Delårsbokslut Januari - augusti 2009

Transkript

1 Delårsbokslut Januari - augusti 2009

2 Innehållsförteckning Övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Förvaltningsberättelse Perioden i sammanfattning 5 Driftsredovisning 6 Investeringsbudget 7 Personalredovisning 8 Sandvikens Kommun Finansiell analys 9-14 Redovisningsmodell 15 Redovisningsprinciper Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Kommunfullmäktige 27 Kommunstyrelse 28 Kommungemensam verksamhet Kunskapsnämnd Äldreomsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Handikappomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd 42 Tillväxtnämnd Kommunstyrelsens förvaltning Gemensam finansiering 47 Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning 48 Bolagen i kommunkoncernen Finansiell analys 52 Redovisningsprinciper 53 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse 59

3 organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande År 2009 kommer naturligtvis att gå till historien präglad av den ekonomiska situation som råder i världen med lågkonjunktur och finanskris. Med en ökande arbetslöshet och stora varsel och uppsägningar har skatteintäkterna för landets kommuner, så även Sandviken, minskat kraftigt. Minskade intäkter ställer krav på att verksamheterna anpassas till det ekonomiska utrymme som står till förfogande. I och med den ökande arbetslösheten kan det noteras att kostnaderna för försörjningsstöd ökar kraftigt. Sandvikenhus AB fortsätter sin byggnation vid Kanalgränd, vilket är mycket positivt. Bolaget gör också betydande investeringar i stadsdelsförnyelse bland annat i Björksätra. När drygt åtta månader har gått av 2009 kan vi summera läget som ansträngt, inte minst ur ekonomisk synpunkt, men ökad folkmängd, fortsatt bostadsbyggande och hög planberedskap ger hopp för framtiden. En konsekvens av de minskade intäkterna och ökat försörjningsstöd gjorde att kommunfullmäktige i mars månad fattade beslut om att reducera alla ekonomiska ramar med två procent för att anpassa verksamheten till de rådande omständigheterna. En annan åtgärd som kommunen vidtagit är inrättande av ett lokalt center för omställnings- och konjunkturinsatser LOKcenter för att lindra effekterna av de uppsägningar som sker bland annat vid SANDVIK och i kommunförvaltningen. Syftet med LOK är att samordna insatserna tillsammans med de aktörer som finns på arbetsmarknaden, som till exempel Arbetsförmedlingen, för att med olika insatser hjälpa de som blir arbetslösa till nya jobb, studieplatser med mera. Arbetet med Vision 2025 fortsätter. Kommunfullmäktige har fattat beslut om vilken riktning kommunen ska gå och arbetet fortsätter nu med att utveckla konceptet balanserad styrning. Kommunstyrelsen och nämnderna har kommit långt i diskussionerna om vilka perspektiv som skall ingå i modellen för balanserad styrning. Det är angeläget att styra utifrån andra perspektiv än bara ekonomin. Arbetet med Översiktsplanen fortsätter och arbetet kommer att fortsätta under hösten och våren. Peter Kärnström Kommunstyrelsens ordförande Kommunens folkmängd ökar. Under perioden 1 januari 30 juli ökade invånarantalet med 192 personer, vilket är den högsta siffran på många år. En ökad folkmängd bidrar till ökade skatteintäkter. Ett antal nya förvaltningschefer har rekryterats under första halvåret Dessutom har en ny kommundirektör anställts Ann-Katrin Sundelius. Hon tillträder sin befattning 1 oktober. Göransson Arena står klar. En festlig invigning ägde rum 30 maj med en stor fest för Sandvikens invånare. Arenan är överlämnad till kommunen och ett fastighetsbolag i kommunens ägo ansvarar för fastigheten.

4 Organisation organisation och övergripande kommentar Organisation Kommunen Överförmyndarnämnd Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Bygg- och miljönämnden Tillväxtnämnden Kunskapsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Äldreomsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Handikappomsorgsnämnden Bygg-och miljöförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Kunskapsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Tillväxtförvaltningen Äldreomsorgsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Handikappomsorgsförvaltningen Personalkontoret Tekniska kontoret Kommunkansliet Inköpskontoret Ekonomikontoret Servicekontoret IT-kontoret Informationskontoret Kommunkoncernen Gästrike Räddningstjänstförbund 27% 24% Gästrike Återvinnare X-trafik AB 7% Kommunfullmäktige 7% Regionförbundet Gävleborg Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri 100% 9% Sandvik Utbildning AB 100% 100% Göranssonska Stiftelserna Fastighets AB Sandvikens Stadshus AB 100% 100% 100% 100% Högbo Bruks AB Sandviken Energi AB Göransson Arena AB Sandvikenhus AB 100% 100% 1% 99% Sandviken Energi Elnät AB Bångbro Kraft AB Knuten Fastigheter AB

5 förvaltningsberättelse Periden i sammanfattning Perioden i sammanfattning Sandvikens kommun påverkas av att lågkonjunktur och finansoro medför lägre skatteintäkter. Från kommunstyrelsen har den åtgärden vidtagits att nämndernas ekonomiska ramar reducerats med två (2) procent. Detta ställer ökade krav på nämnder och förvaltningar att omprioritera inom verksamheterna och arbeta för en fortsatt ökad effektivisering. Investeringsvolymen har minskat men här finns anledning till ökad återhållsamhet. Ser man till år 2010 kommer ekonomin att vara fortsatt ansträngd trots att regeringen anslår ökade resurser till kommunerna. Det skall noteras att regeringens ökade anslag är en engångsinsats just för året Det är alltså helt otänkbart att använda dessa medel för att expandera verksamheten. Några mindre organisationsjusteringar görs från och med 1 september Verksamheten vid Sandbacka Park flyttas över från tillväxtnämnden till kommunstyrelsen. Vuxenutbildningen och SFI flyttas från tillväxtnämnden till kunskapsnämnden. Kunskapsnämndens verksamhet påverkas av att antalet elever minskar. Gymnasieskolan får allt starkare konkurrens från friskolor och gymnasieskolor i grannkommunerna. Kommunstyrelsen har fattat ett beslut om att gymnasiet skall prioritera naturvetenskap, teknik, matematik och IT. En effekt av detta beslut är bland annat det naturvetenskapliga programmets ansökan om att få bli så kallad spetsutbildning. Under våren 2009 har utredningen om nya lokaler för kulturskolan presenterats. Utredaren förordar en lösning i Folkets Hus. Kommunen har inlett diskussioner med Folket Hus ledning. När nu vuxenutbildningen och gymnasiets estetiska program flyttat till Bessemerskolan kommer Hammarskolan att bli helt outnyttjad. Detta är naturligtvis en stor fråga för framtiden. Hur skall Hammarskolan användas: byggas om i så fall till vad? eller rivas. I Österfärnebo har hallbyggnationen skjutits på framtiden till följd av ett överklagande. I Gysinge har en stor del av det så kallad vita bruket sålts. Ytterligare försäljningar kan bli aktuella. Översiktsplanarbetet har påbörjats. Göransson Arena AB har ansvaret för driften av arenan från och med 1 juni. Ett antal aktiviteter har genomförts bland annat en bostadsmässa. Från 1 augusti finns is i arenan, vilket innebär träning och träningsmatcher för flera bandylag. I oktober arrangeras World Cup i bandy. Under våren 2010 arrangeras en delfinal av Melodifestivalen i arenan. Göransson Arena AB har haft vissa problem i inledningsskede bland annat har innetemperaturen varit väl låg. Det bolag som kommunen övertagit och som äger fastigheten Göransson Arena ställs till följd av driftstörningarna inför en situation där ytterligare investeringar i fastigheten påtalats. De Göranssonska stiftelserna tar på sig ansvaret för att arenan blir funktionsduglig. Högbo Bruk AB har ekonomiska problem till följd av bland annat höga kostnader för det konstfrusna skidspåret. Stort underskott för Bangen och osålda tomter förstärker de ekonomiska problemen. Sandvikens Energi AB är delaktiga i ett miljö- och energiarbete som rör elbilar. Bolaget planerar en verksamhetsutveckling inom området energiplanering/effektivare energiförsörjning. Det är tänkt att tjänster skall säljas till bolagets kunder. Sandvikens Energi är engagerat i utbyggnaden av vindkraft. Sandvikens Stadshus AB har på grund av ändrade regler tagit upp lån på den öppna marknaden. Bolaget följer med särskild uppmärksamhet utvecklingen i Högbo Bruk AB och vid Göransson Arena AB. Kommunens ekonomi är ansträngd. Prognosen visar ett underskott för Det är av största vikt att verksamheterna kan anpassas till en nivå som ryms inom de ekonomiska ramar som står till förfogande. Nämnder och förvaltningar gör ett bra arbete för att nå balans i ekonomin, vilket är ett MÅSTE! I likhet med vad som alltid gällt måste kommunen både GASA och BROMSA samtidigt. Ett bra näringslivsklimat skall skapa förutsättningen för företagens utveckling och nyetableringar. En bra planberedskap skall medverka till att Sandvikens kommun kan dra nytta av en uppgång som sker i ekonomin när finansoro och lågkonjunktur klingar ut. En ledstjärna för kommunens fortsatta utvecklingsarbete är VISION 2025.

6 Driftsredovisning förvaltningsberättelse Driftsredovisning Prognos Resultat Resultat Resultat Driftsredovisning per nämnd (mkr) jan-dec 2009 jan-aug 2009 jan-dec 2008 jan-aug 2008 Kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,1 0,3 Kommunstyrelse 0,0 0,0 0,2 0,0 Kunskapsnämnd -15,0-0,6-17,8-0,7 Äldreomsorgsnämnd -0,9-3,7-3,3-3,8 Individ- och familjeomsorgsnämnd -2,5 1,7-3,8-1,1 Handikappomsorgsnämnd -5,7-3,6-3,3-0,6 Kultur- och fritidsnämnd -0,6-2,1 1,2-0,7 Bygg- och miljönämnd 0,1 1,7-0,5 0,7 Tillväxtnämnd -1,0 2,2-0,5-2,9 Kommunstyrelsens förvaltning -3,6 1,6 7,2 12,8 Ej fördelade upplupna löner 2,1 2,1 0,8 0,0 Gemensamt 12,8 8,2 24,6 8,7 Totalt -14,3 7,5 4,9 12,7

7 förvaltningsberättelse Investeringsredovisning 7 Investeringsredovisning 31 aug 31 dec 31 aug 31 dec Investeringvolym (mkr) Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Kunskapsnämnd 2,1 18,1 9,2 45,3 Äldreomsorgsnämnd 0,3 4,0 1,3 3,2 Individ- och familjeomsorgsnämnd 0,1 0,5 0,3 1,0 Handikappomsorgsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,9 Kultur- och fritidsnämnd 11,9 14,6 3,7 8,9 Bygg- och miljönämnd 0,0 0,0 0,0 0,1 Tillväxtnämnd 0,0 0,1 0,0 0,2 Kommunlednings-, service- och tekniskverksamhet 11,6 63,8 35,3 101,6 Gemensamt 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 26,0 101,1 49,8 161,2 Investeringsredovisning Kommunen Vid ingången av året uppgick investeringsplanen för 2009 till 111,8 mkr. På grund av den rådande ekonomiska situationen medförde revideringen, som gjordes i april, en kraftig reducering av antalet investeringsobjekt. Efter justeringen uppgår 2009 års investeringsplan till 90,2 mkr. Investeringsnivån befinner sig nu något över 2004 år investeringsnivå och är alltså lägre än de senaste fyra årens investeringsplaner. Till och med augusti månad har 26,0 mkr av årets investeringsbudget förbrukats. Kunskapsnämnden har den lägsta investeringsnivån på många år. Detta beror på att de senaste årens om- och tillbyggnation av Bessemergymnasiet nu är slutförd och inga nya stora projekt har tillkommit. En utredning har startats vad gäller kvarvarande ombyggnation och anpassning för gymnasieskolan. Investeringar gällande larmanläggningar har under året utförts på Österfärnebo skola, Murgårdsskolan samt Tingshuset i Storvik med totalt 0,8 mkr. Den största kostnaden har lagts på Österfärnebo skola där den tidigare anläggningen var uttjänt. Det nya systemet är nu uppkopplat mot Sandviken för att underlätta kontroll och support. Med anledning av Norrsätraskolans högstadiums nedläggning har investeringar till totalt 0,6 mkr genomförts på Söderskolan. Björksätraskolan samt Murgårdsskolan. Ny- och ombyggnationerna har blivit aktuella på grund av ökat elevantal på dessa skolor. Kultur och fritidsnämnden har för 2009 tagit en stor del av investeringsbudgeten i anspråk. Vid Parkbadet har en större renovering av hela fastigheten påbörjats. Inledningsvis har en utbyggnad gjorts för att få plats med en ny reningsanläggning. Samtidigt påbörjades en ombyggnation av omklädningsrummen där stor vikt har lagts vid att tillgänglighet för alla skall tillgodoses. Renoveringsarbetet beräknas pågå till 2012 och uppgå till cirka 48,0 mkr totalt. Den planerade nybyggnationen av idrottshall i Österfärnebo är uppskjuten på grund av överklagan av detaljplanen. Byggstart kommer att ske under vår-vintern Göransson Arena invigdes under våren. Markarbeten fortgår dock kring området såsom lösning av dagvattensbassänger och parkeringsytor. Parkeringsyta har även iordningsställt vid närliggande fastighet för att möjliggöra effektiv och säker trafiklösning kring området. Nya trafiksignaler har installerats för att trafiklogistiken skall kunna fungera tillfredsställande under stora evenemang. Gatuinvestering har gjorts vid Förrådsgatan då området är föremål för expansion. Flera företags etablering i området har medfört att gatan utsatts för hög belastning varför en investering måste göras. Denna har gjorts i samarbete med Sandviken Energi AB, då de samtidigt har bytt ut vatten- och avloppsnätet längs gatan. Byggnationen av Sandbacka Park, etapp 5, har fortsatt under året, det är tilläggsarbeten och justeringar av fastigheten som finns budgeterat till 1,5 mkr. Ett nytt bokningssystem har införskaffats för att få ett gemensamt system för hela Sandbacka Park. Energibesparande åtgärder har utförts för ca 0,4 mkr. Det är främst tilläggsisolerings arbeten på kommunens skolfastigheter som genomförts men även styrning av belysning har utförts på en skola. Totalt har 6 objekt omfattats av energibesparåtgärder hittills under Beräknad årlig kostnadsbesparing med anledning av de gjorda investeringarna uppgår till cirka 0,2 mkr. Investering i IT-utrustning har gjorts till och med augusti för 3,9 mkr. Datorer, hårdvaror, elektronik samt infrastruktur har införskaffats.

8 Personalredovisning förvaltningsberättelse Personalredovisning Väsentliga personalförhållanden Personalredovisning Antalet månadsanställda årsarbetare uppgår till motsvarande personer. Av dessa har årsarbetare tillsvidareanställning och 91 extern visstidsanställning. De motsvarar 3026 respektive 104 personer. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har minskat med 109 jämfört med samma tidpunkt föregående år. Personalkategorierna som minskat fanns inom utbildning och omsorg. Andelen tillsvidareanställda kvinnor är liksom förra året 85 procent. Förutom dessa personalgrupper har timavlönade använts i augusti motsvarande 420 årsarbetare (672 personer). Sysselsättningsgrad - tillsvidareanställda Heltidsanställningarna uppgår till 80 procent. Mellan åren 2001 och 2009 har andelen heltidsanställningar ökat med 10 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för män och kvinnor utgör 98,3 respektive 94,2 procent. En marginell ökning har skett av den genomsnittliga sysselsättningsgraden jämfört med samma tidpunkt föregående år. Åldersfördelning - tillsvidareanställda Inom en tioårsperiod beräknas drygt en fjärdedel (804 personer) av de anställda att uppnå 65 år. Den största andelen finns inom utbildning, omsorg och administration. Åldersfördelningen visar att 73 procent är 40 år eller äldre vilket är 2,3 procentenheter mer än samma tidpunkt förra året. Genomsnittsåldern är 47 år jämfört med 46 år förra året Åldersfördelning kvinnor och män Kvinnor Män Totalt Arbetad tid och frånvaro Den totala arbetade tiden för perioden (avser personer med anställningsförhållande med minst tre månader) uppgår till 71 procent vilket är 2 procent mer jämfört med samma period förra året. Frånvaron består av semester, sjukdom, föräldraledighet och olika former av tjänstledighet och den uppgår till 29 procent. Personalkostnader Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 60,2 procent delåret 2009 att jämföras med 62,3 procent föregående delår. Personalrörlighet - tillsvidareanställda Fler avgångna än nyanställda har bidragit till att antal anställda minskat. Under perioden avslutade 171 personer sin anställning. Av dessa var 55 pensionsavgångar. Under samma tid nyanställdes 58 personer varav 41 procent inom omsorgen och 28 procent inom utbildning Sjukfrånvaro Nyanställda och slutat per månad Jan Mars Maj Juli Rehabiliterings- och friskvårdssatsningar har delvis bidragit till att sjukfrånvaron fortsatt att minska. För perioden var sjukfrånvaron 1,61 procentenheter lägre jämfört med samma period föregående år. Det finns goda förutsättningar för att årets sjukfrånvaroprocent kommer att bli lägre jämfört med vad som redovisades vid utgången av Nya Slutat

9 sandvikens kommun Finansiell analys 9 Finansiell analys Modell för finansiell analys Sandvikens kommun använder sig av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal om att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.

10 10 Finansiell analys sandvikens kommun Resultat Kapacitet Tabell 1: Utveckling av intäkter och kostnader (jan-aug) mkr Intäkter 286,6 276,4 290,6 274,8 254,5 Kostnader , , , , ,0 Nettokostnader , , ,9-965,2-926,6 Skatteintäkter 1 080, , ,3 981,9 945,3 Finansnetto -6,4-8,1 0,2 0,7 4,6 Periodens resultat 7,5 12,7 9,6 17,4 23,3 Antal invånare 31/12 * Nettokostnader/invånare (kr) Skatteintäkter/invånare (kr) * Antal invånare 31/ Ett tecken på en sund utveckling av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Jämfört med motsvarande period 2008 har skatteintäkterna ökat med 0,7 procent medan verksamhetens nettokostnad har ökat med 1,4 procent. Detta är en försämring jämfört med utvecklingen mellan 2007 och 2008 då skatteintäkterna ökade med 4,5 procent medan verksamhetens nettokostnad ökade med 3,5 procent. Följaktligen en negativ utvecklingen för perioden som liknar utvecklingen under åren 2005 till Det är dock positivt att den procentuella ökningen inte uppgår till samma nivåer på fyra-fem procent. Nettokostnads- och skatteutveckling mkr Skatteintäkter Nettokostnad + Finansnetto Tabell 2: Olika posters andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % * Nettokostnad exkl avskrivningar 94,5 94,8 95,4 94,8 94,8 Avskrivningar 4,2 4,2 4,1 4,3 4,3 Finansnetto 0,6 0,6 0,2-0,1-0,2 Totalt 99,3 99,6 99,7 99,0 98,8 * Avser perioden januari - augusti Ett ytterligare sätt att belysa strukturen på kommunens intäkter och kostnader är att analysera hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkterna. Av tabell två framgår att nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 94,5 procent av skatteintäkterna under perioden januari augusti Avskrivningarnas andel var 4,2 procent och finansnettot 0,6 procent. Tillsammans utgjorde kostnaderna 99,3 procent av kommunens skatteintäkter. Det innebär att kommunens kostnader är näst intill lika stora som intäkterna. En större marginal bör eftersträvas för att skapa möjlighet att klara av oförutsedda händelser i framtiden. Under perioden har varje år resulterat i en mindre sänkning, vilket är positivt, men för att stärka ekonomin är det önskvärt att andelen sjunker ytterligare under kommande år. Tabell 3: Investeringsvolym * Investeringsvolym (mkr) 26,0 101,1 161,2 154,7 94,4 Avskrivningar (mkr) 45,9 68,2 63,9 62,9 60,4 Avskrivningar/ Investeringar (%) 176,5 67,5 39,7 40,7 64,0 * Avser perioden januari - augusti Kommunen har under perioden januari augusti i år investerat för 26,0 mkr och har för samma period en avskrivningskostnad på nästan 46 mkr. Det leder till att den procentuella andelen investeringar i förhållande till avskrivningar uppgår till 176,5 procent. För perioden innebär detta ett trendbrott mot åren som visar på att investeringsvolymen alltid varit högre än avskrivningarna. Även vid jämförelse mot samma period föregående år är det en förbättring. Detta är positivt då en investeringsnivå som kontinuerligt är högre än avskrivningarna på sikt kommer att resultera i att de årliga avskrivningarna stiger till denna högre nivå. Det innebär att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet tas i anspråk för avskrivningar. En annan konsekvens av en hög investeringsvolym är att de finansiella kostnaderna ökar, om investeringarna finansieras genom ökad upplåning.

11 sandvikens kommun Finansiell analys 11 mkr Investeringar och avskrivningar Procent Självfinansieringsgrad 200,0 150,0 100,0 50,0 0, , 4 161, 2 154, 7 94, 4 101, 1 26, 0 62, 9 63, 9 68, 2 45, jan-aug Investeringar Avskrivningar 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 10 0,0 2 1,3 10,9 8 8,3 10 0, janaug Tabell 4: Självfinansieringsgrad av investeringar mkr * Medel från den löpande verksamheten 58,7 89,3 17,6 33,0 133,2 Investeringsvolym 26,0 101,1 161,2 154,7 94,4 Självfinansieringsgrad (%) 100,0 88,3 10,9 21,3 100,0 * Avser perioden januari - augusti Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken utsträckning de likvida medel som genereras av den löpande verksamheten räcker till att finansiera genomförda investeringar. Om genererade likvida medel är lika stora som investeringarna för perioden så är självfinansieringsgraden 100 procent. Likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar av skattepengar eller betalar leverantörsfakturor. Storleken på dessa poster kan variera vid olika mättillfällen. För att bortse från effekterna av denna variation kan den genomsnittliga självfinansieringsgraden analyseras. Denna uppgår för Sandvikens kommun under åren till 61,7 procent. De genomsnittligt genererade likvida medlen under dessa år uppgår till 66,4 mkr, vilket alltså är den investeringsnivå som kommunen med sin nuvarande finansiella struktur klarar av. Den löpande verksamheten i kommunen har för perioden januari - augusti resulterat i ett nettoinflöde av likvida medel som uppgår till 58,7 mkr, vilket framgår av kassaflödesanalysen. I förhållande till investeringsvolymen för samma period, som uppgår till 26 mkr, leder detta till en självfinansieringsgrad på 100 procent. Värdet utgör egentligen 225,8 procent, men andelen 100 procent är en taknivå. Tabell 5: Periodens resultat (jan-aug) mkr Periodens resultat 7,5 12,7 9,6 17,4 23,3 Periodens res/eget kapital (%) 0,9 1,5 1,2 2,1 2,9 Periodens res/skatteunderlag (%) 0,7 1,2 0,9 1,8 2,5 Periodens resultat för kommunen uppgår till 7,5 mkr. Jämfört med delårsbokslutens periodresultat från den gångna femårsperioden är detta ett sämre resultat. Måttet årets resultat/eget kapital kan relateras till inflationen. Om måttet är högre än inflationen innebär det att kommunen har klarat av att inflationsskydda det egna kapitalet. För perioden januari - augusti var inflationen, baserat på konsumentprisindex, 1,9 procent, och måttet årets resultat/eget kapital 0,9 procent. Det innebär att kapitalet har urholkats av inflation, vilket försvagar kommunens ekonomi och ger ett mindre finansiellt handlingsutrymme i framtiden. mkr 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Periodens resultat (jan - aug) 2 3,3 17,4 9,6 12,7 7,5 0,

12 12 Finansiell analys sandvikens kommun Tabell 6: Soliditet 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Soliditet 46,5 44,4 43,9 49,5 51,2 Soliditet inkl pensionsskuld -2,0-1,5-0,9 3,8 8,6 Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick i augusti 2009 till 46,5 procent, vilket är en ökning med 2,1 procentenheter sedan årsskiftet. Soliditeten har under åren legat över 50 procent. Från och med 2006 har soliditeten legat under 50 procent. Minskningen av soliditeten beror i huvudsak på ökad upplåning. Indirekt är detta en följd av att självfinansieringsgraden av investeringar de senaste åren i genomsnitt har varit lägre än 100,0 procent. De pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 890,1 mkr och har ökat med nästan 17 mkr, se närmare under tabell 10 nedan. Om hänsyn tas till denna skuld är soliditeten -2,0 procent. Sandvikens kommun har alltså en negativ soliditet om hela pensionsskulden inkluderas. Detta betyder att den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse har vuxit sig större än det egna kapitalet i kommunen. Om hela pensionsskulden skulle lyftas in i balansräkningen, skulle alltså kommunens egna kapital förbrukas. Tabell 7: Skuldsättningsgrad 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Total skuldsättningsgrad 53,5 55,6 56,1 50,5 48,8 Varav avsättningsgrad 3,6 3,1 2,5 2,1 2,0 Varav kortfr skuldsättningsgrad 27,4 24,2 24,9 19,3 22,7 Varav långfr skuldsättningsgrad 22,5 28,3 28,7 29,1 24,0 Anskaffning av en tillgång kan finansieras antingen med eget kapital eller med främmande kapital, det vill säga genom att ta upp lån. När ett lån upptas ökar kontanta medel samtidigt som skulderna ökar. Andelen tillgångar som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt lång- respektive kortfristig skuldsättningsgrad. Avsättningar är att betrakta som skulder för vilka det exakta beloppet inte är känt och inte heller när betalning skall ske (pensioner intjänade från och med 1998). Kommunens totala skuldsättningsgrad är 53,5 procent. Detta är en minskning med 2,1 procentenheter sedan årsskiftet. Skuldsättningsgraden har under legat under 50 procent för att sedan haft en stigande trend. Det beror främst på att skuldsättningen har ökat genom upplåning. En låg skuldsättningsgrad bör eftersträvas. Enligt tabell 6 på föregående sida är soliditeten 46,5 procent. Summan av soliditeten och skuldsättningsgraden är alltid 100 procent. Tabell 8: Kommunalskatt Sandvikens Gävleborg Riket Kr Kommun Primärkommunalskatt 21,65 21,70 20,72 Total kommunalskatt exklusive kyrkoskatt 32,52 32,57 31,52 Kommun Totalt Kommun Landsting Bollnäs 31,77 20,90 10,87 Gävle 32,42 21,55 10,87 Hofors 33,52 22,65 10,87 Hudiksvall 32,52 21,65 10,87 Ljusdal 33,27 22,40 10,87 Nordanstig 33,27 22,40 10,87 Ockelbo 33,67 22,80 10,87 Ovanåker 32,77 21,90 10,87 Sandviken 32,52 21,65 10,87 Söderhamn 32,57 21,70 10,87 Källa: SCB Sandvikens kommun har år 2009 en primärkommunal skattesats på 21,65 kr. Detta är fem öre lägre än den genomsnittliga skattesatsen i länet, men 93 öre högre än riksgenomsnittet. Risk Kontroll Tabell 9: Likviditet 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Likviditet 37,9 41,1 45,5 28,6 24,3 Likviditet är mått på kommunens kortfristiga betalningsförmåga. Likviditetsmåttet ställer de tillgångar (fordringar och likvida medel) som lätt kan realiseras till likvida medel, i relation till kortfristiga skulder. En likviditet under 100 procent innebär att om kommunens alla kortfristiga skulder skulle förfalla idag finns inte tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna. Pengar måste då lånas upp för att klara av betalningarna. Likviditeten har sjunkit från 41,1 procent vid årsskiftet till 37,9 procent augusti I princip är de totala fordringarna och likvida medlen oförändrade, medan de kortfristiga skulderna har ökat med 40,2 mkr. Ökningen är av varierande slag, bland annat omklassificering av långa lån till kortfristig del som uppgår till cirka 35 mkr, men även leverantörsskulder som minskat med 34 mkr. Se not 15 för närmare detaljer och förändringar under perioden. Tillsammans med de kommunala bolagen används koncernkonto för att kommunkoncernen skall kunna nyttja gemensam likviditet så fördelaktigt som möjligt. En avtalad checkkredit på 50,0 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av häftiga svängningar i penningflödet.

13 sandvikens kommun Finansiell analys 13 Tabell 10: Pensionsskuld 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Avsättningar för pensioner 65,9 59,2 48,7 35,6 32,3 Ansvarsförbindelser för pensioner 890,1 873,2 857,1 773,4 684,5 Total pensionsskuld 956,0 932,4 905,8 809,0 716,8 Soliditet inkl pensionsskuld (%) -2,0-1,5-0,9 3,8 8,6 Den förpliktelse som kommunen har att i framtiden betala ut pension redovisas på två olika sätt, enligt den så kallade blandmodellen. De pensionsförpliktelser som har uppstått från och med 1998 och framåt, för anställda som arbetar och därmed får rätt till pension, redovisas löpande under intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgår i augusti 2009 till 65,9 mkr, en ökning med 6,7 mkr sedan årsskiftet. I takt med att utbetalning sker kommer ingen kostnad att belasta kommunen eftersom kostnaden redan har redovisats vid tidpunkten för intjänandet. De pensionsförpliktelser som har uppstått före 1998 har inte löpande redovisats som en kostnad i kommunen. Denna del uppgår till 890,1 mkr, en ökning med 16,9 mkr sedan årsskiftet. Eftersom intjänandet av dessa pensionsrätter inte har kostnadsförts tidigare innebär detta att 890,1 mkr kommer att belasta kommunen i form av kostnader, när de betalas ut. Följaktligen kommer dessa kostnader att behöva finansieras under kommande år. Pensionsskulden har ökat kraftigt de senaste åren. Detta beror till stor del på att Sveriges kommuner och landsting har justerat beräkningsunderlagen för att bättre avspegla rådande förhållanden avseende exempelvis räntor och förväntad livslängd. För att möta kommande pensionsutbetalningar har kommunen under tidigare år börjat placera medel, som för perioden uppgick till ett värde av 61,1 mkr, med en ökning av 14,2 mkr sedan årsskiftet. mkr 1 200, ,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 684,5 Pensionsskuld 773,4 857,1 873,2 890, jan-aug Tabell 11: Budgetföljsamhet mkr * Resultat 7,5 4,9 3,1 15,5 16,3 Budget 5,4 5,0 0,0 0,0 13,5 Budgetavvikelse 2,1-0,1 3,1 15,5 2,8 * Avser perioden januari - augusti Budgetvärdet för 2009 utgör det justerade värdet. En viktig del i ledet att uppnå god ekonomisk hushållning är god budgetföljsamhet. Under hela 2000-talet har kommunen klarat av att generera positiva resultat. Undantaget är en mindre avvikelse på -0,1 mkr för De positiva avvikelserna var större i början av decenniet, på grund av ovanligt stora skatteintäktsökningar. För perioden januari till augusti redovisas ett totalt överskott på 7,5 mkr att jämföra mot, den av fullmäktige i april 2009 justerade budgeten, budget på 5,4 mkr. Det ger en positiv budgetavvikelse på 2,1 mkr. Gemensam finansiering, såsom skatter, pensioner och finansiell verksamhet redovisar för perioden ett resultat på 8,2 mkr. Det beror framförallt på den låga räntenivån under 2009, engångsutdelning från Sveriges kommuner och landsting, lägre arbetsgivaravgiften för ungdomar samt sänkt premie för avtalsgruppsförsäkring. För rapportperioden uppvisar verksamheterna endast ett mindre underskott på - 0,7 mkr. Det är viktigt att varje styrelse och nämnd följer utfallet inom de egna verksamheterna noggrant och när så erfordras vidtar åtgärder. År 2009 är ett extremt besvärligt år. Alla styrelser och nämnder har fått sina ramar justerade med anledning av den ekonomiska krisen. Omfattande åtgärder har vidtagits, men effekterna av dessa slår inte igenom helt förrän under Arbetet måste därför fortgå inom styrelser och nämnder för att skapa en budget i balans. Det är viktigt så att kommunen bättre klarar av att hålla budgeterade ekonomiska ramar även under år då utfallet av årets skatteintäktsökning inte är gynnsamt. I dagsläget kan också konstateras att den rådande ekonomiska krisen kommer att beröra offentliga sektorn även under de närmast kommande åren. Ansvarsförbindelser för pensioner Avsättningar för pensioner

14 14 Finansiell analys sandvikens kommun Tabell 12: Prognossäkerhet mkr Resultat helår verksamheter -19,7 0,6-16,3-3,0 Prognos i augusti verksamheter -27,1-17,1-14,8-20,2-9,5 Prognosavvikelse verksamheter -2,6 15,4 3,9 6,5 Resultat helår finansiering 24,6 2,6 31,7 19,3 Prognos i augusti finansiering 12,8 14,0-0,2 19,5 17,3 Prognosavvikelse finansiering 10,6 2,8 12,2 2,0 Resultat helår totalt 4,9 3,1 15,5 16,3 Prognos i augusti totalt -14,3-3,1-15,0-0,7 7,8 Prognosavvikelse totalt 8,0 18,1 16,2 8,5 Ett ytterligare sätt att analysera risk och kontroll är att mäta prognossäkerhet. Detta kan exempelvis mätas genom en jämförelse av den helårsprognos som görs i augusti och helårsresultatet. En god prognossäkerhet skapar möjligheter att korrigera eventuella ekonomiska svackor under året. En iakttagelse är att det faktiska totala utfallet i Sandvikens kommun under de senaste fyra åren alltid har blivit bättre än det prognostiserade utfallet. När det gäller de kommunala verksamheterna var 2008 det första året som det ekonomiska ansvaret låg direkt under respektive nämnd. En hög prognossäkerhet är viktigt då det ger rätt underlag för att fatta beslut och indikerar att kontrollen över ekonomin är god. Avseende prognosen för finansieringen görs prognoser av skatteintäkternas utveckling under året utifrån uppgifter från Sveriges kommuner och landsting. Kommunen utgår från att dessa är tillförlitliga och gör inga egna antaganden när det gäller skatteintäktsutvecklingen. Enligt prognosen för helåret 2009 kommer verksamheterna att ge ett resultat på -27,1 mkr och finansieringen ett överskott på 12,8 mkr. Det ger ett prognostiserat resultat för kommunen på -14,3 mkr. Om detta resultat kommer att försämras eller förbättras utifrån tidigare trend återstår att se utifrån det finansiella stålbad som kommunen genomgår. Identifierade styrkor och svagheter Den finansiella analysens syfte är att tydliggöra ekonomiska styrkor och svagheter i kommunen. Här redovisas några områden som är viktiga att lyfta fram. Strukturen på kommunens intäkter och kostnader samt utvecklingen av dessa har under en femårsperiod varit i balans även om år 2009, liksom åren , innebar en försämring i förhållande till åren dessförinnan. Det är viktigt att arbeta för en god ekonomisk hushållning i detta avseende. Därför är det önskvärt att på sikt uppnå de resultatmål som kommunfullmäktige satt upp på miljoner kronor, även om den nationella och internationella ekonomiska krisen i dagsläget inte underlättar för kommunen att nå detta mål. Över åren har kommunens investeringsvolym med marginal överstigit avskrivningarna. Den höga investeringsvolymen har till stor del finansierats genom upplåning. Dessa faktorer leder till högre kostnader för avskrivningar och räntor, vilket yttrar sig i form av låg soliditet och hög skuldsättningsgrad. Det är angeläget att på sikt komma till rätta med detta och få en balans mellan investerings- och avskrivningsnivåer. Sandvikens kommun klarar av att hålla budgeten och redovisar ett positivt resultat för perioden. Det egna kapitalet urholkas emellertid av inflationen, vilket försämrar handlingsutrymmet inför framtiden. Det är därför av stor vikt att åtgärder vidtas för att minimera det prognostiserade resultatet för år 2009, på -14,3. För att inte ytterligare försämra handlingsutrymmet och den finansiella ställningen för kommande generationer är det viktigt att de årliga resultaten för kommunen infrias i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Kommunen står inför stora pensionsutbetalningar under kommande år vilket ställer krav, dels på att kostnaderna kan finansieras och dels på att tillräcklig likviditet finns för att klara utbetalningarna. Den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse har ökat markant de senaste åren. Prognossäkerheten är god och bidrar till att ekonomiska beslut inte fattas på felaktiga grunder. I den ekonomiska situation som kommunen står inför de närmaste åren kommer det att krävas ett kraftfullt agerande och omfattande åtgärder från samtliga nämnder för att upprätthålla en ekonomi i balans. Kerstin Ryding Ekonomichef

15 sandvikens kommun Redovisningsmodell 15 Redovisningsmodell Kommunens redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Här framgår att den skall innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. För att komplettera analysunderlaget används även driftredovisning. Resultaträkningen Resultaträkningen är en sammanfattning av årets intäkter och kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att ett överskott tillförs kommunens egna kapital. Detta i sin tur innebär att den ekonomiska ställningen förbättrats. Resultaträkningen är indelad i två delar. Den första delen benämns verksamhetens nettokostnader. Detta resultat erhålls genom att verksamhetens intäkter minskas med verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden är den del av verksamhetens kostnader som återstår att finansiera genom skattemedel. I den andra delen redovisas kommunens inkomstkällor: skatter och generella statsbidrag. Här redovisas även kommunens finansiella intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader minskas med dessa intäkter vilket resulterar i årets resultat. Detta resultat visar i vilken mån kommunen lyckats täcka sina kostnader för den ordinarie löpande verksamheten med erhållna skattemedel. Det är detta resultat som överförs till balansräkningen och påverkar posten årets resultat i redovisningen av eget kapital. Genom att årets resultat förs över till balansräkningen så nollställs resultaträkningen och nästa års intäkter och kostnader kan börja redovisas. Kassaflödesanalysen Kassaflödesanalysen beskriver flödet av likvida medel till och från kommunen under året. In- och utflödet av likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar av skattepengar, betalar leverantörsfakturor eller tar upp ett lån. Kassaflödesanalysen är uppdelad i sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. De medel som genereras från den löpande verksamheten kan användas till investeringar eller för att amortera lån. Summan av de tre sektorerna visas på raden Årets kassaflöde. Driftredovisningen För verksamheterna är det viktigt att verksamhetens kostnader täcks av verksamhetens eventuella intäkter samt det beviljade kommunbidraget. En konsekvens av detta är att stor vikt läggs vid budgetarbetet. Driftredovisningen visar resultatet för de olika verksamheterna. Här framgår i vilken mån olika verksamheter har avvikit från det budgeterade utfallet. Driftredovisningen kan ses som ett komplement till resultaträkningen. Förutom uppställningsformen är skillnaden mellan resultaträkningen och driftredovisningen att alla interna intäkter och kostnader har rensats bort från resultaträkningen medan de är med i driftredovisningen. Balansräkningen Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Balansräkningen är uppdelad i tre delar; tillgångar, skulder/avsättningar och eget kapital. I balansräkningen framgår till vilket värde tillgångar är bokförda och på vilket sätt de är finansierade. Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar avses tillgångar vars syfte är att stadigvarande brukas i verksamheten, exempelvis fastigheter och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som förväntas förbrukas inom ett år, så som kassa, fordringar och lager. På motsvarande sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det exakta beloppet inte är känt och inte heller när den ska betalas. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och utgörs av kommunens samlade ackumulerade resultat. Eget kapital är alltså länken mellan resultaträkningen och balansräkningen. I en balansräkning är alltid värdet av tillgångarna lika stort som värdet av skulderna och det egna kapitalet tillsammans.

16 16 Redovisningsprinciper sandvikens kommun Redovisningsprinciper Allmänt Sandvikens kommun följer den kommunala redovisningslagen (KRL) på samtliga punkter utom 2 kap 7, avseende systemdokumentation och behandlingshistorik. Stora delar av den systemdokumentation som avses i KRL 2:7 är färdigställda och resterande delar beräknas bli fullbordade under kommande år. Sandvikens kommun följer i allt väsentligt de rekommendationer som utgivits av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningsprinciper samt avvikelser från rekommendationer kommenteras nedan. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde med tillägg för utgifter som höjer tillgångens standard och/eller förbättrar dess servicepotential, och med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. Lånekostnader aktiveras ej. Avskrivningar påbörjas när tillgången är färdig att tas i bruk. De avskrivningstider som rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting för olika typer av tillgångar, ligger till grund för bedömningen av en tillgångs nyttjandeperiod. Inventarier vars anskaffningsvärde uppgår till mindre än kr avses vara inventarier av mindre värde och aktiveras därför inte. För att en utgift skall redovisas som en anläggningstillgång krävs dessutom att tillgången har en nyttjandeperiod på minst tre år. Finansiella anläggningstillgångar Enligt KRL 6 kap 5 får en finansiell anläggningstillgång skrivas ned till ett värde som är lägre än anskaffningsvärdet. En sådan nedskrivning skall enligt samma paragraf återföras om det inte längre finns skäl för den. Enligt rekommendation RKR 9 skall placeringsmedel som klassificeras som anläggningstillgång tas upp till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Sandvikens kommun har placerat medel i syfte att täcka utbetalningar avseende kommande pensionsavgångar. Dessa placeringar klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och skall enligt RKR 9 alltså redovisas enligt lägsta värdets princip. Sandvikens kommun har emellertid valt att redovisa dessa placeringar till anskaffningsvärde, även i de fall där det verkliga värdet är lägre. Anledningen till detta är att villkoren i dessa placeringar garanterar kommunen minst det nominella värdet tillbaka vid förfallotidpunkten. Syftet är också att inneha värdepapperen till förfallodatum. Kommunen löper således ingen finansiell risk, trots att det verkliga värdet i vissa fall är lägre än anskaffningsvärdet. Det skulle därför inte ge en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat att redovisa placeringarna till verkligt värde i de fall detta är lägre. Med resonemanget ovan som bakgrund saknas skäl att skriva ned värdet på dessa placerade medel. Exploateringstillgångar Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar och värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid försäljning av exploateringstillgångar redovisas hela inkomsten som intäkt. I enlighet med matchningsprincipen redovisas då även kostnader för anskaffande och iordningställande av tomten. Osäkra fordringar Osäkra fordringar tas upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Befarade kundförluster skrivs ned löpande. Kortfristiga fordringar som har förfallit till betalning för mer än ett år sedan betraktas regelmässigt som osäkra och skrivs ner. Pensioner och särskild löneskatt på pensioner Pensionsförmåner intjänade före år 1998 och därtill hörande löneskatt redovisas som ansvarsförbindelse i balansräkningen. Motsvarande utbetalningar redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 och därtill hörande löneskatt redovisas vid tidpunkten för intjänandet som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Större delen av årets intjänade pension avser individuell del. Denna redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en kortfristig skuld i balansräkningen, tills den betalas ut året efter intjänandet. I avsättningen ingår även ränteuppräkning på pensionsskulden. Denna del redovisas i resultaträkningen som en räntekostnad. Enligt rekommendation RKR 2.1 skall pensionsförpliktelse enligt angivna förutsättningar redovisas som ansvarsförbindelse. Antalet personer för vilka kommunen vid rapporttillfället har en pensionsförpliktelse, till följd av ett visstidsförordnande eller till förtroendevald enligt pensionsreglemente, och som skall redovisas som ansvarsförbindelse har under 2008 kartlagts. Dock återstår arbetet med att dessa förpliktelsers värde skall beräknas och upptas i posten ansvarsförbindelser. Fortsatt utredning sker för att komma till rätta med avvikelsen. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Semesterlöneskulden, som avser ej uttagna semesterdagar, okompenserad övertid och på dessa poster upplupna sociala avgifter, redovisas som en kortfristig skuld. I delårsbokslutet har inte semesterlöneskuld och okompenserad övertid justerats vid periodens utgång. Intjänad semester för perioden har löpande kostnadsförts för anställda med månadslön och för timanställda. Den har i motsvarande omfattning ökat kontot för upplupna semesterlöner och vid uttag av semester har kontot minskats. Semesterlöneskuldens värde för

17 sandvikens kommun Redovisningsprinciper 17 dessa grupper korrigeras därmed löpande. För anställda med uppehållstjänst och lärare sker justering endast vid årsbokslut eftersom deras intjänande period inte följer kalenderår. Effekten av en justering skulle ur kommunens perspektiv inte ge en rättvisande bild av periodens resultat i förhållande till den resultatpåverkan som sker under resterande del av året. Övriga skulder Övriga skulder redovisas till nominellt belopp. Avsättningar Avsättningar tas upp till det belopp som motsvarar uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Leasing Kommunen har år 2006 bytt redovisningsprincip för leasingavtal. Anledningen till bytet var att anpassa redovisningen till kommunala redovisningsrådets rekommendation om leasing. Tidigare redovisades alla utgifter till följd av ingångna leasingavtal som kostnader motsvarande det belopp som betaldes ut. Efter byte av redovisningsprincip redovisas leasingavtal efter deras ekonomiska innebörd, i enlighet med gällande rekommendation. Redovisning enligt den nya principen har skett med tillämpning framåt, vilket innebär att alla avtal som tecknades under år 2006 och därefter redovisas enligt den nya principen. Effekten är att verksamhetens kostnader blivit lägre och att avskrivningar samt finansiella kostnader blivit högre jämfört med om tidigare redovisningsprincip hade använts. Enligt rekommendation RKR 13.1 skall bland annat vissa upplysningar om framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal lämnas. Kommunen kan i dagsläget inte ta fram efterfrågade uppgifter och en avvikelse från rekommendationen görs i detta avseende. Kommunbidrag De värden avseende kommunbidrag som presenteras i respektive nämnds verksamhetstabell eller i andra sammanhang i delårsrapporten rörande budgetvärden hänför sig till den justering av budgeten som kommunfullmäktige beslutade om i april 2009.

18 18 Resultaträkning sandvikens kommun Resultaträkning jan-aug jan-aug jan-aug mkr Verksamhetens intäkter not 1 286,6 276,4 290,6 Verksamhetens kostnader not , , ,2 Avskrivningar och nedskrivningar not 3-45,9-44,8-42,2 Verksamhetens nettokostnader , , ,9 Skatteintäkter not 4 949,1 949,4 897,4 Generella statsbidrag och utjämning not 4 131,5 124,2 128,9 Finansiella intäkter not 5 11,7 15,5 16,9 Finansiella kostnader not 5-18,1-23,6-16,7 Resultat före extraordinära poster 7,5 12,7 9,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Periodens resultat 7,5 12,7 9,6

19 sandvikens kommun Balansräkning 19 Balansräkning 31 aug 31 dec 31 aug mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 200, , ,8 - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar not , , ,1 - varav maskiner och inventarier not 7 72,7 67,9 58,7 Finansiella anläggningstillgångar not 8 433,2 465,7 465,5 Summa anläggningstillgångar 1 634, , ,4 Omsättningstillgångar Förråd mm not 9 9,4 10,1 3,8 Fordringar not ,2 118,2 117,9 Kassa och bank not 11 75,7 71,3 8,1 Summa omsättningstillgångar 199,3 199,6 129,7 SUMMA TILLGÅNGAR 1 833, , ,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital not 12 Eget kapital 845,4 840,5 840,5 Periodens resultat 7,5 4,9 12,7 Summa eget kapital 852,9 845,4 853,2 Avsättningar Avsättningar för pension och liknande förpliktelser not 13 65,9 59,2 58,6 Summa avsättningar 65,9 59,2 58,6 Skulder Långfristiga skulder not ,8 539,8 515,2 Kortfristiga skulder not ,7 461,5 381,1 Summa skulder 914, ,3 896,3 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 833, , ,1 Panter och ansvarsförbindelser not 16 Panter och därmed jämförliga säkerheter 1 047, , ,2 Ansvarsförbindelser 890,1 873,2 872,4 Summa Panter och ansvarsförbindelser 1 937, , ,6

20 20 Kassaflödesanalys sandvikens kommun Kassaflödesanalys jan-aug jan-aug jan-aug mkr Den löpande verksamheten Periodens resultat 7,5 12,7 9,6 Justering för av- och nedskrivningar not 3 45,9 44,8 42,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster not 17 5,3 5,1 3,3 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 58,7 62,6 55,2 Förändring av förråd m.m. not 9 0,6 0,1 1,4 Förändring av kortfristiga fordringar not 10 4,0 33,3-43,8 Förändring av kortfristiga skulder not 15 40,2-96,4-38,8 Medel från den löpande verksamheten 103,5-0,4-26,1 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar not 6, 7-26,0-49,8-83,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar not 18 21,4 22,8 3,7 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar not 8-50,2 0,0-36,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar not 8 6,0 0,0 33,4 Medel från investeringsverksamheten -48,8-27,0-81,9 Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder not 14 0,1 1,0 177,2 Minskning av långfristiga skulder not ,1-35,0-48,3 Ökning långfristiga fordringar not 8-58,0 0,0-30,0 Minskning långfristiga fordringar not 8 134,7 3,7 20,9 Medel från finansieringsverksamheten -50,3-30,3 119,8 Periodens kassaflöde 4,4-57,7 11,9 Likvida medel not 11 Likvida medel vid periodens början 71,3 65,8 11,3 Likvida medel vid periodens slut 75,7 8,1 23,2 Förändring likvida medel 4,4-57,7 11,9