Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)"

Transkript

1 KKV1001, v1.0, YTTRANDE Dnr 659/ (10) Näringsdepartementet Stockholm Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) N2008/2573/E Sammanfattning Energieffektivisering handlar i grunden om hur samhällets knappa energiresurser kan användas på ett mer kostnadseffektivt sätt. Konkurrensverket stöder därmed såväl den bakomliggande ambitionen med en strävan mot en effektivare energianvändning som de därtill kopplade energieffektiviseringsmålen. Vägledande för verkets bedömning har varit hur dessa på förhand givna mål kan uppnås på det för samhället bästa sättet. En naturlig utgångspunkt för en analys av hur energieffektiviseringsmålen på bästa sätt uppnås i Sverige är marknadens förmåga att genom priset på ett önskvärt och kostnadseffektivt sätt fördela samhällets knappa resurser. Endast när det finns någon form av marknadsmisslyckande, t.ex. en extern effekt, som snedvrider den privatekonomiska kalkylen och förhindrar en optimal allokering av samhällets resurser, kan det vara motiverat att från samhällets sida ingripa på marknaden och förstärka denna knapphetssignal, t.ex. genom att införa lämpliga ekonomiska styrmedel. Konkurrensverket anser att utredningens val av ansats uppvisar påtagliga brister vad avser grundläggande antaganden och analys; dels utgår utredningen ifrån att det kan vara motiverat att ingripa på en marknad även i avsaknad av marknadsmisslyckanden, dels tar utredningen i sin analys inte hänsyn till alternativkostnader, dels innebär valet att analysera energieffektivisering ur ett primärenergiperspektiv att utredningen bortser från prisets förmåga att korrekt signalera resursknapphet i såväl slutanvändarledet som i bakomliggande led. Konkurrensverket delar inte utredningens utgångspunkter, framför allt eftersom utredningens vidare avgränsning av när det kan vara motiverat att ingripa och korrigera marknadens funktion riskerar att leda till att redan privatekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder ges ekonomisk stimulans samt till en systematisk Adress Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon Fax

2 Dnr 659/ (10) överskattning av den samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringspotentialen. Konkurrensverket anser därmed att det underlag som energieffektiviseringsutredningen utgör inte är tillräckligt för att bedöma hur energieffektiviseringsmålen på bästa sätt uppnås i Sverige. Överskattningen av effektiviseringspotentialen medför en risk för att utredningen också överskattat det s.k. energieffektiviseringsgapet, dvs. skillnaden mellan den samhällsekonomiskt lönsamma potentialen och de energieffektiviseringsåtgärder som de facto genomförs. Genom att energieffektiviseringsgapet sannolikt överskattats faller även motivet för flertalet av de energieffektiviseringsåtgärder som utredningen föreslagit. Även de i utredningen föreslagna nationella energieffektiviseringsmålen kan direkt härledas till utredningens bedömning av den samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringspotentialen. Därför är risken överhängande att de föreslagna nationella målen är högre än vad som är samhällsekonomiskt motiverat, vilket, om målen införs, kan leda till omotiverat höga kostnader för samhället som helhet. Överlag anser Konkurrensverket att de föreslagna energieffektiviseringsåtgärderna bygger på ett bristfälligt och mycket osäkert underlag samt att de samhällsekonomiska bedömningarna brister i transparens. En direkt konsekvens därav är att utredningens förslag blir mycket svåra att utvärdera för en utomstående bedömare. Konkurrensverket avvisar de av utredningens förslag som syftar till att stödja redan privatekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder, däribland det förstärkta statliga stödet till energieffektivisering i byggnader och det alternativa förslaget om hur en lag om skatteavdrag kan utformas. Likväl anser Konkurrensverket att det finns informations- och incitamentsproblem som leder till att vissa samhällsekonomiskt motiverade energieffektiviseringsåtgärder inte kommer att genomföras. Därför bedömer Konkurrensverket att de av utredningen föreslagna åtgärderna som riktar sig mot dessa typer av problem, t.ex. kompetensförstärkning, upphandlingsstöd och informationsspridning, bör genomföras. Att energistatistiken i allmänhet är bristfällig motiverar också en förbättrad energistatistik.

3 Dnr 659/ (10) Inledning Huvuduppdraget för energieffektiviseringsutredningen (hädanefter utredningen) är att föreslå hur EG:s energieffektiviseringsdirektiv (2006/32/EG) ska genomföras i Sverige. Mer specifikt ligger utredningens fokus på det i artikel 4 i direktivet uppställda kravet på medlemsstaterna att anta vägledande nationella energieffektiviseringsmål på åtminstone 9 procent av den slutliga energianvändningen till år 2016 och följaktligen på hur ett sådant mål kan uppnås i Sverige. Utöver detta tillkommer principöverenskommelsen på EU-nivå kring det s.k. energi- och klimatpaketet som innebär att ett nytt energibesparingsmål på 20 procent av primärenergibehovet uppställs till år Eftersom energieffektiviseringsfrågan i grunden handlar om hur samhällets knappa energiresurser kan användas på ett effektivare sätt stöder Konkurrensverket såväl den bakomliggande ambitionen med en strävan mot en effektivare energianvändning som de därtill kopplade energieffektiviseringsmålen. Därmed är den egentliga frågan som utredningen har att ta ställning till hur vi på det för samhället mest kostnadseffektiva sättet kan uppnå dessa på förhand givna mål. Utredningens utgångspunkter bör ifrågasättas Enligt ett sunt ekonomiskt synsätt är det endast motiverat att intervenera på en marknad när det finns någon form av marknadsmisslyckande, såsom ofullständig konkurrens, externa effekter, informationsasymmetrier, etc. 2 I avsaknad av marknadsmisslyckanden, dvs. på en väl fungerande marknad, ger priset korrekta knapphetssignaler och samhällets knappa resurser kommer att allokeras på ett för samhället optimalt sätt. En naturlig utgångspunkt för hur energieffektiviseringsfrågan bör hanteras är därmed att utgå ifrån marknadens förmåga att genom priset allokera samhällets knappa resurser och enbart försöka korrigera för eventuella marknadsmisslyckanden som förhindrar en dylik önskvärd och kostnadseffektiv resursallokering. Utredningen börjar helt riktigt med att konstatera att förekomsten av marknadsmisslyckanden kan förklara att för samhället till synes lönsamma energieffektiviseringsåtgärder inte realiseras. Men utredningen nöjer sig inte med detta som 1 Därutöver tillkommer också det nationella miljödelmål för minskad energianvändning på 20 (50) procent i bostäder och lokaler till 2020 (2050) som riksdagen tidigare fattat beslut om. 2 Ur ett långsiktigt dynamiskt perspektiv framförs ibland argument om att det kan vara motiverat med åtgärder som syftar till att stödja teknikutveckling för eller på annat sätt skydda i nuläget icke-konkurrenskraftiga industrier (jmf det s.k. infant industry argumentet). Dvs. med utgångspunkt i någon form av dynamisk kostnadseffektivitetsbedömning kan långsiktig samhällsekonomisk lönsamhet visas för åtgärder som idag inte är påvisbart lönsamma. Det är dock inte uppenbart att detta argument är relevant i föreliggande fall eftersom energieffektivisering i sig inte kan anses vara en egen väldefinierad industri, utan snarare som en mängd olika typer av åtgärder som kan vidtas av många olika typer av konsumenter och företag på något sätt använder energi.

4 Dnr 659/ (10) utgångspunkt för sin analys utan går vidare och hävdar att det även kan finnas andra typer av marknadsbarriärer, t.ex. transaktionskostnader, för höga diskonteringsräntor, resursknapphet, etc., som kan motivera interventioner på marknader ifrån samhällets sida. Utredningen anser därmed att det kan vara motiverat att ingripa och störa den fria prisbildningen även på väl fungerande marknader där priset redan ger för samhället optimala resursallokeringssignaler. Denna vidare tolkning kan följaktligen leda till att styrmedel införs som riskerar snedvrida prisbildningen på marknader som är att betrakta som väl fungerande. Även utredningens val av beslutsteoretisk modell bör ifrågasättas. Utredningen verkar utgå ifrån att det enda en (rationell) beslutsfattare kan använda sitt knappa kapital till är att välja mellan att energieffektivisera eller inte energieffektivisera; så är naturligtvis inte fallet, varje beslutsfattare har en begränsad tillgång till såväl kapital som tid. Det innebär att när beslutsfattaren, givet sin budgetbegränsning, ställs inför en valsituation mellan ett flertal för beslutsfattaren privatekonomiskt lönsamma alternativ, kommer beslutsfattaren att välja det alternativ som ger denne högsta möjliga individuella nytta (i det fall det är fråga om en konsument), eller det alternativ som ger högsta möjliga avkastning (i det fall det är fråga om ett företag). Det är följaktligen den relativa lönsamheten mellan olika alternativ som är avgörande. Dvs. bara för att en given energieffektiviseringsåtgärd till synes är privatekonomiskt lönsam innebär det inte att den åtgärden för den enskilde beslutsfattaren är den för tillfället mest privatekonomiskt lönsamma åtgärden. 3 Att resurser som kapital och tid är knappa och beslutsfattaren måste prioritera mellan olika alternativ innebär att alla beslut har en alternativkostnad till vilken hänsyn också måste tas i den privatekonomiska kalkylen. Det är endast när den privatekonomiska lönsamheten för olika åtgärder snedvrids som ett resultat av ett bakomliggande marknadsmisslyckande som det finns skäl att överväga åtgärder för att korrigera den privatekonomiska kalkylen. De ytterligare marknadsbarriärer som utredningen framhåller kan i huvudsak härledas till faktiska kostnader som den individuelle beslutsfattaren ska ta hänsyn till i sin privatekonomiska kalkyl. Att de individuella beslutsfattarna tar hänsyn till alla kostnader, så som exempelvis transaktionskostnader och osäkerhet (diskonteringsräntor), i sina beslut är därmed nödvändigt för att en kostnadseffektiv och korrekt allokering av samhällets resurser ska vara möjlig. Att samhällets resurser är knappa är vidare ingen barriär utan en grundläggande förutsättning för att marknader ska uppstå. Samhällets resurser är begränsade och kan aldrig tillfredställa allas behov och önskemål. 3 Ett tydligt exempel på detta är att ca 35 procent av elkunderna, 13 år efter regelreformen på elmarknaden och trots omfattande informationsinsatser från samhällets sida, fortfarande sitter med uppenbart privatekonomiskt olönsamma tillsvidareavtal.

5 Dnr 659/ (10) Konkurrensverket anser att marknadsinterventioner endast kan motiveras i de fall privatekonomisk lönsamhet, till följd av någon form av marknadsmisslyckande, inte kan påvisas för samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder och delar därför inte utredningens utgångspunkter. Det finns inga skäl för samhället att ge ekonomiskt stöd till redan privatekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Att subventionera för den individuella beslutsfattaren redan lönsamma åtgärder riskerar att leda till att samhället får bekosta åtgärder som över tiden torde bli genomförda även utan ekonomiskt stöd. I förlängningen kan detta leda till ett betydande resursslöseri för samhället. Utredningen har valt att i första hand analysera energieffektivisering ur ett primärenergiperspektiv i stället för det i direktivet använda slutanvändarperspektivet. Valet motiveras bl.a. av att ett systemperspektiv på energieffektiviseringsfrågan är mer lämpligt eftersom det är användningen av primärenergi som avgör hur mycket av jordens resurser som tas i anspråk. För att översätta energibesparingar i slutlig energi till primärenergibesparingar tvingas utredningen gå omvägen med att specificera mer eller mindre godtyckligt uppskattade viktningsfaktorer för olika energiformer. Genom detta val av perspektiv bortser utredningen ifrån den fria prisbildningens förmåga att korrekt signalera knapphet såväl i slutanvändarledet som i tidigare led. På en väl fungerande marknad innehåller knapphetssignalen genom slutanvändarpriset redan all relevant information som är nödvändig för en samhällsekonomiskt optimal resursallokering i slutanvändarledet. Denna knapphetssignal kan också när det är motiverat, dvs. när det finns någon form av marknadsmisslyckande, förstärkas genom införandet av lämpliga ekonomiska styrmedel. Systematiska fel i analysen riskerar leda till en överskattad effektiviseringspotential Baserat på diskussionen om utredningens utgångspunkter i föregående avsnitt är risken påtaglig att utredningens bedömning av den samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringspotentialen överskattar den faktiska samhällsekonomiskt lönsamma potentialen. Därutöver tillkommer att alla relevanta kostnader och intäkter inte hanterats i de samhällsekonomiska kalkyler som utredningen låtit utföra samt att de bedömningar utredningen gjort baseras på uppskattningar av potentialer som i grunden är mycket osäkra. Konkurrensverket anser därmed att det underlag som energieffektiviseringsutredningen utgör inte är tillräckligt för att bedöma hur de på förhand givna energieffektiviseringsmålen på ett kostnadseffektivt sätt kan uppnås i Sverige. I potentialbedömningarna för bostads- och servicesektorn har utredningen exempelvis inte tagit hänsyn till bekvämlighets- och kvalitetsaspekter i den samhällsekonomiska kalkylen. En förklaring till varför t.ex. lågenergilampor har haft svårt att fullt ut etablera sig på belysningsmarknaden, trots att det ur ett renodlat elanvändningsperspektiv till synes kan vara privatekonomiskt motiverat att i större utsträckning övergå till lågenergilampor, står sannolikt att finna i att lågenergi-

6 Dnr 659/ (10) lampor har andra egenskaper vad avser ljuskvalitet, tiden det tar för lampan att uppnå full belysningsstyrka och när det gäller själva utformningen av lampan. Utredningen har också förlitat sig på schablonmässiga bedömningar t.ex. vad avser transaktionskostnadernas storlek. Att basera beräkningar på schablonmässiga värden för en typ av kostnad som sannolikt varierar avsevärt från person till person riskerar leda till systematiska felskattningar av den samhällsekonomiskt lönsamma potentialen. Därav följer att det av utredningen uppskattade energieffektiviseringsgapet, dvs. skillnaden mellan den samhällsekonomiskt lönsamma potentialen och de energieffektiviseringsåtgärder som faktiskt kommer att genomföras, sannolikt är för stort. Därmed faller också motiveringen för många av de energieffektiviseringsåtgärder som utredningen föreslagit. Motsvarande problematik gäller också för de av utredningen för Sverige föreslagna nationella energieffektiviseringsmålen. Eftersom det framstår som mycket sannolikt att utredningen överskattat den samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringspotentialen riskerar även de föreslagna nationella målen vara för höga, vilket, om dessa mål okritiskt införs i Sverige, i förlängningen kan leda till omotiverat höga kostnader för samhället som helhet. Utredningens åtgärdsförslag är svårbedömda Utredningen presenterar över huvud taget inga samhällsekonomiska bedömningar för en betydande andel av de föreslagna åtgärderna utan fokuserar i dessa fall enbart på statsfinansiella konsekvenser, vilket inte utgör ett tillräckligt underlag för att bedöma huruvida den föreslagna åtgärden kan vara motiverad. I den utsträckning samhällsekonomiska bedömningar de facto har gjorts är dessa i regel otillräckligt beskrivna och för en utomstående mer eller mindre ogenomträngliga. En ytterligare konsekvens av utredningens övertolkning av när det är motiverat att intervenera på en marknad, samt med hänsyn tagen till osäkerheten och bristen på transparens i de samhällsekonomiska kalkyler och potentialbedömningar på vilka utredningens slutsatser bygger, är därmed att de av utredningen föreslagna åtgärderna blir mycket svåra att utvärdera för en utomstående bedömare. Men Konkurrensverket vill ändå framhålla några av de föreslagna åtgärderna som kan anses vara särskilt problematiska eller som verket trots allt bedömer kan vara motiverade. Konkurrensverket avstyrker förslaget om förstärkt statligt stöd till energieffektivisering i byggnader och den modell för hur en lag om skatteavdrag kan utformas som presenteras i slutbetänkandets bilaga 3 som ett alternativ till det av utredningen förordade förstärkta stödet. 4 Som framgått av diskussionen ovan kan det aldrig 4 Det finns även en överlappning vad avser åtgärder mellan det förstärkta stödet och det föreslagna kravet på energihushållning vid ombyggnad som kräver ytterligare analys.

7 Dnr 659/ (10) vara samhällsekonomiskt försvarbart att subventionera åtgärder som redan är privatekonomiskt lönsamma för den individuella beslutsfattaren. Utöver att en dylik intervention kan ge oönskade samhällsekonomiska konsekvenser kommer den också att leda till en artificiell stimulans av delar av byggsektorn, något som riskerar leda till en framtida snedvridning av utvecklingen i sektorn som helhet. Utredningens förslag om centraliserad teknikupphandling är väldigt svårgenomträngligt och vad som innefattas av förslaget är oklart. En risk med en dylik konstruktion är att den kan ge incitament till ett samordnat köparbeteende och, genom det utökade mandatet att bilda nya beställargrupper, i förlängningen till att inköpskarteller skapas. Förslaget om energirådgivning till små och medelstora företag kan leda till att offentliga aktörer agerar i direkt konkurrens med privata aktörer. Konkurrensverket har tidigare konstaterat att konkurrensproblem, särskilt för små och medelstora företag, kan uppstå om offentliga aktörer ger sig in på marknader där det finns privata företag som erbjuder eller kan erbjuda motsvarande tjänster. 5 Baserat på utredningens analys framstår det inte som uppenbart att det inte redan finns eller framgent kommer att etableras kommersiella aktörer som kan erbjuda en motsvarande tjänst till små och medelstora företag som efterfrågar energirådgivning. När det gäller förslaget om förstärkt koldioxidkomponent i fordonsskatten är det inte tydligt vilken kopplingen till den av utredningen analyserade energieffektiviseringsfrågan faktiskt är. Det bakomliggande motivet för förslaget torde snarare kunna härledas till klimatproblematiken. Det finns också uppenbara problem med att samtidigt styra mot samma mål med två olika ekonomiska styrmedel riktade mot samma målgrupp, dvs. genom såväl fordonsskatten som koldioxidskatten. Dels är det tveksamt om det är kostnadseffektivt att använda två olika styrmedel för att uppnå ett givet mål, dels strider förslaget om förstärkt koldioxidkomponent mot principen att ett styrmedel bör sättas in så nära problemkällan som möjligt. Eftersom de fordonsrelaterade koldioxidutsläppen direkt beror på förbränningen av fossila drivmedel vore det, givet att målet är att minska användningen av fossila bränslen, mer naturligt att förstärka knapphetssignalen genom drivmedelspriserna, dvs. genom en höjning av koldioxidskatten. Konkurrensverket anser likväl att det finns faktiska marknadsmisslyckanden som leder till att vissa samhällsekonomiskt motiverade energieffektiviseringsåtgärder inte kommer att genomföras enbart genom att förlita sig på de fria marknadskrafterna. Att privatekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs beror inte på lönsamheten av åtgärderna i sig utan snarare på att det sannolikt finns informations- och incitamentsproblem som påverkar den privatekonomiska kalkylen för de individuella beslutsfattarna, så som t.ex. delade in- 5 Se till exempel rapporten "Väl fungerande marknader för ett konkurrenskraftigt Sverige" (Konkurrensverkets rapportserie 2008:1).

8 Dnr 659/ (10) citament (eng. split-incentives ). För att korrigera för informations- respektive incitamentsproblem behövs styrmedel som fokuserar på att lösa dessa specifika problem på ett så effektivt sätt som möjligt. Därför bedömer Konkurrensverket att de informations- och incitamentsrelaterade förslagen som t.ex. syftar till kompetensförstärkning, upphandlingsstöd och informationsspridning samt även kraven på energihushållning vid ombyggnad och skärpta byggregler, givet att dessa inte leder till en omotiverad teknikinlåsning, kan genomföras utan att detta riskerar leda till konkurrenssnedvridningar på berörda marknader eller till för samhället omotiverade kostnader. En förbättrad energistatistik är motiverad av flera skäl, dels är kvaliteten på energistatistiken i allmänhet bristfällig, dels är en förbättrad energistatistik nödvändig för att avgöra om uppställda energirelaterade mål i allmänhet kan eller kommer att uppnås. Vad avser övriga förslag är det av utredningen framtagna underlaget för osäkert och ofullständigt samt bristande i transparens för att Konkurrensverket ska kunna ta ställning till huruvida dessa åtgärder är samhällsekonomiskt motiverade. Inget av de övriga förslagen bör genomföras utan ytterligare beredning. Bland övriga åtgärder bedömer dock Konkurrensverket att förslagen som rör individuell energimätning och färdmedelsneutrala avdrag för resor är de potentiellt mest intressanta. Av direktivet följer även att den offentliga sektorn ska ta ett särskilt ansvar och verka som en förebild inom energieffektiviseringsområdet. I detta sammanhang har Konkurrensverket, i ett nyligen avgivet yttrande som rörde Energimyndighetens rapport Offentlig upphandling av energirelaterad utrustning, konstaterat att sådana åtgärder ska vidtas på lämplig nationell, regional eller lokal nivå och kan utgöras av lagstiftningsinitiativ eller frivilliga överenskommelser. 6 Bör de mest kostnadseffektiva kraftslagen användas för att finansiera energieffektiviseringsåtgärder? Utredningen föreslår att de föreslagna energieffektiviseringsåtgärderna delvis ska finansieras genom höjda produktionsskatter på vatten- respektive kärnkraft. Därmed föreslås åtgärdsförslagen delfinansieras genom att ytterligare beskatta de mest kostnadseffektiva elproduktionsanläggningarna. Det framstår inte för Konkurrensverket som uppenbart vilken kopplingen är mellan den av utredningen utredda energieffektiviseringsfrågan och en ökad beskattning av elproduktionen i vatten- respektive kärnkraftsanläggningar. Det verkar snarare som att denna del av finansieringen motiveras av förekomsten av en tidigare, åtminstone delvis, inte utnyttjad skattebas, dvs. av renodlat fiskala skäl. 6 Se Konkurrensverkets remissvar dnr 655/2008.

9 Dnr 659/ (10) Även om höjda produktionsskatter inte nödvändigtvis leder till ett prisgenomslag på kort sikt påverkar en ändring av produktionskatten den totala kostnadsbilden för respektive kraftslag. Den föreslagna skatteändringen leder därmed till att incitamenten att investera i dessa kraftslag försämras, vilket, åtminstone på längre sikt, riskerar att negativt påverka prisutvecklingen på råkraftsmarknaden i allmänhet. En ytterligare fråga som bör belysas i detta sammanhang är att en dylik skattejustering även kan stå i strid med andra styrmedel och mål. T.ex. är såväl kärnkraft som vattenkraft koldioxidfria produktionskällor och knapphetssignalen från det europeiska utsläppshandelssystemet styr mot koldioxidfri elproduktion. På liknande sätt finns det en styrsignal från elcertifikatsystemet mot elproduktion från förnybara energikällor. Övriga synpunkter Ett deluppdrag för utredningen var att undersöka lämpligheten i att förbjuda fasta priskomponenter som erbjuds gentemot slutkunder på marknaderna för ledningsburen energi. Att det totala energipriset normalt består av såväl fasta som rörliga priskomponenter reflekterar i regel en bakomliggande kostnadsstruktur där den fasta delen av priset kan ses som ett pris på effekt. Konkurrensverket delar utredningens bedömning att det inte vore lämpligt med ett förbud mot fasta priskomponenter. En ytterligare frågeställning som berörs i relativt liten omfattning i utredningens analys är hur andra, befintliga men inte direkt till energieffektivisering kopplade, styrmedel påverkar utvecklingen mot en mer energieffektiv energianvändning. Det finns t.ex. redan ekonomiska styrmedel som påverkar (höjer) elpriset och därmed ger en förstärkt signal om att elenergi är en knapp resurs. Ett exempel är det europeiska utsläppshandelssystemet som genom att det sätter ett pris på koldioxidutsläpp påverkar det elpris som alla slutanvändare av el får betala. Det är oklart i vilken utsträckning utredningen i sina bedömningar av potentialer och gap tagit hänsyn till effekterna av redan existerande styrmedel. Med anledning av den mängd av åtgärder som föreslås av utredningen och den omfattande styrmedelsfloran som redan existerar på energiområdet finns det en risk för att ytterligare styrmedel inte kommer att vara fullt ut verksamma. Med en mångfald av styrmedel som direkt eller indirekt styr mot likartade mål finns det en påtaglig risk för såväl mål- som medelkonflikter. 7 Införandet av ett nytt styrmedel är också förenat med ytterligare policyrelaterade kostnader, så som exempelvis transaktionskostnader. Detta talar för återhållsamhet i införandet av nya styrmedel i framtiden och för att en försiktighetsprincip bör användas när beslut om att införa nya energirelaterade styrmedel fattas. Den överordnade styrmedels- 7 Jmf. t.ex. med diskussionen kring utredningens förslag om förstärkt koldioxidkomponent i fordonsskatten ovan.

10 Dnr 659/ (10) principen bör därmed vara att för att uppnå ett givet mål bör det enskilda styrmedel som på det mest kostnadseffektiva sättet kan uppnå detta mål väljas. Detta yttrande har beslutats av tf. generaldirektören. Föredragande har varit ekonom Thomas Sundqvist. Jan-Erik Ljusberg Thomas Sundqvist

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-09-05 Dnr 377/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag

Läs mer

Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)

Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 26 januari 2009 Dnr. 6-24-08 Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Sammanfattning

Läs mer

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens YTTRANDE 2 maj 2013 Dnr. 6-18-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Jämtlands läns Energikontor 10 år

Jämtlands läns Energikontor 10 år Jämtlands läns Energikontor 10 år Östersund 2009-03-26 Energieffektivisering - viktigt för resurshushållning och miljö Tomas Bruce Särskild utredare av energieffektivisering (f d) BAKGRUND Svensk klimat-

Läs mer

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority Swedish Competition Authority 2010-11-10 Dnr521/2007 1(6) AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad c/o Advokatfirman Vinge KB Att: Advokat Johan Karlsson Box 1703 111 87 Stockholm Ifrågasatt missbruk

Läs mer

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Miljöekonomiska enheten, Konjunkturinstitutet Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Anna Mansikkasalo, Miljöekonomisk forskare Styrmedel för energieffektivisering

Läs mer

Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten

Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-02-20 Dnr 63/2013 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten (Ku2013/106/KA) Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-09-07 Dnr 320/2009 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) N2009/4523/TR Sammanfattning Konkurrensverket är positivt till

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet KKV1000, v1.1, 2009-04-05 2009-11-26 1 (5) Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Underlag till anförande i Malmö den 26 november 2009 Generaldirektör Dan Sjöblom, Konkurrensverket Det talade ordet

Läs mer

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) ER REFERENS: N2016/00179/TIF Näringsdepartementet 106 47 Stockholm Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Läs mer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99) Stockholm 2016-11-25 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99) (M2016/02399/Ee) Branschföreningen

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5)

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5) Datum 2011-11-25 Till AG Energieffektivisering Svensk

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket KKV1000, v1.1, 2010-05-05 2014-12-15 Dnr 596/2013 1 (7) Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket Inledning och syftet med denna uppmaning Konkurrensverket utreder

Läs mer

Metria förutsättningar för att ombilda Division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag (SOU 2010:3) Sammanfattning M2010/316/H

Metria förutsättningar för att ombilda Division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag (SOU 2010:3) Sammanfattning M2010/316/H KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2010-03-18 Dnr 129/2010 1 (6) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Metria förutsättningar för att ombilda Division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2015/1733 Stockholm, 2015-05-04 Remissyttrande Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning 19 av 20 är missnöjda med elpriset. Förtroendet för kraftbolagen är mycket lågt

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2014-03-06 Dnr 509/2013 1 (5) Uddevalla Omnibus AB S Järnvägsgatan 2 451 50 Uddevalla Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Transportstyrelsens begäran om yttrande över ansökan om tillstånd att bedriva utbildning för yrkesförarkompetens (TSTRYT 2010/14051)

Transportstyrelsens begäran om yttrande över ansökan om tillstånd att bedriva utbildning för yrkesförarkompetens (TSTRYT 2010/14051) KKV1007, v1.1, 2010-03-23 YTTRANDE 2010-05-05 Dnr 240/2010 1 (5) Transportstyrelsen 701 98 Örebro Transportstyrelsens begäran om yttrande över ansökan om tillstånd att bedriva utbildning för yrkesförarkompetens

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Gävle Hamn

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Gävle Hamn KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-17 Dnr 434/2010 1 (5) Gävle Hamn AB Fredriksskans 805 95 GÄVLE Ifrågasatt konkurrensbegränsning Gävle Hamn Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket avskriver ärendet

Läs mer

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel?

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Thomas Broberg och Andrius Kazukauskas (CERE, Umeå Universitet) 18 februari, 2015 Om projektet Start: oktober, 2013 Avslut: oktober,

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27)

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-05 Dnr 296/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) N2012/2150/TE Sammanfattning

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-03 Dnr 142/2012 1 (5) Post- och Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Er referens 11-9384

Läs mer

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82)

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-12-02 Dnr 535/2009 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) (N2009/7490/ITP) Konkurrensverket

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2013-06-14 Sweco har på uppdrag av Näringsdepartementet kvantifierat hinder som gör att energieffektivisering inte kommer till stånd samt energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Analysen visar

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-07-02 Dnr 378/2012 1 (2) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24)

En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2016-06-23 Dnr 304/2016 1 (6) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) Fi2016/01153/K Konkurrensverket begränsar

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)

Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-29 Dnr 241/2012 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) 1(5) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2016/01/01680/S2 Diarienummer Utr 2016/37 Datum 2016-08-10 Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Trafikanalys

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Effektivare energianvändning i byggnader

Effektivare energianvändning i byggnader Effektivare energianvändning i byggnader Tomas Berggren Energimyndigheten Avd för främjande Enheten för industri och byggnader tomas.berggren@energimyndigheten.se Tel. 016-544 2046 Energimyndighetens instruktion

Läs mer

Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem

Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-10-15 Dnr 416/2014 1 (5) Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem Konkurrensverkets beslut Kravet på anslutning som

Läs mer

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Kompletterande bestämmelser om upphandling

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Kompletterande bestämmelser om upphandling Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-01-12 N2016/00179/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet YTTRANDE 10 sep 2013 Dnr. 6-26-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige Dnr. N2013/2837/E S A M M A N F A T

Läs mer

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och Erik Thornström 1 Innehåll Genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv Översyn av Boverkets byggregler Budgetpropositionen

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43 2012-10-12 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 12-7536 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen PM 2015:130 RV (Dnr 110-847/2015) Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 16 september 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag: Analys av det s.k. Gotlandstillägget; Tillväxtanalys rapport 2009:03 Gotlandstillägget en otidsenlig reglering?

Redovisning av regeringsuppdrag: Analys av det s.k. Gotlandstillägget; Tillväxtanalys rapport 2009:03 Gotlandstillägget en otidsenlig reglering? KKV1007, v1.1, 2010-03-23 YTTRANDE 2010-05-27 Dnr 252/2010 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av regeringsuppdrag: Analys av det s.k. Gotlandstillägget; Tillväxtanalys rapport 2009:03

Läs mer

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-10-17 Dnr 387/2013 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden

Läs mer

Grundläggande kassaservice

Grundläggande kassaservice REMISSVAR 2001-08-17 Dnr 2001/1623 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Grundläggande kassaservice (Dnr M2001/6184/ITFoU) 1 Inledande synpunkter Näringsdepartementet föreslår i den remitterade

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015 PM 2015: RII (Dnr 001-1634/2014) Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Särskilda yttranden. Särskilt yttrande av Thomas Broberg och Stig-Arne Ankner

Särskilda yttranden. Särskilt yttrande av Thomas Broberg och Stig-Arne Ankner Särskilda yttranden Särskilt yttrande av Thomas Broberg och Stig-Arne Ankner Energieffektiviseringsutredningen har ställts inför det omfattande uppdraget att ta fram en strategi för att energieffektivisera

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Yttrande över Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11) (U2008/1041/UH)

Yttrande över Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11) (U2008/1041/UH) Styrelsen 2008-05-15 REGERINGSKANSLIET Utbildningsdepartementet Yttrande över Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11) (U2008/1041/UH) Medicinska Föreningen

Läs mer

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Ersättning för höga sjuklönekostnader REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2014-05-26 2014-70 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ersättning för höga sjuklönekostnader (diarienummer S2014/3552/SF) Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer