PM Kursutvärderingsprojekt. 1. Inledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM 2009-02-23. Kursutvärderingsprojekt. 1. Inledning"

Transkript

1 Malmö högskola / Innovation och utveckling Karen Ask Utredare 1(21) PM Kursutvärderingsprojekt 1. Inledning Detta PM beskriver arbetet med det utvecklingsprojekt kring kursutvärdering som genomförts på Malmö högskola hösten 2008-våren 2009 av Enheten för kompetensutveckling och utvärdering på uppdrag av prorektor Harriet Axelsson. Syftet är att avrapportera projektet till dess uppdragsgivare, samt att dokumentera och synliggöra projektprocessen för intressenter. Interna intressenter kan t ex vara prefekter, enhetschefer, programansvariga och andra som har kvalitetsansvar inom grundutbildningen på Malmö högskola. Externa intressenter kan vara personer vid andra lärosäten som arbetar med att utveckla kursutvärdering, studentinflytande och kvalitetsarbete. Uppdraget, dess genomförande och resultat presenteras kortfattat tillsammans med reflektioner, diskussionspunkter och problem som uppstått under projektets gång. 1.1 Uppdraget Hösten 2008 fick Enheten för kompetensutveckling och utvärdering i uppdrag att leda ett utvecklingsprojekt i anslutning till arbetet med kursutvärdering på Malmö högskola. Projektets övergripande syfte var att i anslutning till högskolans övriga kvalitetsarbete: Öka studenternas inflytande över kurserna Öka kontaktytorna mellan undervisande lärare och studenter Öka kvaliteten på kursernas genomförande Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola N. Neptunigatan 5, karen.ask@mah.se Malmö Innovation och utveckling S Malmö

2 2(21) Målet med uppdraget var att tillhandahålla kursansvariga lärare ett stöd, dels för summativ kursvärdering, dels för formativ kursvärdering i form av en tidig dialog mellan lärare och studenter 1. Stödet skulle med fördel erbjudas genom It`s Learning. I uppdraget ingick även att föreslå en struktur för uppföljning av kursvärdering med åtgärder på kort respektive lång sikt, dvs. en struktur för det kvalitetsarbete som kursutvärdering är en del av. Projektet genomfördes av undertecknad, Karen Ask, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. Min roll har varit att driva projektet i samarbete med en referensgrupp, Utbildningsberedningen och Studentkåren Malmö, samt att koordinera de många mindre pilotprojekt som lärare vid högskolans olika områden har genomfört som del av projektet. Joakim Tranquist, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering, har fungerat som administrativ projektledare och som handledare. Referensgruppen bestod av: Karen Ask, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Michael Svedemar, Kultur och samhälle/k3 Christel Brost, Kultur och samhälle/k3 Gunilla Löfström, Lärarutbildningen Henriette Lucander, Centrum för teknikstudier Berndt Hjälm, Hälsa och samhälle Fredrik Björk, Kultur och samhälle/urbana studier Christina Hansen, Studentkåren Malmö Gunnar Warfvinge, Odontologiska fakulteten Förutom referenspersonerna har jag haft en dialog med en rad personer på Malmö högskola, dels för att få information om hur arbetet med kursutvärdering bedrivs på olika områden, dels har flera personer varit intresserade av projektet och velat framföra sina synpunkter. 1.2 Målgrupp Projektets vänder sig i första hand till kursansvariga lärare men också till alla andra som är involverade i arbetet med kursvärderingar: programansvariga, ämnesansvariga, administratörer. Projektet riktar sig inte minst till prefekter och enhetschefer de som har kvalitetsansvar för grundutbildningen. 1.3 Avgränsningar Uppdraget är avgränsat till att enbart omfatta kursvärdering/kursutvärdering och inte programvärdering/programutvärdering. Kursvärdering/kursutvärdering kan dock ses som en del av programvärdering/programutvärdering eftersom program består av enstaka kurser. 1 Formativ och summativ kursvärdering kommer av formativ och summativ utvärdering. Formativ utvärdering avser en löpande uppföljning av verksamheten för att se hur den utvecklar sig. Summativ utvärdering avser att vid arbetets slut utvärdera verksamheten mot uppställda mål. (Kollberg, 2003)

3 3(21) Stödet i It s Learning, i form av kursvärderingsformulär, är skapad med tanke på att användas på kurser på grundnivå. Kursvärderingsformulären fungerar bäst på kurser med ett traditionellt upplägg och mindre bra på rena projekt- och uppsatskurser, verksamhetsförlagda kurser och liknande. Strukturen för kvalitetsarbetet med kursutvärdering kan dock användas på kurser på både grundoch avancerad nivå. 2. Utgångspunkter Här presenteras vilka perspektiv och synsätt som har fungerat som utgångspunkter för arbetet. Det har i projektet inte formulerats någon ambition om att presentera en forskningsöversikt över teorier och perspektiv inom kursutvärdering. Projektet har haft en praktisk inriktning mot användbarhet och genomförbarhet. Litteraturhänvisningar finns i Malmö högskolas tidigare arbete med kvalitetsarbete och kursvärderingar, något detta projekt bygger vidare på. Litteraturen som använts för detta projekt består till största delen av rapporter från liknande projekt och erfarenheter av kursutvärdering, studentinflytande och kvalitetsarbete vid andra högskolor och universitet i Sverige. 2.1 Kursvärdering eller kursutvärdering? Vid utvärdering av kurser används begreppen kursvärdering och kursutvärdering. I denna rapport och projektet i övrigt används följande definitioner (Appelqvist & Arvidsson, 2004): Kursvärdering studenternas bedömning av pågående eller avslutad kurs eller kursavsnitt. Kursutvärdering en sammanvägd bedömning av relevanta faktorer, utfall och olika aktörers bedömningar av kurs eller kursavsnitt. Frågeformulären i It`s Learning är alltså ett verktyg för att genomföra kursvärdering. I projektet omfattar begreppet kursvärdering processen där studenternas synpunkter insamlas från skapandet av enkätfrågor över studenternas besvarande av enkäter till återkopplingsmöten där studenternas svar diskuteras med studenterna. Begreppet kursutvärdering innebär ett bredare perspektiv där studenternas synpunkter på kursen kompletteras med lärarnas kommentarer, examinationsresultat och annat av relevans för bedömning av kursens kvalitet. Processen där kursvärdering blir till kursutvärdering och kursutvärdering leder till kursutveckling beskrivs i strukturen för kvalitetsarbetet med kursutvärdering.

4 4(21) 2.2 Kursvärderingar och lärande Projektet bygger vidare på tidigare erfarenheter av kvalitetsarbete med kursvärderingar, i anslutning till kvalitetsplanen för grundutbildningen Följande citat från regeringens proposition 1999/2000 formulerades av den dåvarande arbetsgruppen som ett mycket viktigt syfte med kursvärderingar vid Malmö högskola: En bra utbildning skall resultera i att studenterna lärt sig kritiskt granska sitt eget lärande och sin egen arbetsmiljö. Därigenom skapas förutsättningar för deras medverkan i kvalitetsarbetet både i utbildningen och senare i arbetslivet. Den dåvarande arbetsgruppen utgick från en modell där fokus var på studentens eget lärande, dvs. att ansvaret för lärandet läggs på studenten genom att denna i kursvärderingar reflekterar över sin egen insats. Kursvärdering ses dessutom som en process och en pågående dialog mellan lärare och studenter kring studentens utveckling och lärande. Dessa utgångspunkter ingår alltså även i närvarande projekt. Den syn på kursutvärderingens roll i studentens lärande som projektet bygger på tydliggörs i följande citat: Lärandet är inte konsumtion utan kunskapsproduktion. Vår uppgift är att ta kunden bakom disken och göra honom och henne till medarbetare och medproducent av kunskap. Kursutvärdering är ett hjälpmedel för att redovisa erfarenheterna av denna kunskapsproduktion och därmed skapa underlag för förbättringar av produktionen. (Karl-Axel Nilsson, 1998) Citatet ska läsas i ljuset av en diskussion kring utvecklingen av kursvärderingen från kundenkät till pedagogiskt verktyg. Under 80-och 90-talets marknadstänkande betraktades studenten som utbildningskonsument, och kursvärderingarna handlade om att sätta betyg på allt från service till studenten till enskilda lärares insatser. Men från 2000-talet och framåt ligger fokus alltmer på studentaktivt lärande och studenten som kunskapsproducent. 3. Resurser för kursutvärdering Projektet har resulterat i en rad resurser för kursutvärdering som ska finnas tillgängliga i It`s Learning. Med referensgruppens hjälp har en nerskriven struktur för kvalitetsarbetet med kursutvärdering tagits fram. Strukturdokumentet ska finnas tillgängligt i It`s Learning samt på Malmö högskolas hemsida. Referensgruppen har också hjälpt till att skapa frågor för tre olika kursvärderingsformulär som sedan har testats och vidareutvecklats tillsammans med lärare på olika områden. Som 2 Se:

5 5(21) hjälp för lärare och andra som vill använda kursvärderingsformulären har en vägledning också skrivits. Vägledningen beskriver hur kursvärderingsformulären skapas i It`s Learning och används som underlag för att skapa egna kursvärderingar. Både kursvärderingsformulären och vägledningen ska finnas tillgängliga i It`s Learning. 3.1 Struktur för kvalitetsarbetet med kursutvärdering I uppdraget ingick att föreslå en struktur för uppföljning av kursvärdering med åtgärder på kort respektive lång sikt, dvs. en struktur för kvalitetsarbetet med kursutvärdering (se bilaga 1) (länk). Strukturen har tagits fram med hjälp av referensgruppen, samt utifrån information om rutiner för kursutvärdering på olika områden vid Malmö högskola. Strukturen bygger vidare på sådant som redan fungerar bra best practices och försöker samtidigt ge lösningar på problemområden och utvecklingsbehov som finns. Inspiration har hämtats från litteraturen inom området och liknande projekt vid andra högskolor och universitet. Resultatet har blivit en generell struktur som beskriver hur den kvalitetsprocess, som kursvärderingarna är en del av, i bästa fall ska fungera på Malmö högskola. Referensgruppen har valt att benämna denna process för kvalitetsbygge eftersom den handlar om att sätta in kursvärderingarna studenternas erfarenheter av kurserna i ett långsiktigt och systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med strukturen är att vara ett stöd för institutionerna/enheterna/områdena i skapandet av egna rutiner för en strukturerad kursutvärderings- och kvalitetsprocess. Strukturen har därför skapats med hensikten att den ska vara tillräcklig flexibel och öppen för att kunna anpassas till varje institutions/enhets/områdes förutsättningar och behov. 3.2 Tre olika typer av kursvärderingar Stödet för formativ och summativ kursvärdering i It`s Learning har resulterat i tre kursvärderingsformulär med frågor som, utifrån principen om minsta gemensamma nämnare, ska kunna anpassas till kurser på hela högskolan. Kursansvarig lärare kan, enligt projektets mål, välja mellan en uppsättning frågor samt har utrymme att lägga till egna frågealternativ. Läraren kan alltså på detta sätt anpassa frågeformulären till sin egen kurs i den utsträckning som läraren önskar. Det kan röra sig om anpassningar i fråga om kursens innehåll, upplägg och nivå. Läraren kan också välja att använda frågeformulären som de är. Områdesspecifika kursvärderingsformulär har inte tagits fram eftersom sådana görs bäst av områdena själva. Om områdena önskar utveckla egna formulär kan de emellertid använda de högskolegemensamma formulären som utgångspunkt och inspiration. Följande tre kursvärderingsformulär har tagits fram med hjälp av referensgruppen samt lärare från områdena. Formulären beskrivs närmare i vägledning för kursvärderingar i It s Learning (länk).

6 6(21) Temperaturtagning. En formativ kursvärdering som ges i början av kursen, med fördel inom tre veckor från kursstart vid heltidskurs. Kursvärderingens syfte är att ta temperaturen på kursen att kolla läget. Har studenterna fått den information de behöver? Upplever studenterna att relationen med kursens lärare fungerar? Är kraven på studenterna rimliga i förhållande till deras förkunskaper? Det är några av frågorna som studenterna besvarar i en temperaturtagning. Tidig dialog. En formativ kursvärdering som ges i mitten av kursen. Den kan också användas i mitten på en termin. Kursvärderingens syfte är att få studenterna att reflektera kring sin egen roll, sin aktivitet och sitt lärande i kursen. Enkäten är ett underlag för egen reflektion och efterföljande dialog med läraren, individuellt i utvecklingssamtal eller i grupp, snarare än ett mätverktyg som samlar in kvantifierbara synpunkter om kursen. Summativ kursvärdering. Ges efter kursens slut. Syftet är att få en bild av hur studenterna upplevt kursen och de förutsättningar de haft för att uppnå kursens lärandemål. Kursvärderingen fungerar som ett underlag för förbättringar av kursens kvalitet. Frågeformulären är uppbyggda utifrån principen att det ska erbjudas studenten möjlighet att dels göra kvantitativa skattningar, dels skriva kommentarer i fritext. Frågeformulären finns både på svenska och engelska. Obligatoriska frågor Referensgruppen har inte föreslagit några obligatoriska frågor i kursvärderingsformulären. Frågan är vad syftet med obligatoriska frågor på samtliga kurser inom Malmö högskola skulle vara, annat än högskolegemensam uppföljning. Denna uppföljning kan ske på annat sätt, t ex genom kraven i Malmö högskolas kvalitetsplan (länk) om årliga sammanställningar av kursoch programvärderingar. 4. Studentinflytande Ökad studentinflytande har varit en röd tråd i arbetet med att utveckla en struktur för kursvärderingar. 4.1 Studentinflytandepolicy Parallellt med kursutvärderingsprojektet har en arbetsgrupp på Malmö högskola formulerat en Studentinflytandepolicy (länk). De två uppdragen har samordnats via Utbildningsberedningen och via personer som har varit med i både studentinflytandegruppen och kursutvärderingsprojektets referensgrupp. Det gäller Christina Hansen, Studentkåren Malmö, och Gunilla Löfström, Lärarutbildningen.

7 7(21) I studentinflytandepolicyn framhävs kursvärderingar som en central del i den enskilde studentens möjlighet till inflytande: En väl beprövad form för studenters inflytande över sin utbildning utgörs av kursvärderingar. Kursvärderingar kan i en mening ses som den enskilde studentens mest konkreta väg till studentinflytande. För att kursvärderingar ska fungera som medel för studentinflytande krävs en aktiv och konstruktiv medverkan från varje enskild student, en välfungerande struktur för sammanställning och redovisning av kursvärderingar samt åtgärd och återkoppling av resultaten från högskolans sida. Detta projekts struktur för kvalitetsarbetet med kursutvärdering inbakar studentinflytande i varje steg i form av ökat ansvar, delaktighet och dialog. Den är ett första steg mot att skapa en välfungerande struktur såsom studentinflytandepolicyn förespråkar en struktur som används i det dagliga och kontinuerliga arbete med kursvärderingar och kvalitetsutveckling. Kursvärderingar kan också kopplas till ett starkt studentinflytande och Malmö högskolas mål om gränsöverskridande handlingskompetens och medborgerlig bildning som beskrivs i Studentinflytandepolicyn: För Malmö högskola utgör ett stärkt studentinflytande en självklar konsekvens av de sinsemellan nära relaterade målen om att utveckla gränsöverskridande handlingskompetens och medborgerlig bildning (se Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör skillnad). Högskolan bedriver inte bara utbildning inom kunskapsområden och ämnen, utan har också som målsättning att utbilda demokratiskt sinnade och aktiva samhällsmedborgare. En utgångspunkt i projektet har varit att studenten genom att delta i kursutvärderingsprocessen lär sig att reflektera kring det egna lärande, lärandemål och kursutveckling. Studenten utvecklar kompetenser som krävs för att kunna att utveckla sig själv och den verksamhet de ingår i; kompetenser som behövs i arbetslivet och i det civila livet som aktiv samhällsmedborgare. 4.2 Hur kan studenter engageras i kursvärderingar? Enligt Studentkåren Malmös rapport om studenters attityder till kursvärderingar (Jallow, 2008) tycker drygt 50 procent av studenterna att kursvärderingar är väldigt eller mycket viktiga, och 27 procent att de är ganska viktiga. Även om en femtedel av studenterna 20 procent inte tycker att kursvärderingar är viktiga, avspeglar siffrorna att det finns en stor potential att engagera och delaktiggöra studenter i att besvara och arbeta med kursvärderingar. Detta stärks av att fördelningen är ungefär den samma när det gäller frågan om studenterna tycker det är viktigt att vara delaktig i utvecklingsarbetet av sin kurs. Med dessa siffror i bakhuvudet är det värt

8 8(21) att fundera över varför det av lärare och institutioner upplevs svårt att engagera och delaktiggöra studenter i kursvärderingsarbetet. Jallows rapport ger flera kvalificerade svar på frågan: 71 procent av studenterna tycker det är väldigt, mycket eller ganska viktigt att skriftliga kursvärderingar kompletteras med muntliga. 41 procent har aldrig haft möjlighet att genomföra en muntlig kursvärdering. En majoritet av studenterna 89 procent tycker också att det är väldigt, mycket eller ganska viktigt att kursvärderingarna återkopplas. 40 procent har aldrig fått kursvärderingar återkopplade. 89 procent av studenterna tycker det är väldigt, mycket eller ganska viktigt att eventuella förändringar som föranleds av kursvärderingarna återkopplas till dem. 83 procent märker aldrig eller sällan av någon förändring på grund av synpunkter som lämnats i kursvärderingar. Av de gruppdiskussioner som Jallow genomfört med studenter framgår det att studenternas engagemang för kursvärderingar faller när de inte får någon återkoppling eller märker av förändringar. De upplever att kursvärderingarna inte tas på allvar. Förtroendet för kursvärderingar är med andra ord lågt. I rapporter som dokumenterar andra universitets och högskolors arbete med kursvärderingar, studentinflytande och kvalitetsarbete finns många exempel på hur lärosätena och lärarna kan involvera studenter i arbetet med kursvärderingar. 3 Exemplen i rapporterna ger en bild av att ju mer studenterna utifrån ett dialogperspektiv informeras och involveras i kursvärderings- och kvalitetsprocessens olika faser, ju mer benägna blir de att besvara och engagera sig i kursvärderingar. Begreppen studentinflytande och studentdelaktighet sätts på sin spets i följande citat: I min beskrivning av utvärderingspraxis reser sig en hel del frågetecken kring vår föreställning om att studenten kan göra sin stämma hörd i ett utvärderingssystem där lärarna är de som formulerar frågorna, beslutar om genomförandetidpunkt, tolkar resultaten och avgör om något ska förändras. Utan att vara klar över syftet får studenten representera den enda rösten i en bedömning av något som i hög grad är en gemensam process undervisning. (Fjellström 2002) 4.3 Studentinflytande och svarsfrekvens Men varför ska Malmö högskola arbeta med studentinflytande i hela kursvärderings- och kvalitetsprocessen när vi inte ens får studenterna att besvara kursvärderingarna? Svaret är att det hänger ihop. Ju mer studenterna medverkar 3 Det gäller t ex Högskoleverkets rapport: Heldt-Cassel, Susanna & Palestro, Joakim (2004): Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling.

9 9(21) och tar ansvar i kursvärderings- och kvalitetsarbetet, ju högre incitament får de att besvara kursvärderingarna. Det förutsätter också att kvalitetsprocessen fungerar och är synlig att det finns en tydlig struktur för processen från kursvärdering till kursutveckling, och att studenterna är väl informerade om och kan följa denna process. Arbetet med att engagera studenterna börjar redan under kursens gång i en dialog mellan lärare och studenter. En kombination av löpande och slutlig kursutvärdering ger kanske en högre svarsfrekvens i slutet (Heldt-Cassel & Palestro, 2004). 5. En del av Malmö högskolas kvalitetsarbete Kursvärderingar är en del av Malmö högskolas kvalitetsarbete inom grundutbildningen. Arbetet med kursutvärdering har därför kopplats till Malmö högskolas kvalitetsplan (länk). Kvalitetsarbete via struktur kvalitetsarbete med kursutvärdering I strukturen för kvalitetsarbetet med kursutvärdering har hänsyn särskilt tagits till följande formuleringar i kvalitetsplanen: I ansvaret för kurser ligger också ett ansvar för att det finns utarbetade modeller för kursvärderingar som tillämpas systematiskt och vars resultat utgör grund för kursutveckling. Kursvärderingarna ska följas upp och bidra till utvecklingen av nya kurser samt återkopplas till studenterna. Ett av kvalitetsplanens utvecklingsområden är systematisk granskning och revidering av utbildningar. En prioriterad utvecklingsinsats under detta område är att genomföra formativa (i kurser omfattande minst 15 hp) och summativa kursvärderingar i samtliga kurser. Detta ska dokumenteras och följas upp genom en årlig sammanställning och analys av kurs- och programvärderingar, samt en skriftlig dokumentation av resultat, analys och åtgärder i verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter. Ansvaret för detta ligger hos prorektor, dekanus och enhetschef. 5.1 Kvalitetsarbete via kursvärderingsformulär Vad gäller kursvärderingsformulären är vissa frågor kopplade till målformuleringar i kvalitetsplanen och andra kvalitetsdokument. Det gäller t ex frågan om kursen har forskningsanknytning. Forskningsanknuten undervisning ingår som ett utvecklingsområde i kvalitetsplanen: Utbildningarna ska utvecklas så att de tydligare vilar på vetenskaplig grund och uttrycker ett nära och synligt samband mellan forskning och undervisning. Frågan kring examinationsformer kan också kopplas till kvalitetsplanen där en utvecklingsinsats är att ha varierade examinationsformer för att uppnå målet att öka överensstämmelsen mellan lärandemål, examinationsformer och undervisningsformer i samtliga kurser.

10 10(21) Frågan kring studentinflytande och om att ta tillvara studenters synpunkter och erfarenheter inom kursen är kopplade till studentinflytandepolicyn. Målet om att utveckla gränsöverskridande handlingskompetens som är formulerat i Malmö högskolas visionsdokument (länk) tar sig uttryck ifrån om kursens yrkesrelevans. Det kan argumenteras för att sådana frågor kan användas för kvalitetskontroll och uppföljning från centralt håll. Referensgruppens mål med dessa frågor är dock snarare att åstadkomma en kvalitetsutveckling genom det som inom utvärderingsteori kallas utvärderingens konstitutiva effekt (Dahler-Larsen, 2006). De kriterier för utvärdering som formuleras uttrycker vad som är viktigt i den verksamhet som utvärderas. Effekten kan bli att lärarna på Malmö högskola utvecklar undervisning som anpassas efter utvärderingskriterierna, t ex genom att sträva efter att studenterna upplever en koppling till både yrkesliv och forskning i undervisningen. Det är dock viktigt att beakta att konstitutiva effekter av utvärdering ofta sträcker sig bortom det planerade; det går alltså aldrig helt att styra undervisningens inriktning genom kursvärderingsfrågor men det är dock en aspekt att vara medveten om. 6. Tankar kring kursvärderingsformulären Nedan presenteras de val och tankar som referensgruppen gjort gällande kursvärderingsformulären. 6.1 Flexibel kursvärdering med standardenkät? Kursutvärderingens innehåll kan inte standardiseras. Den måste utgå från kursernas olika betingelser för lärandet, hur kvalitetsarbetet förs vidare och ta fasta på de frågor som aktualiserats i diskussionen mellan lärare och studenter. Formuleringen finns i Karl-Axel Nilssons rapport från 1998 om kursutvärdering vid Lunds universitet. Rådet om att inte ha standardenkäter återkommer i mycket av den svenska litteraturen kring kursutvärdering. Risken är att standardenkäter och centralstyrning av utvärderingsverksamhet leder till att kursutvärdering blir en organisationsritual (Persson, 1996). Standardkursvärdering rimmar dessutom illa med projektets syfte att öka studenternas delaktighet i arbetet med kursvärderingar. Studentkåren Malmös rapport om studenters attityder till kursvärderingar (Jallow, 2008) visar att studenters engagemang ökar om kursvärderingarna inte är standardmaller utan är anpassade till kurserna. Det är därför ett dilemma att utgångspunkten för kursutvärderingsprojektet har varit att från centralt håll skapa en gemensam mall i form av en uppsättning frågor

11 11(21) som ska kunna användas på kurser på hela Malmö högskola. För att lösa detta har resultatet blivit en struktur och ett frågebatteri som är så flexibelt och anpassningsbart som möjligt. 6.2 Lärandemål och kvalitet framför uppföljning och kontroll Sammantaget inriktar sig frågorna i kursvärderingsformulären på studentens lärande kopplat till kursens lärandemål. Med tanke på det lärande perspektivet på kursvärderingar finns frågor som betygssättning av lärare och liknande inte med i formulären. Frågorna är dessutom formulerade med tanke på att svaren ska kunna fungera som underlag för kursutveckling. Frågor som syftar till att kunna göra högskolegemensam uppföljning och kontroll, t ex kring kvalitet och breddad rekrytering, har referensgruppen försökt undvika. Även om sådana uppföljningar kan vara intressanta i sig, hänger de inte ihop med kursutvärderingsprojektets syfte om att förbättra dialog och förutsättningar för lärande. Frågor som kan användas för att Gemensam Förvaltning ska kunna göra kvalitetskontroll kan dessutom riskera skapa motstånd på områdena mot användningen av kursvärderingsformulären. 6.3 Minsta möjliga mängd information Referensgruppen har strävat efter att kursvärderingsformulären endast ska omfatta ett begränsat antal frågor, utifrån antagandet att studenterna är mer benägna att besvara kursvärderingar om det inte tar för lång tid. För läraren och institutionen handlar kortfattade kursvärderingar om att hämta in minsta möjliga mängd information för att få ett underlag för kursutveckling. 6.4 Frågor i formativa kursvärderingar En av tankarna med formativ kursvärdering är att studenterna ska ges möjlighet att påverka innevarande kurs. I verkligheten är det dock begränsat vad som går att påverka under kursens gång. Av hänsyn till detta har frågorna i enkäterna för formativ kursvärdering formulerats på ett sätt så studenter inte får orealistiska förväntningar på vad de faktiskt kan påverka. Å andra sidan finns några öppna frågor kring hindrande och gynnande faktorer för studentens lärande som kan användas som underlag för kvalitetsutveckling på längre sikt. På detta sätt fungerar formativ kursvärdering även som summativ kursvärdering, på samma sätt som summativ kursvärdering fungerar som formativ kursvärdering. Bägge delar kan fånga upp aspekter på en verksamhet som avslutas, samtidigt som verksamheten hela tiden fortsätter. 7. Pilotprojekt Lärare vid Malmö högskola har genomfört såkallade pilotprojekt i form av test av frågeformulären i It`s Learning på studenter i pågående kurser ht Den summativa kursvärdering har testats på ett antal kurser på Urbana studier

12 12(21) (Transport Management och Organisation och ledarskap), på K3 (Grafisk Design), på Centrum för teknikstudier (medieteknik) och på Hälsa och samhälle (Folkhälsovetenskap). Temperaturtagning har testats av lärare på Urbana Studier (Organisation och ledarskap), och Tidig dialog har testats på Centrum för kompetensbreddning (Introduktionsutbildningen), på Lärarutbildningen (Barnunga-samhälle) samt på Centrum för teknikstudier (Medieteknik). En lärare i engelska på Introduktionsutbildningen har översatt frågeformulären till engelska. 7.1 Genomförande av test Testen har varit upplagda på ett så verklighetsnära sätt som möjligt. Testen har fungerat som kursernas verkliga kursvärderingar och har alltså inte varit komplement till de kursvärderingar som lärarna i andra fall brukar genomföra. Lärarna har kopierat frågeformuläret till sina egna kurssidor i It`s Learning och har därefter anpassat frågorna till kursen samt i vissa fall lagt till egna frågor. Lärarna har dock fått använda alla frågor i formulären; något som de säkert inte skulle göra i skarpt läge. Huvudfrågorna som testen förväntades ge svar på har varit: Hur fungerar kursvärderingar i form av frågeformulär i It s Learning i ett verkligt kurssammanhang? Hur fungerar frågorna? Ur lärarnas perspektiv? Ur studenternas perspektiv? 7.2 Lärarnas och studenternas synpunkter Lärarnas synpunkter har samlats in genom att de rapporterat sina reflektioner kring kursvärderingarna. Studenternas synpunkter har främst samlats in via lärarna, samt via sammanställningar av kursvärderingarna där det i viss mån gått att utläsa hur studenterna har tolkat frågorna. Vid ett tillfälle genomfördes en intervju med en grupp studenter som medverkat i en temperaturtagning. Det har dock inte funnits tid att genomföra fler intervjuer. Studenternas synpunkter har också samlats in direkt via kursvärderingsformulären. I slutet av formulären har de fått besvara frågan: Vad tyckte du om denna kursvärderingsenkät? Förslag till förbättringar? Av de studenter som har besvarat frågan tyckte de flesta att frågeformulären fungerade bra. Det uppskattades att enkäten finns på It`s Learning: Lätt att hitta enkäterna och det är bra att man kan fylla i dem när man har tid över. De svarande studenterna uppfattar det som smidigt att besvara enkäterna elektroniskt då man kan göra det i lugn och ro hemma. Några tyckte dock att det var svårt att hitta kursvärderingen och annat material på It`s Learning.

13 13(21) De flesta studenter tyckte att enkäten består av en lagom mängd frågor som uppfattades som relevanta trots att enkäterna av många av de testande lärare uppfattades som långa. En överraskande kommentar var att enkäten inte uppfattades som en standardenkät: Bra med frågor som stämde överens med varje kurs och inte en standardenkät. Trots att förlagan till kursvärderingen är en standardmall verkar det alltså fungera i sammanhanget när lärarna anpassar frågorna till varje kurs. Förslagen till förbättringar handlade främst om frågetekniska aspekter, som att dela in fler frågor i underkategorier (t ex frågorna läraktiviteter och kursens arbetsmaterial) eller att några studenter ville ha fler eller färre fritextfrågor. Sammantaget får studenternas kommentarer tolkas med tanke på att studenterna är en heterogen grupp med olika erfarenheter av kursvärdering och It`s Learning. Några studenter ville t ex ha möjligheten att kunna ge synpunkter på lärarna, vilket kan vara något som de är vana vid. Att besvara en viss typ av kursvärdering och en viss typ av frågor handlar för studenterna om att utveckla ett visst sätt at tänka om kursvärdering. Förutom studenternas kommentarer på frågeformulären kom deras synpunkter fram i samband med de muntliga återkopplingar till studenterna som lärarna i de flesta tillfällen genomförde. Här framfördes t ex synpunkter kring formuleringar, praktiska frågor kring genomförandet och andra viktiga och mer nyanserade aspekter som inte kom fram i de elektroniska svaren. En av de lärare som testade slutkursvärderingen genomförde en workshop med studenterna där studenterna i grupper fick diskutera frågeformuläret och komma med förslag på eventuella förändringar. På detta sätt fick läraren fram många synpunkter, dels på frågornas relevans för kursen, dels på de generella formuleringarna. Vid studentintervjun kring genomförandet av en temperaturtagning framkom följande synpunkter: Temperaturtagningen upplevdes som positivt som en möjlighet att få sina synpunkter fram i ett tidigt skede av kursen med en förväntning om att kunna påverka innevarande kurs. Studenterna tyckte dock att diskussion de hade med läraren vid återkopplingstillfället var viktigast; även om enkäten var ett viktigt underlag för diskussionen. Lärarna som testat temperaturtagning rapporterade att studenternas upplevelse av att kunna påverka kursen handlade mer om känslan av att bli lyssnade på, än om reell påverkan. Det är en viktig poäng att formativ kursvärdering, som reellt sett ger begränsade påverkansmöjligheter på innevarande kurs, för studenterna i hög grad handlar om möjligheten att föra fram och få bemött sina synpunkter.

14 14(21) 8. It`s Learning kursvärderingar på nätet Ett av målen i uppdragsbeskrivningen för kursvärderingsprojektet är att Malmö högskola ska kunna tillhandahålla kursansvariga ett stöd för användarvänlig slutkursvärdering, med fördel genom It s Learning. Också den formativa kursvärderingen ska erbjudas genom It s Learning. Samtidigt finns en formulering om att det i genomförandet av uppdraget ingår att ta fram lämpligt digitalt program för stöden. Uppdraget har genomförts utifrån tolkningen att kursvärderingsstrukturen ska tillhandahållas i It s Learning, om detta var möjligt. Genomförandet av uppdraget har alltså inte inneburit en test av olika digitala programs användarvänlighet när det gäller kursvärderingar. Pilotprojektens upplägg har inte heller varit anpassat för detta. 8.1 It`s Learning ett system bland flera Det har visat sig möjligt att skapa kursvärderingsenkäter i It s Learning via den funktion som finns för att skapa undersökningar. Det finns lärare vid Malmö högskola som innan projektets början har använt sig av It s Learning för kursvärdering. Andra lärare är vana vid att genomföra elektroniska kursvärderingar i enkätprogrammet Artologik. Hälsa och samhälle använder sig av ett externt system, GOVA. Att kursvärderingarna ska kopplas till It`s Learning beror inte på att systemet är bättre än andra system som används för kursvärdering på Malmö högskola och på marknaden i övrigt. Det hänger däremot ihop med att Malmö högskola redan använder It s Learning som en samlad ingång för studenterna till alla kursrelaterade aktiviteter och resurser däribland även kursvärderingar. 8.2 Synpunkter och problem Även om pilotprojekten inte har varit upplagda som användartests har synpunkter och problem som framkommit i samband med testen samlats in. BIT får sedan arbeta vidare med att förbättra systemet, samt även skapa en långsiktig struktur för administration av kursvärderingarna i It s Learning. Under pilotprojekten har frågeformulären kunnat nås på uppdragets projektsida i It`s Learning. Efter projektets slut ämnar BIT skapa en mapp under It`s Learning`s huvudmapp där frågeformulären kan hämtas och kopieras till kurssidorna. De samlade erfarenheterna från testen av kursvärderingarna är att systemet fungerar; det är enkelt att lära sig för att skapa och publicera, såväl som att besvara enkäter. Det gäller i alla fall de lärare och studenter som redan är vana användare av systemet. Men systemets enkelhet innebär också att det är flera önskvärda funktioner som inte finns. Det rör sig bland annat om problem med att kunna skriva kommentarer i direkt anslutning till flervalsfrågor, om att kunna mejla ett länk direkt till kursvärderingen till studenterna, om att kunna skicka automatiska påminnelser till dem som inte har svarat och om att kunna publicera sammanställningen direkt i It`s Learning.

15 15(21) 8.3 Kursvärderingar på nätet Oavsett elektroniskt system kan man diskutera för- och nackdelar med att använda sig av kursvärdering på nätet. En av fördelarna med elektroniska kursvärderingar är att studenterna kan besvara dem oberoende av tid och plats att de kan göra dem i lugn och ro hemma, en synpunkt som lärare och studenter i pilotprojekten har framfört. De studenter som har besvarat kursvärderingarna i It`s Learning kan antas vara personer som trivs med att använda It`s Learning och elektroniska kursvärderingar. Det är dock inte alla studenter som trivs med att göra kursvärderingar på nätet. I Studentkåren Malmös rapport om studenters attityder till kursvärderingar (Jallow, 2008) framgår att vissa studenters engagemang faller när dessa läggs på nätet. Studenternas argument är att det inte är samma tryck på studenterna att de ska göra kursvärderingen. Om den ska göras på lektionstid i pappersformat är det fler studenter som fyller i. Studenternas bristande engagemang för att fylla i kursvärderingar på nätet tar sig ofta uttryck i låga svarsfrekvenser. Blir svarsfrekvenserna för låga kan det bli problem med kursvärderingsresultatens tillförlitlighet. Hälsa och samhälle, som har alla sina kursvärderingar på nätet i systemet GOVA, uppger en svarsfrekvens på mellan 30 och 80 procent. Pilotprojekten i It`s Learning visar liknande svarsfrekvenser. En svarsfrekvens på 80 procent ter sig väldigt hög, med tanke på att 17 procent av studenterna i Jallows rapport besvarar att de sällan eller aldrig fyller i kursvärderingar, oavsett om de finns på nätet eller i pappersform. Erfarenheterna från pilotprojekten är att svarsfrekvensen i hög grad beror på lärarnas engagemang för kursvärderingar och deras relation med studenterna. En hög svarsfrekvens verkar hänga ihop med hur väl läraren informerar och trycker på studenterna om besvarandet av kursvärderingen, om läraren bokar in och genomför en muntlig uppföljning av kursvärderingen och om studenterna upplever att de i allmänhet har en bra dialog med kursens lärare. Hur svarsfrekvens hänger ihop med studenternas delaktighet i kursvärderingsarbetet diskuteras ytterligare i kapitel Kursvärdering på olika sätt Studenters inställning till kursvärderingar på nätet kan antas ha en koppling till inlärningsmodeller som utgår från att människor har olika inlärningsstilar (Westlund, 2001). Studenters olika inlärningsstilar kan tänkas spela en roll när de ska besvara en kursvärdering på samma sätt som när de ska lära sig något i en undervisningssituation. Utifrån en sådan tanke bör studenter erbjudas att göra kursvärdering i olika former eller också får läraren kombinera olika metoder, t ex skriftlig, elektronisk och muntlig kursvärdering. Eller genom att låta studenterna välja om de vill besvara kursvärderingen på nätet eller på papper. I detta sammanhang är det värt att känna till att det går att skriva ut frågeformulären från It`s Learning men att det kräver en vidarebearbetning av data i ett annat program. Det kan vara intressant att notera att det inom den pedagogiska litteraturen inte finns en diskussion av hur kursvärderingar kan anpassas till olika inlärningsstilar

16 16(21) på samma sätt som det finns när det gäller undervisning. T ex har vi mycket kvar att lära oss när det gäller kursvärderingar som tar hänsyn till människor med kinestetisk och visuell inlärningsstil Avslutning I uppdraget ingår att under våren 2009 medverka vid ett antal seminarier på områdena med syftet att informera om arbetet med kursvärderingar. Ett seminarium för varje område har bokats in under mars månad. Projektet tar slut när seminarierna har genomförts. Strukturen och kursvärderingsresurserna i It`s Learning planeras vara klara för att kunna användas i samband med seminariernas genomförande. 9.1 Summerande reflektioner Det har varit en spännande process att arbeta med kursutvärderingsprojektet. Jag har haft ett antal engagerade personer till min hjälp i referensgruppen och bland de lärare som varit involverade i pilotprojekten, förutom alla intresserade personer jag har träffat runt om på områdena. Även studenterna har, via Studentkåren Malmö och pilotprojekten, visat engagemang. Min upplevelse är att det i allmänhet finns ett genuint intresse för att utveckla arbetet med kursvärderingar, studentinflytande och kvalitet på Malmö högskola. Men jag har också fått signaler om att det finns ett motstånd. Motståndet riktar sig mot själva kursutvärderingsprojektet, och ibland även mot att skulle arbeta mer med kursutvärdering. Motståndet mot projektet handlar till stor del om att det är igångsatt från centralt håll. Ska Tornhuset komma och bestämma hur vi på områdena ska arbeta med kursutvärdering? Det finns en rädsla för att projektet innebär central styrning och kontroll. Min och referensgruppens lösning på detta dilemma har varit att inbygga en hög grad av valfrihet i strukturen för kvalitetsarbetet med kursutvärdering och kursvärderingsformulären. Strukturen och kursvärderingsformulären blir på detta sätt snarare ett stöd än ett måste. Samtidigt anger Högskoleförordningen och Malmö högskolas kvalitetsplan några fasta ramar som vi har inarbetat i strukturen: Det ska genomföras summativa kursvärderingar. På några års sikt ska även formativa sådana genomföras. Årliga sammanställningar med förslag på åtgärder ska göras. Studenterna ska involveras i arbetet med kursvärderingar och kvalitetsutveckling. Projektet har alltså haft fokus på att motivera snarare än att tvinga områdena och lärarna att förbättra kursvärderings- och kvalitetsarbetet. Inriktningen har varit på lärande och utveckling snarare än kontroll. T ex har referensgruppen undvikit 4 Vid kinestetisk inlärningsstil är känseln det viktiga sinnet och kroppen vill vara involverad i situationen. En person med en visuell inlärningsstil föredrar synen som kanal för att hämta in information. Vid en auditiv inlärningsstil står hörseln i centrum. (Westlund, 2001)

17 17(21) frågor i kursvärderingsformulären som kan användas för uppföljning och kontroll (se kap. 6.2). Frågan är hur Malmö högskola ska arbeta med högskolegemensam kvalitetsuppföljning när kursvärderingar inte är rätt kanal för insamling av den typen av information. En lösning kan vara att göra enskilde men återkommande högskoleövergripande undersökningar i stil med studiestartsenkäten, dock utifrån principen om minsta möjliga inhämtning av information med tanke på att studenterna, förutom kursvärderingar, redan förväntas besvara ett stort antal enkäter i uppföljande och kvalitetsutvecklande syfte. Sedan är det viktigt att tänka på att utvärderingens konstitutiva effekt innebär en indirekt kvalitetsstyrning eftersom verksamheten inriktar sig mot det som utvärderas (se kap. 5.1). Motståndet mot att arbeta mer med kursutvärdering handlar om att många lärare känner att de inte hinner med inom ramen för den begränsade resurstilldelningen som finns på flera områden. Samtidigt finns det bland lärare en nervositet för att de får ta på sig en större del av ansvaret för kursutvärderingsarbetet, utan stöd från högre nivåer i organisationen. Med tanke på detta problem, som jag har stött på i samtal med enskilda lärare och i referensgruppen, kan det visa sig bli svårt att genomföra den föreslagna strukturen utan att samtidigt diskutera frågorna om resurser och organisatoriskt stöd. Hur ska lärare kunna frigöra tid i ett redan pressat schema för att kunna arbeta med kursutvärdering på ett kvalitativt sätt? Hur kan lärarna ges stöd i och motiveras att göra de nödvändiga prioriteringarna? Hur säkrar Malmö högskola att de nödvändiga resurserna finns? En del av lösningen kan, enligt referensgruppen, vara att skapa en organisation kring kvalitetsarbetet med kursutvärdering där den kvalitetsansvariga inte har större ansvar än att den kan ge lärarna det nödvändiga stödet i arbetet med kursutvärdering. Frågan kring organisatoriskt stöd är en viktig utgångspunkt i strukturen för kvalitetsarbetet med kursutvärdering där den beskrivs närmare. Det kan inte uteslutas att det också finns lärare på Malmö högskola som inte är intresserade av kursvärderingar överhuvudtaget. En synpunkt, som jag stött på i samtal med lärare, är att den bästa kursvärdering är att studenterna blir godkänt på examinationen för då har kursens lärandemål uppnåtts. Det är ett argument som kan användas för att undvika kritik och inflytande från studenterna. Vad kan Malmö högskola göra för att sådana lärare ska arbeta mer med kursutvärdering? Frågan är om detta projekt når dessa lärare som idag gör väldigt lite och inte är så intresserade av att göra mer. Risken är att projektet genom frivillighetsaspekten enbart når de redan frälste, de som redan idag är engagerade i arbetet med kursutvärdering. Sammantaget är det mitt intryck att det finns en mellangrupp av lärare mellan de två ovan nämnde yttergrupper. Jag har varit i kontakt med flera lärare som ser positivt på kursvärderingsformulären i It`s Learning och/eller strukturen för kvalitetsarbetet med kursutvärdering utifrån en önskan om att arbeta med kursutvärdering på ett mer kvalitativt, effektivt och strukturerat sätt. Bland de

18 18(21) positiva lärarna finns också de som är intresserade av att arbeta mer med studentinflytande och formativa kursvärderingar. 9.2 Kommunikation av projektet Med tanke på ovanstående diskussion är kommunikationen av projektet och dess resultat en viktig fråga som jag diskuterat med referensgruppen. Kommunikationen bör fokusera på att få projektets målgrupp, dvs. alla som arbetar med kursutvärdering, intresserade och involverade så att de förstår att strukturen och kursvärderingsresurserna är till för dem. Nästa steg blir att lärare ska börja använda sig av kursvärderingsformulären, och att strukturen ska börja implementeras på enhets-/institutions- eller ämnes-/programnivå. På seminarierna ska strukturen och frågeformulären för formativ och summativ kursvärdering i It`s Learning presenteras, och lärare ska berätta om sina erfarenheter från testen av kursvärderingarna. Seminarierna bör fungera som avstamp för en vidare diskussion kring hur området och dess enheter/institutioner kan använda sig av strukturen. Syftet med seminarierna är också att de som arbetar med kursutvärdering på områdena kursansvariga lärare, studieadministrativ personal, programansvariga m.fl. - ska bli intresserade av att använda kursvärderingsformulären i It`s Learning utifrån sina behov och får inspiration till att arbeta mer med studentinflytande i kursvärderingsarbetet. Information om projektet och seminarierna har gått ut via Malmö högskolas interna nyhetsbrev, se aspx och inbjudan har gått ut via e-post till personal på alla områden. Upplägget bestäms i samråd med referenspersoner och lärare från områdena för att anpassa seminarierna till varje områdes behov. 9.2 Projektets fortlevande Vad händer när seminarierna är avslutade? Hur ska kursvärderingsformulären och strukturen för kvalitetsarbetet med kursutvärdering leva vidare i organisationen och följas upp? Detta är viktiga frågor för att kunna uppnå projektets syfte om att öka studenternas inflytande över kurserna, öka kontaktytorna mellan undervisande lärare och studenter och öka kvaliteten på kursernas genomförande. Jag tycker att projektet enbart har gett förutsättningarna för att uppfylla det angivna syfte. Kursvärderingsformulären bör i fortsättningen bäst kunna administreras av BIT eftersom det i enbart handlar om en teknisk, inte en innehållsmässig, administration. Efter en period av användning är det dock rimligt att se över innehållet och frågorna i formulären. Frågan blir vem som ska göra det. Förankring, implementering och uppföljning av strukturen för kvalitetsarbetet med kursutvärdering bör vara en fråga för prorektor, Utbildningsberedningen och grundutbildningsnämnderna. Det fungerar givetvis bäst om strukturen

19 19(21) implementeras på institutions-, program- eller ämnesgruppsnivå för att säkra det organisatoriska stödet (se kap 9.1 samt strukturen för kvalitetsarbetet med kursvärderingar). Uppföljning kan däremot ske på områdesnivå och centralt nivå. Det viktiga är att implementering och uppföljning sker men frågorna kvarstår: Hur sker översättningen från central till lokal nivå av såväl strukturen som formulären? Vilka delar ska eventuellt vara obligatoriska? Vilka ska vara frivilliga? Hur säkras det att områdena/enheterna/institutionerna verkligen diskuterar, implementerar och genomför strukturen? När det gäller uppföljningen av själva projektet har referensgruppen framfört önskemål om att göra en samlad uppföljning efter ett halvår. Flera personer i referensgruppen har varit kritiska till utgångspunkten och upplägget för det här redovisade uppdraget och vill gärna bjudas in i en diskussion av upplägget av eventuella liknande projekt framöver. Kritiken har bland annat riktats mot projektets fokus på att ta fram konkreta, högskolegemensamma kursvärderingsformulär referensgruppen har hellre velat diskutera övergripande frågor i relation till den övergripande strukturen för kvalitetsarbetet med kursvärderingar. En annan kritik har vänt sig mot användningen av It s Learning. Det finns bland lärare på Malmö högskola ett missnöje med It`s Learning och dess användarvänlighet efter att det tidigare varit problem med programmet. Denna invändning: Varför ska vi använda oss av It`s Learning för kursvärderingar när programmet i andra sammanhang har visat sig fungera dåligt? är också viktig att tänka på inför seminarierna och den vidare implementeringen. Jag har också upplevt att referensgruppen har ställt sig frågande till att skapa en lösning som för att nå de som idag inte arbetar med kursvärdering på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som det finns en risk att projektet inte kommer att nå dessa. Den allmänna stämningen i referensgruppen har varit att kvalitetsarbetet som vanligt handlar om att ta tag i det som inte fungerar, framför att utveckla det som fungerar bra. Trots den negativa inställningen har referensgruppen arbetat bra utifrån förutsättningarna för att göra det bästa av projektet. Och det kan väl tas som en positiv respons att det har uttryckts önskemål om att arbetet bör fortsätta med en liknande process kring utveckling av programvärderingar vid Malmö högskola.

20 20(21) Referenser Appelqvist, Rolf & Arvidsson, Iréne (2004): Kursvärdering ett meningsfullt verktyg för delaktighet. I: kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling. En antologi med exempel från elva lärosäten. Högskoleverkets rapportserie 2004:23 Brost, Christel m.fl. (2006): Kursvärderingar. I Kvalitetsarbete för och nu med sikte på framtiden. Malmö Högskola. ch%20nu.pdf Dahler-Larsen, Peter (2006): Evaluering og magt. Aarhus Universitetsforlag Fjellström, Mona (2002): Kursutvärderingar stöd för lärande och utveckling. Skriftserie från Universitetsförvaltningen 2002:1, Umeå Universitet Heldt-Cassel, Susanna & Palestro, Joakim (2004): Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling. En antologi med exempel från elva lärosäten. Högskoleverkets rapportserie 2004:23 R Kollberg, Beata (2003): Förbättrad undervisningskvalitet med hjälp av kursutvärderingar. I Hult: Från målbeskrivning till kunskapskontroll. 7:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet 20 november Linköping universitet: Centrum för undervisning och lärande. Lundmark, Annika (2007) Några tankar om kursvärderingar ett material utarbetat vid enheten för kvalitet och utvärdering, Uppsala universitet. sion%20nov.07.pdf Momodou, Jallow (2008): Studenters attityder till kursvärderingar en lägeskoll. Studentkåren Malmö Nilsson, Karl-Axel (1998): Kursutvärdering för studenternas medverkan i kvalitetsarbetet. Utvärderingsenheten, Lunds universitet, Rapport nr 98:202 Persson, Anders (1996): Nyfikenhet, kritiskt tänkande och kvalitet. Utvärderingsenheten, Lunds universitet, rapport nr 96:196 Ramsden, Paul (2003): Learning to teach in higher education. Oxon: RoutledgeFalmer Westlund, Christer (2001): Gör studierna enklare och förbered dig på livet i kunskapssamhället.

Vägledning för kursvärderingar i It`s Learning

Vägledning för kursvärderingar i It`s Learning Malmö högskola / Gemensam förvaltning Karen Ask Referensgruppen för utvecklingsprojekt kring kursutvärdering vid Malmö högskola 1(10) 2009-08-13 Vägledning för kursvärderingar i It`s Learning Detta är

Läs mer

Kursutveckling på Konstfack. Fastställt av rektor Ersätter dokument med samma namn från

Kursutveckling på Konstfack. Fastställt av rektor Ersätter dokument med samma namn från Kursutveckling på Konstfack Fastställt av rektor 2007-09-03. Ersätter dokument med samma namn från 2005-08-31 2 Utbildning och information Utbildningssamordnaren Konstfack 1. INLEDNING... 3 2. RIKTLINJER

Läs mer

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering 1 Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Malmö högskolas övergripande mål är att vara en öppen och inkluderande högskola där studenter och medarbetare aktivt deltar i utvecklingen av lärosätets utbildningar.

Läs mer

Struktur för kursutvärdering vid Teknik och samhälle

Struktur för kursutvärdering vid Teknik och samhälle Struktur för kursutvärdering vid Teknik och samhälle Inledning Kursutvärderingar är en viktig del, kanske den viktigaste, för att driva kvaliteten framåt på våra utbildningar. Utförda på rätt sätt säkerställer

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Kursrapport kurs SC131B VT 2018

Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Delkurs 1: Humanjuridik, 7,5 hp Kursansvarig: Mikael Matteson Antal registrerade studenter: 82 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 28 Svarsfrekvens:

Läs mer

Mall för kursrapporter

Mall för kursrapporter 1(11) 2010-02-09 Mall för kursrapporter Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar. Strukturen för detta kvalitetsarbete beskrivs i Kvalitetsbygge: Struktur för

Läs mer

Struktur för kursutvärdering vid Fakulteten för teknik och samhälle

Struktur för kursutvärdering vid Fakulteten för teknik och samhälle Fakulteten för teknik och samhälle Fakultetskansliet Andreas Jacobsson Prodekan 1(8) 2014-10-13 Struktur för kursutvärdering vid Fakulteten för teknik och samhälle Inledning Kursutvärderingar är en viktig

Läs mer

Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram vid Högskolan i Borås

Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Rektor 2017-12-04 Dnr 589-17 Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram vid Högskolan i Borås Med stöd av HF1993:100, 1kap 14 samt HL 1 kap 4. HF1993:100,

Läs mer

Programrapport XXXXXXX

Programrapport XXXXXXX Läsåret 20XX/YY UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport XXXXXXX Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningar inom Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsens utbildningsuppdrag.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning

Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning 2018-06-13 Dnr G 2018/166 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning I detta PM beskrivs Konstnärliga fakultetens kontinuerliga kvalitetsarbete med fokus på terminsvisa och

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående Kursansvarig

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursslut Datum: 15 01 19 Kursfakta Kursens namn Inom program Kursansvarig

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (8) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE237 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra kurser kan

Läs mer

KURS SB612B

KURS SB612B Malmö högskola, Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap Anna Carlsson Lektor 1(5) KURS SB612B 2012-04-07 KURSRAPPORT, SB612B, 2011/2012 Bakgrundsinformation Delkursens namn:

Läs mer

Kursrapport vid Malmö högskola

Kursrapport vid Malmö högskola Kursrapport vid Malmö högskola Bakgrundsinformation Kursens namn: Juridik i socialt arbete, dk 1 Termin: vt 2015 Ladokkod: 20131-SC131 Kursansvarig: Anna Piasecka, Lars Eriksson och Lotta Wendel Antal

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning 2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Reviderad vid Utbildningsberedningens möte 24 november 2015.

Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Reviderad vid Utbildningsberedningens möte 24 november 2015. Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Reviderad vid Utbildningsberedningens möte 24 november 2015. Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET Dnr V 2018/672 2018-06-14 GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetssäkring av statsvetenskapliga institutionens utbildningar Statsvetenskapliga institutionens kvalitetssäkringsarbete syftar till att säkerställa

Läs mer

Regler och rekommendationer för hantering av kursvärderingar vid naturvetenskapliga fakulteten

Regler och rekommendationer för hantering av kursvärderingar vid naturvetenskapliga fakulteten Beslut 2010-03-03 Med senaste ändring 2010-06-09 Diarienummer N 2010/136 Utbildningsnämnden Regler och rekommendationer för hantering av kursvärderingar vid naturvetenskapliga fakulteten Inledning. I detta

Läs mer

Kursutvärderingsprocessen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Malmö universitet

Kursutvärderingsprocessen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Malmö universitet 2018-03-12 (Dnr. LED 1.3-2018/123) 1 (av 9) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande/Titel: Giltighetstid: Dokumentansvarig/Funktion: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursslut Datum: 17 06 07 Kursfakta Kursens namn Inom program Kursansvarig

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Hur kan man värdera uppsatskurser?

Hur kan man värdera uppsatskurser? Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare I, ht 2005 Agnes Edling, Institutionen för lingvistik och filologi Hur kan man värdera uppsatskurser? Inledning I en rapport från Uppsala studentkår

Läs mer

Sammanfattning av studenternas kursvärderingar Obs! Endast 23 studenter har besvarat den slutliga kursutvärderingen.

Sammanfattning av studenternas kursvärderingar Obs! Endast 23 studenter har besvarat den slutliga kursutvärderingen. Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Bakgrundsinformation Kursens namn: Verksamhetsutveckling, kvalitetsarbete och dokumentation (FO701A) Termin: H14 Ladokkod: FO701A_20142_L6616 Kursansvarig: Linda

Läs mer

Kursvärdering och kursutvärdering vid HT-fakulteterna

Kursvärdering och kursutvärdering vid HT-fakulteterna PM 1 2016-11-03 Dnr STYR 2016/XXX Lisa Hetherington, fakultetssekreterare Kursvärdering och kursutvärdering vid HT-fakulteterna Inledning och bakgrund Under flera år fram till 2013 bedrev studierektorsnätverket

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursslut Datum: 17 01 16 Kursfakta Kursens namn Inom program Kursansvarig

Läs mer

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Utvärdering av kurs (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2011-06-09 Dnr HS 2011/299-50 Utvärdering av kurs (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan i Skövde (Högskolan). Termen kursutvärdering

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 17-01-23 Kursfakta

Läs mer

Riktlinjer för utvärdering av kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Riktlinjer för utvärdering av kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå HÖGSKOLAN I SKÖVDE Rektor BESLUT 2018-06-29 dnr HS 2018/518 Riktlinjer för utvärdering av kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Härmed fastställs reviderade Riktlinjer för utvärdering av

Läs mer

Mall för kursrapporter vid Malmö högskola

Mall för kursrapporter vid Malmö högskola 1 Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Reviderad vid Utbildningsberedningens möte 24 november 2015. Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15 150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta

Läs mer

Kursrapport; Estetiska uttrycksformer, ht 2017

Kursrapport; Estetiska uttrycksformer, ht 2017 Kursrapport; Estetiska uttrycksformer, ht 2017 Kursens namn: FÖFLE Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer Termin: ht 2017 Ladokkod: FO203A_20172_L7106 Kursansvarig: Helena Malm och Charlotte Paggetti

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta

Läs mer

Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet

Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet 1 Beslutsdatum 2016-06-27 Dnr V 2016/378 Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet Detta verktyg utgör ett stöd för fakulteter och institutioner i det kontinuerliga uppföljnings- och

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

Följande frågor är kursspecifika

Följande frågor är kursspecifika 1 of 5 1/24/2018, 12:25 PM Välkommen till kursvärdering Det är viktigt att du som student använder din rättighet att påverka din och dina medstudenters utbildning genom att besvara kursvärderingen. Kursvärderingar

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena? UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING SUHF seminarium 6 november 2015 UPPSALA Inblick vad gör lärosätena? MALMÖ HÖGSKOLAS RAMVERK FÖR KVALITET I UTBILDNING Cecilia Christersson, prorektor VISION

Läs mer

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå Mahr 16-2014/532 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2014-11-19 Cecilia Christersson Karin Sjögren,

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning 2018-01-15 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 18-01-23 Kursfakta

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Bakgrundsinformation Kursens namn: Barndom och lärande: Omsorg, fostran och samarbete Termin: 1, vt 2016 Ladokkod: FO219A Kursansvariga: Carina Berkhuizen och

Läs mer

Handlingsplan Specialistsjuksköterskeprogrammen

Handlingsplan Specialistsjuksköterskeprogrammen 2010-09-24 Handlingsplan NSI 2010 0(6) Bilaga 2:9 Handlingsplan Specialistsjuksköterskeprogrammen Nöjd Student Index 2010 1(6) Innehåll 1. Introduktion... 2 1.1. Framtagande av handlingsplan... 2 1.2.

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2018/239 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

Mall för kursrapporter vid Malmö universitet

Mall för kursrapporter vid Malmö universitet Mall för kursrapporter vid Malmö universitet Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning 2016-12-19 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Rutin för kursutvärdering vid Akademin för teknik, textil och ekonomi

Rutin för kursutvärdering vid Akademin för teknik, textil och ekonomi KVALITETSLEDNINGSSYSTEM AKADEMIN FÖR TEKNIK, TEXTIL OCH EKONOMI Ansvarig handläggare: Akademicontroller Fastställd av: Akademichef Beslutsdatum: 2018-02-27 Bilagor: 3 Sida 1 av 5 Rutin för kursutvärdering

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer

Kursvärdering UM2201 HT18

Kursvärdering UM2201 HT18 Kursvärdering UM2201 HT18 respondenter: 121 : 89 Svarsfrekvens: 7,55 % 5. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen 6 (6,7%) 0 (,9%) 1 (6,1%) Vet ej 1 (1,1%) 89 6. Studentens insats Jag är

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Kursvärdering av kurs inom 2011 års lärarprogram vid Göteborgs universitet Kursens namn: Kurskod: Termin: Länk till aktuell kursplan:

Kursvärdering av kurs inom 2011 års lärarprogram vid Göteborgs universitet Kursens namn: Kurskod: Termin: Länk till aktuell kursplan: Bilaga 1 Förslag A på mall för kursvärdering Kursvärdering av kurs inom 2011 års lärarprogram vid Göteborgs universitet Kursens namn: Kurskod: Termin: Länk till aktuell kursplan: Del 1 Frågor om kursen

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Policy för studentinflytande vid Malmö universitet

Policy för studentinflytande vid Malmö universitet 2018-04-20 1 (av 8) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande/Titel: Giltighetstid: Dokumentansvarig/Funktion: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Policy 2018-04-20 Universitetsstyrelsen

Läs mer

Rutin för kursutvärdering vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Rutin för kursutvärdering vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd KVALITETSLEDNINGSSYSTEM AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OVCH VÄLFÄRD Ansvarig handläggare: Akademisamordnare för utbildning Fastställd av: Akademichef Beslutsdatum: 2018-06-14 Diarienr: Bilagor: 3 Sida 1

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng 1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta

Läs mer

Riktlinjer för studentutvärderingar

Riktlinjer för studentutvärderingar RIKTLINJER Datum: 2017-12-07 Diarienummer: GIH 2017/193 Ersätter Dnr: 028-401/12 Handläggare: Katarina Offnegårdh, UFA Beslutat av: GUN och FFN Beslutsdatum: 2017-12-13 resp. 14 Giltighetstid: tillsvidare

Läs mer

Riktlinjer för kursvärderingar

Riktlinjer för kursvärderingar Riktlinjer för kursvärderingar - utbildning på grund- och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad. Beslutad av forsknings- och utbildningsnämnden 2015-04-09 (dnr L 2014/115) 1. Inledning Kap. 1, 14 i Högskoleförordning

Läs mer

Utvärdering av kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (3 bilagor)

Utvärdering av kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2016-06-21 Dnr HS 2016/587 Utvärdering av kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

( ) Karin Grundström - Kursrapport ULP helfart.docx Page 1

( ) Karin Grundström - Kursrapport ULP helfart.docx Page 1 (2010-08-30) Karin Grundström - Kursrapport ULP helfart.docx Page 1 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Karen Ask Projektledare 1(5) 2010-02-09 Mall för kursrapporter Kursrapporten är ett viktigt instrument

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (7) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE234 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra kurser kan

Läs mer

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2016/378 POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (6) Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE237 Moment 1 Ifall kursen i allt väsentligt samläses

Läs mer

Kursrapport Barn, unga, samhälle

Kursrapport Barn, unga, samhälle Kursrapport Barn, unga, samhälle Bakgrundsinformation Kursens namn: Forskning, utveckling och utvärdering Termin: 6 Ladokkod: UV204A-20141-L6449 Kursansvarig: Sara Berglund Antal registrerade studenter:

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-02-11 Kursfakta Kursens namn Inom program Kursansvarig

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER HANDLINGSPLAN FÖR KURSVÄRDERING BAKGRUND Formella krav på att kursvärderingar ska genomföras finns i Högskoleförordningen, GU:s regelverk, i nya kursplanemallen

Läs mer

Kursvärdering UMK702 Del 3 NV-didaktik HT17

Kursvärdering UMK702 Del 3 NV-didaktik HT17 Kursvärdering UMK70 Del NV-didaktik HT17 Antal respondenter: 19 Antal : Svarsfrekvens:,1 % 5. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen Antal 7 (58,%) (5,0%) Vet ej 0 (0,0%). Studentens insats

Läs mer

Kursvärdering Palliativ vård - November

Kursvärdering Palliativ vård - November Kurs: VA632B - Palliativ vård Svarsfrekvens: 17/17 (100,0%) Startdatum: 2013-11-07 Slutdatum: 2013-11-15 Kursvärdering Palliativ vård - November - 2013 Hälsa och samhälles kursvärderingar är ett led i

Läs mer

Kursvärdering UM2204 V17

Kursvärdering UM2204 V17 Kursvärdering UM0 V respondenter: 7 : Svarsfrekvens:,9 %. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen 10 (8,8%) Helt Vet ej 0 (0,0%) 6. Studentens insats Jag är nöjd med min egen insats Jag

Läs mer

Några reflektioner och erfarenheter efter lärosätesgranskningarna i omgång ett

Några reflektioner och erfarenheter efter lärosätesgranskningarna i omgång ett PM 1(7) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carin Dänsel Anna Rudebeck Reg.nr Några reflektioner och erfarenheter efter lärosätesgranskningarna i omgång ett Inledning Den 19 mars 2019 fattades

Läs mer

Kursuppdrag för kurs inom utbildningsprogram Kompletterande utbildning för fysioterapeuter med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Kursuppdrag för kurs inom utbildningsprogram Kompletterande utbildning för fysioterapeuter med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Kursuppdrag för kurs inom utbildningsprogram Kompletterande utbildning för fysioterapeuter med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 2018 Dnr 3-4308/2017 Sid: 1 / 3 Kursuppdrag för kurs

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta

Läs mer

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I DNR LIU-2015-02320 1(5) Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I Programkurs 5.0 hp Professional Practice in Speech and Language Pathology I 8LOA56 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR BAKGRUNDSFRÅGOR

FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR BAKGRUNDSFRÅGOR FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR Frågebanken är tänkt att kunna utgöra en inspirationskälla vid utformning av kursvärderingsenkäter. Tillämpliga frågor väljs ut utifrån kursinnehåll och hur kursen

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Kursutvärdering/Kursrapport

Kursutvärdering/Kursrapport Kursutvärdering/Kursrapport Datum: 2016-03-07 Kursfakta Kursens namn Inom program/fristående Kursansvarig Kurstid (vecka vecka, termin) Antal kursdeltagare från start Forskningsmetoder inom klinisk vårdforskning,

Läs mer

Programbokslut för VASIN med start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN

Programbokslut för VASIN med start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN Programbokslut för VASIN med start 2017 Specialistsjuksköterskeprogrammet Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN Innehållsförteckning Om programbokslutet... 2 Intensivvårdssjukvård 100 % VASIN... 3 Om

Läs mer

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi DNR LIU-2015-02317 1(5) Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi Programkurs 21.0 hp Professional development, teamwork and leadership in occupational therapy 8ATG64 Gäller

Läs mer