ÅRSRAPPORT SWIBREG

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSRAPPORT SWIBREG 2013-09-01"

Transkript

1 ÅRSRAPPORT SWIBREG STYRGRUPP Pär Myrelid (Ordf.) Jonas F. Ludvigsson (Sekr.) Hans Strid (Utbildningsansvarig) Mattias Block Susanna Jäghult Henrik Hjortswang Jonas Halfvarsson Michael Eberhardsson Urban Karlbom Martin Rejler Anna Lindhoff-Larsson Per-Olof Nyström Olof Grip Anders Rönnblom Ulrika Fagerberg Ola Olén Lena Jensen Rapportansvarig: Jonas F. Ludvigsson: 1

2 Kort presentation IBD drabbar cirka 0,5 % av befolkningen och sjukdomen ökar. Swedish IBD Registry (SWIBREG) är Sveriges nationella kvalitetsregister för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)(Fig. 1). Registret omfattar så väl barn som vuxna och växer snabbt. År 2007 passerades 1000 registrerade patienter och 2010 hade patienter registrerats. I dagsläget omfattar registret patienter. Genom SWIBREG kan användare få fram registerdata on-line. Registret kan också fungera som ett beslutsstöd i den kliniska vardagen vilket klart förbättrar vården av IBD patienter och utgör ett incitament för läkare och övrig personal att använda SWIBREG. Under den period som omfattas av denna årsrapport (1/ /8 2013) har stort fokus legat på att utöka styrgruppens kompetens, skapa förutsättningar för direkt patientinrapportering av data, öka fokus på förbättringsarbete. Kontakt har också tagits med Socialstyrelsen för att initiera öppna jämförelser inom IBD. Fig. 1. Grafisk översikt ur SWIBREG Kort bakgrund om inflammatorisk tarmsjukdom Inflammatorisk tarmsjukdom, förkortat IBD, omfattar ulcerös kolit, Crohns sjukdom samt obestämbar kolit (kallas även oklassificerad kolit, samt IBD-U). Mikroskopisk kolit, innefattande kollagen och lymfocytär kolit, brukar också inkluderas i begreppet inflammatoriska tarmsjukdomar. Mikroskopisk kolit skiljer sig från ulcerös kolit och Crohns sjukdom i och med att det främst drabbar kvinnor i övre medelåldern medan ulcerös kolit och Crohns sjukdom ofta debuterar vid års ålder. Det är dock inte ovanligt att yngre barn får 2

3 IBD och vi uppskattar att barn under 16 år i Sverige har IBD. Det totala antalet patienter med IBD i Sverige är sannolikt mellan Vid Crohns sjukdom föreligger en segmentell utbredning av inflammation, och dessemellan finns frisk slemhinna. Sjukdomen kan drabba hela mag-tarmkanalen, från munhålan ner till anus. Det är inte ovanligt att patienter drabbas av förträngningar i tarmarna, s.k. stenoser. Det är också vanligt att fistlar (blindgångar) och varansamlingar, s.k. abscesser bildas på olika ställen i mag-tarmkanalen. Ofta är ändtarmsregionen drabbad och sjukdomen sägs då perianal. Denna variant av Crohns sjukdom upplevs ofta som svårt handikappande. Ulcerös kolit visar sig genom en kontinuerlig inflammation i kolon (tjocktarmen). Utbredningen kan variera mellan att enbart omfatta den sista delen av tarmen d v s rektum till att inbegripa hela kolon. Vanliga symtom vid Crohn s sjukdom är ökad avföringsfrekvens med lös avföring samt buksmärta. Vid ulcerös kolit är de vanligaste symtomen ökad avföringsfrekvens med lös och blod- och slemtillblandad avföring. Utöver detta ses vid svåra attacker av sjukdomarna även viktnedgång, påverkat allmäntillstånd och feber. Hos barn är det vanligt med tillväxthämning. Såväl ulcerös kolit som Crohns sjukdom kan vara starkt kopplade till sjukdomar utanför magtarmkanalen och vissa patienter drabbas av hudförändringar, ledbesvär, ökad risk för trombossjukdom, svårare ögoninflammationer samt inflammation i lever och gallvägar. Patienter med misstanke om IBD utreds vanligtvis med provtagning från blod och avföring då man mäter inflammationsgrad (CRP, SR och feces-calprotektin), men även eventuell anemi och i syfte att utesluta bakteriella tarminfektioner. I utredningen ingår också endoskopi med koloskopi och gastroskopi för att inspektera slemhinnan och ta vävnadsbitar. I många fall görs också en radiologisk utredning med magnetkamera, skiktröntgen och eller ultraljudsundersökning. Diagnosen ställs sedan med hjälp av en sammanvägning av de gjorda undersökningarna. Då sjukdomarna drabbar yngre människor som studerar eller förvärvsarbetar leder sjukdomarna inte bara till en svår personlig situation utan drabbar samhället med stora kostnader för avbrutna studier och höga sjukskrivningstal. Martin Neovius med medarbetare har nyligen visat (mars 2013) att patienter med ulcerös kolit har större sjukfrånvaro än den övriga befolkningen i Sverige. SWIBREG:s styrgrupp Styrgruppen består av läkare, sjuksköterskor, en personuppgiftsansvarig jurist från Landstinget i Östergötland (Lena Jensen). Styrelse företräder härvidlag Svensk Gastroenterologiskförening (SGF), Svensk Kolorektalkirurgisk förening, och Barnläkarföreningen (BLF). Vidare har under 2013 Mag- och tarmförbundet kontaktats. Förbundet är positivt till att utse en patient och en patientanhörig som representanter till SWIBREGSs styrgrupp. Denna person kommer att delta i styrgruppsarbetet från slutet av 2013 eller början på Registerarbetet leds av Pär Myrelid, kirurgkliniken i Linköping som är styrgruppens ordförande. Docent Hans Strid, medicinkliniken, Sahlgrenska har ett övergripande utbildningsansvar och ansvarar tillsammans med mag-tarmsköterska Susanna Jäghult, Danderyds sjukhus för spridningen av registret. Professor Jonas Ludvigsson, barnkliniken, 3

4 Örebro samt Karolinska Institutet står för epidemiologisk och biostatistik kompetens. Docent Jonas Halfvarsson, medicinkliniken Örebro universitetssjukhus arbetar med registrets användning i öppna jämförelser och för forskning. Docent Henrik Hjortswang, medicinkliniken, Linköpings universitetssjukhus utvecklar tillsammans med HealthSolutions AB registrets databasplattform. Under 2013 har Med Dr och gastroenterolog Martin Rejler, medicinkliniken Höglandssjukhuset i Eksjö, knutits till SWIBREG. Dr Rejler har nyligen disputerat inom förbättringsarbete och är knuten till enheten Qulturum i Jönköping. Hans uppgift blir att öka förbättringskunskapen i styrgruppen samt att fullt implementera förbättringskunskap i registret. Vi har eftersträvat en geografisk spridning av medlemmarna i styrgruppen och vi har nu representanter från samtliga universitetsorter utom Umeå. Därutöver har vi även representanter från icke universitetskliniker så som Eksjö och Västerås. Till styrgruppen inom SWIBREG har vi knutit arbetsgrupper. Arbetsgrupperna har i uppgift att ta fram förslag på förbättringar av registret och lägga fram dessa för beslut i arbetsgruppen. Vi har bildat fyra arbetsgrupper bestående av gastroenterologer kolorektalkirurger, barnläkare och IBDsjuksköterskor. I dessa arbetsgrupper återfinns representanter för hela Sverige och för såväl mindre som större sjukhus. Under 2012 knöt sig registret till sydöstra sjukvårdsregionens kompetenscentrum RCSO. Kontakterna med RCSO har intensifierats under RCSO har bland annat fått i officiellt uppdrag att ta fram ett svenskt EQ5D mått men även knutit statistiker till sig för att kunna ge stöd åt register som man samarbetar med. Vi har även tagit kontakt med jurister knutna till RCSO för hjälp med juridiska frågor. Utveckling av registrets innehåll Vi har tidigare valt att dela in registret i tre delar (nivå A, nivå B, nivå C). Vårt fokus ligger nu på att involvera nya kliniker att fylla i företrädesvis den tidigare nivå A (persondata, specifik diagnos, ålder vid diagnos, diagnos år, och duration). Detta för att öka täckningsgraden för registret och på så sätt få en mer heltäckande bild av den svenska IBD populationen. Detta kommer att leda till ett mer aktivt användande av registret. I syfte att öka inrapporteringen har vi tagit fram en mall som ska förenkla datainmatningen (figur 2). Excellistorna kommer sedan att importeras i SWIBREG genom vår registerleverantör Health Solution. Listorna är tänkta som ett verktyg att snabbt mata in många patienter. (obs. personnumret i figur 2 är fingerat). Fig 2. Excelformulär för att förenkla datainmatning till SWIBREG. 4

5 För sjukhus som redan tidigare knutit sig till SWIBREG eftersträvar vi en ökad detaljgrad och där eftersträvar vi att deltagande kliniker ska registrera mottagnings- och slutenvårdsbesök, kirurgisk behandling samt speciell läkemedelsbehandling (tidigare nivå B). Vidare finns möjlighet att registrera diagnostiska metoder, ökning, annan sjukdom, röntgen, skopier, isotopundersökningar samt komplikationer till kirurgi och läkemedelsbiverkningar (nivå C). Det finns för närvarande ett stort intresse i Sverige för att följa effekter och komplikationer av biologiska läkemedel bland patienter med IBD. Vi har därför uppmanat de sjukhus som nu ansluter sig till SWIBREG att på B- och C-nivå i första hand inleda med att först registrera patienter med biologiska läkemedel. Vidare har vi tagit kontakt med flera läkemedelsbolag för att initiera ett samarbete kring biologiska läkemedel. I SWIBREG registreras såväl livskvalitetsmåttet SHS som EQ5D. Nyligen har styrgruppen accepterat en offert från Health Solutions AB som när arbetet är slutfört innebär att digital inmatning av patientdata förs över direkt in i SWIBREG. IBDpatienterna kommer via sina datorer, läsplattor och smarta telefoner kunna registrera data angående symtom, livskvalitet, medicinering mm. På så sätt underlättas inmatningen och mottagningarna kommer att få in uppgifter som kan användas i klinisk rutin. Detta leder också till ett ökat användande av SWIBREG. Ett stort antal enheter i landet genomför för närvarande registrering i SWIBREG men med stor variation där Östergötland torde ha en närmast fullständig täckning, Skåne är det landsting med störst antal registrerade patienter, medan ett par landsting har mycket få registrerade patienter. Under 2013 har vi arrangerat en utbildningsdag kring registret. Alla styrgruppsmedlemmar ansvarar för att under hösten 2013 besöka var sitt landsting. Vi kommer då att presentera SWIBREG men även att undervisa närvarande vårdpersonal i hur man registrerar i SWIBREG samt visa hur man hämtar ut data ur registret. Följande personer ansvarar för respektive landsting: Susanna Jäghult - Gotland Michael Eberhardsson - Sörmland Urban Karlbom - Jämtland [i alla fall kontakta] Hans Strid - Västra Götaland (Borås) Anders Rönnblom Gävleborg Anna Lindhoff-Larsson (Kalmar) Pär Myrelid - Småland (Kronoberg) Henrik Hjortswang - Småland (Jönköping) Jonas Ludvigsson - Värmland Vidare har vi vid ett flertal tillfällen gjort reklam för registret via media och på annat sätt kommunicerat SWIBREG till berörd vårdpersonal. I samband med de Nationella Gastrodagarna i Örebro hade SWIBREG en poster och alla deltagare fick dessutom skriftlig information om SWIBREG (Figur 4). Dr Olof Grip har informerat om IBD i samband med en temadag om IBD arrangerad av tidningen Dagens Medicin den 30 augusti Vid denna temadag deltog inte bara vårdpersonal utan även landstingspolitiker och massmedia. Temadagen spelades in och delar av den sändes på Sveriges Televisions Kunskapskanalen. Även Svensk Gastroenterologisk förenings tidskrift, Gastrokuriren, har publicerat artiklar om SWIBREG. Målsättning för SWIBREG är att inkludera fler kliniker och öka det aktiva användandet av registret under det kommande året. Den 31 december 2014 siktar styrgruppen på att

6 SWIBREG Årsrapport IBD patienter finns registrerade i SWIBREG. Detta skulle då motsvara en ökning med cirka 40 % från Figur 4. Information till alla deltagare i Svenska Gastrodagarna i Örebro, våren Validering av registerdata Kontakt har tagits med Socialstyrelsen och docent Rickard Ljung kring ett samarbete som syftar till att validera diagnoserna ulcerös kolit, Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit i såväl slutenvårdsregistret som i SWIBREG. Detta i syfte att värdera kvaliteten av SWIBREG och samtidigt kvantifiera IBD enligt det svenska Patientregistret. 6

7 Utveckling av registrets struktur Sammanslagningen av SWIBREG och IBD Care under 2012 var den största förändringen i SWIBREGs historia. Den syftade till att öka registrets patientnytta då man förenar registrering av data med ett beslutsstöd. Beslutsstödet innefattar information om sjukdomens utbredning, karaktär, aktuell och tidigare medicinsk behandling, klinisk-, biokemisk och endoskopisk aktivitet. Vidare kan nationella riktlinjer implementeras i form av moduler i beslutsstödet vilket kommer att ge stöd till/underlätta för behandlande doktors arbete i den kliniska vardagen samt öka sannolikheten för att patienter med IBD i Sverige får en lika vård. De nationella riktlinjer som först kommer att implementeras och delvis redan har implementerats är modul för endoskopisk surveillance (övervakning) av IBD patienter med förhöjd risk för kolorektal cancer samt modul för insättning och uppföljning av immunmodulerande respektive biologisk behandling. Vår målsättning är att dessa moduler skall sjösättas nationellt hösten/vintern Vidare pågår arbete inom Barnläkarföreningens arbetsgrupp för IBD med att ta fram ett vårdprogram som kan kopplas till SWIBREG. Fig. 5. Exempel på registerdata. Diagnos och medicinering. 7

8 Antal rapporterade patienter Antalet registrerade patienter fortsätter att öka och är nu uppe i patienter. I tidigare preliminär analys har vi utgått från att det skulle finnas IBD patienter, i det läget motsvarar ca 46 % av det faktiska antalet patienter. Nya data från forskare i Stockholm (Buesch och kollegor) talar dock för att det kan finnas patienter med IBD i Sverige. I det läget motsvarar det registrerade antalet 38 %. På sidorna 5-13 beskriver vi registrerade patienter i SWIBREG (figur 3a-3r). Figur 3a. Antal patienter med IBD enligt diagnos Figur 3b. Antal patienter med IBD enligt kön. Figur 3c. Åldersfördelning 8

9 Figur 3d. Andelen delvis och fullt aktiva registreringar av patienter I systemet finns nu inlagt ett värderingsinstrument som värderar kvaliteten på varje enhets registreringar. Följer man rekommendationerna från registret om återkommande patientskattningar får man ovanstående angivna som fullt aktiva. Patienter där bara diagnosdata finns och eventuellt enstaka uppföljningar anges som delvis aktiva. Antalet fullt aktiva patienter har ökat kraftigt under Figur 3e. Aktuell medicinering enligt preparatval Figur 3f. Antal patienter i SWIBREG som vid något tillfälle erhållit viss typ av medicin 9

10 Figur 3g. Förändring av medicinsk behandlingsstrategi under senaste året Notera att många patienter erhåller behandling med biologiska läkemedel (TNF-hämmare) i form av kurer och inte kontinuerlig behandling. Figur 3h. Orsak till förändring av medicinsk behandling Figur 3i. Antal patienter med pågående behandling 10

11 Figur 3k. Sjukdomsaktivitet vid Crohns sjukdom(harvey Bradshaw Index, HBI) Figur 3l. Sjukdomsaktivitet vid ulcerös kolit( Mayo Score) Figur 3m. Sjukdomsaktivitet enligt läkarens bedömning(physician s Global Assessment, PGA) 11

12 Figur 3n. Antal resektioner på grund av Crohns sjukdom någonsin Notera att kirurgin vid Crohns sjukdom fortfarande i huvudsak berör ileocaekalresektioner och ileokoliska anastomosresektioner men också att segmentresektioner på kolon är förhållandevis vanligt. 200 patienter med Crohns sjukdom har tvingats till borttagande av sin ändtarm och således stomi. Den vanligaste orsaken till detta ingrepp någon eller några av perianala fistlar, analstenos och/eller aktiv proktit som inte svarar på medicinsk behandling. Figur 3o. Antal resektioner på grund av Ulcerös kolit någonsin Notera att kirurgin gäller bortopererade tarmsegment. Vid ulcerös kolit är ju standardoperationen kolektomi eller proktokolektomi vilket alltså innebär borttagande av caekum till och med descendens/sigmoideum respektive caekum till och med rektum. Utifrån dessa data blir det t.ex. uppenbart att hälften av patienterna som kolektomerats (n=408) har rekonstruerats med ileorektal anastomos eller har kvar sin ileostomi och även ändtarmen (n=178). 12

13 Figur 3p. Antal patienter med ett eller flera kirurgiska ingrepp under 2012pga IBD De flesta patienter som opererats under 2012 har genomgått ett ingrepp. Patienter med ulcerös kolit kan ha genomgått tre planerade ingrepp under ett år i form av kolektomi, sedan bäckenreservoar med avlastande ileostomi och slutligen nedläggning av stomin. Vid Crohns sjukdom förekommer också flerstegsingrepp med resektion och avlastande stomi och senare rekonstruktion när patienten hämtat sig. Såväl sjukdomen som tidigare kirurgi kan leda till fler komplikationer och sekundärt till detta även fler ingrepp under en så pass kort tid. Figur 3q. Antal kirurgiska ingrepp någonsin vid IBD Figur 3r. Antal patienter som löper risk att utveckla kort tarm Patienter som fått sin tjocktarm avlägsnad och två meter tunntarm eller mindre alternativt tjocktarm kvar (och inkopplad) men med bara en och en halv meter tunntarm kvar riskerar, eller har redan utvecklat, kort tarm och således behov av vätske- och näringsbehandling parenteralt. 13

14 Ekonomi SWIBREG har fram till 2013 varit helt beroende av bidrag från SKL. Vi erhöll 2013 en miljon kronor och fick 2012 ca :- extra. För närvarande har registret :- i tillgångar. Vi planerar också att söka :- från SKL för att inrätta en koordinator till SWIBREG. Deltagande i registret har hittills varit kostnadsfritt för alla lokala enheter. I början på 2013 hölls ett möte med flera läkemedelsföretag angående samarbete och stöd till registret vilket utföll positivt. Under hösten 2013 beslutade styrgruppen att inleda ett närmare samarbete med läkemedelsindustrin. I första hand handlar detta om en observationsstudie vid införandet av ett nytt biologiskt läkemedel, golimumab. Kontaktperson gentemot läkemedelsindustrin är Doc Jonas Halfvarsson. Fler dylika samarbetsprojekt med läkemedelsindustrin är på gång och på sikt hoppas vi att detta leder ett ekonomiskt tillskott till registret som kan leda till utveckling av detsamma. Utveckling av forskning Registret har hittills fokuserat på patientnytta och inmatning av data snarare än forskning. I dagsläget har hittills tre forskningsprojekt beviljats och fått ut data från SWIBREG. Det ena behandlar sfinkterskador och kontinensfunktion hos vaginalt förlösta kvinnor med inflammatorisk tarmsjukdom (ansvarig Dr Anna Levin), det andra projektet heter Fokus IBD och berör stora delar av IBD-vården och ett flertal aktiva centra (ansvarig Prof Johan D Söderholm) och det tredje projektet syftar till att studera hälsovårdsutnyttjande och sjukfrånvaro samt förtidspensionering vid IBD (ansvarig Doc Martin Neovius). För att underlätta forskning baserad på SWIBREG har 2013 Jonas Halfvarsson tagit fram ett förslag på att standardisera ansökningsformulär som ska användas när man begär ut data från SWIBREG. Förslaget är nu ute på remiss i styrelsen och vi räknar med att det ska färdigställas under hösten Alla patienter i SWIBREG är formellt knutna till en viss klinik. För att förenkla flytten mellan olika kliniker (patienter kan flytta till en ny ort, de kan också välja att kontakta annan klinik för vård) har vi inrättat en virtuell klinik för patienter som flyttar från en SWIBREG-ansluten klinik till en klinik som inte har anslutit sig till SWIBREG. Arbetet med att göra registret mer barnvänligt Under året har SWIBREG haft en tät kommunikation med Barnläkarföreningens arbetsgrupp för IBD i syfte att göra SWIBREG mer användarvänligt för barnläkare och pediatriska patienter. Därför håller vi nu på att implementera den så kallade Parisklassifikationen för alla IBD patienter under 17 år, vidare har en tillväxtkurva införts i SWIBREG. Slutligen kommer vi att försöka ta fram PUCAI index hos alla med diagnosen ulcerös kolit före 17 års ålder. Under hösten 2013 planeras flera aktiviteter på de så kallade Nationella Barn IBD-dagarna i Örebro för att uppmärksamma registret och även förevisa hur registret och inmatning i registret fungerar. 14

15 Öppna jämförelser Vi hoppas komma igång med öppna jämförelser under Framför allt gäller det dyra biologiska läkemedel i form av TNF hämmare som används i allt högre omfattning. Dessutom är det sannolikt på väg in andra biologiska läkemedel i behandlingsarsenalen vid IBD: dessa mediciner kräver noggrannkontroll och uppföljning. Intresset för de biologiska läkemedlen är stort ifrån såväl landsting, industri, som från läkemedelsverket. Öppna jämförelser är också viktiga, när det gäller kvaliteten på den IBD-vård som ges i olika delar av landet. Patientinmatning av data Tillsammans med registerleverantör Health Solutions utvecklar vi för närvarande en applikation för mobiltelefon samt en lösning för Mina vårdkontakter som ska göra det möjligt för patienter att själva registrera data i SWIBREG. En lösning beräknas vara färdig underhösten SWIBREG:s utbildningsorganisation Följande personer är för närvarande lokalt utbildningsansvariga i de 6 utbildningsregioner vi delat i landet; Maja Ideström Karl Kappinen Johan Svahn Ulrika Fagerberg Robert Saalman Barngastroenterologi Karolinska sjukhuset Barngastroenterologi Sundsvalls sjukhus Barngastroenterologi Lunds universitetssjukhus Barngastroenterologi Västerås sjukhus Barngastroenterologi Drottning Silvias barnsjukhus Anders Falk Kolorektalkirurg SUS, Malmö Pär Myrelid Kolorektalkirurg Linköpings universitetssjukhus Mattias Block Kolorektalkirurg Östra sjukhuset Urban Karlbom Kolorektalkirurg Akademiska sjukhuset, Uppsala P-O Nyström Kolorektalkirurg Karolinska sjukhuset Jan Lindberg Kolorektalkirurg Umeå universitetssjukhus Hans Strid Gastroenterolog Sahlgrenska sjukhuset Anders Rönnblom Gastroenterolog Akademiska sjukhuset, Uppsala Pontus Karling Gastroenterolog Norrlands universitetssjukhus, Umeå Susanna Jäghult Sjuksköterska Danderyds sjukhus gastroenterologi Olof Grip Gastroenterolog SUS, Malmö Henrik Hjortswang Gastroenterolog Linköpings universitetssjukhus 15

16 Förbättringskunskap I syfte att förbättra vården och att öka fokus på patientens önskemål har styrgrupppens medlemmar aktivt tillfrågat patienter med IBD vad som är viktigast för dem (patienterna) och hur läkare, sjuksköterskor och patienter gemensamt kan nå patienternas mål. Bland de exempel som patienter ger över problem finns: att slippa få ont i magen och inte kunna äta, att slippa fistlar och stomier eftersom dessa ger sociala problem, att slippa operas en gång till, att inte känna sig trött, att inte behöva oroa sig för nästa skov, att slippa toalett beroendet och morgondiarréerna, att få ett bättre fungerande sexliv och att kunna arbeta heltid. För att kunna möta patientens behov behöver vården arbeta med följande områden: att operationsplanerare och läkare hittar tider för IBD-operationer även om IBD av vissa vårdgivare betraktas som en godartad sjukdom i jämförelse med cancer. vården måste planera och samordna arbetet bättre med patienten så att patienten är optimerad inför operationen nutritionellt och med läkemedel för att på så vis minska risken för komplikationer.. Vidare finns ett behov av att skapa stomi- och reservoarmottagningar där patienten lätt kan få tid och råd kring sin stomi. SWIBREG kan här vara ett hjälpmedel eftersom den grafiska bilden av hur patienten mår snabbt informerar behandlande läkare och sjuksköterska om patientens hälsotillstånd. Det är också viktigt att involvera kurator om patientens sociala problem och sannolikt kan en tätare kontakt med sjuksköterska i syfte att stämma av sjukdomsaktivitet vara värdefullt. Såväl läkare som annan vårdpersonal bör aktivt ta upp frågor kring patientens samliv när sjukdomen motiverar det. Samtidigt visar förbättringsarbetet att även patienten måste engageras mer för att nå de mål som överenskommits. För att påverka sin situation kan patienten motiveras att inta en näringsriktig kost, sluta röka, motionera inför en operation. berätta om patienten mår sämre. lämnade blodprov som läkaren ordinerat. att komma till uppföljningarna av behandling och hälsotillstånd. patienten kan också uppmuntras att diskutera sitt samliv med sin partner när sjukdomen motiverar det 16

17 Sammanfattning SWIBREG är Sveriges nationella kvalitetsregister för inflammatorisk tarmsjukdom. Det övergripande målet med SWIBREG är att förbättra vården av inflammatorisk tarmsjukdom och mer konkret: Förbättrad livskvalitet hos individer med IBD Optimera medicinsk och kirurgisk behandling av såväl ulcerös kolit som Crohns sjukdom, inklusive minimera förekomst av anemi och kontinuerlig steroidbehandling vid IBD Öka följsamheten till nationella riktlinjer, exempelvis endoskopisk övervakning av kolit Minska komplikationer i form av fistlar och stenoser vid Crohns sjukdom, inklusive perianal fistelsjukdom tillgodose en optimal tillväxt hos barn- och ungdomspatienter med IBD för att förbättra livskvaliteten. att med hjälp av den nya digitala tekniken förbättra inmatning av patientdata och på så sätt förbättra kontakten med våra IBD patienter. Från styrgruppen vill vi rikta ett stort tack till alla som deltar i SWIBREG! 17

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Pär Myrelid Registerhållare SWIBREG 2014-08-29 Nationellt kvalitetsregister med syftet att öka kunskapen om och förbättra vården av inflammatorisk

Läs mer

Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom

Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom Ett förbättringsarbete inom gastromottagningen CLV Charisis D. ST läkare Internmedicin Jönsson K-Å. överläkare gastroenterologi, Docent Medicinkliniken

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

vid inflammatorisk tarmsjukdom

vid inflammatorisk tarmsjukdom BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING senioralert@lj.se AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Organisation: Organisationsnummer: Postadress: Telefon: E-post:

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi

Läs mer

ÅRSRAPPORT SWIBREG Publicerad 2015-09-01

ÅRSRAPPORT SWIBREG Publicerad 2015-09-01 ÅRSRAPPORT SWIBREG Publicerad 2015-09-01 STYRGRUPP Pär Myrelid (Ordf.) Hans Strid (Utbildningsansvarig) Jonas F. Ludvigsson Mattias Block Susanna Jäghult Henrik Hjortswang Jonas Halfvarson Michael Eberhardsson

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Lokalt vårdprogram för utredning och behandling av IBD i Östergötland

Lokalt vårdprogram för utredning och behandling av IBD i Östergötland i 1(6) Lokalt vårdprogram för utredning och behandling av IBD i Östergötland Detta vårdprogram ska: - Ge utredningsgång vid misstänkt IBD - Ge behandlingsförslag vid konstaterad IBD. 1. Definition IBD

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret

Svenska Barnreumaregistret Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

Avtal mellan organisationerna:

Avtal mellan organisationerna: Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42227 Fastställandedatum: 2012-04-24 Upprättare: Marie-Louise S Lång Sverin Giltigt t.o.m.: 2014-04-24 Fastställare: Åsa Celander Medicinsk gastroenterologi

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid

Läs mer

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du

Läs mer

Del 6_9 sidor_13 poäng

Del 6_9 sidor_13 poäng En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12

Läs mer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Multicenterstudien Leukoplakier/Oral Cancer preliminära data juni 2013

Multicenterstudien Leukoplakier/Oral Cancer preliminära data juni 2013 Multicenterstudien Leukoplakier/Oral Cancer preliminära data juni 2013 Det finns 87 stycken förstabesök registrerade. Totalt är 350 patientbesök registerade. Deltagande centra: Oral Medicin och Käkkirurgi,

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Indikationer för ortopedisk behandling

Indikationer för ortopedisk behandling Indikationer för ortopedisk behandling Ett uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting Olof Johnell Håkan Krzeszowski Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Varför ortopediska sjukdomar? Drabbar

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

Ambulansdirigering Medhelp

Ambulansdirigering Medhelp LS-LED12-577 Ambulansdirigering Medhelp Maud Ekman (V) har inlämnat en interpellation om vad som krävs för att avtalet med Medhelp om ambulansdirigering inte ska förlängas och vilka alternativ som finns

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2010

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2010 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2010 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård Nyckeltal 2015 Rapport Hudsjukvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsdata...4 3. Profil- och verksamhetsbeskrivning...5 4. Nyckeltalsgrafer...8 5. Landstingsprofiler...24 6. Nyckeltal...28

Läs mer

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk

Läs mer

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta? En 22-årig kvinna kommer in till akuten med frekventa blodiga diarréer och påverkat allmäntillstånd. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad

Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad 2012 Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP Publicerad Målsättning: Registrets uppgift är att fortlöpande samla och analysera patientdata från Svensk sjukvård

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke

Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

ÅRSRAPPORT SWIBREG 2014-09-01

ÅRSRAPPORT SWIBREG 2014-09-01 ÅRSRAPPORT SWIBREG 2014-09-01 STYRGRUPP Pär Myrelid (Ordf.) Hans Strid (Utbildningsansvarig) Jonas F. Ludvigsson Mattias Block Susanna Jäghult Henrik Hjortswang Jonas Halfvarson Michael Eberhardsson Urban

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO OKTOBER 2015 Denna rapport i siffror 64 1/3 2 78 91 76 % mån % % %

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Framtidens IBD-Vård. Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska

Framtidens IBD-Vård. Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska Framtidens IBD-Vård Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska Resan vården måste göra Jag är lärare inte patient Den mobila generationen nya förväntningar Ny teknik kommer att

Läs mer

Del 3_9 sidor_12 poäng

Del 3_9 sidor_12 poäng Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon

Läs mer

Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1

Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1 Barnläkarföreningens arbetsgrupp för vaccinationer tackar för möjligheten att yttra sig angående de vaccin som är aktuella i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet. Att man omvandlar tidigare

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Koloskopiförberedelser med Movprep

Koloskopiförberedelser med Movprep Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling Micael Ljuslinder, Ortopedkliniken, NorrlandsUniveritetssjukhus Anders Edström, Memeologen, Västerbottens

Läs mer

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna

Läs mer

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister) Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR (handkirurgiskt kvalitetsregister) Ett samarbete mellan Södersjukhuset AB Linköpings Universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Nationsdata avseende gynekologisk kirurgi utförd på benign indikation omfattande GynOp och

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning

Läs mer

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 NKO Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 - Lars Lidgren (ordf.), Lund - Olle Hägg, Göteborg - Johan Kärrholm, Göteborg - K-G Thorngren, Lund - Olle Nilsson, Uppsala - Olle

Läs mer

Snacka om mat. Kurs om magens funktion och hur den påverkas av diabetes. Alternativ 1, Tisdag 9/2 och 23/2

Snacka om mat. Kurs om magens funktion och hur den påverkas av diabetes. Alternativ 1, Tisdag 9/2 och 23/2 Kurser Våren 2016 Stockholms Läns Diabetesförening, SLD, har ett samarbete med Storstockholms Diabetesförening, SSDF. Detta innebär att du som medlem hos oss i SLD kan gå kurser arrangerade av SSDF till

Läs mer

Läkemedel vi inte har råd med

Läkemedel vi inte har råd med Läkemedel vi inte har råd med Switch från Remicade till Remsima i Skåne Jan Lillienau, docent Sektionschef gastroenterologi, SUS Ordförande terapigrupp gastroenterologi Medlem terapigrupp biologiska läkemedel

Läs mer

Avtal avseende allmäntandvård för barn och ungdomar

Avtal avseende allmäntandvård för barn och ungdomar 1/11 Avtal avseende allmäntandvård för barn och ungdomar nehållsförteckning AVTALSPARTER Uppdragsgivare: Landstinget i Kalmar Län Strömgatan 13 391 26 KALMAR Org nr: 232100-0073 Hemsida: www.ltkalmar.se

Läs mer

2016-01-01 2016-12-31

2016-01-01 2016-12-31 1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Styrelsen för Örebro länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2008.

Styrelsen för Örebro länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2008. Verksamhetsberättelse Styrelsen för Örebro länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2008. Styrelsen Ordförande AU Kerstin Gunnarson Fjugesta

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 3 April 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det nya numret av Speciellt kan du läsa om: Remissfri bröstmottagning Bättre cancervård i länet

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte

Protokoll från styrelsemöte Protokoll från styrelsemöte Datum: 160211-160212 Plats: Stockholm Närvarande: Ann-Britt Zakrisson ordförande, Pia Kalm-Stephens mötessekreterare, Margareta Eriksson, Kerstin Sundell-Bergström, Therese

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Cecilie Hveding Blimark januari 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, och Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kristianstad, SFOG-veckan, 27/8, 2012 Fakta om fienden: Hur vanligt

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Göran Eliasson Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Kvalitetsregisterdagarna

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2007. Svenska korsbandsregistret X-Base. www.aclregister.nu. Innehållsförteckning

ÅRSRAPPORT 2007. Svenska korsbandsregistret X-Base. www.aclregister.nu. Innehållsförteckning ÅRSRAPPORT 2007 Svenska korsbandsregistret X-Base 2737 Primäroperationer 143 Revisioner 102 Reoperationer www.aclregister.nu Innehållsförteckning Förord Inrapportering Återrapportering Täckning Organisation

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer