskt renat vatten sedimenterar i sex parallella sedimenteringsbassänger, i vilka sedimenterat slam skrapas till slamfickor. I varje sedimenteringsbassäng pumpar två slampumpar upp slam från två slamfickor med kapacitet proportionell mot flödet. Returslam leds tillbaks till anoxsteget i biologin. Överskottsslam pumpas till föravvattning av två frekvensstyrda överskottsslampumpar. Flytslam dras av från sedimenteringarna med vipprännor och leds till två flytslambrunnar, från vilka flytslammet pumpas till inlopp. Flödet ut från det biologiska steget mäts med elektromagnetisk induktiv mätare. Kemisk rening Biologiskt behandlat vatten, och eventuellt vatten som förbiletts biologin, leds in i flockningsbassängerna, före vilka fällningskemikalie kan doseras i en inblandningslåda (ordinarie doseringspunkt). Mängden fällningskemikalie mäts med elektromagnetiska induktiva mätare. Doseringen styrs av fosforhalten. Flockar bildas i 12 flockningsbassänger (4 för varje linje), varefter vattnet rinner vidare in i de tre sedimenteringsbassängerna. I tre parallella bassänger sedimenterar kemslammet och skrapas ner i slamfickor, varifrån slampumpar pumpar slammet till ränna före biologi (alternativt kemslamlager). Vattnet rinner vidare till sandfiltrering. Flytslam leds till internpumpstation, från vilket det pumpas till inlopp. Sandfiltrering och utlopp Efter sedimentering filtreras vattnet i sju parallella sandfilter. Dosering av fällningskemikalie kan göras före filter. Vattnet rinner därefter ner i en spolvattenbassäng, från vilken det rinner till utloppspumpstationen. Filtren spolas med utgående vatten från spolvattenbassängen och luft. Spolslammet återförs via en spolslambassäng till stigschakt före flockning. Vattnet från filtren rinner till pumpstation. Från f.d. pumpstation till värmeverk kan vatten släppas ut till Sunna kanal vid extremt höga flöden och högt vattenstånd eller vid haveri på normal utloppsväg. Vattnet rinner sedan vidare till utloppspumpstation. (Eventuellt kommer även vatten från förbikoppling av biologin dit). Från utloppspumpstationen rinner vattnet, vid låga flöden och vattenstånd, med självfall genom utloppsledningen till utsläppspunkten söder om Verkö. Då nivån stiger i utloppspumpstationen på grund av höga flöden och/eller högt vattenstånd kan en till tre utloppspumpar trycka ut vattnet genom utloppsledningen. Vid tillräckligt hög nivå släpps överskjutande vattenmängd till Sunna kanal. Utgående flöde till utloppsledning respektive Sunna kanal mäts med elektromagnetiska induktiva mätare.

25 Slamhantering Överskottsslam från mellansedimenteringarna och eventuellt kemslam från slutsedimenteringarna leds in till slamavvattningen. Fram till slutet av 2013 leddes slammet till två föravvattnare och sedan till två centrifuger, där polymer flödesproportionellt doserades före respektive avvattningssteg. Överskottsslam, föravvattnat slam och polymer flödesmättes med elektromagnetiska induktiva mätare. I slutet av 2013 installerades och driftsattes en ny slamavvattningsutrustning, kombinerad föravvattnare och silbandspress. Under 2014 fortsatte driftoptimeringen av silbandspressen. Rejekt från slamavvattningen leds till rejektpumpstation från vilken det pumpas till ränna före biologi. Avvattnat slam lagras i två slamsilos före transport bort från verket. Slammet används för sluttäckning på Mältans deponeringsanläggning. Processscema Se figur på nästa sida.

26

27 Provtagning och analys I tabellen nedan redovisas antal prover som tagits 2014, vid vilken provpunkt de tagits, vilken typ av prov som tagits samt vilka parametrar som analyserats av vattnet i laboratoriet. Provpunkt Antal prover Provtyp Analyserade parametrar Inkommande 52 Dygnsprov BOD 7, totalkväve, TOC, klorid Inkommande 52 Veckoprov Totalkväve, totalfosfor, TOC Inkommande 8 Helgprov BOD 7, totalkväve, totalfosfor, TOC, klorid Utgående 52 Dygnsprov BOD 7, totalkväve, ammoniumkväve, TOC, ph, temperatur Utgående 52 Veckoprov Totalkväve, totalfosfor, TOC, aluminium Kemikaliehantering Polyaluminiumklorid förvaras i tank och satsas med doseringspump, helt sluten hantering. Polymer bereds i helautomatisk polymerberedare, helt sluten hantering. För att förbättra torrslampumpning doseras även små mängder polymer efter torrslampump. Energianvändning och luftutsläpp Uppvärmning sker genom återvinning av värme från blåsmaskin, stöttning vid behov med el. Inga luftutsläpp. Recipienter Recipient för renat avloppsvatten är Östersjön (söder om Verkö). Flertalet bräddpunkter mynnar också direkt i Östersjön. Recipientkontroll är gjord av Blekingekustens vattenvårdsförbund. För resultat hänvisas till årsrapport Rapporten föreligger inte 31/3 då miljörapporten skall vara inlämnad. Om så önskas kan kopia tillsändas Länsstyrelsen då rapporten inkommit. Bräddning från Spjutsbygd och Rödeby hamnar i Silletorpsån. Denna är recipient-kontrollerad högre upp vid Nävragöl ARV, varför inte några data redovisas här. Silletorpsån nedanför Spjutsbygd nyttjas inte som vattentäkt. Bräddning från bräddpunkt Kyrkvägen (Fridlevstad) samt vissa bräddpunkter i Nättraby hamnar i Nättrabyåns nedre lopp, denna är recepientkontrollerad högre upp vid Tvings reningsverk, varför inte några data redovisas här. Nättrabyåns nedre lopp nyttjas inte som vattentäkt. Recipient för de bräddpunkter som varit aktiva under 2014 framgår av Bilaga 2.

28 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 2 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 BRÄDDNING Bräddning vid pumpstationer och på ledningsnätet Det finns 127 pumpstationer och bräddpunkter på ledningsnätet där bräddning/nödutsläpp registreras. Dessutom registreras och mäts eller beräknas bräddning/nödutsläpp vid två bräddpunkter på ledningsnätet (rörnät). Bräddning mäts med överfall via skibord vid fyra av pumpstationerna. Vid övriga pumpstationer registreras bräddtiden. Bräddvolym beräknas utifrån normaltillrinning samt typ av bräddning (nödutsläpp eller hydraulisk bräddning). Vid nödutsläpp ansätts normaltillrinning som bräddvolym. Vid hydraulisk bräddning ansätts halva normaltillrinningen som bräddvolym. Bräddning/nödutsläpp har skett vid 32 stycken pumpstationer eller bräddpunkter under Därtill har nödutsläpp skett vid några ledningsbrott. Utgående mängder vid bräddning på ledningsnätet beräknas från inkommande halter vid bräddtillfällen, om inte prov på bräddvatten tagits vid aktuell bräddpunkt och bräddtillfälle. Årligen görs en modellberäkning av bräddvolymer av DHI. Denna används som komplement till registrering. Rapporten för 2014 bifogas miljörapporten. Vid pst. Saltö Fiskhamn (märkning på karta period 2 är nr. 4) stängs en lucka vid högvatten som innebär att allt spillvatten från den avstängda delen vid Saltöhamn släpps som nödutsläpp. Detta för att undvika bräddning vid mer olämpliga bräddpunkter. Luckan har totalt varit stängd under ca 41 dygn 2014 vilket motsvarar nödutsläpp av ca 205 m 3. Tabellen nedan visar när luckan varit stängd. Datum Tid Havsvattennivå vid stängning (cm) Havsvattennivå vid öppning (cm)

29 Sammanfattning av bräddning och nödutsläpp på ledningsnätet (pumpstationer och registrerade bräddpunkter på ledningsnätet inklusive de från DHI:s modellering) under 2014 Volym (m 3 ) Nödutsläpp 8720 Bräddning Totalt 33661

30 Sammanfattning av bräddning och nödutsläpp på ledningsnätet (pumpstationer och registrerade bräddpunkter på ledningsnätet), period 1 ( ) Märkning på karta Pumpstation/ bräddpunkt Januari Februari Mars April Maj Juni Volym Volym Volym Volym Volym Volym (m 3 Antal ) (m 3 Antal ) (m 3 Antal ) (m 3 Antal ) (m 3 Antal ) (m 3 ) 1 Högvakten Lagerhuset Vattenvägen Allatorp 0,8 1 5 Havgården Pålyckevägen Kyrkvägen Bostorp Bredavik "Golfbanan" 208 "½" 742 "½" Totalt per månad Antal Sammanfattning av bräddning på vid bräddpunkter på ledningsnätet där registrering saknas, volymer från DHI:s bräddmodellering för 2014, period 1 ( ) Märkning på karta Pst-område Bräddpunkt på nätet Jan (m 3 ) Feb (m 3 ) Mar (m 3 ) Apr (m 3 ) Mar (m 3 ) Jun (m 3 ) 3 Fisktorget Borgmästaregatan 10 6 Hamnen Västra vägen GC 2 Totalt per månad 12

31 Specifikation av bräddning och nödutsläpp på ledningsnätet (pumpstationer och registrerade bräddpunkter på ledningsnätet), period 1 ( ) Objekt Datum Orsak Tid (h) Nödutsläpp pga. störningar/tekniska fel (m 3 ) Hydraulisk bräddning (m 3 ) Havgården Höga flöden (nederbörd) Vattenvägen Höga flöden (nederbörd) 7 50 Havgården Höga flöden (nederbörd) 8 36 Kyrkvägen Höga flöden (nederbörd) 3 25 Havgården Höga flöden (nederbörd) Kyrkvägen Höga flöden (nederbörd) 3 23 Havgården Höga flöden (nederbörd) Allatorp Strömavbrott, elfel i pumpstationens styrsystem 0,1 0,8 Havgården Höga flöden (nederbörd) Vattenvägen Höga flöden (nederbörd) 6 43 Havgården Höga flöden (nederbörd) Havgården Höga flöden (nederbörd) Bredavik Frusen sjöledning, slamsugare togs dit, nödutsläppet är vad den inte 0, hann med att suga 3 Lagerhuset Pumpstation avstängd pga omläggning av ledning Högvakten * Högt havsvattenstånd (+54 cm) Akut reparation av avluftningsventil på utgående tryckledning från Högvakten* pst 1 7,5 "Golfbanan" Ledningshaveri i Rödeby, nödutsläpp vid ledningsbrottet (golfbanan, V Rödeby) "Golfbanan" Ledningshaveri i Rödeby, nödutsläpp vid ledningsbrottet (golfbanan, V Rödeby) "Golfbanan" Ledningshaveri i Rödeby, nödutsläpp vid ledningsbrottet (golfbanan, V Rödeby) 1 30 Bostorp Ledningshaveri i Rödeby, avstängd pst vid lagning av ledningen Pålyckevägen Ledningshaveri i Rödeby, avstängd pst vid lagning av ledningen Bostorp Ledningshaveri i Rödeby, avstängd pst vid lagning av ledningen 1 22 Pålyckevägen Ledningshaveri i Rödeby, avstängd pst vid lagning av ledningen 1 21

32 Högvakten* Vibrationslarm, automatisk pumpavstängning Högvakten* Vibrationslarm, ventilfel, automatisk pumpavstängning Högvakten* Höga flöden (nederbörd) Högvakten* Vibrationslarm, ventilfel, automatisk pumpavstängning Högvakten* Höga flöden (nederbörd) Summa: *Tidigare har en dubbelt så stor volym redovisats för Högvakten period Sedan har ett fel i beräkningsformeln upptäckts så en korrekt volym är hälften av tidigare redovisad volym.

33 1 Pst Högvakten (1)

34 Pst Lagerhuset (2) 2

35 Pst Allatorp (4) 4 3 Pst Vattenvägen (3)

36 5 Havgården (5) (bräddpunkt på nätet)

37 Pst Kyrkvägen (7) 7 Pst Pålyckevägen (6) 6 7

38 Pst Bostorp (8) 8

39 9 Pst Bredavik (9)

40 Nödbrädd vid ledningsbrott (10) 10

41 Sammanfattning av bräddning och nödutsläpp på ledningsnätet (pumpstationer och registrerade bräddpunkter på ledningsnätet), period 2 ( ) Märkning på karta Pumpstation/ bräddpunkt Juli Augusti September Oktober November December Volym Volym Volym Volym Volym Volym (m 3 Antal ) (m 3 Antal ) (m 3 Antal ) (m 3 Antal ) (m 3 Antal ) (m 3 ) 1 Högvakten Ö Köpmangatan Järvägstorget Ingenjörsgatan 0, N Långöbron Skolgatan Gullberna Havgården Vedebybäck Coldinuudden Posten Hästö Stationsvägen Rosenholm Vattenvägen Allatorp Trädgårdsvägen Hamnen Sieslättsvägen Kyrkvägen Sanda Pålyckevägen Ringkanalen Lagerhuset Mjöviksvägen 6 1 Ledningsbrott Vämöviken 300 Antal

42 Ledningsbrott Ringkanalen 2100 Totalt per månad Sammanfattning av bräddning på vid bräddpunkter på ledningsnätet där registrering saknas, volymer från DHI:s bräddmodellering för 2014, period 2 ( ) Märkning på karta Pst-område Bräddpunkt på nätet Jul (m 3 ) Aug (m 3 ) Sep (m 3 ) Okt (m 3 ) 1 Ö Köpmansgatan Skeppsbrotorget Järnvägstorget V Köpmansgatan 69 3 Fisktorget Borgmästaregatan Ringkanalen Åvägen Norr 13 5 Hamnen Bruksvägen Hamnen Västra vägen GC Totalt per månad Nov (m 3 ) Dec (m 3 ) Kartorna nedan visar bräddpunkter på nätet där registrering inte finns (period 1 och 2). Efter specifikationstabellerna nedan kommer kartor för övriga bräddpunkter (period 2).

43 Borgmästaregatan (3) (bräddpunkt på nätet) V Köpmangatan (2) (bräddpunkt på nätet) Skeppsbrotorget (1) (bräddpunkt på nätet) 3 3

44 4 Åvägen (4) (bräddpunkt på nätet)

45 5,6 Bruksvägen (5) Västra vägen GC (6) (bräddpunkter på nätet)

46 Specifikation av bräddning och nödutsläpp på ledningsnätet (pumpstationer och registrerade bräddpunkter på ledningsnätet), period 2 ( ) Objekt Datum Orsak Tid (h) Nödutsläpp pga. störningar/tekniska fel (m 3 ) Hydraulisk bräddning (m 3 ) Högvakten Höga flöden (nederbörd) 0,2 60 Havgården Höga flöden (nederbörd) Högvakten Höga flöden (nederbörd) 2, Högvakten Höga flöden (nederbörd) Högvakten Begränsad pumpkapacitet pga. höga vibrationer 1,4 880 Järnvägstorget Höga flöden (nederbörd) 0,5 32 Ingenjörsgatan Höga flöden (nederbörd) 0,03 0,2 Skolgatan Höga flöden (nederbörd) 0,1 1 Högvakten Höga flöden (nederbörd) 3, Ö Köpmangatan Höga flöden (nederbörd) 0,5 33 Järnvägstorget Höga flöden (nederbörd) 0,7 47 N Långöbron Höga flöden (nederbörd) 0,1 1 Ingenjörsgatan Höga flöden (nederbörd) 0,1 1 Skolgatan Höga flöden (nederbörd) 1,1 8 Gullberna Höga flöden (nederbörd) 0,6 804 Coldinuudden Höga flöden (nederbörd) 2 54 Posten Hästö Höga flöden (nederbörd) 0,4 2 Stationsvägen Höga flöden (nederbörd) 1,2 13 Rosenholm Höga flöden (nederbörd) 2,5 26 Vattenvägen Höga flöden (nederbörd) 2,3 17 Allatorp Höga flöden (nederbörd) 1,5 6 Trädgårdsvägen Höga flöden (nederbörd) 1,4 5 Hamnen Höga flöden (nederbörd) 0,4 13 Sieslättsvägen Höga flöden (nederbörd) 0,2 4 Kyrkvägen Höga flöden (nederbörd) 2,7 48 Sanda Höga flöden (nederbörd) 0,3 3 Pålyckevägen Höga flöden (nederbörd) 1,6 40 Havgården Höga flöden (nederbörd) 5 500

47 Vedebybäck Höga flöden (nederbörd) Havgården Höga flöden (nederbörd) Ledningshaveri på tryckavloppsledning, nödutsläpp från 37 (ledning) Vämöviken pst och vid ledningsbrottet (Saltsjöbadvägen) 0,5 (pst) 300 Högvakten Begränsad pumpkapacitet pga. höga vibrationer 0,2 233 Högvakten Motorskydd utlöst på pump P5 0,5 214 Ledning från Ringkanalen Ledningshaveri på tryckavloppsledning Ringkanalen Pst avstängd pga. ledningshaveri Högvakten Höga flöden (nederbörd) 1,6 983 Havgården Höga flöden (nederbörd) Stationsvägen Reparation av havererad ledning 1,3 14 Lagerhuset Reparation av havererad ledning Havgården Höga flöden (nederbörd) 2,4 185 Mjöviksvägen Höga flöden (nederbörd) 0, Vattenvägen Höga flöden (nederbörd) Högvakten Höga flöden (nederbörd) 1,3 711 Havgården Höga flöden (nederbörd) Havgården Höga flöden (nederbörd) Högvakten Högt havsvattenstånd (+72 cm) Summa

48 Pst Skolgatan (7) Pst N Långöbron (6) Pst Ingenjörsgatan (5) Pst Järnvägstorget (3) 3 Pst Ö Köpmangatan (2) 2 4 Pst Saltö Fiskhamn (4) Pst Högvakten (1) 1

49 Vedebybäck (11) bräddpunkt på nätet 11 Pst Gullberna (10) 10 8 Pst Posten Hästö (8) 9 Pst Coldinuudden (9)

50 12 13 Pst Stationsvägen (12) Pst Lagerhuset (13)

51 Pst Allatorp (14) Pst Vattenvägen (15) Pst Rosenholm (16) 16

52 Pst Kyrkvägen (17) 17 Pst Pålyckevägen (18) 18 17

53 Pst Ringkanalen (19) 19

54 20 Pst Trädgårdsvägen (20) Pst Hamnen (21) 21 Pst Sieslättsvägen (23) 22 Havgården (22) (bräddpunkt på nätet) Pst Mjöviksvägen (24) 23, 24

55 Pst Sanda (25) 25

56 Bräddning vid reningsverket Förbikoppling av det biologiska reningssteget är intern bräddning. Allt vatten passerar utloppspumpstationen och provtas därmed som utgående vatten. Vatten som släpps till Sunna kanal är normalt samma vatten som utgående till utloppsledning. Nedan visas hur mycket vatten som förbikopplats biologin samt släppts till Sunna kanal under Månad Förbi biologi Till Sunna kanal (m 3 ) (m 3 ) Januari Februari Mars April 22 0 Maj Juni Juli Augusti September 68 0 Oktober November December Totalt Total bräddning Volym på ledningsnät (m 3 ) Volym vid verket (utsläpp till Sunna kanal) (m 3 ) Nödutsläpp Bräddning Totalt

57 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 3 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 DRIFTDATA Sammanfattning av driftdata Flöde 689 m 3 avlopp/h Lakvatten m 3 /år PAC kg 0,022 kg/m 3 avlopp Polymer kg 4,4 kg/1000 m 3 avlopp El verk kwh 0,38 kwh/m 3 avlopp El pst kwh 0,34 kwh/m 3 avlopp Specifikation av driftdata Ink flöde Producerad mängd renvatten Differens (ink flödeprod.mängd) Såld mängd vatten 2 Differens (ink flöde-såld mängd) m 3 m 3 m 3 m 3 m 3 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela Året Producerad mängd dricksvatten vid Karlskrona VV och Spjutsbyggd VV minus vad som distribuerats till Hasslö och Torhamn (tryckstegringar). 2 Siffra uppskattad från hur mycket vatten som har sålts från Karlskrona VV och Spjutsbyggd VV minus vad som sålts till Torhamn och Hasslö (uppgifter från debiteringssystemet).

58 Max ink. dygnsflöde Min Medel PAC Polymer Avvattnat slam 1 Rens Lakvatten m 3 /dy m 3 /dy m 3 /dy kg kg m 3 kg m 3 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela Året Allt slam har gått till Mältans återvinningscentral i Karlskrona kommun för sluttäckning av deponi. Mottaget slam för behandling i verket Slam från trekammar brunnar m 3 Slam från RagnSells m 3 Slam från Stena Recycling m 3 Slam från slambil/ spolbil m 3 Slam från spolbil m 3 Slam från yttre ARV 1 m 3 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela året Slam från Torhamn, Kättilsmåla och Söremåla ARV.

59 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 4 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 FÖRTECKNING ÖVER ANSLUTNA INDUSTRIER Verkstadsindustri ABB HVC AB (endast sanitärt avloppsvatten) Auralight AB (inklusive processvatten) Blekinge bilpress (endast sanitärt avloppsvatten) Metson Dynapac AB (endast sanitärt avloppsvatten) Karlskrona Lampfabrik (endast sanitärt avloppsvatten) Saab Karlskronavarvet (endast sanitärt avloppsvatten) Karlskrona Metallplätering (endast sanitärt avloppsvatten) Tryckerier Sydostpress AB (inklusive processvatten) Livsmedelsindustri Sturkö Fiskeservice Tvätterier Textilia AB (Sydosttvätt AB / Simonsen) (Tvättvatten. Endast miljömärkta produkter). Övrigt Affärsverken Karlskrona AB, Gullberna Värmeverk (endast sanitärt avloppsvatten) Affärsverken Karlskrona AB, Västerudd Värmeverk (sanitärt avloppsvatten; dagvatten) Affärsverken Karlskrona AB, Mältan avfallsanläggning. (lakvatten) Svenska kyrkan Kyrkogårdsförvaltningen (egen trekammarbrunn) Blekinge sjukhuset Karlskrona (avloppsvatten) MRT Recycling AB (endast sanitärt avloppsvatten) Roxtec International AB (inklusive processvatten) Stena Line (svartvatten, gråvatten samt slag-/länsvatten från färjorna) Ca 12 bilvårdsanläggningar Ca 22 tandläkarmottagningar Ca 5 fotolab

60 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 5 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA LABORATORIEMETODER Vid Karlskrona vattenverks laboratorium utförs kemiska analyser på avloppsvatten. Laboratoriet har ackrediteringsnummer är För analys av avloppsslam och metaller i avloppsvatten används ALcontrol, ackrediteringsnummer Nedan följer en förteckning över de metoder som används vid dessa analyser. Under året har vissa analyser utförts på Sternölaboratoriet i Karlshamn, ackrediteringsnummer 1113, pga. problem med ett analysinstrument på Karlskronas laboratorium.

61 Kemi avloppsvatten (Karlskrona vattenverk) Analyskod Analysvariabel Metod (referens) Mätprincip Enhet Mätområde 1 QV Flöde avläst av provtagare* Flödesmätare m 3 /dygn BOD7-NAE BOD 7, Biokemisk SS-EN Elektrod mg/l O syreförbrukning SS-EN-ISO 5814:2012 CORG-TKC TOC (totalt organiskt kol) SS-EN NDIR-detektion av CO 2 mg/l C 0,5-500 NTOT-AJENA Kväve, totalhalt bundet SS-EN 12260:2004 modifierad teknisk luft Chemiluminiscens av mg/l N 0,1-40 kväveoxid NH4N-NB mg Ammoniumkväve SS-EN ISO 11732:2005 Autoanalyzer mg/l N 0,006-4,0 NO23N-NA mg Nitrit-nitratkväve (summa) SS-EN ISO Autoanalyzer mg/l N 0,005-3,0 PO4P-NS mg Fosfat-fosfor SS-EN ISO 6878:2005 modifierad ej filtrering Fotometri mg/l P 0,01-0,80 PTOT-NS mg Fosfor, total SS-EN ISO 6878:2005 Fotometri mg/l P 0,02-0,80 PH-K ph-värde SS-EN ISO 10523:2012 Elektrod ph-enheter 3-11 TEMP PH Temperatur vid phbestämning* º C AL-AS Aluminium, syralösligt SS Fotometri mg/l Al 0,01-0,4 CL-DJ Klorid SS-EN ISO 10304:2009 del 1 Jonkromatograf mg/l 1-50 kg/d BOD7 BOD 7 -belastning* Beräknad utifrån BOD 7 -halt och flöde kg/dygn kg/d TOT-N Kväve-belastning* Beräknad utifrån totalkvävehalt och flöde kg/dygn kg/d TOT-P Fosfor-belastning* Beräknad utifrån totalfosforhalt och flöde kg/dygn kg/d CORG TOC-belastning* Beräknad utifrån TOC-halt och flöde kg/dygn Mätosäkerhet för respektive metod och för aktuell halt finns redovisad på den ackrediterade analysrapporten för varje provsvar. 1 Analyserbart haltområde utan spädning av provet. * Ingår ej i ackrediteringen.

62 Kemi slam (ALcontrol) Analysvariabel Metod (referens) Enhet Torrsubstans SS-EN :2000 % ph i slam SS-EN Glödgningsförlust SS-EN % av TS Glödgningsrest SS-EN % av TS Ammoniumkväve, NH4-N St.Methods 18th 4500B+E g/kg TS Kväve total, N (Devardas) SS g/kg TS Fosfor total, P 22 SS-EN ISO :2009 g/kg TS Kalcium, Ca SS-EN ISO :2009 g/kg TS Kalium, K SS-EN ISO :2009 g/kg TS Magnesium, Mg SS-EN ISO :2009 g/kg TS PCB-28 Triklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-52 Tetraklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-101 Pentaklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-118 Pentaklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-138 Hexaklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-153 Hexaklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-180 Heptaklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB Summa 7 st Beräknad mg/kg TS Benso(a)pyren GC/MS mg/kg TS Benso(b+k)fluoranten GC/MS mg/kg TS Benso(ghi)perylen GC/MS mg/kg TS Fluoranten GC/MS mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren GC/MS mg/kg TS PAH Summa 6 st Beräknas mg/kg TS

63 Nonylfenol GC/MS mg/kg TS Bly, Pb SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Kadmium, Cd SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Koppar, Cu SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Krom, Cr SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Kvicksilver, Hg SS-ISO :2004 mg/kg TS Nickel, Ni SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Zink, Zn SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Kalkverkan (CaO) SLL Metod 42:1991 mod. % av TS Silver, Ag SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Tenn, Sn SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Arsenik, As SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Kemi avloppsvatten (ALcontrol) Analysvariabel Metod (referens) Enhet Kvicksilver, Hg SS-EN 1483:2007 (januari-september) SS-EN μg/l 1483, syrauppslutet (oktober-december) Bly, Pb ISO 17294, syrauppslutet μg/l Kadmium, Cd ISO 17294, syrauppslutet μg/l Koppar, Cu ISO 17294, syrauppslutet μg/l Krom, Cr ISO 17294, syrauppslutet μg/l Nickel, Ni ISO 17294, syrauppslutet μg/l Zink, Zn ISO 17294, syrauppslutet μg/l

64 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 6 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 FÖRTECKNING ÖVER DRIFTSTÖRNINGAR Driftstörningar vid Koholmen ARV: Driftstörning Datum Sammanlagd tid Påverkad volym Konsekvens Datum för anmälan till tillsynsmyndiget Ev. beslut och datum, tillsynsmyndighet Blåsmaskinen CK01 stannade Ca 1 vecka Den andra blåsmaskinen gick in istället. Ingen påverkan på reningsresultaten. - - Stopp i slang till fosfatmätaren efter mellansedimenteringen Ca 2 dygn Risk för att mindre fällningskemikalie än nödvändigt doserats under tiden men fosfatmätaren på utgående fungerade så liten risk. Ingen försämrad rening enligt labresultaten. - - Sandfilter igensatta Ca 1 dygn Manuell filterspolning. Ingen påverkan på reningsresultaten. - - Störning i överordnat dygn Trender för perioden inte - -

65 styrsystem (Citect) sparade i Citect. Förhöjda utsläppshalter veckoprov Undercentral 4 lade av Lab-resultaten för veckoprovet visade förhöjda utsläppshalter. Övervakningssystemet visade inte detta samtidigt som inkommande halter var ovanligt låga, varför vi antog att ett inkommande och utgående prov har blandats ihop vid beredandet av veckoprovet. Detta prov tas inte med vid beräkning av flödesvägda medelhalter. Ca 2 dygn Ingen styrning till luftningen (men den gick troligen på max), ingen internrecirkulering av flöde för kvävereningen, ingen omrörning i biosteget. Tillfälligt reducerad kväverening, men kvävereningen återhämtade sig snabbt och var den 9/10 helt återställd , , , , , vårt dnr Planerat arbete; underhåll av avdragsrännorna vid en av tre eftersedimenteringsbassäng er (underhåll av övriga Ca 7 dygn - Ingen påverkan på reningsresultaten ,

66 bassänger kommer ske under 2015).

67 Övriga driftstörningar inom Koholmen ARV:s verksamhetsområde redovisade till tillsynsmyndighet: (anmälningar gjorda angående hydraulisk bräddning av volymer över 1000 m 3 redovisas inte här) Driftstörning Datum Sammanlagd tid Påverkad volym Ungefärliga ev. föroreningsutsläpp Konsekvens Datum för anmälan till tillsynsmyndighet Ev. beslut och datum, tillsynsmyndighet Planerat arbete; omläggning av ledning från pst Lagerhuset till pst Gullberna Ca 8 h Ca 900 m 3 7 kg tot-p 43 kg tot-n Utsläpp av orenat avloppsvatten vid omläggningen , vårt dnr kg BOD 7 Ledningshaveri vid golfbanan i Rödeby Ca 32 h Ca 905 m 3 vid ledningen 162 m 3 vid pst Bostorp 159 m 3 vid pst Pålyckevägen Totalt 6,7 kg tot-p 50 kg tot-n 279 kg BOD 7 Nödutsläpp av orenat avloppsvatten vid läckan (via dike till Pålyckebäcken) samt till från avstängda pumpstationer vid lagning av läckan till Silletorpsån , , vårt dnr Tekniskt fel vid pst Ö Köpmangatan, luckan vid inloppet inte helt öppen dygn - - Möjligt att nödutsläpp skett på ledningsnätet innan pumpstationen , vårt dnr Läcka på tryckavloppsledning mellan pst Vämöviken och Koholmen ARV Ca 2 dygn Ca 300 m 3 1,5 kg tot-p 9 kg tot-n Nödutsläpp av orenat avloppsvatten till Vämöviken , , , vårt dnr kg BOD 7

68 Pumpstopp Högvakten pga. vibrationer som orsakats av höga flöden minuter 233 m 3 0,9 kg tot-p 7 kg tot-n Nödutsläpp av orenat avloppsvatten , , vårt dnr kg BOD 7 Läcka på tryckavloppsledningen från pst Ringkanalen h (vid läckan) 25 h (vid pst) Ca 2100 m 3 (vid läckan) 1270 m 3 (vid pst) 24 kg tot-p 170 kg tot-n 850 kg BOD 7 Nödutsläpp av orenat avloppsvatten , , vårt dnr Läcka på tryckavloppsledning från pst Lagerhuset till pst Gullberna Ca 7 dygn Ca m 3 (vid läckan) 470 m 3 (vid pst Lagerhuset) 14 m 3 (vid pst Stationsvägen) 23 kg tot-p 196 kg tot-n 745 kg BOD 7 Pst Lagerhuset, Stationsvägen och Verkökrysset avstängda vid lagning av läckan. Nödutsläpp av orenat avloppsvatten vid läckan och pst , , , vårt dnr

69 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 7 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 FÖRTECKNING ÖVER UPPKOMMET FARLIGT AVFALL På Koholmen ARV genereras normalt två typer av farligt avfall; Smörjoljerester (spillolja) All smörjolja som används i verksamheten (huvudsakligen för smörjning av pumpar) är av parafinoljeursprung och livsmedelsgodkänd. Använd olja samlas i invallad behållare och transporteras bort till destruktion av RagnSells. Det uppkommer maximalt 200 liter smörjoljerester per år. Mängderna har minskat kraftigt på Koholmen sedan VA/Renhållningsavdelningen förlagt merparten av verkstadsarbete till avdelningens gemensamma verkstad i Lyckeby. Torkdukar Avdelningen har avtal med Berendsen Textil Service AB för hyra och tvättning av torkdukar för insamling av miljöfarligt avfall. Exempel på avfall kan vara smörjoljerester, lösningsmedel eller färgrester. Under 2014 har 26 kg avfall avhämtats och 8,8 kg miljöfarligt avfall omhändertagits. Denna siffra är dock för hela verksamheten, inklusive verkstaden i Lyckeby, men ingen specifikation kan göras.

70 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 8 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 FÖRTECKNING ÖVER UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Ledningsarbeten I tabellen nedan visas ledningsarbeten som utförts inom Koholmen ARV:s verksamhetsområde under Utfört arbete Bergåsa, Ekorrvägen Fisktorget, Karlskrona Ledning (S=spill D=dag TA=tryckavlopp) Ågärd Regi Anmärkning S, D Omläggning Entr. Utfört till följd av projektet med ny järnvägsövergång S/TA Nyläggning Egen Servis till tömningsanläggning, Skärgårdsbåtarna TA Nyläggning Egen Nyexploatering, huvudledning samt 2 st servisavsättningar TA Nyläggning Privat 2 st VA-föreningar som utfört utbyggnad TA Nyläggning Privat VA-förening Tromtesunda Mjöviksdalsvägen, Nättraby Skillingevägen, Nättraby Tromtesunda, Nättraby Verköleden TA Omläggning Entr. Kortare sträcka p.g.a. fjärrvärme Mjöviksvägen, S, D Nyläggning Entr. Nyexploatering 5 st nya Nättraby tomter Hälsovägen, Bergåsa 5 st (1 st ansl. Inledningsvis) Havsviken, Gullbernahult Mölletorp- Kättilsmåla D Nyläggning Entr. Större delen är privat ledning tillhörande Landstinget S, D Nyläggning Entr. Nyexploatering 7 st nya anslutningar TA Nyläggning Entr. Överföringsledningar, pågående arbete som är halvvägs TA Nyläggning Entr. Tömningsanläggning för båtar TA Nyläggning Egen Huvudledning samt 3 st Oljehamnen, Hattholmen Rödebyekvägen, Rödeby servisavsättningar Uttorp, Sturkö TA Nyläggning Privat VA-förening Sturköskolan-Uttorp. Pågående, ej inkopplat. Berörda fastigheter 2 st 8 st (3 st + 5 st) 6 st 7 st 54 st 3 st ca 230 st Trummenäs S, D Nyläggning Entr. Nyexploatering ca 50 st ca 50 st

71 Udde Sjuhalla Gård, Sjuhalla Skogsstigen, Rödeby Fiskaregatan, Ekholmen nya tomter TA Nyläggning Privat Huvudledning samt 3 st servisavsättningar S Nyläggning Entr. Nyexploatering, huvudledning samt 2 st servisavsättningar K Omläggning Egen Huvudledning relinad kortare sträcka (vid trappa) pga. rötter, se "Avloppsstopp" 3 st 2 st Avloppsläckor Det har varit sex läckor på avloppsledningar under 2014, se tabellen nedan. Datum Plats Anmärkning Rödeby Golfbana Läggs om inom de närmaste åren, se Avloppsplan Oskarsvärn Mindre läcka Majvägen, Rödeby Mindre läcka Vämöviken Pst Saltsjöbadsvägen, utanför pst Ringkanalen, Rödeby Läggs om inom närmaste åren, se Avloppsplan Hultvägen, Gullberna Mindre läcka. Avloppsstopp Det har varit tre avloppsstopp under 2014, se tabellen nedan. Datum Plats Anmärkning Torsnäsvägen/Vidars Tryckavlopp, igensatt backventil väg, Torsnäs Fiskaregatan, Ekholmen Kombinerad ledning med rötter, gick ej att rotskära (i trappa), har nu lagts om Orredalsvägen 2, Nättraby Tryckavlopp, propp pga. sediment (ej tidigare inkopplad) Källaröversvämning Det har varit xx källaröversvämningar under 2014, se tabellen nedan. Datum Plats Orsak Ostermansgatan 10B, Karlskrona Troligen våtstarkt papper Axel W Anderssons väg 1, Lyckeby Nederbörd Axel W Anderssons väg 7AB, Lyckeby Nederbörd Axel W Anderssons väg 11AB, Lyckeby Nederbörd Ängsvägen 4, Nättraby Nederbörd? Rödhakevägen 4, Ekeberg Nederbörd Bofinksvägen 10, Ekeberg Nederbörd Kungsmarksvägen 2, Kungsmarken Vattenläcka Roslundavägen 16, Nättraby Rötter i huvudledning

72 Filmning Under 2014 har 12,7 km ledning filmats i Spandelstorp (6,3 km spillvatten, 6,4 km dagvatten) och 9,3 km i Mariedal/Ekeberg (3,5 km spillvatten, 1,1 km kombinerat avlopp, 4,7 km dagvatten). Utöver det har mindre sträckor filmats för rotkontroll eller där behov har uppkommit. Relining och brunnsrenovering Under året har 240 m ledning relinats inom verksamhetsområdet. Sju brunnar har renoverats. Övrigt Spolning och rotskärning görs löpande och vid behov.

73 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 9 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 KEMIKALIEFÖRTECKNING Kemikalieinventering utförd under sommaren Riskklassade kemikalier: NAMN OCH LEVERANTÖR ANVÄNDNING FARO- KODER RISKFRASER H-FRASER Saltsyra rengöring C,Xi R34,37 H314 H335 H290 Svavelsyra reagens/mätutrusning C R35 H290 H314 Saltsyra reagens/mätutrusning C R34,37 H314 H335 H290 LCK 349 reagens/mätutrusning Xi R36/38 Phosphat/Phosphate (Hach Lange AB) LCK 304 Ammonium reagens/mätutrusning Xi R36/38 (Hach Lange AB) LCW 865 Amtax SC reagens/mätutrusning C R35 (HACH LANGE AB) LCW 870 PHOSPHAX sc reagens/mätutrusning Xi R36/38 (HACH LANGE AB) LCW 869 PHOSPHAX sc reagens/mätutrusning C R35 (HACH LANGE AB) LCW 865/866/871/889 reagens/mätutrusning C R35 Amtax sc (HACH LANGE AB) HI Phosphate reagens C R34 H314 Reagent Desytol (Kemetyl AB) desinfektion R10 Klorin Original (Colgate- rengöring Xi R31,34,50 Palmolive AB) Turtle Wax Extreme bilvårdsprodukt Xi R36 Shampoo (SEAB AB) Primus Allround Gas bränsle F+ R12 Kontaktlim 221 (ESSVE kontaktlim F,Xi,N R11,36/38,51/53,67 PRODUKTER AB) Tangit PVC-U Special-Lim (Henkel Norden AB) rörlim F,Xn,Xi R11,37/38,40,41,66,67 Rost flash (CRC Industries) smörjmedel F+ R52/53,67 QUICKLEEN (CRC avfettningmedel F+,Xi,N R11,38,51/53,67 Industries Sweden) Loctite 542 (Henkel Norden AB) anaerob tätning Xn,Xi,N R20,36/37,52/53

74 LOCTITE Gas, olja och anaerob tätning Xi,N R36/37,51/53 VVS - Tatning (Henkel Norden AB) NIKKE EL smörjmedel F+ R12,66 (CHEMSEARCH / NCH Europe Inc.) Aviation Form-A-Gasket tätningsmedel F,Xi,Xn R11,36,43,67 (SEAB AB) Myrr C bekämpningsmedel CASCO TÄTSKUM (Akzo Nobel Bygglim AB) skum F+,Xn,Xi R12, R20,Carc. Cat.3;R40, 48/20, R36/37/38,R42/43 Sista Fogskum M537 (Henkel Norden AB) skum F+,Xn,N R12,20/22,36/37/38,40,42/43,48/20,50/ 53,64 Sievert Powergas Professionell, värmer, F+ R12 H 220 lyser och kyler för fritidsändamål Run On 60A White Grease smörjmedel F+ R12,66 Run On 57A Chain & wire kedjespray grease Brake Cleaner (Ambersil) avfettningmedel F+,Xi,N R38,51/53, (Aerosol) (CRC smörjmedel R66 Industries Sweden) 2100 Hard-Hat Series färg F+,Xn,XI R12,20/21,38 (Rust-Oleum Netherlands BV) Borr-och gängolja smörjmedel F+ R12 (Svenska Elektrod AB, Box 1271, Solna) 3M SPRAYLIM (3M Svenska AB) limprodukt F+,Xn,N 12,36/38,67,51/53, Reproduktionstoxis k; kategori 3; R63 OMEGA 636 (Smörjteknik smörjfett Norden AB) Turtle Wax ICE Remover de-icer F,Xi R11,36,67 Omega 99 (Smörjteknik smörjmedel N R50/53 Norden AB) SNOWCLEAN rengöringsmedel C R34 GROVTVÄTT (A Clean Partner International AB) Flug Effekt Spray bekämpningsmedel F+ R12,52/53 (Neudorff) Spar Maskindiskmedel maskindiskmedel C R34,37 (SH SäljlagerAB) G 13 Antifreeze frysskyddsmedel Xn R22 H302 H373 Statoil Koncentrerad spolarvätska F,Xi R11,36,67 Spolarvätska OPSITE Moisture Vapour sårspray F R11 Permeable Spray Dressing EQUIVIS XV 32 (Total hydraulolja R52/53 Sweden AB) Alkylatbensin 2-4 takts motorer (Aspen) gräsklippare

75 IKACLEAN REXOL P kallavfettningsmedel Xn R65/66 H304 (Ikaros AB) ELECTRONIC rengöringsmedel F+,Xi,N R38,51/53,67 CLEANER (CRC Industries Sweden) LOCTITE 2701 (Henkel anaeroblim Xi R36/37,43 Norden AB) LOCTITE 641 (Henkel limprodukt Xn R20,52/53,36/37 Norden AB) LOCTITE 7031 (Henkel rengöringsmedel F,Xi,N R11,38,50/53,65,67 Norden AB) LOCTITE 222 (Henkel gänglåsning Xi R36/37 Norden AB) Bräkleen avfettningmedel F+,Xi,N R38,51/53,67 3M SCOTCH-WELD 76 lim F+,N,Xi R12,36,66,67,51/53 CUTTING PAST (NCH skärpasta Xi R41 Europe Inc) (Utgått) SCANTECH 4000 T fläns- och gängtätning Xi R36/37/38,43,52/53 (NorDen Olje AB) Run On 10A Multi-Use smörjmedel F+ R12 Aceton rengöringsmedel F+,Xi R11,36,66,67 Chemline Gul linjemålningsfärg Xi,F+ R12,36,66,67 (Chemsearch) Powerclean rengöringsmedel Xi Sprint 200 free conc E1a allrengöringmedel Xi R41 No-Tox White Grease (Bel- smörjmedel N R52/53 Ray) ZETAG 9068FS (BASF flockningsmedel Xi R36/38 AB) PAX-XL260 (KEMIRA KEMI AB) kemisk fällning Xi R41 H318 H290

76 Icke riskklassade kemikalier: NAMN OCH LEVERANTÖR OKQ8 Supertvätt Trälim Ute (Tremco) Kopparpasta (Würth Svenska AB) ALTIS SH 2 (TOTAL SWEDEN AB) Multis Complex EP 2 (Total Sweden AB) LGMT 2 (SKF Maintenance Products) PRO Traditional 10W-40 JOLLY HAND PL200 Powerflex (Tremco) Grumme Såpa Grön Sterisol Hand Superplus White Board Cleaning Fluid (Impega) Mobil Super 2000 X1 10W-40 MOBIL RARUS 425 DACNIS VS 46 (TOTAL SWEDEN AB) EQUIVIS ZS 46 (TOTAL SWEDEN AB) Absol (Yxhult Miljö AB, Ånstagatan 4, Örebro Petro grön Compressoroil S46 (se DACNIS 46) Omega 77 Hydraulic oil 32 (se EQUIVIS ZS 32) Sani 100 fresh W1b Plegde (Johnson) TC 590 ALUSEIZE (Dabotexogen AB) ANVÄNDNING rengöringsmedel lim smörjmedel smörjfett smörjfett smörjmedel motorolja rengöring lim rengöringsmedel Handrengöring rengöring whiteboard motorolja kompressorolja kompressorolja hydraulolja Sanerings-, brandskydds-, halkskydds- eller neutralisationsmedel avfettningmedel Produkten har utgått smörjmedel Produkten har utgått rengöringsmedel möbelspray smörjmedel

77 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 10 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 NEDERBÖRD Nederbördsmätningar (mm per mån) En nederbördsmätare finns vid Koholmen ARV, se tabellen nedan. Ö. Köpman Studentviken** Styrmansviken Torhamn Nättraby Hasslö Rödeby Jan Feb Mar Apr Maj ? 43 41? Jun Jul ? 63? 59? Aug ? ? Sep 20? ? Okt? ? Nov ? 64 Dec ? ? 58 Fågelmara Ramdala Koholmen Fridlevstad VV Lyckeby Sturkö Johannsihus SMHI*? ? ? 616? 556?? Summa * SMHIs mätstation ligger i Bredåkra (Ronneby). ** Flytt av regnmätare från Studentviken till Styrmansviken genomfördes den 20/8.

78 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 11 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 TRENDKURVOR OCH RESULTAT 350 BOD 7 INK (mg/l) ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 BOD 7 UTG (mg/l) Medelreduktion BOD : 99 %. Röda staplar är mindre än tre -värden (laboratoriets rapporteringsgräns). De faktiska värdena har använts för beräkning av flödesvägda medelvärden (se resultattabeller nedan).

79 9,0 Tot-P INK (mg/l) 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, ,20 Tot-P UTG (mg/l) 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Medelreduktion totalfosfor 2014: 97 %

80 60 Tot-N INK (mg/l) Tot-N UTG (mg/l) Medelreduktion totalkväve 2014: 85 %

81 Resultat från laboratoriet inkommande avloppsvatten Koholmen ARV 2014 (dygnsprov och helgprov): Datum Flöde m³/d BOD 7 mg/l Tot-N mg/l TOC mg/l BOD 7 kg/dygn Tot-N kg/dygn TOC kg/dygn , ,8 56, ,1 72, , , , , , ,4 99, , , , , , , , , , , , , , , ,4 99, , , , , , ,1 85, , , , , , , , , ,

82 Datum Flöde BOD 7 Tot-N TOC BOD 7 Tot-N TOC m³/d mg/l mg/l mg/l kg/dygn kg/dygn kg/dygn , , , ,6 95, , , ,5 97, ,2 86, ,1 64, ,2 64, ,3 69, ,2 73, Helgprover är gråmarkerade. Beräknade flödesvägda halter inkommande avloppsvatten Koholmen ARV 2014: BOD mg/l OBS: Endast årsmedelvärde för BOD 7 beräknas från dygnsproven. Årsmedelvärden för tot-p, tot-n och TOC beräknas från veckoprov, se nedan.

83 Resultat från laboratoriet inkommande avloppsvatten Koholmen ARV 2014 (veckoprov och helgprov): Datum Flöde m³/d Tot-P mg/l Tot-N mg/l TOC mg/l Tot-P kg/dygn Tot-N kg/dygn TOC kg/dygn ,08 29, ,51 18, ,5 22,3 61, ,85 36, ,36 42, , ,32 20, ,52 19,3 68, ,71 30,1 90, ,12 30,4 93, ,35 47, ,67 34, ,42 38, ,85 31, ,04 24,3 93, ,34 36, ,79 32, ,93 31, ,53 49, ,75 55, ,4 51, , ,21 48, ,33 51, , ,71 46, ,28 51, ,78 42, ,01 37, ,56 37, ,93 54, ,19 53, ,31 30,1 87, ,73 56, ,38 43, ,7 31, ,94 30,1 85, ,84 34, ,99 29,3 95, ,22 30,4 88, ,82 42, ,71 46, ,26 49, ,83 41, ,33 41, ,12 43,

84 Datum Flöde Tot-P Tot-N TOC Tot-P Tot-N TOC m³/d mg/l mg/l mg/l kg/dygn kg/dygn kg/dygn ,91 39, ,36 41, ,48 23,6 90, ,92 28,6 95, , ,11 44, , , , ,03 39,6 90, ,6 35,2 86, ,78 31,3 73, ,09 26,6 63, ,56 19,8 43, Helgprover är gråmarkerade. Beräknade flödesvägda halter inkommande avloppsvatten Koholmen ARV 2014: Årsmedelvärden: Tot-P 4,9 mg/l TOC 108 mg/l Tot-N 35 mg/l

85 Resultat från laboratoriet utgående avloppsvatten Koholmen ARV 2014 (dygnsprov): Datum Flöde m³/d BOD 7 mg/l Tot-N mg/l TOC mg/l BOD 7 kg/dygn Tot-N kg/dygn TOC kg/dygn ,9 3,55 14,4 43,1 80,5 326, ,7 3,45 11,3 94,6 120,9 395, ,6 3,58 13,8 66,9 92,2 355, ,3 6,43 13,7 33,9 94,8 202, ,1 9,46 24,4 41,3 125,9 324, ,3 6,03 14,1 41,5 108,9 254, ,4 4,84 13,9 135,7 149,3 428, ,1 4 13,6 40,9 77,9 264, ,1 3, ,9 76,6 311, ,5 5,05 18,3 24,7 83,1 301, ,0 4,78 15,2 28,7 68,5 217, ,8 5,05 17,2 27,7 77,8 264, ,3 4, ,1 70,3 322, ,0 4,31 14,8 29,3 63,2 217, ,9 4,76 16,6 30,5 76,3 266, ,9 4,22 15,7 42,1 61,2 227, ,7 5,2 15,5 37,4 72,0 214, ,8 4,77 11,2 23,3 61,7 144, ,4 5,6 16,4 42,6 70,2 205, ,0 4,89 9,6 26,6 65,0 127, ,3 5,59 14,8 27,2 66,1 175, ,4 5, ,5 61,9 126, ,2 7,4 18,6 27,2 91,4 229, ,4 6,16 21,2 32,4 83,3 286, ,9 4,04 15,6 25,5 54,3 209, ,9 4,71 14,9 31,0 77,0 243, ,9 4,45 15,4 23,0 53,8 186, ,7 4,62 13,6 24,4 66,2 194, ,9 3,65 12,4 23,4 44,9 152, ,1 4,32 15,5 22,7 46,7 167, ,1 4,84 21,6 23,2 53,4 238, ,6 5,47 14,6 156,0 185,5 495, ,7 4,44 16,5 28,8 75,3 279, ,3 4, ,7 63,7 242, ,2 4,54 15,3 18,8 71,2 239, ,5 4,76 19,4 19,1 60,5 246, ,6 5, ,4 72,1 308, ,9 5,19 16,8 46,0 61,2 198, ,2 5,24 16,5 16,5 72,1 227, ,1 5,88 10,9 13,8 73,7 136, ,8 8,54 10,5 26,4 125,4 154, ,9 4,3 8,3 12,7 60,6 116, ,3 4,42 16,1 45,5 87,4 318, ,0 5,83 20,9 15,4 90,0 322, ,9 6,1 21,8 41,1 131,9 471, ,4 6, ,4 105,6 208, ,0 5, ,7 136,8 430,8

86 Datum Flöde BOD 7 Tot-N TOC BOD 7 Tot-N TOC m³/d mg/l mg/l mg/l kg/dygn kg/dygn kg/dygn ,1 4, ,0 94,3 293, ,5 4,66 17,7 24,1 74,8 284, ,2 4,7 14,9 55,5 118,6 375, ,1 4,28 15,6 54,7 111,4 406, ,5 4,28 16,3 39,0 111,3 423, ,2 3,85 15,7 24,6 78,9 321,6 Röda kursiva siffror är siffror mindre än 3 (laboratoriets rapporteringsgräns) men där det faktiska värdet som ses i tabellen har använts för beräkning av mängder och flödesvägda medelhalter. Beräknade flödesvägda halter utgående avloppsvatten Koholmen ARV 2014: Årsmedelvärde: BOD 7 2,2 mg/l Månadsmedelvärden (BOD 7 ): Januari 2,5 mg/l Februari 2,9 mg/l Mars 1,6 mg/l April 2,3 mg/l Maj 2,5 mg/l Juni 2,1 mg/l Juli 1,9 mg/l Augusti 2,7 mg/l September 2,0 mg/l Oktober 1,5 mg/l November 1,9 mg/l December 1,7 mg/l OBS: Endast medelvärden för BOD 7 beräknas från dygnsproven. Medelvärden för tot-p, tot- N och TOC beräknas från veckoprov, se nedan.

87 Resultat från laboratoriet utgående avloppsvatten Koholmen ARV 2014 (veckoprov): Datum Flöde m³/d Tot-P mg/l Tot-N mg/l TOC mg/l Tot-P kg/dygn Tot-N kg/dygn TOC kg/dygn ,102 3,33 14,1 2,2 73,1 309, ,161 3,97 12,4 5,6 138,1 431, ,133 3,56 15,4 3,9 104,0 449, ,139 5,69 14,2 2,2 89,9 224, ,123 8,68 17,3 1,6 112,2 223, ,133 5,91 14,4 2,3 103,9 253, ,165 4,54 14,9 5,3 145,0 475, ,121 3,54 14,4 2,5 72,6 295, ,152 6,71 15,6 2,8 125,3 291, ,111 4,57 15,8 1,8 72,2 249, ,104 5,11 17,6 1,5 73,3 252, ,126 4,44 18,9 2,0 68,7 292, , ,2 3,1 93,6 332, ,132 4,36 17,6 2,1 67,8 273, ,106 4,4 16,5 1,6 65,5 245, ,106 4,5 15,8 1,6 69,3 243, ,121 4,79 16,3 1,7 68,4 232, ,068 4,91 13,5 0,9 63,6 174, ,147 5,46 14,7 1,9 72,0 193, ,059 5,76 9,6 0,8 78,0 130, ,153 5,15 19,1 2,0 65,9 244, ,094 5,71 12,1 1,1 65,1 137, ,213 7,18 24,2 2,6 86,9 292, ,215 5,98 19,2 2,6 71,5 229, ,179 4,21 19,8 2,0 46,8 220, ,333 4,23 17,9 4,6 58,6 248, ,146 4,2 12,2 1,8 50,4 146, ,154 4,5 17,2 1,9 54,9 209, ,08 13,9 34,8 15,2 196,1 491, ,085 5,43 12,6 0,9 59,8 138, ,137 4,17 20,4 1,8 55,5 271, ,258 3,91 13,9 5,4 81,4 289, ,116 4,47 16,5 1,9 72,3 267, ,133 3, ,5 73,5 318, ,142 4,29 15,5 2,4 71,7 259, ,125 4,59 18,6 1,6 59,8 242, ,111 5,16 22,9 1,2 56,3 249, ,123 4,98 20,3 1,5 59,7 243, ,13 4,96 14,7 1,7 66,2 196, ,064 6,71 14,4 0,8 79,6 170, ,109 12,5 13,9 1,6 181,9 202, ,303 5,52 12,5 5,5 100,4 227, ,101 4,66 16,9 2,5 114,6 415, ,137 5,8 17,3 2,1 89,9 268, ,135 5,26 19,8 2,4 92,5 348, ,149 5,6 13 2,3 86,6 201, ,25 5,4 17 5,2 112,5 354,3

88 Datum Flöde Tot-P Tot-N TOC Tot-P Tot-N TOC m³/d mg/l mg/l mg/l kg/dygn kg/dygn kg/dygn ,293 4,9 16 7,1 118,5 387, ,248 4,81 18,3 4,1 78,6 298, ,266 4,48 17,3 5,7 96,0 370, ,164 4,2 17,7 4,2 107,7 453, ,142 3, ,1 114,2 466,1 Rödmarkerat prov anses inte trovärdigt, vi misstänker fel vid beredning av provet. Se anmälan till länsstyrelsen Detta prov har därför inte tagits med vid beräkning av flödesvägda medelvärden (månads- och årsvärden). Beräknade flödesvägda halter utgående avloppsvatten Koholmen ARV 2014: Tot-P 0,17 mg/l TOC 16 mg/l Tot-N 5,1 mg/l Månadsmedelvärden (tot-p): Januari 0,14 mg/l Februari 0,15 mg/l Mars 0,12 mg/l April 0,11 mg/l Maj 0,11 mg/l Juni 0,24 mg/l Juli 0,13 mg/l Augusti 0,16 mg/l September 0,12 mg/l Oktober 0,15 mg/l November 0,22 mg/l December 0,20 mg/l

89 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 12 För Koholmen avloppsreningsverk ( ) år: 2014 VERKSAMHETSOMRÅDE

90 Det finns privata föreningar som har anslutits till Koholmen ARV, som inte finns med på kartan ovan. Dessa har än inte kommit med i verksamhetsområdet, generellt sett på grund av att deras garantitid inte har gått ut än.

91 Karlskrona Kommun Beräknad bräddning 2014 Beräknad i huvudledningsnäten på Trossö, Vämö och i Lyckeby, Rödeby samt Nättraby Rödeby Gullberna Nättraby Vämö Trossö Uppdragsnummer Stockholm DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr Drakegatan 6 Svartmangatan 18 Honnörsgatan 16 Kyrkogatan 3 Box Göteborg Stockholm Växjö Lund Tel: Tel: Tel: Tel: Fax: Fax: Fax: Fax:

92 Karlskrona Bräddberäkning 2014 LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET ENLIGT ISO 9001:2000 Projektets namn: Karlskrona bräddberäkning 2014 Projekt nr: Projektledare: Cecilia Wennberg Beställare: Karlskrona kommun Kvalitetsansvarig: Lars-Göran Gustafsson Beställarens ombud: Peter Håkansson Handläggare: Fredrik Bergh Granskad av / datum: CEW / Rapport version: Slutversion, Godkänd av kvalitetsansvarig / datum: LGG / DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum: i

93 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Sammanfattning För år 2014 har bräddningen beräknats för hela det område som avrinner till Koholmens reningsverk. Totalt har 110 stycken bräddavlopp beskrivits och modellerna omfattar 99 pumpstationer samt två utjämningsmagasin. År 2014 kan karaktäriseras som ett nederbördsår med en årsvolym något över de normala, men med ett relativt måttligt antal regntillfällen med hög intensitet. Ett antal högintensiva regnhändelser inträffade kring månadsskiftet juli-augusti. Det kraftigaste nederbördstillfället inträffade 5 augusti då ett 24-årsregn (120 min varaktighet) uppmättes i Nättraby. Samma regn registrerades som en 15-årshändelse (120 min) på Koholmen och som ett 14-årsregn (120 min) på Trossö. I Rödeby mättes regnet 5 augusti upp som ett 4-årsregn (120 min) och vid Studentviken som ett 0,4-årsregn (120 min), med reservation för att mätarens placering i förhållande till omgivande växtlighet möjligen kan ha orsakat störningar i registreringarna. Det näst kraftigaste regntillfället inträffade 30 juli då ett 14-årsregn (10 min) registrerades i Nättraby. Den rumsliga fördelningen av nederbörden har under 2014 varit relativt jämn. Mest nederbörd har registrerats på Trossö (690 mm). Minst nederbörd har under året uppmätts i Rödeby (573 mm). Havsnivåerna var höga i början och slutet av 2014, med ett antal registreringar av högre vattennivå än 50 cm över medelvattenytan särskilt runt 13 januari och 25 december. Se varaktighetsdiagram i figur 5. Bräddningen under år 2014 har beräknats till totalt cirka m 3. Jämförs detta med den totala avrinningen som 2014 var cirka m 3 så innebär det att drygt 0,3 % av tillrinningen bräddar. Värst ur bräddsynpunkt var Nättraby med en bräddad volym motsvarande ca 1 % av tillrinningen. Uppdelat på olika flödeskomponenter har den totala tillrinningen från hela avrinningsområdet följande fördelning: Spillvatten 60 % Hårdgjorda ytor 5 % Indirekta ytor 29 % Havsinläckage 6 % Högst belastat av havsvatten är precis som tidigare år Trossö med en andel på 15 % av tillrinningen. Andelen havsvatten till Vämö är 6 % och till Gullberna 0,3 %. Precis som tidigare år finns skillnader mellan vissa resultat beräknade med delmodellerna jämfört med registrerade bräddtillfällen i driftövervakningssystemet. Modellerna bör därför fortlöpande förbättras och uppdateras. Vikten av att indataserier som regn, temperatur och havsnivå registreras på ett pålitligt och för respektive område korrekt sätt bör poängteras. Uppmätta tidsserier utnyttjas som årliga förutsättningar/randvillkor i modellberäkningarna och fel i sådana indata ger direkt fel även i modellberäkningarna. Trossömodellen har högst tillförlitlighet då den kalibrerats och verifierats under flera år vilket givit en väl definierad belastning av modellen. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum: ii

94 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar Omfattning Modeller Indata till modellerna Anslutna ytor, nivåer, pumpstationer Meteorologi Nederbörd Utvärdering av nederbörd Temperatur Avdunstning Havspåverkan Spillvatten Beräkningar Spillmärkning Resultat Bräddsituationen i sammanfattning Bräddning på Trossö Bräddning på Vämö Bräddning i Rödeby Bräddning i Gullberna Bräddning i Nättraby Kommentarer till beräkningarna 20 5 Fortsatt arbete 21 6 Bilagor Bilaga Grafisk beskrivning av bräddningar under året Bilaga Sammanställning månadsvis av bräddvolymer Bilaga Jämförelse mellan beräknade och uppmätta flöden totalt från respektive område Bilaga Uppdelning av avloppsvattnet i flödeskomponenter Bilaga Bräddad spillvattenvolym DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum: iii

95 Karlskrona Bräddberäkning Bakgrund och förutsättningar 1.1 Omfattning Denna rapport omfattar den beräknade bräddningen i ledningsnätet i Karlskrona centralort samt för Rödeby och Nättraby ledningsnät, dvs hela avrinningsområdet för Koholmens reningsverk. Beräkningarna omfattar hela år 2014 och innehåller uppgifter för totalt 110 bräddavlopp. Beräkningsmodellen är uppdelad i fem delmodeller beskrivna nedan. De olika modellerna renodlades inför bräddberäkningen år 2009, så att varje modell beskriver den totala tillrinningen till någon av huvudpumpstationerna. 1.2 Modeller Modellområdet är uppdelat i fem delmodeller. Dessa utgör hela avrinningsområdet för nedanstående huvudpumpstationer. Högvakten på Trossö Vämöviken på Vämö Gullberna på fastlandet Nättrabyåns pumpstation i Nättraby Rödeby samhälle ned till Ryds pumpstation norr om fastlandsstaden. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

96 Karlskrona Bräddberäkning Indata till modellerna 2.1 Anslutna ytor, nivåer, pumpstationer Inför 2014 års bräddberäkningar har ca 650 m 2 dagvattenyta separerats från spillvattennätet i Västra Prinsgatan uppströms pumpstation 17:s Port på Trossö. I Lyckeby har inför beräkningarna 2014 en yta på totalt ca 650 m 2 uppströms pumpstation Lagerhuset separerats från spillvattennät i Tingsvägen och Högabergsvägen. Inför beräkningarna 2014 har ledningssystemen för Spjutsbygd och Fridlevstad inkluderats i modellbeskrivningen över Rödeby. Ledningssystemet för Sturkö-Trummenäs har under året adderats till Gullbernamodellen. I Trossömodellen har inkluderats en beskrivning av systemet från Lökanabben på Aspö via Lindholmen till Högvakten. Totalt har inför beräkningarna 2014 nio nya pumpstationer och bräddavlopp samt tillhörande ledningssystem beskrivits i de olika modellsystemen. Belastningen uppströms samtliga pumpstationer har verifierats mot antingen beräknade flöden baserat på kända pumpkapaciteter eller insamlade flödesserier. Under 2014 har ytor och belastningar till pumpstationerna Alvägen och Rödebyekvägen i Rödeby kontrollerats mot underlag och justerats i modellbeskrivningen. I Rödebymodellen har ytor och belastningar för den samlade norra tillrinngen till det gamla reningsverket, inklusive samhällena Spjutsbygd och Fridlevstad, verifierats mot flödesmätning genomförd på självfallssystemet under perioden till I Nättraby har särskilt pumpstationerna Gröna Dal och Mor Mias väg kontrollerats och jämförts mot nya uppgifter inför beräkningarna. I Gullberna har i enlighet med Karlskronas bräddåtgärdsplan kapaciteten ökats för en pump i Vedeby Bäcks pumpstation. På Vämö har Löparevägens bräddavlopp justerats i modellbeskrivningen, så att eventuell bräddning numera sker direkt i pumpstationen. De hydrauliska modellerna omkalibrerades i samband med bräddberäkningen år 2009, vilket resulterade i en bättre bild av belastningen i många områden. Brister finns fortfarande i underlaget till några pumpstationer vilket inneburit att deras kalibrering inte är helt tillfredställande. Under 2014 har totalt 12 pumpstationer kapacitetsmätts av Karlskrona kommun. Dessa nya uppgifter har inkluderats i modellbeskrivningarna. Ett under 2014 påbörjat övergripande kalibreringsarbete av modellerna för Nättraby och Rödeby bör fortsätta under Meteorologi Nederbörd Till de olika modellerna kopplas fem regnmätare som finns placerade i området. I beräkningarna används den närmaste regnmätaren för respektive yta. Ingen viktning mellan regnmätare görs. Ingen av mätarna har uppvärmningsfunktion för snösmältning. De nederbördsmätare som använts i modellerna finns på följande platser: Koholmen: Koholmens reningsverk Nättraby: Nättrabyåns pumpstation Rödeby: Rödeby g:a reningsverk (ringkanalen) Vämö: Studentvikens pumpstation Trossö: Östra Köpmansgatans pumpstation DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

97 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Regnmätaren på Vämö flyttades i slutet av augusti 2014 från Studentviken till Styrmansviken. Nederbörden under år 2014 fördelade sig månadsvis för de olika regnmätarna enligt Figur 1 nedan. En utvärdering av registrerad nederbörd visar att uppmätta nederbördsserier vid Östra Köpmansgatan, Hasslö, Fridlevstad, Lyckeby och Sturkö innehåller perioder då data saknas. På Trossö orsakade ett el-fel att man saknar data för perioden 21 sep-17 okt vid Östra Köpmansgatan. På Hasslö saknas data för perioderna 27 apr-23 maj, 2 aug-7 aug samt 7 sep-10 sep på grund av problem med elförsörjningen. Ett getingbo vid Fridlevstads regnmätare orsakade störningar i mätningarna under perioden 4 jul-21 aug. På Sturkö var ett el-fel anledningen till att man saknar uppgifter för perioden 30 jul-31 jul. I modellberäkningen används nederbördsdata från den regnmätare som ligger närmast respektive delområde. I 2014 års beräkningar för Vämö har nederbördsserien från Östra Köpmansgatan använts. Regnserien för Östra Köpmansgatan har kompletterats med data från Styrmansviken för den period som data saknats. I Figur 2 nedan åskådliggörs registrerad nederbörd under 2014 fördelad på månad och mätstation. Figur 1 Ackumulerad nederbörd [mm] för samtliga nederbördsmätare under 2014 DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

98 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Figur 2 Nederbörd 2014 fördelad på månad och mätstation [mm/mån] Tabell 2-1 Nederbörd 2014, fördelning månadsvis mellan de olika regngivarna [mm] Månad Koholmen Nättraby Rödeby Vämö [Stu] Vämö [Sty] Trossö jan 41 41,4 50, ,8 feb 36,2 35,2 57,8 46,2 0 38,8 mars 30,6 30,6 31,9 25,2 0 37,2 april 14,4 20,6 21,6 17,2 0 23,2 maj 32, , ,4 juni 61,1 61,1 42,3 57,9 0 74,3 juli 62, ,8 60,6 0 69,4 aug 119,5 135,1 78,9 51,8 14,5 142,3 sep 26 26,1 30,7 0 29,7 29,7 okt 80,7 91,5 77,7 0 73,9 73,9 nov 49,5 63,7 42,9 0 59,1 59,1 dec 53,2 52,4 52,9 0 59,8 59, Utvärdering av nederbörd För en jämförelse med regnstatistik har återkomsttiden för de kraftigaste nederbördstillfällena under 2014 beräknats. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

99 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Tabell 2-2 Återkomsttider och volymer för utvalda regn under 2014 Regnmätare Varaktighet (min) Återkomsttid (år) Datum Regnvolym (mm) Koholmen jul aug 47.4 Nättraby jul aug 55.2 Rödeby maj aug 40.0 Stud./Styrmansv jul aug 9.2 Ö Köpmansgatan jul aug Temperatur Temperaturdata från mätaren i Östra Köpmansgatans pumpstation har utnyttjats i modellberäkningarna för Figur 3 Uppmätt temperatur i Östra Köpmansgatans pumpstation under 2014 [ o C] DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

100 Karlskrona Bräddberäkning Avdunstning Avdunstningen har som i tidigare bräddberäkningar baserats på SMHI:s generella uppskattning av avdunstningen per månad för det aktuella området. 2.3 Havspåverkan En avvägning av kommunens havsnivåmätare vid Kilströms Kaj utfördes under sommaren Givaren justeras +2,2 cm i samband med detta. År 2014 har ur havspåverkan sett, och jämfört med de senaste åren, varit ett år med få perioder med nivåer över medelvattenytan. Högsta högvatten har under året varit +71 cm [RH70]. Vattennivåer över 50 cm inträffade under totalt ca 1,5 dygn Samtliga dessa höga nivåer registrerades under årets första eller sista månad och merparten särskilt under sista veckan i december. Inläckaget på Trossö har under 2014 varit störst vid 17:s Port, både vad gäller total volym och beräknat maxflöde. Extrema högvatten innebär problem ur kapacitetssynpunkt och orsakar bräddning från ledningsnätet. Beräknade flöden på grund av havspåverkan visas i nedanstående diagram. MHL_17sPB, Q max = 0.09 m 3 /s ( ) MHL_17sPB, V max = m 3 (2014) Figur 4 Havsinläckage i Trossömodellen. Den röda kurvan visar 17:s Port [m 3 /s] Som en jämförelse kan man studera sorterade data för registreringar av havsnivåer [RH70] för de senaste åren, se figur 5 nedan. Detta ger en bild av den ackumulerade varaktigheten för överskridande av vissa nivåer. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

101 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Figur 5 Varaktighet för registrerade havsnivåer [m, RH70] Ovanstående diagram visar att havsnivån varit relativt låg under Perioder med en havsnivå högre än 0.5 m över normalvattenståndet anses kritiska för inläckaget. Om kurvan zoomas in över registrerade havsnivåer högre än 0.5 m över normalvattenståndet [RH70] ser den ut som i figur 6 nedan. Figur 6 Registrerade havsnivåer , zoomat på de högsta nivåerna [m, RH70] DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

102 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Ett diagram över registrerade tillfällen då havsnivån överskridit 50 cm över medelvattennivån [RH70] redovisas i figur 7 nedan. Figur 7 Tillfällen under 2014 då havsnivån överskridit 50 cm över medelvattennivån [RH70] 2.4 Spillvatten De kompletteringar i modellbeskrivningarna som genomförts inför beräkningarna 2014 har inneburit en viss ökning av de totala spillvattenmängderna. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

103 Karlskrona Bräddberäkning Beräkningar Beräkningarna har genomförts med ett kort tidssteg och uttag av resultat varannan minut. Hela år 2014 har i samtliga modeller beräknats som en kontinuerlig serie. För Vämö har uppmätta inkommande flöden från Trossö och Nättraby anslutits som tidsserier (externa flödeshydrografer i modellen). Detta för att inte fortplanta eventuella brister i modellerna för Trossö och Nättraby vidare till Vämö. För Gullberna har på samma sätt flödena från Rödeby anslutits i den punkt där tryckledningen från Ryds pumpstation slutar. Även här har uppmätta flöden använts. Följande ordning har använts för beräkningarna Trossö- och Nättraby-modellerna har beräknats Vämö har beräknats med uppmätta flöden från Trossö (Högvakten) och Nättraby (Kakel och Gräsvik) som belastning Rödeby har beräknats Gullberna har beräknats med uppmätt flöde från Rödeby (Ryd) som belastning. Det finns fortfarande skillnader mellan vissa resultat beräknade med delmodellerna jämfört med registrerade bräddtillfällen i driftövervakningssystemet. Modellerna bör därför fortlöpande förbättras och uppdateras. Trossömodellen har högst tillförlitlighet då den kalibrerats och verifierats under flera år. Något som givit en väl definierad belastning av modellen. Se bilaga 3 för jämförelse mellan beräknat och uppmätt flöde för varje delmodell. Utifrån modellberäkningarna kan information om avloppsvattnets delkomponenter tas fram. Flödeskomponenterna redovisas för respektive delmodell samt totalt för hela tillrinningsområdet som diagram i bilaga 4. Uppgifterna utgör ett bra jämförande underlag. Bl a kan man härigenom få en uppskattning av mängden tillskottsvatten, dvs vatten som inte nödvändigtvis skall pumpas till och renas vid reningsverket. Efter en uppdelning av avloppsvattnet i olika flödeskomponenter kan några enkla nyckeltal tas fram. Exempel på sådana nyckeltal är USG (utspädningsgrad) och LDM (inläckage l/dygn och m ledning). Vid en närmare studie av nyckeltal rekommenderas dessa att beräknas för längre tidsperioder än ett år. För 2014 ser nyckeltalen USG och LDM ut enligt tabell 3-1 nedan. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

104 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Tabell 3-1 Nyckeltalen USG och LDM för respektive delmodell samt totalt för 2014 Delmodell USG LDM Trossö Vämö Rödeby Gullberna Nättraby Totalt Medelvärdet för Sverige är 2.2 vilket indikerar ett inläckage i Karlskrona som är under kontroll. Förbättringspotential finns främst på Trossö där havsinläckaget är en viktig komponent. Värdet för Rödeby är högt även för 2014, något som borde följas upp med en studie som riktar in sig på att lokalisera de största inflödena av tillskottsvatten. Uppdelat på olika flödeskomponenter har den totala tillrinningen från hela avrinningsområdet följande fördelning: Spillvatten 60 % Hårdgjorda ytor 5 % Indirekta ytor 29 % Havsinläckage 6 % Högst belastat av havsvatten är precis som tidigare år Trossö med en andel på 15 % av tillrinningen. Andelen havsvatten till Vämö är 6 % och till Gullberna 0,29 %. Fördelningen av den områdesvisa bräddningen redovisas i kapitel nedan. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

105 Karlskrona Bräddberäkning Spillmärkning För att kunna bedöma hur stor andel av den bräddade volymen som är spillvatten tilllämpas en metod i MIKE URBAN som kallas spillmärkning. Metoden går ut på att all tillförsel av spillvatten i modellen (kallat DWF-flöde) ges en koncentration av pollutants på 1000 mg/m 3. MIKE URBAN-modellen kan sedan beräkna utspädningen i alla beräkningspunkter i alla tidssteg med hjälp av beräkningsmodulen PT (Pollution Transport). Resultatet som redovisas i kg blir då ekvivalent med m 3 spillvatten. Metodiken bygger på det förenklande antagandet om att spillvattnet är totalomblandat med övrigt vatten. Till exempel ger beräkningen att det under 2014 transporterats 380 kg, vilket då blir detsamma uttryckt i m 3 pollutants, över brädden i Högvakten. Totala bräddningen där var för m 3 vilket betyder att 18 % var spillvatten och 82 % tillskottsvatten av något slag. Spillvattnet kan också redovisas som koncentration. Nedan visas utflödet från Trossö där den röda kurvan är flödet och den svarta koncentrationen av spillvatten. Spillvattenkurvan är ritad upp och ned för att man tydligare skall kunna se sambandet, där ett ökat flöde ger en högre utspädningsgrad och därmed en lägre koncentration. Figur 8 Koncentration/utspädning av spillvatten i utflödet från Trossö 2014 svart kurva, flödet ut från Trossö röd kurva. (1000 mg/l = 100%) Variationen i koncentrationen kan också visas tillsammans med havsnivån enligt nedanstående diagram. I detta exempel från Trossö kan man se en tydlig korrelation mellan havsnivå och utspädning. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

106 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Figur 9 Koncentration/utspädning av spillvatten i utflödet från Trossö 2014 svart kurva, havsnivå blå kurva. (1000 mg/l = 100%) 3.2 Resultat Resultatet från beräkningarna redovisas på följande sätt. I kapitel redovisas bräddningen för varje delmodell. För varje bräddavlopp redovisas den beräknade bräddvolymen i m 3. Här har en avrundning gjorts där större bräddvolymer redovisas med jämna 100 m 3, och de mindre volymerna klassas som mindre än 75 m 3, 50 m 3, 20 m 3 respektive mindre än 10 m 3. Avrundningen är gjord för att matcha modellens noggrannhet. För varje bräddavlopp redovisas även något som kallas bräddfrekvens. Denna är definierad så att varje dygn då bräddning förekommer redovisas som en händelse. Detta innebär att flera bräddningar under samma dygn ses som ett tillfälle. Om det däremot skulle förekomma bräddning som sträcker sig över dygnsgränsen räknas detta som två tillfällen (eller fler vid sammanhängande långvarig bräddning). Till sist redovisas även den ackumulerade tid i timmar som bräddavloppet varit aktivt under året. En jämförelse görs också mot bräddtillfällen som registrerats under året i driftövervakningssystemet. I Bilaga 1 finns en mer detaljerad beskrivning där bräddningen redovisas månad för månad. Här redovisas också bräddvolymerna i hela kubikmeter så att man kan se skillnaden mellan olika bräddavlopp och därmed lättare bedöma de olika bräddavloppens känslighet. 3.3 Bräddsituationen i sammanfattning Bräddningen under år 2014 har beräknats till totalt cirka m 3. Jämförs detta med den totala avrinningen som 2014 var cirka m 3 så innebär det att drygt 0,3 % av tillrinningen bräddar. Värst ur bräddsynpunkt var Nättraby med en bräddad volym motsvarande ca 1 % av tillrinningen. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

107 Karlskrona Bräddberäkning Bräddning på Trossö Tabell 3-2 Bräddning på Trossö under 2014 Bräddvolymer (m 3 ) Pumpstationsomr. Bräddavlopp GIS-ID Volym, totalt (m3) Volym, Frekvens spill (m3) Tid (h) (dagar) N Ekholmsstrand N Ekholmsstrand KNB258 Viktoriagatan Viktoriagatan KNB232 S Ekholmstrand S Ekholmsstrand SNB678 Saltö Saltö Pstn KNB < Kilströms Kaj Kilströms Kaj KNB344 Idrottshallen Björkholmskajen SNB Björkholmsplan KNB10488* Järnvägstorget V Köpmansgatan SNB5538 < 75 < Järnvägstorget SNB5846 < Fisktorget Borgmästarekajen SNB5446 Borgmästaregatan SNB < Fisktorget Pstn SPU28 17s Port 17s Port Pstn KNB762 < 75 < Fängelset Fängelset Pstn KNB729 Ö Köpmansgatan Skeppsbrotorget KNB < Ö Köpmansgatan SNB4304 < 75 < Hästkvarnen Hästkvarnen Norr KNB747 Högvakten Konstapelsgatan KNB671 Amiralitetstorget KNB688 Ink Högvakten SNB Aspö Lökanabben SNB962 Summa Trossö * GIS-ID saknas, redovisat ID är modellens knutpunkts-id Den totala beräknade bräddvolymen för Trossö under 2014 är m 3. En siffra att jämföra med drygt m 3 utifrån registreringar i driftövervakningssystemet. Av den totala registrerade bräddvolymen på Trossö står Högvakten för drygt m 3, varav ca m 3 skett pga hydraulisk överbelastning och m 3 pga störningar eller tekniska fel. För Högvakten sker i modellen betydande bräddning främst i januari på grund av höga havsnivåer samt i samband med kraftigare nederbörd i juli och augusti. Enligt övervakningssystemet har det under 2014 även bräddat pga överbelastning på Trossö vid Ö Köpmansgatan (33 m 3 ) och Järnvägstorget (79 m 3 ). DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

108 Karlskrona Bräddberäkning Bräddning på Vämö Tabell 3-3 Bräddning på Vämö under 2014 Bräddvolymer (m 3 ) Pumpstationsomr. Bräddavlopp GIS-ID Studentviken Studentviken KPU2 Volym, Volym, totalt (m3) Spill (m3) Tid (h) Frekvens (dagar) Löparevägen Löparevägen KNB < Högskolan Högskolan SPU72 Gräsvik Arnö KNB45 Gräsvik SNB4221 Skolgatan Skolgatan KNB600 Ingenjörsgatan Ingenjörsgatan KNB581 S Strandgatan S Strandgatan KNB516 Krutholmskajen Krutholmskajen KNB448 L Pantarholmen L Pantarholmen KNB751 N Långöbron Ö Strandgatan KNB461 < 50 < N Långöbron KNB384 < 50 < Pantarholmskajen Pantarholmskajen KNB735 Tullparken Tullparken KNB293 Kakelfabriken Kakelfabriken SAG30001* Oljehamnen Oljehamnen SNB709 Slakthuset Slakthuset KNB115 Krutviken Krutviken KPL40002* < Brovägen Brovägen KNB223 Sågvägen Sågvägen SNB2830 Styrmansviken Styrmansviken KNB240 Lastbrokajen Lastbrokajen KNB13 Vämöviken Vämöviken SNB326 Summa Vämö * GIS-ID saknas, redovisat ID är modellens knutpunkts-id Modellerad bräddvolym på Vämö kan kopplas till ett kraftigare nederbördstillfälle den 5 augusti Enligt driftövervakningssystemet har det under 2014 bräddat på Vämö vid Ingenjörsgatan (1 m 3 ), N Långöbron (1 m 3 ) och Skolgatan (9 m 3 ) pga överbelastning. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

109 Karlskrona Bräddberäkning Bräddning i Rödeby Tabell 3-4 Bräddning i Rödeby under 2014 Bräddvolymer (m 3 ) Pumpstationsomr. Bräddavlopp GIS-ID Volym, Volym, totalt (m3) spill (m3) Tid (h) Frekvens (dagar) Kestorp Kestorp SNB6939 < Moo Moo SNB3063 Rödeby Tallet Rödeby Tallet SNB4434 Alvägen Alvägen STB1268 Rödebyekvägen Rödebyekvägen SNB6623 Rödeby ARV Åvägen Norr SNB1972 < 20 < Ringkanalen SNB < Inglatorp Inglatorp SNB734 Mältan Mältan SNB19 Ryd Ryd till dagvatten SNB090162* < 50 < Järnvägen Järnvägen SPU00002 Bostorp Bostorp SNB0051 Kyrkvägen Kyrkvägen SNB228 Fridlevstad Fridlevstad SNB7071 Summa Rödeby 250 < 50 * GIS-ID saknas, redovisat ID är modellens knutpunkts-id För bräddavloppen Kestorp, Åvägen Norr och Ringkanalen sker bräddningen i modellen i samband med nederbördstillfället 5 augusti. Ryd bräddar i modellen huvudsakligen i samband med ett nederbördstillfälle 9 januari. Enligt driftövervakningssystemet har det under 2014 bräddat i Rödeby pga hydraulisk överbelastning vid Fridlevstad/Pålyckevägen (40 m 3 ) och Kyrkvägen (95 m 3 ). DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

110 Karlskrona Bräddberäkning Bräddning i Gullberna Tabell 3-5 Bräddning i Gullberna under 2014 Bräddvolymer (m 3 ) Pumpstationsomr. Bräddavlopp GIS-ID Volym, totalt (m3) Volym, spill (m3) Tid (h) Frekvens (dagar) Sunnabro Sunnabro KNB < Sunnadal Sunnadal SNB5058 Allatorp Allatorp SNB6349 Vattenvägen Vattenvägen SNB Rosenholm Rosenholm SNB Vedeby Bäck Hammaren SNB3812 < 20 < Vedeby Bäck SNB < Lagerhuset Lagerhuset SNB < Knösövägen Knösövägen SNB2953 Ringö Pstn Ringö Pstn SNB3026 Båtslipen Gillevägen SNB < Stationsvägen Stationsvägen SPU89 Verkökrysset Verkökrysset SNB4898 Odlingsvägen Odlingsvägen SPU73 Gullberna Park Gullberna Park SPU74 Riddardalen Riddardalen SNB1094 Hästö Grindar Hästö Grindar SNB1956 Posten Hästö Posten Hästö SNB3288 < Slanstorget Slanstorget SPU61 Skansvägen Skansvägen SPU59 Coldinuvägen Coldinuvägen SNB3314 Coldinuudden Coldinuudden KNB < Gullberna ARV Bofinksvägen KNB32 Gullberna ARV SNB6421 Trummenäs Trummenäs SPU137 Bredavik Bredavik SPU177 Sanda Sanda SNB1515 Svärmhallsvägen Svärmhallsvägen SNB2026 Summa Gullberna DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

111 Karlskrona Bräddberäkning 2014 För bräddavloppet Rosenholm sker i modellen bräddning under mer eller mindre hela 2014, se bilaga 6 för månadsvis redovisning av bräddade volymer. För Sunnabro och Lagerhuset sker huvuddelen av bräddningen i modellen i samband med intensiv nederbörd under juli-augusti. För samtliga bräddavlopp aktiva i beräkningarna för Gullberna under 2014 sker en betydande del av bräddningen vid nederbördstillfället 5 augusti. Enligt driftövervakningssystemet har det bräddat drygt 800 m 3 vid bräddpunkten Gullberna ARV i samband med nederbördstillfället 5 augusti. Denna volym återges inte i modellen och bör undersökas vidare. För Rosenholm överskattas den bräddade volymen i modellen jämfört med en enligt övervakningssystemet registrerad volym på 26 m 3 under Driftövervakningssystemet har under 2014 även registrerat bräddningar pga överbelastning vid bräddpunkterna Vedeby Bäck (3700 m 3 ), Vattenvägen (193 m 3 ), Bredavik (3 m 3 ), Coldinuudden (54 m 3 ), Posten Hästö (2 m 3 ), Stationsvägen (13 m 3 ), Allatorp (6 m 3 ) och Sanda (3 m 3 ). DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

112 Karlskrona Bräddberäkning Bräddning i Nättraby Tabell 3-6 Bräddning i Nättraby under 2014 Bräddvolymer (m 3 ) Pumpstationsomr. Bräddavlopp GIS-ID Volym, totalt (m3) Volym, Tid spill (m3) (h) Frekvens (dagar) Fermanstorp Fermanstorp SNB6970 Lilla Skavkullavägen Lilla Skavkullavägen STB931 Antennvägen Antennvägen SPU111 Skavkullavägen Skavkullavägen SNB6869 Kopparrännevägen Kopparrännevägen SNB6732 < 75 < Märlspiksvägen Märlspiksvägen SNB6748 < 50 < Segelsömmarevägen Segelsömmarevägen SNB6566 < 75 < Mor Mias väg Mor Mias väg SPU Gröna dal Gröna dal SNB Lövenäsvägen Lövenäsvägen SPU114 Mjöviksvägen Mjöviksvägen SNB5842 < Lärkvägen Lärkvägen SNB2709 < Sieslättsvägen Koltrastvägen SNB120110* 200 < Sieslättsvägen SNB2409 Skärva Byväg Skärva Byväg SPU108 < Trädgårdsvägen Trädgårdsvägen SNB5211 < Hamnen Västra vägen GC SNB < Bruksvägen SNB4897 < 75 < Hamnen SNB3220 < 75 < Idrottsvägen Idrottsvägen SNB4318 < Åstigen Åstigen SNB4789 Vörta Vörta SNB4668 Nättrabyån Havgården/Åvägen SNB Nättrabyån Pstn SPU113 < 20 < Summa Nättraby * GIS-ID saknas, redovisat ID är modellens knutpunkts-id För bräddavloppen Mor Mias väg, Gröna dal och Åvägen sker i modellberäkningarna bräddning i januari samt under perioden maj-december 2014, se bilaga 6 för månadsvis redovisning av bräddade volymer. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

113 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Västra vägen GC bräddar i beräkningarna under perioden juni-oktober. För de mindre bräddavloppen sker bräddning i modellen i samband med kraftigare nederbörd i juli och augusti. I driftövervakningssystemet finns under 2014 registrerade bräddningar pga hydraulisk överbelastning i samband med nederbördstillfället 5 augusti i Trädgårdsvägen (5 m 3 ), Hamnen (13 m 3 ) och i Sieslättsvägen (4 m 3 ). Övervakningssystemet har även registrerat bräddning pga överbelastning i Mjöviksvägen (6 m 3 ) i december. Enligt driftövervakningssystemet har det bräddat drygt m 3 vid bräddpunkten Havgården/Åvägen i samband med höga flöden och regn under Denna volym återges inte i samma storleksordning i modellen och bör eventuellt undersökas vidare. I modellen fås istället den största enskilda bräddvolymen vid bräddpunkten Havgården/Åvägen i samband med nederbördstillfället 5 augusti. Sedan tidigare år finns det en misstanke om att den beräknade bräddningen vid Mor Mias väg är överskattad. En jämförelse mellan beräknade volymer och registreringar i övervakningssystemet indikerar att modellen möjligtvis överkattar även den bräddade volymen i Gröna dal och Västra vägen GC. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

114 Karlskrona Bräddberäkning Kommentarer till beräkningarna Precis som varit fallet med de tidigare modellerna över Trossö och Vämö kommer de nyare modellerna över Rödeby, Gullberna och Nättraby att behöva fortsätta finjusteras under de kommande åren, allt eftersom tillgången på bra mätdata blir bättre. Detta innebär att den bild som i modellberäkningarna ges över Rödeby, Gullberna och Nättraby än så länge är en bra uppskattning av bräddningen, men ännu inte av samma höga noggrannhet som för modellerna över Trossö och Vämö. Nya områden har anslutits eller kommer även fortsättningsvis att anslutas till Koholmens reningsverk. Detta innebär att ytterligare uppdateringar av modellerna är nödvändiga under de kommande åren, se vidare under kapitel 5. Inför beräkningarna 2014 har ledningssystemen för Spjutsbygd och Fridlevstad inkluderats i modellbeskrivningen över Rödeby. Ledningssystemet för Sturkö/Trummenäs har under året adderats till Gullbernamodellen. I Trossömodellen har inkluderats en beskrivning av systemet från Lökanabben på Aspö via Lindholmen till Högvakten. Totalt har inför beräkningarna 2014 nio nya pumpstationer och bräddavlopp samt tillhörande ledningssystem beskrivits i de olika modellsystemen. Belastningen uppströms samtliga pumpstationer har verifierats mot antingen beräknade flöden baserat på kända pumpkapaciteter eller insamlade flödesserier. Dessutom har ytterligare ett antal befintliga pumpstationer i främst Rödeby, Gullberna och Nättraby kontrollerats mot nya uppgifter och vid behov justerats. Det finns ännu inte tillräckligt med mätdata för att på ett tillfredställande sätt bestämma inläckaget av havsvatten i den nedre delen av Nättrabys ledningsnät. Detta gäller områdena kring Nättrabyån, Hamnen och till viss del även Åstigen. Av mätdata framgår att det finns ett visst inläckage, men då det hittills inte förekommit så mycket högvatten under perioder med mätdata från pumpstationerna har havsinläckaget ännu inte inkluderats i Nättrabymodellen. Det förtjänar dock att nämnas att inläckaget i Nättraby inte alls är i samma dignitet som för exempelvis Trossös ledningsnät. Sammanfattningsvis kan det konstateras att trovärdigheten är hög för de äldre modellerna Trossö och Vämö. Vid en jämförelse mellan uppmätt och modellerad totalvolym i nedströmsänden av dessa båda modellsystem erhålls en god överensstämmelse sett över helåret. När det gäller de senare uppbyggda delmodellerna Rödeby, Gullberna och Nättraby behöver dessa uppdateras och förfinas ytterligare allt eftersom nya uppgifter tas fram samt kalibreras mot nya tillgängliga mätdata. Vikten av att dataserier som regn, temperatur och havsnivå registreras på ett pålitligt och för respektive område korrekt sätt bör också poängteras. Uppmätta tidsserier utnyttjas som förutsättningar/randvillkor i modellberäkningarna och fel i sådana indata ger direkt fel även i modellberäkningarna. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

115 Karlskrona Bräddberäkning Fortsatt arbete För att ytterligare förbättra de befintliga bräddmodellerna och säkerställa deras trovärdighet bör följande åtgärder utföras under de kommande åren: Bräddmodellerna för Rödeby, Nättraby och Gullberna bör verifieras ytterligare och i vissa fall även kalibreras på nytt med avseende på den hydrologiska belastningen. I samband med översynen av Nättrabymodellen bör även havsinläckaget inkluderas i modellbeskrivningen. I Rödeby, Nättraby och Gullberna bör modellbeskrivningar av anläggningar, såsom pumpstationer, -kapaciteter och bräddavlopp samt tillrinningen till dessa anläggningar, ses över. Framför allt i de fall där beräknade flöden och volymer över- eller underskattas jämfört med registreringar i driftövervakningssystemet i samband med nederbörd, höga flöden och/eller höga vattenstånd. I modellen för Trossö bör en övergripande kontroll av modellbeskrivningarna för främst Högvakten och 17:s Port genomföras. För 2015 planeras följande förbättringsåtgärder att genomföras: För de självfallssystem som lagts in i modellerna inom Rödeby, Gullberna och Trossö inför 2014 års bräddberäkningar skall vattengångar vägas in under sommaren Flödesmätning skall utföras på ledningssystemet i Rödeby. Flödesmätning skall genomföras på inkommande ledning österifrån till Rödeby gamla reningsverk. Rödebymodellen skall därefter verifieras mot dessa data, samt mot data från den andra delen av den flödesmätning som utfördes under I Rödebymodellen skall även pumpkapaciteten/-styrningen i Ryd ses över under Flödesmätning skall utföras på ledningssystemet i Nättraby. Flödesmätning skall genomföras av tillrinningen till, i tur och ordning, pumpstationerna Gröna Dal, Mor Mias väg, Segelsömmarevägen och Kopparrännevägen. Nättrabymodellen skall därefter verifieras mot dessa data. I Gullberna skall modellbeskrivningarna för Rosenholm, Rosenholms udde och Sunnabro kontrolleras mot utredningar och insamlat underlag. Eventuellt skall en Hydromax placeras vid Gillevägen, bräddpunkt för Båtslipen. På Trossö skall Högvakten och 17:s Port kapacitetsmätas. Under 2010 påbörjades ett omfattande uppdateringsarbete. De senaste åren har ytterligare områden (Lyckeåborg och Fäjö) anslutits till systemet. Områdena Sturkö- Trummenäs, Fridlevstad, Spjutsbygd och Aspö är sedan beräkningarna 2014 översiktligt inkluderade i respektive delmodell. Under 2015 planeras Kättismåla och Hasslö att anslutas till systemet, vilket kommer att öka belastningen på Koholmens reningsverk. Vidare bör effekten av en höjning på normalnivån för havsvattennivån (klimatpåverkan av havsvattenståndet) avseende inläckaget av havsvatten och bräddningar studeras. För de modeller som direkt påverkas av havsnivån bör utredas vilka bräddavlopp som är mest påverkade av en höjning. DHI Sverige AB / FBE Uppdragsnr: Utskriftsdatum:

116 Karlskrona Bräddberäkning Bilagor 6.1 Bilaga Grafisk beskrivning av bräddningar under året Figur 10 Bräddningar i Trossösystemet under 2014 Figur 11 Bräddningar i Vämösystemet under 2014 DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B1

117 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Figur 12 Bräddningar i Rödebysystemet under 2014 Figur 13 Bräddningar i Gullbernasystemet under 2014 Figur 14 Bräddningar i Nättrabysystemet under 2014 DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B2

118 Karlskrona Bräddberäkning Bilaga Sammanställning månadsvis av bräddvolymer Tabell 6-1 Bräddning på Trossö under 2014 Bräddvolymer [m3] Pst-område Bräddavlopp J F M A M J J A S O N D År N Ekholmsstrand Viktoriagatan S Ekholmstrand N Ekholmsstrand Viktoriagatan S Ekholmsstrand Saltö Saltö Pstn Kilströms Kaj Kilströms Kaj Idrottshallen Björkholmskajen Björkholmsplan Järnvägstorget V Köpmansgatan Järnvägstorget 8 8 Fisktorget Borgmästarekajen Borgmästaregatan Fisktorget Pstn 17s Port 17s Port Pstn Fängelset Fängelset Pstn Ö Köpmansgatan Skeppsbrotorget Ö Köpmansgatan Hästkvarnen Högvakten Hästkvarnen Norr Konstapelsgatan Amiralitetstorget Ink Högvakten Aspö Lökanabben Summa Trossö DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B3

119 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Tabell 6-2 Bräddning på Vämö under 2014 Bräddvolymer [m3] Pst-område Bräddavlopp J F M A M J J A S O N D År Studentviken Studentviken Löparevägen Löparevägen Högskolan Gräsvik Högskolan Arnö Gräsvik Skolgatan Ingenjörsgatan S Strandgatan Krutholmskajen L Pantarholmen Skolgatan Ingenjörsgatan S Strandgatan Krutholmskajen L Pantarholmen N Långöbron Ö Strandgatan N Långöbron Pantarholmskajen Tullparken Kakelfabriken Oljehamnen Slakthuset Pantarholmskajen Tullparken Kakelfabriken Oljehamnen Slakthuset Krutviken Krutviken Brovägen Sågvägen Styrmansviken Lastbrokajen Vämöviken Brovägen Sågvägen Styrmansviken Lastbrokajen Vämöviken Summa Vämö DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B4

120 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Tabell 6-3 Bräddning i Rödeby under 2014 Bräddvolymer [m3] Pst-område Bräddavlopp J F M A M J J A S O N D År Kestorp Kestorp 2 2 Moo Rödeby Tallet Alvägen Rödebyekvägen Moo Rödeby Tallet Alvägen Rödebyekvägen Rödeby ARV Åvägen Norr Ringkanalen Inglatorp Mältan Inglatorp Mältan Ryd Ryd till dagvatten Järnvägen Bostorp Kyrkvägen Fridlevstad Järnvägen Bostorp Kyrkvägen Fridlevstad Summa Rödeby DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B5

121 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Tabell 6-4 Bräddning på Gullberna under 2014 Bräddvolymer [m3] Pst-område Bräddavlopp J F M A M J J A S O N D År Sunnabro Sunnabro Sunnadal Allatorp Vattenvägen Sunnadal Allatorp Vattenvägen Rosenholm Rosenholm Vedeby Bäck Hammaren Vedeby Bäck Lagerhuset Lagerhuset Knösövägen Ringö Pstn Knösövägen Ringö Pstn Båtslipen Gillevägen Stationsvägen Verkökrysset Odlingsvägen Gullberna Park Riddardalen Hästö Grindar Stationsvägen Verkökrysset Odlingsvägen Gullberna Park Riddardalen Hästö Grindar Posten Hästö Posten Hästö 7 7 Slanstorget Skansvägen Coldinuvägen Slanstorget Skansvägen Coldinuvägen Coldinuudden Coldinuudden Gullberna ARV Bofinksvägen Gullberna ARV Trummenäs Bredavik Sanda Svärmhallsvägen Trummenäs Bredavik Sanda Svärmhallsvägen S-a Gullberna DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B6

122 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Tabell 6-5 Bräddning i Nättraby under 2014 Bräddvolymer [m3] Pst-område Bräddavlopp J F M A M J J A S O N D År Fermanstorp Lilla Skavkullav. Antennvägen Skavkullavägen Fermanstorp Lilla Skavkullav Antennvägen Skavkullavägen Kopparrännev. Kopparrännev Märlspiksvägen Märlspiksvägen Segelsömmarev. Segelsömmarev Mor Mias väg Mor Mias väg Gröna dal Gröna dal Lövenäsvägen Lövenäsvägen Mjöviksvägen Mjöviksvägen Lärkvägen Lärkvägen 7 7 Sieslättsvägen Koltrastvägen Sieslättsvägen Skärva Byväg Skärva Byväg Trädgårdsvägen Trädgårdsvägen Hamnen Västra vägen GC Bruksvägen Hamnen Idrottsvägen Idrottsvägen 2 2 Åstigen Vörta Åstigen Vörta Nättrabyån Åvägen Nättrabyån Pstn S-a Nättraby DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B7

123 Karlskrona Bräddberäkning Bilaga Jämförelse mellan beräknade och uppmätta flöden totalt från respektive område Figur 15 Beräknat och uppmätt flöde från Trossö Figur 16 Beräknat och uppmätt flöde från Vämö Figur 17 Beräknat och uppmätt flöde från Gullberna DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B8

124 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Figur 18 Beräknat och uppmätt flöde från Rödeby Figur 19 Beräknat och uppmätt flöde från Nättraby DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B9

125 Karlskrona Bräddberäkning Bilaga Uppdelning av avloppsvattnet i flödeskomponenter Tabell 6-6 Uppdelning i flödeskomponenter för 2014 Trossö Vämö Rödeby Gullberna Nättraby Summa Spillvatten Hårdgjorda ytor Indirekta ytor Havsinläckage Summa Ledningslängd Bräddning % 0.03% 0.04% 0.40% 1.00% 0.32% USG LDM LDM inkl hav Figur 20 Uppdelning i flödeskomponenter för Trossö under 2014 DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B10

126 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Figur 21 Uppdelning i flödeskomponenter för Vämö under 2014 Figur 22 Uppdelning i flödeskomponenter för Rödeby under 2014 DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B11

127 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Figur 23 Uppdelning i flödeskomponenter för Gullberna under 2014 Figur 24 Uppdelning i flödeskomponenter för Nättraby under 2014 DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B12

128 Karlskrona Bräddberäkning 2014 Figur 25 Uppdelning i flödeskomponenter för hela tillrinningsområdet under 2014 DHI Sverige AB / FBE/ Uppdragnsnr: Utskriftdatum: B13