SIU Social inklusion af unge i udsatte boligområder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SIU Social inklusion af unge i udsatte boligområder"

Transkript

1 Projektrapport SIU Social inklusion af unge i udsatte boligområder SIU är ett samarbetsprojekt i Öresundsregionen med kommunerna Landskrona, Köpenhamn, Kristianstad och Bjuv. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1

2 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2. Bakgrund Syfte och målsättning, projektperiod Projektperiod och projektpartners Projektledargrupp och styrgrupp Målgrupper 9 3. Genomförande Utbildningar, kurser, kompetensutveckling Värdering av samtal Børn og selvledelse BRIEF FN:s konvention om barns rättigheter Motiverande intervju, MI-utbildning Kurs i projektledning Grundkurs i konflikthantering Handledning, Digital Storytellning Utbyte mellan professionella, studieresor Metodutveckling Drömsamtal och Drömatlas Kompetensprofiler Delaktighetsmetod Ung Öresund Drogförebyggande arbete genom relationskompetens Alle med Ung Bo Drömplatsen Boost Camp Etikhjulet 52 4 Möjligheter, hinder och utmaningar Viktiga slutsatser Avtryck Att tänka på inför framtida projekt Implementering Redan implementerat Förslag från projektgruppen Efter SIU - förslag på nya initiativ 61 Slutord 62 Kontaktuppgifter 63 BILAGA: Utvärdering 3

4 Redaktion: Projektledningen för SIU Ansvarig: Tim Andersson, Landskrona stad Foto: Tim Andersson, Natalia Kulikova, Markus Svensson Illustrationer: Ellinor Evaldsson Grafisk utformning: Analysera Communcation AB Tryck: Kommuntryck, Landskrona stad September

5 Sammanfattning Social inklusion/social inkludering är de danska och svenska termerna för det engelska begreppet social inclusion. I grund och botten handlar det om att alla har samma rätt att bli inkluderade i samhälleliga sammanhang, oavsett vilka förutsättningar man har. De nordiska länderna har olika system på en lång rad områden, bland annat när det gäller lagstiftning och utbildningssystem. Samtidigt är vi också överens om att vi är små länder med skandinaviska välfärdsmodeller och att vi står inför en rad gemensamma utmaningar de kommande åren, som till exempel ökad fattigdom i vissa grupper och stigande ungdomsarbetslöshet. Projektet SIU Social inklusion av unge i udsatte boligområder/social inkludering av unga i utsatta bostadsområden har valt att lyfta bostadsområdets betydelse för hur delaktigheten i denna tillväxt ser ut, men också de professionellas ansvar att genom kompetens- och metodutveckling bli effektivare på att möta och stödja gruppen unga i dessa bostadsområden. Projektets målsättning har varit att utveckla en Öresundsmodell för utbildningsinsatser av medarbetare som arbetar med unga i utsatta bostadsområden. De moduler som presenteras i rapporten omfattar såväl kartläggning av basala kompetenser som samtalstekniker och redskap för att arbeta med etiska frågeställningar. Av de metoder som testats i projektet har de flesta varit etablerade sedan tidigare, undantaget Drömsamtalet/Drömatlas-metoden och vissa av de lokala pilotprojekten. Metodutvecklingen har i stället inneburit en vidareutveckling av redan existerande metoder, innovativa kombinationer av metoder samt utforskande av potentiellt nya användningsområden. Genom metodutvecklingen har medarbetare kunnat testa kända metoder, utformat nya metoder och kombinera dessa på nya sätt och i nya användningsområden. Pilotprojekten erbjöd i stort sätt fria händer att utforma lokala insatser. Drömplatsen är ett exempel på en verksamhet som möjliggjorts på grund av projektet. Den finns och forsätter att växa som ett tydligt projektavtryck. De kopplingar som gjorts mellan olika metoder har skapat dynamik och potential för framtida projekt. En röd tråd i projektet har varit metoden Digital Storytellning. Den användes ursprungligen i två pilotprojekt, men är nu en etablerad del av verksamheten i arbete med unga. Kompetensprofiler är en annan del som i princip redan etablerats. SIU har dock varit komplext genom sin interregionalitet, det vill säga, omfattar två länders system med deltagare från olika professioner och skilda verksamheter, men också genom sitt innehåll som hanterar såväl lokala pilotprojekt som gemensamma utbildningar studieresor, föreläsningar och nätverkande. Under kapitel 2, bakgrund, har vi redogjort mer detaljerat för varför projektet varit spretigt och svårgreppbart. Men även om det gungat kraftigt vid flera tillfällen och projektet stod inför nedläggningshot efter halva tiden, så är detta ändå inte projektets starkaste avtryck. Projektets största avtryck är de möjligheter som projektet bidragit till att förverkliga. Projektets avtryck bärs även av de medarbetare som deltagit mest aktivt i olika insatser. För de svenska projektpartnerna har möjligheten att erbjuda kvantiteter av kvalitativ kompetensutveckling stärkt medarbetare i att hantera sina professionella utmaningar på nya och kreativa sätt. Rapporten är skriven av projektets deltagande medlemmar varför vissa avsnitt är skrivna på svenska och andra på danska. Vi har upplevt att just språket varit den största barriären i det interregionala samarbetet. Som en del av metodutvecklingen har vi därför valt att översätta svåra ord direkt på varje uppslag. användningsområde frågeställningar grund och botten gungat hur kopplingar lagstiftning oavsett olika rad gemensamma anvendelser spørgsmål dybest set svajede hvordan koblinger lovgivning uanset forskellige række fælles redan redan redogjort samhälleliga sätt undantaget utbildningar utbildningssystemet utmaningar även allerede allerede forklaret samfundsmæssige måde undtagelse uddannelse uddannelsessystem udfordringe også 5

6 2. Bakgrund 2.1 Syfte och målsättning, projektperiod Hög arbetslöshet och bristande delaktighet i samhällets offentliga miljöer, i och av gruppen unga främst från socioekonomiskt utsatta bostadsområden, är utmaningar i Öresundsregionen delar med resten av Europa. Samtidigt tillhör Öresundsregionen en av Europas snabbast växande regioner såväl befolkningsmässigt som ekonomiskt. Projektet har valt att lyfta bostadsområdets betydelse för hur delaktigheten, i denna tillväxt, ser ut men också de professionellas ansvar att genom kompetens- och metodutveckling bli effektivare på att möta och stödja gruppen unga i dessa bostadsområden. Projektets huvudfokus har legat på kompetensutveckling för de professionella och att stärka unga i de utvalda bostadsområdena. Detta har skett genom både utbildningsinsatser och föreläsningar, studieresor och lokalt utformade pilotprojekt. Det interregionala perspektivet har syftat till att stärka professionella på båda sidor av Öresund genom att erbjuda gemensam kompetensutveckling, men också utbyte av erfarenheter gjorda i respektive pilotprojekt och vid studiebesök. Projektets slutmål har varit att utforma en utbildning uppbyggd av kursmoduler som testats i projektet men också att metodutveckla det som inledningsvis kallades för Drömatlas. Förändringar, ändrade omständigheter och avvikelser under projekttiden. Tiden mellan projektskrivelse och genomförande innebär inte sällan att omständigheterna förändrats från det att projektets skrevs. Så har också varit fallet i SIU. Den som utformade projektet var initialt tänkt som huvudprojektledare men hade för tiden av projektets start fått en annan tjänst. Även om delar av projektet var tydligt utformade fanns det andra mindre tydliga som innebar utmaningar för de projektledare som sedan tog vid. Framför allt väckte inslaget om metodutveckling av en Drömatlas mycket frågor och under projektperioden kom fokus i metodutvecklingen mer att ligga på att utveckla Drömsamtal på individuell nivå. Det kollektiva Drömatlasen blev skissartad och en fortsatt utmaning utanför ramen för detta projekt. Ett annat inslag som fanns i den ursprungliga projektskrivelsen var den professionella samverkan och utbyte som skulle ske genom så kallade coachningsgrupper. Tanken var att de lokala pilotprojekten skulle utformas och testas först av en grupp professionella som sedan under period två skulle stödja sina avbytande kollegor när de tog vid pilotprojekten. Detta inslag har helt fallit bort då relevanta förutsättningar saknades såväl lokalt som för det konkreta utbytet. Projektets svårigheter och utmaningar kan härledas till såväl projektledarbyte, hos projektägaren, som till det faktum att projektägarskapet fick föras över från den danska till den svenska sidan av Sundet eftersom Vuxenpedagogiskt center (VPC) lades ner. Detta ledde i sin tur också till att den naturliga hemvisten för projektets utbildningsmodul försvann. Att hitta institutioner som kan och vill erbjuda den samlade utbildningen med samtliga moduler har visserligen inte varit projektets mål, men med den ursprungliga leadpartnern VPCs verksamhetsinriktning var denna placering självklar från dansk sida. Den utgjorde därmed också en garanti för projektets lyckade implementering. När förutsättningarna förändrades fick också den målsättningen anpassas. Projektet kommer därför att presentera modulerna med hänvisning till respektive arrangör/metodägare. Metoden Drömsamtal har utvecklats inom projektet. Det finns således ingen extern metodägare att hänvisa till. När VPC lades ner innebar det att endast en partner fanns på den danska sidan. BUF Amager hade inte heller möjlighet att ta över rollen som lead partner utan den överfördes till Sverige och Landskrona. Även om budgetbalansen anpassades till de Interregionala kraven så blev obalansen tydlig i såväl genomförda aktiviteter som i projektgruppen. På den svenska sidan fanns tre projektledare, projektassistent, ekonomstöd och styrgruppsmedlemmar. På den danska fanns en projektledare och en styrgruppsmedlem. Utöver denna obalans blev det under projektets gång också alltmer tydligt att aktivitetsnivån skiljde sig på de båda sidorna av Sundet. Inte minst har detta varit tydligt avseende förankring och mandat i den egna organisationen. Även om projektledarna på den svenska sidan haft interna utmaningar under projekttiden har de planerade insatserna kunnat genomföras. Detta har inte varit fallet på den danska sidan. Intresset för det tänkta utbytet har också varierat vilket delvis kan förstås utifrån de olika förutsättningarna som finns lokalt. Olikheter mellan de båda systemen har tydliggjorts under projektets gång och här borde den inledande ansatsen, att kompetensutveckla projektledningen i dessa skillnader, fullföljts. Relevant kompetens fanns hos den ursprungliga projektledaren på VPC och en inledande utbildning hölls i ett tidigt skede men perspektivet försvann när projektets förutsättningar förändrades. anpassades betydelse bostadsområden erfarenheter gemensam inslag lades ner olikheter tilpasset betydning boligområder erfaring fælles element ophørte forskelle självklar skillnader skissartad stödja syftat till utbildning utbildningsinsatser utmaningar given forskelle skitseret understøtte haft som formål uddannelse uddannelsesindsatser udfordringer 6

7 En tydlig lärdom är att projekt i allmänhet och gränsöverskridande i synnerhet behöver säkerställa ett gemensamt språk baserat på åtminstone en rudimentär kunskap och förståelse för varandras olika system och organisationer. När det gäller språket medför projektet lärdomar som pekar på behov av åtminstone en språklig introduktion för de mest aktiva i projektet. Projektledningen bör också ta ställning till vilken vikt som tillmäts att de inhemska språken talas. Ett av projektets huvudsakliga syften har varit att stärka nätverkandet och banden mellan professionella över Sundet. Återigen har olikheter inom våra respektive organisationer, projektstrukturer men också inom deltagande yrkesgrupper komplicerat det som i projektansökan beskrevs som en förhållandevis enkelt hanterad samverkan. Eftersom den enda aktören som fanns kvar på den danska sidan organisatoriskt tillhörde Barn- och utbildningsförvaltningen har dessa yrkeskategorier bara delvis matchats av de professionella på den svenska sidan. I Sverige har det varit en varierad representation vid utbildningstillfällena beroende av att rekryteringsbasen för inbjudningar till projektets aktiviteter, varit mer allmänt kommunal det vill säga omfattat såväl skola som socialtjänst och arbetsmarknad. De professionella i de lokala pilotprojekten har ytterliga bidragit till en professionell mångfald. Ytterligare en skillnad i synen på projektgenomförande har varit det konkreta fysiska utbytet där den svenska sidan vid ett flertal tillfällen besökt den danska men där den danska sidan i högre grad använt idéutbytet som samverkansforum genom att endast ett fåtal deltagit i aktiviteten men sedan fört vidare lärdomarna till sina kollegor. Snarare än att bidra till ett konkret fysiskt nätverkande har detta bidragit till en gemensam kompetensutveckling, men med begränsat nätverkande. Även om utvärderingarna generellt har uttryckt positiva omdömen om insatserna, inklusive möjligheterna att träffa kollegor från andra kommuner och på tvärs över Sundet, så är det högst begränsade påtagliga kontakter som knutits undantaget internt mellan medlemmarna i projektledningen. Däremot har initiativ från deltagande professionella visat på en nyfikenhet för att fortsätta det Öresundsövergripande nätverkandet. Under projektets gång diskuterades, i projektledningen, möjligheten till professionellt utbyte i form av jobb byte eller liknande. Detta bedömdes dock som en insats som i alltför hög grad avvek från projektets ursprungliga idé. olikheter yrkesgrupper skillnad lärdomarna gemensam forskelle fagfolk forskel erfaringer fælles träffa mellan nyfikenhet ursprungliga møde mellem nysgerrighed oprindelige 7

8 Den avslutande satsningen Ung Öresund 2020 är ett konkret resultat av projektledningens strävan att stärka nätverkandet och genom utformandet sker detta både i den professionella gruppen och i den sekundära, de unga. 2.2 Projektperiod och partners Projektet, som var ett regionalfondsprojekt inom Interreg IVA, startade den 1 oktober 2011 och avslutades den 30 september Projektet hade en budget om totalt 2,5 miljoner Euro. Vid projektets start fanns det 8 partners i projektet och vid dess avslutning fanns endast fyra kvar. Bara några månader efter projektstart lämnade Boligforeningen VIBO-projektet. De bedömde att de inte hade administrativa resurser som krävdes för att kunna vara en del av projektet. Efter ytterligare några månader lämnade Höganäs kommun projektet och efter ett drygt år lämnade Svalövs kommun. De senare lämnade på grund av interna omorganisationer och personalomsättning. Under 2012 beslutades en omorganisation inom Köpenhamns kommun som skulle medförda att avdelningen Voksenpædagogisk Center (VPC) skulle upphöra med sin verksamhet. Beslutet kom övriga partners till del i slutet av september 2012 och en lång tid av diskussioner kring projektets fortsättning följde. Utgångspunkten var att huvudmannaskapet för projektet skulle stanna på dansk sida och med samma personal som var aktiva i projektet och ledningen för VPC var övertygad om att avdelningen kunde fortsätta verksamheten i annan regi, antingen inom kommunen eller hos annan aktör. I slutet av november 2012 kom dock beskedet att detta inte skulle bli verklighet utan nedläggning av avdelningen var ett faktum. De kvarvarande fyra partnerna i projektet ansåg alla att de processer som startats var värdefulla och hade goda utsikter att bli lyckade. Dessutom hade man satsat stora resurser varför man var överens om att göra sitt yttersta för att få projektet att överleva. VPC var en naturlig bärare av resultaten och den organisation som tagit initiativet till projektet. De fyra kvarvarande parterna höll tillsammans med Öresundssekretariatet en rad möten under december och till slut hade man kommit överens om en möjlig väg för fortsättning av projektet. Landskrona stad som största partner var naturlig som ny Lead Partner. Det blev också en förändring för övriga partners som fick en större del av projektets budget. (se tabell 1) Förändringen i organisationen och inte minst förändringen av påbörjade aktiviteter gjorde naturligt att projektet tappade fart. Alla aktiviteter låg på is och projektets framtid var osäker. Det tog tid att starta upp igen och planera in aktiviteterna med hänsyn till organisationernas ordinarie verksamhet. Tabell 1 Projektets partners med procentuell andel vid start och efter strukturförändringen januari Københavns Kommune, Kultur- og Fritidsforvaltningen, 9,2 Voksenpedagogisk Center Lead Partner 1 oktober december 2012 Andel projektstart % Andel projektslut % Landskrona stad 43,1 47,7 Lead Partner 1 januari september 2014 Københavns Kommune, Børn- og Ungeforvaltningen, Område Amager 15,3 33,0 Boligforeningen VIBO 14,9 Kristianstads kommun, Arbete- och välfärdsförvaltningen 12,5 13,8 Bjuvs kommun 2,2 5,5 Svalövs kommun 1,8 Höganäs kommun 1,0 omorganisation nedläggning kvarvarande reorganisering lukning resterende en rad tappade fart række mistede momentum 8

9 2.3 Projektledargrupp och styrgrupp I projektets startfas och när VPC var Lead Partner, fram till 31 december 2012, hade projektet en styrgrupp bestående av en utsedd ledamot från varje organisation. Med i styrgruppen var också projektledarna från Lead Partner och Koordinerande partner som föredragande. Under denna period växlade man plats för möten mellan parterna och den partner som var värd var också ordförande för mötet. Driften av projektet organiserades av två grupperingar; En projektledargrupp med en projektledare från varje partner och en utbildningsgrupp där projektledarna från de två största parterna på varje sida Sundet ingick. Den sistnämnda gruppen hade fokus på de gemensamma utbildningar som skulle genomföras under projektperioden. Kopplat till Lead Partner fanns en kommunikatör på deltid och en administratör. 2.4 Målgrupper Projektet har haft två målgrupper. Den primära har varit professionella som i sitt arbete möter den sekundära målgruppen, unga och unga vuxna i utsatta bostadsområden. Huvudfokus har legat i åldersintervallet år men det har inte varit statiskt, framför allt har något yngre ungdomar även deltagit i aktiviteter. Projektet har utformats och utvecklats i den interregionala kontexten som varit såväl miljö som utmaning. Efter den 1 januari 2013, då fyra partners återstod, bestämdes att styrgruppen, precis som tidigare, skulle bestå av en representant från varje partner. Det fanns också en enighet att Landskrona stad, som blev ny Lead Partner, skulle vara ordförande i styrgruppen vid alla möten. Utbildningsgruppen löstes upp och projektledargruppen hanterade även projektets utbildningsfrågor. I samband med att Landskrona stad tog över huvudmannaskapet inleddes också rekryteringen av en administratörstjänst. En administratör kopplades till projektet i början av mars Den nya organisationen beslutade också att arbeta efter att konsensusbeslut i största möjligaste mån skulle nås och att öppenhet och transparens skulle råda parterna emellan. styrgrupp Projektledning Projektägare och administration (Landskrona) Landskrona stad Kristianstads kommun Bjuvs kommun Københavns Kommune bostadsområden framför allt boligområder især huvudmannaskapet samband hovedansvaret forbindelse 9

10 Projektets förslag till utbildningar och metoder som professionella kan använda i sitt arbete Lagstiftning, regelsystem Innehåller utbildningsdelar som lagstiftning, regelsystem i Sverige och Danmark. Digital storytelling en metod där den egna berättelsen är i fokus men man använder gruppen som resurs. Kan kopplas till specifika teman i olika typer av utvecklingsarbete. Delaktighetsmetod en metod som använts och testats flitigt under projektperioden. Bygger på individuella digitala berättelser, gemensamma teman ur dessa och utifrån dessa arbetas fram förslag på nya initiativ eller hur olika ämnesområden kan utvecklas. Värdering av samtal en metod som ser om samtal och möten är framgångsrika. Drömsamtal och drömatlas en samtalsmetod med nyfiket och förutsättningslöst förhållningssätt. BRIEF utbildning i en metod som handlar om hur barn och ungdomar kan utveckla sina färdigheter MI, motiverande samtal MI är en evidensbaserad metod som har till syfte att stimulera en annan person att förändra ett beteende. Kompetensprofiler en metod som arbetar med att stärka individens olika kompetenser för att komma närmare arbetsmarknaden. Boendestöd en metod som bygger på hur olika delar av samhället kan samverka och hur man framgångsrikt kan arbeta för att stödja unga till självständighet och eget boende. Drömplatsen bygger på erfarenheter kring etablerandet av en mötesplats i samverkan mellan unga och personal. I verksamheten på mötesplatsen används ett flertal av projektets framarbetade metoder. Konflikthantering en nödvändigbas för att kunna hantera konflikter när de uppstår och att lära sig se när konflikter är under uppsegling. FN:s konvention om barnets rättigheter en grundläggande utbildningen i Barnkonventionens olika delar Boost Camp en metod som handlar om personlig utveckling och att ta ansvar för sin egen lärprocess. Etikhjulet ett verktyg för värdegrundsarbete för såväl personal som unga. Belyser på ett pedagogiskt sätt vårt etiska förhållningssätt och hur vi kan hantera våra starka och svaga sidor. 10

11 3. Genomförande Parallellt med metodutvecklingen, som skett dels i form av gemensamma aktiviteter och dels i form av lokala pilotprojekt, har utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser samt utbyte mellan professionella kontinuerligt genomförts. I listan till vänster räknas de insatser upp som projektledningen efter projektavslut anser vara relevanta och användbara för professionella i arbetat med unga i utsatta bostadsområden. Under detta kapitel kommer utbildningar, kurser och kompetensutveckling att presenteras för sig, utbyte mellan professionella och studieresor för sig och metodutvecklingen för sig. Av de metoder som testats i projektet har de flesta varit etablerade sedan tidigare, undantaget Drömsamtalet/Drömatlas-metoden och vissa av de lokala pilotprojekten. Metodutvecklingen har istället inneburit en vidareutveckling av redan existerande metoder, innovativa kombinationer av metoder samt utforskande av potentiellt nya användningsområden. Urvalet av genomförda insatser har gjorts genom kartläggning av de behov av fortbildning inom vissa områden som personal som arbetar med unga i utsatta bostadsområden anser sig ha. Det har även varit av stor vikt att se vilka kompetensutvecklingsinsatser som varit nödvändiga kopplat till pilotprojekten och de övriga metodutvecklingsinsatserna. Projektledare hos respektive partner har genomfört kartläggningen genom intervjuer och möten med personalen eller företrädare för personalen. Projektledningen har sedan värderat och styrgruppen har beslutat och vilka insatser som ska genomföras. En del av utbildningarna har genomförts lokalt knutet till pilotprojekten. Projektets målsättning har varit att skapa en Öresundsmodell för utbildningsinsatser för professionella som arbetar med unga i utsatta bostadsområden. I denna modell bör det finnas en typ av baspaket som innehåller exempelvis skillnader i lagstiftning, regelsystem och tysta överenskommelser. I baspaketet kan även vissa utbildningar och kurser som redovisas på följande sidor ingå, exempelvis konflikthantering och FN:s konvention om barnets rättigheter. Sidan 10 Sidan 11 använder boende framgångsrika förhållningssätt förhållningssätt hantera hur lagstiftning nyfiket olika stödja syfte uppsegling utbildningen utbildningsdelar bruger bolig vellykkede tilgang tilgang styre hvordan lovgivning nysgerrigt forskellige understøtte formål opsejling uddannelsen uddannelsesdele afgørende betydning grundpakke boligområder fælles forbundet lovgivning uddannelses- vurderet av stor vikt baspaket bostadsområden gemensamma knutet lagstiftning utbildningsvärderat 11

12 Parallellt med pågående metodutveckling har en rad utbildningar erbjudits i projektets regi under projektperioden. Ett axplock av de utbildningar som genomförts är: Värdering av samtal BRIEF FN:s konvention om Barnets Rättigheter Motiverande intervju Projektledning Konflikthantering Handledarutbildning Digital Storytelling pågående axplock projektledning igangværende udvælgelse projektledelse 12

13 3.1 Utbildningar, kurser och kompetensutveckling Värdering av samtal Outcome Rating Scale och Session Rating Scale Scott Miller, amerikansk psykoterapeut, har under ett tjugotal år genomfört ett forskningsarbete i syfte att urskilja vilka variabler som är relevanta och betydelsebärande för att avgöra om en faktisk förändring ägt rum eller ej. På samma sätt har han tillsammans med kollegor arbetat med mötet mellan behandlare och terapeut för att förstå vilka variabler som är betydelsefulla för att avgöra mötets kvalité. Forskningsarbetet har genererat två evidensbaserade skalor, båda med fyra variabler. Outcome Rating Scale, mätning av förändring och Session Rating Scale, skattning av samtal. Efter digital bearbetning presenteras resultatet i diagramform tillgängligt för tolkning och analys, resultatet av det arbete som utförts på ett betydande material som genererats under åren. Outcome Rating Scale användas i början av ett möte för att tydliggöra vilken förändring som ägt rum från föregående möte alternativt vilket utgångsläget är. Session Rating Scale används i slutet av mötet för att möjligöra feedback till terapeuten och lokalisera de delar som inte fullt ut varit tillfredsställande för klienten. Om denna skala pekar på utvecklingsområden för terapeuten utifrån det nyss avslutade mötet så visar Outcome Rating Scale på behandlingens sammantagna effekt. Den 11.e november 2013 besökte Scott Miller Kristianstad och höll en heldags välbesökt och mycket uppskattad föreläsning om såväl terapeutiska metoder som de båda mätinstrumentens många användningsområden och potential. Även om flera av, de i projektet ingående, yrkeskategorierna har uppdrag med terapeutiska inslag var det framför allt Session Rating Scale-skalan som projektledningen bedömt som intressant. I samtliga verksamheter som arbetar med den sekundära målgruppen förekommer möten, men utvärdering av dessa möten är sällsynta men icke desto mindre önskvärda. Inte minst med tanke på den forskning som visar på att lärares förväntningar på eleverna har betydelse för det faktiska resultat som eleven uppnår. I vissa delar har detta ifrågasatts i andra forskningsresultat men inte när det gäller barn och ungdomar från socioekonomiskt utsatta områden. Den kommunikation som användandet av Session Rating Scale innebär möjliggör en feedback från den sekundära målgruppen med potential att synliggöra dessa förväntningar. Under punkten Drömsamtal utvecklas resonemanget om förväntningars betydelse ytterligare. För ytterligare information om Scott Miller och skattningsskalorna hänvisas till hemsidan: används användningsområde bedömt betydelsebärande förekommer bruges anvendelser vurderes meningsfuld opstår med tanke på mätning under ett tjugotal år uppskattad på grund af måling i løbet af 20 år anslået 13

14 3.1.2 Børn og selvledelse BRIEF Børn og Selvledelse (BRIEF) er et pædagogisk værktøj til både lærere og elever i folkeskolen. BRIEF tager udgangspunkt i psykologien, og det er coach Kim Schrøder med speciale i pædagogisk psykologi fra PPR Amager, som kører forløbet. Metoden sætter fokus på elevens adfærd i form af styrker og svagheder, og hvordan eleven kan udvikle sine færdigheder. Metoden består i, at eleverne tager en test, hvor de skal svare på en række spørgsmål omkring deres adfærd. Læreren gennemgår testresultaterne med coach Kim Schrøder. Efterfølgende gennemgår læreren resultaterne med eleven og sætter derigennem fokus på, hvordan eleven kan arbejde med at udbygge disse færdigheder i det videre skoleforløb. Inden for pædagogikken findes der forskellige faser i udviklingen af en færdighed. Første fase handler om at finde frem til, hvilken strategi som vil være hensigtsmæssig i håndteringen af den unges problem. I næste fase kommer læreren med eksempler på, hvordan dette kan gøres. I de efterfølgende faser hen mod selvstændiggørelse træner den unge med støtte fra læreren i at opbygge færdigheden, hvorefter fasen selvstændiggørelse indtræder, og hvor kompetencen er integreret hos den unge. I sidste fase inklusionsfasen kan den unge bruge kompetencen, også selvom der opstår forstyrrende stimuli. BRIEF tager udgangspunkt i 8 aspekter, som fremgår nedenfor: Inhibition Impulshæmning Fleksibilitet Emotionel regulering Initiering Arbejdshukommelse Planlægning og Organisering Organisering af materiale Monitorering/Selvevaluering Testresultaterne viser, hvilke af de otte aspekter eleven har brug for at arbejde med. I materialet vedrørende BRIEF fremgår, hvilke metoder eleven og læreren kan benytte til, at eleven lærer at udvikle denne færdighed. BRIEF har været afprøvet i 10. Klasse på Ungdomsskolen Amager, hvor flere lærere har indgået i et vejledningsforløb med Kim Schrøder. Når vejledningsforløbet er færdigt, har de lærere, som har gennemgået vejledningsforløbet, mulighed for at vejlede andre lærere i metoden. Metoden har givet gode resultater, og lærerne på Ungdomsskolen Amager synes, at metoden har været brugbar og lærerig. En af lærerne har udtrykt, at metoden netop får sat fokus på den unges udfordringer og styrker. Dette gør, at både læreren og eleven bliver bevidste om, hvor der skal arbejdes med disse kompetencer og får lagt en plan for det arbejde. Denne lærer har planlagt at fortsætte med at gøre brug af metoden på sine nye hold til næste skoleår. Hvis man vil høre mere om metoden, kan man kontakte Kim Schrøder fra PPR Amager på FN:s konvention om barnets rättigheter 53 personer deltog i en utbildningsdag kring FN:s konvention om barnets rättigheter. Utbildningen gav inspiration och förståelse för hur Barnkonventionen kan införas i det dagliga arbetet och bli ett praktiskt verktyg för att få in barnets perspektiv i allt arbete. Utbildningen tog upp begrepp som tvingande och vägledande rättigheter och vad det egentligen innebär att inta ett barnperspektiv. Utvärderingen av insatsen visade att mer 80 % tycker det är viktigt att få regelbundet återkommande information och utbildning i ämnet. adfærd arbejdshukommelse benytte bruge egentligen innebär forkellige forstyrrende gøre brug hensigtsmæssig hvordan beteende arbetsminne använda använda virkelig betyder olika störande använda lämplig hur monitorering/selvevaluering regelbundet tvingande tycker udfordringer utbildningsdag utvärderingen vejlede återkommande övervakning/självutvärdering regelmæssigt nødvendige synes utmaning uddannelsesdag evalueringen vägleda tilbagevendende 14

15 3.1.4 Motiverande intervju, MI-utbildning Vid kartläggningen av personalens behov fanns en bred önskan om utbildning i tekniker för samtal och utvecklande samtal. Metoden MI är en evidensbaserad samtalsmetod som har till syfte att stimulera en annan person att förändra ett beteende. Utbildningen genomfördes under totalt fyra dagar och tog upp centrala begrepp som vikten att skapa en bärande relation till den unge, försöka förstå genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande, undvika att argumentera vid motvilja till förändring och istället undersöka bakomliggande orsaker samt stärka samtalspartnern att tro på sin förmåga och att en förändring är möjlig. Efter kursen följde samtal i referensgrupp vilken visar att personalen menar att utbildningen verkligen givit dem verktyg som stödjer dem i deras arbete. Personalen menar att metoden fungerar lika bra oavsett ålder och kön. Det enda tillfället man inte upplevt sig ha framgång är då man arbetat med språksvaga. Däremot har det visat sig att fungera utmärkt i arbetet unga med neuropsykologisk diagnos Grundkurs Konflikthantering Asad Ahmed från Center For Konfliktløsning höll grundkurs för personal från båda sidor Sundet. Fokus var framförallt kring konflikttrappan och dess viktiga steg. Genom att använda konflikttrappan och vara observant kan man tidigt se när en konflikt är under uppsegling. Kursens utvärdering visade att ämnet i högsta grad är relevant för personal och att det finns en önskan från kursdeltagarnas sida att ämnet finns med i utbildningsinsatser för personal som arbetar med unga Handledarutbildning Digital Storytelling Inom ramen för pilotprojeket Kompetensprofiler användes Digital Storytelling som ett utvärderingsverktyg. Genom det lyckade resultat metoden Digital Storytelling givit, inbjöd pilotprojektägaren övriga partners till handledarutbildning i Digital Storytelling. Utbildningen genomfördes av Föreningen VäL och totalt 11 ur personalen från de olika parterna utbildades och blev certifierade handledare i metoden. Genom att utbilda i metoden kunde den nu användas som verktyg hos samtliga partners. Metoden Digital Storytelling finns redovisad under kapitel Delaktighetsmetod. Genom att personalen fått utbildning i Värdering av samtal (se annan rubrik) är det projektledningens bedömning att dessa två metoder tillsammans kan få en betydande effekt i arbetet med unga Kurs i projektledning Tidigt i projektet hölls en kurs i praktisk projektledning för personal som var aktiva i pilotprojekten. Kursen, som hölls av Kirsten Bertelsen från Gesamtkunstwerk, var i två delar där den första delen handlade om skillnad mellan projektarbete och annat arbete. Kursdeltagarna introducerades i Ostronmodellen och fram till kursens andra del arbetade kursdeltagarna med unga och med modellen som verktyg. Ostronet består av tre delar, produktion, organisering och reflektion. I ett projekt är det viktigt med balansen mellan delarna och att inse att alla delarna är viktiga och att personerna i projektet helst vill finnas i någon av delarna. För ett framgångsrikt projekt bör rollbesättningen i projektet vara lika fördelad mellan delarna. I den andra delen av kursen redovisades resultaten och med gemensamma reflektionsövningar fick kursdeltagarna råd och tips kring sitt fortsatta arbete. användes bakomliggande orsaker däremot framgång förmåga gemensamma hölls inbjöd kursen bruges underliggende årsager imidlertid succes evne fælles afholdt inviteret kurset lyssnande sitt skillnad stödjer syfte tillfället utmärkt utvärderingsverktyg lytter deres forskel understøtter formål lejlighed fremragende evalueringsværktøj 15

16 3.2 Utbyte mellan professionella, studieresor Det har förekommit en del utbyte mellan professionella mellan parterna. En konferens arrangerades efter att projektet pågått ett år. Det främsta syftet var att stärka den interna kommunikationen, informera och synliggöra varandras pilotprojekt. Inom pilotprojektet Kompetensprofiler besökte personal från Landskrona bland annat personal på Beskæftigelses- og Integrationsforvaltningen i Köpenhamns kommun som arbetade med motsvarande frågor. Utbyte förekom även inom det pilotprojektet genom att personal från samtliga partners deltog i handledarutbildning i Digital Storytelling under totalt fyra dagar. Inom pilotprojektet Drogförebyggande arbete besökte personal från Landskrona Urbanplanen, Uturn och Christiania. Personal från Kristianstad besökte också tidigt partners på danska sidor och kontakt etablerades. Vidare har även personal från Landskrona och Bjuv besökt pilotprojektet Drömplatsen i Kristianstad och här har varaktiga kontakter redan etablerats. Det kan konstateras att utbytet mellan de två ländernas professionella medarbetare borde varit större än vad det har varit under tiden som projektet genomförts. De olika projektpartners som har förekommit i projektet har inte fullt besökt varandras olika pilotprojekt. Projektets omorganisation är en förklaring, stor omsättning bland personal och omorganisation under projektets gång hos de olika partnerna är en annan. samman. Programmet i Doncaster var mycket ambitiöst och projektgruppen fick del av den brittiska undervisningen såväl som inblick i hur det fungerar inom arbetsmarknaden i Storbritannien. Genom Doncasters kommun fick vi också information om hur det brittiska samhället är organiserat och fick del av olika bostadsområdens sociala status och de social skyddsnät som finns där. Studieresan till Doncaster fick bland annat den efterföljden, att Bjuvs kommun (en av projektpartners) skapade bra och hållbara kontakter med bland annat Doncaster College och Engage TD. Bjuvs kommun har besökt dessa senare och även haft återbesök i Bjuv. En del resor har gått från den svenska sidan till den danska och då har projektgruppen bland annat besökt Köpenhamn och Köge för att se på deras SSP-samarbete och stadsdelsutveckling. Erfarenhetsutbyte har gjorts på många plan och inte bara personal från kommunerna har deltagit utan även personal från bostadsföretag, polis, näringsliv och föreningsliv har deltagit. I november 2013 deltog drygt tjugo projektmedarbetare i Ungdomsstyrelsens Rikskonferens med nordiskt tema. Projektet hade en utställningsmonter på konferensen där information om projektet lämnades och nätverk byggdes. Dock har det genomförts en mängd viktiga och bra studieresor, där den första studieresan till Doncaster har gjort stort avtryck. Studieresan arrangerades alldeles i början av projektet och var en bra inkörsport där projektledare och styrgrupp svetsandes 16

17 3.3 Metodutveckling Av de metoder som testats i projektet har de flesta varit etablerade sedan tidigare, undantaget Drömsamtalet/Drömatlas-metoden och vissa av de lokala pilotprojekten. Metodutvecklingen har i stället inneburit en vidareutveckling av redan existerande metoder, innovativa kombinationer av metoder samt utforskande av potentiellt nya användningsområden Drömsamtal och Drömatlas Inledning, tankar bakom metodutvecklingen Inom projektet Social Inklusion av unga i utsatta bostadsområden, SIU, har vi bland annat arbetat med metodutveckling av samtalet. Vi har funderat på hur det professionella samtalet kan se ut och insett att detta ofta utgår ifrån de begränsningar som finns för våra organisationer. Det kan vara i form av finansieringen av våra insatser, eller kanske brister i regelverk och lagar, men inte sällan speglar samtalet mer än något annat den intervjuande medarbetarens egen inställning till vad som är verkligt, möjligt och ibland också önskvärt! Ytterligare en aspekt utgörs av de förväntningar, i det här fallet oftast negativa, som är förknippade med de bostadsområden, projektet har arbetat i. Det finns därmed en förväntning på individen, som inte baseras på individen själv utan på individens placering i strukturen. Konsekvenserna av detta har uppmärksammats bland annat genom forskning* i skolans värld. * Pygmalion in the Classroom, 1968, Robert Rosenthal and Lenore Jacobson * Teacher Expectations and Self-Fulfilling Prophecies Knowns and Unknowns, Resolved and Unresolved Controversies, 2005, Lee Jessim och Kent D. Harber I stället för att ta utgångspunkt i de ungas egen kraft och kreativitet kartlägger vi för att kunna placera en redan befintlig åtgärd i en struktur vi redan känner till och en arbetsmarknad vars krav vi känner väl som så ofta dåligt matchar mot den deltagare vi har framför oss. Vi går därmed emot forskning och praxis som talar om vikten av målbilder och att förstå vår del i skapandet av framtiden. Vi stannar i stället kvar i redan existerade strukturer av ojämlikhet och upplevelse av att individuella möjligheter ser väldigt olika ut och att vi utifrån dessa kan predestinera vederbörandes framtida liv med hög sannolikhet. Vår inställning beskrivs som realistisk och är inte sällan baserad på flera års erfarenhet av hur svårt det faktiskt är att stödja deltagare till ett liv de själva upplever som tillfredsställande. Samtidigt finns det otaliga exempel på hur insatser, både reguljära och i projektform, stödjer växande och individuell blomstring när deltagarnas egen kraft blir synlig både för deltagaren själv och omgivningen och tillåts vara vägledande för den fortsatta processen. Vår utmaning var således att utveckla en metod för samtal som möjliggör ett förutsättningslöst och nyfiket förhållningssätt, för båda parter i samtalet, baserat på inställningen att framtiden skapas gemensamt och att vi inte med säkerhet kan kalkylera denna genom att titta på var vi befinner oss idag. Metodutvecklingen har utgått från följande ingredienser; lösningsfokuserat perspektiv, mental träning och närvaro. Sidan 16 Sidan 17 förekommit været användningsområden näringsliv erhvervsliv befintlig redan allerede framför synliggöra varandras visualisere hinandens förknippade utbyte udveksling gemensamt varaktiga varig lagar vidare desuden närvaro även også redan regelverk sannolikhet stödja sällan titta utmaning vederbörandes önskvärt anvendelser eksisterende foran associeret fælles lovgivning tilstedeværelse allerede regelsæt/forordninger sandsynlighed understøtte sjældent kigge udfordring personens ønskelig 17

18 Lösningsfokus Utmaningen låg i att utveckla en samtalsmetod som öppnar upp för något nytt och tidigare oupptäckt genom att hitta ett sätt att gå förbi våra förutfattade meningar. Vi behövde hitta en fråga utan ett givet svar eller utan ett givet förväntat svar som skulle ställa krav på vår närvaro och bibehållna nyfikenhet. Vårt utgångsläge vilade i övertygelsen att varje människa bär sitt egna svar och sin egen lösning, oavsett omgivningens förnuftiga synpunkter, och att varje individs inneboende kraft relaterar till denna inre sanning. Med tidigare erfarenhet från det lösningsfokuserade perspektivet i terapeutiska sammanhang låg Mirakelfrågan nära till hands. Mirakelfrågan kan formuleras kortare eller längre beroende på vem den ställs till men kärnan utgörs av följande; om du vaknar i morgon och miraklet har skett under tiden du sov, och du därför inte vet att det har skett, hur märker du det under dagen efter, vad är skillnaderna som du lägger märke till? När frågan ställs i terapeutiska sammanhang finns ett definierat problem vars lösning beskrivs i tillståndet efter att miraklet har skett. I lösningsfokuserat behandlingsarbete finns det inget problem om inte klienten/deltagaren/ brukaren själv upplever det som ett problem. Det finns således inte heller någon lösning som inte definieras som en lösning utifrån klienten/deltagaren/brukarens egen beskrivning av den förändring som är när miraklet har skett. Skillnaden mellan vårt perspektiv och det traditionella vid användandet av mirakelfrågan låg främst i att vi inte hade ett definierat problem utan utgick från det vidare antagandet att oavsett utgångsläge finns det alltid någonting som vi tänker kan förändras till det bättre. På detta sätt får mirakelfrågan också en naturlig avgränsning om vi så önskar genom att vi kan välja att fokusera på arbete, relationer, ekonomi eller annat. Mental träning Idrotten, på elitnivå, är den samhällsarena där den mentala träningen först började användas i modern tid i västvärlden. Genom att kombinera ett avslappnat tillstånd med målbildsträning kunde idrottare nå häpnadsväckande framgångar genom att föreställa sig dessa. Senare har bland annat forskningsfältet inom stresshantering ytterligare fördjupat kunskapen och insikterna om kopplingen mellan tanke och kropp där otaliga exempel visar på kroppens oförmåga att skilja på verkligheten och det vi tänker om den. Den första utgörs av våra instinktiva betingade reflexer. Exempel 1: föreställ dig att du håller en citron i handen, du delar den och biter sedan i en av klyftorna. Vad händer? Högst sannolikt stramar det till i käkarna och din salivavsöndring ökar. En fysisk reaktion direkt relaterad till tanken blir resultatet. Exempel 2: relaterar till vår föreställning och fantasiförmåga och vilka konsekvenserna blir av en inre monolog helt baserad på tankeverksamhet och den tolkning vi gör. Detta blir särskilt tydligt vid så kallat katastroftänkande. I korthet innebär det att en initial händelse oavsett faktisk betydelse tolkas och värderas så att den förväntade konsekvensen av det sammankopplade, föreställda händelseförloppet blir oerhörda. Exempelvis kan en inbjudan att komma till chefens rum i tankekedjans slut innebära, uppsägning, total utblottning och hemlöshet. Exemplen ovan visar båda på kopplingen tanke kropp men i det tredje exemplet blir konsekvensen av tankens kraft också något som påverkar inte bara oss själva utan också i lika hög grad vår omgivning och vår syn på verkligheten. Exempel 3 är hämtat från idrottens värld. Exempel 3: Roger Bannister var en engelsk löpare som närde drömmen att springa den engelska milen, cirka 1600 meter, under fyra minuter. I början av femtiotalet var den allmänna uppfattningen, både bland de som själva sysslade med löpning på, dåvarande, elitnivå, forskare och allmänheten att detta var omöjligt och att ingen människa kunde springa så fort. Vid ett historiskt lopp, den 6 maj 1954 uppnåddes dock målet och han sprang sträckan under fyra minuter! Det mest uppseendeväckande med detta är dock inte hans prestation i sig, om än märkvärdig. Det är att hans prestation förändrade verkligheten på ett sådant sätt att det plötsligt var möjligt att göra det han gjorde och under loppet av de två nästföljande åren sprang fler än femtio personer milen under fyra minuter. Det var ju visst möjligt! Lärdomarna från ovanstående, relevanta för vår metodutveckling, kan sammanfattas på följande sätt; det du tänker blir verkligt, för kroppen men också för ditt beteende. Ingen av oss vet hur framtiden kommer att gestalta sig men vi är alla med att skapa den utifrån begränsningar eller möjligheter. 18 allmänheten användandet bibehållna började dåvarande erfarenhet frågan fördjupat händelse händelseförlopp idrotten inbjudan lägger märke till mirakelfrågan offentligheden brug bevaret begyndte tidligere erfaring spørgsmålet uddybende begivenhed begivenheder idrætten indbydelse bemærke mirakelspørgsmål nyfikenhet oavsett oförmåga oupptäckt skillnaderna springa synpunkter under tiden uppsägning utblottning utgick utgörs utmaningen nysgerrighed uanset manglende evne uopdaget forskellen løbe kommentarer mens opsigelse armod stammede består udfordringen

19 Drömsamtal och drömatlas har ett lösningsfokuserat perspektiv som grund. I denna metod undersöker vi hur samtalet kan bli vägen till ungdomarnas kraft, kreativitet och framtidsdrömmar. Närvaro Den tredje byggstenen i metoden utgörs av det område vi kallar mindfulness eller hellre i detta sammanhang närvaro. Detta fantastiska ord som uppdelat i sina två delar blir nära varandet! Nära varandet låter oss ana vad samtalet kan handla om när vi som ställer frågan är närvarande i samtalet utan förväntningar, förutfattade meningar eller värderingar. I ett sådant möte och samtal sker något nytt eftersom vi tillsammans med deltagaren/klienten vandrar på oplogade vägar där vi aldrig har gått tillsammans förr. Jag följer men leder inte för det kan jag inte då vägen inte är min. Jag är öppen och nyfiken och vill se omgivningarna så tydligt det går så jag lyssnar och frågar. Att vara närvarande kräver träning och är för många en förmåga som gått förlorad eller blivit tydligt försämrad i takt med att det yttre bruset blivit starkare och mer intensivt. Både vi och deltagaren tappar lätt bort oss i ett samtal där utgången är given, utifrån tidigare erfarenheter, och där ingenting i samtalet leder på nya vägar och väcker vår nyfikenhet. De gånger när samtalet präglas av närvaro då kan magiska ting ske och vi kan få det oerhörda privilegiet att se en människa upptäcka sin egen inre kraftplats. Drömsamtalet Drömsamtalen har utvecklats och testats på båda sidorna av Sundet med professionella medarbetare såväl som deltagare i olika insatser. Ibland har enbart drömsamtalet använts i mötet, ibland i delar av samtalet. Drömsamtalets egentliga mål är att stödja processen att hitta den egna kraften och uppleva den för att kunna uppleva den igen och igen på egen hand även efter drömsamtalet. Vi vet ju att det vi drömmer om idag inte alltid är detsamma som vi drömmer om imorgon och att det vi initialt tror är det vi drömmer om förändras när någon ställer nyfikna frågor kring vad drömmen egentligen innebär för förändring i våra liv. Drömsamtalet är inte en strikt utformad metod med tydliga regler för utförandet. Det är snarare ett förhållningssätt mer där utformning och struktur anpassas till rådande omständigheter. I projektet fanns det en klar koppling till utformandet av ett Drömatlas vilket projektledningsgruppen valde att tolka som en form av kollektivt resultat av flera drömsamtal men där dessa drömsamtal då hade ett särskilt fokus. Inte ett fokus utifrån ett definierat problem utan utifrån en uttalad roll och/eller verksamhets- och kompetensutvecklingsbehov. bruset egentliga erfarenheter frågar förlorad inre lyssnar lätt bort nyfiken nyfikenhet støj faktiske erfaringer spørger tabet indre lytter nemt væk nysgerrig nysgerrighed närvarande oplogade rådande strikt stödja upptäcka utifrån valde öppen tilstedeoerhörda ekstreme uplukket nuværende strengt understøtte opdage ved valgte åben 19

20 Eftersom projektets primära målgrupp har varit de professionella medarbetarna så var utgångsläget deras respektive yrkesroller. Behovet av att föra någon form av anteckningar under samtalet har varit tydligt men inte i vilken form. Nedan presenteras ett sätt. Oavsett om drömsamtalen ska sammanställas i en drömatlas eller inte behöver nyttan med att anteckna tydliggöras. Drömsamtalet behöver närhet och stillhet, aktivt lyssnande och mod att finnas i tystnaden. För några blir då möjligheten till paus det som öppnar upp. Vid ett drömsamtal så skapas ett lapptäcke av uttalande utifrån mirakelfrågan. Dessa kan skrivas ner utan inbördes ordning och/eller censur. När ni båda är överens om att nivå ett är klar går ni vidare till nivå två som är gruppen, familjen, vänkretsen eller annan relevant enhet. När den är klar så fortsätter ni till nästa kollektiva nivå som i en kommunal verksamhet kan vara förvaltningen. För att tydliggöra samtalets syfte ytterligare kan man säga att det exakta innehållet i vad som förmedlas inte är det centrala utan att det sägs utifrån en inre övertygelse och kraft det vill säga inte är en intellektuell konstruktion. Återigen vägen är målet, det centrala är att skapa ett samtal som leder till den inre kraften. Inte att sammanställa så många uttalanden som möjligt. Annorlunda uttryckt: drömsamtalet är ett mål i sig, där syftet är att vandra vägen till den inre kraften. Väl där kan platsen undersökas och det som hittas kan sammanställas och användas konkret i kompetens- eller verksamhetsutveckling både på individ- och gruppnivå. Kvalitén på det som sammanställs står således i direkt paritet med kvalitén på det genomförda samtalet. Beroende på drömsamtalets syfte hanteras materialet på olika sätt. På samma sätt som projektet har provat några sätt att bearbeta de individuella drömsamtalen till en kollektiv drömatlas så kan enskilda drömsamtal sammanställas och bearbetas på olika sätt beroende på vad syftet med samtalet är. Om syftet är att skapa öppningar och ökad kontakt med någon så hanteras antecknandet, sammanställning och analys utifrån detta syfte och inte utifrån en fastlagd checklista. Sammanfattning Drömsamtalen har varit ett sätt att både uppmärksamma förväntningsmekanismerna och att utmana dem genom att erbjuda ett redskap för samtal. Utformandet av redskapet har skett utifrån ingredienserna lösningsfokus, mental träning och närvaro. Drömsamtalen har testats i samtal med såväl personal som representanter från den sekundära målgruppen, unga. Att i projektegna sammanhang testa nya metoder är självklart enklare än att introducera dem i redan etablerade sammanhang och verksamheter. Så har även varit fallet med Drömsamtalen. Även om synpunkterna generellt varit positiva från de som deltagit i utbildningstillfällena, eller på annat sätt kommit i kontakt med metodutvecklingen, så har också flera sagt att deras nuvarande arbetssätt inte tillåter den typ av ickefokuserade samtal. Det vill säga de samtal som förs med unga ska utgå ifrån vad vi vet om vilka insatser vi kan erbjuda idag. Vi är härmed tillbaka till en av de slutsatser som metoden utmanar, att samtal där vi redan vet var vi måste hamna kanske inte är effektiva om vi vill utveckla och stödja växande. De kanske bidrar till att cementera ett icke kreativt/effektivt sätt att närma sig utmaningen hög arbetslöshet bland unga från de aktuella områdena. Inom ramen för implementeringen av pilotprojektet Drömplatsen, kommer redskapet Drömsamtal att användas bland annat vid nyanställningar inom verksamheten. Kopplingen till drömsamtalens kollektiva nivå Drömatlas behöver utforskas närmare och i samarbete med personalen på Drömplatsen. Om syftet med arbetet är att sammanställa de individuella drömsamtalen till en gemensam drömatlas så är det nödvändigt att göra anteckningar. Fortfarande är dock svaret på frågan hur dessa ska se ut öppet. anteckna användas checklista frågan gemensam hanteras i sig lapptäcke oavsett notat bruges tjekliste spørgsmålet fælles håndteres selv patchwork uanset olika skrivas ner tystnaden utgångsläget utifrån uttalande vandra övertygelse forskellige skrives nedsyftet formål stillheden startpositionen ud fra erklæring gå overbevisning 20

SIU Social Inklusion af Unge i udsatte boligområder

SIU Social Inklusion af Unge i udsatte boligområder Förslag på utbildningar och metoder för professionella som arbetar med unga i utsatta bostadsområden. Forslag til kurser og metoder for professionelle der arbejder med unge i udsatte boligområder. Öresundsmodell

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kompletterande Aktör

Kompletterande Aktör VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Utvärdering av ESF-projektet Kompetenstid

Utvärdering av ESF-projektet Kompetenstid Utvärdering av projekt Kompetenstid Föreliggande rapport är en utvärdering av Kompetensutvecklingsprojektet Kompetenstid. Projektet har pågått från och med februari 2010 till och med juni 2011. Det genomfördes

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

CareSam. Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen

CareSam. Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen CareSam Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen Vad? Hur? Varför? Presentation Jonas Christensen, lektor i socialt arbete, projektledare Caresam jonas.christensen@mah.se Totalt

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

Lönesamtalet. Att tänka på

Lönesamtalet. Att tänka på Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Tillväxt Trosa Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Resultat Projekt Tillväxt Trosa har genomförts för att ge småföretagare och deras personal tillgång till högkvalitativ kompetensutveckling.

Läs mer

UGL. Utveckling av Grupp och Ledare. Kursens mål är att få ökad förmåga att: Eftersom organisationer består av människor

UGL. Utveckling av Grupp och Ledare. Kursens mål är att få ökad förmåga att: Eftersom organisationer består av människor UGL Utveckling av Grupp och Ledare Ledarskapskursernas kurs, förebilden och originalet. Om du bara ska gå en ledarskapskurs i ditt liv rekommenderar vi UGL. Genom konkreta upplevelser där både du och övriga

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %. ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Ventus Art Lunge Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. "VAL är ett utvecklingsprojekt för kulturarbetare och

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE Hur kan vi synliggöra barns lärande utan att bedöma barnen mot strävansmålen i läroplanen? Uppdraget är formulerat så att förskollärare ska följa

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Förenkla helt enkelt

Förenkla helt enkelt FÖR ER SOM GENOMFÖR Förenkla helt enkelt INFORMATION OM GENOMFÖRANDET Förenkla helt enkelt 1 Utbildningens syfte Ett bra lokalt företagsklimat bidrar till sysselsättning och att det skapas resurser till

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Nätverk för Lärande i glesbygd. Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk

Nätverk för Lärande i glesbygd. Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk Nätverk för Lärande i glesbygd Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk Nätverk Lärande i glesbygd Passet består av dels egen erfarenhet samt delar av den studie som finns i Nätverk som redskap

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Att bygga hållbara förändringar

Att bygga hållbara förändringar Att bygga hållbara förändringar Jag jobbar med individer, team och organisationer i förändring. Min roll är coachande. Jag utgår från att jag inte är svarsleverantör. Ni är specialisterna i er verksamhet.

Läs mer

Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad

Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad Gäller tillsvidare, revideras 2017 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning:

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Kollegial konsultation

Kollegial konsultation Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap

Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap G RÖNA SKÖNA LE DARSKAPET LEV SOM DU LÄR BRY DIG MÖJLIGGÖR Samtalsunderlag upptäck och lär tillsammans Detta samtalsunderlag är utformad som en s.k. lärgrupp

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,

Läs mer