Bokslutsrapport för år 2001

Transkript

1 JAK Medlemsbank Org nr Bokslutsrapport för år 2001 Verkställande direktören för JAK Medlemsbank avger härmed en bokslutsrapport för år BOKSLUTSRAPPORT FÖR ÅR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...2 RESULTATRÄKNING...9 BALANSRÄKNING...10 FINANSIERINGSANALYSER...11 NOTER...12 Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 1

2 Förvaltningsberättelse Allmänt JAK Medlemsbank bedriver bank- och folkbildningsverksamhet. Associationsformen är ekonomisk förening. Verksamheten regleras främst av Föreningslagen, Bankrörelselagen och Medlemsbankslagen. Det karaktäristiska för JAK Medlemsbank är att den är en idéburen kooperativ förening. Den ägs och kontrolleras på ett demokratiskt vis av medlemmarna och alla medlemmar behandlas lika. Utgångspunkten är våra grundläggande värderingar beträffande människors ekonomiska relationer och vår idé om ränta. Det skall vara en rättvis ekonomi där ingen missbrukar ett övertag över andra, man skall leva på eget arbete och inte utnyttja sitt ägande för att leva på andras. Att begära ränta för utlånande pengar innebär att man kräver en risk- och arbetsfri avkastning på sitt ägande som bekostas av andra genom deras risktagande och arbete. Föreningen driver därför en bankverksamhet på räntefri grund. Eftersom föreningens idé bärs av medlemmarna så har vi organiserat oss för att kunna bedriva en lokal idéverksamhet. Vi uppfattar dessutom att vår uppgift till viss del har folkbildningskaraktär. Bankverksamheten sköts från bankens kontor i Skövde och den lokala idéverksamheten bedrivs i 24 lokalavdelningar som fungerar som anslutna demokratiska föreningar som bedriver sin verksamhet med stöd från en central organisation inom föreningen. Både inlåning och utlåning har ökat under perioden. Efterfrågan på lån har varit stor och flera gånger under året har det krävts extra insatser för att undvika låneköer. Likviditeten har varit hög och det egna kapitalet har ökat. De lokala aktiviteterna har ökat påtagligt. Deltagandet i föreningens kurser har ökat liksom de lokala utåtriktade aktiviteterna. Kostnaderna för administration, lokalavdelningarnas verksamheter, stödet från riks till de lokala aktiva samt marknadsföringen har ökat p g a de ökade aktiviteterna. Intäkterna i form av låneavgifter och betalningsberedskapens placeringar har ökat. Under perioden har investeringar i inventarier skett med totalt 0,8 miljoner kronor. Avtal har träffats med Postgirot Bank AB innebärande att Postgirot Bank AB är ombud för JAK Medlemsbank i riksbanks- och dataclearingen. Det innebär i ett första steg att våra medlemmar med automatik kan få lön, pension, sjuklön, barnbidrag et c insatt på konto hos JAK Medlemsbank. Som andra steg ska man via sitt JAK-konto kunna utföra betalningar av räkningar och överföringar mellan konto samt någon form av betalkortssystem. Vi räknar med att vara klara med steg ett sommaren år Antalet medlemmar var vid årsskiftet (20 705) vilket innebär en ökning med 10 procent under Ökningen under 2000 var 3,7 procent. Trenden med ett växande medlemsantal har stärkts. 2

3 Arbetet med bygdekontona fortsätter. Hittills har fem bygdekonton skapats och flera är på gång. Vi har valt att tills vidare inte föra fram Bygdefonder eftersom det lätt uppstår missförstånd när man talar om lån och riskkapital. När bygdekontokonceptet väl har satt sig, avser vi att återuppta arbetet med att utveckla bygdefonder. Banken har beslutat att öppna ett avdelningskontor i Orsa som ska kunna utföra samma tjänster som Skövdekontoret. I starten kommer kontoret att vara bemannat med en person och hålla öppet fyra timmar per dag. Det kommer att inrymmas i Dalagatan 1 som är ett företagsutvecklingscenter i Orsa. Dalagatan 1 är delfinansierat med lån från Bygdekontolån och lokalt stödsparande. Kontoret beräknas kunna öppnas i juli/augusti Förutom att erbjuda allmän bankservice kommer kontoret att, i samarbete med lokalavdelningen i Ovansiljan, arbeta för lokal finansiering och för att skapa finansiella förutsättningar för en levande bygd såväl socialt och kulturellt som ekonomiskt rättvist. Bankverksamheten Försparande Försparandet har utvecklats gynnsamt under året. Det har ökat med 47 mkr eller 17,6% och uppgår till 316 mkr. Av försparandet är 54 mkr bundet på 6,12 eller 24 månader och där den största delen ligger med 24 månaders bindningstid. Sparfaktorn för obundet sparande är 0,7 sedan 1999 för att minska och på sikt eliminera sparpoängsunderskottet. Underskottet har under året minskat och sparfaktorförändringen 1999 har inte påverkat försparandet negativt utan som framgår ovan har det istället ökat kraftigt. Under 2000 infördes Skogskonto. Efterfrågan av denna produkt har inte varit stor och sparandet uppgår till knappt 0,4 mkr. Eftersparande Eftersparandet ökade med 22 mkr eller 10% och uppgår till 244 mkr. Nyutlåningen har under året varit hög och så har det även varit de senaste åren varför det med automatik medför ett ökat eftersparande. Utlåning Utbetalda lån under 2001 blev 134,3 mkr mot budgeterat 105 mkr. Föregående år utbetalades 108,5 mkr. Efterfrågan av lån har varit stor hos medlemmarna. Det har inte varit några problem att tillgodose medlemmarnas behov då försparandet har varit mycket bra och så även eftersparandet samt att bankens likviditet är mycket god. I februari höjdes fördelningstalet från 10 till 15 vilket kan vara en förklaring till att utbetalningen av nya lån blev hög under året. De flesta medlemmar lånar till fördelningstal 15 men det förekommer också att man lånar till lägre fördelningstal. Det som i huvudsak styr medlemmens val av lån är den månadsbetalning som man anser sig klara av. 3

4 Likviditet Bankens likviditet har under året varit mycket god. Den genomsnittliga likviditeten har varit 114 mkr varav i statsskuldsväxlar 98 mkr. Inlåningsöverskottet, skillnad mellan utlåning och sparande, har i genomsnitt varit 70 mkr. Data Under året har mycket arbete ägnats åt att vidareutveckla bankdatasystemet och få en tillfredställande drift och säkerhetsnivå. Arbetet har påbörjats med att vidareutveckla banktelefonen och att implementera denna funktion på Internet samt förberedelserna för bankclearingen. Inför 2002 kommer arbete att påbörjas med att utveckla en Internetbank samt uppkoppling och drift av kontoret i Orsa. Vi kommer också att installera och driftsätta ny telefonväxel för att öka tillgängligheten för medlemmarna och erbjuda bättre servicefunktioner via telefon. Fastigheten Ingen större underhåll eller reparation av fastigheten har förekommit. Vi räknar dock med att under 2002 få göra en större översyn och ommålning av yttertaket. Lokal idéutveckling och folkbildning Lokal verksamhet År 2001 var hektiskt och innehöll ett större utbud av lokala aktiviteter än någonsin. Vårens rekorddeltagande var JAK Södra Hälsinglands årsmöte dit det kom 90 personer, då de passade på att ordna en föreläsninng om Attac i anslutning. Under tre höstmånader hölls minst 60 lokala informationsmöten, 6 studiecirklar och fem lokala helgkurser. Dessutom medverkade de lokalt aktiva i 3 utsällningar/marknader som varade sammanlagt 6 dagar. Lokalavdelningarna har annonserat i tidningarna i större utsträckning än förut. De lokala aktiviteterna speglas i media. JAK har även i år ett stort antal pressklipp 150 st. (110 för 2000). Fem lokalavdelningar sköter numera sina egna hemsidor. Kurser och seminarier Möjligheten att studera på distans har utvecklats och heter numera e-skolan. Under året har 16 deltagare påbörjat studier på e- skolan. Fler än förväntat har deltagit i de kurser och seminarier som vi ordnat på riksnivå. Till JAKskolan, som numera innehåller tre parallella kurser och hålls vid två tillfällen under året kom sammanlagt 73 deltagare. De tre kurserna är; Informatörskurs (43 st), fortbildning (15 st) och webbkurs (15 st). Till kvalitetsseminariet i april kom det över 60 personer. Det deltog 9 st Skriva- Tala-Kommunicera-kursen. Årets sommarseminarium slog rekord, när det kom över 160 personer varav 40 barn. Höstens kvalitetsseminarium i Hudiksvall lockade 23 deltagare som arbetade med att ta fram kärnan i JAK. Till höstens seminarium för syskonorganisationer kom 40 personer. Året avslutades med ett konfliktlösningsseminarium om demokratifrågan i Hallsberg i december dit det kom 13 deltagare. 4

5 Allt som allt, inklusive tre fördjupningskurser som riks ordnat i samarbete med lokalavdelningarna har minst 425 personer deltagit i riksarrangemang under (2000 var det 238). Utöver detta har ca 10 studiecirklar och helgkurser/seminarier hållits lokalt. Bland annat ordnade JAK Södra Hälsingland ett välbesökt och proffsigt seminarium under rubriken Det globala Kasinot. Medlemsutveckling Från att ha stått och stampat vid ca medlemmar i flera år ser det ut att ha lossnat. Vid årsskiftet var vi totalt medlemmar, varav bor i Sverige. Det ser lokalt mycket olika ut beroende på hur stor den ideella kraften är. Antalet aktiva har ökat från 334 till 381. Där medlemmar varit aktiva länge och enträget märks resultatet tydligt. Andel av befolkningen som är medlemmar i JAK är ett bra mått för att se hur väl vi lyckas att bli fler. Målet att bli medlemmar år 2005 innebär att knappt en halv procent av Sveriges befolkning är med i JAK. Det målet nåddes redan år 2000 av 20 kommuner. Under 2001 har målet nåtts i 29 kommuner. Det innebär att i 29 kommuner är andelen JAK-medlemmar av befolkningen mer än en halv procent. I Orsa kommun är nästan 3% av befolkningen medlemmar i JAK. Förra året var det 2%. En ökning med en hel procentenhet! Om vi i hela Sverige skulle ha så många medlemmar som Orsa kommun har, skulle vi idag totalt vara medlemmar. Om vi skulle vara lika många som man är i Tanum, skulle vi vara medlemmar osv. De lokalavdelningar som redan nått målet är JAK Ovansiljan, JAK Södra Hälsingland, JAK Norra Hälsingland, JAK Uddevalla, JAK Säter och JAK Pitedalen. Inte långt ifrån är lokalavdelningarna JAK Ljusdal och JAK Gotland. Bygdekonton, Sparpoängsfonden och Kvinnofonden Vi har nu arbetat sedan sommaren 2000 med Bygdekonton och med Sparpoängsfonden och Kvinnofonden. Grunden för dessa stödformer är att man kan överföra sparpoäng mellan medlemmar. Syftet med sparpoängsfonderna är att lämna extra stöd till särskilt angelägna projekt. Bygdekontokonceptet syftar till att göra det möjligt för sparare att stödja projekt i den egna bygden som annars har svårt att finna en lämplig finansiering. Regler för Sparpoängsfonden och Kvinnofonden När man lämnar föreningen kan man inte ta sparpoängen med sig. Man har dock möjlighet att överlåta sparpoängen till någon annan medlem. Om man inte gör det kommer två tredjedelar av poängen att överföras till Sparpoängsfonden och resten till Kvinnofonden. Lån ur Sparpoängsfonden och Kvinnofonden kan lämnas till ändamål som främjar 1. en bygds fortlevnad och utveckling såväl ekonomiskt som socialt och kulturellt, 2. ett demokratiskt, rättvist och ekologiskt uthålligt samhälle och 3. en hög grad av egen kontroll för hushållen över de resurser i bygden som de behöver för sin försörjning. 5

6 Normalt återbetalas sparpoängen genom att eftersparandet får stå inne den tid som erfordras för att sparpoängslånet återbetalas i sin helhet. I speciella fall kan lån lämnas till enskild medlem under åberopande av extraordinära och svåra sociala omständigheter. För Sparpoängsfonden gäller särskilt att medlem eller person som blir medlem, eller organisation som bildats av medlemmar i JAK, kan få låna sparpoäng ur sparpoängsfonden. För Kvinnofonden gäller att kvinnliga medlemmar som startar projekt eller företag kan få låna sparpoäng ur sparpoängsfonden. Normalt återbetalas sparpoängen genom att eftersparandet får stå inne den tid som erfordras för att sparpoängslånet ska bli återbetalt i sin helhet. Lån med stöd av Sparpoängsfonden Det första lånet med stöd av Sparpoängsfonden utbetalades i december Det finns idag totalt 14 projekt som har fått lån med stöd av Sparpoängsfonden. Det sammanlagda belopp som beviljats är 18,9 mkr. Φ Otterbäcken Vind 1 ek.för. Vindkraftverk vid Vänern Φ Åbyggeby Landsbygdscenter. Idrottshall, allaktivitetshus och kooperativt daghem strax utanför Ockelbo i Gästrikland Φ Tåtorps Vandrarhem. Ekologiskt vandrarhem vid Göta kanal Φ Ljusbacken ek.för. Vandrarhem och allaktivitetshus utan för Delsbo i Hälsingla Φ Anders Johansson, Laxsjöns camping. Traditionell camping i Dalsland kompletterad med lägerskola och rekreation för långtidssjuka barn Φ Växhuset Ralph Palmpers, Kursgård mellan Söderhamn och Bollnäs Φ Väderöarnas Vandrarhem. Vandrarhem och kursgård i Bohuslän Φ Christoffer Andersson. Projekt i Jämtland för bevarande av urskog och gamla hantverkstraditioner Φ Skolgården Hajdes ek.för. Hem för autistiska vuxna på Gotland Φ Wannborga ek.för. Planerat vindkraftverk på Öland Φ Stockholms Fria Tidning Φ Gnarps Trävaruhandel AB. Traditionell snickeri- och trävaruhandel kompletterad med utbildning och anpassning av långtidsarbetslösa till nytt förvärvsarbete Φ Världsbutiken Myrstacken. Alternativ handel med ekologiska varor i Skövde Φ Lanna Hidinge Vindkraft ek.för. Mindre vindkraftverk för Lanna Hidinge socken utanför Örebro Φ Eleonora och Sonny Thorgren. Stensmycketillverkning mm. Jokkmokk. Φ Undersåkers Bygdeförening, Undersåker. Φ Mälardalens Timmerhus, Kolbäck. Tillverkning av timmerhus. Lån med stöd av Kvinnofonden Det första lånet med stöd av Kvinnofonden utbetalades i maj De fem kvinnoprojekt som hittills har fått stöd har beviljats sammanlagt 2,3 mkr. Φ Annika Repo Konsult. Projektering av ekologiska hus Φ Ljungskile Tångbadhus. Tångbad och bastu i Ljungskile Φ Fria Former i Vetlanda. Tillverkning och försäljning av egna hantverksprodukter 6

7 Φ Akademin för Holistisk Livsstil ek. för. Projekt i Göteborg som fått EU-bidrag för att hjälpa invandrarkvinnor att få arbete. Φ Kooperativet Jättendal ek.för. Förvärv av stationsbyggnad i Jättendal (Hälsingland) för kulturell verksamhet i bygden Φ Kerstin Jofjell. Ateljé i Skåne Φ Agneta Lund och Barbro Eriksson. Övertagande av kiosk i Hassela Φ Barbro Lomakka, Gotland. Kläder och design i fårskinn. Φ Marita Edvall-Dahlgren, Bollnäs. Naturridning med islandshästar. Φ Dagmar Johansson, Gotland. Toffeltillverkning i fårskinn. Bygdekonton Lån till lokala projekt kan numera ordnas i ett samarbete mellan JAK Medlemsbank och en lokal organisation. Utgångspunkten är att det är svårt eller omöjligt att få lån i en vanlig bank för att genomföra ett projekt som är viktigt för bygden trots att människorna i bygden tillsammans har ett stort sparande och ett stort engagemang för projektet. Tillsammans med JAK Medlemsbank skapar man ett bygdekonto för projektet. Var och en kan sedan öppna sitt eget bygdekonto för detta projekt. Syftet är att allt sparande ska kunna användas av JAK för att finansiera ett lån till projektet. De som stödsparar på bygdekonto bör spara så länge som möjligt under projektets amorteringstid men det finns möjlighet att göra uttag för den som behöver. Ett antal förutsättningar måste vara uppfyllda för att ett bygdekonto skall upprättas. Det första är att projektet måste vara förenligt med JAK:s grundläggande värderingar. Det andra är att banken måste göra den lagstadgade prövningen av låntagarens/projektets betalningsförmåga och den säkerhet som erbjuds för lånet. Om dessa två förutsättningar är uppfyllda måste man bedöma om bygden verkligen har den vilja och förmåga att stödja genom sparande som är nödvändig för att det gemensamma sparandet skall bli lika stort som lånet. Slutligen krävs det att man kan skapa en lokal organisation eller nätverk för bygdekontot så att man kan organisera och driva den kampanj som är nödvändig. Lånet kan betalas ut först när den samlade bygdekontoinlåningen överstiger lånebeloppet. Bygdekonton för lokala projekt Första bygdekontolånet utbetalades i augusti För närvarande finns det bygdekonton för fem projekt som beviljats sammanlagt 6,2 mkr i lån. 1. Eko-kött i Bohuslän AB. Lokalt ekologiskt och kravgodkänt slakteri på Orust 2. Hornbore Bygdekonto. Tidsenlig vikingaby i Hamburgsund med många kulturella aktiviteter året runt Lilla Krossekärr Bygdekonto. Ekoby på Orust Ett 15-tal fastigheter kommer att uppföras samt kursgård och kooperativ butik. 3. Lilla Krossekärr Bygdekonto. Ekoby på Orust Ett 15-tal fastigheter kommer att uppföras samt kursgård och kooperativ butik. 4. Bygdekonto Dalagatan 1. Företagscenter i Orsa 5. Järnvägsspar. Bygdekonto för bevarande och upprustning av Dellenbanan som är Sveriges enda elektrifierade museijärnväg 7

8 Översiktlig information (belopp i tkr) 1999 Rörelseintäkter Resultat före kreditförluster Årets resultat Balansomslutning Soliditet 10,4% 10,6% 10,5% Medelantal anställda Kapitaltäckningsanalys Kapitalbasen uppgick vid årets slut till 68,4 miljoner kronor (61,1). Summan av de riskvägda beloppen för kreditrisker uppgick till totalt 277 miljoner kronor (232,2). Det ger 24,7% (26,3) kapitaltäckningsgrad för kreditrisker. Medlemsbanken tar inte positioner i finansiella instrument för att göra kortsiktiga vinster. Innehavet av statsskuldsväxlar är uteslutande motiverat av behovet av att ha en säker placering av likviditeten. För sådana innehav krävs ej någon kapitaltäckning. Förslag till vinstdisposition Till föreningsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Fria reserver Årets resultat Kronor Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: Avsättning till reservfond I ny räkning överförs Kronor

9 Resultaträkning Not Rörelsens intäkter Avkastning på likviditet (statsskuldsväxlar) Räntekostnader Räntenetto Låneavgifter Medlemsavgifter Övriga rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivning på immateriella och materiella anläggningstillgångar 12, Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat före jämförelsestörande post Jämförelsestörande post Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

10 Balansräkning Not Tillgångar Kassa och bank Statsskuldsväxlar Utlåning till allmänheten (medlem/icke-medlem) Fordran på låneavgift Immateriell anläggningstillgång 12 Datautvecklingskostnader Materiella tillgångar 13 Inventarier Byggnad och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Inlåning från allmänheten (medlem/icke-medlem) Förutbetalda låneavgifter Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Obeskattad reserv Eget kapital 22 Bundet eget kapital Grundinsats Låneinsats Reservfond Fritt eget kapital 10

11 Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Finansieringsanalyser Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Utrangeringsförlust på inventarier Avskrivningar Aktuell inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning/minskning av den löpande verksamhetens tillgångar Ökning av placering i statsskuldväxlar Ökning av utlåning till allmänheten Ökning av fordran på låneavgift Ökning av omsättningstillgångar Ökning/minskning av den löpande verksamhetens skulder Ökning av inlåning från allmänheten Ökning av övriga skulder Ökning av förutbetalda låneavgifter Förändring av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

12 Finansieringsverksamheten Insatser från medlemmar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Kassa och bank vid årets början Kassa och bank vid årets slut Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt Finansinspektionens allmänna råd tillämpas för uppställning av resultat- och balansräkning och värdering. När det i denna lag har hänvisats till Årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas denna bestämmelse. Låneavgifterna debiteras låntagaren förskottsvis vid låneutbetalningen och intäktsförs i räkenskaperna över lånets löptid. Denna periodiseringsprincip medför att för lån understigande kr i genomsnitt 70-80% av hela låneavgiften bokförs det första året och att återstående intäkter fördelas jämnt över den ovannämnda löptiden. För lån överstigande kr periodiseras låneavgiften linjärt över hela löptiden. Not 2 Medelantalet anställda Medelantalet anställda under räkenskapsåret har varit 23 personer (22), varav 43% (45) män. Not 3 Övriga rörelseintäkter Förtidsinlösen, lån Uttag säkerheter Upplysningar Övrigt Not 4 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal

13 Pensionskostnader Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda Totala pensionskostnader Övriga administrationskostnader Totala allmänna administrationskostnader Not 5 Övriga rörelsekostnader Lokalkostnader Telefon och porto Medlemstidningen Grus & Guld Annonsering och reklam Insättningsgaranti Datakostnader Övrigt Not 6 Kreditförluster Årets nedskrivning avseende konstaterade kreditförluster - - befarade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för befarade kreditförluster Not 7 Jämförelsestörande post Återbäringsmedel, Konsumentkooperationens Pensionskassa

14 Not 8 Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond tax Avsättning till periodiseringsfond tax Not 9 Statsskuldsväxlar Det redovisade beloppet avser i sin helhet statsskuldsväxlar med förfallodatum Värdering sker till anskaffningsvärde. Balansposten klassificeras som omsättningstillgång. Not 10 Utlåning till allmänheten (medlem/icke-medlem) Grundlån Tilläggslån Miljölån/speciallån Utlåning till icke medlemmar Värdereglering Löptiderna för utlåning till allmänheten är följande: Inom 1 år Mellan 2 och 5 år Längre än 5 år Värdereglering Not 11 Fordran på låneavgift Anskaffningsvärde

15 Not 12 Immateriella anläggningstillgångar Organisationskostnader Ingående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde 0 0 Aktiverade organisationskostnader avser JAK ekonomisk förenings nedlagda kostnader i samband med bankoktrojansökan. Organisationskostnader avskrivs årligen med 25% på anskaffningsvärdet enligt ursprunglig avskrivningsplan i JAK ekonomisk förening. År 2000 var aktiverade utgifter fullt avskrivna. Datautvecklingskostnader Orion Bank Ingående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Orion Bank är benämningen på den gamla ekonomiska föreningens bankdatasystem, där aktivering har skett av nedlagda kostnader och installation av specialanpassat dataprogram avsett för föreningens låneverksamhet. Avskrivning sker med 25% på anskaffningsvärdet enligt övertagen avskrivningsplan från JAK ekonomisk förening. Till och med 1996 uppgick avskrivningarna till 20% av anskaffningsvärdet. År 2001 är tillgången fullt avskriven. 15

16 Quatro Ingående anskaffningsvärde Årets aktivering Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde I medlemsbanken har inköp skett av ett nytt bankdatasystem, Quatro. Aktivering har skett av nedlagda kostnader och installation av specialanpassat dataprogram avsett för bankens verksamhet. Avskrivning enligt plan sker med 20% av anskaffningsvärdet. Not 13 Materiella tillgångar Inventarier Ingående anskaffningsvärde Försäljning/utrangering Inköp Ingående avskrivningar Försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Inventarier avskrivs årligen planenligt med 20% av anskaffningsvärdet enligt övertagen avskrivningsplan från JAK ekonomisk förening. Byggnad Ingående = utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

17 Byggnaden har skrivits av med 2% på anskaffningsvärdet med beaktande av innehavstid. Mark Ingående anskaffningsvärde = Utgående bokfört värde Taxeringsvärde Byggnad Mark Not 14 Lån och ansvarsförbindelser till förmån för ledande befattningshavare Namn Anknytning till JAK Lånevillkor Låneavgift Lånebelopp Bengt Harrsjö 1) Styrelseledamot Ordinarie Ordinarie Hans Gefvert Styrelseledamot Ordinarie Ordinarie Marianne Påsse 1) Styrelseledamot Ordinarie Ordinarie Monjia Sonnius Styrelseledamot Ordinarie Ordinarie Susanne Reich Styrelseledamot Ordinarie Ordinarie Kjell Engberg Styrelseledamot Ordinarie Ordinarie ) Medlåntagare Not 15 Övriga tillgångar Avräkning lokalavdelningar Fordran Konsumentkooperationens Pensionskassa Övrigt Redovisat belopp klassificeras i sin helhet som omsättningstillgång Allokerade medel hos Konsumentkooperationens Pensionskassa uppgår till nominellt belopp kr på balansdagen. Då återbäring kan komma att nyttjas under en period av uppskattningsvis två år har en diskontering skett. I likhet med föregående år har en diskonteringsränta på 4% använts. 17

18 Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Redovisat belopp klassificeras i sin helhet som omsättningstillgång Not 17 Inlåning från allmänheten (medlem/icke-medlem) Baskonto med etisk markering Målsparkonto/Uppsägningskonto 24 mån Preskriberade medel Skogskonto Spärrat konto JAK Spar Baskonto Eftersparande Löptiderna för inlåning från allmänheten är följande: Inom 1 år Mellan 2 och 5 år Längre än 5 år Not 18 Förutbetalda låneavgifter Totalt har kronor ( ) i förutbetalda låneavgifter reserverats för kommande år. I bokföringen debiteras låntagarens låneavgifter förskottsvis vid låneutbetalningen och intäktsförs i resultaträkningen över lånets löptid. 18

19 Låneavgifter återförs med följande belopp: Inom 1 år Mellan 2 och 5 år Längre än 5 år Not 19 Övriga skulder Avräkning JAK Ekonomisk förening i likvidation Leverantörskuld Skatteskuld Källskatt Övrigt Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Not 21 Obeskattade reserver Periodiseringsfond Tax Periodiseringsfond Tax Den uppskjutna skatteskulden per uppgår till kr per balansdagen. 19

20 Not 22 Eget kapital Grund- och Balanserat Årets låneinsats Reservfond Resultat resultat Belopp vid årets ingång Förändring insatser Till reservfonden överförda grundinsatser Vinstdisposition: Omföring resultat Till reservfond Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 23 Definitioner Soliditet Soliditet definieras som beskattat eget kapital samt 72% av obeskattade reserver i relation till totala tillgångar. Grundinsats Den insats om 200 kronor som alla medlemmar måste skjuta till. Låneinsats Den insats som varje låntagare måste skjuta till. Insatsbeloppet motsvarar 6% av det ursprungliga lånebeloppet och återbetalas sedan lånet har slutamorterats. Skövde den 18 april 2002 /Oscar Kjellberg/ Verkställande direktör 20