hjulebergs vindkraftpark Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivningen samt Bilaga 1

Transkript

1 hjulebergs vindkraftpark Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivningen samt Bilaga 1 Underlag för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och ansökan om koncession enligt ellagen Susann Nilsson

2

3 Läsanvisning Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) avser en planerad gruppstation för vindkraft, vindkraftpark, inkl erforderligt elnät, öster om Falkenberg i Falkenbergs kommun. Miljökonsekvensbeskrivningen ska användas både för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken samt för ansökan om elnätskoncession enligt ellagen. Inledningsvis ges i MKBn en icke teknisk sammanfattning. I kapitel 1 ges en allmän bakgrund till projektet och en presentation av Vattenfall. Vidare beskrivs tillståndsprocessen översiktligt och syftet med MKBn och dess avgränsningar. I kapitlet redovisas även policy, råd, direktiv och riktlinjer kring vindkraft. I kapitel 2 beskrivs planerad verksamhet och det ges en teknisk beskrivning av anläggningen inkl elnät. I kapitel 3 redogörs för de samråd som genomförts och inkomna synpunkter. I kapitel 4 redogörs för lokaliseringsutredningen. Kapitel 5 redovisar projektets nollalternativ. I kapitel 6 redogörs för alternativa utformningar av vindkraftparken inkl elanslutning. I kapitel 7 beskrivs områdets förutsättningar utifrån olika aspekter; miljösituationen, natur- och kulturgeografin och kommunala planer. Därefter redogörs för områden med mera med lagstadgat skydd som berör planerad verksamhet samt förekommande särskilda naturvärden och kulturvärden. I kapitlen 8 redogörs för de effekter och konsekvenser som sker till följd av planerad verksamhet med avseende på människa och miljö, respektive allmänna och enskilda intressen. Dessa värderas därefter. I kapitel 8 redovisas även de risker som har identifierats samt beredskapen för att hantera dessa. I detta kapitel diskuteras också möjliga kumulativa effekter som verksamheten kan leda till. I kapitel 9 redogörs för kunskapsbrister under projektet. I kapitel 10 diskuteras verksamhetens betydelse för en utveckling mot ett hållbart samhälle. Avslutningsvis görs i kapitel 11 en sammanfattande bedömning av den planerade verksamhetens miljö- och hälsoeffekter samt dess konsekvenser. 3

4 Energitermer Energi och effekt är två termer som hör intimt samman men är två helt olika storheter. Med effekt menas hur mycket arbete eller värme som produceras momentant, för stunden (per tidsenhet). Effekt mäts i watt (W). Energi är en fysikalisk storlek som beskriver hur stort arbete som kan utföras. Grundenhet för energi är Joule (J), men ofta används watt-timmar (Wh). Den senare enheten visar hur effekt och energi är relaterade till varandra. En elgenerator som har effekten W kan vid ett givet tillfälle som mest leverera en elektrisk kraft om W. Om en sådan generator är i full drift under två timmar levereras elenergi-mängden wattimmar: W 2 h = Wh I vindkraftsammanhang är enheterna watt och wattimmar alldeles för små för att fungera praktiskt. I stället använder man exempelvis kilowatt och kilowattimmar, eller andra suffix: 1 kilowatt = 1 kw = W 1 megawatt = 1 MW = kw = W 1 gigawatt = 1 GW = MW = kw = W I ett vindkraftverk omvandlas luftens rörelseenergi till elektrisk energi. Ett verk med installerad effekt av 2 MW, producerar vid full effekt 2 MW per tidsenhet. Om det under ett dygn hela tiden blåser mer än cirka 8-12 m/s producerar ett sådant verk el-energimängden 48 MWh. Teoretiskt under ett år skulle det kunna producera MWh. Eftersom det inte alltid blåser mer än 8 m/s, och det ibland utförs service och underhåll på ett verk, blir produktionen lägre, ca 25 %. Ett verk om 2 MW skulle då producera MWh. Detta motsvarar behovet av hushållsel för cirka 800 familjer, beräknat på en elanvändning av kwh/år. En relativ produktion om 25 % kan tyckas låg, dock har exempelvis även vattenkraftverk en relativ produktion av denna storleksordning (alltså hur mycket som produceras i förhållande till hur mycket som skulle kunna produceras om vattnet inte var begränsat). 4

5 FÖRORD Vattenfall Vindkraft Sverige AB ansöker om tillstånd till uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft (vindkraftpark) enligt 9 kap miljöbalken samt om koncession för elnätsanslutning av parken enligt ellagen (koncession för linje, sk. linjekoncession ). Aktuell vindkraftpark planeras i Falkenbergs kommun i Hallands län. Ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken prövas av länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation i Hallands län och ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Till båda dessa ansökningar skall en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap miljöbalken bifogas. Detta dokument är en sådan miljökonsekvensbeskrivning och ingår i ansökan enligt såväl 9 kap. miljöbalken som enligt ellagen. Följande personer på Vattenfall Power Consultant AB har deltagit i arbetet med att utarbeta miljökonsekvensbeskrivningen. Susann Nilsson Oscar Unosson Niklas Grahn Tomas Sjödahl Sophia Trenkle Nyberg Eva Grusell Lars Welander Mari Punakivi Ansvarig för upprättandet Elnät Infrastruktur Parklayout, skuggberäkningar Fåglar Naturmiljö Fotomontage Landskapsanalys Ett antal underkonsulter har anlitas för specifika delstudier. Arkeologicentrum AB Jan-Olof Pettersson, JP Fågelvind Natalja Kostina, Vattenfall Power Consultant ÅF-Ingemanssons AB Bedömning av kulturmiljöpåverkan Bedömning av fågellivet Magnetfältsberäkning Ljudberäkningar Resultatet av delstudierna, redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen samt i bilagor. Stockholm den 18 december 2008 Hillevi Priscar Projektledare 5

6 6

7 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning Icke-teknisk sammanfattning 11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Policy och mål kring vindkraft och elproduktion Vattenfall Miljökonsekvensbeskrivningen Tillståndsprocessen Råd och direktiv kring vindkraft 28 2 Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 2.1 Generellt om vindkraftteknik Vindresursen i området Projektbeskrivning Aktiviteter under byggskedet Aktiviteter under driftskedet Aktiviteter underavvecklingsskedet 49 3 Samrådsredogörelse 3.1 Inledning Samråd med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och kommunen Samråd med övriga myndigheter Samråd med allmänheten Samråd med intresseorganisationer 57 4 Lokaliseringsutredning 62 5 Nollalternativ 5.1 Förutsättningar Jämförelse av miljöpåverkan Samlad värdering av jämförelsen 70 6 Alternativ utformning 6.1 Typ av verk och storlek Placering Elanslutning Samordning med närliggande park 81 7 Området 7.1 Miljösituationen Kommunala planer Riksintresseområden enligt 3 kap Miljöbalken Skydd av naturen enligt 7 kap Miljöbalken Naturvärden i området Kulturhistoriska lämningar och byggnadsminnen Miljö- och hälsokonsekvenser 8.1 Hushållning med naturresurser samt markanvändning Luft och klimat Mark och vatten Naturmiljö Landskapsbild Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Boendemiljö ljudutbredning Boendemiljö skuggeffekter Boendemiljö elektriska och magnetiska fält Boendemiljö ljus Risker och beredskap Kumulativa effekter Åtgärder vid förändrad parklayout Kunskapsbrister Hållbart samhälle, allmänna hänsynsregler 10.1 De allmänna hänsynsreglerna Miljökvalitetsnormer Miljömål Sammanfattande slutsatser och avstämning Referenser 174 7

8 8

9 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Kartor a. Planerad parklayout b. Vägdragning för planerad parklayout c. Planerad elnätssträckning d. Naturvärden i området Samrådshandlingar a. Samrådsunderlag Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Falkenbergs kommun b. Anteckningar från samrådsmöte Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Falkenbergs kommun c. Inkomna synpunkter övriga myndigheter d. Inbjudan till samråd närboende samt allmänheten e. Samrådsunderlag närboende samt allmänheten f. Närvarolista samrådsmöte närboende samt allmänheten g. Yttrande närboende samt allmänheten h. Yttrande organisationer En bedömning av fågellivet vid en vindkraftetablering inom Hjulebergsområdet Preliminär bedömning av kulturmiljöpåverkan Landspapsbild a. Hjuleberg, marktyp b. Hjuleberg, terrängmodell c. Hjuleberg, skiktanalys d. Hjuleberg, siktlinjer e. Fotomontage Ljudberäkningar a. Ljudberäkning b. Förslag till kontrollplan Skuggberäkningar a. Skuggberäkning b. Skuggkarta c. Skuggor per mottagare Samordning med närliggande park a. Ljudberäkning b. Skuggberäkning c. Fotomontage 9

10

11 Icke teknisk sammanfattning Etableringar av en landbaserad gruppstation för vindkraft, med en installerad effekt över 25 MW, kräver tillstånd enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd prövas i första instans av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. För elanslutning av vindkraftparken krävs koncession enligt ellagen. Koncession prövas av Energimarknadsinspektionen. Ansökan om tillstånd samt ansökan om linjekoncession skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Denna sammanfattning redogör i korthet för innehållet i MKBn för planerad gruppstation för vindkraft, vindkraftpark, inkl erforderligt elnät, vid Hjuleberg i Falkenbergs kommun. Bakgrund Vindkraftens andel av den totala energiproduktionen i Sverige 2006 var blygsam, endast 1 terawattimme (TWh) av totalt producerade 140 terawattimmar (TWh) 1. Det finns en stark politisk vilja såväl internationellt som inom EU och Sverige att ställa om energiproduktionen mot användning av mer förnybar energi. Vindkraften är en sådan förnybar energikälla och dess roll förväntas bli betydande i detta omställningsarbete mot ett hållbart samhälle med energiproduktion som inte påverkar miljön och klimatet som idag. I regeringens proposition 2005/06:154, Förnybar el med gröna certifikat, anges som mål att den årliga produktionen av förnybar el skall öka med 17 TWh (i jämförelse med år 2002). För närvarande pågår diskussioner om att ytterligare öka denna ambition. Energimyndigheten har som mål för år 2030 angivit en produktion av 30 TWh vindkraftel. I Hallands län finns ett planeringsmål på 6,4 % av landets totala vindenergiproduktion Det innebär en produktion på 256 GWh/år producerades 99 GWh vindkraft inom länet 2. Falkenbergs kommuns mål har som mål att öka tillgången på förnybar energi. Detta mål ska uppnås bl a genom en ansvarsfull utbyggnad av vindkraften. Till 2010 ska vindkraften byggas ut med ytterligare 210 MW jämfört med år Planerad vindkraftpark skulle bidra till måluppfyllelsen med GWh, beroende på tornhöjd och ca 44 MW. Vattenfall AB skall, enligt ägaren som är svenska staten, ha en ledande roll i omställningen mot en ökad andel produktion av förnybar elenergi. Målet är cirka 8 TWh vindkraft till Vattenfall arbetar intensivt mot detta mål och planerar för nya vindkraftparker på många platser i Sverige. 1 För att underlätta förståelsen av energibegrepp och storheter hänvisas till textrutan Energitermer som inleder MKBn. 2 Vindforsk 2008 Driftuppföljning av vindkraftverk Årsrapport 2007 Elforsk rapport 08:26 3 Falkenbergs kommun Plan för Hållbar Energiomvandling , antagen av kommunfullmäktige oktober

12 Hjulebergs vindkraftpark Vattenfall Vindkraft Sverige AB har tecknat nyttjanderättsavtal med ägaren till fastigheten Hjuleberg 2:1 i Falkenbergs kommun och undersöker möjligheterna att uppföra och driva en vindkraftspark inom denna. Parken planeras för upp till 22 vindkraftverk med en totalhöjd av upp till 170 meter. Den installerade effekten per vindkraftverk kommer att vara från ca 2 MW, vilket innebär att den sammanlagda effekten av de 22 verken kommer att uppgå till minst ca 44 MW. I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har huvudalternativet varit verk med en effekt av 2,3 MW. En sådan vindkraftpark beräknas kunna leverera sammanlagt GWh per år, beroende på tornhöjd, till konsument. Detta motsvarar förbrukningen av hushållsel vid cirka bostäder under ett år 4. För etablering av en vindkraftpark krävs vägar och möjlighet till elnätsanslutning. Anslutningen till området kommer att ske från väg 150 öster om Abild samt från väg 700 öster om Sjönevad. Anslutningspunkterna samt befintliga vägar inom området behöver åtgärdas i form av breddning för att transport av torn med mera skall vara möjlig. Elanslutningen planeras ske till E.ON:s regionnät, 145 kv-ledningen mellan Falkenberg och Torup, vid en punkt cirka 2 km sydväst om den planerade vindkraftparken. Elnätet inom parken (36 kv) och ledningen för anslutning till regionnätet (145 kv) kommer att utföras som markförlagd kabel och kommer i största möjliga utsträckning att placeras i eller intill vägar. En transformatorstation kommer att placeras inom parken och vid anslutningen till regionnätsledningen kommer ett ställverk att byggas. Den exakta typen av verk kan inte anges idag då utvecklingen av nya typer sker snabbt. Avsikten är att använda de bäst lämpade verken som finns på marknaden, både vad avser effektivitet och miljöprestanda, vid tidpunkten för byggnation av vindkraftparken. Verken förankras med fundament som vardera tar en yta på cirka 400 m 2 i anspråk. Två slags fundament, gravitationsfundament och bergförankrade fundament kommer att användas. Vilken typ av fundament som kommer att användas kan inte slutligt avgöras förrän efter att en grundligare geoteknisk utredning genomförts. Under byggfasen kommer det att ske en hel del transporter, för transport av bl a vägmaterial, betong och vindkraftverk. Vindkraftverkens växellådor och transformatorer innehåller olja, cirka 500 liter respektive liter som är väl säkrade för att inte kunna läcka ut. Under byggnation kräver varje verk en uppställningsplats med en yta på cirka 0,15 hektar i sin omedelbara närhet. Under drift styrs och övervakas vindkraftverken via fjärrstyrning från en central driftcentral. Verken servas och kontrolleras regelbundet på plats. Till exempel kontrolleras alla signaler och bultar och åtgärder vidtas vid behov. Larmsystemet ser till att verket stoppas om så krävs, till exempel vid höga vindhastigheter. Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Vindkraftverken dimensioneras för att kunna vara i drift under minst 25 år. Efter denna tid kan verken monteras ned. Till stor del kan det material som 4 Räknat på en elanvändning av kwh/år. 12

13 använts, återvinnas efter det att anläggningen tagits ur bruk. Under avvecklingsfasen kommer det också att behövas transporter, uppskattningsvis av samma storleksordning som under anläggningsfasen. Alternativ En viktig förutsättning vid lokalisering av ett vindkraftverk är naturligtvis att vinden på platsen har tillräckligt högt energiinnehåll. För aktuellt område i Falkenbergs kommun redovisas årsmedelvindhastigheter på cirka 7 m/s (avser nivån 72 meter över nollplanet) i den nationella vindkartering som genomförts (MIUU). Andra viktiga aspekter att beakta vid lokalisering av vindkraft är förekomst av bostäder och eventuella konflikter med exempelvis natur- och kulturmiljö. Såväl lokaliseringen som olika alternativ för utformning av vindkraftparken har utretts och ett huvudalternativ har arbetats fram. Det hör också till att man i en MKB redogör för nollalternativet, det vill säga konsekvenserna av att vindkraftparken inte kommer till stånd. Jämförelsen med nollalternativet, som i detta fall antagits vara förnybar elproduktion i ett biobränsleeldat kraftvärmeverk alternativt reservkraft från ett oljekondenskraftverk, visar på stora miljöfördelar för elproduktion med vindenergi. Exempelvis blir intrång i naturmiljö, utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser samt uppkomsten av restprodukter mindre vid huvudalternativet, vindenergi. Ytterligare konsekvenser av nollalternativet är att vindens energiinnehåll inom området inte kommer att tas till vara samt att området för planerad vindkraftpark även i fortsättningen kommer att utgöras av främst skogsmark. Vattenfalls lokaliseringsutredning har varit omfattande och startade från ett nationellt perspektiv med en GIS studie. Detta arbete i två steg resulterade i att områden med potential för vindkraftsproduktion kunde avgränsas i landet. Kommunala planer såsom översiktsplaner och vindkraftpolicys med avseende på vindkraftutbyggnad studerades och exempelvis Länsstyrelsen i Hallands län hördes om sin syn på var vindkraft lämpligen byggs i länet. I Hallands län utkristalliserades ett antal lämpliga områden att arbeta vidare med. Vattenfall valde att arbeta vidare i kommuner som utifrån flera aspekter har positiva förutsättningar för vindkraftetablering. Kontakter med markägare togs för att efterfråga intresse för etablering av vindkraft. Vattenfall har valt att arbeta vidare med fastighetsägare som kunde erbjuda tillräckligt stora sammanhängande fastigheter alternativt med konsortium av små fastighetsägare. I Falkenbergs kommun har Vattenfall arbetat vidare med ett antal områden. Dessa områden besöktes för en enklare teknisk bedömning samt undersöktes närmare med avseende på ett antal avgörande kriterier. Konflikter med militära intressen, att området ska ha en tillräckligt stor areal samt risk för betydande konflikter med bostadsbebyggelse och insprängda fastigheter i området har varit avgörande för urvalet. Hänsyn har också tagits till känsliga natur- och kulturmiljöer. Vattenfall träffade också Falkenbergs kommun för deras bedömning av de olika områdenas förutsättningar utifrån miljö-, plan- och byggkrav. Då det visade sig att bl a området vid Hjuleberg var fortsatt intressant tecknades nyttjanderättsavtal med fastighetsägaren. Alternativa tekniska lösningar är framförallt kopplat till typ av verk, gruppering av verk samt antal verk. Olika alternativ har studerats i det tidiga arbetet med projektet och miljökonsekvensbeskrivningen. Styrande vid placeringen av vindkraftverk inom området har varit de riktvärden som finns enligt rättspraxis för ljud (40 db(a)) och skuggor vid bostäder 13

14 (8 timmar/år). För att vindens energiinnehåll skall utvinnas optimalt, krävs också att verken uppförs på ett inbördes avstånd av cirka fem rotordiametrar i den förhärskande vindriktningen. Avståndet kommer därmed att kunna variera beroende på typ av verk. Området vid Hjuleberg är p g a sin topografi komplex att bygga vindkraft på. Därför har det varit viktigt att även ta hänsyn till andra faktorer så som placering av höjder, lutningar på höjder samt vägar, förekommande extremvindar samt turbulens för att kunna optimera produktionen. Med ovanstående som utgångspunkt har varefter arbetet fortskridit en successiv anpassning skett för att försöka optimera vindkraftparken både tekniskt och miljömässigt. Olika krav på hänsyn har eftersom blivit alltmer konkreta beroende på tillkommande utredningsresultat och synpunkter som underhand framkommit. Utöver vad som nämns ovan har hänsyn tagits till naturvårdsintressen, vattenområden, fåglar som flyger till eller mellan sjöarna inom området, kända arkeologiska lämningar, att vindkraftverken placeras på ett avstånd från allmän väg motsvarande verkets totala höjd samt de intressen i övrigt som redovisas i denna MKB. Genom detta arbete har ett huvudalternativ utkristalliserats. I MKBn redovisas förutom huvudalternativet två alternativa utformningar av en vindkraftpark med 11 respektive 30 vindkraftverk. Placering av verk enligt huvudalternativet 14

15 Konsekvenser Baserat på den utredning av olika miljö- och hälsoaspekter som gjorts inom MKBn har huvudalternativets miljö- och hälsoeffekter och dess konsekvenser inom och i närheten av området analyserats och värderats. Resultatet av detta redovisas kortfattat nedan. Hushållning med naturresurser Vindkraftverken innebär att en förnybar naturresurs, vinden, kan tillgodogöras. Vindkraft innebär god hushållning med energi och ett slutet kretslopp eftersom materialet i verken kan återanvändas. Den faktiska arealen som tas i anspråk är förhållandevis liten samtidigt som samma verksamhet som tidigare kan fortgå inom området. Efter avveckling kan marken återställas och återgå till att användas i skogsbruket. Ytterligare vindproducerad el i länet innebär att energibalansen förändras i positiv riktning mot mer förnybar energi. Några allvarliga intrång för skogsbruk eller vägtrafik förutses inte. Sammantaget innebär elproduktion med vind god hushållning med naturresurser. Luft och klimat Vindkraftanläggningen bidrar på ett positivt sätt till att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Ett visst utsläpp sker dock i samband med tillverkning och installation, inklusive olika transporter under främst anläggningsskedet. Jämfört med de totala koldioxidutsläppen i Hallands län under år 2006 utgör dessa transporters bidrag cirka 0,02 %. Detta bidrag sker endast under ett år. De utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara såväl när det gäller påverkan på klimatet som bidrag till försurning och övergödning. Utsläpp från transporterna kommer inte att påverka luftkvalitén i Falkenbergs kommun nämnvärt. Mark och vatten Under anläggningsfasen kommer schaktning att ske i samband med vägarbeten och förankring av fundament. Oljor och drivmedel kommer också hanteras och lagras. Vindkraftverken innehåller förhållandevis små mängder olja. Det finns säkerhetsanordningar för att förhindra och samla upp oljeläckage om så skulle behövas. Oljor och kemikalier kommer att förvaras så att utläckage inte sker till mark och vatten. Påverkan på mark och vatten inom området bedöms bli ringa. Naturmiljö Planerat område för vindkraft är ett kuperat barrskogsområde som har präglats av omfattande stormar och av ett rationellt skogsbruk. Naturvärden inom området är knutna framför allt till registrerade nyckelbiotoper, naturvärden och vissa sumpskogsobjekt. I övrigt är skogarna triviala. Verken kommer att placeras på höjder, där det idag är produktionsskog utan större naturvärden. Vägar och elkablar till verken kan komma att tangera eller i mindre utsträckning beröra sumpskogsobjekt. Kablar kommer att tryckas under Spräckabäcken. Arbetet kan utföras utan att bäcken berörs och ska utföras med största försiktighet. 15

16 Det kan bli aktuellt att bredda vägar som korsar mindre vattendrag inom området. Om det blir aktuellt kommer det att anmälas och prövas i enlighet med gällande lagstiftning. Erforderliga försiktighetsåtgärder kommer att vidtas för att inte skada vattenmiljön. En bedömning av påverkan på fågellivet, främst rovfåglar, har genomförts av JP fågelvind. JP Fågelvind bedömer att det sannolikt går bra att bygga hela vindkraftparken eller de allra flesta av de planerade verken utan att det blir någon större störning på fågellivet. En studie av de rovfåglar (kungsörn och havsörn) som nyttjar vinden strax väster om den planerade parken för att hängflyga samt av fiskgjuse norr om Mossjön ska dock genomföras under vinter och vår Studien kan leda till att enskilda verk tas bort alternativt att placeringen av några verk förändras. Med den försiktighet som kommer att iakttas görs bedömningen att anläggningen får en mycket liten betydelse för flora, däggdjur och fågel. Landskapsbild En landskapsstudie har genomförts och fotomontage har tagits fram från 15 punkter i landskapet. Vindkraftparken kommer att synas från många platser väster, nordväst samt sydväst om parken och bli ett påtagligt inslag i landskapet. Den kuperade terrängen och skogen begränsar synbarheten när man betraktar parken från norr, söder eller öst. Vindkraftparken kommer dock inte att utgöra någon ny dimension, storskaligheten finns redan i landskapet. Eftersom landskapet är storskaligt, komplext och har en hög andel skog kommer inte vindkraftverken att dominera i landskapet. Verken är inte placerade med utgångspunkt från att de skall synas som en speciell geometrisk figur från olika utblickspunkter. Denna aspekt bedöms vara av underordnad betydelse i skogsmark relativt de andra skyddsintressen som har beaktats. Däremot har verken i planerad layout placerats i linjer i den omfattning topografin, geotekniska förutsättningar och andra skyddsintressen tillåter. Läget i skogsmark med varierad topografi samt förekommande skogsridåer t ex vid vägar mildrar upplevelsen av vindkraftsanläggningen. Nätanslutning sker med nedgrävda kablar, och inte luftledningar, vilket är en åtgärd som minskar påverkan på landskapsbilden. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden bli godtagbar. Kulturmiljö Vid val av vindkraftverkens etableringsplatser och nya vägsträckningar har en anpassning till kulturminnena och landskapet skett utifrån kända fornlämningar. Vattenfall avser att göra en arkeologisk utredning under vintern 2008/2009. Om nya kulturhistoriska lämningar påträffas kommer parklayouten att anpassas. Om så inte är möjligt prövas eventuellt ingrepp i fornlämning särskilt av länsstyrelsen enligt kulturminneslagen. Den planerade vindkraftparken gränsar till ett område av riksintresse för kulturmiljön Ätradalen. Arkeologicentrum har genomfört en preliminär bedömning av påverkan på kulturmiljön. Påverkan på Ätradalens riksintresseområde bedöms bli ringa p.g.a. riksintresseområdets karaktär och storlek samt vindkraftparkens topografiska läge. Arkeologicentrum bedömer att den planerade vindkraftparkens totala påverkan på kulturmiljön är ringa utifrån befintligt kunskapsunderlag. 16

17 Rekreation och friluftsliv Under anläggningsfasen som pågår under en förhållandevis kort tid, cirka ett år, uppkommer vissa störningar för rekreation och friluftsliv (jakt, ridning, cykling, vistelse i området) inom och i närheten av området. Några allvarliga störningar för rekreation och friluftsliv, annat än möjligen alldeles intill verken, förutses inte under drift av vindkraftparken. Boendemiljö ljudutbredning Verken har placerats och anpassats utifrån att ingen bostad ska få en ljudnivå som är högre än 40 db(a). Ljudnivåer har beräknats med modellen Nord 2000 och samtliga bostäder får en ljudnivå som är lägre än 40 db(a). I det att riktvärdena klaras för samtliga bostäder, med marginal för de flesta, bedöms att ljudutbredningen är godtagbar. Oavsett vilka verk som uppförs kommer ljudnivån 40 db(a) vid bostäder att innehållas. Detta kommer att kontrollmätas vid bostäder. Boendemiljö skuggeffekter För bostäder anges normalt att så kallade skuggeffekter, när verken kastar en rörlig skugga, maximalt får förekomma under åtta timmar per år. Sju bostäder (Sjösgärde S, Holmia, Lyngen, Hallagård, Grinnared A, Ekelund samt Sjötorp) erhåller en beräknad faktisk skuggförekomst som överstiger åtta timmar per år. Många av husen ligger i skogsmark och i sådana fall är det sannolikt att träd skärmar av mot ett eller flera verk, vilket innebär att den faktiska skuggtiden minskar. För att klara riktvärdena installeras ett reglersystem för så kallad skuggminimering. Detta är en funktion som stänger av verket om det finns risk för störande skuggeffekter. Genom att stänga av verk som orsakar en sådan skuggbild, kan riktvärdet om åtta timmar innehållas. Därmed bedöms det att förekomsten av skuggeffekter är godtagbar. Oavsett vilka verk som uppförs skall redovisade riktvärden vid bostäder innehållas. Boendemiljö elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl a vid generering, överföring, distribution samt slutanvändning av el. Elektriska fält avskärmas lätt av t ex vegetation och väggar i hus. Dessutom är en kabel konstruerad så att det elektriska fältet utanför kabeln är noll. Magnetfälten avskärmas inte av väggar och tak och därför är magnetfälten inne i hus nära kraftledningar ofta högre än vad som är normalt inne i bostäder. Fältet avtar dock med kvadraten på avståndet till ledningen. Ett ofta använt riktvärde för magnetfält vid bostäder vid nybyggnation av kraftledningar är 0,4 T. Kablarna inom parken är placerade minst ca 500 m ifrån bostadshus och därmed kommer de inte att ge upphov till magnetfält i bostäder. För kabeln mellan parken och regionnätet har en magnetfältsberäkning genomförts. Den visar att vid närmsta bostadshus vid Kamper, ca 40 m från planerad kabel är magnetfältet endast ca 0,01 T. Därmed bedöms påverkan från magnetfältet bli försumbart. 17

18 Ljus Hindersmarkering i form av ljus kommer att skärmas av i enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter och bedöms därmed vara godtagbart ur miljö- och hälsosynpunkt. Risker och beredskap Risker såsom höga vindhastigheter, blixtnedslag, nedisning och oljeutsläpp hanteras genom övervakning med olika givare som styr så att verket stannar samt genom driftrutiner. Beredskapen för att i tid identifiera riskabla situationer, stanna verket i tid samt uppföljande kontroll och vid behov korrigerande åtgärder bedöms vara god. De risker som drift av vindkraftverk innebär övervakas och avhjälps så att varken miljö eller hälsa riskeras. Kumulativa effekter På fastigheterna Väby 3:4, 3:6, 4:3, 4:4, 5:2 och 5:8 i området mellan Vattenfalls planerade park och Sjönevadssjön planerar Triventus uppföra en vindkraftpark. Vindkraftparken planeras bestå av 7 verk, med en maximal totalhöjd av 150 m. Vattenfall och Triventus samverkar under projekteringsfasen av respektive vindkraftpark. Detta medför en dialog om utformning och drift av vindkraftparkerna. Vattenfall och Triventus är överens om att ljudet från den sammanlagda vindkraftparken ska begränsas så att en högsta ekvivalent ljudnivå utomhus om 40 db(a), vid närmast belägna bostäder inte överskrids. Vidare ska de båda parkerna utformas och drivas på ett sådant sätt att den rörliga skuggbildningen vid de närmast belägna bostäderna inte överskrider 8 timmar per år. Funktion för skuggminimering får användas. Förhandlingar av hur detta ska säkerställas pågår och parterna har för avsikt att teckna ett avtal inom kort. Beräkningar visar att riktvärden för ljud och skuggor kan uppfyllas för den sammanlagda parken. Därmed bedöms konsekvenserna för parkerna avseende ljud och skuggor bli godtagbara. De båda parkerna ingår i samma landskapsrum och parkerna kommer att placeras i en sammanhållen grupp. Påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli marginellt större för den gemensamma parken jämfört med Vattenfalls park. Avstämning gentemot krav i miljöbalken Planerad vindkraftpark är i överensstämmelse med energi- och miljöpolitiska mål. Lokaliseringen och verksamheten strider inte mot några kommunala planer och kommer inte heller i konflikt med något riksintresseområde. Inga vindkraftverk placeras enligt huvudalternativet inom riksintresseområde för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv. Inte heller några områden som omfattas av skydd av naturen, naturminne, strandskyddsområde, biotopskyddsområde, vattenskyddsområde eller Natura 2000-område bedöms påverkas negativt av park, vägar eller elnät. Planerad verksamhet bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids och den bedöms vara i överensstämmelse med miljöbalkens hänsynsregler. 18

19

20 20

21 1 Inledning 1.1 Bakgrund Policy och mål kring vindkraftverk och elproduktion Vattenfall Miljökonsekvensbeskrivningen Tillståndsprocessen Råd och direktiv kringvindkraft 28 21

22

23 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vattenfall Vindkraft Sverige AB undersöker möjligheterna att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft, i fortsättningen kallad vindkraftpark, öster om Falkenberg i Falkenbergs kommun, Hallands län, se Figur 1-1 samt Figur 1-2. Figur 1-1 Översiktskarta visar vindkraftsparkens lokalisering (röd ring). Den markerade utbredningen är ungefärlig. 23

24 Figur 1-2 Vindkraftsparkens lokalisering, mellan sjöarna Mossjön och Sjönevadssjön, öster om Abild i Falkenbergs kommun. (Den markerade utbredningen är ungefärlig.) 24

25 Med anledning av detta har nyttjanderättsavtal upprättats med markägaren för den berörda fastigheten Hjuleberg 2:1. Vindkraftparken planeras för upp till 22 verk om vardera minst ca 2 MW 5. Vindkraftparkens sammanlagda storlek blir över 25 MW, vilket innebär att det krävs tillstånd enligt miljöbalken. 1.2 Policy och mål kring vindkraft och elproduktion Elproduktionen i Sverige uppgick år 2007 till 144,9 terawattimmar (TWh). 6 Av denna härrörde 65,6 TWh från kärnkraft och 64,3 TWh från vattenkraft. Förbränningsbaserad elproduktion (främst biobränsle) uppgick till 13,6 TWh endast cirka 1,4 TWh härrörde från vindkraft. Vindkraften förväntas dock bli en viktig energikälla för framställning av elektricitet. Fördelarna är många. Vindkraften är uthållig och ger vid drift nästan ingen påverkan på miljön. Vindkraften har stora fördelar vad gäller elproduktion, i jämförelse med andra alternativ. Följande text är hämtad från regeringens proposition 2005/06:143, Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk Regeringen bedömer att den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016, vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskaligt som småskaligt och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor och ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav EU och internationella överenskommelser Globalt finns det en stark vilja att minska utsläppet av växthusgaser. Enligt Kyotoprotokollet som antogs i december 1997 skall industriländerna under perioden minska sina utsläpp av sex växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid) med 5 % jämfört med Protokollet är ratificerat och bindande för de länder som skrivit på. EU:s medlemsstater har härvid åtagit sig att under denna period minska sina utsläpp av växthusgaserna med 8 %. År 2003 låg EU:s totala utsläpp av dessa sex växthusgaser 1,7 % under 1990 års nivåer, så det är en bit kvar. Som en del av EU:s energipolitik har man satt ett mål att 21 % av den elektricitet som produceras i medlemsstaterna ska komma från förnybara källor år Bland de många olika förnybara energikällorna har vindkraften hittills haft störst framgång, och med en ökning av produktionen av vindkraftel med 150 % sedan år 2001 ligger EU i topp och har 60 % av den globala marknaden. Det finns dock alltjämt en mycket stor potential i vindkraften. EU har under våren 2007 beslutat om ett gemensamt klimatpolitiskt mål där EU-länderna förbinder sig att år 2020 klara 20 % av energibehovet (alltså även värme och transporter) med förnybara energikällor, såsom vindkraft och vattenkraft. Om även övriga utvecklade 5 För att underlätta förståelsen av energibegrepp och storheter hänvisas till textrutan Energitermer som inleder MKBn. 6 Energimyndigheten, Energiläget i siffror

26 länder gör samma åtagande skärps åtagandet till 30 % minskning. EUkommissionen vill vidare öka andelen förnybar energi till 20 % år Generellt råder goda förhållanden för vindkraftel i Europa, detta återspeglas också i utvecklingen av vindkraft. I Sverige står vindkraften idag för en blygsam del av elkraften, cirka 1 % av den sammanlagda elproduktionen. I Danmark utgör vindkraften idag 20 % av elproduktionen (inklusive import), i Tyskland och i Spanien är denna andel 5 %. Den danska regeringen har i en energiplan angivit att elproduktionen i Danmark till 50 % skall baseras på vindkraft Nationella mål Idag uppgår således produktionen av vindkraftel i Sverige till cirka en terawattimme. I Sverige har man tidigare satt upp ett mål om ett tillskott på 10 TWh förnybar el mellan år 2002 och år Detta mål ligger i linje med Sveriges och EU:s åtagande beträffande klimatförändringar. I regeringens proposition 2005/06:154, har ambitionen ökat och som mål anges att den årliga produktionen av förnybar el skall öka med 17 TWh (i jämförelse med år 2002). Detta mål förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft. 7 För närvarande pågår diskussioner om att ytterligare öka denna ambition. Det är åter rimligt att anta att den allra största delen av denna ökning kommer att ske genom utbyggnad av vindkraft. Energimyndigheten har förelagit 30 TWh vindkraftel som planeringsmål för år Regionala och lokala mål De nationella målen för vindkraftsutbyggnad bryts ned till länsvisa planeringsmål. För år 2010 finns ett planeringsmål för Hallands län på 6,4 % av landets totala vindenergiproduktion. Det innebär en produktion på 256 GWh/år varav 102 GWh/år på land och 154 GWh/år till havs. Statistik från Vindforsk 8 visar att 2007 producerades totalt 99 GWh vindkraft i Hallands län. Genom det goda vindläge som omfattar stora delar av länet bedömer dock länsstyrelsen att det teoretiskt sett skulle gå att producera ca GWh/år på land inom länet 9. Länsstyrelsen menar att även om stor hänsyn tas till enskilda och allmänna bevarandeintressen finns det stora möjligheter att uppnå planeringsmålet för vindenergiproduktion. Falkenberg har i sin energiplan 10 tagit fram ett antal mål avseende energi för år Målen omfattar energieffektivisering, energiomställning samt tillförsel av energi. Vindkraft berörs främst av målet Öka tillgången på förnybar energi. Detta mål ska uppnås bl a genom en ansvarsfull utbyggnad av vindkraften. Till 2010 ska vindkraften byggas ut med ytterligare 210 MW jämfört med år Naturvårdsverket och Energimyndigheten, Vindval. Resultat från förstudier och jämförelser med dansk havsbaserad vindkraft. 8 Vindforsk 2008 Driftuppföljning av vindkraftverk Årsrapport 2007 Elforsk rapport 08:26 9 Länsstyrelsen Hallands län 2006 Kompletterande planeringsunderlag Storskalig vindkraft på land 10 Falkenbergs kommun Plan för Hållbar Energiomvandling , antagen av kommunfullmäktige oktober

27 1.3 Vattenfall Moderbolaget i Vattenfallkoncernen, Vattenfall AB, är ett svenskt publikt aktiebolag som till 100 % ägs av svenska staten. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Vattenfall AB följer även i tillämpbara delar de regler som gäller för bolag vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen. Vattenfall AB ska, enligt ägaren, ha en ledande roll i omställningen mot en ökad andel produktion av förnybar elenergi. Vattenfall AB:s styrelse har fattat ett strategiskt beslut om att investera 40 miljarder kronor för att öka företagets medverkan i produktion av förnybar el i Norden, med cirka 10 TWh fram till Av detta förväntas 8 TWh vara vindkraft. Nedan redovisas diverse administrativa uppgifter för projektet och sökande. Sökanden miljöprövning: Sökanden elnätskoncession: Projektledare: Kontaktperson MKB: Vattenfall Vindkraft Sverige AB YS nät AB Hillevi Priscar Susann Nilsson Telefon: E-post: susann.nilsson@vattenfall.com Den planerade anläggningen omfattas av prövningskod enligt bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet, vilket innebär enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftaggregat med en sammanlagd uteffekt av mer än 25 MW som inte omfattas av punkten Miljökonsekvensbeskrivningen Syfte Enligt 6 kap 3 miljöbalken är syftet med en miljökonsekvensbeskrivning att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. En miljökonsekvensbeskrivning av en verksamhet som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska enligt 6 kap 7 miljöbalken innehålla följande. 1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, 3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, 27

28 4 en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5 en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i Avgränsningar Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning omfattar den planerade vindkraftparken inkl vägar och elanslutning. Geografiskt är således miljökonsekvensbeskrivningen främst avgränsad till vindkraftparkens lokalisering inom fastigheten Hjuleberg 2:1 inklusive omgivande områden. För vissa aspekter behandlas ett större område, exempelvis för fågel. För bostäder, antas det att påverkan kan anses som försumbar på ett avstånd större än två kilometer. Tidsmässigt omfattar miljökonsekvensbeskrivningen vindkraftparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. 1.5 Tillståndsprocessen Etableringar av en landbaserad gruppstation för vindkraft, med en installerad effekt över 25 MW, kräver tillstånd enligt miljöbalken. Detta tillstånd prövas i första instans av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. För elanslutning av vindkraftparken krävs i vissa fall koncession enligt ellagen. Detta tillstånd prövas av Energimarknadsinspektionen. Under tillståndsprocessen skall sökanden samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet skall avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. Före samrådet skall den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Samråd har skett samtidigt för tillstånd enligt miljöbalken samt koncession enligt ellagen. Förutom miljöprövningen enligt miljöbalken och prövning av nätkoncession enligt ellagen sker en bygglovshantering av kommunen enligt planoch bygglagen. 1.6 Råd och direktiv kring vindkraft Generella Det finns inga generella riktvärden för ljud och skuggor från vindkraftanläggningar. De riktvärden som tillämpas i samband med planering av vindkraft har utvecklats genom rättspraxis. Denna anger för ljud riktvärdet 40 db(a) 11 vid bostäder. För ett enskilt verk innebär detta ett avstånd av cirka meter, beroende på effekt. Med flera verk, kan ett större avstånd krävas för att klara detta riktvärde för ljud. Så kallade skuggeffekter, när rotorn från ett vindkraftverk i drift kastar en rörlig skugga, kan upplevas som besvärande för den som befinner sig i 11 Naturvårdverket, Vindkraft på land, 2006:12. 28

29 denna skuggzon. Tidigare har ofta tillämpats att sådana potentiella skuggeffekter kan tillåtas under högst trettio timmar per år, utan hänsyn till att verken ibland står still, vindriktning samt molnighet, i praktiken reducerar förekomsten. Nu anges i stället ofta att den faktiska tiden för skuggförekomst, med hänsyn till verkens drifttid och till molnighet, inte skall överstiga åtta timmar per år 11. För att klara detta kan verken stoppas vid kritiska tillfällen, så att detta riktvärde inte överskrids. Ursprungligen tillämpades detta riktvärde ofta för en fönsteryta, om cirka en kvadratmeter. Idag görs vanligen dessa beräkningar för en uteplats på 5 5 m 2. Några generella riktvärden för avstånd mellan vindkraftverk och bostäder finns inte. Miljööverdomstolen har i ett mål pekat på att det inte går att ha en generellt angiven avståndsgräns mellan vindkraftverk och bostäder utan att förhållandena i de enskilda fallen får avgöra 12. I ett mål har exempelvis miljööverdomstolen tillåtit vindkraftverk på ett avstånd till bostäder om 400 meter Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län har inte meddelat några specifika riktlinjer gällande vindkraft Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun har tagit fram en policy för vindkraft med allmänna riktlinjer för vindkraft i Törlans dalgång 14. Kommunen menar dock att de allmänna riktlinjerna, även bör användas inom andra områden i Falkenbergs kommun, bl a inom skogsområden där konkurrensen om mark inte föreligger och där detaljplaneläggning därför inte är nödvändig. Riktlinjerna lyder: 1. Verk skall placeras i grupper om minst tre verk. Placering skall ske så att tydliga geometriska former med raka linjer om minst tre verk i rad skapas. Vid sådan placering skall inbördes lika avstånd i varje linje eftersträvas. 2. Grupper av vindkraftverk skall lokaliseras så att anpassning till befintliga verk, eller till grupper av verk, eftersträvas och så att tillkommande verk samverkar med befintliga verk vid upplevelsen av helheten. 3. Grupper av vindkraftverk som inte samlokaliseras, enligt punkterna 1 och 2 ovan, bör endast tillåtas med ett minsta avstånd av 3 km från varandra, i syfte att tydliggöra de skilda parkerna och för att inte skapa en orolig och konkurrerande landskapsupplevelse. Mindre avstånd kräver särskilt tydliga studier avseende påverkan och utformning. 12 Miljööverdomstolen, dom i mål nr M Miljööverdomstolen, dom i mål nr M Falkenbergs kommun Policy för vindkraft Allmänna riktlinjer för vindkraft i Törlans dalgång

30 4. Verk i samma grupp bör utformas så att navhöjder (höjden över hav) anpassas och blir den samma för hela gruppen och så att höjden anpassas till höjder i närliggande grupper. 5. Vindkraftverk skall placeras så att erforderliga avstånd till bostäder skapas, och väljas så att buller vid bostads fasad inte skall kunna överstiga 40 db(a). 6. Avstånd till bostad ökas till 750 m i de fall vindkraftverk placeras söder eller väster om bostad, med hänsyn till utblickar från uteplatser samt övrig utevistelse på den vanligast frekventerade sidan av bostadsbyggnader. Undantag från detta kan göras där man efter särskilt utredning kan konstatera att ingen konflikt uppstår med befintlig bebyggelses uteplatser. Avstånd från vindkraftverk till norr eller öster därom placerad bostad bör dock ändå inte understiga 600 m. 7. Avstånd till vindkraftverk eller till grupper av vindkraftverk skall vara minst 1000 m där sammanhållen bebyggelse (i detta fall minst fem bostadshus med mindre än 100 m mellan huvudbyggnaderna) föreligger. 8. Verk skall vara enfärgade vita eller gråa och färgsättning skall redovisas och godkännas i samband med bygglov (alternativt godkännas i samband med byggsamråd). 9. Text, logotype eller annan reklam, utöver tillverkarens eller ägarens namn eller logotype, får ej förekomma, varken på turbinhus, torn eller på andra byggnader i anslutning till vindkraftverken. 30

31

32 32

33 2 Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 2.1 Generellt om vindkraftteknik Vindresursen i området Projektbeskrivning Aktiviteter under byggskedet Aktiviteter under driftskedet Aktiviteter under avvecklingsskedet 49 33

34

35 2 Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 2.1 Generellt om vindkraftteknik I ett vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till elektrisk energi. De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och behöver lite tillsyn på plats. Genom ett antal givare insamlas data om vindhastighet, vindriktning, temperatur etc. för automatisk styrning. Olika data för övervakning och uppföljning registreras och loggas såsom varvtal, utgående effekt med mera. Vindkraftverk börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet av cirka 4 m/s och vid vindhastigheter överstigande cirka 8-12 m/s, beroende på typ av vindkraftverk, sker maximal produktion. Vid hastigheter överstigande cirka 25 m/s stängs vindkraftverken av. En viktig förutsättning vid lokalisering av ett vindkraftverk är naturligtvis att vinden på platsen har tillräckligt högt energiinnehåll, det vill säga att det blåser bra. Andra viktiga aspekter att beakta vid lokalisering av vindkraft är förekomst av bostäder och eventuella konflikter med exempelvis naturmiljö och kulturmiljö. Eftersom vindens rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten upphöjt till tre, innebär redan en liten ökning av vindhastigheten en stor ökning av rörelseenergin. Således innebär en ökning av vindhastigheten från 6 m/s till 7,5 m/s, att rörelseenergin ungefär fördubblas. När ett vindkraftverk med en bladlängd om 40 meter utsätts, under en sekund, för en vindhastighet av 10 m/s blir den luft som passerar genom rotorns sveparea ca 50 ton. Ungefär % av denna rörelseenergi omvandlas av vindkraftverket till elektrisk energi. För att finna så goda vindförhållanden som möjligt måste man beakta dels de regionala förhållandena såsom en generellt vindutsatt del av landet, dels de lokala terränghållandena. På lägre höjder påverkas vinden av markfriktionen och av topografin. Öppen mark med endast begränsad förekomst av skogsdungar och höjder har mindre turbulenta vindförhållanden än skogsmark. Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på underlagets skrovlighet, så kallad råhet. Med ökad höjd över marken ökar således vindhastigheten, störst betydelse har detta upp till drygt etthundra meter, stora fördelar kan således uppnås genom att komma tillräckligt högt med turbinen. Över skog är vindhastigheten generellt lägre, för att kompensera detta används i skogsmiljö högre torn. 2.2 Vindresursen i området I den nationella karteringen av vindförhållanden, den så kallade MIUUutredningen 15, framträdde vissa regioner med bättre vindförhållanden för energiproduktion än andra. Hallands län har mycket bra vindförhållanden. De bästa vindförhållandena finns vid kusten, men även på höjderna i inlandet är förhållandena goda. För aktuellt område i Falkenbergs kommun redovisas årsmedelvindhastigheter på cirka 7 m/s (avser nivån 72 meter över nollplanet). Årsmedelvindhastigheten i området bör vara 6 till 7 m/s för att erbjuda ett tillräckligt bra läge för att utvinna vindens rörelseenergi. Av vindrosen för Halmstads flygplats, Figur 2-1 framgår att 15 Bergström, H, Wind Resource Mapping of Sweden using the MIUUmodell. Wind Energy Report WE 2007:1. Uppsala Universitet. 35