VESTA. gav 81 projekt. Sömnproblem? metoden som fungerar Ny satsning på infektionssjukdomar Ambitiöst på höstens forskarskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VESTA. gav 81 projekt. Sömnproblem? metoden som fungerar Ny satsning på infektionssjukdomar Ambitiöst på höstens forskarskola"

Transkript

1 NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN JUNI 2010 Sömnproblem? metoden som fungerar Ny satsning på infektionssjukdomar Ambitiöst på höstens forskarskola VESTA gav 81 projekt Kurs i Good Clinical Practice Vårdutvecklingsplan kring våldsutsatta kvinnor Tabubelagt om kvinnors nedsatta sexuella förmåga vid diabetes

2 Låt blommor blomma, låt starka träd slå rot Det vankas sommartider. Jag tänker inte bara på den efterlängtade värmen och den energi den ger hela vår mylla med spirande knoppar, doftande blomster och härliga färger, utan också på vad jag varit med om det första året som CeFAMchef. Gräv där du står är ett uttryck som jag tycker väl sammanfattar primärvårdens och CeFAMs FoUU-arbete. Man identifierar aspekter i den egna kliniska vardagen som man vill förändra och sedan följer, undersöker och analyserar man dem. Det är sannerligen i det lilla, som det stora sker, vilket inte minst du får prov på i detta nummer av AHA!. Exempelvis kan du läsa om den nya forskarskolan i allmänmedicin där 15 antagna visar mycket hög kvalitet på ansökningarna och forskningsprojekt. I andra ändan av rabatten har vi VESTA, en sprudlande energirörelse mot vetenskapliga mål där det mesta blommar och en del kommer att gå vidare mot perenn forskning 81 klara projekt som lyfter fram den allmänmedicinska särarten. Sen har vi alla hundratals kvalitetsarbeten och utbildningar där återkommande omdömen från deltagarna är att de fått ett nytt sätt att se på olika områden och nya verktyg för att förändra i sin verksamhet. Kraften skulle likt en välgödslad gräsmatta efter ett försommarregn kunna sägas växa närmast ohämmad, men genom att lyssna på alla vill vi försöka än mer sträva mot en inte tämjd men ändå samkörd odlingsplats för framtidens primärvårdsforskning och utveckling. Utan mål ingen riktning, utan riktning ingen framfart. Tillsammans blir vi stridsdugliga i framtiden och alla ni där ute som är sugna på omväxling, på att bidra till framtidens kunskap och på att ligga i framkanten är välkomna in i vårt gemensamma kreativa växthus, CeFAM. Trevlig sommar! Lars Agréus, Professor och verksamhetschef CeFAM

3 innehåll KURS I GOOD CLINICAL PRACTICE SID 4 UTBILDNINGSSERIE OM BARNS OCH UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA FORTSÄTTER SID 5 VESTA GAV 81 ALLMÄNMEDICINSKA PROJEKT SID 6 ST-PROJEKT AVSLÖJADE FLER UNDERNÄRDA PATIENTER ÄN VÄNTAT SID 8 LANSERING AV WEBBASERAD UTBILDNING SID 10 SÖMNPROBLEM HÄR ÄR METODEN SOM FUNGERAR SID 12 NY SATSNING FÖR ÖKAD BEREDSKAP MOT INFEKTIONSSJUKDOMAR I PRIMÄRVÅRDEN SID 14 VÅRDUTVECKLINGSPLAN SOM STÖD I MÖTET MED VÅLDSUTSATTA KVINNOR SID 16 FORSKARSKOLAN I ALLMÄNMEDICIN STARTAR ÅSA CHAIKIAT ÄR EN AV DE ANTAGNA SID 18 KVINNORS NEDSATTA SEXUELLA FÖRMÅGA ETT STORT PROBLEM INGEN TALAR OM SID 20 HANDLEDARTRÄFFAR I HÖST SID 22 BLI EN AV OSS OCH UTVECKLA VÅRDEN LOKALT SID 23 SATSNING PÅ KULTURKOMPETENS BEHÖVS PÅ BVC SID 24 3

4 Nyhet: Kurs i Good Clinical Practice augusti Utbildningsserie för att förbättra barns och ungdomars psykiska hälsa fortsätter i höst... Det blir ytterligare tre utbildningsdagar om: Barns psykologiska utveckling, neuropsykologiska funktionshinder. Barn i psykosocial riskzon. Psykosomatik, ätstörningar och samtal med barn och familjer. Håll utkik efter datum på och information som kommer att skickas ut till arbetsplatserna. Ska du arbeta med eller jobbar du redan med kliniska prövningar i primärvården, men saknar formell GCPkompetens, är detta en kurs du inte bör missa. Centrum för allmänmedicin arrangerar i samarbete med KTA PRIM (Mottagning för kliniska prövningar i primärvården) en kurs i GCP (Good Clinical Practice). Kursen är på två dagar och vänder sig till prövare och forskningssköterskor som arbetar med eller är intresserade av kliniska prövningar. Ur kursinnehållet: Från pre-klinik till färdigt läkemedel GCP, Good Clinical Practice Föreskrifter och direktiv i kliniska prövningar Biobankslagen Incidenter och biverkningar. Hur gör man? Avtal vid kliniska prövningar Statistik i kliniska prövningar Monitorering Etiklag och etikprövningsnämnder Inspektioner Uppdatera dig om stöd och behandling av överviktiga patienter 24 september Nu har du möjlighet att lära mer om landstingets nya handlingsprogram mot övervikt och fetma och vilka möjligheter det ger. Stort utrymme ges till gemensamma diskussioner. Kursen vänder sig till samtliga yrkeskategorier i primärvården. Kursnummer: ÖF2/10 Datum: 24/9 Kostnad: 800 kr Anmälan: klicka på kursanmälan Plats: Kursen ges på Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, sal 421 i Flemingsberg. Datum: 25-26/8, Anmälan: Via webben, eller senast den 9 augusti. Vid avbokning efter denna tid debiteras kronor. Kostnad: kr. Ytterligare information kan ges av Harriet Udd, mob: , e-post: Digitalt nyhetsbrev om CeFAM direkt till dig... Vill du prenumerera på CeFAMs digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på och klicka på länken om nyhetsbrevet som du hittar på förstasidan. 4

5 Motiverande samtal bra verktyg vid livsstilsförändring september & 11 november Kursen innehåller både teori och praktiska övningar. Teorin omfattar de begrepp som används i motiverande samtal, MI, och några av de olika verktyg som används. Du får också möjlighet att tillsammans med de andra deltagarna öva dig i att använda det motiverande samtalet. Kursen vänder sig till samtliga yrkeskategorier i primärvården. Utbildningen leds av utbildad MI-lärare. Kursnummer: MI 2/10 Datum: 16-17/9 + 11/11 Kostnad: kr Anmälan: klicka på kursanmälan Lära för Livet Empowerment oktober & uppföljning januari 2011 Tycker du att det är svårt att hjälpa patienter att gå ner i vikt, börja röra på sig, sluta röka kort sagt att ändra livsstil? LUC-D vid Centrum för allmänmedicin har en unik utbildning som kombinerar teori och praktik inom ämnet beteendeförändring. Utbildningen bygger på filosofin bakom begreppet empowerment. I utbildningen tas samtalsmetodik, patientcentrering, motivation och vuxenpedagogik upp. Du får under handledning i liten grupp träna en modell för beteendeförändring så att du har ett verktyg att använda i ditt arbete med patienter. Tidigare kursdeltagare vittnar om nyttan av att betrakta sitt eget arbetssätt och tryggheten i att göra det med en erfaren handledare. Ubtildningen vänder sig till vårdpersonal som arbetar med att påverka livsstil och beteende. Kursnummer: LfL2/10 Datum: 28-29/10 + jan, 2011 Kostnad: kr Anmälan: klicka på kursanmälan 5

6 ETT AXPLOCK AV DE GODKÄNDA VESTA- PROJEKTEN Förskrivning av lugnande preparat och insomningstabletter till unga vuxna Otitis media och antibiotikabehandling Förskrivning av ickerekommenderade statiner på Torsviks vårdcentral Diagnos och behandling av nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Sigtuna läkarhus Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs vårdcentral VESTA banar vägen för evidensbaserade kvalitets- och förbättringsprojekt Antibiotikaförskrivning vid luftvägsinfektioner på vårdcentralen Kronan Kvalitetsmätning av Waranbehandling på Kungsängens och Råsundas vårdcentraler Internet som källa till hälsorelaterad information före läkarbesök på Kallhälls nya vårdcentral Akut mediaotit Följs behandlingsriktlinjerna? Är förskrivning av ARB (Angiotensin Receptor-Blockerare) optimalt på Turebergs vårdcentral? Behandlingsstrategier och sjukdomsduration vid lateral epikondylit Trötthet - en studie av en symtomdiagnos vid Riksby vårdcentral Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) på Skytteholms vårdcentral Patientens förtroende för sin husläkare, en enkätstudie på Huvudsta vårdcentral Fler VESTA-projekt hittar du på 6

7 Hur kan man på bästa sätt hjälpa en tredjedel av landets ST-läkare i allmänmedicin att göra sina vetenskapliga projektarbeten som för många nu är obligatoriskt. Den frågan ställde sig studierektorerna på Centrum för allmänmedicin. Lösningen blev programmet VESTA som hittills resulterat i ett 80-tal färdiga projekt med stor klinisk nytta. Programmet är unikt i landet och är förhoppningsvis här för att stanna. Det säger Jan-Eric Olsson, studierektor på Centrum för allmänmedicin och projektledare. VESTA står för Vetenskap och evidens för ST-läkare i Allmänmedicin. I programmet ingår bland annat kurser för kliniska handledare och ST-läkare, klinisk och vetenskaplig handledning samt granskning och bedömning av projektplaner och rapporter. Tanken är att 75 ST-läkare ska gå igenom programmet varje år. Runt 100 ST-läkare har gått basutbildningen och ett tiotal kliniska handledare har utbildats. Hittills har VESTA resulterat i 81 godkända projektplaner. De flesta projekten har klinisk nytta som lyfter fram den allmänmedicinska särarten, säger Jan-Eric Olsson. Ett som är särskilt värt att nämna visar att patienterna vid ett antal vårdcentraler är inställda på rätt dos Waran. Resultatet ger viktig information, för trots att Waran är nödvändig i behandlingen för att förebygga blodpropp, är det samtidigt svårinställt och kan leda till överdosering och om det vill sig illa, orsaka patientens död, säger Jan-Eric Olsson. Utvärderingar visar att tre av fyra ST-läkare som gått igenom VESTAprogrammet är nöjda. Särskilt populära har de praktiska momenten varit. Många tyckte också att deras motivation till projektarbetet ökade när de väl presenterat sin rapport. Vi anpassar hela tiden upplägget efter önskemål från utvärderingarna. Exempelvis har vi lagt till en introduktionseftermiddag och en extra metoddag med statistik samt förlängt tiden mellan första teoriveckan och presentation av projektplanen, säger Jan-Eric Olsson. Totalt motsvarar VESTA tio veckors heltidsarbete för ST-läkarna. Det inkluderar kurser i exempelvis vetenskaplig metodik, etik och statistik samt planering och genomförande av projektet och skriftlig rapport. Projektarbetet utförs under handledning av klinisk handledare och en handledare med vetenskaplig kompetens. Den tuffaste utmaningen har varit att hitta vetenskapliga handledare och fler kommer att behövas framöver, säger Jan-Eric Olsson. För att ytterligare säkra kvaliteten i projekten och uppfylla de etiska kraven godkänns alla projektplaner och rapporter av en granskningsgrupp. Både kurserna och det skriftliga arbetet är till för att stimulera intresse för vetenskap och kritiskt tänkande, tillgodogöra sig medicinska nyheter och få redskap hur man själv kan utveckla vården. Ambitionen är inte att alla ska börja med medicinsk forskning, men De flesta projekten lyfter fram den allmänmedicinska särarten. alla ska vara bevandrade i grundläggande vetenskapliga metoder, förutsättningar och termer. Det är viktigt att det är lustfyllt och meningsfullt, säger Jan-Eric Olsson. Han tror att det blir så först när man upplever att de nya kunskaperna tillför något i den kliniska vardagen. I höst rullar fler VESTA-program igång. Det ser Jan-Eric fram emot. Han hoppas att fler områden lyfts fram, exempelvis utredning och behandling av patienter med oklara symtom utan diagnos och utvärdering av det patientcentrerade arbetet. Vesta var i romersk mytologi eldens och den husliga härdens gudinna vars eld aldrig fick slockna. Det är en bra liknelse för vårt program och det fortsatta arbetet. text: daphne macris Vill du veta mer? Kontakta FAKTA Socialstyrelsen har bestämt att alla ST-läkare som fått sin läkarlegitimation efter den 1 juli 2006 ska göra ett vetenskapligt projektarbete. Målet med VESTA är att kursdeltagaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat kvalitets- och förbättringsarbete och ha genomfört ett projektarbete från första idén, via litteratursökning och projektplan, till insamling och analys av data samt slutligen en presentation med diskussion av resultaten. Det yttersta ansvaret för att ST-läkaren får den kunskap som behövs har verksamhetscheferna på vårdcentralerna. PÅ NÄSTA SIDA VESTA-projekt i praktiken 7

8 ST-projekt avslöjade fler äldre undernärda patienter än väntat Rutiner för att upptäcka äldre patienter som är eller befinner sig i riskzonen för undernäring behöver förbättras. Det tog ST-läkaren Pia Söderberg fasta på i sitt VESTA-projektarbete. När ST-läkaren Pia Söderberg som även är utbildad dietist skulle göra sitt VESTA-projekt föll sig ämnesvalet naturligt. Vikten av att bedöma äldres matvanor, kostintag, förmåga att äta själv och nutritionsstatus kan inte nog betonas. Undernäring är både vanligt, kan ge allvarliga hälsoproblem och ökar risken att dö i förtid, menar Pia Söderberg. Dessvärre saknas ofta bra rutiner i primärvården för att upptäcka det. Det positiva är att om det upptäcks i tid kan man med relativt enkla medel åtgärda det. Pia bestämde sig därför för att undersöka om läkarna på sin egen arbetsplats vid Huddinge vårdcentral tyckte att bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment, MNA, var användbart för att identifiera äldre patienter som är eller riskerar att bli undernärda. MNA är ett etablerat och validerat bedömningsverktyg som innehåller frågor om bland annat matvanor, viktförändring, livsstil, mediciner, rörlighet, body mass index och neuropsykologiska problem. 14 läkare testade en kortversion av instrumentet på totalt 104 av sina patienter över 75 år. När metoden prövades avslöjades att 23 procent av testpersonerna var eller löpte risk att bli undernärda. Det är oroväckande siffror och fler än jag förväntade mig. Att många i hemsjukvården eller som ligger på sjukhus var drabbade är väl känt, men de här patienterna var så pass friska att de själva kunde ta sig till läkaren på vårdcentralen, säger Pia Söderberg. I stort sett alla läkare tyckte instrumentet var enkelt, säkert och praktiskt användbart i det kliniska arbetet. Ett annat plus var att det bara tog i snitt tre minuter per patient att använda. Pias projektarbete har medfört att man börjat diskutera vilka rutiner man ska ha för att upptäcka undernäring på vårdcentralen. Hon hoppas att läkarna ska få ökat intresse i att arbeta för att motverka undernäring och ihop med andra yrkesgrupper: Det är viktigt att alla som möter våra äldre patienter deltar och är aktiva i arbetet om vi ska få bukt med problemet. Det handlar inte om att föra in allmän screening, utan att arbeta på ett mer strukturerat sätt. Det är svårare att behandla undernäring än att förebygga. Vill du veta mer? Kontakta text: daphne macris Det var lärorikt att under handledning få genomföra ett eget projekt. Jag söker nu oftare efter artiklar än tidigare och känner mig säkrare på att värdera innehållet. Det mesta har varit bra, men tidplanen var svår att hålla då det tog längre tid att skriva än beräknat. De viktiga momenten kring skrivande och presentationsteknik kom lite väl sent i VESTA-utbildningen. Sist men inte minst stödet från mina kolleger, verksamhetschef och min vetenskapliga handledare Sonja Modin har varit helt fantastiskt. 8

9 TANKESTÄLLARE Det är oroväckande och fler än jag förväntade mig, säger ST-läkaren Pia Söderberg om resultatet av sitt VESTA-projekt om undernäring bland äldre patienter på Huddinge vårdcentral. 9

10 Du bokar, vi kommer Är det möjligt att med blotta ögat se vem som är undernärd? Undernäring är vanligt förekommande bland patienter i hemsjukvården. Nu erbjuder vårt team från CeFAM dig och dina kolleger verktyg för att försöka vända den trenden. På arbetsplatsen får ni handfast hjälp av oss med att utveckla ett effektivt arbetssätt för att förebygga och behandla undernäring. Ni får bland annat tillgång till bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA) samt praktiska checklistor för behandlig av undernäring. Lansering av ny webbaserad utbildning om nutrition I början av nästa år har du som är distriktsläkare eller distriktssköterska möjlighet att jobba med nutritionsrelaterade problem på ett helt nytt sätt. Då lanserar Centrum för allmänmedicin en webbaserad utbildning. Den är tänkt som ett stöd i vårdpersonalens arbete med att uppnå en god nutritionsvård och bästa möjliga välbefinnande för patienter som redan vårdas i hemsjukvård, men som blir allt sämre (så kallat palliativt skede). Utbildningen består av en presentation med bilder, text, och animationer där man klickar sig fram till kunskap allt från basnivå och patientfall till fördjupning och information om viktiga samarbetspartners runt patienten. Utbildningen som kan följas av en person vid en dator eller användas vid internutbildningar i grupp avslutas med en examination. Vi vill underlätta för personalen i primärvården att fördjupa sina kunskaper inom området. En fördel är att utbildningen finns tillgänglig hela tiden. Man ska kunna koppla upp sig och leta fram den sekvens man funderar på eller en frågeställning man vill ha svar på, säger Erika Berggren, en av projektledarna, på CeFAM. Utbildningen pilottestas i slutet av året av personalen på Handens vårdcentral. Därefter är det tänkt att den ska läggas ut på CeFAMs hemsida. De vårdcentraler som vill genomföra utbildningen anmäler sitt intresse och får därefter tillgång till programmet. AHA! återkommer med mer information under hösten. I CeFAMs team för prevention av undernäring ingår: Sonja Modin, allmänläkare, med doktor Monica Pehrsson, leg dietist Malin Printzell, leg dietist Birgitta Flood Åsberg, distriktssköterska Liisa Samuelsson, distriktssköterska Kontakta om du/ni vill boka en tid eller veta mer. 10

11 NYTT FORSKNINGSPROJEKT Var med och utveckla vården för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom! Många patienter med KOL fortsätter att röka efter att de fått diagnosen och det kan ibland vara svårt att motivera dessa till att sluta röka. För att undersöka vilka faktorer som försvårar ett rökstopp har en intervjustudie med patienter med KOL gjorts och ett bedömningsformulär utvecklats: Formuläret ska nu testas och vi behöver din hjälp med att: Använda bedömningsformuläret till fem rökande patienter med KOL. Frågorna besvaras i dialog med patienten. Be patienten fylla i en enkät med frågor om nikotinberoende, depressioner och alkoholvanor. Ge stöd i rökavvänjning med hjälp av ett skriftligt material som du får av oss. Följa upp efter tre månader genom att fylla i bedömningsformuläret igen med patienterna. Forskningsprojektet pågår under ett år och leds av forskare verksamma vid Centrum för allmänmedicin. Vi erbjuder dig En halv dags utbildning i rökavvänjning och genomgång av bedömningsformuläret. Ersättning med 250 kronor per patient. Visst låter det intressant? Om du vill delta i forskningsprojektet kan du kontakta: Lena Lundh, distriktssköterska, doktorand Tel: eller , e-post: 11

12 Sömnproblem blir allt vanligare, men få drabbade får en effektiv behandling. Distriktssköterskan Christina Sandlund lär ut KBT-metoden som visat sig lämplig att bota sömnproblem med. Hon hoppas att många fler vårdcentraler i framtiden satsar på sömngrupper som leds av utbildade distriktssköterskor. Sömnproblem här är metoden som fungerar Sömn är livsviktigt, men för alla är det inte självklart att kunna sova. Hundratusentals svenskar har problem med sömnen. De flesta som söker för sina sömnbesvär kommer till primärvården, och där är ofta sömnmedel den enda behandling som erbjuds. För stunden kan det hjälpa, men det finns ingen forskning som stödjer att långvarig användning hjälper mot sömnproblemen på sikt och framför allt äldre kan få minnesproblem och yrsel. Kognitiv beteendeterapi däremot gör att man får en varaktig och bättre sömn och utan biverkningar visar flera nya studier. Det säger Christina Sandlund, distriktssköterska och vårdutvecklare inom området sömn på Centrum för allmänmedicin. För henne är patienter med sömnbesvär välbekanta. I sitt arbete på Capio vårdcentral i Årsta hjälper hon sömnlösa patienter att sova bättre med hjälp av en metod som bygger på kognitiv beteendeterapi, KBT, och de senaste rönen om sömn. Metoden har testats i en pilotstudie med gott resultat. I höst lär hon ut metoden så att fler distriktssköterskor i länet kan hjälpa patienter med sömnbesvär. Hon ska även ta fram en vårdutvecklingsplan inom området. Utbildningen ger distriktssköterskorna möjlighet att få en kraftfull behandlingsmetod som inte bygger på medicinering i det hälsofrämjande arbetet, säger Christina Sandlund. Framöver hoppas hon att det kommer att finnas sömngrupper som leds av utbildade distriktssköterskor ute på många fler vårdcentraler än idag. I KBT är grundtanken att tankar, känslor och beteende hänger ihop och det synsättet passar bra när man jobbar med sömnproblem, menar Christina Sandlund. Hennes metod syftar till att ge patienterna konkreta verktyg för att på egen hand förstå och komma till rätta med sina sömnproblem. I grupp får patienterna gå igenom ett sjustegsprogram med inslag om varför vi sover, orons makt och stress. Sömnkvalitet, sömnhygien och strategier för negativa tankar är andra punkter som berörs liksom den tuffa Stegvis hjälper man patienterna att hitta sin sömnformel och sova gott. 12

13 ? SOV GOTT OCH UNDVIK SJUKDOM Depression, diabetes, hjärt- och kärlbesvär är några åkommor sömnbrist kan leda till, liksom försämrad koncentrationsförmåga och kreativitet. Ständig trötthet kan också orsaka utbrändhet och allvarligt nedsatt återhämtningsförmåga samt försämrat immunförsvar. CHRISTINAS BÄSTA SOVTIPS Tillbringa inte vaken tid i sängen. Stig upp en stund om du inte kan sova. Bygg upp ditt sömnbehov ordentligt genom att lägga dig lite senare eller stiga upp lite tidigare. Håll regelbundna tider när du lägger dig och går upp, även när du är ledig. Sover du på dagen är risken stor att det påverkar nattsömnen negativt. Att sova mer är inte alltid hela lösningen. Försök hitta andra strategier som att gå ut i friska luften, göra något roligt, social och fysisk aktivitet. metoden sömnreduktion. Den går ut på att hitta sin lägstanivå och sedan plussa på med lite tid i taget tills man hittat sin naturliga sovtid. Stegvis hjälper man patienterna att hitta sin sömnformel och sova gott. En utvärdering jag gjort visar att alla hade minskat sina sömnproblem efter avslutad behandling. Av tretton deltagare som tog sömnmedel slutade nio helt och fyra minskade sin dos, säger Christina Sandlund. Att sömnen sviker kan kännas som en katastrof för många. Det spär på oron mer och man sover förstås ännu sämre, det blir ännu svårare att gå ner i varv och att slutligen somna. Den onda sömncirkeln är ett faktum. Många av de patienter som Christina Sandlund träffat har haft sina sömnproblem i många år och har prövat det mesta. Vanliga råd om mörkt sovrum, en promenad på kvällen och så vidare kan kännas hurtiga. Råden är bra, men de räcker sällan ända fram. När jag håller mina sömngrupper försöker jag få patienterna att släppa oron och acceptera att de är inne i en period då de sover dåligt. Istället försöker vi hitta lösningar som gör att de kan fungera så bra som möjligt ändå. Christina är noga med att påpeka att man inte ska bli rädd om man sover dåligt då och då och att alla faktiskt inte behöver åtta timmars sömn. Sömnbehovet varierar mellan sex och tio timmar per natt. Ju äldre man blir desto mindre sömn behövs. Kvinnor kan märka förändringen i samband med klimakteriet. Vid 75 års ålder har djupsömnen minskat betydligt. Men om man sover dåligt flera gånger i veckan i minst en månads tid och upplever att detta ger negativ påverkan under dagtid kan det vara dags att ta tag i situationen, inte minst för att långvarigt dålig sömn kan leda till allvarliga sjukdomar, säger Christina Sandlund. Hur kommer det då sig att så många som var tredje svensk över 18 år säger att han eller hon lider av sömnstörning? Främst beror det på vår livsstil och att vi har höga krav på oss själva. Gränserna mellan vad som är privat och vad som är arbete, mellan aktivitet och vila, suddas ut allt mer i det nya 24-timmarssamhället där vi ständigt ska vara tillgängliga. När det gäller äldre kan det handla om brist på sysselsättning och aktivitet. Vill du veta mer? text: daphne macris illustration: anna ödlund Kontakta 13

14 Ny satsning för ökad beredskap mot infektionssjukdomar i primärvården Infektionssjukdomar är ett växande problem och en stor anledning till att patienter söker akut till primärvården. Nu drar ett nytt infektionsteam på Centrum för allmänmedicin igång ett kvalitetsarbete för hur man i primärvården säkrare diagnostiserar, handlägger och förebygger infektioner. 14

15 KRAFTTAG Utbildningar om vaccinationer och antibiotikaförskrivning är två områden som distrikts- och infektionsläkaren Pille Lindkvist satsar på i höst. Tillsammans med distriktssköterskan Susanne Söderhielm-Blid bildar hon CeFAMs nya infektionsteam. Primärvården har ofta ett bra första omhändertagande av infektionssjukdomar. Men i takt med den ökade globaliseringen och det faktum att människor idag lever längre förändras sjukdomspanoramat, med både nya infektionssjukdomar och gamla som återuppstår. Det kräver fördjupad kunskap och beredskap, inte bara bland specialisterna utan även i primärvården, menar distrikts- och infektionsläkaren Pille Lindkvist. Hon ingår i ett nytt infektionsteam på Centrum för allmänmedicin som tar uppgiften på största allvar och startar ett kvalitetsarbete för bättre handläggning av infektionssjukdomar i primärvården. Egentligen handlar det om ett antal mindre projekt med kurser och forskning under samma paraply. Det finns många områden att utveckla och vi vet att både personal och chefer tycker det här är viktigt. Första satsningen, en fortbildning om vaccinationer, är redan igång. Vaccinationskursen på fyra dagar vänder sig till dem som redan har eller planerar att starta vaccinationsmottagning och ger en möjlighet att fördjupa kunskaperna inom området och kvalitetssäkra verksamheten. Föreläsare är erfarna infektionsspecialister och vaccinologer från några av landets största infektionskliniker. Deltagarna får bland annat fördjupa kunskaperna i vaccinologi och etiska frågor kring vaccinanvändning, lära sig lägga upp ett individuellt vaccinationsprogram, tillämpa Socialstyrelsens riktlinjer och göra riskbedömningar inför utlandsresor. Alltfler mottagningar i primärvården erbjuder idag vaccinationer och reseprofylax, men många saknar kunskap om exempelvis resemedicin. Kursen syftar till att ge en orientering i ämnet och att ge ett fylligare underlag för vaccinationsverksamheten, säger Pille Lindkvist. Antibiotikaförskrivningen på vårdcentralerna minskade i hela Sverige under Stockholms län toppar dock listan och därför är förskrivning ett annat område att jobba vidare med. Eftersom onödig och felaktig antibiotikaanvändning bidrar till en ökad resistensutveckling måste vi ta krafttag för att förbättra följsamheten till behandlingsrekommendationer, säger Pille Lindkvist och fortsätter: Om vi ständigt kunde utveckla nya antibiotika skulle detta inte vara något stort problem. Det första penicillinet började användas i slutet av andra världskriget. Därefter kom det många nya mediciner som slog ut bakterierna på olika sätt. Men på senare tid har det utvecklats få nya antibakteriella läkemedel och resistensutvecklingen ökar. Bakterier och infektioner har inga gränser och sjuk- domarna förändras ständigt. Därför behövs fördjupad kunskap. Infektionsteamet har tagit kontakt med STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens). Tillsammans kommer man att lägga upp en utbildning som är anpassad för förutsättningarna i primärvården. Om allt går som planerat ska vi kunna erbjuda ett fortbildningsprogram kring antibiotika nästa vår. Forskning om hur infektioner sprids i befolkningar är något som Pille gärna ser att det satsas på framöver. Bakterier och infektioner har inga gränser och mer kunskap om global hälsa och sjukdom och sociokulturella faktorer är av stor betydelse när vi möter nya patientgrupper såväl i Sverige som utomlands. Kunskapen om smittvägarna ger oss också möjligheten att förebygga. Vill du veta mer? Kontakta text: daphne macris 15

16 Diabetes i primärvården 6-8 september & oktober Kursen är ett måste för dig som arbetar med personer med diabetetes på vårdcentral. Kursen ingår som steg ett i vårt baskoncept och är godkänd av Svensk Förening för allmänmedicin (SFAM) och Svensk Förening för Diabetologi (SFD). Utbildningen riktar sig till dig som är läkare och sjuksköterska. Kursnummer: DPG3/10 Datum: 6-8/ /10 Kostnad: kr Anmälan: klicka på kursanmälan Här kan du lära dig utföra Mini Mental Test vi kommer ut till er! Målet för demenssjukvården i Stockholms läns landsting är ett effektivt omhändertagande, vilket innebär tidig utredning och insättande av adekvata insatser, för att befrämja patienters förmåga att bibehålla en hög livskvalitet genom sjukdomen. I det arbetet kan Mini Mental Test vara en hjälp. Det är ett kognitivt test som också kallas MMSE (Mini Mental State Examination) där man kan skatta en persons minne, koncentrationsförmåga, spatial förmåga och orientering i tid och rum. Vill du som är distriktssköterska eller mottagningssköterska i primärvården veta mer om hur man utför testet kan vi komma ut till din/er arbetsplats för en demonstration. Tidsåtgången är cirka 1-1½ timme. Kontakta tfn eller för överenskommelse om dag och tid när vi ska komma ut till din vårdcentral. Ny vårdutvecklingsplan som stöd i mötet med våldsutsatta kvinnor Nu är ytterligare en vårdutvecklingsplan klar. Den nya vårdutvecklingsplanen är till för att kvalitetssäkra mötet med våldsutsatta kvinnor och innehåller en enkel beskrivning av vad som behöver finnas på arbetsplatsen, arbetssättet och förväntat resultat. Den innehåller även en checklista för att mäta kvaliteten på den egna arbetsplatsen. Inom kort kommer den att finnas att hämta på Du kan även beställa den från eva. 16

17 Utbildning om våld mot kvinnor 24 september Kursen ger en grundläggande utbildning i ämnet där våldets bakgrundsfaktorer och effekter tas upp. Stor vikt läggs vid barnperspektivet och hälso- och sjukvårdens ansvar i mötet med kvinnor som utsatts för våld. Kostnad: Kostnadsfri men uteblivet deltagande debiteras med 500 kr Datum: Två halvdagar 9/9 + 29/9 och 13/ /11 Anmälan: klicka på kursanmälan Modern sårbehandling 27 oktober I de nationella riktlinjerna för omhändertagande av fotsår vid diabetes har det multidicsiplinära fotteamet prioriterats. Man förordar där en multidisciplinär strategi för behandling av svåra fotproblem för att minska antalet amputationer. Kursen vänder sig till dig som arbetar i primärvården. Ur innehållet: Bakgrund/orsaker till venösa och arteriella sår. Behandlingsprinciper. Genomgång av lokalförband. Kompressionsbehandling. Differentialdiagnoser. Omvårdnad av patienter med fotsår. Förebyggande av förändringar på foten. Praktiska övningar. Patientfall. Kostnad: kr Datum: 27/10 Anmälan: klicka på kursanmälan Kom-igång med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) september & november Det här är utbildningen för dig som vill använda fysisk aktivitet som behandling för dina patienter. Den vänder sig till läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister och andra legitimerade yrkesgrupper. Team prioriteras. Utbildningen varvas med föreläsningar, diskussioner, patientfall och praktiska övningar. Innehåll: Aktuell kunskap om fysisk aktivitet vid prevention och behandling av hjärtkärlsjukdom, diabetes och andra folksjukdomar Genomgång av metoden fysisk aktivitet på recept Praktiska erfarenheter av att använda FYSS och FaR. Beteendeförändring och motivation till fysisk aktivitet. Planera införandet av FaR på din vårdenhet. Kursnummer FaR4/10 FaR5/10 Datum: 13-14/9 och 18-19/11 Kostnad: kr Anmälan: klicka på kursanmälan 17

18 Stort intresse för forskarskolan i allmänmedicin De var många som nappade på erbjudandet om CeFAMs forskarskola i allmänmedicin som startar i november. Över 50 personer sökte till de 15 platserna. Det är mycket roligt. Satsningen är viktig, för trots att allmänmedicin är den största specialiteten behövs fler välgjorda studier i primärvården och bättre vetenskapligt underlag för att utreda, behandla och förebygga våra vanligaste sjukdomar. Forskarskolan driver på och stimulerar den utvecklingen, säger studierektor Per Wändell. Forskarskolan drivs på uppdrag av Karolinska Institutet i samarbete med Stockholms läns landsting. Det övergripande målet är att säkerställa en ny generation välutbildade forskare inom allmänmedicin i vid bemärkelse genom en utbildning med hög internationell standard. De antagna och deras forskningsprojekt har valts ut genom en bedömning av en utbildningsstyrelse från Karolinska Institutet. Alla projekten är genomtänkta och bredden på områden och yrkesgrupper är stor, säger Per Wändell. För att göra det möjligt att kombinera studierna med arbete i primärvården är den 20 veckor långa forskarskolan, fördelad på 4 block om vardera 5 veckor under två år. Kurserna omfattar alla teoretiska poäng som behövs för den som vill ta doktorsexamen. De olika blocken ska spegla primärvården och allmänmedicin ur olika perspektiv, där teori varvas med praktiska moment. Deltagarna får bland annat kunskap om: *hur man planerar och lägger upp en studie *vetenskapsfilosofi * forskningsmetodik *etik *biostatistik och att självständigt kunna utföra statistiska analyser *epidemiologi *hälsoinformatik *patientnära kliniska studier *hälsoekonomi *organisation och ledarskapsfrågor och skrivande. Jag hoppas lä bidra med någ Det känns värdefullt att få verktyg och kunskap för att kunna gå vidare med mina forskningsidéer och samtidigt kunna vistas i en spännande forskningsmiljö. Det säger ST-läkaren Åsa Chaikiat som tagit hem en av de 15 åtråvärda platserna till forskarskolan i allmänmedicin som startar i höst. Åsa Chaikiat är ganska klar kring inriktningen på sin forskning. Redan nu vet hon att hon vill få fram mer kunskap om hur sociodemografiska faktorer (exempelvis ålder, utbildning, inkomst och etnicitet) påverkar sjukdomsförloppet vid diabetes typ-2. Andra samtidiga sjukdomar vid diabetes är annat som hon vill utforska mer. Diabetes typ-2 är en av våra allra största folksjukdomar som kan ge allvarliga komplikationer om den inte behandlas och upptäcks i tid. Att på olika sätt bidra med kunskap kring diabetes är därför viktigt. Jag hoppas få lära mig mycket och så småningom kunna tillföra några pusselbitar, säger Åsa Chaikiat. Vägen fram till forskarskolan började för flera år sedan. Åsa var intresserad av forskning, men visste inte riktigt hur hon skulle gå tillväga fick hon tips om att det fanns möjlighet att göra en del av sin sidoutbildning som ST-läkare på CeFAM. Hon kontaktade sin studierektor som hjälpte henne vidare till professor Kristina Sundquist, som även kommer att vara hennes handledare de kommande åren. Under tre månader fick Åsa följa med andra forskare ut på fältet, mata in data och även vara med att skriva en artikel om diabetes som snart ska publiceras. Det känns spännande. Jag var ju inte alls insatt i hur det fungerade att forska, men upptäckte att jag gillade det. Kristina och CeFAM gav mig möjligheten att få prova på olika delar i forskningsprocessen som nu mynnat ut i en plats på forskarskolan. I forskarskolan ser hon mest fram emot att få lära sig mer om forskningsmetodik och statistik. Det ska också bli intressant att ta del av de andra forskarstudenternas projekt och idéer. Jag tror att vi kommer ha mycket glädje av varandra. Siktet är inställt på en doktorsexamen om några år. Att det kommer att innebära forskning parallellt med studier och kliniskt arbete är inget som avskräcker. Redan idag varvar jag min tid mellan CeFAM och Norrvikens vårdcentral, vilket fungerar utmärkt och ger en ytterligare dimension till läkaryrket. Det är kombinationen som hjälper mig att utvecklas både i min läkarroll och som blivande forskare. Jag inser att det kan bli mycket arbete, men tror att fördelarna överväger. 18

19 ra mig mycket och ra pusselbitar Åsa rekommenderar alla som är nyfikna på forskning och utvecklingsarbete att höra av sig till CeFAM. Det är ett värdefullt och intressant avbrott i den kliniska vardagen och behöver inte alls innebära att det man gör måste leda till en doktorsexamen. Det är fritt och man kan styra mycket själv. Det är också utvecklande, man träffar människor från många olika yrkesgrupper och specialiteter, både inom och utanför Sverige. text: daphne macris Intresserad av forskning på CeFAM? Kontakta GRATTIS till de övriga antagna Ramin Zarrinkoub, distriktsläkare, Storvretens vårdcentral Anna Eliasson, sjukgymnast, Tyresö Rehab Hanna Werner, ST-läkare, Brandbergens vårdcentral Kersti Ejeby, distriktsläkare, Gustavsbergs vårdcentral Mona-Lisa Hägvide, arbetsterapeut, Tallhöjdens vårdcentral Charlotte Therup- Svedenlöf, psykolog, CeFAM Hans Lundin, distriktsläkare, CeFAM Ing-Mari Dohrn, sjukgymnast, CeFAM Helena Wernegren, arbetsterapeut, Danderyds sjukhus Saeedeh Borzoei Malmsten, dietist, KS Maria Flink, kurator, KS Christina Snöbohm, sjukgymnast, KS Nanna Browaldh, ST-läkare, KS Hamed Rezaei, ST-läkare, KS HON TOG HEM EN AV PLATSERNA ST-läkaren Åsa Chaikiat på Norrvikens vårdcentral är en av de 15 studenterna på den nya forskarskolan i allmänmedicn. Hon ser fram emot att få lära sig mer om forskningsmetodik och statistik och ta del av de andras projekt. Till höger på bilden är handledaren professor Kristina Sundquist. 19

20 Kvinnors nedsatt förmåga vid diab ett stort problem ingen talar om Att män med diabetes ofta har en minskad sexuell förmåga är välkänt och omskrivet. Men om kvinnors sexuella besvär och minskade lust är det desto tystare, trots att ungefär hälften av kvinnorna med diabetes är drabbade. Det vill diabetessjuksköterskorna Marina Stenbäck och Marianne Pegelow ändra på. 20

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet Psykisk ohälsa i primär- och företagshälsovården Stress hur påverkar långvarig stress den psykiska hälsan aktuell forskning! Sömnproblem hur kan du hjälpa patienten? Konkreta råd att ge och förslag på

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-20 Hemdals vårdcentral Vårdcentral Västerås Ort Anders Lundqvist och Sonja Modin Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning

DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning 1 (5) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Primärvård Typ av

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Övervikt och fetma 2017

Övervikt och fetma 2017 Övervikt och fetma 2017 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Risker, genetisk känslighet och resultat av olika behandlingsmetoder vad kan vi lära från aktuell forskning? Uppdatera

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing Svårläkta sår Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 oktober 2012 TALARE Röda Korsets Högskola och Karolinska universitetssjukhuset Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Anmäl dig redan idag och ta del av boka-tidigt-rabatt! Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil!

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Forskning i praktiken

Forskning i praktiken Forskning i praktiken Utbildning landstingsfullmäktige 2013-02-20 Rose-Marie Isaksson FoU-strateg, inriktning omvårdnad Sjuksköterska, MedDr FoU-centrum, NLL Stödja, styra, samordna, samverka och sprida

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.

Läs mer