/Göran Svanelid, universitetslektor, SU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54"

Transkript

1 /Göran Svanelid, universitetslektor, SU

2

3

4 - Eleven har kunskaper om MR & BR och visar de genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. - Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de finns. - Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. - Eleven kan ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. - Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. - Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

5 Tabell 1: Vad kan MR och BR innebära? Hemma Skolan Mänskliga rättigheter (MR) Barnens rättigheter (BR) Tabell 2: Orsaker till att man flyttar Flytt inom Sverige Flytt till Sverige Frivilligt (pull) Av tvång (push) Tabell 3: Konsekvenser av att man flyttar inom eller till Sverige Barn Familj Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser

6 (Kunskapskrav. Centrala innehållet. Förmågorna) Exempel SH i åk 6 Kunskapskrav Eleven har kunskaper om olika SHS och visar det genom att beskriva hur de är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom olika SHS I beskrivningarna använder eleven begrepp på olika fungerande sätt Utifrån ett givet exempel kan eleven resonera dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer och dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka Eleven kan undersöka elevnära SHF ur något perspektiv och beskriver då samband samt kan resonera på olika nivåer Eleven värderar och uttrycker ståndpunkter i elevnära SHF genom att resonera på olika nivåer och med olika underbyggda argument Eleven redogör för innebörden av de MR + BR och ger exempel på vad rättigheterna har för betydelse för barn i olika delar av världen Eleven har kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att resonera om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang CI /SHS Förmåga Fakta Alla 5 Analys Alla 5 Alla 5 Alla 5 Alla 5 Politik Politik Begrepp Analys Analys Kommunikativ Fakta Analys Fakta Analys Eleven kan söka information om samhället och använder då källor på olika fungerande sätt och för resonemang om informationens och källornas användbarhet Alla 5 Info- Hantering

7 1. Motivationstext 2. The Big Q som undervisningen ska besvara 3. Synliggöra förmågorna The Big 5 i Lärandemålen (Vad ska vi lära oss?) 4. Undervisningens innehåll (CI) 5. Arbetssätt (lässtrategier, källkritik, TTT, EPA ) 6. Till din hjälp har du: lärobok, anteckningar, feedback från lärare och kamrater ( two stars and a wish ), centrala begrepp, stödstrukturer, analysmodell, kartor, Internet 7. Bedömning av The Big 5 : - Hur du kan byta perspektiv, beskriva och förklara samband, använda begrepp, tolka, värdera, jämföra, resonera kring orsaker och konsekvenser samt diskutera och samtala.

8 Tidigare när vi lärde oss geografi handlade det om Sverige, Norden och vår egen gemensamma världsdel; Europa. Nu ska vi ta det sista stora steget ut i övriga världen. Vet du att jordens kontinenter rör sig ett par centimeter per år och dessa små rörelser har skapat jordens största och högsta bergskedjor och inte bara det. De små rörelserna har dödat många miljoner människor. Det låter väl spännande Du kommer att få tänka kring frågor som: Vet du namnen på andra världsdelar än Europa och var de ligger? Hur har den jättestora och enormt höga bergskedjan Himalaya har formats? Kan du namnen på några andra stora och höga bergskedjor och vet du var de ligger och har formats? Vet du att dessa stora och höga bergskedjor en dag kommer att försvinna? Hur kan det gå till? Två av frågorna är viktigare än de andra: Vilka två? Varför? Glöm aldrig att den viktigaste geografifrågan är: - VAD finns VAR och VARFÖR just där? (Motivation genom utmanande frågor. Frågorna pekar på vad som är viktiga kunskaper t ex analyskunskaper)

9 1. Analysera hur naturens egna processer formar och förändrar livsmiljön i olika delar av världen. Det betyder att du ska kunna förklara hur kontinenternas olika rörelser kan orsaka allvarliga naturkatastrofer som jordbävningar, tsunamin, vulkanutbrott, men även förklara varför stora bergskedjor som Himalaya och Anderna ligger där de ligger. D.v.s. VAD finns VAR och VARFÖR just där? Du ska även kunna förklara hur t ex floder nöter ner bergskedjor (erosion), transporterar bort sand, jord och grus för att till slut avlagras allt detta längs med flodstränderna och vid kusten (delta). Här hittar bördig jord och de tätbefolkade områdena i världen Analysera hur människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. Det betyder att du ska kunna förklara t.ex. hur människor genom att hugga ner skog, bedriva jordbruk och bygga stora städer med bostäder, motorvägar, flygplatser, sjukhus, skolor och mycket annat som påverkar landskapet och miljön. (Vi tränar på att utveckla analysförmågan genom att förklara samband och tänka i termer av orsaker och konsekvenser). 1 Samband mellan erosion, transport, avlagring, bördig jord, tätbefolkade områden.

10 3. Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. 4. Göra geografiska analyser av världen och värdera resultaten med hjälp av kartor och diagram. 5. Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

11 Exogena processer Endogena processer Människors verksamheter Naturkatastrofer Livsmiljö Etik Miljöfrågor Hållbar utveckling Utvecklingsfrågor (Vi tränar på att använda begrepp för att de ska utvecklas och bedömas, d.v.s. begrepp som stödstruktur för lärandet)

12 Orsaker till FENOMEN Konsekvenser av.. Bergskedjor Jordbävningar Vulkanutbrott Tsunami Floders avlagring Generella mönster?

13 1. Vi börjar som vanligt att vi berättar vad vi redan vet om världen utanför Europa: Vem har rest Vart i världen eller sett bilder, TV-program om olika länder och världsdelar och Hur såg det ut där? Och Varför såg det ut just så just där? (Här är det bra om du alltid försöker jämföra med hur det ser ut i Sverige eller i det land du kommer ifrån). 2. Vi sammanfattar det ni vet med hjälp av tabell 1. (De begrepp som kan användas i detta sammanhang är t.ex. klimat, växtlighet, livsmiljöer, befolkning städer och befolkningsstorlek/täthet samt några geografiska fenomen som eleverna bidrar med). (Principen om att utgå från elevernas förförståelse och egna erfarenheter samt att lägga tid på elevernas begrepps- och analysförmåga. Begrepp och mallar som stödstrukturer för att eleverna ska ta nästa steg i sin kunskapsutveckling). 3. Vi kommer att läsa högt ut läroboken och jag kommer då att hjälpa er att förstå texten mer på djupet: - Vi kommer att reda ut oklarheter i texterna vi läser. - Vi kommer även att träna på att sammanfatta det viktigaste i texterna. (Vilka frågor är texten ett svar på?) - Vi kommer att träna oss på att formulera egna frågor om innehållet i texterna.

14 - Ni kommer att få läxor för att bli bättre på sambandsjakt, d.v.s. ni ska med hjälp av lärobokstexterna ge exempel på korta och långa sambandskedjor. - Ni ska även leta upp och visa att ni förstår betydelsen av viktiga geografiska begrepp genom att skapa en mening där begreppen ingår. (Olika lässtrategier lärs ut för att stödja BÅDE elevernas läsoch kunskapsutveckling. Speciellt viktigt för de svaga läsarna. Dessutom utifrån tanken att läraren fungerar som tanketränare ; d.v.s. läraren blir en modell för lärandet. Genomgående gäller dessutom principerna om TTT = Tid Till Tänkande och EPA-metoden = Från Eget, via Par- till Allas tänkande tillsammans, d.v.s. interaktion med stöd i en språkbaserad undervisning och tänkande: Vygotskij!). 4. Efter cirka halva tiden får ni i långläxa att försöka förklara något som vi samtalat och läst om med hjälp av The Big Q : Vad finns Var och Varför just här? När ni lämnat in era svar på långläxan så kommer någon av era klasskamrater att dela ut Two stars and a wish. 5. Ni kommer dessutom få chansen att i halvtid ge mig One star and two wishes. Detta för att jag ska bli bättre på något som ni tycker är viktigt. (Tanken med punkterna 4 och 5 utgår från forskning om formativ bedömning (bedömning FÖR lärande) och som främst förknippas med namn som Paul Black & Dylan Wiliam, John Hattie samt Anders Jönsson).

15 6. Vi kommer att träna på att både beskriva och förklara olika saker som har med geografi att göra genom övningen Bit för Bit. Då kommer ni i olika lag och med hjälp av kartboken tävla om att bli klassens Atlaskung och Atlasdrottning. (Tanken är att ett tävlingsmoment kan öka motivationen; att se kartbokens möjligheter, Min bästa vän för att både beskriva och förklara geografiska fenomen & samband). 7. Allt avslutas med att ni får välja mellan ett muntligt eller skriftligt parprov ( Hej Experten! ). Du ska främst kunna visa att du kan svara på frågan: - VAD (bergskedjor som Himalaya och Anderna, jordbävningar, vulkanutbrott, Tsunami, de stora befolkningsområdena kring flodernas dalar och vid delta) finns VAR ( t ex kring floderna Nilen i Egypten, Ganges i Indien, Mississippi i USA samt Huanghe och Yangtse i Kina och Varför just där? En kluring : Varför finns det så få människor som bor längs med och vid Amazonflodens mynning? Det är ju ändå världens längsta flod. - Använda olika geografiska begrepp.

16 Vi tror inte det finns någon nu eller levande elev som tycker det är häftigt med prov. Den här gången känns det lite bättre för vi ska få jobba i par. Vi får samtala med varandra, två och två, innan vi skriver ner vårt svar. Vi tror att vår lärare vill visa sig lite modern eller så han varit på någon kurs. Tyvärr så blev det nog inte som vår lärare hade tänkt sig. Han skulle givetvis ALDRIG ha berättat om sina nya moderna idéer, för vet du vad som hände? Jo, alla i klassen tänkte på samma sätt, nämligen så här: - Vad bra att vi får göra provet i par. Då litar jag på att min kompis har pluggat järnet och så får jag jättebra betyg trots att det är min kompis som svarat på alla frågor. Igår fick vi reda på hur paren hade satts ihop och alla hade tänkt som jag. Den bistra sanningen är att ingen kan någonting. Det är därför vi har tagit kontakt med dig. Vi har hört att du kan allt om geografi. Du kan bli vår räddning, för så här konstig är lärare: Han tror att vi kan allt, ibland tror han att vi är små experter. Trevlig, men helt fel tänkt Tyvärr är det tvärt om. Vi har nog inte riktigt lyssnat så noga på vår lärare och vi har slarvat med att göra läxorna. Vi menar, hur kul kan det vara med läxor i geografi? Nu är det panik för provet kommer senare idag. Med din hjälp kan vi nog fixa provet. Här kommer nu våra frågor till dig, ärade Experten!

17 Fråga 1: Vår lärare började med att fråga oss vilka länder vi har besökt. Det var ju inte så svårt. Det visade sig att nästan ingen hade varit i Afrika, och Antarktis visste vi inte ens att det var en världsdel. Vi tänkte så här om Antarktis: - Är inte Arktis en världsdel så är väl inte Antarktis det heller, men det är tydligen fel. Så vår första fråga är: Hur kommer det sig att Antarktis är en världsdel, eller kontinent som vår lärare vill att vi ska säga, när inte Arktis är det. Vad är skillnaden mellan dessa två? Vi fattar noll! Fråga 2: Det var ju så att knappt någon i klassen hade besökt Afrika eller Antarktis. Där trodde vi att det var slut med den saken, men det var det givetvis inte, utan vår lärare tjatade vidare med en av hans älsklingsfrågor (som är SÅ jobbiga): Alltså ännu en varför - fråga (en av flera tusen vi fått den senaste tiden), som löd så här: Varför har så få av er varit i Afrika och ingen i Antarktis? Hur ska vi kunna veta det? Här kan du se ett exempel på att vår lärare tror att vi är små geografiexperter. Vi har faktiskt diskuterat i klassen om vår lärare själv kan svara på sina egna frågor. Men du kan säkert det.

18 Fråga 3: Vi har jobbat väldigt mycket med att jämföra olika saker (förresten, att hela tiden hålla på att jämföra olika saker är en annan av vår lärares moderna favoritmetoder) och vi kommer säkert att få en fråga om olika floder. Så vi misstänker starkt att vi ska jämföra olika floder med varandra. Då blir det säkert en fråga typ den här: Vilka är världens längsta floder och varför bor det så många människor vid dessa floder? Detta gäller tydligen inte Amazonfloden, men vi slipper nog förklara det för det märkte vi att vår lärare inte heller kunde förklara. Fråga 4: Vi har lärt oss namnen på olika bergskedjor i världen. Vad nu det ska vara bra för. Vi vet t ex var Himalaya och Anderna ligger, men vi skulle gärna vilja veta: Varför ligger de just där de ligger? Några i klassen tror att det är Gud som har skapat alla bergskedjor, men det tycker jag och några andra verkar konstigt. Vet du hur de största bergskedjorna har bildats? Tacksam för ett ganska långt svar! Fråga 5: Vi såg en film om Tsunami, vulkaner och jordbävningar. Det var ganska häftigt faktiskt. Det var nog enda gången alla i klassen var lite koncentrerade. Efter filmen berättade vår lärare att det var viktigt att vi kunde beskriva olika samband (det är ett annat av hans favoritord). Vi tror därför att vi kommer att få en fråga om:

19 Vilka samband finns mellan vulkaner, att kontinenterna rör sig, Tsunami och jordbävningar? Här skulle vi också vilja att du svarar med flera meningar. Kom igen nu Experten! Allt hänger på dig! Fråga 6: Nu till vår sista fråga och den är så konstig så vi vet inte om vi ens vågar ställa den. Vi tycker det är lite pinsamt faktiskt. Inte för oss i klassen, men väldigt, väldigt pinsamt för vår lärare, som på en lektion plötsligt säger: - Vet ni barn (vi HATAR när han kallar oss för barn. Vi är ju faktiskt snart tonåringar och nu kommer den pinsamma frågan: Förr eller senare kommer inte Himalaya att finnas. Där Himalaya idag ligger kommer bönder att plöja, så och skörda på sina platta jordbruksmarker. Hur kan en bergskedja som Himalaya försvinna? Vi tycker inte lärare ska skämta med sina elever, eller lura i dem rena felaktigheter. Min morsa tror som jag: Inte kan Himalaya någonsin försvinna helt. Det är den för hög för. Menar han att det är någon som har som jobba att fila ner Himalaya, eller? Jag tror på morsan. Vad säger du själv Experten? Nu ska vi läsa igenom dina svar och mest ser vi fram emot att läsa ditt svar på fråga 6. Det gör nog min morsa också! Stackars vår lärare Pinsamt är bara förnamnet.

20 Experten: Två saker till: Att vi frågat en expert om hjälp kan väl inte vara fusk? Det viktigaste måste ju vara att vi lär oss saker, inte HUR vi lär oss. Håller du med? Vi lovar att lyssna mer på vår lärare i framtiden, även om han är pinsam. Tack för hjälpen!

21 Tabell 1 Världen i åk 6 Världsdel Länder som jag varit i: Hur såg det ut i landet jämfört med Sverige? Försök förklara skillnaderna! Stora städer jag varit i: Europa Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Antarktis Vilka världsdelar har de flesta av er varit i? Varför? Vilka världsdelar har ingen varit i? Varför?

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com The big 5 (Som ska utvecklas och bedömas) Analysförmåga Kommunikativförmåga Förmåga

Läs mer

The Big 5. Analysförmåga. Kommunikativ förmåga. Begreppsförmåga. Procedurförmåga/IHF. Metakognitiv förmåga

The Big 5. Analysförmåga. Kommunikativ förmåga. Begreppsförmåga. Procedurförmåga/IHF. Metakognitiv förmåga The Big 5 Analysförmåga Kommunikativ förmåga Begreppsförmåga Procedurförmåga/IHF Metakognitiv förmåga Vad är poängen med Big 5? Utvecklar ett gemensamt yrkesspråk mellan olika pedagoger (fritids & skola)

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

Geografi åk 7. Lycka till!

Geografi åk 7. Lycka till! Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Kursplanen i ämnet geografi

Kursplanen i ämnet geografi DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet geografi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016. LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

GEOGRAFI, 7A v

GEOGRAFI, 7A v UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SMEDSHAG SSKOLAN SID 0 (9) 2013-10-06 GEOGRAFI, 7A v. 35-41 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt

Läs mer

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat. "Europa" Skapad 2014-10-19 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Baserad på "ografi Europa" från Bergfotens skola, Tyresö Redigerad senast 2014-11-10 av Erika Hermansson 1 av 6 Vi arbetar med Europas

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15 Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15 Vad är biologi? Det känns kanske självklart, vad som är levande och vad som inte är levande objekt. På den här bilden ovanför ser du en sjöstjärna, lever den? Sanden

Läs mer

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka 41-43 2013 SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna

Läs mer

Arbetsområden för Freja och Frigg

Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområde: Trafik Kunskapskrav Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende

Läs mer

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema:

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema: När & fjärran Asien Antarktis Sydamerika Nordamerika Europa Afrika Oceanien Tema: Period 4 vecka 2-7 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) ut och upptäcka världen

Läs mer

Samhällsorienterande ämnen

Samhällsorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen 3.12 OGRAFI Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir

Läs mer

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,

Läs mer

Geografi. Klasserna 7-8

Geografi. Klasserna 7-8 Geografi Klasserna 7-8 14KL5, 18 mars 2016 Dagens upplägg Lite återblick Geografiämnets roll och ställning i skolan Blick på LGR 11 Genomgång av klasserna 7 8 (med återblick på klasserna 1-6) Geografi

Läs mer

The Big 5. Analysförmåga. Kommunikativ förmåga. Begreppsförmåga. Förmågan att hantera information. Metakognitiv förmåga

The Big 5. Analysförmåga. Kommunikativ förmåga. Begreppsförmåga. Förmågan att hantera information. Metakognitiv förmåga The Big 5 Analysförmåga Kommunikativ förmåga Begreppsförmåga Förmågan att hantera information Metakognitiv förmåga Mitt credo: En kompensatorisk undervisning och skola med hjälp av höga förväntingar och

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till

Läs mer

Individer och gemenskaper

Individer och gemenskaper Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper

Läs mer

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Träff BFL-piloter 15/11

Träff BFL-piloter 15/11 Träff BFL-piloter 15/11 Kollegiesamtal Dokumentationsmall Personlig handlingsplan Big 5 Att involvera eleverna Välkomna! Handlingsplan Beskriv vad du ska införa i din undervisning och vilken förändring

Läs mer

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Vad är mönstret värt? Lika eller olika Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lokal studieplan för Samhällsorientering

Lokal studieplan för Samhällsorientering Lokal studieplan för Samhällsorientering Kunskaps område Att leva tillsamma ns Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment för åk 1 Moment för åk 2 Moment för åk 3 Skildringar av livet förr och i barnlitteratur,

Läs mer

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Lärares verktyg i bedömningsprocessen Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Algebra och Ekvationer År 7

Algebra och Ekvationer År 7 Undervisning Algebra och Ekvationer År 7 Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och situationer och inom

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter 2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du

Läs mer

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet

Läs mer

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige. LOKAL KURSPLAN I SO ANNERSTASKOLAN 2006 Utarbetad av: GEOGRAFI År 1 år 3 LPO 94 Eleven skall Att uppnå Arbetssätt Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall: Ha förvärvat

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns? Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns? Tema: Miljö- och utvecklingsfrågor Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största

Läs mer

Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 44116 Ämnen: Geografi, biologi Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 22 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Centralt innehåll

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis.. Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis.. Varför kan det vara bra att planera sin träning? Diskutera med bänkkompisen Den bästa träningen är den som blir av Så välj en aktivitet/aktiviteter

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Arbetsbeskrivning: Eleverna får följa med på Holgers och Mortensens resa genom de Nordiska länderna. På resan får eleverna

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

Självvärdering The big five

Självvärdering The big five Kommunikativ förmåga Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag lyssnar på mina kamrater och värderar deras åsikter. Jag ser till att

Läs mer

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 Varierad undervisning och bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 5x5-spel Vad är mönstret värt? Kul Matematik Per Berggren och Maria Lindroth Matematiska förmågor

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en

Läs mer

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

"Siri och ishavspiraterna"

Siri och ishavspiraterna "Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08

Läs mer

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Stockholm 15 mars 2013

Stockholm 15 mars 2013 Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera

Läs mer

Vad ska bort? glass sommar stövlar värme

Vad ska bort? glass sommar stövlar värme Vad ska bort? glass sommar stövlar värme The Big 5 Ett verktyg att synliggöra och arbeta med förmågor utifrån grundskolans läroplan. Syfte Att presentera The Big 5 och det ramverk, i form av 5 stödstrukturer,

Läs mer

Veckobrev för Opalen2 v.35-37

Veckobrev för Opalen2 v.35-37 Veckobrev för Opalen2 v.35-37 Hej alla barn och föräldrar!! 3 september 2015 Nu har vi satt igång på riktigt med skolarbetet och det är underbart att se hur engagerade och flitiga era barn är! Vi har haft

Läs mer