Offentligt-Privat Samverkan (OPS)

Transkript

1

2 Offentligt-Privat Samverkan (OPS) Några centrala frågorna Jan-Eric Nilsson, Magnus Arnek, Roger Pyddoke

3 Uppläggning Vår (nuvarande) bild av vad ett OPS-projekt är. OPS-projekt som finansieringsmekanism OPS-projekt för ökad effektivitet

4 Vad är ett OPS-projekt? Omfattar både byggande och underhåll; Många år, minst 15 (?) utöver byggtiden. Beställaren definierar prestations- eller funktionskrav. Man måste släppa kraven på hur projekt ska byggas och i stället följa upp vägens framtida funktion. Utföraren lånar upp pengar och får betalt under avtalsperioden.

5 OPS-projekt Funktionsupphandling plus privat finansiering!

6 Finansiering Tre finansieringsmodeller: a) Dagens modell direktavskrivning ; dyker upp som en kostnad i budgeten b) Staten lånar: Syns som en skuld plus årliga avbetalningar. c) Ett privat företag lånar och får avbetalningar från staten; syns bara som avbetalningar.

7 Dagens finansieringsmodell direktavskrivning ; syns som en kostnad i byggårets budget a. Traditional Financing from the Public Budget 120 Costs Reflected in the Public Budget Investment Maintenance

8 Staten lånar: Syns som en skuld plus årliga avbetalningar. b. On-Budget Investment Spending 120 Costs Reflected in the Public Budget Debt Down payment plus interest Maintenance

9 Ett privat företag lånar och får avbetalningar från staten; syns enbart som avbetalningar c. Off-Budget Investment Spending 120 Costs Reflected in the Public Budget Maintenance Down payment plus interest

10 Övergång från direktavskrivning till lån skapar ett fiktivt budgetutrymme under en övergångsperiod. När avbetalningarna växer ikapp skulden finns inte längre någon skillnad vad gäller budgetbelastning mellan metoderna. Jfr. silting up i Portugal

11 Nej, av flera skäl. Skapar OPS-avtal en ny finansieringskälla? Frigör medel endast under en övergångsperiod. En ökad avgiftsfinansiering kan användas också utan OPS. Samfinansieringslösningar stat-region-kommun behöver inte baseras på OPS (jfr tidigare statskommunala vägar, kollektivtrafikåtgärder och Strängavtal).

12 Behöver staten en ny finansieringskälla? Statens budgetsaldo ser acceptabelt ut. Det finns resurser att använda om man vill bygga infrastruktur. Infrastruktur måste tävla i prioritering mot andra angelägna ändamål.

13 Men valet mellan direktavskrivning och lån har betydelse för utgiftstak och budgetsaldo. Betyder att man måste förhålla sig till dessa mål om man väljer en OPS-lösning.

14 Effektivitetsargumentet OPS kan sannolikt rätt utformat bidra till förbättrad kostnadseffektivitet dvs. lägre kostnad till oförändrad och/eller bättre kvalitet. Ökad effektivitet baseras på att beställaren bryr sig mycket mindre om hur ett projekt ska byggas, och mycket mer om vad man vill köpa.

15 Ökad effektivitet kan ta sig flera vägar Gör det möjligt att balansera höga (låga) investeringskostnader mot låga (höga) drift- och underhållskostnader. Sänker både bygg- och driftkostnaden (jfr. produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen)? Ger bättre grund för att fördela ansvaret för risk mellan parterna på ett medvetet sätt, vilket gör att antalet kostnadsöverskridanden kan komma att minska. Ökar kreativitet och utrymme för teknisk utveckling och innovation. Ökar sannolikheten för att projekt öppnas i tid.

16 Detta är hypoteser! Ger argument för att testa OPS-projekt i skarpt läge. Förutsätter att processen riggas för att i efterhand kunna utvärdera.

17 Varför ska utföraren låna upp pengar? Staten har ändå lägst lånekostnad?! Argument: Räntedifferensen behöver inte vara så stor. En del av räntedifferensen består av de kommersiella långivarnas kontrollkostnader. Utförarens lån/fordran på staten är ett sätt att säkerställa commitment, dvs att minska risken för att utföraren smiter från notan.

18 OPS och samhällsekonomisk lönsamhet Ett samhällsekonomiskt olönsamt projekt kan normalt inte räddas av en aldrig så bra OPSkonstruktion!

19 Slutsatser OPS är inte ett finansieringsinstrument men ger upphov till frågor vad gäller utgiftstak etc. En väl utformat OPS-kontrakt ger förutsättningar för att få mer ut för samhällets knappa resurser men handfasta belägg saknas!

20