Säker och attraktiv cykling för äldre

Transkript

1 TEKNISK RAPPORT 2008:23 Säker och attraktiv cykling för äldre SÄKER OCH ATTRAKTIV CYKLING FÖR ÄLDRE Resultat av en brevenkät till medlemmar i Cykelfrämjandet 65 år och äldre Resultat av en brevenkät till medlemmar i Cykelfrämjandet 65 år och äldre Laura Leden och Lars Leden Laura Leden och Lars Leden Luleå tekniska universitet Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Arkitektur och infrastruktur 2008:23 issn: isrn: ltu - tr se

2 ii

3 FÖRORD Först av allt vill författarna tacka Peter Rosander och Mikael Lyckman som arbetar på Luleå Tekniska Universitet och som genomförde telefonintervjuer med äldre cyklister i en pilotstudie till föreliggande projekt och därvid tog fram frågeformuläret. Ett tack också till Cykelfrämjandets sekreterare Sven Lindoff som hjälpte oss med hittandet av ett stratifierat urval medlemmar att svara på enkäten. Han tog också hand om utskickningen av enkäterna. Undersökningen som presenteras i föreliggande rapport gjordes som ett samarbete mellan VTT, Luleå Tekniska Universitet och Factum, och finansierades av Vägverkets Skyltfond, samt en HUMANIST post-doc beviljning till Lars Leden. I beviljningen ingick en vistelse på tre månader under våren 2007 och ytterligare tre månader under hösten 2007 som post-doc gästforskare vid Factum i Wien. En del av vistelsen i Wien sponsorerades av Åke och Greta Lissheds stiftelse. Föreliggande rapport utgör delrapportering av skyltfondsprojektet Säker cykling för äldre. Vi vill tacka alla finansiärer och inte minst Anita Ramstedt på Skyltfonden för finansieringen av en del av forskningen och alla kolleger och cyklister för givande av fruktbar information som hjälper uppnående av säkert cyklande för äldre. Omslagets bilder har Sven Pettersson tagit. Författarna Luleå, februari 2008 Laura Leden och Lars Leden iii

4 iv

5 SAMMANFATTNING I juni 2007 skickades över 500 enkäter till ett urval av äldre medlemmar i Cykelfrämjandet för att kartlägga äldre cyklisters behov. 351 svar kom in från personer i åldern 65+ och svarsfrekvensen blev 61 %. 40 % var kvinnor och 60 % män och svarsfrekvensen minskade med ökande ålder. I enkäten framkom att 60 % av de äldre gör en resa (oavsett färdmedel) dagligen, och att 43 % använder cykel dagligen. Nästan alla både gör en resa och använder cykeln åtminstone några gånger i veckan. Andelen som cyklar dagligen minskar ju längre norrut och ju mindre ort respondenten bor på och ju äldre denna är. Nästan alla cyklar på våren, sommaren och på hösten, men på vintern cyklar bara 40 %. De främsta orsakerna till att de äldre cyklar är motion, att det är roligt, att det ger frihet och att det är enkelt. Affären är den vanligaste målpunkten när man cyklar, men över hälften väljer att cykla även då de besöker bekanta och bibliotek, badhus e.d. De vanligaste orsakerna till att de äldre låter cykeln stå och väljer ett annat färdmedel är halka, dålig snöröjning och snöfall. Respondenter i norra Sverige och på orter av mindre storlek anger oftare skäl att låta cykeln stå än i andra regioner och ortstorlekar. En tredjedel anser att 6-10 kilometer i en riktning är ett lämpligt avstånd att cykla, och få cyklar över 20 kilometer i en riktning. Största delen av de äldre anger att de brukar cykla på cykelvägar (94 %) och på mindre vägar (87 %). Andelen som cyklar på mindre vägar minskar dock med åldern. Nästan hälften av de äldre anser att deras cyklande skulle öka om de fanns en möjlighet att ta med cykel på buss och tåg. Den vanligaste utrustningen de äldre använder när de cyklar är belysning. Största delen använder batteridriven belysning, men även belysning med dynamo mot däcket är vanligt. Också hjälm, cykelväska eller korg och reflexer är vanlig utrustning. Den vanligaste utrustningen som saknas är backspegel. Största delen av de äldre anser sig ha nytta av trafiksignaler. En tredjedel av de äldre anser att skyltningen och vägvisningen är bra och en annan tredjedel att dessa är varken bra eller dåliga. Samma gäller information om regler och nyheter för cyklister samt cykelparkeringen. De vanligaste platserna eller manövrarna som undviks av de äldre för att de är farliga är cirkulationsplatser, vänstersvängar och korsande av gata utan cykelöverfart. Särskilt de äldsta anger att de undviker cirkulationsplatser. 41 % av respondenterna undviker dock ingen plats eller manöver. De största säkerhetsproblemen är enligt de äldre gropar i vägen eller på cykelbanan, halka och dålig snöröjning. Stora problem är också höga kantstenar och att bilar kör för fort. Vad de äldre anser skulle öka deras cyklande och vad de tycker är viktigt för ökad trafiksäkerhet och trygghet för cyklister hänger delvis ihop. Ökad trygghet skulle medföra ökat cyklande bland de äldre. Krav som rör den fysiska utformningen gäller främst fler och bättre cykelvägar. Kommunikation mellan trafikanter uttryckt som mera hänsyn uppfattas också öka trygghet och cyklande. Fler cykelvägar är det mest angivna alternativet både på frågan om vad som skulle öka de äldres egen cykling och på frågan om vad som skulle öka trafiksäkerheten. v

6 vi

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...iii SAMMANFATTNING... v 1 BAKGRUND OCH SYFTE METOD OCH DATABESKRIVNING RESPONDENTERNAS CYKELVANOR UTRUSTNING TRAFIKMILJÖ SÄKERHET SLUTSATSER OCH DISKUSSION REFERENSER BILAGOR vii

8 8

9 1 BAKGRUND OCH SYFTE Demografiska förändringar visar att andelen äldre och mycket gamla personer kommer att fortsätta öka under många år framöver i Europa. Det kommer att finnas fler äldre människor i framtiden och ett mål borde vara att hålla dem aktiva och friska en lång tid. Motion har en viktig roll i denna kontext det hjälper oss att förbli friska i alla skeden i våra liv. Cyklandets effekt på hälsan är väldokumenterad (Kraft, 2002; Manetta m.fl., 2005; Oja, Vuori och Paronen, 1998). Cykling är möjligt utan nästan några åldersbegränsningar, så det är ett idealt sätt att förbli aktiv vid äldre ålder. Förutom att cykling är en fördel för vår fysiska hälsa kunde cykling också öka rörligheten vid äldre ålder. Det är ett faktum att äldre ofta måste avstå från den rörlighet de önskar behålla eftersom de ofta saknar körkort eller bil. Cykeln kunde bli ett idealt transportmedel för många äldre om cykling bara är säkert, eftersom cykeln fyller de äldres individuella behov av rörlighet och låter dem förbli aktiva och rörliga vid äldre ålder. Men data visar att äldre cyklister är överrepresenterade i olyckor i förhållande till deras exponering (Gustafsson och Thulin, 2003). Maring och Schagen (1990) stödjer slutsatsen. Därför behövs åtgärder. Föreliggande rapport är en delrapport i ett projekt med syfte att utveckla åtgärder för säker och komfortabel cykling för äldre. Intervjuer med 31 cyklister (15 män och 16 kvinnor) som alla är medlemmar av Cykelfrämjandet gjordes som ett pilotprojekt för att testa och slutjustera en enkät om äldre cyklisters behov och säkerhet, se Leden och Risser (2007). 9

10 2 METOD OCH DATABESKRIVNING För att samla mera omfattande kunskap om äldre cyklister kontaktades Cykelfrämjandet om ett utskick av en enkät till dess medlemmar. Sammanlagt hade Cykelfrämjandet 923 medlemmar som var i åldern 65+ i sitt medlemsregister. Största delen av medlemmarna (51 %) var i åldern och bodde i mellersta Sverige. För att få en bättre balans mellan regioner och åldersgrupper stratifierades urvalet, och enkäten skickades till endast 118 medlemmar i åldern och boende i mellersta Sverige (alltså en fjärdedel av de 472 medlemmarna i denna grupp), se tabell l. Regionerna lokaliserades med hjälp av medlemmarnas postnummer, se bilaga 1. Tabell 1 Antal enkäter som skickats till medlemmar av Cykelfrämjandet Region/ Ålder Total Norra Mellersta Södra Totalt antal Enkäten, se bilaga 2, skickades till 569 medlemmar av Cykelfrämjandet i juni Sammanlagt kom det in 364 svar i tid, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 64 %. Men 13 av de personerna som svarade var yngre än 65 år, så svar kom in från 351 medlemmar i åldern 65+, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 61 %, se tabell 2. Sju av dem som svarat (2 %) var i åldern 85+. De äldsta var 89 år gamla. Svarsfrekvensen minskade med ökande ålder och var alltså ungefär 60 %. Tabell 2 Antal inkomna svar Region/ Ålder Total Svarsfrekvens (%) Norra Mellersta Södra Totalt antal Svarsfrekvens (%) % av dem som svarat var kvinnor, men i norra Sverige var andelen högre (52 %), se tabell 3 och 4. 10

11 Tabell 3 Ålder och kön på dem som svarat. Ålder Totalt Procent Procent kvinnor Totat antal Tabell 4 Andel svar från kvinnor (%) Region/ Ålder Totalt Norra Mellersta Södra Totalt antal De inkomna svaren var uppdelade på storlek av bostadsort samt åldersgrupp enligt tabell 5. Tabell 5 Andel svar (%) Ålder/ Totalt Typ av bostadsort Glesbygd Mindre ort Mellanstor ort Större ort Totalt antal När resultaten tolkas bör man vara medveten om att respondenterna är medlemmar av Cykelfrämjandet och har mer erfarenhet av cykling och närliggande frågor än folk i allmänhet och de är därför inte representativa för cyklister i Sverige. Emellertid kan det vara en fördel med erfarna respondenter när man samlar in bakgrundsinformation som ska användas för att utveckla en strategi för åtgärder för att uppnå säker, bekväm och attraktiv cykling för äldre. 3 RESPONDENTERNAS CYKELVANOR Största delen av de äldre rör sig ofta utanför hemmet. 60 % av de äldre som svarat på enkäten gör (oavsett färdmedel) en resa dagligen och 38 % några gånger i veckan, se tabell 6. I åldersgruppen är det något flera (69 %) än i de andra åldersgrupperna som gör en resa dagligen. 43 % av de äldre använder cykel dagligen och 50 % några gånger i veckan, se tabell 7a. En något större andel av kvinnorna än av männen använder cykel dagligen, se tabell 7d. Det finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper, men andelen som cyklar dagligen minskar avsevärt ju längre norrut respondenten bor. Att de äldre cyklar dagligen är också mest vanligt på större orter. I glesbygden och på mindre och mellanstora orter cyklar de flesta 11

12 bara några gånger i veckan. Se tabell 7b och 7c. En del respondenter har angivit mer än en typ av bostadsort. Dessa är endast inräknade i totalsumman i högra kolumnen. I den summan ingår alla respondenter som svarat på den aktuella frågan. Därför är totalsumman olika för de olika frågorna i tabellerna nedan. Tabell 6 Hur ofta de äldre gör en resa oavsett färdmedel. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Dagligen Några gånger per vecka En gång per vecka Annat Totalt antal Tabell 7a Hur ofta de äldre använder cykel. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Dagligen Några gånger per vecka En gång per vecka Annat Totalt antal Tabell 7b Hur ofta de äldre använder cykel. Andel svar (%) Region Norra Mellersta Södra Totalt Dagligen Några gånger per vecka En gång per vecka Annat Totalt antal Tabell 7c Hur ofta de äldre använder cykel. Andel svar (%) Typ av bostadsort Mindre Mellanstor Större Glesbygd ort ort ort Totalt 1 Dagligen Några gånger per vecka En gång per vecka Annat Totalt antal inklusive 9 respondenter som har angivit mer än ett alternativ för typ av bostadsort 12

13 Tabell 7d Hur ofta de äldre använder cykel. Andel svar (%) Kön Kvinnor Män Totalt Dagligen Några gånger per vecka En gång per vecka Annat Totalt antal Årstiden påverkar de äldres cykling. Nästan alla cyklar på våren, sommaren och hösten, men bara 40 % på vintern. Bara 12 % cyklar på vintern i norra Sverige, och 35 % i mellersta Sverige, medan hela 61 % cyklar på vintern i södra Sverige. Se tabell 8a och 8b. Tabell 8a Hur stor andel äldre som cyklar olika årstider (%) Åldersgrupp Årstider Totalt Hösten Vintern Våren Sommaren Totalt antal Tabell 8b Hur stor andel äldre som cyklar olika årstider (%) Region Årstider Norra Mellersta Södra Totalt Hösten Vintern Våren Sommaren Totalt antal Den främsta orsaken till att de äldre cyklar är motion, vilket 94 % av dem som besvarat enkäten angav som orsak. Se tabell 9. Andra ofta nämnda orsaker är att cyklande är roligt (84 %), ger frihet (73 %) och är enkelt (72 %) eller enkelt att parkera (66 %). Lägg märke till att respondenterna får ange flera svar på denna och en del andra frågor nedan, se bilaga 2. 13

14 Tabell 9 Orsaker till att de äldre cyklar. Andel svar (%) Orsak Andel Enkelt 72 Motion 94 Billigt 58 Roligt 84 Miljövänligt 69 Snabbt 48 Enkelt att parkera 66 Ger frihet eller oberoende 73 Annat 19 Totalt antal 351 Affären är den vanligaste målpunkten när man cyklar. 76 % använder oftast cykel vid dessa resor se tabell 10. Nästen två tredjedelar använder cykel också när de besöker bekanta, och lite över hälften använder cykel vid andra resor till biblioteket, badhuset och liknande. Färre använder cykel under semestern. En stor del av de svarande angav också alternativet annat, och av dessa avsåg en majoritet då cykelanvändning under motionsrundor eller utflykter. Tabell 10 Andel äldre som angett att de oftast väljer cykel till viss målpunkt. (%) Andel Affären 76 Bekanta 60 Biblioteket, badhuset eller liknande 55 Under semestern 39 Annat: motion 16 Annat: utflykt 5 Annat 18 Totalt antal 351 De främsta orsakerna till att de äldre låter cykeln stå och använder ett annat färdmedel har att göra med vinterns dåliga väglag (vilket är orsaken till att så många inte cyklar alls på vintern): halka (81 %), dålig snöröjning (79 %) och snöfall (77 %). Se tabell 11a. Minusgrader hindrar ungefär hälften av de äldre från att cykla, och regn, mörker och blåst påverkar cyklingen hos ungefär en tredjedel av alla. Det finns också skillnader mellan regionerna, se tabell 11b. Alla orsakerna, förutom blåst och dålig snöröjning, anges betydligt oftare av äldre i norra Sverige än i de andra två regionerna som orsak till att cykeln får stå. Regn, mörker och minusgrader anges som skäl av en betydligt mindre andel i södra Sverige än i de andra regionerna. Vad gäller skillnader beroende på typ av bostadsort finns det en trend enligt vilken andelen äldre som lämnar cykeln hemma p.g.a. faktorer som beror på vädret ökar ju mindre orten är, se tabell 11c. Detta gäller speciellt regn och mörker, vilket hindrar bara en tredjedel av de äldre på större orter men mera än två tredjedelar i glesbygden. 7 % av alla som svarat på enkäten angav att inget av de listade alternativen är avgörande för deras användning av cykel. 14

15 Tabell 11a Omständigheter då cykeln får stå. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Regn Mörker Blåst Snöfall Minusgrader Halka Dålig snöröjning T.ex. lördag kväll (känns otryggt) Rusningstrafik Annat Inget av dessa är avgörande Totalt antal Tabell 11b Omständigheter då cykeln får stå. Andel svar (%) Region Norra Mellersta Södra Totalt Regn Mörker Blåst Snöfall Minusgrader Halka Dålig snöröjning T.ex. lördag kväll (känns otryggt) Rusningstrafik Annat Inget av dessa är avgörande Totalt antal Tabell 11c Omständigheter då cykeln får stå. Andel svar (%) Typ av bostadsort Mindre Mellanstor Större Glesbygd ort ort ort Totalt Regn Mörker Blåst Snöfall Minusgrader Halka Dålig snöröjning T.ex. lördag kväll (känns otryggt) Rusningstrafik Annat Inget av dessa är avgörande Totalt antal

16 Också långa avstånd är en orsak till att äldre väljer att inte använda cykel. En dryg tredjedel väljer att lämna cykeln hemma om avståndet i en riktning är längre än 6-10 kilometer, och en sjättedel om avståndet är längre än kilometer, se tabell 12a. En femtedel anser att kilometer är ett lämpligt avstånd och en mindre andel cyklar ännu längre. Det finns inga stora variationer mellan könen och mellan de olika åldersgrupperna, förutom att andelen äldre som cyklar bara upp till 5 kilometer ökar med åldern. Typen av bostadsort påverkar hur långt ett avstånd ska vara för att de äldre ska lämna cykeln hemma. Av dem som bor i glesbygd är nästan häften villiga att cykla så mycket som kilometer, och andelen som är villiga att cykla mera än 20 kilometer är något större i glesbygden och på mindre orter jämfört med mellanstora och större orter. Se tabell 12b. Tabell 12a Hur långt man kan tänka sig att cykla. Andel svar (%) Åldersgrupp Km Totalt Totalt antal Tabell 12b Hur långt bort ett resemål ska vara för att de äldre ska avstå från att använda cykel. Andel svar (%) Typ av bostadsort Mindre Mellanstor Större Km Glesbygd ort ort ort Totalt Totalt antal Nästan alla (94 %) av de äldre angav att de brukar cykla på cykelbanor. Andelen som brukar cykla på cykelbanor blir dock något lägre ju mindre bostadsorten är. 87 % angav att de brukar cykla även på mindre vägar. Andelen som cyklar på mindre vägar blir dock mindre i de högre åldersgrupperna. Av de som bor på större orter angav något färre att de brukar cykla på mindre vägar i förhållande till de som bor på mindre orter. Bland trafiken cyklar ungefär två tredjedelar av alla. Andelen som angav att de brukar cykla i blandtrafik är dock högre i åldergruppen än i de andra åldersgrupperna och lägre bland dem som bor i glesbygden 16

17 än på andra orter. På trottoaren brukar bara 14 % av de äldre cykla, och andelen minskar med åldern. Andelen äldre som cyklar på trottoaren är större (ungefär en femtedel) än på andra ställen både på mindre orter och i norra Sverige. Se tabell 13a, 13b och 13c. Tabell 13a Ställen där de äldre brukar cykla. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Mindre vägar Cykelbanor Bland trafiken Trottoaren Annat Totalt antal Tabell 13b Ställen där de äldre brukar cykla. Andel svar (%) Region Norra Mellersta Södra Totalt Mindre vägar Cykelbanor Bland trafiken Trottoaren Annat Totalt antal Tabell 13c Ställen där de äldre brukar cykla. Andel svar (%) Typ av bostadsort Glesbygd Mindre ort Mellanstor ort Större ort Totalt Mindre vägar Cykelbanor Bland trafiken Trottoaren Annat Totalt antal UTRUSTNING Den vanligaste utrustningen de äldre använder då de cyklar är belysning, vilket används av 82 % av alla som svarat på enkäten. Det är ändå märkbart färre som använder belysning i glesbygden och på mindre och mellanstora orter än på större orter. Nästan ingen saknar dock belysning. Se tabell 14a och 15a. Största delen av de äldre har batteridriven cykelbelysning. Det näst vanligaste är att ha cykelbelysning med dynamo mot däcket. Det finns också en del som har cykelbelysning med dynamo i navet. Se tabell

18 Den nästvanligaste utrustningen är hjälm, vilket används av 80 % av de äldre, och saknas av ungefär en femtedel av dem som inte har det. Hjälmanvändningen minskar ju längre söderut regionen ligger, se tabell 14b. Ungefär två tredjedelar av de äldre använder också cykelväska och reflexer. Användningen av reflexer ökar ju större orten är. Reflexvästar däremot används av bara 17 % av alla, men användningen ökar ju mindre orten är och närmar sig hälften i glesbygden. Användning av hjälm och reflexer ökar med åldern, men annars finns det inga skillnader mellan åldersgrupperna, se tabell 14c. Backspegel används av få, men saknas av den största andelen (28 %). Speciellt stor är andelen som saknar backspegel i glesbygden och i norra regionen. Mellan åldersgrupperna finns det just inga skillnader gällande backspegel. Även vinterdäck och vintercykel saknas av närmare en femtedel. Över hälften av alla angav dock att de antingen inte saknar något eller inte har någon åsikt i frågan. Se tabell 14b, 15b och 15c. Tabell 14a Användning av cykelutrustning. Andel svar (%) Typ av bostadsort Glesbygd Mindre ort Mellanstor ort Större ort Totalt Hjälm Reflexer Vinterdäck Vintercykel Belysning Reflexväst Cykelväska/korg Backspegel Annat Totalt antal Tabell 14b Användning av cykelutrustning. Andel svar (%) Region Norra Mellersta Södra Totalt Hjälm Reflexer Vinterdäck Vintercykel Belysning Reflexväst Cykelväska/korg Backspegel Annat Totalt antal

19 Tabell 14c Användning av cykelutrustning. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Hjälm Reflexer Vinterdäck Vintercykel Belysning Reflexväst Cykelväska/korg Backspegel Annat Totalt antal Tabell 15a Avsaknad av utrustning. Andel svar (%) Typ av bostadsort Mindre Mellanstor Större Glesbygd ort ort ort Totalt Hjälm Reflexer Vinterdäck Vintercykel Belysning Reflexväst Cykelväska/korg Backspegel Annat Ingen åsikt Saknar inget Totalt antal Tabell 15b Avsaknad av utrustning. Andel svar (%) Region Norra Mellersta Södra Totalt Hjälm Reflexer Vinterdäck Vintercykel Belysning Reflexväst Cykelväska/korg Backspegel Annat Ingen åsikt Saknar inget Totalt antal

20 Tabell 15c Avsaknad av utrustning. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Hjälm Reflexer Vinterdäck Vintercykel Belysning Reflexväst Cykelväska/korg Backspegel Annat Ingen åsikt Saknar inget Totalt antal Tabell 16 Typ av cykelbelysning. Andel svar (%) Andel Batteridriven 60 Dynamo mot däcket 39 Dynamo i navet 11 Endast reflex 0 Annan 1 Har Ingen 3 Totalt antal TRAFIKMILJÖ En tredjedel av de äldre anser att skyltningen och vägvisningen för cyklister är bra och en annan tredjedel att den är varken bra eller dålig, se tabell 17. Av dem som bor på glesbygden kommenterade många att de inte behöver skyltning eftersom de känner till området de cyklar på. Den mest frekventa kommentaren om skyltning och vägvisning är att graden av bra skyltning varierar från ställe till ställe. Det största problemet är att skyltning saknas på många ställen eller är dålig. Ibland är skyltningen t.o.m. förstörd. 20

21 Tabell 17 Hur skyltning och vägvisning för cyklister upplevs av de äldre. Andel svar (%) Typ av bostadsort Mindre Mellanstor Större Glesbygd ort ort ort Totalt Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Ingen åsikt Totalt antal Största delen av de äldre angav att de har nytta av trafiksignaler när de cyklar, och denna andel ökar med åldern, se tabell 18a. Andelen är dock något större i glesbygden och på större orter än på mindre och mellanstora orter, se tabell 18b. Trafiksignaler finns dock inte överallt. Flera angav att trafiksignaler är nödvändiga för att man ska komma över vägen speciellt vid tät trafik. Flera påpekar också att trafiksignaler får dem att känna sig trygga, men vissa tycker ändå att man ska stiga av cykeln vid trafikljus och kanske leda den över gatan. Andra kommenterar att det är viktigt att respektera trafiksignaler och inte cykla mot rött ljus. Tabell 18a Har de äldre nytta av trafiksignaler. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Ja Varken eller Nej Ingen åsikt Totalt antal Tabell 18b Har de äldre nytta av trafiksignaler. Andel svar (%) Typ av bostadsort Mindre Mellanstor Större Glesbygd ort ort ort Totalt Ja Varken eller Nej Ingen åsikt Totalt antal Information om regler och nyheter för cyklister fungerar bra enligt nästan en tredjedel och varken bra eller dåligt enligt en dryg tredjedel av de äldre. Att de äldre anser att informationen fungerar bra ökar med åldern speciellt bland dem som är äldre än 80. Men Maring och Schagen, (1990) drar slutsatsen att cyklister äldre än 60 och särskilt de äldre än 70 visade de mest positiva attityderna fastän de hade bristande kunskaper. Positiva attityder i kombination med en alltför positiv bedömning av den egna säkerheten kan vara en faktor som bidrar till olyckor. Det är något flera äldre på större orter än på andra orter som anser att informationen 21

22 fungerar bra. På mindre och mellanstora orter anser en stor del dessutom att informationen fungerar dåligt. Se tabell 19a och 19b. Flera av de äldre kommenterar att de får information från cykelfrämjandet. Informationen från kommunen och i något mindre utsträckning från vägverket anses dålig eller obefintlig. En del av de äldre har inte fått någon information från något håll. Tabell 19a Hur fungerar information om regler och nyheter för cyklister. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Ingen åsikt Totalt antal Tabell 19b Hur fungerar information om regler och nyheter för cyklister. Andel svar (%) Typ av bostadsort Mindre Mellanstor Större Glesbygd ort ort ort Totalt Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Ingen åsikt Totalt antal Drygt en tredjedel av de äldre anser att cykelparkeringar fungerar bra och en annan dryg tredjedel anser att den fungerar varken bra eller dåligt, se tabell 20. På större orter anser 40 % att cykelparkeringen fungerar bra, vilket är ungefär dubbelt så mycket som andelen på orter av mindre storlekar. I glesbygden är det däremot nästan hälften som anser att cykelparkeringen fungerar varken bra eller dåligt, och en stor del säger sig inte ha någon åsikt om frågan. Detta beror till en stor del på att cykelparkering inte behövs i glesbygden och på mindre orter, vilket en del även påpekar. De vanligaste kommentarerna gällande cykelparkeringar är att de är för få och för fulla. Det påpekas också att cyklar ofta står i vägen och att cykelparkeringen inte är stöldsäker och att det inte finns tillräckligt med stolpar att låsa fast cykeln i. Några föreslår t.o.m. att cykelparkeringar borde vara bevakade. Så mycket som 62 % av de äldre säger dock att stöldrisken inte begränsar deras nyttjande av cykel, och på glesbygden begränsas nästan ingens nyttjande av cykel av detta, se tabell

23 Tabell 20 Hur cykelparkeringarna fungerar enligt de äldre. Andel svar (%) Typ av bostadsort Glesbygd Mindre ort Mellanstor ort Större ort Totalt Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Ingen åsikt Totalt antal Tabell 21 Begränsar stöldrisken de äldres nyttjande av cykel. (%) Typ av bostadsort Mindre Mellanstor Större Glesbygd ort ort ort Totalt Ja Ibland Nej Vet ej Totalt antal Nästan hälften av de äldre säger att deras cyklande skulle öka om det fanns en möjlighet att ta med cykel på buss och tåg, se tabell 22. Andelen är speciellt stor i åldersgruppen I denna åldersgrupp säger sig också nästan hälften inte ha något behov av att ta med cykel på buss eller tåg. Andelen som inte har något behov av detta ökar överhuvudtaget med åldern. Den vanligaste kommentaren gällande möjligheten att ta med cykel på buss också tåg är att detta skulle underlätta åkande på cykelsemester. Många skulle också vilja ha möjligheten att ta med cykel på buss eller tåg under längre cykelutflykter då de skulle vilja ta buss eller tåg i ena riktningen för att sträckan inte skulle bli för lång. Andra skulle vilja utnyttja cykel på sitt resmål. Tabell 22 Skulle de äldres nyttjande av cykel öka om det fanns en möjlighet att ta med cykel på buss och tåg. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Ja Ibland Nej Har inget behov Totalt antal

24 6 SÄKERHET De vanligaste platserna eller manövrarna som de äldre undviker för att de är farliga är cirkulationsplatser, vänstersvängar och korsande av gata utan cykelöverfart, vilka alla undviks av cirka 20 % av dem som svarat på enkäten, se tabell 23a. Ju äldre respondenten är desto flera undviker cirkulationsplatser. Cykelbanor med mopedtrafik undviks också särskilt på mellanstora orter, se tabell 23b. 41 % av alla undviker ingen plats eller manöver. På glesbygden är denna andel dock bara 18 %, se tabell 23b. Den vanligaste orsaken till att de äldre undviker någon plats eller manöver är att de känner sig otrygga. Många väljer att leda cykeln då de upplever något som farligt. Problem som nämns är att bilar inte stannar eller visar hänsyn mot cyklister och att bilar och mopeder kör för fort. Tabell 23a Manövrar eller platser de äldre undviker. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Nej Vet ej Cirkulationsplats Vänstersväng Korsande av gata utan cykelöverfart Korsande av gata med cykelöverfart Cykelbana med mopedtrafik Korsande av gata i trafiksignal Annat Totalt antal Tabell 23b Manövrar eller platser de äldre undviker. Andel svar (%) Typ av bostadsort Mindre Mellanstor Större Glesbygd ort ort ort Totalt Nej Vet ej Cirkulationsplats Vänstersväng Korsande av gata utan cykelöverfart Korsande av gata med cykelöverfart Cykelbana med mopedtrafik Korsande av gata i trafiksignal Annat Totalt antal Enligt de äldre är det största säkerhetsproblemet under cykling gropar i vägen eller cykelbanan, se tabell 24a. Nästan lika stora problem är vinterns halka och dåliga snöröjning, vilka också är vanliga orsaker till att de äldre väljer att lämna cykeln hemma. Halka och dålig snöröjning nämns som säkerhetsproblem av en större andel i södra Sverige än i de andra regionerna, se tabell 24b. Alla tre faktorer anges av över 70 % av dem som svarat på enkäten. Över hälften angav också höga kantstenar och att bilarna kör för fort som säkerhetsproblem. 24

25 Andelen äldre som anser att bilarna kör för fort är ett säkerhetsproblem ökar ju mindre orten de bor på är, och i glesbygden ser nästan alla detta som ett säkerhetsproblem, se tabell 24c. Många tillägger dessutom att bilarna kör för nära vid omkörning. Särskilt de som bor i glesbygden anser de nämnda faktorerna vara säkerhetsproblem. Andelen som i denna åldersgrupp anser att bilarna kör för fort är ett säkerhetsproblem är däremot mindre än i de andra åldersgrupperna. Andelen som anser dålig hörsel vara ett säkerhetsproblem är relativt liten, men ökar vid 75-årsålder. Tabell 24a Säkerhetsproblem. Andel svar (%) Åldersgrupp Totalt Gropar Höga kantstenar Halka Dålig snöröjning Dålig hörsel Cykelns funktioner Hinder Vägbelysning saknas Bilisterna kör för fort Dålig syn Läkemedel Annat Totalt antal Tabell 24b Säkerhetsproblem. Andel svar (%) Region Norra Mellersta Södra Totalt Gropar Höga kantstenar Halka Dålig snöröjning Dålig hörsel Cykelns funktioner Hinder Vägbelysning saknas Bilisterna kör för fort Dålig syn Läkemedel Annat Totalt antal

26 Tabell 24c Säkerhetsproblem. Andel svar (%) Typ av bostadsort Mindre Mellanstor Större Glesbygd ort ort ort Totalt Gropar Höga kantstenar Halka Dålig snöröjning Dålig hörsel Cykelns funktioner Hinder Vägbelysning saknas Bilisterna kör för fort Dålig syn Läkemedel Annat Totalt antal Vad de äldre säger skulle öka deras cyklande och vad de tycker är viktigt för ökad trafiksäkerhet och trygghet för cyklister hänger delvis ihop. Ökad trygghet skulle medföra ökat cyklande bland de äldre. Kommunikation mellan trafikanter uttryckt som mera hänsyn uppfattas också öka trygghet och cyklande, se tabell 25. Det mest angivna alternativet på både frågan om vad som skulle öka de äldres egen cykling och frågan om vad som skulle öka trafiksäkerheten är flera cykelvägar. Andra trygghetsskapande faktorer som skulle öka cyklandet är underhåll av cykelvägar, hänsyn mellan trafikanter och avlägsnande av mopedtrafik från cykelvägarna. De mest angivna faktorerna som skulle öka cyklandet och som inte har med trafiksäkerhet att göra är möjlighet att ta med cykel på buss och tåg samt hälsofaktorer. En större andel kvinnor än män önskar ta med cykel på buss eller tåg. 7 % av de äldre angav att de redan cyklar så ofta de kan och att inget kunde öka deras cyklande mera, och en något större andel av kvinnorna än av männen angav detta. Den mest angivna trafiksäkerhetsbefrämjande faktorn är alltså flera cykelvägar, och över en tredjedel av alla som svarat på enkäten angav detta, se tabell 26. Det är en större andel av kvinnorna än av männen som tycker att flera cykelvägar skulle öka trafiksäkerheten. En stor andel anser också att cykelvägar skilda dels från bilar och dels från gående samt ökad hänsyn mellan trafikanter är viktigt för ökande av trafiksäkerheten. Det är en större andel av männen än av kvinnorna som önskar skilda cykelvägar, medan en större andel av kvinnorna än av männen tycker att hänsyn är viktigt. Andra frekvent nämnda trafiksäkerhetsfrämjande faktorer är upplysning om trafikregler och avlägsnande av mopedtrafik från cykelvägarna. 26

27 Tabell 25 Faktorer som skulle öka de äldres cyklande. Andel svar (%) Kön Kvinnor Män Totalt Flera cykelvägar Bättre cykelvägar Underhåll av cykelvägar Möjlighet att ta med cykel på buss/tåg Hälsa Bättre väder Bättre cykelparkering Motivation Mera tid Hänsyn mellan trafikanter Inga mopeder på cykelvägar Annat Cyklar redan ofta Totalt antal Tabell 26 Faktorer som de äldre anser skulle öka trafiksäkerheten och tryggheten för cyklister. Andel svar (%) Kön Kvinnor Män Flera cykelvägar Skilda cykelvägar Bättre cykelbanor Hänsyn mellan trafikanter Upplysning om trafikregler Inga mopeder på cykelvägar Sänkt hastighet på bilar Ej omkörning för nära Hjälmanvändning Underhåll av cykelvägar Inga gående på cykelbanor Belysning på cykelvägar Bredare vägrenar Annat Totalt antal SLUTSATSER OCH DISKUSSION Respondenterna cyklar mycket, majoriteten till och med dagligen. Eftersom respondenterna är medlemmar av Cykelfrämjandet kan man anta att de cyklar mera än folk i deras åldersgrupp i allmänhet gör. Men det gör att de har mycket erfarenheter av cykling, vilket är viktigt för att komma fram till hur cykling skulle kunna göras säkrare, tryggare, enklare och attraktivare för äldre. De viktigaste faktorerna som skulle öka cyklandet enligt respondenterna är flera cykelvägar och cykelvägar i bättre skick. En stor del av de äldre cyklar inte bland trafiken 27

28 eller på trottoaren. Det räcker dock inte att bygga cykelvägar, utan de måste också vara väl underhållna för att de äldre ska känna sig trygga. Vintertid lämnar många cykeln hemma då cykelbanor är hala och snöröjningen dålig. Gropar i vägen eller cykelbanan samt höga kantstenar är säkerhetsproblem året om. Samma gäller bilarnas för höga hastighet, vilket skulle vara mindre farligt om det fanns cykelbanor skilda från bilvägen. Om cykelvägnätet var mera täckande skulle inte vänstersvängar, korsningar utan cykelöverfart och kanske inte heller cirkulationsplatser, vilka undviks av en del av respondenterna, vara ett problem. En annan viktig faktor för att de äldre ska känna sig trygga är mera kommunikation och samspel mellan trafikanterna. De äldres cyklande skulle också öka om det fanns en möjlighet att ta med cykel på buss och tåg. Detta fungerar bra till exempel i Danmark och Tyskland, där en del av respondenterna har haft goda erfarenheter av det. Belysning, hjälm, cykelväska eller korg och reflexer är vanlig utrustning, som användes av flertalet. Reflexväst, vinterdäck och backspegel används av förhållandevis få. Den utrustning som respondenterna oftast saknar är backspegel. Många komponenter kan utvecklas ergonomiskt och funktionellt, t.ex. backspeglar och ringklockor på cyklar, se även Spolander (2007). Bra backspeglar skulle kunna bli ett viktigt hjälpmedel för äldre cyklister för att ha uppsikt bakåt, vilket annars är särskilt svårt för dem. En utformning som ger bättre komfort ger ofta bättre säkerhet. Genom att använda cykelväska, korg (eller ryggsäck) undviks olyckor då kassar fastnar i hjulen. 28

29 REFERENSER Gustafsson, S., Thulin, H. (2003). Gående och cyklister, exponering och skaderisker i olika trafikantmiljöer för olika åldersgrupper. VTI meddelande Kraft, K.S. (2002). Report on Blood Pressure Control and on the Diagnostic Value of Bicycle Exercise in Elderly People. Medizinische Polilkinik Bonn, Germany. Leden, L. and Risser, R. (2007). Safe and Joyful Cycling for Senior Citizens. Velo-city Manetta, J., Brun, J.-F.,Prefaut, C. and Mercier, J. (2005). Substrate Oxidation during Exercise at Moderate and Hard Intensity in Middle-aged and Young Athletes vs. Sedentary Men. Metabolism Clinical and Experimental Vol. 54, pp Maring, W. and Van Schagen, I. (1990). Age Dependents of Attitudes and Knowledge in Cyclists. Accident Analysis and Prevention, Volume 22 issue 2, pages Oja, Vuori and Paronen, Daily Walking and Cycling to Work: Their Utility as Health-enhancing Physical Activity. UKK Institute for Health Promotion Research, Tampere, Finland. Spolander, K. (2007). Better Cycles. An Analysis of the Needs and Requirements of Older Cyclists. Vinnova report VR 2007:17. Available at: 29

30 BILAGA 1 30

31 BILAGA 2 31

32 Enkät med Äldre cyklister inom Cykelfrämjandet Forskargruppen Trafikteknik vid Luleå tekniska universitet bedriver ett cykelprojekt i samarbete med Cykelfrämjandet. Projektet syftar till att se om förhållandena kan förbättras för äldre cyklister och om detta medför en ökad rörlighet och tillgänglighet med miljömässiga fördelar och chans till ett friskare liv. Det behövs emellertid en kartläggning av vilka förhållanden som krävs för att äldre ska kunna cykla säkert. Dina svar utgör en viktig grund för att utveckla äldres behov vad gäller infrastruktur, cykeln och utrustning för cyklister. Om Du aldrig cyklar behöver Du inte svara på denna enkät. Resultaten kommer att redovisas på ett sådant sätt att ingen enskild person kommer att kunna identifieras. Svara senast 18 juni 2007 i bifogat svarskuvert, portot är betalt. Kontaktperson: Peter Rosander, Luleå tekniska universitet, tel: , E-post: peter.rosander@ltu.se Ange det eller de alternativ som Du anser passar bäst. Hur ofta gör Du någon resa oavsett färdmedel? (t.ex. till arbetet, affären, motionsrunda) Dagligen Några gånger per vecka En gång per vecka Annat, nämligen: Markera under vilka årstider Du brukar cykla: hösten vintern våren sommaren Hur ofta använder Du cykel? Dagligen Några gånger per vecka En gång per vecka Annat, nämligen: Varför cyklar Du? Flera svar kan anges! för att det är enkelt jag får motion det är billigt det är roligt det är miljövänligt snabbt enkelt att parkera ger frihet eller oberoende annat, nämligen: Vid vilka tillfällen väljer Du oftast cykeln? Flera svar kan anges! till affären till biblioteket, badhuset eller liknande till bekanta under semestern annat, nämligen: 32

33 När får cykeln stå? Flera svar kan anges! regn i mörker vid blåst snöfall vid minusgrader vid halka vid dålig snöröjning t.ex. lördag kväll (känns otryggt) i rusningstrafik annat: inget av dessa är avgörande Hur långt bort får ett resmål vara för att Du ska avstå att använda cykel (gäller ej motion)? Ungefär.kilometer Hur upplever Du skyltning och vägvisning för cyklister? mycket bra bra varken bra eller dåligt dålig mycket dålig ingen åsikt Kommentar: Om det finns trafiksignaler där Du cyklar, har Du nytta av dessa? ja varken eller nej ingen åsikt Kommentar: Hur tycker Du att det fungerar med information om regler och nyheter för cyklister från kommunen, Vägverket eller cykelorganisationer? mycket bra bra varken bra eller dåligt dåligt mycket dåligt ingen åsikt Kommentar: Var brukar Du cykla? Flera alternativ kan anges. mindre vägar cykelbanor bland trafiken trottoaren annat: Finns det någon plats eller manöver Du undviker när Du cyklar för att det är farligt? Flera svar kan anges! nej vet ej cirkulationsplats vänstersväng korsande av gata utan cykelöverfart korsande av gata med cykelöverfart (utan trafiksignal) cykelbana med mopedtrafik 33

34 korsande av gata i trafiksignal Förklara varför: annat: Vilka av följande faktorer upplever Du som ett säkerhetsproblem när Du cyklar? Flera svar kan anges! gropar hinder höga kantstenar vägbelysning saknas halka bilisterna kör fort dålig snöröjning dålig syn dålig hörsel läkemedel cykelns funktioner (bromsar. belysning mm.) annat: Kommentar: Använder Du någon speciell utrustning då Du cyklar? Flera svar kan anges! hjälm reflexer vinterdäck en speciell vintercykel belysning reflexväst cykelväska/korg backspegel annat, nämligen: Saknar Du någon speciell utrustning när Du cyklar? Flera svar kan anges! hjälm reflexer vinterdäck en speciell vintercykel belysning reflexväst cykelväska/korg ingen åsikt backspegel annat, nämligen: Om Du har cykelbelysning, vilken typ är det? batteridriven med dynamo mot däcket med dynamo i navet endast reflex annan: har ingen Hur tycker Du att det fungerar med cykelparkeringar? mycket bra bra varken eller dåligt dåligt mycket dåligt ingen åsikt Kommentar: Begränsar stöldrisken ditt nyttjande av cykel? ja ibland nej vet inte Om möjligheten fanns att ta med cykel på buss eller tåg skulle detta utöka ditt cyklande? ja ibland nej har inget behov Kommentar: Vad skulle kunna göra att Du cyklar oftare? 34

35 Vad anser Du är viktigt för ökad trafiksäkerhet och trygghet för cyklister? Frågor om dig som besvarat enkäten. Kom ihåg att dina svar kommer att redovisas på ett sådant sätt att ingen enskild person kommer att kunna identifieras. Kön: Kvinna Man Födelseår: Postnummer: Typ av bostadsort: glesbygd (mindre än 50 invånare) mindre ort (50 till 199 invånare) mellanstor ort (200 till 2000 invånare) större ort (mer än 2000 invånare) Tillgång till bil? Ja Nej Tack för att Du tog dig tid att svara på frågorna! 35