/Göran Svanelid, universitetslektor, SU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54"

Transkript

1 /Göran Svanelid, universitetslektor, SU

2

3

4 - Eleven har kunskaper om MR & BR och visar de genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. - Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de finns. - Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. - Eleven kan ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. - Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. - Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

5 Tabell 1: Vad kan MR och BR innebära? Hemma Skolan Mänskliga rättigheter (MR) Barnens rättigheter (BR) Tabell 2: Orsaker till att man flyttar Flytt inom Sverige Flytt till Sverige Frivilligt (pull) Av tvång (push) Tabell 3: Konsekvenser av att man flyttar inom eller till Sverige Barn Familj Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser

6 (Kunskapskrav. Centrala innehållet. Förmågorna) Exempel SH i åk 6 Kunskapskrav Eleven har kunskaper om olika SHS och visar det genom att beskriva hur de är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom olika SHS I beskrivningarna använder eleven begrepp på olika fungerande sätt Utifrån ett givet exempel kan eleven resonera dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer och dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka Eleven kan undersöka elevnära SHF ur något perspektiv och beskriver då samband samt kan resonera på olika nivåer Eleven värderar och uttrycker ståndpunkter i elevnära SHF genom att resonera på olika nivåer och med olika underbyggda argument Eleven redogör för innebörden av de MR + BR och ger exempel på vad rättigheterna har för betydelse för barn i olika delar av världen Eleven har kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att resonera om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang CI /SHS Förmåga Fakta Alla 5 Analys Alla 5 Alla 5 Alla 5 Alla 5 Politik Politik Begrepp Analys Analys Kommunikativ Fakta Analys Fakta Analys Eleven kan söka information om samhället och använder då källor på olika fungerande sätt och för resonemang om informationens och källornas användbarhet Alla 5 Info- Hantering

7 1. Motivationstext 2. The Big Q som undervisningen ska besvara 3. Synliggöra förmågorna The Big 5 i Lärandemålen (Vad ska vi lära oss?) 4. Undervisningens innehåll (CI) 5. Arbetssätt (lässtrategier, källkritik, TTT, EPA ) 6. Till din hjälp har du: lärobok, anteckningar, feedback från lärare och kamrater ( two stars and a wish ), centrala begrepp, stödstrukturer, analysmodell, kartor, Internet 7. Bedömning av The Big 5 : - Hur du kan byta perspektiv, beskriva och förklara samband, använda begrepp, tolka, värdera, jämföra, resonera kring orsaker och konsekvenser samt diskutera och samtala.

8 Tidigare när vi lärde oss geografi handlade det om Sverige, Norden och vår egen gemensamma världsdel; Europa. Nu ska vi ta det sista stora steget ut i övriga världen. Vet du att jordens kontinenter rör sig ett par centimeter per år och dessa små rörelser har skapat jordens största och högsta bergskedjor och inte bara det. De små rörelserna har dödat många miljoner människor. Det låter väl spännande Du kommer att få tänka kring frågor som: Vet du namnen på andra världsdelar än Europa och var de ligger? Hur har den jättestora och enormt höga bergskedjan Himalaya har formats? Kan du namnen på några andra stora och höga bergskedjor och vet du var de ligger och har formats? Vet du att dessa stora och höga bergskedjor en dag kommer att försvinna? Hur kan det gå till? Två av frågorna är viktigare än de andra: Vilka två? Varför? Glöm aldrig att den viktigaste geografifrågan är: - VAD finns VAR och VARFÖR just där? (Motivation genom utmanande frågor. Frågorna pekar på vad som är viktiga kunskaper t ex analyskunskaper)

9 1. Analysera hur naturens egna processer formar och förändrar livsmiljön i olika delar av världen. Det betyder att du ska kunna förklara hur kontinenternas olika rörelser kan orsaka allvarliga naturkatastrofer som jordbävningar, tsunamin, vulkanutbrott, men även förklara varför stora bergskedjor som Himalaya och Anderna ligger där de ligger. D.v.s. VAD finns VAR och VARFÖR just där? Du ska även kunna förklara hur t ex floder nöter ner bergskedjor (erosion), transporterar bort sand, jord och grus för att till slut avlagras allt detta längs med flodstränderna och vid kusten (delta). Här hittar bördig jord och de tätbefolkade områdena i världen Analysera hur människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. Det betyder att du ska kunna förklara t.ex. hur människor genom att hugga ner skog, bedriva jordbruk och bygga stora städer med bostäder, motorvägar, flygplatser, sjukhus, skolor och mycket annat som påverkar landskapet och miljön. (Vi tränar på att utveckla analysförmågan genom att förklara samband och tänka i termer av orsaker och konsekvenser). 1 Samband mellan erosion, transport, avlagring, bördig jord, tätbefolkade områden.

10 3. Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. 4. Göra geografiska analyser av världen och värdera resultaten med hjälp av kartor och diagram. 5. Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

11 Exogena processer Endogena processer Människors verksamheter Naturkatastrofer Livsmiljö Etik Miljöfrågor Hållbar utveckling Utvecklingsfrågor (Vi tränar på att använda begrepp för att de ska utvecklas och bedömas, d.v.s. begrepp som stödstruktur för lärandet)

12 Orsaker till FENOMEN Konsekvenser av.. Bergskedjor Jordbävningar Vulkanutbrott Tsunami Floders avlagring Generella mönster?

13 1. Vi börjar som vanligt att vi berättar vad vi redan vet om världen utanför Europa: Vem har rest Vart i världen eller sett bilder, TV-program om olika länder och världsdelar och Hur såg det ut där? Och Varför såg det ut just så just där? (Här är det bra om du alltid försöker jämföra med hur det ser ut i Sverige eller i det land du kommer ifrån). 2. Vi sammanfattar det ni vet med hjälp av tabell 1. (De begrepp som kan användas i detta sammanhang är t.ex. klimat, växtlighet, livsmiljöer, befolkning städer och befolkningsstorlek/täthet samt några geografiska fenomen som eleverna bidrar med). (Principen om att utgå från elevernas förförståelse och egna erfarenheter samt att lägga tid på elevernas begrepps- och analysförmåga. Begrepp och mallar som stödstrukturer för att eleverna ska ta nästa steg i sin kunskapsutveckling). 3. Vi kommer att läsa högt ut läroboken och jag kommer då att hjälpa er att förstå texten mer på djupet: - Vi kommer att reda ut oklarheter i texterna vi läser. - Vi kommer även att träna på att sammanfatta det viktigaste i texterna. (Vilka frågor är texten ett svar på?) - Vi kommer att träna oss på att formulera egna frågor om innehållet i texterna.

14 - Ni kommer att få läxor för att bli bättre på sambandsjakt, d.v.s. ni ska med hjälp av lärobokstexterna ge exempel på korta och långa sambandskedjor. - Ni ska även leta upp och visa att ni förstår betydelsen av viktiga geografiska begrepp genom att skapa en mening där begreppen ingår. (Olika lässtrategier lärs ut för att stödja BÅDE elevernas läsoch kunskapsutveckling. Speciellt viktigt för de svaga läsarna. Dessutom utifrån tanken att läraren fungerar som tanketränare ; d.v.s. läraren blir en modell för lärandet. Genomgående gäller dessutom principerna om TTT = Tid Till Tänkande och EPA-metoden = Från Eget, via Par- till Allas tänkande tillsammans, d.v.s. interaktion med stöd i en språkbaserad undervisning och tänkande: Vygotskij!). 4. Efter cirka halva tiden får ni i långläxa att försöka förklara något som vi samtalat och läst om med hjälp av The Big Q : Vad finns Var och Varför just här? När ni lämnat in era svar på långläxan så kommer någon av era klasskamrater att dela ut Two stars and a wish. 5. Ni kommer dessutom få chansen att i halvtid ge mig One star and two wishes. Detta för att jag ska bli bättre på något som ni tycker är viktigt. (Tanken med punkterna 4 och 5 utgår från forskning om formativ bedömning (bedömning FÖR lärande) och som främst förknippas med namn som Paul Black & Dylan Wiliam, John Hattie samt Anders Jönsson).

15 6. Vi kommer att träna på att både beskriva och förklara olika saker som har med geografi att göra genom övningen Bit för Bit. Då kommer ni i olika lag och med hjälp av kartboken tävla om att bli klassens Atlaskung och Atlasdrottning. (Tanken är att ett tävlingsmoment kan öka motivationen; att se kartbokens möjligheter, Min bästa vän för att både beskriva och förklara geografiska fenomen & samband). 7. Allt avslutas med att ni får välja mellan ett muntligt eller skriftligt parprov ( Hej Experten! ). Du ska främst kunna visa att du kan svara på frågan: - VAD (bergskedjor som Himalaya och Anderna, jordbävningar, vulkanutbrott, Tsunami, de stora befolkningsområdena kring flodernas dalar och vid delta) finns VAR ( t ex kring floderna Nilen i Egypten, Ganges i Indien, Mississippi i USA samt Huanghe och Yangtse i Kina och Varför just där? En kluring : Varför finns det så få människor som bor längs med och vid Amazonflodens mynning? Det är ju ändå världens längsta flod. - Använda olika geografiska begrepp.

16 Vi tror inte det finns någon nu eller levande elev som tycker det är häftigt med prov. Den här gången känns det lite bättre för vi ska få jobba i par. Vi får samtala med varandra, två och två, innan vi skriver ner vårt svar. Vi tror att vår lärare vill visa sig lite modern eller så han varit på någon kurs. Tyvärr så blev det nog inte som vår lärare hade tänkt sig. Han skulle givetvis ALDRIG ha berättat om sina nya moderna idéer, för vet du vad som hände? Jo, alla i klassen tänkte på samma sätt, nämligen så här: - Vad bra att vi får göra provet i par. Då litar jag på att min kompis har pluggat järnet och så får jag jättebra betyg trots att det är min kompis som svarat på alla frågor. Igår fick vi reda på hur paren hade satts ihop och alla hade tänkt som jag. Den bistra sanningen är att ingen kan någonting. Det är därför vi har tagit kontakt med dig. Vi har hört att du kan allt om geografi. Du kan bli vår räddning, för så här konstig är lärare: Han tror att vi kan allt, ibland tror han att vi är små experter. Trevlig, men helt fel tänkt Tyvärr är det tvärt om. Vi har nog inte riktigt lyssnat så noga på vår lärare och vi har slarvat med att göra läxorna. Vi menar, hur kul kan det vara med läxor i geografi? Nu är det panik för provet kommer senare idag. Med din hjälp kan vi nog fixa provet. Här kommer nu våra frågor till dig, ärade Experten!

17 Fråga 1: Vår lärare började med att fråga oss vilka länder vi har besökt. Det var ju inte så svårt. Det visade sig att nästan ingen hade varit i Afrika, och Antarktis visste vi inte ens att det var en världsdel. Vi tänkte så här om Antarktis: - Är inte Arktis en världsdel så är väl inte Antarktis det heller, men det är tydligen fel. Så vår första fråga är: Hur kommer det sig att Antarktis är en världsdel, eller kontinent som vår lärare vill att vi ska säga, när inte Arktis är det. Vad är skillnaden mellan dessa två? Vi fattar noll! Fråga 2: Det var ju så att knappt någon i klassen hade besökt Afrika eller Antarktis. Där trodde vi att det var slut med den saken, men det var det givetvis inte, utan vår lärare tjatade vidare med en av hans älsklingsfrågor (som är SÅ jobbiga): Alltså ännu en varför - fråga (en av flera tusen vi fått den senaste tiden), som löd så här: Varför har så få av er varit i Afrika och ingen i Antarktis? Hur ska vi kunna veta det? Här kan du se ett exempel på att vår lärare tror att vi är små geografiexperter. Vi har faktiskt diskuterat i klassen om vår lärare själv kan svara på sina egna frågor. Men du kan säkert det.

18 Fråga 3: Vi har jobbat väldigt mycket med att jämföra olika saker (förresten, att hela tiden hålla på att jämföra olika saker är en annan av vår lärares moderna favoritmetoder) och vi kommer säkert att få en fråga om olika floder. Så vi misstänker starkt att vi ska jämföra olika floder med varandra. Då blir det säkert en fråga typ den här: Vilka är världens längsta floder och varför bor det så många människor vid dessa floder? Detta gäller tydligen inte Amazonfloden, men vi slipper nog förklara det för det märkte vi att vår lärare inte heller kunde förklara. Fråga 4: Vi har lärt oss namnen på olika bergskedjor i världen. Vad nu det ska vara bra för. Vi vet t ex var Himalaya och Anderna ligger, men vi skulle gärna vilja veta: Varför ligger de just där de ligger? Några i klassen tror att det är Gud som har skapat alla bergskedjor, men det tycker jag och några andra verkar konstigt. Vet du hur de största bergskedjorna har bildats? Tacksam för ett ganska långt svar! Fråga 5: Vi såg en film om Tsunami, vulkaner och jordbävningar. Det var ganska häftigt faktiskt. Det var nog enda gången alla i klassen var lite koncentrerade. Efter filmen berättade vår lärare att det var viktigt att vi kunde beskriva olika samband (det är ett annat av hans favoritord). Vi tror därför att vi kommer att få en fråga om:

19 Vilka samband finns mellan vulkaner, att kontinenterna rör sig, Tsunami och jordbävningar? Här skulle vi också vilja att du svarar med flera meningar. Kom igen nu Experten! Allt hänger på dig! Fråga 6: Nu till vår sista fråga och den är så konstig så vi vet inte om vi ens vågar ställa den. Vi tycker det är lite pinsamt faktiskt. Inte för oss i klassen, men väldigt, väldigt pinsamt för vår lärare, som på en lektion plötsligt säger: - Vet ni barn (vi HATAR när han kallar oss för barn. Vi är ju faktiskt snart tonåringar och nu kommer den pinsamma frågan: Förr eller senare kommer inte Himalaya att finnas. Där Himalaya idag ligger kommer bönder att plöja, så och skörda på sina platta jordbruksmarker. Hur kan en bergskedja som Himalaya försvinna? Vi tycker inte lärare ska skämta med sina elever, eller lura i dem rena felaktigheter. Min morsa tror som jag: Inte kan Himalaya någonsin försvinna helt. Det är den för hög för. Menar han att det är någon som har som jobba att fila ner Himalaya, eller? Jag tror på morsan. Vad säger du själv Experten? Nu ska vi läsa igenom dina svar och mest ser vi fram emot att läsa ditt svar på fråga 6. Det gör nog min morsa också! Stackars vår lärare Pinsamt är bara förnamnet.

20 Experten: Två saker till: Att vi frågat en expert om hjälp kan väl inte vara fusk? Det viktigaste måste ju vara att vi lär oss saker, inte HUR vi lär oss. Håller du med? Vi lovar att lyssna mer på vår lärare i framtiden, även om han är pinsam. Tack för hjälpen!

21 Tabell 1 Världen i åk 6 Världsdel Länder som jag varit i: Hur såg det ut i landet jämfört med Sverige? Försök förklara skillnaderna! Stora städer jag varit i: Europa Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Antarktis Vilka världsdelar har de flesta av er varit i? Varför? Vilka världsdelar har ingen varit i? Varför?

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com The big 5 (Som ska utvecklas och bedömas) Analysförmåga Kommunikativförmåga Förmåga

Läs mer

The Big 5. Analysförmåga. Kommunikativ förmåga. Begreppsförmåga. Procedurförmåga/IHF. Metakognitiv förmåga

The Big 5. Analysförmåga. Kommunikativ förmåga. Begreppsförmåga. Procedurförmåga/IHF. Metakognitiv förmåga The Big 5 Analysförmåga Kommunikativ förmåga Begreppsförmåga Procedurförmåga/IHF Metakognitiv förmåga Vad är poängen med Big 5? Utvecklar ett gemensamt yrkesspråk mellan olika pedagoger (fritids & skola)

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema:

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema: När & fjärran Asien Antarktis Sydamerika Nordamerika Europa Afrika Oceanien Tema: Period 4 vecka 2-7 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) ut och upptäcka världen

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Lokal studieplan för Samhällsorientering

Lokal studieplan för Samhällsorientering Lokal studieplan för Samhällsorientering Kunskaps område Att leva tillsamma ns Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment för åk 1 Moment för åk 2 Moment för åk 3 Skildringar av livet förr och i barnlitteratur,

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Utökad lärarhandledning: 70 100 sidor bedömningsmodell och lösningsförslag! SO S. störst chans att uppleva The Big 5

Utökad lärarhandledning: 70 100 sidor bedömningsmodell och lösningsförslag! SO S. störst chans att uppleva The Big 5 NYHET! Utökad lärarhandledning: 70 100 sidor bedömningsmodell och lösningsförslag! SO S störst chans att uppleva The Big 5 2 En säker väg till kunskapsmålen Med SO-serien får du ett material som fokuserat

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar

Läs mer

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare) Vadå fånga förmågan? Att hjälpa elever att fånga förmågor i svenskämnet handlar om att ge dem förutsättningar för att tänka, kommunicera och lära. I skolan har vi chansen att hjälpa elever att hitta byggstenar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22. Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO

Läs mer

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12 Namn: Klass: Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12 Förmågor i fokus: Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang Praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE: VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Välkommen till Särvux i Mölnlycke!

Välkommen till Särvux i Mölnlycke! Sär vux kursprogram 2013 Välkommen till Särvux i Mölnlycke! Särskild utbildning för vuxna (Särvux) är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Lärarmaterial MAFFIANS Ö. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Benni Bödker

Lärarmaterial MAFFIANS Ö. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Benni Bödker SIDAN 1 Författare: Benni Bödker Vad handlar boken om? Boken handlar om den föräldralöse pojken Marko. Han bor tillsammans med gruppen Gamma som jagar brottslingar. När Markos föräldrar dödades av bankrånare

Läs mer

SÄRVUX kursprogram 2014-2015

SÄRVUX kursprogram 2014-2015 SÄRVUX kursprogram 2014-2015 Välkommen till Vux i Mölnlycke! Särskild utbildning för vuxna (Särvux) är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday Kunskapskrav För betyget E: -Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING INLEDNING. Avsnitt i serien Jorden i Atacamaöknen Luften i Linfen Vattnet i Cherrapunjee Elden på Tanna

LÄRARHANDLEDNING INLEDNING. Avsnitt i serien Jorden i Atacamaöknen Luften i Linfen Vattnet i Cherrapunjee Elden på Tanna LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Tv-serien Extreme places with Björnulf är ett geografiprogram med karaktären av drama och dokumentär, samt med innehåll från naturgeografi och kulturgeografi. Serien innehåller

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ)

Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ) Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ) Syfte I detta område kommer du att få lära dig om hur naturresurser hänger samman med konflikter. Du kommer också att få lära dig om hur människa,

Läs mer

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare) Vadå fånga förmågan? Att hjälpa elever att fånga förmågor i svenskämnet handlar om att ge dem förutsättningar för att tänka, kommunicera och lära. I skolan har vi chansen att hjälpa elever att hitta byggstenar

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar. Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer