Energiprojektet. Energi och trygghet vid el- och värmeavbrott. Anvisningar, råd, kursplaner och manus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiprojektet. Energi och trygghet vid el- och värmeavbrott. Anvisningar, råd, kursplaner och manus 2008-06-20 1"

Transkript

1 Energiprojektet Energi och trygghet vid el- och värmeavbrott Anvisningar, råd, kursplaner och manus

2 Tänk på att syftet med energiinformationen är att ge en målgruppsanpassad information som skapar förståelse för samhällets sårbarhet och en vilja hos den enskilde att bidra till att minska sårbarheten vid störningar i energiförsörjningen. Var därför lyhörd för deltagarnas egna erfarenheter, frågor och önskemål. På Civilförsvarsförbundets hemsida finns tips och idéer för hur du kan lägga upp informationen till olika målgrupper. Där finns bland annat en metodbank som du kan använda dig av för att levandegöra informationen och aktivera deltagarna. För information till allmänheten finns pärmen Trygg energiförsörjning med OH-serie på CD, talarmanus, affisch samt informationsmaterial (se nedan). Uppdraget från Energimyndigheten Övergripande mål Att skapa ett stabilt och långsiktigt kunnande hos den enskilde i frågor som rör trygg el- och värmeförsörjning och därmed bidra till att skapa en hållbar samhällsutveckling. I projektet ingår att utveckla och fördjupa kontakter och samarbete med de kommunala beredskapssamordnarna samt de kommunala energirådgivarna och de regionala energikontoren. Syfte Genom målgruppsanpassad information skapa förståelse för samhällets sårbarhet, det egna ansvaret och en vilja hos den enskilde att bidra till att minska sårbarheten vid störningar i energiförsörjningen. Mål Att öka medvetenheten om elberoendet och samhällets och individens sårbarhet. Att tydliggöra individens roll i energisystemet. Att minska sårbarheten vid störningar i energiförsörjningen. Att tydliggöra den enskildes ansvar att kunna hantera sin egen situation vid störningar i energiförsörjningen. Att nå minst människor med energiinformation varje år. Att tydliggöra vikten av den lokala förankringen av det förebyggande och lindrande arbetet vid störningar i el- och värmeförsörjningen. Att samtliga aktiviteter inom projektet ska bidra till att skapa hållbar samhällsutveckling. Organisation Distriktets energiinstruktör ansvarar för och leder energiprojektet på regional nivå. Instruktören ska samarbeta med och hålla verksamhetsledaren informerad om verksamheten. Energiinformatörerna utbildas och fortbildas av distriktets energiinstruktör. Informatörerna rekryteras främst ur befintlig instruktörskader men kan även vara någon annan lämplig person. Projektledning och kontaktpersoner Jan Alsander, utbildningschef, , Gunilla Ekholm, informations- och marknadschef, ,

3 Utbildningen av energiinformatörerna Kursens längd: Antal kursdeltagare: Genomförande: 8 timmar Eventuellt genomförs en preparandkurs i Säkerhet till vardags och vid kris (Krisberedskap) med de personer som inte har instruktörsbakgrund. Lägst 5 personer. Samordna även mellan närliggande distrikt för att få en pedagogisk lämplig grupp. Inget hindrar att man utbildar flera från samma förening. Kursen på 8 timmar bör kunna genomföras över dagen i de flesta fall. I distrikt med stora avstånd krävs övernattning. Ersättning/instruktör: För genomförandet av kursen ersätts instruktören totalt med kronor plus sociala avgifter (omfattar planering, genomförande och utvärdering). Reseersättning tillkommer (billigaste färdsätt, med egen bil utgår 18,50 kr/mil). Budget/redovisning: Innan kurs för informatörer genomförs ska en budget och planering göras och stämmas av med riksförbundet. Genomförd kurs redovisas till riksförbundet senast 4 veckor efter genomförandet. Utbetalning sker genom distrikten. Kursmateriel: Faktamateriel för energiinformatörerna och informationsmaterialet beställs från Strömberg Distribution. Riksförbundet svarar för fraktkostnaden

4 Kursplan för utbildning av energiinformatörer, 8 timmar Uppdragets målsättning. Energimyndigheten Rollen som energiinformatör vid energiinformation och som en lokal resurs i ett akut skede. Mål: - kunskaper om uppdraget från Energimyndigheten. - grundlig kunskap om energiinformatörernas roll och uppgifter. - kunskaper om kommunens beredskapsplanering, energi- ock klimatrådgivning samt de regionala energikontoren. - kännedom om övriga lokala resurser som t ex beredskapssamordnaren, tekniska chefen, driftschefen på kommunens el/energiverk/värmeverk, lokala energileverantörer. Energihistoria (kort Gällande energipolitik (kort) Energisystemet (kort) Mål: - översiktlig kännedom om hur Sveriges energianvändning ser ut och har utvecklats. - översiktlig kännedom om inriktningen för den nuvarande energipolitiken. - översiktlig kännedom om det svenska energisystemet ser ut och vad framtiden kräver. - kunskap om vart frågor som rör energipolitik och miljö, elpriser samt olika sparåtgärder för el och värme kan hänvisas (t ex Samhällets sårbarhet och energiberoende Energiberedskap Individens/hushållens ansvar Mål: - kunskaper om samhällets sårbarhet i infrastrukturen och beroendet av energi och synnerhet el. - kännedom om Sveriges energiberedskap för kris. - kännedom om ansvarsfördelningen i samhället vad avser energi inklusive hushållets eget ansvar för energianvändningen och beredskapen i bostaden. Avbrott i energiförsörjningen; konsekvenser för hushållet och vardagen Mål: - kännedom om olika sparåtgärder för el och värme och kunskap om vart frågor som rör detta kan hänvisas. - kunskaper om vad ett avbrott i energiförsörjningen får för konsekvenser för landet, kommunen och i synnerhet hushållet

5 Informationsproblemet vid störning i el- och värmeförsörjning Extra el Belysning Mål: - kännedom om hur ett elbortfall påverkar informationsspridningen och behovet av att i hushållet kunna lyssna på radio. - kännedom om hur man kan ordna extra el (t ex elverk, 12V batteri/omformare etc). - kunskaper om olika belysningar som inte kräver el. Värmeproblemet Matlagning Mål: - kännedom om hur snabbt en bostad kyls ner. - kunskaper om hur man kan ordna en extra värmekälla. - kunskaper om hur man kan laga mat utan el. - kännedom om åtgärder för att kunna minska risken för värmeslag. Vatten Risker Mål: - kännedom om hur ett elbortfall i kommunen påverkar vattenförsörjningen och vilka konsekvenser det kan få för vattnets kvalitet. - kunskap om hur man renar vatten genom kokning. - förståelse och kunskap om vilka risker som kan förekomma när man använder olika bränslen till tillfälliga värmekällor och fritidskök. - kännedom om vilka mängder bränslen som får förvaras i en bostad. Informationsmateriel till allmänheten Avslutande genomgång Mål: - goda kunskaper om projektets informationsmateriel och hur det ska användas. - goda kunskaper om hur informationen till allmänheten förutsätts ske inom projektet. - kännedom om var mer information/fakta kan hämtas (t ex websidor)

6 Den lokala informationen Energiinformatörerna genomför informationsträffar och inte utbildning. Antal deltagare: Lägst 10. Tid: Ersättning: Redovisning: Deltagarförteckning max 2 timmar 1½ timma aktivitet (info) ½ timma eventuell diskussion. utgår med totalt 650 kr för en informationsträff. Riksförbundet ersätter en information om 1½ timme med 650 kronor. Ersättningen utbetalas till det distrikt eller den civilförsvarsförening som genomfört informationen. Utbetalningssättet bestäms av civilförsvarsföreningarna tillsammans med distrikten, och sker via plusgiro. Informatören/instruktören ersätts med 340 kr (2 timmar á 170 kr) för en information. Inklusive sociala avgifter blir instruktörens/informatörens ersättning 452 kr. Resterande del, ca 200 kr, avser övriga kostnader för informationens genomförande, exempelvis marknadsföring, administrativt stöd och reseersättning. Redovisning sker på särskild blankett för energiinformation. Kursanordnaren sänder uppgifterna till verksamhetsledaren, som granskar om rapporten är korrekt och underskriven av rätt personer. Verksamhetsledaren godkänner rapporten och skickar den vidare till riksförbundet för utbetalning. Deltagarförteckning helst med adressuppgifter ska finnas för varje kurs och signeras av den som är ansvarig för gruppen bortsett från informatören. Deltagarförteckningen ska sparas i minst fem år hos civilförsvarsföreningen eller distriktet samt på anmodan skickas in till riksförbundet. Innehåll (i stort): Energihistoria 10% Energiberedskap 90% Det är viktigt att för deltagarna göra en tydlig avgränsning av vad informationen kommer att innehålla. Vår information tar fasta på vad den enskilde energianvändaren kan göra för att minska sårbarheten vid störningar i energiförsörjningen. Det gäller både el och värme. Vad jag själv kan göra och påverka. Ansvarsfrågan och det egna ansvaret. Ägna diskussionen åt det! (Frågor om energipolitik, klimat och miljö ska hänvisas vidare till kommunens energioch klimatrådgivare.) Ett sätt att göra denna avgränsning för deltagarna är att rita upp triangeln och förklara att informationen kommer att handla om hörnet Trygghet. De andra hörnen Miljö och Politik hänvisas till kommunens energi- och klimatrådgivare

7 Miljö Trygghet Ekonomi Om triangeln: En trygg energiförsörjning rymmer en avvägning mellan ekonomi, trygghet och miljö enligt energipolitikens mål. Det handlar om att hitta en för samhällets olika aktörer godtagbar balans mellan förebyggande och avhjälpande åtgärder (trygghet) och kostnaden för dessa (ekonomi) samt miljönyttan. Här finns det intressekonflikter och svåra avväganden behöver göras. Den svenska energipolitikens mål: Den svenska energipolitikens mål, enligt regeringens proposition 2001/2002:143, är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska också skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Nästan allt vi gör medför att vi använder energi på ett eller annat sätt. Tänk dig en vanlig dag: Du väcks av en väckarklocka, tar en varm dusch, äter frukost, åker till jobbet, sitter i varma lokaler och jobbar, äter lunch, jobbar lite till, åker hem, äter mat, åker och tränar, tränar i en uppvärmd och upplyst lokal, duschar, åker hem igen, tittar på TV, borstar tänderna och går och lägger dig i en varm skön säng, - Vilka moment klarar du av utan att använda energi? - Hur klarar du dig en ovanlig dag, det vill säga en dag utan tillgång till energi? Naturligtvis kan dessa båda sätt kombineras

8 Hjälpmedel: Varje energiinformatör utrustas med pärmen Trygg energi- försörjning som innehåller CD med talmanus, OH samt en förevisningssats. Innehållet i nya energipärmen är målgruppsanpassat och kan beställas hos Energimyndighetens publikationsservice Upphör energiinformatören att verka ska materielen återlämnas till Civilförsvarsförbundet! Beställ och dela ut skriften Elavbrott vad gör jag nu? Skriften går att beställa både hos Civilförsvarsförbundet och Energimyndighetens publikationsservice på

9 Information till allmänheten, 1½ timma Följande är ett exempel på vad energiinformationen kan innehålla. Tänk på att syftet med informationen är att ge en målgruppsanpassad information som skapar förståelse för samhällets sårbarhet och en vilja hos den enskilde att bidra till att minska sårbarheten vid störningar i energiförsörjningen. Var därför lyhörd för deltagarnas egna erfarenheter, frågor och önskemål. Presentation av energiinformatören, Civilförsvarsförbundet och uppdraget/energimyndigheten, kommunens energi- och klimatrådgivare, kommunens beredskapssamordnare. Energihistoria Kort tillbakablick över energihistorien och utvecklingen av energianvändningen. Samhällets elberoende och sårbarhet. Konsekvenser av el- eller värmeavbrott Skapa förståelse för samhällets elberoende och kännedom om Sveriges energiberedskap, främst hur kommunen har planerat. Individens/hushållens roll i energisystemet. Eget ansvar; beredskap inför kris. Ge kännedom och förståelse för att den enskilde har ett eget ansvar för att ordna en beredskap i bostaden för el- och värmeavbrott och därmed skapa en mental beredskap för det egna ansvaret vid störningar i energiförsörjningen. Kunskap om åtgärder vid ett el- och värmeavbrott Extra el vilka möjligheter finns? Informationsproblemet radio, grannar Hur informationsbehovet kan lösas vid ett el- och värmeavbrott. Belysning Olika alternativa belysningar Värme Kännedom om hur snabbt en bostad kyls ner och vilka alternativa värmekällor som kan användas. Matlagning Kännedom om olika reservkök att laga mat på. Vatten Vattenförsörjningens beroende av el. Effekter av ett längre avbrott i vattenförsörjningen. Vattenrening. Risker Skapa förståelse för de risker som kan förekomma när man hanterar kök och värmekällor som kräver bränslehantering. Hänvisningar till var kompletterande information finns. Energimyndigheten, de regionala energikontoren, kommunal energi- och klimatrådgivning med mera

10 Manus till Energiprojektet 1. Presentation av energiinformatören, Civilförsvarsförbundet, uppdraget/ Energimyndigheten samt kommunens energi- och klimatrådgivare och kommunens beredskapssamordnare. Presentation av informatören och Civilförsvarsförbundet Civilförsvarsförbundet är en frivilligorganisation inom samhällets krishanteringssystem. Vi arbetar med frågor om den enskilda människans säkerhet och trygghet. Vår viktigaste uppgift är att förmedla kunskaper inom säkerhet, trygghet och överlevnad. Syftet är att bidra till ett hållbart och robust samhälle där människor kan ta ansvar för sig själv vid olyckor och kriser. Presentation av Energimyndigheten, hushållens energiberedskap och kommunernas energi- och klimatrådgivning samt beredskapsplanering. Energimyndigheten är en statlig myndighet som arbetar inom flera större arbetsområden för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Största arbetsområdena är: hållbar energianvändning, beredskaps- och sårbarhetsfrågor, stöd till forskning och teknikutveckling samt utveckling och hantering av styrmedel. (Tillsyn av energimarknaden och elpriserna är sedan 2008 en uppgift för den nybildade Energimarknadsinspektionen.) Energiprojektet arbetar vi med på uppdrag av och i samarbete med Energimyndigheten. Projektets syfte är att ge så många hushåll som möjligt stabil och användbar kunskap om energiberedskap. Civilförsvarsförbundet sprider energiinformation i hela landet med hjälp av civilförsvarsföreningarnas energiinformatörer. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Energi- och klimatrådgivningen ska organiseras så att opartiskhet och frihet från kommersiella intressen garanteras. Presentera vem som är energi- och klimatrådgivare i kommunen, gärna med både namn och telefonnummer. Presentera också vem i kommunen som har hand om beredskapsplanering. Avgränsning Det är viktigt att göra en tydlig avgränsning för deltagarna av vad informationen kommer att innehålla. Se triangeln

11 2. Skapa motivation genom att knyta an till någon händelse eller företeelse som kan intressera den aktuella målgruppen. Exempel: - en vanlig dag utan el och värme (exempel i dokumentet anvisningar, råd och kursplaner - tidningsartiklar om elavbrott - hörn - övning med frågor hämtade ur referenspärmen - energihistoria. Sårbarhetens utveckling. - fler exempel i metodbanken på 3. Led över diskussionen till vem som har ansvar för energianvändningen och beredskapen inför störningar i energiförsörjningen. Alla delar av samhället har ett ansvar. Det gäller även de enskilda hushållen. Staten Har det övergripande ansvaret för planering, inriktning, beredskapsåtgärder och beslut genom sina myndigheter. Energimyndigheten är beredskapsmyndighet för olja. Länsstyrelsen Är ansvarig myndighet för regional ledning och samordning samt krishantering. Kommunen Ansvarar för att upprätthålla en livsnödvändig försörjning för invånarna i kommunen. Energiföretagen Importörer, säljare och förbrukare av olja och kol, samt större industrier och kommuner är enligt lag skyldiga att hålla beredskapslager för att trygga tillgången under krig och andra försörjningskriser. Avtalet som är en överenskommelse mellan 26 länder kräver bland annat att varje medlemsland lagrar olja motsvarande 90 dagars nettoimport. Individen Samhällets krishanteringssystem grundar sig på att individen tar sitt ansvar och förbereder sig på att klara en störning inom energi- och värmeförsörjningen. Till exempel genom att klara sig själv en tid vid energiavbrott, att genom sparåtgärder bidra till energiomställningen samt att spara vid kriser. 4. Konsekvenser. Hur påverkas du och vad gör du för att ta din del av ansvaret? Konsekvenser Grundbehoven Målgruppsanpassat manus enligt referenspärmen. Checklista

12 5. Handlingsplan Avsluta informationen så att deltagarna motiveras till att skapa en egen handlingsberedskap för avbrott eller störningar i el- och värmeförsörjningen. Finns det tid kan det vara ett bra tillfälle att låta deltagarna börja att skapa sin egen handlingsplan. Energiinformation i förskolan, mellanstadiet och högstadiet Förskoleklassen Frågeställningar samt övningar anpassade till målgruppen: Hur får man lampor att lysa? Saker som äter el? Hur man får energi? o Energitest Följa John lek Följa John och fråga om frukostvanor (din egen energi) Filmer om Skurt t ex: när det blev mörkt och kallt Strömavbrott Hur klarar ni det hemma (inne)? Med värme, vatten och belysning Hur märker ni det utomhus? Hur klarar ni av ett strömavbrott i förskolan? Svarta väskan Tre regler: Belysning, värme, vatten. Diskutera dessa. Släck-sånger/Strömavbrottssånger Energihalsband detta behöver Du: o Trubbiga nålar o Björntråd o Skålar med o Popcorn o Morotsslantar o Russin o Tunna äppelskivor o Torkade aprikosbitar o Majs

13 Mellanstadieklassen Teori blandat med praktiska övningar och grupparbeten: Basinformation Använd värmekaminen och koka varm dryck Inventering: saker som inte fungerar utan el o Inne o Ute o I skolan Artiklar om strömavbrott o Återberättas gruppvis Svarta väskan Historisk tillbakablick o Hur klarade man sig förr när man inte hade el o Vem har ansvaret o Hur förberedda är ni hemma på strömavbrott o Hur klarar ni ett strömavbrott i skolan o Hur klarar ni ett strömavbrott på sommaren Shoppinglista vad behöver jag hemma? Hörnövning: tema strömavbrott Storyline: Ellen/Eloff är ensam hemma när det blir strömavbrott. Vad händer sen? Rita och berätta fortsättningen! Vykort börja med att göra vykorten, arrangera därefter en utställning och avsluta med att skicka korten! o Rita och skriv ditt eget tips hur du klarar strömavbrott eller vad man ska ha tänkt på innan det inträffar (tänkt för föräldrar/vänner) Frågesport i fickformat o Elavbrott vad gör jag nu? som basmaterial Energihjulet Gör ett chokladhjul med rubriker, dela in klassen i 4-5 grupper, låt varje grupp snurra på hjulet och svara på frågorna. Svaren finns i det material som energiinformatören har. Lämpliga rubriker: o Strömavbrott o Säkerhet o STEM o SCF

14 Klassens energiordlista låt klassen göra en ordlista över de svåra ord som hänger ihop med energiområdet! Högstadieklassen Energiinformation med både teori och praktiska övningar: Basinformation Historisk återblick Använd kamin och koka varm dryck, berätta om grundbehov Hörnövning: tema strömavbrott Har ni varit med om strömavbrott. Hur klarade ni er. Konsekvens av strömavbrott vid de olika årstiderna. Läsa artiklar/hur klarade de sig: Konsekvenser av strömavbrott efter 1 timme, 3 timmar, 1 dag, 1 vecka Svarta väskan Vad behöver du ha hemma för att klara ett strömavbrott. Gör en checklista Gör även en shoppinglista vad du behöver ha hemma. Vattenrening, brandsäkerhet när man har öppen låga inne. Frågor i fickformat Elavbrott vad gör jag nu? som basmateriel. Tipsrunda Gör en tävling: Fixa 5 fungerande ficklampor. De ska få lamporna att lysa och även berätta hur på tid. Solcell, batteri, laddningsbar, diod, skakficklampa. Eller gör rygg mot rygg den ena får en sak som den ska beskriva det kan t ex vara tändsticka, liten ficklampa, batteri eller pellets och den andra ska gissa, och de övriga i klassen får inte säga något. Frågor att arbeta med i olika målgrupper Vilken är den bästa temperaturen i ett kylskåp? Vilken är den bästa temperaturen i en frysbox? Varför måste man alltid stänga av TV:n på apparaten och inte med fjärrkontrollen?

15 Vad betyder förkortningen kwh? I vilket land använder man mest vatten per person? Hur länge håller en modern frys kylan vid ett strömavbrott? Varför ska mat inte hållas ljummen? Varför ska man inte blanda olika livsmedel? Vad menas med att en produkt är CE-märkt? Vilket av följande är ett bra sätt att rena vatten? (visa olika vattenreningsmetoder) Vilket av följande är INTE lämpligt för att ordna lite varmare om man saknar kamin (visa olika uppvärmningsanordningar) Kompletterande fakta Energihistoria i korthet Jägarliv För grottmänniskan gällde det att skaffa föda. Hon samlade in växter och djur med hjälp av den egna muskelkraften. Den äldre stenåldersmänniskan uppfann redskap för att underlätta arbetet. Mycket tidigt utnyttjades också elden för uppvärmning och matlagning. Senare användes även elden till att smälta och bearbeta metaller. Bondesamhället När människan började bruka jorden tog hon hjälp av djur som tämjdes. Vinden och det rinnande vattnet användes också tidigt. Muskelkraften, veden, vinden och vattnet blev fram till 1700-talet de enda större energikällorna. De utnyttjades för transporter, för drift av kvarnar och sågar, för gruvhantering och metallurgi. Industrisamhället växer fram Ångmaskinens utveckling under 1700-talet blev början till det egentliga industrisamhället. Med framväxande industrier växte också energibehovet. Kolet blev viktigt som energikälla. Metoder utvecklades så att man bättre kunde utnyttja energi i olika former. Elgeneratorn och elmotorn togs i bruk i slutet av 1800-talet. Kolet förstärkte sin ledande ställning som energikälla genom att ångmaskinen och senare ångturbinen användes för elproduktion. En alternativ drivkälla blev vattenturbinen och i början av 1900-talet startade utbyggnaden av den svenska vattenkraften. Oljeprodukter användes blygsamt under senare delen av 1800-talet. Förbränningsmotorns entré i energins historia gav oljan ny användning. Efter andra världskriget blev oljan den dominerande energikällan över hela världen. Samtidigt byggdes de första kärnkraftverken för att producera elenergi

16 Det övergripande syftet med miljökvalitétsmålen är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Kärnkraften ska fasas ut ansvarsfullt och planerat och förnyelsebar energi effektiviseras systematiskt. Energisystemet Vad är energi? Lite förenklat kan man säga att energi är rörelse eller möjlighet till rörelse. Energi finns i många olika former till exempel som mat, ved, el, värme, olja och kol. Solen ger oss energi Solen är förutsättning för allt liv på jorden. Solen är också ursprunget till de flesta energikällorna. Solen driver vattnets kretslopp som ger oss möjligheter att tillverka el med hjälp av strömmande vatten. Solenergi finns också lagrat i gröna växter liksom i kol, olja och gas. Solens strålar kan också utnyttjas i solceller och solfångare. De enda energikällor som inte har sitt direkta ursprung i solen är uran, tidvattenvågor och värme från jordens inre. Solen har likväl ett finger med i spelet där också. Utan solens värme och strålning hade jorden inte funnits! Den eviga energin Mängden energi är konstant. Energi kan varken skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former av energi. Lägesenergin i ett vattenmagasin kan omvandlas till rörelseenergi i kraftverkets turbin och bli till elektrisk energi i generatorn. Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelser till elektrisk energi i vindkraftverkets generator. Den elektriska energin kan omvandlas till värmeenergi i en spis och en kastrull med soppa kan i sin tur omvandlas till kemisk energi i kroppen. Grundbehov För att kroppen och knoppen ska fungera måste vissa grundbehov tillgodoses. Under normala vardagliga förhållanden känner vi oss trygga i våra rutiner och i att det mesta fungerar. Vi har tillgång till information, mat, vatten, värme och sömn. Händer det något som berövar oss någon eller några av dessa självklarheter, ger det effekter på psyket och kroppen inom några timmar. Trygghet Får något oss ur balans, börjar vi omedelbart att söka svar och lösningar för att återvinna jämnvikten. Misslyckas vi kan osäkerhet, oro och ängslan leda till handlingsförlamning. Sunt förnuft, kunskap och erfarenheter minskar risken att vi står handfallna. Vid större händelser i samhället såsom större elavbrott, störningar i vattenförsörjningen, stora bränder och stormar kommer information att ges till allmänheter på via radio och TV. Se till att ha en batteriradio till hands ifall elnätet slås ut

17 Mat Om du plötsligt av någon anledning står utan mat, kommer du inom några timmar att påverkas av att energitillförseln till kroppen minskat. Hjärnan får inte nog med energi, vilket leder till att hjärnan får sämre förmåga att bearbeta information, vilket leder till sämre omdöme. Kroppens ämnesomsättning minskar, viket gör dig mer frusen. Nerver och muskler har inte bränsle nog för snabba reaktioner, vilket gör att man blir fumlig och klumpig. Det enda sättet att häva detta, är att äta. Du behöver inte äta normalstora portioner. För att hålla kroppen och hjärnan igång krävs det bara att du äter hälften, men då helst kolhydratrik mat, såsom potatis, ris, pasta, bröd, söta soppor. Vatten I ett idealläge får kroppen i sig 2-3 liter vatten per dag genom det vi dricker och vattnet som finns i maten. De flesta har en lätt vätskebrist till vardags, men det ger inga större märkbara symtom. Skulle vätskebristen öka, börjar det påverka oss med sämre tankeförmåga, orkar mindre, arbetar sämre och senare huvudvärk, dåsighet och förvirring. För att häva detta, måste du dricka vatten, men inte för mycket på en gång. Om det finns fog för att misstänka att vattnet inte är rent bör du koka vattnet i 5 minuter. Värme Kroppen mår och fungerar bäst när kroppstemperaturen är runt grader. Lika viktigt som att skydda kroppen mot överhettning, är att skydda den mot nedkylning. Om kroppskärnans (bål och huvud) temperatur faller från +37 till +35, har man bara halv arbetsförmåga, huttrar och börjar bli inåtvänd. Faller temperaturen ytterligare blir man oförmögen att hjälpa sig själv, för att vid +30 bli medvetslös och få hjärtflimmer runt +22 grader i kroppskärnan. Vind, fukt, väta, låga temperaturer kyler snabbt ned kroppen, så det är viktigt att skydda, täcka och isolera kroppen mot dessa faktorer. Mycket blod strömmar genom huvudet per minut, så för att hindra att det kyls ned är mössan viktig. Sömn Redan en natts utebliven eller störd sömn leder till sämre fattnings- och tankeförmåga, försämrad reaktionsförmåga, retlighet eller uppsluppenhet. En tupplur på 30 minuter kan ersätta några timmars nattsömn och göra att du orkar med resten av dagen, men den kan aldrig ersätta nattsömnen. Skapa en lugn sovmiljö, ett rum som är mörkt, svalt och tyst. Undvik att äta och dricka för mycket på kvällen. Effekterna av brist på trygghet, mat, vatten, värme och sömn påverkar kroppen och knoppen så pass att det kan bli svårt att ta itu med vardagliga problem och sysslor, ännu mindre onormala situationer där dina beslut och din förmåga avgör hur det kommer att gå för dig eller dina närmaste. Barn upp till 11 års ålder påverkas dubbelt så fort än vuxna av dessa bristsituationer! Aktörer på energimarknaden Svenska aktörer I Sverige finns många företag som producerar elektricitet, annan energi och värme. Ungefär hälften av landets bostäder och lokaler värms upp av fjärrvärme. Regeringen bestämmer inriktningen på energipolitiken och villkoren för företagen. Till sin hjälp har regeringen ett antal myndigheter som genomför regeringens politik

18 Ansvariga myndigheter Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet för marknaderna el, naturgas och fjärrvärme Finansdepartementet ansvarar för energi och miljöskatter. Energimyndigheten ansvarar för att energisystemet förändras i en miljömässigt hållbar riktning. Myndigheten ansvarar för landets energiberedskap och ger pengar till forskning inom energiområdet. Svenska kraftnät äger de stora nationella elnäten, stamnäten, samt förbindelserna till de Nordiska grannländerna. Statens kärnkraftsinspektion ansvarar för säkerheten i våra kärnkraftverk. Elsäkerhetsverket arbetar för att förebygga skador på personer och hus orsakade av elfel. Arbetet finansieras bland annat av landets hushåll genom att vi betalar sex kronor årligen på elräkningen. Energin i framtiden Riksdagen har beslutat om att vår energiförsörjning ska ställas om till ett ekologiskt uthålligt och ekonomiskt bärkraftigt system. Användningen av fossila bränslen ska minskas och kärnkraften avvecklas på sikt. Energisystemet ska bygga på förnyelsebara energikällor. Internationellt samarbete ska främja klimatfrågorna. Det är viktigt att både effektivisera användningen av energi och stödja forskningen kring förnyelsebara energikällor. Genom att effektivisera sin egen användning blir man mindre sårbar i störningar i energiförsörjningen

19 Checklista för elavbrott BELYSNING extra säkringar ficklampa batterier stearinljus lyktor (+lampolja) tändstickor/tändare lysstavar VÄRME reservkamin bränsle sovsäck filt liggunderlag isoleringsmaterial tätningslister MAT reservmat reservkök VATTEN dunkar/hinkar HYGIEN hygienartiklar husapotek våtservetter toalettpapper plastpåsar/sopsäckar INFORMATION batteriradio vevradio

20 Vill du veta mer? Här finns några länkar:

Elavbrott vad gör jag nu?

Elavbrott vad gör jag nu? Elavbrott vad gör jag nu? Information om tips och råd vid längre elavbrott för 65+ Källa http://4.bp.blogspot.com Inledning Källa 8sidor.se Ett snöoväder drar in över Sverige vilket resulterar i att bostäder

Läs mer

Händelser. 72 timmar som gör skillnad

Händelser. 72 timmar som gör skillnad Händelser 72 timmar som gör skillnad 72 timmar Målen med informationen är att ge dig... - ökad kunskap om främst kommunens krisberedskap. - stärkt förmåga att själv hantera konsekvenserna av en kris och

Läs mer

Energiinformation med årskurs 4-6 som målgrupp. Instruktörshandledning Civilförsvarsförbundet och Energimyndigheten

Energiinformation med årskurs 4-6 som målgrupp. Instruktörshandledning Civilförsvarsförbundet och Energimyndigheten Energiinformation med årskurs 4-6 som målgrupp. Instruktörshandledning Civilförsvarsförbundet och Energimyndigheten Energiinformation! 3 Mina erfarenheter 3 Uppdraget från Energimyndigheten 4 Inbjudan

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Händelser. För säkrare och tryggare liv

Händelser. För säkrare och tryggare liv Händelser För säkrare och tryggare liv 72 timmar Målen med informationen är att ge dig... - ökad kunskap om främst kommunens krisberedskap - att stärka din förmåga att själv hantera konsekvenserna av en

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Råd till privatpersoner. Elavbrott. Vad gör jag nu? TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING FÖR DIG

Råd till privatpersoner. Elavbrott. Vad gör jag nu? TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING FÖR DIG Råd till privatpersoner Elavbrott Vad gör jag nu? TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING FÖR DIG Historiens längsta elavbrott 3 Håll värmen med några enkla råd 4 Håll värmen med en kamin 7 Ljus i mörker 9 Tappa upp vatten

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Ta inte. risken. Gå kursen.

Ta inte. risken. Gå kursen. Ta inte risken. Gå kursen. Säkra din vardag En tillvaro utan olyckor och skador är en främmande tanke. För varje dag inträffar olyckor där människor, egendom eller miljö skadas. Vilken tur i oturen att

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Tips om hemberedskap. Läs mer på

Tips om hemberedskap. Läs mer på Tips om hemberedskap Läs mer på www.dinsakerhet.se! VATTEN En vuxen människa behöver dricka cirka 2-3 liter/dygn. Vid fysisk aktivitet och värme kan behovet öka till 2-3 liter/timme. Vid total brist på

Läs mer

Elbro Vad gör vi nu?

Elbro Vad gör vi nu? Elavbrott Vad gör vi nu? Historiens längsta elavbrott sid 1 Håll värmen med några enkla råd sid 3 Håll värmen med en egen kamin sid 4 Ljus i mörker sid 6 Tappa upp vatten sid 7 Mat utan el sid 8 Mat som

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott Strömlös Hjälp vid strömavbrott Om det blir strömavbrott El har blivit en given förutsättning för att vardagen ska fungera. Lyckligtvis finns el tillgängligt så gott som alltid. Faktum är att du som bor

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola Rapport Grön Flagg Idala förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-11-29 11:51: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Om det blir strömavbrott

Om det blir strömavbrott Om det blir strömavbrott Vad du bör göra och inte göra Strömavbrott kan bero på olika saker. Det kan vara ett större eller mindre fel på elnätet, men strömavbrottet kan även bero på ett fel hemma hos dig.

Läs mer

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. 1. En kopparspik i en potatis

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

HEMFÖRRÅD. För en trygg morgondag. och andra tips för egen beredskap

HEMFÖRRÅD. För en trygg morgondag. och andra tips för egen beredskap HEMFÖRRÅD och andra tips för egen beredskap Hemförrådet är ett bra sätt att förbereda sig på vardagens störningssituationer. Har du funderat på vilka dagligvaror det skulle bli brist på, om du inte fick

Läs mer

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1 Uppdraget MSB ska i samverkan

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Är du beredd när det händer?

Är du beredd när det händer? Är du beredd när det händer? Långt elavbrott Oväder Ingen telefon Ingen värme Inget vatten Går inte att laga mat 1 Hej. Jag heter Thomas Andersson och är ansvarig för Ystads kommuns krisledning och krishantering.

Läs mer

FICKMINNE Säkerhet till vardags och vid kris

FICKMINNE Säkerhet till vardags och vid kris FICKMINNE Säkerhet till vardags och vid kris Samhällets resurser på lokal nivå Räddningstjänst Ditt eget ansvar FRG (frivillig resursgrupp) Krisplan Var mentalt förberedd på att det kan hända mig Hjälp

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning. Processbeskrivning Rådgivning mot större kunder som företag, organisationer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kräver både förberedelser och uppföljning. Det kan beskrivas som en process med flera

Läs mer

Att öka elevernas förståelse för vattenkraft och el-energi i utställningen på ett elevaktivt sätt.

Att öka elevernas förståelse för vattenkraft och el-energi i utställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning yngre barn 7-11 år Aktivitetskortens färg: blå VATTEN & ENERGI Syfte Att öka elevernas förståelse för vattenkraft och el-energi i utställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning Den kursiva

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind- och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör får du här en

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Elbro Vad gör vi nu?

Elbro Vad gör vi nu? Elavbrott Vad gör vi nu? Historiens längsta elavbrott sid 1 Håll värmen med några enkla råd sid 3 Håll värmen med en egen kamin sid 4 Ljus i mörker sid 6 Tappa upp vatten sid 7 Mat utan el sid 8 Mat som

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28 Energivecka 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...

Läs mer

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Namn: Shawn Örnerstedt Klass: TE15A Gruppmedlemmar: Ebba Tubin, Theodor Berg, Amir Honarmand, Yang Du Inledning: En princip av ett vindkraftverk är väldigt simpelt

Läs mer

Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser.

Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser. Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser. Vår välfärd har blivit möjlig tack vare den fossila energin. Kol till masugnar, elektrisk energi till fabriker, bensin till

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Risk och sårbarhetsanalys

Risk och sårbarhetsanalys Risk och sårbarhetsanalys En sammanställning av Civilförsvarsförbundets risk och sårbarhetsanalys För att kroppen ska fungera måste vi tillgodose våra grundbehov. Under normala förhållanden känner vi oss

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag 2008-04-08 Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag INNEHÅLL Vår Sårbarhet (bakas in i kurspaketet) 2 tim Bostaden/närmiljön 1 tim Utomhus 1 tim Krisberedskap 1 tim Extratimme 1

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör

Läs mer

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet.

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet. OM EL Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet. 2 EL El är en förädlad form av energi som dagens samhälle behöver för att fungera. För att ingen

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Energiteknik 1. 100p

Energiteknik 1. 100p Energiteknik 1 100p Idag: 26 PowerPoint bilder I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras

Läs mer

FÖRBERED ELEVERNA FÖR DET VÄRSTA

FÖRBERED ELEVERNA FÖR DET VÄRSTA LÄR DIG AGERA VID SMÅ & STORA KRISER LÄR DIG AGERA VID SMÅ & STORA KRISER FÖRBERED ELEVERNA FÖR DET VÄRSTA EN LEKTION I KRISBEREDSKAP 2017-04-08 1 INNEHÅLL HEJ LÄRARE!...3 SNABBINTRODUKTION LÄR DIG DET

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer