Die Energiewende. Den tyska energiomställningen. Annika Steele och Malin Niemi. FORES Policy Paper 2013:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Die Energiewende. Den tyska energiomställningen. Annika Steele och Malin Niemi. FORES Policy Paper 2013:2"

Transkript

1 Die Energiewende Den tyska energiomställningen Annika Steele och Malin Niemi FORES Policy Paper 2013:2

2 Om författarna Annika Steele har en kandidatexamen i statsvetenskap och historia från University of Manchester och var praktikant på FORES miljöprogram under hösten För närvarande läser hon en masters i statsvetenskap vid Freie Universität i Berlin med inriktning mot internationella miljö- och rättvisefrågor. Malin Niemi studerar pol. kand med nationalekonomi som inriktning vid Uppsala universitet och har praktiserat på FORES miljöprogram våren 2013.

3 Innehåll 1. Inledning En överblick Bakgrund Tysklands energimarknad Energiewende Expanderingen av förnybara energislag EEG- lagen och inmatningstarifferna Utbyggnad av elnäten Ett europeiskt perspektiv Ett energieffektivare Tyskland Behovet av energieffektivisering Reformer och incitament Den tyska debatten Elpriserna För mycket solenergi? För mycket kolkraftverk? Slutsatser Referenser

4 1. Inledning Medan länder som Kina, Indien, Ryssland, USA och Sydkorea väljer att satsa ytterligare resurser på kärnkraft så gör Tyskland, Europas största ekonomi och energimarknad, tvärtom. Motståndet mot kärnkraften har funnits länge i landet men det var först efter kärnkraftskatastrofen 2011 i Fukushima, Japan, som Tyskland beslutade att bli helt fritt från kärnkraft Tysklands energiomställning, kallad die Energiewende, är den största energiomställningen ett industriland har genomfört. Energiewende innebär att landet inte bara ska avveckla sin kärnkraft utan att landet på sikt även ska gå från fossila bränslen till förnyelsebar energi. Det ursprungliga målet, att Tyskland ska minska utsläppen av växthusgaser från års nivåer med 40 procent fram till 2020 finns kvar. Även målet att minska utsläppen med 80 procent fram till Energiewende är alltså fokuserad på landets mål om förnybarhet vad gäller energi och energieffektivitet. Tysklands klimatmål ska med andra ord nu nås utan kärnkraften, som 2010 stod för 23 procent 2 av den totala energianvändningen i Tyskland 3. Tyskland har på mycket kort tid lyckats ställa om till en allt större förnyelsebar energiproduktion, vilket har slagit både Tyskland och världen med häpnad. År 1998 låg den förnyelsebara energiproduktionen under 6 procent av den totala energi- produktionen. År 2012 hade andelen stigit till 22 procent. Men omställningen är också mycket ifrågasatt, bland annat då nya kol- 1 SvD Näringsliv (2012) En jätte gör helt om, The Economist (2012) Energiewende, SvD ledare (2013) Sluta slösa pengar på dyr vindkraft 2 PÖYRY (2013), The Economist (2012) Don t mention the atom 3 Detta kan jämföras med Sveriges andel på 44 procent samma år (Statens energimyndighet, 2010) 4

5 kraftverk byggs och eftersom en stor del av kostnaderna för Energiewende bärs av de tyska hushållen. Men trots den växande kritiken tror majoriteten av den tyska befolkningen att Energie- wende är nödvändig för att landet ska kunna uppnå sina klimat- mål 4. Syftet med denna rapport är att redogöra för Tysklands energiomställning genom att sammanfatta den tyska debatten kring Energiewende. Några av frågorna som ofta dyker upp i den tyska debatten kommer att tas upp i denna rapport: Är vägen till en ny energipolitik för dyr och mödosam, särskilt för konsumenterna? Borde förbundsregeringen fortsätta stödja omställningen till förnybara energikällor eller låta marknaden sköta det? Hur ska elnätens kapacitet utökas? Hur ska man säkra energiförsörjningen när kärnkraften läggs ner? Beslutet att avveckla kärnkraften och hur det eventuellt påverkar chansen att nå de övriga målen kommer inte att diskuteras. Istället ligger fokus på de centrala delarna i omställningen, hur det har fungerat, vilka fördelar och nackdelar omställningen fört med sig, samt hur resultaten hittills sett ut. Förhoppningen är att ge en insikt i Energiewende, då Sverige och omvärlden eventuellt kan lära sig av det tyska exemplet. Rapporten är uppdelad i 6 delar. Del 2 diskuterar bakgrunden till Energiewende samt Tysklands energimarknad. Del 3 diskuterar expanderingen av förnybara energislag, för att sedan gå vidare till energieffektiviseringen i del 4. Del 5 tar upp den tyska debatten kring energiomställningen och del 6 avslutar rapporten med en sammanfattande slutsats. 4 The Environmental Magazine (2012) Germany s Renewable Energy Gamble, German Energy Blog (2013) 5

6 2. En överblick 2.1 Bakgrund Efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima 2011 och med Tjernobylolyckan i minnet röstade 85 procent av den tyska befolkningen för en gradvis avveckling av kärnkraften fram till Redan månaden efter omröstningen stängdes åtta äldre kärnkraftverk ned, motsvarande cirka 8 gigawatt (GW) 6 nukleär- kapacitet 7. Detta räcker till att försörja cirka 6 miljoner hushåll med el, under ett givet ögonblick 8. De återstående nio kärnkraft- verken kommer avvecklas fram till 2022, vilket innebär att ytterligare 10 GW kommer att försvinna 9. Beslutet om avvecklingen genomdrevs med Tysklands förbundskansler Angela Merkel i spetsen, som då helt och hållet ändrat åsikt i frågan. År 2010, bara ett år innan beslutet om avveckling, hade Merkel nämligen lagt förslag på att istället utöka livstiden för kärnkraftsreaktorerna med i genomsnitt 12 år, fram till mitten av talet 10. Tysklands omställning till förnyelsebar energi kan delas upp i två delar. Dels behövs en expandering av de förnybara energislag som redan finns. Elnät måste byggas och vindkraftverk och solpaneler måste installeras. Den andra delen av omställningen innebär att 5 Nationalencyklopedin, Tjernobylolyckan watt = 1 kilowatt kilowatt = 1 megawatt megawatt = 1 gigawatt gigawatt = 1 terawatt. Ett kärnkraftverk som har en gigawatts kapacitet producerar en gigawatt el när den är i full gång. Om det körs i en timme, har den producerat en gigawattimme (GWh). Dock används sällan den fulla potentialen. (Energy Transition, The German Energiewende, odaterad) 7 Buchan (2012) s Cleanenergyauthority.com (2011) California reaches milestone - 1 gigawatt of installed solar power 9 Förbundsministeriet för miljö, naturskydd och reaktorsäkerhet (2011) s. 10, Buchan (2012) s Gawel, Struntz och Lehmann (2012) s. 4, Sveriges radio (2013) Hur går det för Tysklands energiomställning? 6

7 användningen måste effektiviseras, mindre energi måste gå åt vid samma förbrukning 11. Tabell 1. Nuvarande situation och huvudsakliga mål inom Energiewende Minskning av växthusgasutsläpp (mot 1990) - 25,50 % - 40 % - 55 % - 70 % - 80 till - 95 % Expandering av förnyelsebar energi Andel i totala energianvändningen 12.6 % 18 % 30 % 45 % 60 % Andel i totala elektricitetsanvändningen 22.9 % 35 % 50 % 65 % 80 % Energieffektivisering Minskning av primärenergianvändning (mot 2008) - 6 % - 20 % - 50 % Minskning av elektricitetsanvändning (mot 2008) % - 10 % - 25 % Minskning av totala energianvändningen transportsektorn (mot 2005) % - 10 % - 40 % Källa: Buchan (2012), Agora (2013) års siffror är tagna från BMU (2013) Fram till 2020 har Tyskland som mål att minska sina växthusgasutsläpp med 40 procent vilket kan jämföras med EUs mål på 20 procent. För förnyelsebar energi har Tyskland antagit samma mål som EU, det vill säga att 18 procent av den totala energiproduktionen ska utgöras av förnyelsebar energi Tysklands mål för energieffektivisering är att förbrukningen av primärenergi 12 ska falla 20 procent under 2008 års nivåer fram till 2020 och med 50 procent till Dessutom ska användningen av el minska med 10 procent under 2008 års nivåer fram till 2020 och med 25 procent fram till (för en 11 The Economist (2012) Energiewende 12 Primärenergi är den mängd energi som tas in ett försörjningssystem, i motsats till den "användbara energin" som återstår till konsumenterna. De ton kol som matas till ett kolkraftverk motsvarar primärenergi, medan den el som lämnar anläggningen motsvarar sekundär energi. Exempelvis förbrukar ett kolkraftverk med en effektivitet på 40 procent, 2,5 gånger mer primärenergi än det producerar i form av el (sekundär energi). För vindkraft och solenergi, är det ingen skillnad mellan primär och sekundär energi (Energy Transition, The German Energiewende (odaterad) Glossary ) 13 Buchan (2012) s.2 7

8 sammanfattning av Tysklands huvudsakliga mål inom Energiewende samt det nuvarande läget, se tabell 1). 2.2 Tysklands energimarknad Tyskland, som största energimarknad i EU, har en årlig toppbelastning på över 85 GW. Med toppbelastning menas den maximala efterfrågan på energi som inträffar inom ett år 14. Motsatsen till toppbelastning är basbelastning, alltså den lägsta mängd energi som konsumeras i Tyskland under ett år. Basbelastningen ligger kring GW i Tyskland 15. Ett kärn- kraftverk motsvarar cirka 1 GW, eller två koleldade kraftverk, och är tillräckligt med energi för att försörja cirka bostäder under ett givet ögonblick 16. Viktigt att notera är att 1 GW kärnkraft kan producera 3-7 gånger mer el per år än 1 GW sol- eller vindel. Detta eftersom kärnkraften kan kontrolleras, i den meningen att kraftverksoperatörerna kan påverka produktionen, och gå på full effekt konstant, medan solceller och vindkraftverk är beroende av väderförhållanden vilket innebär att elproduktionen är okontrollerbar 17. Priserna på Tysklands elmarknad bestäms av en så kallad meritordning, där den billigaste elen, det vill säga den med lägst driftskostnad, används först. Allt eftersom konsumtionen ökar används därefter el med högre drifts- kostnader för att täcka efterfrågan. El som genereras från vindkraft och solenergi är i meritordningen billigast eftersom dessa (trots att de kännetecknas av höga investeringskostnader) har nära noll bränslekostnader och låga driftskostnader. Väl i drift med en marginalkostnad nära noll, har därför produktionen av 14 IEA (2013) 15 Agora (2013) s Cleanenergyauthority.com (2011) California reaches milestone - 1 gigawatt of installed solar power 17 Dagens Nyheter (2012) Solen är en guldgruva som kan ge oss energi för alltid 8

9 ytterligare en kilowattimme vind- eller solkraft i stort sett ingen merkostnad. Näst billigast är el från vattenkraft, därefter el från kärnkraft, sedan el från brunkol, och beroende på koldioxid (CO2) och bränslepriser, el från stenkol och gaseldade kraftverk. Det dyraste kraftverket som behövs för att täcka den rådande efterfrågan, det marginella kraftverket, bestämmer sedan priset på elmarknaden 18. En betydande effekt av Energiewende och åren fram till besluten om energiomvändningen är att el- oligopolet i landet har brutits upp. Länge har fyra stora företag, E.ON, RWE, EnBW och svenska Vattenfall, dominerat elproduktionen. Men dessa företag är i stort sett frånvarande i den förnybara sektorn och äger tillsammans bara en andel på cirka 7 procent. Istället äger enskilda individer 40 procent av den förnybara kapaciteten, olika energiaktörer 14 procent, bönder 11 procent, finansiella företag 11 procent, energiintensiva industriföretag 9 procent, och små regionala- och internationella energibolag 7 procent 19. Tabell 2. Tysklands energimix (avrundad andel i % av den totala energiproduktionen) År Brunkol Vind 8 7 Förnyelsebart Bioenergi 5 6 Stenkol Sol 3 5 Kärnkraft Vattenkraft 3 3 Naturgas Geotermisk energi 1 1 Källa: German Energy Blog (2013, 2011) 2.3 Energiewende Trots Merkels beslut att stänga reaktorerna 2011 så råder det ingen akut obalans mellan utbud och efterfrågan på energi i 18 Agora (2013) s. 20, Reuters (2013) Analysis: Renewables turn utilities into dinosaurs of the energy world 9

10 Tyskland. Efter att de åtta kärnkraftverken stängts ner, så kvarstod ändå en produktionskapacitet på cirka 100 GW, alltså fortfarande en bra bit över landets toppbelastning på kring 85 GW 20. Detta betyder att Tyskland fortfarande har en god marginal för en säker energiförsörjning. Men år 2022 så uppskattas det behövas ytterligare 17 GW, för att garantera energiförsörjningen 21. Detta eftersom de 9 kärnkraftverken som idag kvarstår då kommer att vara avvecklade. Utöver de cirka 10 GW som då försvinner kommer även behovet av reservkapaciteten växa. Detta eftersom en allt större andel av energiförsörjningen kommer produceras av okontrollerbara energikällor som förlitar sig på väder- förhållanden. Reservkapacitet är ett mått på den tillgängliga energikapaciteten utöver den kapacitet som behövs för att möta toppbelastningen 22. Inför vintern 2012 så hade Tysklands nät- operatörer sammanlagt 2,5 GW i reservkapacitet. Reservkapacitet kan alltså liknas vid en säkerhetsmarginal, ifall något oväntat skulle hända, såsom en ovanligt kall vinter 23. Hur balansen mellan tillgång och efterfrågan och därmed behovet av reservkapacitet utvecklas beror på flera faktorer. Däribland hur snabbt havsbaserad vindkraft kan utvecklas, hur priset på gas utvecklas, huruvida nya kolkraftverk byggs eller inte, hur mycket förnybar el som kan genereras från biomassa, hur mycket överskottsel som kan lagras och i vilken takt elnäten hinner byggas ut och uppgraderas 24. Idag ligger investeringsfokus inom energiomställningen på sol- och vindenergi som 2012 stod för 5 respektive 7 procent av den tyska energiförsörjningen 25. Bioenergi stod 2012 för cirka 6 20 Buchan (2012) s Pahl (2013), OECD (2012) s EnergyVortex.com, Energy Dictionary (odaterad) 23 ICIS (2012) Germany secures 2.5GW of winter reserve electricity capacity 24 Buchan (2012) s Se tabell nr 2 10

11 procent av den tyska energiförsörjningen, men tillväxtpotentialen är till en viss del begränsad. Det beror på att jordbruks- och skogsarealen är relativt liten och användningen av trä och energigrödor i energisystemet konkurrerar direkt med många andra potentiella markanvändningsområden. Dessutom är biomassa en relativt dyr energikälla för elproduktion, vars kostnader har ökat snarare än minskat under de senaste åren. Vidare står vattenkraft och geotermisk energi för 3 respektive 1 procent av den tyska energiproduktionen 26. Med ett fokus på sol- och vindenergi krävs det, förutom reservkapacitet, även en betydande flexibilitet i Tysklands energisystem eftersom väderförhållanden fluktuerar. Med flexibilitet menas att när solen går i moln eller vinden slutar blåsa måste de kontrollerbara fossila kraftverken kunna reagera på dessa förändringar snabbt, oftast på bara några minuter. Om förnybar energi står för 50 procent av den tyska energiförsörjningen, måste man räkna med extremfall där belastningen, som måste täckas av reglerbara, fossila kraftverk, kan öka med ca 40 GW 27 inom loppet av fyra timmar. Behovet av denna nivå av flexibilitet kommer att skapa helt nya utmaningar för energisystemen i framtiden 28. Eftersom det i Tyskland anses vara helt uteslutet att importera elektricitet från utländsk kärnkraft, kommer omställningen till förnyelsebar energi underlättas av kolkraftverk. Detta är mycket kontroversiellt eftersom kol är den överlägset mest förorenande källan vid energiproduktion eftersom mer växthusgaser produceras per kilowattimme än hos något annat fossilt bränsle 29. Kol frigör ca 0,3 kg CO2 per kilowattimme (kwh) 30 jämfört med 26 Agora (2013) s GW är ungefär 40 % av den installerade maxkapaciteten i Tyskland 2011 (Buchan (2012) s. 23). 28 Agora (2013) s The Economist (2012) Europe s dirty secret, the unwelcome renaissance 30 Se fotnot 6 för skillnad mellan kwh och GW. 11

12 0,25 för olja, 0,19 för naturgas och 0,055 för vedeldning 31. Men den förnybara energin kommer att minska behovet av fossila bränslen. När förnybara energislag står för 40 procent av Tysklands energiförsörjning kommer endast 10 till 25 GW 32konventionella energikällor behövas. Detta motsvarar ca produktionstimmar per år 33. År 2012 hade brunkol ökat en hel procentenhet till att utgöra 25,6 procent av den tyska elproduktionen och är idag den största energikällan. Samma år ökade stenkol med 0,6 procentenheter till 19,1 procent. Därmed utgör kol energi från olika typer av kol cirka 44,7 procent av den tyska elproduktionen. Regeringen har under de senaste 40 åren subventionerat kolbranschen, vilket i sin tur har förhindrat tyska nedläggningar av kolgruvorna. Regeringen har sagt att dessa subventioner kommer att upphöra Sedan sekelskiftet fram till 2011 har den årliga kolanvändningen minskat med 85 terawattimmar (TWh) årligen 35. Trots att Tyskland ökade sin användning av både sten- och brunkol 2012 över 2011 års nivåer, med 5,1 procent, så är detta fortfarande lägre än under något år , och ungefär lika med 2008 års nivåer 36. Samtidigt har oljeanvändningen under minskat med drygt 200 TWh årligen, gasanvändningen med cirka 75 TWh och kärnkraftselen med 70 TWh. Vidare så har den förnybara elen ökat med cirka 105 TWh. Så förutom att ersätta 70 årliga TWh kärnkraft har Tyskland fram till 2011 även ersatt 35 TWh fossil energi. Dessutom har Tyskland energieffektiviserat eftersom en TWh producerad med vind- eller solenergi, motsvarar två eller tre TWh fossil energi, räknat som primärenergi BioEnergy Explained (odaterat) GW är ungefär % av den installerade maxkapaciteten i Tyskland 2011 (Buchan (2012) s. 23). 33 Agora (2013) s The Globalist (2013) Germany s Energiewende: What have we learned so far?, PÖYRY (2013) s Dagens Industri (2013) Debatt: Tysk omställning minskar fossilenergi 36 Energy Transition, The German Energiewende (2013) The German coal myth 37 Dagens Industri (2013) Debatt: Tysk omställning minskar fossilenergi 12

13 Dock så ökade Tysklands växthusgasutsläpp med 1,6 procent under 2012, främst på grund av den ökade kolförbränningen. Tyskland framhåller ändå att de fortfarande har uppfyllt de mål som finns inom ramen för Kyotoprotokollet eftersom landet har minskat sina växthusgasutsläpp med 25,5 procent jämfört med års nivåer 38. Kyotoprotokollet från 1997 slog fast att Tyskland skulle minska växthusgasutsläppen med 21 procent jämfört med års nivåer mellan År 2008 uppnådde Tyskland målet när utsläppen hade minskat med 23 procent 39. Trots att kolkraftverk släpper ut en och en halv till två gånger så mycket koldioxid som gaseldade kraftverk så har Tyskland i större utsträckning valt kol framför gas. Detta anses framförallt bero på att kostnaden för att producera el med gaseldade kraftverk är betydligt högre än för koleldade kraftverk. En större användning av gaskraft skulle därför innebära ökade elpriser The Local Germany s news in English (2013) Greenhouse gases rise as Germany burns coal 39 PÖYRY (2013) s SpiegelOnline (2012): Flexible Fossils: A New Role for Coal in German Energy Revolution 13

14 3. Expanderingen av förnybara energislag 3.1 EEG-lagen och inmatningstarifferna För att stödja den förnybara elproduktionen introducerade Tyskland redan 1991 en typ av subventionslagstiftning kallad Stromeinspeisungsgesetz (StrEG). Bokstavligen betyder detta lagen om inmatning av el till nätet och är ursprunget till uttrycket "feed- in tariff (inmatningstariff) som denna typ av subvention kallas 41. StrEG- lagen gjorde att producenter av förnybar energi var garanterade ett lägstapris för sin förnybara el. Subventionen motsvarade procent av konsumentpriset 42 vilket kopplade subventionen till marknaden 43. Dock så resulterade detta i en viss osäkerhet på grund av det fluktuerande konsumentpriset, vilket gjorde bankerna och investerare motvilliga att låna ut pengar till producenter av förnyelsebar energi. År 2000 infördes därför en ny typ av tariff, kallad Erneuerbare Energien Gesetz (EEG), lagen om förnybar energi, som då gick ifrån relationen till marknaden. Tyska miljöministeriet uppger att fler än 50 länder, med Tyskland som exempel, har introducerat subventioner som liknar EEG- lagen 44. Skillnaden mot StrEG- lagen från 1991 blev att varje typ av förnyelsebart energislag, exempelvis vindkraft eller solceller, fick en given inmatningstariff. 41 Buchan (2012) s Gawel, Struntz och Lehmann (2012) s Denna tariff ansågs generös eftersom en stor del av de tyska elpriserna är konsumentskatter vilket innebär att konventionella elproducenter fick betydligt mindre än procent av konsumentpriset för sin el (Buchan, 2012 s.13) 44 Buchan (2012) s

15 Tarifferna varierar inte endast beroende på energislag utan även beroende på projektets storlek, ansökan och resursåtgång. Vidare baseras de på kostnadsuppskattningar för de nästkommande 20 åren och är konstruerade så att de minskar över tid. Att tarifferna minskar över tid beror på ett antagande om att producenterna kommer att få mer erfarenhet och göra teknologiska förbättringar, vilket gör förnybar energiproduktion alltmer konkurrenskraftig och investeringsvänlig gentemot fossila energikällor 45. De senaste åren har tekniken förbättrats kontinuerligt. För tio år sedan kompenserade regeringen producenter med cent var för en kwh förnybar el, nu ligger kompensationen på cent per kwh 46. Inmatningstarifferna är skyddade av avtalsrätten i Tyskland, vilket innebär att om staten försöker sänka redan utsatta subventioner så bryter staten mot lagen. Att sänka tarifferna för nya projekt är därmed det enda sättet för staten att dra ned på subventionerna, vilket är en av orsakerna till att förnybara energikällor idag är en stor investeringskälla 47. Något som också har bidragit till investeringsboomen i förnyelsebar energi är att EEG- lagen ger två garantier till nätoperatörerna: den mängd förnyelsebar energi som produceras ges både prioritet i elnäten och en säljargaranti, det finns alltså ingen risk för att den producerade elen inte blir såld Utbyggnad av elnäten Elnäten i Tyskland drivs av fyra stora privata operatörer; holländska TenneT, Amprion, 50Hertz och Transnet BW. Näten tillhörde tidigare E.ON, RWE, EnBW och Vattenfall, men enligt 45 Buchan (2012), s. 13,14 46 Die Zeit (2012) Die Preissteigerung ist überschaubar 47 Buchan (2012) s Buchan (2012) s

16 europeisk konkurrenslagstiftning var elbolagen tvungna att sälja näten till fristående nätoperatörer, så kallade stamnätsföretag. Stamnätsföretagen innehar en viktig roll i Energiewende eftersom de ansvarar för utbyggnaden av elnäten och ser till att systemet är tekniskt stabilt 49. Tysklands matchade inte sina ambitioner om förnyelsebar energi med den nödvändiga elnätsutbyggnaden ens före beslutet om Energiewende. Dessutom ställer förnyelsebar energi extra krav på behovet av elnät. Bland annat eftersom produktionen ofta är mer utspridd än hos de fossila kraftverken. För tillfället finns det inte tillräckligt med kapacitet i de tyska elnäten och det har hänt att Tyskland har behövt transportera sin el från norr till söder via grannländer som Polen och Tjeckien i öst och Holland i väst. Detta har varit allt annat än populärt hos grannarna. Holland har exempelvis nu infört restriktioner för hur mycket tysk el som får transporteras via landets elnät 50. Under vintern 2011/2012 nådde elförsörjningen många gånger ett kritiskt läge med många strömavbrott. I februari 2012 misslyckades TenneT med att transportera tillräckligt med el från norr till söder, där många av de avvecklade kärnkraftverken fanns, och blev då tvungna att importera reservel från Österrike 51. Denna vinter hade Tyskland laddat upp med en reservkapacitet på 2 GW 52. År 2000 fick den halvstatliga tyska energiagenturen Dena (Deutsche Energieagentur) uppgiften att beräkna landets behov av elledningar eftersom utbyggnaden av elnäten inte växt i samma takt som den förnyelsebara energin. I sin första studie från 2005 drog Dena slutsatsen att Tyskland behövde expandera sitt högspänningsnät 53 med 850 km 54. År 2010 hade endast 90 km 49 Buchan (2012) s Buchan (2012) s. 19, Buchan (2012) s ICIS (2012) Germany secures 2.5GW of winter reserve electricity capacity 53Lågspänningsnät kan transportera högst 1000 volt växelspänning eller 1500 volt likspänning och allt där över 16

17 byggts 55. I Denas andra studie från 2010 reviderades tidigare resultat när utbyggnadsbehovet fram till 2020 nu uppskattades till 3600 km högspänningsledningar utöver existerande nät, till en kostnad av nästan en miljard euro 56. Samtidigt rapporterar Tysklands federala nätagentur BnetzA och kartellmyndigheten Bundeskartellamt i en gemensam rapport, att under 2011 byggdes endast 214 km (12 procent) av de 1834 km nya elledningar som getts högsta prioritet 57. Utöver en utbyggnad av elnäten behövs även renoveringar av de befintliga elnäten. Officiella uppskattningar visar på att 20 miljarder euro kommer att behöva investeras inom de närmsta 10 åren för att uppgradera elnäten 58. De flesta elnät är byggda för en jämn tillförsel av ström, som kol, olja, kärnkraft och naturgas genererar. Blåser det mycket samtidigt som solen skiner kan det leda till att ett nät blir överbelastat eftersom nätet inte har den kapacitet som krävs för att kunna transportera all el som genereras för stunden 59. Så kallade smarta elnät är en lösning på detta problem och under uppsikt av regeringen så testades smarta elnät i sex områden runt om i Tyskland Med hjälp av dessa smarta elnät så minskade hushållens elförbrukning med 13 procent och elkostnaderna med 8 procent 60. Smarta elnät bygger på ett digitalt nätverk som knyter samman decentraliserade leverantörer och kunder via Internet, och matchar sedan den tillgängliga effekten vid varje given tidpunkt med konsumenternas behov. Dessutom, i motsats till ett centralt kraftverk, kan effekt tillföras även ute i nätet. Detta tillåter transporteras av högspänningsnät. Likström är en elektrisk ström som alltid har samma riktning och som alltid är lika stor, till skillnad från växelström som både byter riktning och storlek. Volt är den enhet man mäter elektrisk spänning med (Midas, odaterat, Växelström och likström ). 54 Dena (2005) s Buchan (2012) s Dena (2010) s BnetzA och tyska kartellmyndigheten (2012) s Energy Transition, The German Energiewende (2013) Germany s Energiewende: What Have We Learned So Far? 59 Affärsvärlden (2013) Tysklands kraftlösa omställning, Buchan (2012), s German Energy Blog (2012) Smart Grid Pilot Projects in Germany First Project Completed 17

18 exempelvis konsumenter med sol- paneler på sina tak, att även vara producenter på elmarknaden Ett europeiskt perspektiv En energiomställning på europeisk nivå borde leda till betydande besparingar, både när det kommer till kostnader och energiproduktion. Anledningen är att skillnader på utbudssidan samt efterfrågesidan mellan regioner blir mer fördelaktiga med en större geografisk diversifiering av energisystemet. Desto större geografiskt område som täcks, desto mer minskar behovet av flexibilitet, och därmed också användningen av fossila bränslen som utgör reservenergin 62. Belastningskurvan på efterfrågesidan, som ofta är daglig och säsongsbetonad, skulle kunna jämnas ut på grund av skillnader mellan enskilda medlemsstater och regioner och därmed resultera i en lägre total genomsnittlig toppbelastning. Detta skulle i sin tur leda till lägre kostnader eftersom marginalkostnaden för att möta energiefterfrågan vid en toppbelastning är hög 63. Samma sak gäller utbudssidan eftersom regionala skillnader i vind och sol balanserar den fluktuerande energiproduktionen. Exempelvis skulle en europeisk utbyggnad av elnäten kunna optimera produktionen med solenergi från syd och vindkraft från norr. Då skulle även ett eventuellt överskott kunna säljas till europeiska grannar istället för att lagras eller gå till spillo. År 2020 uppskattas överskottet kunna uppgå till 22 GW under vissa timmar i Tyskland och 2030 skulle överskottet kunna uppgå till 41 GW. Om detta krav på flexibilitet skulle mötas enbart genom lagringsmöjligheter, skulle det vara mycket kostsamt eftersom de flesta av dessa anläggningar skulle användas väldigt sällan 64. I en studie av KEMA och Oxford Economics, uppskattas 61 The Environmental Magazine (2012) Germany s Renewable Energy Gamble 62 Agora (2013) s Living Economics (undated) Load Pricing 64 Agora (2013) s

19 ett europeiskt elnätssystem minska användningen av reservenergi med hela 40 procent 65. Under de tre första kvartalen under 2012 exporterade Tyskland mer el än vad landet någonsin gjort förut, totalt 12,3 TWh. Holland har varit den främsta importören av tysk energi eftersom landet valt att periodvis stänga av sin elproduktion till förmån för den billiga elen från Tyskland. Däremot har Tjeckien börjat installera utrustning vid den tyska gränsen för att kunna strypa sin tyska elimport när det blåser som mest eftersom deras nät inte klarar av belastningen 66. En annan möjlig följd av ett europeiskt samarbete är att marknadspriset på el skulle kunna jämnas ut, och på så vis bidra till en säkrare energiförsörjning genom att hålla vissa elproducenter kvar på marknaden. Allteftersom Energiewende ökar andelen förnybara energikällor, kommer drifttimmar för fossila kraftverk att minska, särskilt för gaseldade- och stenkolskraftverk som vanligtvis ligger bakom brunkolskraftverk i den tidigare nämnda meritordningen. År 2020 kommer Tyskland att producera ungefär dubbelt så mycket el från vind och sol som resten av EU och eftersom dessa energikällor har marginal- kostnader som ligger nära noll kommer marknadspriset för el att minska. Detta är en effekt som märks av mitt på dagen idag. När detta händer så skulle efterfrågan från omgivande länder kunna hjälpa att driva upp priserna och därmed lönsamheten för producenterna, eftersom högre efterfrågan leder till högre priser. Omvänt så kan energi från grannländerna flöda in i Tyskland när det är molnigt och lite vind, vilket skulle kunna dämpa de då stundvis höga elpriserna i Tyskland ECF (2010) s. 59 ff. 66 Ny Teknik (2012) Tysk elexport slår rekord 67 Agora (2013) s. 21, 30 19

20 Det har också diskuterats om EEG- lagen är överflödig på grund av dess interaktion med den europeiska utsläppshandeln (EU ETS). I och med övergången till förnybara energikällor, minskar energisektorns behov av utsläppsrätter vilket i sin tur leder till att andra sektorer kan släppa ut mer och ändå hålla sig inom utsläppstaket. I detta fall skulle ett av de huvudsakliga syftena med Energiewende urholkas, eftersom möjliga utsläpps- minskningar inom energisektorn elimineras. Men Tyskland har justerat sitt nationella utsläppstak för att förhindra utsläpps- ökningar i andra sektorer och för att säkerställa att EEG tillåter för utsläppsminskningar 68. Detta styrker påståendet att EEG och EU ETS snarare kan komplettera varandra och att EEG är nödvändig eftersom den minskar den snedvridna konkurrensen mellan fossila bränslen och förnybara energikällor. Fossila bränslen, såsom kol, har som tidigare nämnts länge tjänat på en rad subventioner. Bara i Tyskland fick kolindustrin nästan två miljarder i subventioner under Vind- och solenergi kan inte inbringa tillräckligt med intäkter för att täcka den genomsnittliga kostnaden för den initiala investering som krävs eftersom marginalpriset kommer att vara lägre än marknads- prisgenomsnittet när vinden blåser eller solen skiner. Därför finns målet att göra dessa energikällor konkurrenskraftiga, så att utvecklingen av dessa energikällor drivs framåt. Således behövs EEG för att främja och stödja tekniken som bryter beroendet av fossila bränslen Gawel, Struntz och Lehmann (2012) s OECD (2013) 70 Agora (2013) s

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Stefan Karlsson Marknadschef, Renewable Energy, AB SKF Stockholm, 2014-01-23 Aktuell status, Vindkraft i Sverige Vindkraft svarar

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Kärnkraftsseminarium, Elforsk Kärnkraftsseminarium, Elforsk Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Tillväxtanalys l Pi Primär målgrupp Regeringskansliet tdär Näringsdepartementet

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Jens Bjöörn Mot en solekonomi Solekonomi Resurs-, och systemeffektivitet Hög Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning CHP Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid

Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid Sverige efter 18 mars Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid Ola Alterå 11 December 2014 En ocean mellan Köpenhamn och Lim Nya fossila resurser påverkar globala priser, konkurrenskraft,

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Potential för förnybar energi Elkraftinstallationer i Europa 2011 MW 25000 20000 21000 15000 10000

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Bästa stämmodeltagare,

Bästa stämmodeltagare, VD:s anförande Årsstämma i Vattenfall AB 27 april 2015 Bästa stämmodeltagare, Efter mitt tillträde som VD för Vattenfall i oktober 2014 var det viktigt att förstå Vattenfalls utmaningar och våra kunders

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer