Klart för invigning. Mångsysslare leder kåren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klart för invigning. Mångsysslare leder kåren"

Transkript

1 Foto: Petter Johansson Uppsala studentkårs tidning. Grundad #8 31/8 13/ / Det kan inte ligga särskilt mycket analys bakom Anders Flodströms utspel 15/ Ju lägre utbildning en individ själv har, desto större skepsis mot högutbildade förståsigpåare 17/ Är det acceptabelt att inte ens hälften disputerar inom sex år? Få vill läsa masterprogram 06/NYHETER Studenterna ratar de nya masterprogrammen. På få av de omkring femtio nya masterutbildningarna vid Uppsala universitet finns någon konkurrens om platserna. Och intresset är svagt runt om i landet. Hans Knutell på antagningsenheten i Uppsala är inte förvånad. Det här kommer inte som en överraskning för mig. Det är en ny studieordning, och det finns knappt något studentunderlag för masterprogrammen än. Det är en uppfattning som delas av flera utbildningsansvariga på universitet. Om och vilka program som kommer att ställas in är ännu oklart eftersom antalet efteranmälningar har ökat på senare år. Ingen kö till Flogstas höghus 05/NYHETER Den som vill bo i Flogstas höghus har ingen bostadskö att ställa sig i. För att få ett rum hos Heimstaden gäller det i stället att söka aktivt och ha tur. Uppsala studentkårs vice ordförande Mattias Bjärnemalm är starkt kritisk till systemet: Det är inte rimligt att man i en situation där man har många sökande inte har ett kösystem. Och vi vill inte se en situation där hyresvärden godtyckligt väljer ut hyresgäster från de studentgrupper de tror har bäst möjligheter att betala hyran. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA Klart för invigning Mångsysslare leder kåren 10/NYHETER Kårens nya ordförande Louise Callenberg har en färgstark meritlista, som bland annat inkluderar själavård och projektledning inom tung industri. 04/DEBATT Foto:Christin Lenthamre Uppsalas nya konsert- och kongresshus står färdigt till sist. Patric Kiraly lovar att studenterna har massor att hämta /KULTUR Efter åtskilliga decenniers debatterande och några års byggande har Uppsala till sist fått sitt första ordentliga konserthus, som av många benämns Musikens hus medan det officiella namnet lyder Uppsala konsert och kongress. Ergo har ledsagats genom huset av Patric Kiraly, musikproducent och konsertkoordinator, med ett mångårigt förflutet i Uppsalas klubb- och nationsvärld, som tror att studenterna kommer att välkomna nytillskottet. AVGIFTER SKAPAR INCITAMENT«GE OSS ETT BÄTTRE UPUNET-S«

2 If Start Risken att din bärbara dator får ben är 14 %. källhänvisning: Vi känner till riskerna med att vara student. Därför har vi tagit fram försäkringspaketet If Start för dig som är mellan 18 och 30 år. I paketet ingår hem-, olycksfalls- och reseförsäkring med avbeställningsskydd. Det gäller till exempel för din dator, om den skulle vandra iväg, liksom dig och ditt hem. Allt för 99 kr i månaden. Läs mer om If Start på eller ring oss på Du kan också sms:a START till så kontaktar vi dig. Björn Jonason, Riskspecialist

3 Ergo #8 / 2007 LEDARSIDA / 03 SÖRJ INTE SOMMAREN Kändes sommaren kort i år? Förmodligen, om man var i södra Sverige halva juni och hela juli, där dagarna med temperaturer över 25 och utan en droppe regn var lätträknade. Men det gör kanske inte så mycket. Hösten kan vara svårslagen i Uppsala. Varma septemberdagar när det fortfarande går att luncha utomhus och cykla barbent till föreläsningarna. Röda och gula lövmattor. Och, viktigast: allt kommer igång igen. Nationsklubbarna. Föredragen och debatterna hos Utrikespolitiska föreningen, Heimdal och Laboremus. Hela Kulturuppsala som i år blir extra spännande när mastodontprojektet Musikens hus till sist slår upp sina portar (läs mer på sidan 18 19). Studentstaden Uppsala börjar om varje höst. Tusentals nya studenter i nya hem, massor av nya kurser. I år fler än vanligt eftersom hela utbildningssystemet har stöpts om för att Europaanpassas. Även för den som har bott här ett tag är hösten liksom som gjord för en nystart. Man kan prova en annan pluggmetod, börja dansa, sluta Facebooka, engagera sig politiskt eller på nationen. Eller läsa en kurs man aldrig hade tänkt ta, bara för att vidga perspektivet lite. Än finns det gott om tomma platser att efteranmäla sig till. Människan och naturen, Nietzsche och Dinosauriernas tidsålder, alla på 7,5 (nya) poäng, är bara tre i mängden. Både nyanlända och lite äldre studenter kan också glädja sig åt att allt fler akademiker får jobb, enligt nya siffror från Ams. Än bättre: arbetslösheten går ner även bland humanister och lärarutbildade. Till sist: Vad vill du att Ergo skriver om i höst? Mejla, ring eller titta förbi! Bra tips belönas med valfri CD eller bok ur vår hylla. Foto: Christin Lenthamre HEJ STUDENT! Namn: Helen Feshatsion. Pluggar: Till apotekare. Hur många terminer i Uppsala: Sju. Här sitter jag helst och pluggar: BMC:s bibliotek. Bästa nationen: ÖG. Senast köpta kurslitteratur: Kommer inte ihåg. Bästa utgång i Uppsala: Knas, ÖG. Här äter jag lunch i Uppsala: Mikrorummet, A3, BMC. Tränar: Inte. Favoritprodukt på Systemet: Gato negro (vitt). Favoritprodukt på Apoteket: Hydrokortison. Roligaste kurs jag läst: Farmakologi. Och sämsta: Analytisk kemi. Favoritgalleri i Uppsala: Har inget. Favoritpromenad i Uppsala: Från Studentvägen till Nedre Slottsgatan (där Marina bor). Värsta korridorminnet: Besserwissers som inte städar upp efter sig. Bästa studentbostadsområdet: Studentvägen. Bästa studentförening: Laboremus socialdemokratiska studenter. Mest överskattat i Uppsala: Studentlivet. Godaste fyllekäket: Ägg och ajvar. Favoritgata i Uppsala: Alla gator varifrån man ser Domkyrkan. Favoritbibliotek i Uppsala: Carolina. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Myrorna. Bästa lördagsfikat: Fika med Kristina i korridoren. Det gör jag helst en ledig söndag: Röker vattenpipa. Sjung i kör! Kalmar nations kör söker nya sångare. Mer info på: Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Hannes Ljunghall REDAKTÖR Hanna Lundquist SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. HÖSTEN 2007 UTKOMMER ERGO: berglin # 9 14/9 # 10 5/10 # 11 19/10 # 12 2/11 # 13 16/11 # 14 7/12

4 04 / DEBATT Ergo #8 / 2007 UPUNET-S MÅSTE BLI BÄTTRE«Borgerliga studenter ser brister hos dagens studentdatanät. Upunet-S har sedan länge varit UU:s datornätverk för studenter och levererat internet till Uppsalas studentbostäder. Då andra universitet på senare år har övergått till kommersiella lösningar har UU genom rektors beslut ( , dnr 75837/97) valt att ansluta alla studentområden med adekvat bandbredd. Detta tillhandahålls idag av Upunet-S. Att kunna erbjuda ett kostnadsfritt och välfungerande nät till nya studenter är en klar fördel ur både en student- och marknadsföringssynpunkt. Lunds, Linköpings, Örebros, Mittuniversitet, Karlstads, Umeås och Stockholms universitet har kommersiella lösningar vilket innebär ökade kostnader för studenterna. Upunet-S tror vi ses som något positivt bland majoriteten av studenter, då ovan nämnda alternativ skulle innebära en genomsnittlig ökad kostnad på 2 kkr per år. Samtidigt finns i Uppsala en del studenter som inte anser dagens lösning vara tillfredsställande. Ökad bandbredd och bredbandstillgänglighet hör till de främsta argumenten hos dem som förespråkar ett kommersiellt alternativ. Därutöver tillkommer den begränsade nyttjandefriheten, vilket innebär att Upunet-S har befogenheter att stänga av studenter som använder sig av för stor kapacitet eller använder internet till icke studierelaterade ändamål. I dagsläget är det svårt för studenter att själva välja ett annat, kommersiellt, alternativ än Upunet-S. Således begränsas valfriheten för studenten. I dagsläget kan Upunet-S följaktligen inte sägas tillfredsställa alla studenters behov. Borgerliga Studenter anser att kåren gemensamt bör driva en linje med HUS (Hyresgästföreningen Uppsala Studentbostäder) gentemot universitet och fastighetsägare för att förbättra situationen för studenterna. Kostnaderna måste minskas och ett sätt att göra detta är att se över de avgifter som tas ut av fastighetsägarna. Andra studenter tycker snarare valfrihet och bandbreddstillgänglighet vara det viktigaste. I praktiken innebär detta att man behåller Upunet-S, men ser till att de som önskar alternativa lösningar har möjlighet att välja detta. Olika studenter har olika behov och därför är det viktigt att kåren tar tydliga ställningstaganden och föreslå olika förbättringar till studenterna skiftande behov. Peter Sullivan ordförande för Borgerliga Studenter Kristian Bergman partiombud för Borgerliga Studenter SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till Nästa manusstopp är den 3/9. UTBILDNINGSAVGIFTER SKAPAR INCITAMENT Fria moderata studentförbundets ordförande Ulrik Franke vill låta de svenska lärosätena ta ut marknadsmässiga avgifter för sina utbildningar. Uppsala studentkårs presidium gick i UNT den 15 augusti till storms mot utbildningsminister Lars Leijonborg. Trion Callenberg, Mörck och Bjärnemalm är skeptisk såväl till fribeloppets avskaffande som till förslaget om en särskild premie till studenter som tar examen i tid. Överst på Uppsala studentkårs önskelista står istället Ulrik Franke. höjt studiemedel och rätten att leva på andras bekostnad. Bakgrunden till förslaget om examenspremie är att svenska studenter tillhör som de inte klarar, eller som bara leder lösa studenter från att ge sig på studier de äldsta i världen när de tar examen till arbetslöshet. Det larmades nyligen och dessutom gör det efter långa studietider. Utbildningsministerns lösning är hos kronofogden efter att de misslyck- om att CSN-låntagare hamnat ekonomiska incitament. Kårföreträdarna är dock skeptiska till att en bonus kan är det avhoppade studenter utan exaats med att betala sina skulder. Främst lösa problemet. Istället oroar de sig över men som drabbats. Det är baksidan av att premien i första hand ska komma det ständiga tjatandet om höjt studiemedel. dem med minst behov av den till del. I deras analys finns det en grupp studenter som tar examen i tid och en annan förbundsordförande, Ulrik Franke som inte gör det. Att incitament kan få Fria moderata studentförbundet studenter att vandra mellan grupperna tar kårpresidiet inte på allvar. Likt nidbilden av kvartalskapitalisten bryr de SVAR FRÅN UPPSALA STUDENTKÅR: sig endast om studiemedlet i plånboken just nu. Ulrik Franke kommenterar vår debattartikel i UNT den»överst PÅ UPPSALA 15 augusti. Vi har valt att svara på den genom att understryka vikten av att för- STUDENTKÅRS ÖNSKELISTA STÅR ISTÄLLET HÖJT valta, förbättra och bevara ett välfärdssamhälle värt namnet. STUDIEMEDEL OCH RÄTTEN Det Ulrik beskriver som rätten att leva ATT LEVA PÅ ANDRAS på andra är i själva verket grundbulten BEKOSTNAD«i vårt välfärdssamhälle, nämligen idén om att vi gemensamt bidrar till samhällets välfärd. Systemet är så finurligt att vi bidrar i olika faser av vårt liv. Det som Ulrik ser som själviska studenter som I sak har kårföreträdarna lyckligtvis fel. Leijonborg-premien skulle stimulera även den som anser sig behöva arbeta vid sidan av studierna. Kreditmarknader har i tusentals år möjliggjort omvandlandet av framtida inkomster till ökat konsumtionsutrymme i nuet. På en fri marknad kan man ta extra lån med sin framtida examensbonus som säkerhet. Den fördelningspolitiska oron är obefogad: bonusen skulle de facto gynna alla studenter. Icke desto mindre är bonusidén dålig. En premie till den som tar examen i tid är att gå över ån efter vatten. Incitament för effektiva studier skapas bäst genom att låta högre utbildning bli en investering och låta lärosätena ta ut en marknadsmässig avgift. Den som kan spara tiotusentals kronor i terminsavgifter genom att ta examen snabbt kommer naturligtvis att prestera bättre och snabbare än den som kan påräkna gratis utbildning och generösa CSN-lån år ut och år in. En fördel med en fri marknad studieavgifter och banklån är att den förmår rädda många anings- nina hemmingsson vill leva på andra ser vi som entreprenörer som investerar i sin och samhällets framtid. I slutändan är det dock idén om införandet av marknadsmässiga avgifter på studier som Ulrik vill föra fram. Och han har möjligen rätt i att det i ett sådant system finns ett incitament att snabbt bli färdig med sin studiegång. Dessvärre finns det incitamentet i Ulriks värld enbart hos den samhällsgrupp som har turen att vara tillräckligt ekonomiskt stark för att kunna studera över huvud taget. Denna grupp studenter antas också ha ekonomiska medel över till terminsavgifter, om än symboliska, samt möjligen sitta inne med privilegiet att ha borgenärer till banklån. Alla andra kommer att behöva arbeta samtidigt»det SOM ULRIK SER SOM STUDENTER SOM VILL LEVA PÅ ANDRA SER VI SOM ENTREPRENÖRER SOM INVESTERAR I SIN OCH SAMHÄLLETS FRAMTID«som de studerar för att klara livhanken. En sådan situation bidrar inte till bättre kvalitet på utbildning och inte heller till rimliga studieförhållanden. Lösningen på den förhållandevis ringa problematiken kring införande av en examenspremie är inte att återgå till ett samhälle där högre studier är förbehållna de ekonomiskt välställda. Med allt detta sagt känns det ändå skönt att känna att vi är överens om åtminstone en sak, nämligen att Leijonpremien är en dålig idé! Louise Callenberg, ordförande Hanna Mörck, vice ordförande utbildningsfrågor Mattias Bjärnemalm, vice ordförande studiesociala frågor Uppsala studentkår

5 Ergo #8 / 2007 NYHETER / 05 Omöjligt att köa till bostad i Flogsta höghus Den som vill bo i Flogstas höghus har ingen bostadskö att ställa sig i. Systemet kritiseras starkt av studentkåren, medan hyresgästföreningen rycker på axlarna. Trots att det inte längre finns några tomma studentbostäder i Heimstadens bestånd har företaget inte upprättat någon bostadskö. Bostäderna annonseras i stället ut via deras hemsida i takt med att de blir lediga. För att hitta en bostad krävs alltså kontinuerlig bevakning av hemsidan och tur. Systemet får nu frän kritik av Uppsala studentkår. Det är inte rimligt att man i en situation där man har många sökande inte har ett kösystem, säger Mattias Bjärnemalm, vice kårordförande med ansvar för bostadsfrågor. HEIMSTADENS OMRÅDESCHEF Helena Gustafsson menar dock att systemet inte är ovanligt bland privata aktörer på bostadsmarknaden. Ju mer aktiv du är, desto större chans har du. I ett traditionellt kösystem finns det risk att man har ett antal som står i kö fast de inte söker aktivt och därigenom bromsar systemet. Klas Säve-Söderbergh, ombudsman på Hyresgästföreningen Uppsala studentbostäder, HUS, menar att det är upp till fastighetsägaren att välja hur man sköter sitt system. Det vore kanske bättre för den enskilda studenten om det fanns ett kösystem, men fastighetsägaren måste ändå få ha ett system som är ekonomiskt hållbart, vi lägger oss inte i det. SYDSVENSKA DAGBLADET HAR tidigare skrivit om en tvist där Heimstaden i Malmö sägs ha nekat en man kontrakt med motiveringen att denne har en dotter ett nekande som skulle vara olagligt. Enligt Helena Gustafsson är det alltid först till kvarn som gäller när en bostad väl blivit ledig och enda kravet är att sökanden är heltidsstuderande. Mattias Bjärnemalm anser dock att systemet lämnar potentiellt utrymme för diskriminering. Vi vill inte se en situation där hyresvärden godtyckligt väljer ut hyresgäster från de studentgrupper de tror har bäst möjligheter att betala hyran. Enligt Helena Gustafsson finns i dagsläget inga planer på att införa något kösystem. Det här systemet är det som finns nu. Det är kanske möjligt att det på sikt förändras, men det är ingenting som vi diskuterar. JERRY LASOTA Ljus bostadsmarknad för studenterna Vårens överskott av studentbostäder är borta. Ändå ser bostadsmarknaden för studenter ser ljusare ut än på länge. Utvecklingen välkomnas av Mattias Bjärnemalm, Uppsala studentkårs viceordförande med ansvar för bostadsfrågor. Vi är väldigt nöjda med att situationen ser bättre ut än på många år. Vi ser det som en självklarhet att har man blivit antagen till en kurs i Uppsala så ska man få en bostad i Uppsala. MEDAN STUDENTERNA HAR glatt sig har uthyrarna kallsvettats. Flera nationer har haft fler tomma rum än vanligt under sommaren. Nationer som normalt har sista ansökningsdatum under april, som Norrlands och Stockholms nation, har accepterat ansökningar inkomna under sommaren. Heimstaden, det privata bostadsbolag som förfogar över cirka studentbostäder i Flogsta höghus, hade under vårterminen studentrum tomma. Numera har man fullbelagt. Också Tomas Pettersson, affärsenhetschef på AP-fastigheter, menar att det har vänt. Visserligen har, liksom hos Heimstaden, rummen tappat i popularitet, men medan man under våren kunde få en bostad på 30 ködagar, behöver man numera vänta ungefär ett år. ENLIGT MATTIAS BJÄRNEMALM gör situationen att studenterna numera kan ställa högre krav på sitt boende. Tidigare har bristen gjort att studenter i vissa fall har betalat utan att få kvalitet tillbaka. Däremot är Mattias Bjärnemalm kritisk till universitets hantering av bostadssituationen för internationella studenter. Trots att situationen idag ser bättre ut kan inte universitetet tillhandahålla bostäder åt de internationella studenter som kommer hit för att studera. En av kårens traditionella uppgifter har varit att trycka på för byggandet av fler studentbostäder. Trots att bostadsbristen har mattats av samtidigt som nybyggen kommit igång vid Ekebymasten och Ekonomikumparken tycker Mattias Bjärnemalm att det är för tidigt att säga att det räcker. Jag tror att det kan finnas behov av mer nybyggnationer, men det vet vi inte förrän vi ser hur de pågående byggprojekten faller ut. Jag har redan nu fått brev från folk som vill bo vid Ekebymasten, så det finns helt klart intresse för fler bostäder. JERRY LASOTA Alla vann i V-Dalas bostadslotteri 39 recentiorer dök upp till V-Dala nations stora bostadsutlottning den 20 augusti. Genom lottdragning avgjordes vilka som skulle att få de studentrum, vikta åt recentiorer, som låg i potten. Jan-Erik Nilsson, tillfällig bostadsintendent på V-Dala, var något överraskad över den stora tillströmningen. Det är fler än jag trodde om man jämför med Snerikes, som inte blev av med alla bostäder som de hade. Den första lotten drogs av Hanna Hedman från Avesta, som kommit till Uppsala för att läsa till sjukgymnast. Nervöst, förstås. Jag brukar inte ha tur med sådant här. Men bostäderna räckte till. När dagen var slut hade alla reccar någonstans att bo, inklusive Hanna Hedman. Riktigt samma överflöd rådde inte vid den ordinarie bostadsteckningen, som slutade med att tre personer blev utan. Enligt Jan-Erik Nilsson, vikarierande bostadsintendent på V-dala, fortsätter fortfarande folk att ringa och fråga efter bostad. Egentligen är det ett bostadsunderskott. Jag hade lätt kunnat hyra ut 20 rum till. JERRY LASOTA Kön ringlade lång när V-Dala lottade ut lediga studentrum bland sina recentiorer. Foto: Hanna Lundquist

6 06 / NYHETER Ergo #8 / 2007 Få studenter vill läsa de nya masterprogrammen De nya masterprogrammen lockar få studenter. Utbildningsplatser gapar tomma på så gott som alla program vid Uppsala universitet. Ratat kursutbud. Den 1 juli övergick de svenska högskolorna till den nya, Bolognaanpassade examensordningen med en treårig grundnivå och en ett- eller tvåårig avancerad nivå. På Uppsala universitetet har man det senaste åren jobbat intensivt för att ta fram ett totalt femtiotal nya masterprogram till den avancerade nivån. Men intresset för masterprogrammen är minst sagt svalt liksom i hela landet. Många program har bara en handfull förstahandssökande, om några alls. Hans Knutell, chef för antagningsenheten vid Uppsala universitet, är inte förvånad. Det här kommer inte som en överraskning för mig. Det är en ny studie ordning, och det finns knappt något studentunderlag för masterprogrammen än. Det är en uppfattning som delas av flera utbildningsansvariga på universitet. Många Ergo talar med tror att den student som har påbörjat sin utbildning i det gamla systemet också väljer att avsluta den där. EN ANNAN FÖRKLARING kan vara att det är svårt att få studiemedlen att räcka till en tvåårig master om man redan har läst ett tag. Så är fallet för många av historisk-filosofiska fakultetens studenter, tror Lars Hagborg på områdeskansliet för humaniora och samhällsvetenskap. Hanna Mörck, vice kårordförande med ansvar för utbildningsfrågor, befarar att studenter kommer att stå utan sysselsättning i höst om masterprogram de sökt ställs in: Universitetet borde kanske ha gett färre masterutbildningar och nischat sig mer. Särskilt eftersom man nu säger att det här inte kommer som en överraskning. Hon hoppas att kursutbudet nästa år anpassas bättre till det antal sökande man kan vänta sig. Men om och i så fall vilka program som kommer att ställas in är ännu oklart. Flera utbildningsledare menar att studenter har vant sig vid att det finns tomma platser och räknar med att kunna efteranmäla sig. De vill därför inte ge några definitiva besked förrän registrering och kursstart har ägt rum. Ofta finns också möjlighet att låta masterstudenter samläsa med studenter i det gamla systemet. Det gör att till exempel Håkan Sjöström, ansvarig för masterprogrammet i geovetenskap, med en enda svensk förstahandssökande, hoppas att programmet ändå kan ges. På hela teknisk-naturvetenskapliga fakulteten står också hoppet till internationella studenter. Vi har hundratals utländska sökande, så vi är inte särskilt bekymrade, säger Björn Gembert på kansliet för naturvetenskap och teknik. Enligt Hans Knutell brukar dock bara en mindre del av de utländska studenterna dyka upp till kursstart. På historisk-filosofiska fakulteten kommer inga program att ställas in så länge det finns sökande, meddelar utbildningsledaren Alberto Tiscornia. Och det gäller även om det bara finns en enda förstahandssökande, som till masterprogrammen i teoretisk och praktisk filosofi. Ett gemensamt kursutbud för samtliga masterprogram på fakulteten gör samläsning möjlig. Alla behöriga är välkomna till sitt förstahandsval, säger Alberto Tiscornia. Ett av de nya program som helt klart har tillräckligt många sökande är masterutbildningen i politik och internationella studier. Programansvarige Torsten Svensson tror att (det gamla) pol magprogrammets grundmurade förtroende har lockat studenter till utbildningen. Ändå skulle vi gärna se ännu fler sökande, säger han. HANNA Samhällsvetenskap och medicin i topp Samhällsvetenskap och medicin. Det är vad Uppsalastudenterna helst vill läsa. Läkare, psykolog, sjukgymnast eller statsvetare. Listan över de mest populära utbildningarna har inte ändrat sig nämnvärt från förra året. Det konstaterar antagningsenhetens chef Hans Knutell. Många vill läsa samhällsvetenskapliga ämnen. Företagsekonomi, statskunskap och freds- och konfliktforskning går bra, som vanligt. Och det svaga intresset för naturvetenskap och teknik består. Det är oroande att vi har så få sökande till kandidatprogrammen. Det ser inte så bra ut jämfört med de gamla magisterprogrammen, säger Björn Gembert på kansliet för naturvetenskap och teknik. Att studenternas intresse för IT-utbildningar är ljumt förvånar Hans Knutell. Branschen skriker ju efter utbildat folk. Det är förvånande att inte fler vill läsa IT. Kanske sitter stämpeln efter ITkraschen fortfarande kvar. HANNA LUNDQUIST Antagningen till Uppsala universitet HT 2007: Högst antagningspoäng program (gymnasiebetyg hos den sist antagna): 1) Läkarprogrammet ) Psykologprogrammet ) Pol mag ) Juristprogrammet ) Sjukgymnastprogrammet Högst antagningspoäng kurser (gymnasiebetyg hos den sist antagna): 1) Freds- och konfliktvetenskap A ) Introduktionskurs i spanska A ) Företag och företagande I, distans ) Psykologi A ) Allt färre väljer att läsa på högskolan Allt färre väljer att läsa på högskolan. En förklaring kan vara att man inte tror att det lönar sig. Nästan personer i Sverige sökte (i första hand) till ett nybörjarprogram hösten Det är en minskning med sju procent från förra året. Och sedan 2003 har allt färre valt att läsa på högskolan. Minskningen är störst bland äldre studenter, men övergångsfrekvensen från gymnasium till högskola har också minskat. Vad beror det på? I en ny rapport har Högskolverket försökt svara på varför andelen åringar som börjar läsa minskar. Kartläggningen är inte fullständig, men den preliminära analysen pekar på två anledningar. Dels har det har blivit svårare att välja. Ungdomar är mer oroliga för att välja fel utbildning i det växande utbudet. Och de upplever inte att den studieoch yrkesvägledning som finns fungerar, säger utredaren Thomas Furusten. Resultatet kan bli att man helt avstår från att läsa vidare. DEN ANDRA TENDENSEN är att allt fler ungdomar har uppfattningen att studier inte lönar sig tillräckligt bra på arbetsmarknaden. Enligt Thomas Furusten kan rapporteringen kring akademikerarbetslöshet tillsammans med hårdare återbetalningskrav hos CSN vara bidragande orsaker till det. Fortsätter antalet unga nybörjarstudenter att minska kan det i det långa loppet leda till brist på utbildad arbetskraft inom flera yrkesområden, spår Högskoleverkets utredare. Man befarar också att snedrekryteringen till högskolan kan komma att öka. Det finns redan tecken på att den breddade rekryteringen vad gäller social bakgrund och etnicitet har avtagit. HANNA

7 Ergo #8 / 2007 NYHETER / 07 Hallberg tillbakavisar kritiken:»principiellt begicks inga fel«principiellt begicks inga fel. Uppsala universitets rektor Anders Hallberg avvisar den kritik som riktats mot honom i samband med avskedandet av två professorer i matematik. Det var i februari i år som de två professorerna var för sig kallades till möte med rektor, där de uppmanades att omedelbart säga upp sig från sina tjänster. Sade de inte upp sig redan samma dag skulle avgångsvederlaget bli mindre. Båda lämnade senare under dagen in sin avskedsansökan. Bakgrunden är en långdragen och infekterad konflikt på Matematiska institutionen. Redan för fyra år sedan fick en av professorerna en skriftlig varning för trakasserier mot andra på institutionen av prefekten. Under hösten 2006 tillsatte universitetsledningen en arbetsmiljöutredning på institutionen. UNDER FÖRSOMMAREN trappades kritiken mot Anders Hallberg och universitetsledningen upp, från såväl svenska som amerikanska matematiker. Bo Berndtsson, professor i matematik vid Chalmers, JO-anmälde rektor. Anmälan lades dock ner eftersom JO bara undantagsvis tar upp ärenden med arbetsrättslig anknytning. Kritiken mot universitetet går bland annat ut på att anklagelserna mot de två professorerna är vaga och saknar skriftlig dokumentation, samt att universitetet inte inväntat arbetsmiljöutredningens slutsatser för att agera. Men enligt Anders Hallberg fanns fog för de anklagelser som fördes fram. Av integritetskydd vill han dock inte utveckla svaret vidare, skriver han i ett mailsvar till Ergo. Anders Hallberg medger att det kanske gick något för fort i vissa turer i samband med att två matematikprofessorer uppmanades att säga upp sig tidigare i år, men hävdar ändå att universitetet inte har agerat felaktigt rent principiellt. Foto: Uppsala universitet Han menar också att avsikten med arbetsmiljöutredningen inte var att hitta syndabockar utan var ännu ett försök att hitta konstruktiva lösningar för att uppnå en acceptabel arbetsmiljö på institutionen. OCKSÅ FACKET HAR UTTRYCKT kritik mot Uppsala universitet. Ordföranden för Sveriges universitetslärarförbund, Chris toph Bargholtz, säger till Radio Uppland att universitetet uppenbart inte haft tillräckliga skäl för att säga upp de två professorerna. Rektors agerande tyder på att universitetsledningen var fullständigt på det klara med att man inte hade någon som helst möjlighet att avskeda. Det som skedde borde inte ha skett. ANDERS HALLBERG MENAR att det enligt universitetets juridiska bedömning är en bevisvärderingsfråga som man kan ha olika uppfattningar i. Och rent principiellt tycker han inte i efterhand att universitetet agerat felaktigt: Såväl JO som Högskoleverket har tittat på ärendet och har inget att anmärka. Jag påtalade ett 30-tal gånger under mötet att de var kallade för att få en varning. Jag kan tillstå att den vidare utvecklingen under dagen kanske gick något för fort. HANNA kan inte ligga särskilt mycket analys bakom Flodströms utspel«uppsala universitet slås ihop med Stockholms universitet, KI och KTH? En och annan höjde nog på ögonbrynen över nytillträdde kanslern för Högskoleverket Anders Flodströms utspel om att Sverige bara behöver ett universitet i Mälardalsregionen. Flodström anser att svenska lärosäten för att hävda sig internationellt måste gå samman i starkare konstellationer. Av dagens fjorton universitet vill han göra fem, medan högskolornas uppgift blir att bedriva grundutbildning. På utbildningsdepartementet välkomnar man Flodströms tankar. Vi ser positivt på sådana här processer, men de måste komma underifrån. Vi kommer inte att lägga ner några lärosäten, säger Therese Wallqvister, stabschef hos Lars Leijonborg. UPPSALA UNIVERSITETS LEDNING ser gärna en diskussion om en tydligare rollfördelning mellan lärosätena. Vi arbetar hela tiden för att utveckla det nationella och internationella samarbetet. I synnerhet när det gäller resurskrävande forskning eller utbildningar med få studenter, säger prorektor Kerstin Sahlin. Däremot avvisar hon idén om ett enda universitet i Mälardalen. Det ser jag mer som ett utspel. Det kan inte ligga särskilt mycket analys bakom. HANNA EN MÖJLIGHET VORE NATURLIGTVIS ATT UPPSALA UNIVERSITET DEGRADERAS TILL ATT BLI EN HÖGSKOLA. MEN JAG TYCKER DET VORE NEDRIGT MOT DE MÅNGA HÖGSKOLOR I LANDET SOM VERKLIGEN STRÄVAR EFTER ATT BEDRIVA VERKSAMHETEN EFTER DE PRINCIPER SOM GÄLLER FÖR UNIVERSITET. EN MER LÄMPLIG MÖJLIGHET ÄR NÅGOT I STIL MED ATT VERKSAMHETEN BENÄMNS STATENS INSTITUT FÖR REGLERAD KUN- SKAPSPRODUKTION I UPPSALA (SIRKUS). Göteborgsprofessorn i statsvetenskap Bo Rothstein ger sig på DN debatt (22/8) in i debatten om antalet universitet i landet. Rothstein argumenterar för att Uppsala universitet bör läggas ner, bland annat på grund av universitetsledningens djupt antiintellektuella linje i konflikten på Matematikum. FRÅGAN ÄR HUR LÅNGT MAN FÅR GÅ FÖR ATT FÅ UPPMÄRKSAMHET. NÅGONSTANS BLIR MAN JU MER EN STÅUPPKOMIKER. Uppsalaprofessorn i statsvetenskap Leif Lewin kommenterar Bo Rothsteins utspel. (UNT 23/8)

8 08 / NYHETER Ergo #8 / 2007 NYHETER I KORTHET Leijonborg vill premiera snabbläsande studenter Om två år kan den som klarar av sina studier inom avsedd tid belönas med en examenspremie i form av en engångssumma eller nedskrivet studielån. I alla fall om avgående folkpartiledaren och utbildningsminister Lars Leijonborg får som han vill. Tanken är att unga snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden. Men förslaget ogillas av studentrörelsen. Sveriges förenade studentkårer (SFS) tar avstånd från idén, och såväl Stockholms universitets studentkår som Uppsala studentkår har protesterat i debattartiklar i Dagens Nyheter respektive Upsala Nya Tidning. Man menar att Leijonborgs modell gynnar de redan gynnade. Medan studenter med välbärgade föräldrar kan få ekonomisk hjälp hemifrån, måste andra jobba vid sidan av studierna vilket gör att man lättare halkar efter. Studiemedlet ligger en tusenlapp under fattigdomsgränsen. Om regeringen har pengar att lägga på en sådan här premie tycker vi att man kunde satsa på att höja studiemedlet i stället. Det skulle kanske leda till att fler blir klara tidigare, säger Louise Callenberg, ordförande för Uppsala studentkår. Förvaltningschefen slutar efter mindre än ett år Uppsala universitets förvaltningschef slutar efter bara ett knappt år på sin post. Hon går till samma tjänst på KI. Det är bara att gratulera, säger prorektor Kerstin Sahlin. Universitetsdirektör Karin Röding tillträdde sin post 1 oktober förra året. I maj i år tackade hon ja till samma post på Karolinska institutet. Det betyder att Uppsala universitet Karin Röding nu står utan förvaltningschef, samtidigt som planeringschefen, en annan strategisk post inom förvaltningen, är ny på sin post sedan förra planeringschefen Ulla Myhrman gått i pension. Men prorektor Kerstin Sahlin menar att universitetet klarar av det uppkomna läget. Ulla Myhrman finns tillhands som stöd och Jan Ivar Mattsson går in som tillförordnad chef. Det viktiga nu är att vi hittar en bra person som kan ta över. Hur ser du själv på att Karin Röding väljer att sluta efter så kort tid? Säger det något om Uppsala universitet som arbetsgivare? Nej, jag tycker inte att det är så konstigt. Det finns en enorm efterfrågan på duktiga förvaltningschefer, och få är så duktiga och välrenommerade som Karin Röding. Nu fick hon ett erbjudande från sitt gamla lärosäte, i den vetenskapliga miljö som attraherar henne mer. Då är det bara att respektera det och gratulera, säger Kerstin Sahlin. Själv säger Karin Röding att hon inte hade tänkt gå tillbaka till KI, men att uppdraget hon erbjöds var så attraktivt att hon inte kunde tacka nej. Lärarutbildningen görs om ännu en gång Lärarutbildningen ska göras om igen. Ämneskunskaperna ska fördjupas och flera olika examina återinföras. Oförståeligt, tycker man på lärarutbildningen i Uppsala. Dagens lärarutbildning sjösattes hösten 2001 och har fått utstå hård kritik från bland annat Högskoleverket, under Sigbrit Frankes ledning. Nu har just Franke utsetts till regeringens utredare. Om ett år ska hon presentera ett förslag till ny lärarutbildning. Utredningen ska föreslå hur ämneskunskaperna på utbildningen kan fördjupas. Ett alternativ är enligt direktiven att studietakten ökar. Ett annat att dagens allmänna utbildningsområde minskar i omfång. Läraryrket är ett av Sveriges viktigaste yrken. Vi ska ha höga krav på våra lärarstudenter, lärarutbildningen ska vara en utbildning med hög kvalitet och hög status, säger skolminister Jan Björklund (fp). Regeringen vill att lärarutbildningen åter ska kunna leda fram till flera olika examina i stället för dagens enda. Man Gott om folk på nationerna trots regnig sommar Överraskande bra. Så beskriver Uppsalas semesteröppna nationer sommaren Med tanke på vädret har det gått väldigt bra. Våra fredagar har varit de bästa på tre år, säger Isabella Hjalmarson, Brygganvärd på Snerikes nation. Också GH:s sommarrestaurang har gått bra, även om juli var lite sämre än tidigare år. Men det gjorde inte så mycket, vi har kunnat ta igen det. Jag tror att folk väntade med att ta semester i år, säger personalchefen Torsten Johansson. FRÅN V-DALAS TAKET hörs liknande tongångar, och Svantes trädgård på Uplands nation har enligt sommarpubschefen Christopher Overall gått över all förväntan. Vi hade väl lite tur och prickade in det fina vädret i juni, samtidigt som vi hade stängt i juli, säger han. HANNA efterlyser en förskollärarexamen och betonar att blivande lågstadielärare måste ha ordentliga kunskaper i barns språkoch matematikutveckling. Forskningsanknytningen på lärarutbildningen ska också förstärkas, och antalet forskarutbildade lärare öka. Thord Österberg, utbildningsledare för lärarutbildningen vid Uppsala universitet, är starkt kritisk till att utbildningen ska utredas och göras om på nytt. Jag har ingen förståelse för det. Vi känner inte alls igen oss i den negativa mediala bilden av dagens lärarutbildning, som jag befarar ligger bakom regeringens beslut. Enligt Thord Österberg är kraven på fördjupning höga redan i dagens utbildning. Och lärare som ska undervisa i de lägre årskurserna får avsevärt mer av språk- och matematikinlärning än gårdagens lågstadielärare, menar han. De första studenterna i dagens lärarutbildning gick ut för bara två år sedan. Vi har just börjat hitta fram till en kärna av professionalism i utbildningen. Jag får en känsla av att det är mer politik än innehållsfrågor det här handlar om från regeringens sida. Däremot välkomnar Österberg förslaget om fler forskarutbildade lärare. Men man behöver inte göra om hela den nuvarande utbildningen för det. Även Synnöve Prage, som jobbat med lärarutbildningen sedan 1994, anser att det är olyckligt med ännu en utredning. Ska man göra om hela utbildningen igen blir det väldigt tvära kast. HANNA Tidigare HSV-chefen Sigbrit Franke ska presentera ett förslag till ny lärarutbildning om ett år. Foto: Melker Dahlstrand/Högskoleverket Studenterna hittade till nationernas sommarsatsningar trots en sommar med ovanligt mycket nederbörd. Foto: Hannes Ljunghall

9 Ergo #8 / 2007 NYHETER /09 Emma Haglund och Magnus Hultqvist i Citypolarna Uppsala väntar in några eftersläntrare. Foto: Hanna Lundquist Snabb väg till nya bekantskaper Ny i stan, eller bara sugen på nya bekantskaper och saker att göra på fritiden? Kompisnätverket Citypolarna har vuxit rejält i Uppsala det senaste halvåret. Citypolarna startades av Malmöbon Christian Altenius, som ville bygga sig ett nytt socialt nätverk i hemstaden efter tio år i Stockholm. Idag finns Citypolarna i en rad svenska städer. Medlemmarna håller kontakten och föreslår olika aktiviteter på sajten citypolarna.se. I Uppsala är ungefär femtio personer aktiva medlemmar idag, berättar Emma Haglund, moderator för Uppsalagruppen. Jag flyttade hit i mars efter att ha pluggat i Linköping, och kände inte så många. Idag har jag lärt känna de flesta jag umgås med genom Citypolarna, säger hon. DE FLESTA ÄR MELLAN 25och 30 och har nyligen slutat plugga. Kanske är man nyinflyttad, eller så har vännerna lämnat staden eller skaffat familj. Andra är studenter eller doktorander. Det kan ju vara kul att lära känna folk utanför studentlivet också, och träffa människor med en annan bakgrund än dem man pluggar med, menar Emma Haglund. VI SES PÅ STORA TORGET, där hon och en växande skara medlemmar väntar in eftersläntrarna till kvällens träff. Tretton personer ska komma, varav några är nya. Ett eller två okända ansikten brukar dyka upp varje gång. Alla kan nog känna sig lite vilsna i början, men det brukar gå över snabbt, säger Emma Haglund. Kvällens aktivitet är fi ka. Men det kunde lika gärna ha varit grillning, krogmiddag, fest, beachvolley eller paddling. Vem som helst kan föreslå en aktivitet och lägga ut den på kalendariet på hemsidan. Och man är bara med på det man hinner och har lust till. Jag tror att det här är ett nytt sätt att umgås, mer nätverksbetonat. När man är sugen på en specifik grej kan man nästan alltid hitta någon att göra den med, hur udda den än är, säger grundaren Christian Altenius. Mer varaktiga band kan också knytas. Emma Haglund räknar till åtminstone fem, tio nya vänner från Uppsalagänget. HANNA Ett ögonblick David Molander, Uppsalastudent som åker på utbytesår till Harvard i höst. Vad förväntar du dig av året? Varför ville du till Harvard? Jag hade hört att det är ett väldigt bra universitet, och det bekräftades av deras hemsida. De har ett stort kursutbud, med små klasser och duktiga professorer. Och så ville jag pressa mig själv. Det är ambitiösa människor som går på Harvard, och jag tror jag kan behöva lite konkurrens för att göra mitt yttersta. Inte för att det är en fjäder i hatten att ha ett av världens främsta universitet i CV:t? Det är väl inte fel att ha, men det var absolut inte primärt därför jag sökte. Hur svårt var det att knipa en av Uppsalas två platser första året utbytet äger rum? Jag tyckte inte att det var särskilt svårt faktiskt. De går mycket på betyg, studietakt och engagemang vid sidan av studierna. Däremot var jag tvungen att åka iväg till Drammen i Norge för att göra [språk-]toefl-testet, det fanns inga platser kvar i Sverige. Vad ska du läsa? Retorik, konst, fi lm. Kanske någon kurs i statsvetenskap. Vad förväntar du dig av året? Att det kommer att bli väldigt bra. Jag har extremt höga förväntningar, och jag tänker se till att det blir riktigt, riktigt bra också. Jag kommer att lägga mycket tid på studierna och utnyttja de möjligheter som finns. Vid sidan av det vill jag ta del i föreningslivet och lära känna Boston och Cambridge, få en inblick i samhället där. Har du varit eller levt i USA tidigare? Bara på några korta besök i NewYork. Jag försöker åka dit utan så många föreställningar om landet. Många uttalar sig om USA med väldigt bestämda åsikter, vilket jag tycker är lite konstigt med tanke på att det är en väldigt stor kontinent. HANNA

10 10 / NYHETER Ergo #8 / 2007 Hon vill stå på de svag Med erfarenhet av studiebevakande arbete, själavård och tung industri har Louise Callenberg en färgstark meritlista. Som nu också inkluderar kårordförandeskap. Efter blott en termin som aktiv medlem i S-studenter blev Louise Callenberg vald till kårordförande. Möjligen bidrog hennes naturliga auktoritet omvittnad av både vänner och pojkvän men sannolikt också hennes erfarenhet. Hon har jobbat med studiebevakning sedan 2001, först vid Göteborgs universitet och senast vid Teologiska fakulteten i Uppsala. Jag har alltid tyckt att det har varit kul att få påverka. Man tar ju studielån, och för mig har det alltid varit viktigt att påverka utbildningen så att det märks att man får något för sina pengar. Hon har också erfarenhet av att leda arbete inom den tyngre industrin, efter att ha jobbat som projektledare på ett oljeraffinaderi på västkusten. Efter ett års arbete hade hon kommit fram till att det inte var vad hon ville ägna sig åt i livet. Projektledning är roligt, men det var för gubbigt. Och det handlade för mycket bara om pengar. Efter ett år längtade jag tillbaka jättemycket till mer humana vetenskaper. DET BLEV TEOLOGI. Inspirerad av storasystern valde hon att läsa till präst, och hon skulle gärna doktorera i religionspsykologi. Det finns något mer än vad man ser och vad man kan bevisa. Utan att det behöver bli övernaturligt, men ändå lite... mystiskt, kanske. Det blir alltid svårigheter när man försöker systematisera sådant. Det är lite grann det som är tjusningen med religionsvetenskap. Hur man avgör vad som är på riktigt och vad som är konstruktioner. Även om hon inte har varit aktiv socialdemokrat sedan mer än en termin, har de socialdemokratiska värderingarna gått som en röd tråd genom hennes vuxna liv. Med en morfar som var socialdemokratisk politiker i Sotenäs kommun på västkusten var politiken en självklar ingrediens i hennes liv. Att vara aktivt kristen inom ett till största delen sekulärt parti är ingenting som hon har uppfattat som ett problem. Tvärtom tycker hon att beröringspunkterna är många, som viljan att kämpa för dem som har mindre och att stå på de förtrycktas sida. Vi måste ta ansvar för det samhälle vi har skapat men även för dem som har råkat hamna utanför. När vi nu lever i ett produktionssamhälle där det allmänt anses att man ska arbeta, tjäna pengar och betala skatt är det lätt att tappa bort dem som av en eller annan anledning inte kan arbeta, exempelvis handikappade och sjuka. Något hon vill göra som kårordförande är att synliggö- NAMN: Louise Callenberg. AKTUELL: Ny ordförande för Uppsala studentkår. ÅLDER: 29. UPPVÄXT: Lysekil och gymnasium i Göteborg. CIVILSTÅND: Förlovad. BOR: Bostadsrätt i Fålhagen. PLUGGAR: Teologistuderande och prästkandidat. TIDIGARE KÅRUPPDRAG: Studiebevakare vid Teologiska institutionen. KOM TILL UPPSALA: FÖREBILD: Mamma. KÅRPARTI: S-studenter. Foto: Christin Lenthamre

11 Ergo #8 / 2007 NYHETER / 11 as sida ra kårens verksamheter och motverka bilden av en klubb för några få. Vi måste jobba på informationskanalerna. Det gäller att nå ut och informera om alla de möjligheter som vi studenter har att vara med och påverka vår utbildning, så att vi kan göra alla kårmedlemmar medvetna om vikten och nyttan av en kår. Mångfaldstänkandet är också något som hon anser behöver integreras bättre i universitetsvärlden. Man kan inte prata om studenten i singularis, man måste prata om studenterna. Olika bakgrund, utbildning, och så vidare gör att man inte kan tala om studenten som homogen. Vi måste vara med och skapa en miljö för alla så att man trivs så pass bra på universitetet att man stannar kvar och blir färdig med sin utbildning, även om man har olika förutsättningar.»man KAN INTE PRATA OM STUDEN- TEN I SINGULARIS, MAN MÅSTE PRATA OM STUDENTERNA. OLIKA BAK- GRUND, UTBILDNING, OCH SÅ VIDARE GÖR ATT MAN INTE KAN TALA OM STUDENTEN SOM HOMOGEN«LOUISE CALLENBERG VET också hur det är att vara student med barn. En morgon för nio år sedan föddes dottern Ebba. Faktum är att födseln är registrerad precis klockan på minuten samma klockslag som Louise Callenberg själv föddes ungefär 20år tidigare. Parallellt med föräldraskap och ordförandeskap sitter Louise med i styrelsen för Centrum för religion och samhälle i Uppsala, och i Göteborgs stiftsgrupp, en förening för präststuderande för Göteborgs stift. Och mellan varven knäcker hon extra som fotograf och föreläsare. Temat för föreläsningarna är utmattning ett ämne som hon också gärna skulle doktorera i. Intresset bottnar i att hon själv under en period har varit sjukskriven för utmattning. Idag har hon kommit fram till att man måste banta sitt engagemang. Man kan inte göra allt bara för att det är roligt. JERRY LASOTA Louise Callenberg om att vara kårordförande i en tid när obligatoriet ser ut att sitta löst: Det känns bra att vara kårordförande i en sådan tid, för det ger kåren tillfälle att göra revision av sig själv och motivera varför vi skall finnas. En identitetsanalys av kåren som kårobligatorieutredningen frammanar kommer snarare kunna stärka och legitimera kårens verksamhet än hota den tror jag. Studenter behöver vara organiserade och studenternas röster behövs för att universitetet ska kunna hålla hög klass. Jag tror inte att vi försvinner på grund av utredningen, utan snarare att vi blir bättre. Sedan är frågan vem som skall finansiera verksamheten. Det kommer att bli spännande att få vara med i den diskussionen.... att få ihop föräldraskap och studier: Det är inte svårt alls om man ser sina studier som sitt jobb. Jag pluggar på dagtid när Ebba är i skolan och ser till att vi får eftermiddagar och kvällar fria. På så sätt tror jag att jag hjälpts till att få en bra rutin som fungerar väl. Jag tror att vara student med barn snarare automatiskt ger incitament för att vara strukturerad och mån om sin studietid. Nackdelen är väl brist på sovmornar och svårigheten att delta i kvällsaktiviteter.... Uppsala: Jag tycker mycket om Uppsala! Det är en ynnest att få studera, jobba och bo här. Ebba har fått fina vänner och trivs jättebra i skolan. Jag upplever Uppsala som en stad som ger möjligheter till ett rikt liv på många plan. Nya ansikten på kåren Det är inte bara Louise som är ny i kårhuset. På andra platser hittar vi flera nya ansikten, och några gamla. NAMN: Anna Ardin ÅLDER: 28 GÖR PÅ KÅREN: Är jämlikhetsansvarig. Ansvarar för förebyggande och reaktivt arbete mot diskriminering och trakasserier på grund av kön, könsidentitet, etnicitet, religion, social bakgrund sexuell läggning och funktionshinder. Hjälper även enskilda studenter som råkat illa ut på grund av ovanstående. KÅRPOLITISKT AKTIV: Nej. BOR: I Arkadien. GÖR NÄR DU INTE ÄR PÅ KÅREN: Arrangerar queerklubb i Visby och dansar egyptisk dans. GÖR OM FEM ÅR: Är mammaledig från mitt jobb som mångfaldshandläggare på Uppsala universitet. NAMN: Hanna Mörck ÅLDER: 27 GÖR PÅ KÅREN: Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor. Min största upgift är att samordna och vara stöd och kontakt för kårens alla studiebevakare. De jobbar lokalt med studenternas påverkans arbete på fakulteterna. KÅRPOLITISKT AKTIV: Ja, Vänsterns studentförbund. BOR: I Västmanlands- Dala nations studentbostäder. GÖR NÄR DU INTE ÄR PÅ KÅREN: Klättrar på väggarna, springer runt i stan eller använder lämpligt objekt som slagpåse. GÖR OM FEM ÅR: Jag lutar mig tillbaka nöjd efter ännu en expedition ute i världen. I handen håller jag en tekopp med rykande varmt te. På verandans sista soltimmar betraktar jag mina verk och ser över deras förbättringspotential. NAMN: Mattias Bjärnemalm ÅLDER: 28 GÖR PÅ KÅREN: Vice ordförande med studiesocialt ansvar. Har hand om de studentfrågor som inte är direkt kopplade till utbildningen, så som studentekonomi, hälsofrågor, bostäder och arbetsmiljö. KÅRPOLITISKT AKTIV: Ja, Piratstudenterna BOR: Korridorrum på Värmlands nations studentbostäder. GÖR NÄR DU INTE ÄR PÅ KÅREN: Bekämpar upphovsrättslobbyn genom engagemang i Piratpartiet och ungdomsförbundet Ung Pirat. GÖR OM FEM ÅR: Är med och sprider de svenska immaterialrättsreformerna till resten av världen. NAMN: Moa Hjertson ÅLDER: 25 GÖR PÅ KÅREN: Koordinator för kårens mångfaldsbyrå ESMeralda KÅRPOLITISKT AKTIV: Nej. BOR: Studentrum. GÖR NÄR DU INTE ÄR PÅ KÅREN: Tränar, läser och skriver. Jobbar som massageterapeut när jag har tid över. GÖR OM FEM ÅR: Är nöjd med att veta vad jag ska göra det närmaste året! NAMN: Klara Johansson ÅLDER: 25 GÖR PÅ KÅREN: Informationsansvarig tillverkar informationsmaterial åt kåren och organiserar informationskampanjer. KÅRPOLITISKT AKTIV: Ja, Piratstudenterna. BOR:Gamla Studentstaden. GÖR NÄR DU INTE ÄR PÅ KÅ- REN: Går ut med hunden eller går ut på nationer... GÖR OM FEM ÅR: Det är en hemlighet (för jag vet inte). NAMN: Pernilla Westerback ÅLDER: 28 GÖR PÅ KÅREN: Studentombud. Hjälper enskilda studenter som har frågor eller problem kring utbildning eller arbetsoch studiemiljö. KÅRPOLITISKT AKTIV: Nej. BOR: Fålhagen. GÖR NÄR DU INTE ÄR PÅ KÅREN: Tänker att jag borde skriva uppsats, hålla bättre ordning i mitt hem och träna mer, men istället träffar jag kompisar &pojkvän, fi kar, ser på tv och läser böcker. GÖR OM FEM ÅR: Förhoppningsvis spännande personaljobb, schysst boende och en bedårande familj. NAMN: Matthew Greig ÅLDER: 25 GÖR PÅ KÅREN: Internationellt ansvarig: tar hand om internationella studenter och frågor kring internationalisering. KÅRPOLITISKT AKTIV: Nej! BOR: En fin liten tvåa. GÖR NÄR DU INTE ÄR PÅ KÅREN: Lyssnar på/spelar heavy metal... dude! Vi söker förresten basist mejla mig! Annars, matlagning, poesi, gym. Pluggar lite om jag hinner... GÖR OM FEM ÅR: Ingen aning, och så ska det vara!

12 september 07 Läs mer om evenemangen på Ryan Teague & The Mercurial Ensemble Rafael Anton Irrisari Nils Petter Molvaer Band Foto: Magnus Selander Sahara Hotnights Välkommen...till Nordens ledande tränings- och friskvårdskedja. Anläggningen erbjuder hela det breda träningsutbud som SATS är känt för. En fri träningsvägledning. Boka tid på SATS Uppsala Väderkvarnsg 14, Erbjudandet gäller 1 gång/person och tom Namn... Tel... SATS Uppsala. Väderkvarnsgatan 14, Ett fritt gruppträningspass. SATS Uppsala Väderkvarnsg 14, Erbjudandet gäller 1 gång/person och tom Namn... Tel... Ett fritt pass individuell träning. SATS Uppsala Väderkvarnsg 14, Erbjudandet gäller 1 gång/person och tom Namn... Tel... Jens Lekman Biljetter: eller på Bättre folk Dansföreställning

13 Ergo #8 / 2007 NYHETER / 13 Ny i stan? Veteranerna tipsar Ny student i Uppsala? Allt man behöver veta står inte i kursinformationen. Ergo gav sig ut bland garvade studenträvar för att samla tips. FRIDA PERSSON, KONSTVETENSKAP Om man skriver uppsats prata med handledaren! Man är inte dum för att man frågar om saker, man är faktiskt här för att lära sig. Och de är där för att hjälpa dig. CAMILLA AMFT, DOKTORAND I TYSKA Jag tycker att man ska akta sig för Valborg! Hela den högtiden har urartat. Man ska ha champagnegalopp och så ska man ha sillunch... Jag gjorde verkligen hela konceptet i år och då slogs jag av hur tråkigt det var. ERIK ÖHMAN, TEOLOGI Gå på föreläsningarna. Även om lärarna säger att allt kommer med på tentan så är fokus oftast på sådant som varit på föreläsningarna. AIDIN ABEDI, CIVILINGENJÖRSPROGRAM- MET, TEKNISK FYSIK Sälj dina kursböcker när du är klar med dem. Ta vara på nollningen, och sumpa inte plugget. MAJA LILJA, SOCIOLOGI Om jag skulle vara ny igen skulle jag engagera mig i något av nationens utskott. Jag har kompisar som bara har pluggat och ångrar att de inte har gjort mera. Men jag vet också de som har varit för aktiva i nationerna och försummat sina studier. HÅKAN BOSTRÖM, POL. MAG. Bo i korridor. Om man är ny är det ett perfekt sätt att lära känna folk som man kanske inte skulle ha träffat annars. MARIE CHEN, MUSEOLOGI Om man vill äta vegetariskt är Fröjas sal ett bra tips. Vad jag vet är det stans enda vegetariska restaurang. Matikum Engelska parken ska man akta sig för, det enda som man kan äta där är mackorna. ANDREAS RYDBERG, MASTERPROGRAM- MET IDÉ- OCH LÄRDOMSHISTORIA Stirra er inte blinda på tentaplugg och resultat. Allt man lär sig syns inte på papper. ARVID BERGSTEN, CIVILINGENJÖRSPRO- GRAMMET STS (TV) Att plugga i grupp är bra. Det beror lite på vad man har för ämne, men att plugga tillsammans och på bibliotek är alltid en bra idé. DANIEL ZETTERBERG, CIVILINGENJÖRS- PROGRAMMET STS (TH) Nationerna. Det är bra att engagera sig lite grann, särskilt om man inte kommer härifrån. TEXT: JERRY LASOTA FOTO: CHRISTIN LENTHAMRE

14

15 Ergo #8 / 2007 NYHETER / 15 FORSKNING PÅGÅR KRÖNIKA/NINA BRANDER Nina Brander är språkvetare, journalist och översättare Mellan natur och kultur Vetenskap är jätteviktigt för hur vi ser på oss själva. Det säger kunskapssociologen Tora Holmberg. Nyligen fick hon Katrin Fridjonsdottirs pris på kronor i konkurrens med unga forskare från hela Norden. Tora Holmberg forskar om forskare och hur de forskar. Så uttrycker i alla fall hennes dotter det. Som en röd tråd i hennes olika projekt löper relationen mellan natur och kultur, och gränssnittet mellan dem. Mellan arv och miljö, djur och människa. Historiskt sett är natur/kultur en av de starkaste dikotomier vi har. Den vetenskapliga världen är helt organiserad efter den. Vi har kulturvetenskaperna på ena sidan och naturvetenskaperna på den andra. Men inom vissa områden skulle det finnas många finesser med att gå över de här gränserna, för att se vad som händer då, säger Tora Holmberg. JUST DET HOPPAS HON SKA HÄNDA inom programmet GenNa: Natur/kultur och gränsöverskridande möten vid Centrum för genusvetenskap, som hon varit med och byggt upp och är koordinator för. Programmet har utsetts till ett av Vetenskapsrådets excellensprogram. Uppgiften är att ta fram ny kunskap om hur gränsen mellan natur och kultur kan luckras upp i forskning och teoriutveckling. Vi vill utforska potentialen i möten mellan forskare med olika kompetenser och bakgrunder men samma intresseområde. Vad händer om vi för samman en fysiker, en sociolog och en historiker för att titta på temat genus och fysik? Och jo, försäkrar hon, det går att ha ett genusperspektiv på fysik. Men det är ganska outforskat. Avhandlingen kom för två år sedan och studerade retoriken kring arv och miljö i beteendegenetisk forskning forskning som försöker förklara mänskliga beteenden med genetik. Den biomedicinska och neurobiologiska forskningen har närmast exploderat de senaste tjugo, tjugofem åren. Det har gjort att det rapporteras mycket kring den, medan kulturvetare som betonar miljö fått stå tillbaka, konstaterar Tora Holmberg. Men jag tycker inte att man som sociolog eller genusvetare automatiskt måste vara rädd för den forskningen eller tycka att den är konservativ. Det beror på hur man tolkar och hur man ställer frågor. Idag är biologi heller inte per automatik ett skällsord inom genusvetenskapen. Det vet Tora Holmberg efter att i en rapport ha intervjuat ett antal genusvetare och feminister om förhållandet mellan kropp och kön. Jag tycker det här är en jättespännande fråga. Eftersom jag visste att det finns en diskussion om det här inom feministisk teori i andra länder var jag nyfiken på hur det ser ut i Sverige. Och det visade sig att de jag intervjuade upplevde att det saknas begrepp och redskap för att kunna hantera de här frågorna inom den egna teoribildningen. HENNES NYA FORSKNINGSPROJEKT har dock inte så mycket med genus att göra. Tillsammans med en kollega i Lund tar hon sig an (forsknings-)etiska dilemman som kan uppstå i samband med den växande genforskningen. Närmare bestämt de möss vars arvsmassa forskarna går in och ändrar. Det här är en växande praktik, och det kan mycket väl hända att man börjar använda andra djur. Men vad finns det för för- och nackdelar med de här teknikerna? Det är något som knappt har diskuterats. Inte bara hur, utan vad forskare gör är av stor betydelse för hela samhället, menar Tora Holmberg. Vetenskap och forskning är otroligt viktigt för hur vi ser på oss själva som människor. Och som normsättare är vetenskapen en av de största institutionerna. Det ligger bakom utbildning, lagförslag, allt möjligt. Att utforska hur den forskningen görs och framställs blir jätteviktigt. HANNA Katrin Fridjonsdottirs pris på kronor tilldelas företrädesvis unga forskare inom kunskapssociologi. Priset delas ut vart tredje år av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden i Uppsala. I prismotiveringen beskrivs Tora Holmbergs avhandling som ett exempel på kunskaps- eller vetenskapssociologi när den är som bäst; skarpsinnig, empiriskt väl underbyggd, relaterad till samtida diskussioner och underhållande. Varats olidliga opålitlighet När man studerar på universitet är det som bekant lätt hänt att man får en ganska homogen umgängeskrets med likartade värderingar och prioriteringar. Tack och lov finns det ett enkelt sätt att snabbt få pejl på vad som tycks och tänks utanför den akademiska världen det är bara att ansluta sig till ett diskussionsforum på nätet. Dessa forum kretsar för det mesta kring något specifikt intresse såsom odling, katter eller tårtbak, och här samlas folk från alla samhällsgrupper. I DISKUSSIONER PÅ OLIKA FORUM har jag ofta slagits av den djupt rotade misstron mot myndigheter och auktoriteter. Om en samling kvinnor på ett vänta-barn-forum har fått för sig att besprutade jordgubbar är farliga låter de sig till exempel inte lugnas av ett uttalande från Livsmedelsverket som hävdar motsatsen. På ett hundforum hände det en gång att någon frågade vad ordet vinthund betyder. Jag slog upp ordet i Nationalencyklopedins Ordbok, och fick veta att det har med folkslaget venderna att göra. Jag skrev detta på forumet, men övriga medlemmar trodde mig inte! Det lät långsökt, menade de. Namnet måste ha något att göra med att vinthundarna jagar med synen. De är vintögda skrev en person på fullaste allvar. För mig tycktes det obegripligt att dessa människor inte litade på NEO, den mest ansedda ordboken i Sverige. Tora Holmberg ska ta fram ny kunskap om hur gränsen mellan natur och kultur kan luckras upp. Foto: Hanna Lundquist EFTER ATT LIKNANDE HÄNDELSER inträffat några gånger tyckte jag mig se ett mönster: wju lägre utbildning en individ själv har, desto större är hennes skepsis mot högutbildade förståsigpåare. Den som inte är tränad i källkritik har väl svårt att skilja pålitliga fakta från blaj, tänkte jag. Därför litar den lågutbildade bara på sig själv. Med dessa elitistiska argument avfärdade jag således den utbredda auktoritetsmisstron. Men för ett tag sedan fick jag mig en riktig tankeställare, då jag diskuterade klimatförändringarna med en släkting. Han radade upp en mängd övertygande argument för att människans inverkan på klimatet är minimal, och jag, som utan större tvekan förlitat mig på den förhärskande mediebilden, kände mig nu förfärligt naiv. Jag insåg hur oerhört begränsad min förmåga att avgöra vad som är sanning egentligen är. Och plötsligt föddes en helt ny förståelse för alla dessa skeptiska forumiter som jag så ofta fnyst åt. MEN VAD SKA MAN DÅ TA SIG TILL i denna svårgripbara, underliga värld? Blir man klokare av att läsa allt man kommer åt, eller är det lika bra att låsa in sig i sitt skitiga kyffe och odla egna konspirationsteorier? Jag vet inte. En sak är i alla fall säker: det räcker inte med att spetsa öronen, man måste också vinkla dem åt alla tänkbara håll.

16

17 Ergo #8 / 2007 NYHETER /17 Per Löwdin Är det acceptabelt att inte ens hälften disputerar inom sex år? Ihöst är det tio år sedan 1997 års forskarutbildningsbeslut i riksdagen. I förgrunden stod att regeringen ville effektivisera forskarutbildningen och öka antalet doktorer. För att uppnå dessa mål infördes examinationsmål, samtidigt som regelverket skärptes. De nya reglerna trädde i kraft Statsmakten gjorde det närmast omöjligt att existera mer än fyra år inom forskarutbildningen. Ordnad finansiering gjordes till ett uttalat krav för antagning. Kraven på individuell studieplanering skärptes och ett större ansvar lades på fakultetsnämnderna. Förordningen som garanterade att avhandlingarna skulle tryckas avskaffades: avhandlingstrycket skulle förenklas. Lagom till tioårsdagen har Högskoleverket gjort en uppföljning. Den är helt koncentrerad på lätt kvantifierbara faktorer, såsom genomströmning och examination. Frågan är om målen uppnåtts? Verkets svar blir jakande. Fler disputerar efter kortare tid. Andelen doktorer i den svenska befolkningen i åldrarna från 24 till 65 år har stigit, från 0,7 procent 1997 till en procent. Studietiderna har förkortats. Detta är tydligast när det gäller humanister och samhällsvetare. Av humanisterna och teologerna som antogs år 2000 hade hela 13 procent disputerat inom fem år. 24 procent hade doktorerat inom 12 terminer, d v s efter sex år. Går man längre tillbaka och följer kullen som började höstterminen 1998 hade 39 procent disputerat efter 15 terminer, d v s 7,5 år. Det kan framstå som förvånande. Men dessa siffror indikerar en klar förbättring; av dem som antogs 1990 var det endast fyra procent som hade doktorerat inom fem år. Efter 15 terminer, d v s 7,5 år, hade 13 procent disputerat. Endast en bråkdel avlade examen! Inom samhällsvetenskap och juridik går det lite snabbare. Men knappast fort: efter 15 terminer hade 49 procent av dem som antogs hösten 1998 disputerat. En klar förbättring: av dem som antogs våren 1990 års hade endast 12 procent disputerat efter 15 terminer. 56 procent av medicinarna och 59 procent av teknologerna disputerar inom 15 terminer. Inom naturvetenskapliga ämnen har studietakten ökat något: 74 procent av doktoranderna är numer färdiga inom 15 terminer. Effekten av 1998 års förändringar på dessa fakulteter är dock marginell. I medicinarnas fall är den negligerbar. Överlag blir fler färdiga förr. I den meningen har forskarutbildningen blivit mer effektiv sedan Samtidigt kan man konstatera att en förfärande stor andel inte är färdiga ens efter 15 terminer. Utgår man från Högskoleförordningen och studiefinansieringen ska forskarutbildningen vara en fyraårig utbildning. Den ska motsvara åtta terminers heltidsstudier. Doktorander som antagits under sju terminer sedan de nya reglerna trädde i kraft har följts upp. Som högst hade 22 procent disputerat inom nio terminer. Förlänger man till 12 terminer, vilket inte är orimligt eftersom en stor del av doktoranderna p g a undervisning håller på i tio terminer, blir resultatet något bättre. Som bäst hade 49 procent disputerat inom 12 terminer. Således hade inte ens hälften disputerat inom sex år. Examinationsmålen har uppfyllts med råge. Statsmakten föreskrev att 9177 forskarexamina skulle avläggas åren 2001 till 2004 men så många som examina avlades under dessa fyra år. Inför framtiden uttrycker dock verket oro för att antalet nya doktorer kommer att minska, särskilt inom humaniora eftersom antagningen där fallit de senaste åren. Antalet doktorsexamina har ökat radikalt. Sedan 1997 har antalet nya doktorer ökat med femtio procent. Den största ökningen har varit inom medicinsk och teknisk fakultet. De senaste åren, sedan 2003 har antalet humanister och samhällsvetare som disputerar minskat, och 2005 började även antalet naturvetare att falla. Uppföljningen väcker en rad frågor: Är det acceptabelt att inte ens hälften har disputerat efter sex år? Vad händer med dem som inte disputerat? Dagens regelverk gör det svårt eller omöjligt att fortsätta och avsluta avhandlingsarbetet när doktorandtjänsten löpt ut. Regelverket utesluter uttryckligen studiemedel och arbetslöshetsersättning som nödlösningar. Välbärgade institutioner kan skjuta till nådapengar. Men långt ifrån alla förmår göra det! Hälften av doktoranderna hamnar i denna knipa! Här får du koll på Uppsalas nöjesliv. Alltid uppdaterad. Utgång. Klubb. Mode. Musik. Film. Spel. Krog.

18 Energikick! Träning för alla smaker till trevliga studentpriser! Hos Studenthälsan är det lätt att komma igång. Vi erbjuder träning för alla smaker, veckans alla dagar, på Svettis vid Svandammen och Stallet i Uppsala Science park. Allt till priser som passar studenter. Testa du också! GYMPA I AQUA I AEROBICS I CYKLING KLÄTTERVÄGG I STYRKETRÄNING I POOL BOLLSPEL I KURSER I HÄLSOPROFIL I MASSAGE HÄLSOVÅRD SKÖT OM DIG HOS STUDENTHÄLSAN! STALLET Uppsala Science Park Dag Hammarskjölds väg 58 tel reception SVETTIS Svandammen Sjukhusvägen 2 tel reception STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2 tr tel reception

19 Studentstaden ägs av AP Fastigheter, ett av Sveriges största fastighetsbolag. Letar du bostad? Vi har Uppsalas största utbud av studentboende. ycknis.com lycknis.com lycknis.com lycknis.com lyck- is.com lyckni knis.com lyckn lycknis. om lyck lyck is.com ycknis is.co om yc i o y is om yckn lycknis. om yck- com ly yc ck k- nis. ckn is s. com ck- is.com om ly ycknis.com lyc m ly VI SÄLJER SVERIGES ES BILLIGASTE KURS- LITTERATUR! TERAT R! Ny kurslitteratur med lägsta-pris-garanti och massor med begagnad kurslitteratur. Den nya affärsredovisningen Thomasson, homasson,jan ISBN: LYCKNISPRIS: 350kr Konkurrentpris*: kr. Den nya ekonomistyrningen Ax,Christian ISBN: LYCKNISPRIS: 454kr Konkurrentpris*: kr. Människokroppen Bjålie, Jan G ISBN: LYCKNISPRIS: 596kr Konkurrentpris*: kr. lm p ri ä fö ot Adl li br is Bo Civilrätt Agell, Anders ISBN: LYCKNISPRIS: 373kr Konkurrentpris*: 399kr. Vilken är din väg till ett jobb för världen? Läs Omvärldens utbildningsbilaga och följ tidningen. OmVärlden är Sveriges ledande tidning när det gäller att informera om, granska och debattera Sveriges globala utvecklingsarbete. I varje nummer får du: Ett fylligt bildreportage En nyhetssektion om internationellt utvecklingsarbete Det bästa om de nya böckerna En frän debattavdelning Närgångna granskningar av EU, Sverige och andra internationella aktörer Ja jag vill ha 3 provex Ja, jag vill gärna ha 3 provex och en helårsprenumeration för 270 kr Ja, jag är studerande och vill ha 3 provex och en helårsprenumeration för 150 kr Namn Adress Postnummer Ergo OmVärlden, Stockholm, EN BILAGA TILL OMVÄRLDEN NR 2 MARS 2007 tem Erfarenhet från fältet är nyckeln till ett biståndsjobb. Oc satsar Sverige på fler utbildningar med större koppling till arb utbildnin UMEÅ: Det gäller a samla erfare från fältet SID 2 3 ÖREBRO: För en journalistik med djup SID 6 7 MALMÖ: Kommunikatör i biståndet ett jobb för framtiden SID 8 9 Frankeras ej. Omvärlden betalar portot Foto: Jean-Philippe Soule/Phoenix SIDA OMVÄRLDEN C/O STRÖMBERG SVARSPOST STOCKHOLM

20 20 / KULTUR Ergo #8 / 2007 Nytt landmärke sätter Musikens hus vara eller icke vara har debatterats länge. För två år sedan togs det första spadtaget och nu är det slutligen dags för premiären. Ergo har varit och tittat närmare på ett av Uppsalas få hus som sticker upp. Sex våningar, fyra konsertsalar, dubbla röda rulltrappor, och inte en enda kaffebryggare. Mina favoritvyer över Uppsala konsert och kongress är två. Sett från trappan upp till Carolina smyger sig huset bestämt upp ur taknockarna och det utskurna snittet i översta våningsplanet blandar det med himlen när det är mulet. Under pluggpauserna syns det att det har hänt något. Så är det också från den andra vyn, från tågstationen, när huset avtecknas som en fond till en samling lövträdkronor och är bland det första man ser när man kommer till staden med tåg. Ett musikens hus, en Rubiks jättekub där det mellersta planet stelnat i en liten, liten förskjutning. När jag träffar Patric Kiraly, som är musikproducent och konsertkoordinator på Uppsala konsert och kongress, är det två veckor kvar till premiärhelgen. Den trettionde augusti slås dörrarna upp för allmänheten för första gången, och för resten av helgen ligger ett späckat premiärprogram redo att rullas ut. Dessförinnan ska all teknik och logistik ha hunnit testas, personalen brand- och säkerhetsutbildas och någon form av kaffebryggare installeras. De kvadratmeterna står än så länge utan redigt kaffe, vilket naturligtvis inte går ihop. Sen ska helst huset hinna byggas färdigt också, vilket känns smått otroligt när jag och Patric kryssar omkring bland byggnadsställningar och omkringströdda verktyg med blå plastpåsar på fötterna för att skydda golvet. Jag frågar Patric hur mycket han hinner sova såhär nära inpå invigningen: Förvånansvärt mycket faktiskt! Sett till mina arbetsuppgifter är det mesta inför hösten gjort i och med att programmet är spikat, även om jag också har ett löpande ansvar för logistik, marknadsföring och produktionsdetaljer. Sen blir det nog till att hoppa in en vända och bona golv när det väl närmar sig antar jag. Att höstprogrammet redan är bestämt känns som en betryggande ryggrad i byggdammet. Vi slår oss ned i vd:n Magnus Bäckströms blivande kontor och pratar om husets kommande roll i ett förändrat och musikaliskt alltmer relevant Uppsala. Vår ambition är naturligtvis att tillföra något helt nytt till Uppsalas musikscen och exempelvis kunna presentera artister som tidigare inte har bokats hit eftersom det saknats en lämplig lokal, säger Patric. Samtidigt måste det internationella och nationella fås att samsas med lokala och nya förmågor. Vi tror inte på att presentera det stora etablerade utan en lokal kontext, det krävs en medveten blandning som grundidé. Ditt ansvarsområde är den moderna, urbana delen av ert utbud, berätta om dina visioner och hur den lokala musiken

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Välkommen till Uppsala!

Välkommen till Uppsala! Välkommen till Uppsala! Reccekommittén vill gratulera till antagningen till Sveriges ledande Juristprogram på Sveriges, i särklass, främsta universitet. Juristutbildningen innehåller nio terminer och snart

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Program Öppet hus 15 MARS 2014 KL 10-15

Program Öppet hus 15 MARS 2014 KL 10-15 Program Öppet hus 15 MARS 2014 KL 10-15 2 PROGRAM ÖPPET HUS 2014 Utbildningsmässa STORA SALEN, 1 trappa upp 10:00-15:00 Träffa studenter och studievägledare som berättar om våra cirka 290 program och 2

Läs mer

Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar. Recceveckan VT14 - Den Overkliga. 20 januari - 27 januari

Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar. Recceveckan VT14 - Den Overkliga. 20 januari - 27 januari Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar Recceveckan VT14 - Den Overkliga Veckan 20 januari - 27 januari Kära recentior! Välkommen till juristprogrammet och Uppsala, Sveriges bästa studentstad! Juridiska

Läs mer

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet Uppstart Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet VÄLKOMMEN INNEHÅLL Hej! Hej! Välkommen till oss rättsvetar- och juriststudenter

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

GEOS. Protokoll, möte 9:e september 2001

GEOS. Protokoll, möte 9:e september 2001 GEOS Protokoll, möte 9:e september 2001 Dagordning: 1. Mötets öppnande 2. Godkännande av dagordningen med följande tillägg; skåpproblemet och namnbyte 3. Val av justerare 4. Förra mötets protokoll 5. Meddelanden

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Beteendevetare i Lund EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Vad är BiL? BiL (Beteendevetare i Lund) är programföreningen för alla oss som läser på Lunds Universitets beteendevetenskapliga kandidatprogram,

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Det är inte ideologier som styr på kåren

Det är inte ideologier som styr på kåren Styrelsen. Mikaela Peltz, Zakarias Pante och Katarina Nilsson representerar Socialdemokraterna, Moderaterna och Pedagogerna. Det är inte ideologier som styr på kåren Medier och politiker på riksnivå har

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Det ska vara enkelt att söka bostad

Det ska vara enkelt att söka bostad Det ska vara enkelt att söka bostad 1 2 3 4 Här behöver du inga vassa armbågar Visst kan det vara svårt och omständligt att söka bostad. Man tröttnar lätt på att hålla kontakt med alla fastighetsägare

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

För dig som gått Rektorsutbildningen

För dig som gått Rektorsutbildningen För dig som gått Rektorsutbildningen Om du gått rektorsutbildningen och vill fortsätta till en magister- eller masterexamen, kan du söka dig till huvudområdet Pedagogiskt ledarskap som formellt sett utgör

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR)

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) RESANDE I GLESA BYGDER Vad tycker du som är barn eller ungdom om att bo på landsbygden eller i en liten ort? I denna undersökning ställs frågor

Läs mer

Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011

Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011 Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011 Hej blivande Turismekonom! Nu börjar det närma sig en av de roligaste tiderna i ditt liv, nämligen din studenttid! Som en inledning på dina kommande

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07 Bakgrund Studenter och sökande till högskolan skyddas av Lagen om likabehandling av studenter vid

Läs mer

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus Luckor i lagen Examensbevis i fokus En granskning av 23 lärosäten utförd våren 2011 SFQ och författarna bakom denna granskning. Sveriges Förenade HBTQ-studenter är riksförbundet för homosexuella, bisexuella,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Örebro en av de snabbast växande kommunerna 142 000 invånare 2014 Vi växer ca 2 000 invånare

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

Strategi för Corax medlemsrekrytering

Strategi för Corax medlemsrekrytering Strategi för Corax medlemsrekrytering Verksamhetsåret 2014-2015 Fastställt av Corax styrelse den 19 november 2014. 1 Strategi för Corax medlemsrekrytering Bakgrund S edan dess att kårobligatoriet avskaffades

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Ett hållbart universitet

Ett hållbart universitet Åsiktsdokument 1 Ett hållbart universitet Medlemsmöte 141210 Sida 1 av 11 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2012 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 20-22 april 2012, Stockholm. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m

Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m SAMFAK 011/70 Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m Samhällsvetenskapliga fakulteten Beslut 011-05-6 Innehållsförteckning Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m 3 Mottagande av nya studenter

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen Carl Larsson Från: Carl Larsson Skickat: den 15 oktober 201418:16 Till: 'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Biomedicinarnas Riks Organisation BRO

Biomedicinarnas Riks Organisation BRO Sida 1 av 5 Biomedicinarnas Riks Organisation BRO PROTOKOLL Typ av sammanträde Sammanträdesdatum BRO s årsmöte 2008-11-22 Sekreterare Justeringsperson Mia Ländin Rebecca Andersson Närvarande Linköping:

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Reseberättelse Polen

Reseberättelse Polen Reseberättelse Polen Utgången från centralstationen Introduktion Jag åkte på utbytesstudier till Polen och studerade vid Warsaw University of Technology höstterminen 2013/2014. Jag valde Polen för min

Läs mer

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010 Sveriges villaägare om grannrelationer Rapport september 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Studieutskottet Sammanträdesdatum: 2007-09-10

Studieutskottet Sammanträdesdatum: 2007-09-10 Uppsala studentkår Sammanträdesprotokoll Studieutskottet Sammanträdesdatum: 2007-09-10 Tid: 17.15 20:15 Plats: sammanträdesrummet, Uppsala studentkår Närvarande: Daniel Fredriksson, samhällsvetenskapliga

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

I-Forum 1 2015-02-26

I-Forum 1 2015-02-26 I-Forum 1 2015-02-26 Sammanställning Ledord för dagen Visionärt Personligt Öppenhet Diskussionsfrågor 1. Hur ska sektionen skapa medlemsnytta? Vad vill du att sektionen ska göra? Hur ska vi spendera/investera

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

1 Mötet öppnas Marie-Louise Henriksson öppnar mötet.

1 Mötet öppnas Marie-Louise Henriksson öppnar mötet. Mötesprotokoll: Logopedstyrelsen, 2012-10-25 Närvaro: Hanna Persson, Rasmus Pettersson, Anna Karlsson, Josefin Berglund, Ronja Nikkanen Johansson, Marie-Louise Henriksson, Frida von Eichwald 1 Mötet öppnas

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-01-15 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH)

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH) OfStsf 96\tyYlA Uppsala "KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karin Stacksteg Datum 2015-02-25 Diarienummer UBN-2015-0636 Utbildningsnämnden Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Välkomstbrev VT15. - Din guide till en bra skolstart på det Beteendevetenskapliga programmet. Faddergeneraler: Agnes och Jesper

Välkomstbrev VT15. - Din guide till en bra skolstart på det Beteendevetenskapliga programmet. Faddergeneraler: Agnes och Jesper Välkomstbrev VT15 - Din guide till en bra skolstart på det Beteendevetenskapliga programmet Faddergeneraler: Agnes och Jesper Faddrar: Niclas N.O, Niklas F., Tobias, Camilla, Tova, Kajsa, Filippa, Rei,

Läs mer

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5)

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5) 1 (5) Närvarande styrelseledamöter: Ella Brodin Johan Gärdebo Michael Jonsson Niclas Karlsson (t o m 6) Lukas Klingsbo Eric Lennerth Pontus Sandström Frånvarande: Karin Nordlund Presidiet: Gabriel Ledung

Läs mer

Consensus verksamhetsplan

Consensus verksamhetsplan Verksamhetsår Consensus verksamhetsplan 2013 2014 Consensus en kår nära dig Antagen av FUM 130320 Inledning Denna verksamhetsplan är något mindre betungande än tidigare års och samtidigt som vi har begränsat

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program

Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Karin Lindforss Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program

Läs mer