Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)"

Transkript

1 KKV1001, v1.0, YTTRANDE Dnr 659/ (10) Näringsdepartementet Stockholm Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) N2008/2573/E Sammanfattning Energieffektivisering handlar i grunden om hur samhällets knappa energiresurser kan användas på ett mer kostnadseffektivt sätt. Konkurrensverket stöder därmed såväl den bakomliggande ambitionen med en strävan mot en effektivare energianvändning som de därtill kopplade energieffektiviseringsmålen. Vägledande för verkets bedömning har varit hur dessa på förhand givna mål kan uppnås på det för samhället bästa sättet. En naturlig utgångspunkt för en analys av hur energieffektiviseringsmålen på bästa sätt uppnås i Sverige är marknadens förmåga att genom priset på ett önskvärt och kostnadseffektivt sätt fördela samhällets knappa resurser. Endast när det finns någon form av marknadsmisslyckande, t.ex. en extern effekt, som snedvrider den privatekonomiska kalkylen och förhindrar en optimal allokering av samhällets resurser, kan det vara motiverat att från samhällets sida ingripa på marknaden och förstärka denna knapphetssignal, t.ex. genom att införa lämpliga ekonomiska styrmedel. Konkurrensverket anser att utredningens val av ansats uppvisar påtagliga brister vad avser grundläggande antaganden och analys; dels utgår utredningen ifrån att det kan vara motiverat att ingripa på en marknad även i avsaknad av marknadsmisslyckanden, dels tar utredningen i sin analys inte hänsyn till alternativkostnader, dels innebär valet att analysera energieffektivisering ur ett primärenergiperspektiv att utredningen bortser från prisets förmåga att korrekt signalera resursknapphet i såväl slutanvändarledet som i bakomliggande led. Konkurrensverket delar inte utredningens utgångspunkter, framför allt eftersom utredningens vidare avgränsning av när det kan vara motiverat att ingripa och korrigera marknadens funktion riskerar att leda till att redan privatekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder ges ekonomisk stimulans samt till en systematisk Adress Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon Fax

2 Dnr 659/ (10) överskattning av den samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringspotentialen. Konkurrensverket anser därmed att det underlag som energieffektiviseringsutredningen utgör inte är tillräckligt för att bedöma hur energieffektiviseringsmålen på bästa sätt uppnås i Sverige. Överskattningen av effektiviseringspotentialen medför en risk för att utredningen också överskattat det s.k. energieffektiviseringsgapet, dvs. skillnaden mellan den samhällsekonomiskt lönsamma potentialen och de energieffektiviseringsåtgärder som de facto genomförs. Genom att energieffektiviseringsgapet sannolikt överskattats faller även motivet för flertalet av de energieffektiviseringsåtgärder som utredningen föreslagit. Även de i utredningen föreslagna nationella energieffektiviseringsmålen kan direkt härledas till utredningens bedömning av den samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringspotentialen. Därför är risken överhängande att de föreslagna nationella målen är högre än vad som är samhällsekonomiskt motiverat, vilket, om målen införs, kan leda till omotiverat höga kostnader för samhället som helhet. Överlag anser Konkurrensverket att de föreslagna energieffektiviseringsåtgärderna bygger på ett bristfälligt och mycket osäkert underlag samt att de samhällsekonomiska bedömningarna brister i transparens. En direkt konsekvens därav är att utredningens förslag blir mycket svåra att utvärdera för en utomstående bedömare. Konkurrensverket avvisar de av utredningens förslag som syftar till att stödja redan privatekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder, däribland det förstärkta statliga stödet till energieffektivisering i byggnader och det alternativa förslaget om hur en lag om skatteavdrag kan utformas. Likväl anser Konkurrensverket att det finns informations- och incitamentsproblem som leder till att vissa samhällsekonomiskt motiverade energieffektiviseringsåtgärder inte kommer att genomföras. Därför bedömer Konkurrensverket att de av utredningen föreslagna åtgärderna som riktar sig mot dessa typer av problem, t.ex. kompetensförstärkning, upphandlingsstöd och informationsspridning, bör genomföras. Att energistatistiken i allmänhet är bristfällig motiverar också en förbättrad energistatistik.

3 Dnr 659/ (10) Inledning Huvuduppdraget för energieffektiviseringsutredningen (hädanefter utredningen) är att föreslå hur EG:s energieffektiviseringsdirektiv (2006/32/EG) ska genomföras i Sverige. Mer specifikt ligger utredningens fokus på det i artikel 4 i direktivet uppställda kravet på medlemsstaterna att anta vägledande nationella energieffektiviseringsmål på åtminstone 9 procent av den slutliga energianvändningen till år 2016 och följaktligen på hur ett sådant mål kan uppnås i Sverige. Utöver detta tillkommer principöverenskommelsen på EU-nivå kring det s.k. energi- och klimatpaketet som innebär att ett nytt energibesparingsmål på 20 procent av primärenergibehovet uppställs till år Eftersom energieffektiviseringsfrågan i grunden handlar om hur samhällets knappa energiresurser kan användas på ett effektivare sätt stöder Konkurrensverket såväl den bakomliggande ambitionen med en strävan mot en effektivare energianvändning som de därtill kopplade energieffektiviseringsmålen. Därmed är den egentliga frågan som utredningen har att ta ställning till hur vi på det för samhället mest kostnadseffektiva sättet kan uppnå dessa på förhand givna mål. Utredningens utgångspunkter bör ifrågasättas Enligt ett sunt ekonomiskt synsätt är det endast motiverat att intervenera på en marknad när det finns någon form av marknadsmisslyckande, såsom ofullständig konkurrens, externa effekter, informationsasymmetrier, etc. 2 I avsaknad av marknadsmisslyckanden, dvs. på en väl fungerande marknad, ger priset korrekta knapphetssignaler och samhällets knappa resurser kommer att allokeras på ett för samhället optimalt sätt. En naturlig utgångspunkt för hur energieffektiviseringsfrågan bör hanteras är därmed att utgå ifrån marknadens förmåga att genom priset allokera samhällets knappa resurser och enbart försöka korrigera för eventuella marknadsmisslyckanden som förhindrar en dylik önskvärd och kostnadseffektiv resursallokering. Utredningen börjar helt riktigt med att konstatera att förekomsten av marknadsmisslyckanden kan förklara att för samhället till synes lönsamma energieffektiviseringsåtgärder inte realiseras. Men utredningen nöjer sig inte med detta som 1 Därutöver tillkommer också det nationella miljödelmål för minskad energianvändning på 20 (50) procent i bostäder och lokaler till 2020 (2050) som riksdagen tidigare fattat beslut om. 2 Ur ett långsiktigt dynamiskt perspektiv framförs ibland argument om att det kan vara motiverat med åtgärder som syftar till att stödja teknikutveckling för eller på annat sätt skydda i nuläget icke-konkurrenskraftiga industrier (jmf det s.k. infant industry argumentet). Dvs. med utgångspunkt i någon form av dynamisk kostnadseffektivitetsbedömning kan långsiktig samhällsekonomisk lönsamhet visas för åtgärder som idag inte är påvisbart lönsamma. Det är dock inte uppenbart att detta argument är relevant i föreliggande fall eftersom energieffektivisering i sig inte kan anses vara en egen väldefinierad industri, utan snarare som en mängd olika typer av åtgärder som kan vidtas av många olika typer av konsumenter och företag på något sätt använder energi.

4 Dnr 659/ (10) utgångspunkt för sin analys utan går vidare och hävdar att det även kan finnas andra typer av marknadsbarriärer, t.ex. transaktionskostnader, för höga diskonteringsräntor, resursknapphet, etc., som kan motivera interventioner på marknader ifrån samhällets sida. Utredningen anser därmed att det kan vara motiverat att ingripa och störa den fria prisbildningen även på väl fungerande marknader där priset redan ger för samhället optimala resursallokeringssignaler. Denna vidare tolkning kan följaktligen leda till att styrmedel införs som riskerar snedvrida prisbildningen på marknader som är att betrakta som väl fungerande. Även utredningens val av beslutsteoretisk modell bör ifrågasättas. Utredningen verkar utgå ifrån att det enda en (rationell) beslutsfattare kan använda sitt knappa kapital till är att välja mellan att energieffektivisera eller inte energieffektivisera; så är naturligtvis inte fallet, varje beslutsfattare har en begränsad tillgång till såväl kapital som tid. Det innebär att när beslutsfattaren, givet sin budgetbegränsning, ställs inför en valsituation mellan ett flertal för beslutsfattaren privatekonomiskt lönsamma alternativ, kommer beslutsfattaren att välja det alternativ som ger denne högsta möjliga individuella nytta (i det fall det är fråga om en konsument), eller det alternativ som ger högsta möjliga avkastning (i det fall det är fråga om ett företag). Det är följaktligen den relativa lönsamheten mellan olika alternativ som är avgörande. Dvs. bara för att en given energieffektiviseringsåtgärd till synes är privatekonomiskt lönsam innebär det inte att den åtgärden för den enskilde beslutsfattaren är den för tillfället mest privatekonomiskt lönsamma åtgärden. 3 Att resurser som kapital och tid är knappa och beslutsfattaren måste prioritera mellan olika alternativ innebär att alla beslut har en alternativkostnad till vilken hänsyn också måste tas i den privatekonomiska kalkylen. Det är endast när den privatekonomiska lönsamheten för olika åtgärder snedvrids som ett resultat av ett bakomliggande marknadsmisslyckande som det finns skäl att överväga åtgärder för att korrigera den privatekonomiska kalkylen. De ytterligare marknadsbarriärer som utredningen framhåller kan i huvudsak härledas till faktiska kostnader som den individuelle beslutsfattaren ska ta hänsyn till i sin privatekonomiska kalkyl. Att de individuella beslutsfattarna tar hänsyn till alla kostnader, så som exempelvis transaktionskostnader och osäkerhet (diskonteringsräntor), i sina beslut är därmed nödvändigt för att en kostnadseffektiv och korrekt allokering av samhällets resurser ska vara möjlig. Att samhällets resurser är knappa är vidare ingen barriär utan en grundläggande förutsättning för att marknader ska uppstå. Samhällets resurser är begränsade och kan aldrig tillfredställa allas behov och önskemål. 3 Ett tydligt exempel på detta är att ca 35 procent av elkunderna, 13 år efter regelreformen på elmarknaden och trots omfattande informationsinsatser från samhällets sida, fortfarande sitter med uppenbart privatekonomiskt olönsamma tillsvidareavtal.

5 Dnr 659/ (10) Konkurrensverket anser att marknadsinterventioner endast kan motiveras i de fall privatekonomisk lönsamhet, till följd av någon form av marknadsmisslyckande, inte kan påvisas för samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder och delar därför inte utredningens utgångspunkter. Det finns inga skäl för samhället att ge ekonomiskt stöd till redan privatekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Att subventionera för den individuella beslutsfattaren redan lönsamma åtgärder riskerar att leda till att samhället får bekosta åtgärder som över tiden torde bli genomförda även utan ekonomiskt stöd. I förlängningen kan detta leda till ett betydande resursslöseri för samhället. Utredningen har valt att i första hand analysera energieffektivisering ur ett primärenergiperspektiv i stället för det i direktivet använda slutanvändarperspektivet. Valet motiveras bl.a. av att ett systemperspektiv på energieffektiviseringsfrågan är mer lämpligt eftersom det är användningen av primärenergi som avgör hur mycket av jordens resurser som tas i anspråk. För att översätta energibesparingar i slutlig energi till primärenergibesparingar tvingas utredningen gå omvägen med att specificera mer eller mindre godtyckligt uppskattade viktningsfaktorer för olika energiformer. Genom detta val av perspektiv bortser utredningen ifrån den fria prisbildningens förmåga att korrekt signalera knapphet såväl i slutanvändarledet som i tidigare led. På en väl fungerande marknad innehåller knapphetssignalen genom slutanvändarpriset redan all relevant information som är nödvändig för en samhällsekonomiskt optimal resursallokering i slutanvändarledet. Denna knapphetssignal kan också när det är motiverat, dvs. när det finns någon form av marknadsmisslyckande, förstärkas genom införandet av lämpliga ekonomiska styrmedel. Systematiska fel i analysen riskerar leda till en överskattad effektiviseringspotential Baserat på diskussionen om utredningens utgångspunkter i föregående avsnitt är risken påtaglig att utredningens bedömning av den samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringspotentialen överskattar den faktiska samhällsekonomiskt lönsamma potentialen. Därutöver tillkommer att alla relevanta kostnader och intäkter inte hanterats i de samhällsekonomiska kalkyler som utredningen låtit utföra samt att de bedömningar utredningen gjort baseras på uppskattningar av potentialer som i grunden är mycket osäkra. Konkurrensverket anser därmed att det underlag som energieffektiviseringsutredningen utgör inte är tillräckligt för att bedöma hur de på förhand givna energieffektiviseringsmålen på ett kostnadseffektivt sätt kan uppnås i Sverige. I potentialbedömningarna för bostads- och servicesektorn har utredningen exempelvis inte tagit hänsyn till bekvämlighets- och kvalitetsaspekter i den samhällsekonomiska kalkylen. En förklaring till varför t.ex. lågenergilampor har haft svårt att fullt ut etablera sig på belysningsmarknaden, trots att det ur ett renodlat elanvändningsperspektiv till synes kan vara privatekonomiskt motiverat att i större utsträckning övergå till lågenergilampor, står sannolikt att finna i att lågenergi-

6 Dnr 659/ (10) lampor har andra egenskaper vad avser ljuskvalitet, tiden det tar för lampan att uppnå full belysningsstyrka och när det gäller själva utformningen av lampan. Utredningen har också förlitat sig på schablonmässiga bedömningar t.ex. vad avser transaktionskostnadernas storlek. Att basera beräkningar på schablonmässiga värden för en typ av kostnad som sannolikt varierar avsevärt från person till person riskerar leda till systematiska felskattningar av den samhällsekonomiskt lönsamma potentialen. Därav följer att det av utredningen uppskattade energieffektiviseringsgapet, dvs. skillnaden mellan den samhällsekonomiskt lönsamma potentialen och de energieffektiviseringsåtgärder som faktiskt kommer att genomföras, sannolikt är för stort. Därmed faller också motiveringen för många av de energieffektiviseringsåtgärder som utredningen föreslagit. Motsvarande problematik gäller också för de av utredningen för Sverige föreslagna nationella energieffektiviseringsmålen. Eftersom det framstår som mycket sannolikt att utredningen överskattat den samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringspotentialen riskerar även de föreslagna nationella målen vara för höga, vilket, om dessa mål okritiskt införs i Sverige, i förlängningen kan leda till omotiverat höga kostnader för samhället som helhet. Utredningens åtgärdsförslag är svårbedömda Utredningen presenterar över huvud taget inga samhällsekonomiska bedömningar för en betydande andel av de föreslagna åtgärderna utan fokuserar i dessa fall enbart på statsfinansiella konsekvenser, vilket inte utgör ett tillräckligt underlag för att bedöma huruvida den föreslagna åtgärden kan vara motiverad. I den utsträckning samhällsekonomiska bedömningar de facto har gjorts är dessa i regel otillräckligt beskrivna och för en utomstående mer eller mindre ogenomträngliga. En ytterligare konsekvens av utredningens övertolkning av när det är motiverat att intervenera på en marknad, samt med hänsyn tagen till osäkerheten och bristen på transparens i de samhällsekonomiska kalkyler och potentialbedömningar på vilka utredningens slutsatser bygger, är därmed att de av utredningen föreslagna åtgärderna blir mycket svåra att utvärdera för en utomstående bedömare. Men Konkurrensverket vill ändå framhålla några av de föreslagna åtgärderna som kan anses vara särskilt problematiska eller som verket trots allt bedömer kan vara motiverade. Konkurrensverket avstyrker förslaget om förstärkt statligt stöd till energieffektivisering i byggnader och den modell för hur en lag om skatteavdrag kan utformas som presenteras i slutbetänkandets bilaga 3 som ett alternativ till det av utredningen förordade förstärkta stödet. 4 Som framgått av diskussionen ovan kan det aldrig 4 Det finns även en överlappning vad avser åtgärder mellan det förstärkta stödet och det föreslagna kravet på energihushållning vid ombyggnad som kräver ytterligare analys.

7 Dnr 659/ (10) vara samhällsekonomiskt försvarbart att subventionera åtgärder som redan är privatekonomiskt lönsamma för den individuella beslutsfattaren. Utöver att en dylik intervention kan ge oönskade samhällsekonomiska konsekvenser kommer den också att leda till en artificiell stimulans av delar av byggsektorn, något som riskerar leda till en framtida snedvridning av utvecklingen i sektorn som helhet. Utredningens förslag om centraliserad teknikupphandling är väldigt svårgenomträngligt och vad som innefattas av förslaget är oklart. En risk med en dylik konstruktion är att den kan ge incitament till ett samordnat köparbeteende och, genom det utökade mandatet att bilda nya beställargrupper, i förlängningen till att inköpskarteller skapas. Förslaget om energirådgivning till små och medelstora företag kan leda till att offentliga aktörer agerar i direkt konkurrens med privata aktörer. Konkurrensverket har tidigare konstaterat att konkurrensproblem, särskilt för små och medelstora företag, kan uppstå om offentliga aktörer ger sig in på marknader där det finns privata företag som erbjuder eller kan erbjuda motsvarande tjänster. 5 Baserat på utredningens analys framstår det inte som uppenbart att det inte redan finns eller framgent kommer att etableras kommersiella aktörer som kan erbjuda en motsvarande tjänst till små och medelstora företag som efterfrågar energirådgivning. När det gäller förslaget om förstärkt koldioxidkomponent i fordonsskatten är det inte tydligt vilken kopplingen till den av utredningen analyserade energieffektiviseringsfrågan faktiskt är. Det bakomliggande motivet för förslaget torde snarare kunna härledas till klimatproblematiken. Det finns också uppenbara problem med att samtidigt styra mot samma mål med två olika ekonomiska styrmedel riktade mot samma målgrupp, dvs. genom såväl fordonsskatten som koldioxidskatten. Dels är det tveksamt om det är kostnadseffektivt att använda två olika styrmedel för att uppnå ett givet mål, dels strider förslaget om förstärkt koldioxidkomponent mot principen att ett styrmedel bör sättas in så nära problemkällan som möjligt. Eftersom de fordonsrelaterade koldioxidutsläppen direkt beror på förbränningen av fossila drivmedel vore det, givet att målet är att minska användningen av fossila bränslen, mer naturligt att förstärka knapphetssignalen genom drivmedelspriserna, dvs. genom en höjning av koldioxidskatten. Konkurrensverket anser likväl att det finns faktiska marknadsmisslyckanden som leder till att vissa samhällsekonomiskt motiverade energieffektiviseringsåtgärder inte kommer att genomföras enbart genom att förlita sig på de fria marknadskrafterna. Att privatekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs beror inte på lönsamheten av åtgärderna i sig utan snarare på att det sannolikt finns informations- och incitamentsproblem som påverkar den privatekonomiska kalkylen för de individuella beslutsfattarna, så som t.ex. delade in- 5 Se till exempel rapporten "Väl fungerande marknader för ett konkurrenskraftigt Sverige" (Konkurrensverkets rapportserie 2008:1).

8 Dnr 659/ (10) citament (eng. split-incentives ). För att korrigera för informations- respektive incitamentsproblem behövs styrmedel som fokuserar på att lösa dessa specifika problem på ett så effektivt sätt som möjligt. Därför bedömer Konkurrensverket att de informations- och incitamentsrelaterade förslagen som t.ex. syftar till kompetensförstärkning, upphandlingsstöd och informationsspridning samt även kraven på energihushållning vid ombyggnad och skärpta byggregler, givet att dessa inte leder till en omotiverad teknikinlåsning, kan genomföras utan att detta riskerar leda till konkurrenssnedvridningar på berörda marknader eller till för samhället omotiverade kostnader. En förbättrad energistatistik är motiverad av flera skäl, dels är kvaliteten på energistatistiken i allmänhet bristfällig, dels är en förbättrad energistatistik nödvändig för att avgöra om uppställda energirelaterade mål i allmänhet kan eller kommer att uppnås. Vad avser övriga förslag är det av utredningen framtagna underlaget för osäkert och ofullständigt samt bristande i transparens för att Konkurrensverket ska kunna ta ställning till huruvida dessa åtgärder är samhällsekonomiskt motiverade. Inget av de övriga förslagen bör genomföras utan ytterligare beredning. Bland övriga åtgärder bedömer dock Konkurrensverket att förslagen som rör individuell energimätning och färdmedelsneutrala avdrag för resor är de potentiellt mest intressanta. Av direktivet följer även att den offentliga sektorn ska ta ett särskilt ansvar och verka som en förebild inom energieffektiviseringsområdet. I detta sammanhang har Konkurrensverket, i ett nyligen avgivet yttrande som rörde Energimyndighetens rapport Offentlig upphandling av energirelaterad utrustning, konstaterat att sådana åtgärder ska vidtas på lämplig nationell, regional eller lokal nivå och kan utgöras av lagstiftningsinitiativ eller frivilliga överenskommelser. 6 Bör de mest kostnadseffektiva kraftslagen användas för att finansiera energieffektiviseringsåtgärder? Utredningen föreslår att de föreslagna energieffektiviseringsåtgärderna delvis ska finansieras genom höjda produktionsskatter på vatten- respektive kärnkraft. Därmed föreslås åtgärdsförslagen delfinansieras genom att ytterligare beskatta de mest kostnadseffektiva elproduktionsanläggningarna. Det framstår inte för Konkurrensverket som uppenbart vilken kopplingen är mellan den av utredningen utredda energieffektiviseringsfrågan och en ökad beskattning av elproduktionen i vatten- respektive kärnkraftsanläggningar. Det verkar snarare som att denna del av finansieringen motiveras av förekomsten av en tidigare, åtminstone delvis, inte utnyttjad skattebas, dvs. av renodlat fiskala skäl. 6 Se Konkurrensverkets remissvar dnr 655/2008.

9 Dnr 659/ (10) Även om höjda produktionsskatter inte nödvändigtvis leder till ett prisgenomslag på kort sikt påverkar en ändring av produktionskatten den totala kostnadsbilden för respektive kraftslag. Den föreslagna skatteändringen leder därmed till att incitamenten att investera i dessa kraftslag försämras, vilket, åtminstone på längre sikt, riskerar att negativt påverka prisutvecklingen på råkraftsmarknaden i allmänhet. En ytterligare fråga som bör belysas i detta sammanhang är att en dylik skattejustering även kan stå i strid med andra styrmedel och mål. T.ex. är såväl kärnkraft som vattenkraft koldioxidfria produktionskällor och knapphetssignalen från det europeiska utsläppshandelssystemet styr mot koldioxidfri elproduktion. På liknande sätt finns det en styrsignal från elcertifikatsystemet mot elproduktion från förnybara energikällor. Övriga synpunkter Ett deluppdrag för utredningen var att undersöka lämpligheten i att förbjuda fasta priskomponenter som erbjuds gentemot slutkunder på marknaderna för ledningsburen energi. Att det totala energipriset normalt består av såväl fasta som rörliga priskomponenter reflekterar i regel en bakomliggande kostnadsstruktur där den fasta delen av priset kan ses som ett pris på effekt. Konkurrensverket delar utredningens bedömning att det inte vore lämpligt med ett förbud mot fasta priskomponenter. En ytterligare frågeställning som berörs i relativt liten omfattning i utredningens analys är hur andra, befintliga men inte direkt till energieffektivisering kopplade, styrmedel påverkar utvecklingen mot en mer energieffektiv energianvändning. Det finns t.ex. redan ekonomiska styrmedel som påverkar (höjer) elpriset och därmed ger en förstärkt signal om att elenergi är en knapp resurs. Ett exempel är det europeiska utsläppshandelssystemet som genom att det sätter ett pris på koldioxidutsläpp påverkar det elpris som alla slutanvändare av el får betala. Det är oklart i vilken utsträckning utredningen i sina bedömningar av potentialer och gap tagit hänsyn till effekterna av redan existerande styrmedel. Med anledning av den mängd av åtgärder som föreslås av utredningen och den omfattande styrmedelsfloran som redan existerar på energiområdet finns det en risk för att ytterligare styrmedel inte kommer att vara fullt ut verksamma. Med en mångfald av styrmedel som direkt eller indirekt styr mot likartade mål finns det en påtaglig risk för såväl mål- som medelkonflikter. 7 Införandet av ett nytt styrmedel är också förenat med ytterligare policyrelaterade kostnader, så som exempelvis transaktionskostnader. Detta talar för återhållsamhet i införandet av nya styrmedel i framtiden och för att en försiktighetsprincip bör användas när beslut om att införa nya energirelaterade styrmedel fattas. Den överordnade styrmedels- 7 Jmf. t.ex. med diskussionen kring utredningens förslag om förstärkt koldioxidkomponent i fordonsskatten ovan.

10 Dnr 659/ (10) principen bör därmed vara att för att uppnå ett givet mål bör det enskilda styrmedel som på det mest kostnadseffektiva sättet kan uppnå detta mål väljas. Detta yttrande har beslutats av tf. generaldirektören. Föredragande har varit ekonom Thomas Sundqvist. Jan-Erik Ljusberg Thomas Sundqvist

Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)

Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 26 januari 2009 Dnr. 6-24-08 Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Sammanfattning

Läs mer

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens YTTRANDE 2 maj 2013 Dnr. 6-18-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5)

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5) Datum 2011-11-25 Till AG Energieffektivisering Svensk

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel?

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Thomas Broberg och Andrius Kazukauskas (CERE, Umeå Universitet) 18 februari, 2015 Om projektet Start: oktober, 2013 Avslut: oktober,

Läs mer

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2013-06-14 Sweco har på uppdrag av Näringsdepartementet kvantifierat hinder som gör att energieffektivisering inte kommer till stånd samt energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Analysen visar

Läs mer

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet YTTRANDE 10 sep 2013 Dnr. 6-26-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige Dnr. N2013/2837/E S A M M A N F A T

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Grundläggande kassaservice

Grundläggande kassaservice REMISSVAR 2001-08-17 Dnr 2001/1623 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Grundläggande kassaservice (Dnr M2001/6184/ITFoU) 1 Inledande synpunkter Näringsdepartementet föreslår i den remitterade

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket KKV1000, v1.1, 2010-05-05 2014-12-15 Dnr 596/2013 1 (7) Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket Inledning och syftet med denna uppmaning Konkurrensverket utreder

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Ebba Jordelius 08-523 043 65. Ebba.jordelius@sodertalje.se

Ebba Jordelius 08-523 043 65. Ebba.jordelius@sodertalje.se Södertälje U kommun 2009-01-29 Tjänsteskrivelse Dnr 2008-1515 Kontor Miljökontoret Handläggare Ebba Jordelius 08-523 043 65 Ebba.jordelius@sodertalje.se Miljönämnden Kommunstyrelsen Ett energieffektivare

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Varför ett nytt direktiv?

Varför ett nytt direktiv? Energieffektiviseringsdirektivet Energibranschens perspektiv Styrmedelsdagen Henrik Wingfors 2013-04-24 Varför ett nytt direktiv? EU:s 20-20-20-mål till år 2020 closing the gap Källa: EU-kommissionen 2

Läs mer

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd.

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd. 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2013-05-02 Ärendenr: NV-03015-13 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Utkast 2010-03-12 Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650:7703 Statens energimyndighets föreskrifter och STEMFS allmänna råd om statligt stöd till

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Konsekvensutredning Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Boverket juli 2012 Titel: Konsekvensutredning Boverket föreskrifter

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,

Läs mer

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-11-24 Dnr 27/2010 1 (6) Räddningshälsan i Stockholm AB Idrottsvägen 4 134 40 Gustavsberg Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård Konkurrensverkets

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring REMISSVAR 2004-08-26 Dnr 2004/1234 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring (Fi 2004/2518) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning

Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning EM2012 W-4.0, 2010-11-22 1 (8) Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning 1. En beskrivning av problemet och

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet SABO har vid ett remissmöte den 26 augusti muntligen lämnat synpunkter på förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Motion om energibesparingar

Motion om energibesparingar 2007-12-17 327 688 Kommunstyrelsen 2008-11-10 243 453 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 245 607 Dnr 07.820-008 deckf36 Motion om energibesparingar Ärendebeskrivning Annika Sundström, för vänsterpartiet,

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv KKV2002, v1.2, 2011-02-05 ANFÖRANDE 2012-03-15 1 (5) Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Riksdagens finansutskott

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Påstått konkurrensproblem avgifter för taxiframkallning m.m. på Arlanda flygplats

Påstått konkurrensproblem avgifter för taxiframkallning m.m. på Arlanda flygplats KKV1004, v1.4, 2013-12-18 BESLUT 2014-05-23 Dnr 455/2013 1 (5) Svenska Taxiförbundet m.fl. Att: Den nya välfärden Chefjuristen Pär Cronhult Box 5625 114 86 STOCKHOLM Påstått konkurrensproblem avgifter

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt:

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt: 2 maj 2013 REMISSVAR IVAs synpunkter på Energimyndightens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar, samt av

Läs mer

Utveckling av Energikartlägggningscheckarna. Kartläggningar och samarbete stärker små företags energiarbete

Utveckling av Energikartlägggningscheckarna. Kartläggningar och samarbete stärker små företags energiarbete Utveckling av Energikartlägggningscheckarna En utveckling av Energimyndighetens rapport ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Kartläggningar och samarbete stärker små

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer