Vård- och omsorgsarbete Bonnier Utbildning 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård- och omsorgsarbete Bonnier Utbildning 2008"

Transkript

1

2 Vård- och omsorgsarbete Bonnier Utbildning 2008 Författare: Monica Imborn, Britta Åsbrink Best.nr Studiehandledningen omfattar 20 studieenheter. Dessa utgår från målen i kursen Vård- och omsorgsarbete. I studiehandledningen finns varierande uppgifter som hjälper den studerande att nå målen. Arbetet med studieuppgifterna kan ske både individuellt och i grupp. Börja med att läsa igenom det aktuella kapitlet i boken innan du gör studieuppgifterna. I kursmålen används begreppet eleven. Vi har valt att använda begreppet den studerande, eftersom kursen är avsedd för studerande inom ungdomsgymnasium och vuxenutbildning. Innehållsförteckning Kursplan s. 2 Kapitel 1 s. 4 Kapitel 2 s. 7 Kapitel 3 s. 9 Kapitel 4 s. 11 Kapitel 5 s. 14 Kapitel 6 s. 16 Kapitel 7 s. 17 Kapitel 8 s. 19 Kapitel 9 s. 20 Kapitel 10 s. 22 Kapitel 11 s. 24 Kapitel 12 s. 26 Kapitel 13 s. 28 Kapitel 14 s. 30 Kapitel 15 s. 31 Kapitel 16 s. 33 Kapitel 17 s. 35 Kapitel 18 s. 37 Kapitel 19 s. 39 Kapitel 20 s. 40 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja Aronsson Tel Barbro Modin-Svensson Tel: Bonnier Utbildning Box Stockholm Tel Fax

3 OMV Vård- och omsorgsarbete 200 poäng inrättad SKOLFS: 2008:18 Mål för kursen Kursen ska ge grundläggande kunskap om omvårdnad och social omsorg och erfarenhet av vård- och omsorgsarbete samt inblick i andra människovårdande yrken. Kursen ska även ge kunskap om vad som avgränsar och förenar omvårdnad och social omsorg. Kursen ska ge kunskap om och lyfta fram etiska aspekter inom vård- och omsorgsarbete. Kunskap i olika sätt att möta och kommunicera med människor i olika vård- och omsorgssituationer är också ett mål för kursen. Kursen ska ge kunskap om det normala åldrandet fysiskt, psykiskt och socialt. Kursen ska också ge kunskap om och erfarenhet av funktion och skötsel av vanligt förekommande inredning och teknisk utrustning samt apparatur. Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Den studerande skall ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg ha kunskap om lagar och organisation som styr olika verksamheter inom vård och omsorg ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa ha kunskap om och förstå hur människors erfarenhet kan utnyttjas i möte och kommunikation förstå rehabiliteringens betydelse inom vård och omsorg ha kunskap om och erfarenhet av att arbeta utifrån ergonomiska, hygieniska, estetiska och miljömässiga utgångspunkter ha kunskap om och erfarenhet av att utföra munvård och förstå betydelsen av egenvård ha kunskap om och erfarenhet av vanligt förekommande tekniska hjälpmedel, deras funktion och skötsel samt förstå samspelet mellan människa och teknik. 2

4 Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Den studerande beskriver omvårdnad och social omsorg utifrån olika begrepp om hälsa. Den studerande utför med handledning och tillsammans med andra vård- och omsorgsuppgifter med utgångspunkt från att varje människa är unik. Den studerande beskriver och diskuterar hur organisation, hygien och ergonomi kan påverka vård och omsorg. Den studerande ger exempel på och diskuterar etiska och estetiska aspekter i vård och omsorg. Den studerande redogör för och tar hänsyn till rådande lagstiftning och lokala säkerhetsföreskrifter i vård- och omsorgsarbete. Den studerande hanterar på ett för arbetet relevant sätt inredning, apparatur och tekniska hjälpmedel. Den studerande redovisar och diskuterar erfarenhet av och kunskap om möten och kommunikation med människor inom vård och omsorg. Kriterier för betyget Väl godkänt Den studerande ger exempel på samspel mellan människa, miljö och teknik. Den studerande diskuterar vård och omsorg utifrån olika teoretiska perspektiv. Den studerande utför i samspel med andra vård- och omsorgsuppgifter och begär vid behov adekvat stöd och hjälp. Den studerande uppfattar och formulerar andras behov av vård och omsorg. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Den studerande reflekterar över och jämför olika förhållningssätt i vård och omsorg utifrån erfarenhet av och kunskap om omvårdnad och social omsorg. Den studerande finner och prövar alternativa lösningar tillsammans med andra i vård- och omsorgssituationer. 3

5 Kapitel 1 Hälsa och livskvalitet Delmål Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa. När du läst kapitlet Hälsa och livskvalitet ska du kunna förstå vad begreppen hälsa och livskvalitet innebär. Reflektera över hur hälsa och livskvalitet kan se ut för olika människor t.ex. barn, unga, vuxna och äldre. Du ska också känna till vad samhället gör och hur organisationen kring hälsofrågor ser ut. Hälsa kan beskrivas på olika sätt. Det är en subjektiv upplevelse. För en del innebär hälsa att känna sig harmonisk och ha en god kondition. För andra kan det vara motsats till sjukdom och lidande. Begrepp Hälsodefinition KASAM Livskvalitet Meningsfullhet Självkänsla Trygghet Fysiologiska behov Psykologiska behov Sociala behov Existentiella/andliga behov 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord 2. Vad innebär begreppet hälsa för dig? Motivera dina svar. 3. Redogör för definitioner av hälsa enligt: a) WHO b) Britt Johansson c) Katie Eriksson 4. Vad menar Aaron Antonovsky med begreppet KASAM? 5. Vilka olika behov beskrivs i Maslows behovstrappa? 6. Hur definiererar Siri Næss begreppet livskvalitet? 7. Vad innebär god livskvalitet för dig? 8. Beskriv skillnaden mellan en hälsoprofil och hälsoundersökning. 9. Vilka hälsomål har Sverige antagit? 10. Vilket ansvar har stat, landsting och kommun för att medborgarna ska uppnå en god hälsa? 11. Hur arbetar din kommun för att förbättra hälsoläget för de boende i kommunen? 4

6 Reflektera och diskutera över 1. Vilken av de hälsodefinitioner, som beskrivs i boken, stämmer överens med din uppfattning om hälsa. Diskutera dina svar i din studiegrupp eller med dina kurskamrater. 2. Utgå från Maslows behovstrappa s. 15 och skriv ner vad de olika behoven innebär för dig. Jämför sedan dina behov med dina kurskamraters. 3. Vad kan du göra för att upprätthålla god hälsa för a) Johan, 35 år, som är förlamad i höger sida och har talsvårigheter (afasi) efter en stroke b) Samira, 45, som är sjukskriven på grund av rygg- och nackbesvär efter 20 år som undersköterska c) Paavo, 79 år, storrökare med svår kärlkramp som nyligen flyttat till ett äldreboende d) Dig själv? 4. Läs om globala hälsotrender på s. 27 och gör jämförelser med hur det var Sverige för 100 år sedan. Vilka likheter och skillnader kan du finna? 5. Föreställ dig att du har en funktionsnedsättning som gör att du blir tvungen att använda rullstol. Vad tror du att du behöver för att uppnå en god livskvalitet? Ta reda på 1. Använd någon sökmotor på nätet och ta reda på vilka andra definitioner det finns på livskvalitet. 2. Hur ser barns hälsa ut i Sverige idag? 3. Hur ser ungdomars hälsa ut i Sverige idag? 4. På s. 19 i boken kan du läsa om att främst unga kvinnor lider av psykisk ohälsa. Ta reda på vilka sjukdomar som leder till sjukskrivning av unga kvinnor. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni anser samhället bör göra för dessa unga kvinnor. 5. Ta reda på medelåldern för kvinnor och män i Japan, Sydafrika, Australien, Ecuador, Thailand, Ryssland och USA. Jämför med medelåldern för kvinnor och män i Sverige. 6. Vilka skillnader ser du och vad kan orsakerna till dessa vara? 7. Ta reda på hur man i din kommun arbetar med insatser för att bevara och förbättra de äldres hälsa. 5

7 Fallbeskrivning Anna, 80 år, är änka sedan två år. Hon bor i en trerumslägenhet där hon bott i 20 år. Anna känner sig frisk, men har lite ont i lederna ibland. Hennes väninnor har fått hälsoproblem och de träffas inte lika ofta som tidigare, vilket Anna saknar. Hennes enda dotter bor i Norrland. Hon försöker hälsa på Anna så ofta hon kan. Eftersom dottern arbetar heltid och har familj vill inte Anna besvära henne för mycket. Framförallt tycker Anna det trist att äta själv, så hon slarvar ofta med maten. Hon har slutat gå långa promenader, särskilt på vintern, då hon är rädd för att halka och bryta armar och ben. 1. Reflektera kring Annas hälsa och livskvalitet. 2. Var i Katie Erikssons hälsokors vill du placera in Anna? 3. Vilka råd skulle du ge Anna för att hon skulle få ett högre KASAM? 6

8 Kapitel 2 Friskvård Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa. I det här kapitlet får du lära dig vad friskvård är och vilka faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Du får kunskaper om kostens och motionens betydelse för att må bra. Kunskaper om sex, samlevnad och sexuellt överförbara sjukdomar tas upp i detta kapitel. Du ska känna till hur rökning och alkohol påverkar hälsan, vilka skador detta ger och vart man kan vända sig för att få hjälp att sluta röka och minska alkoholkonsumtionen. Begrepp Kostcirkel Nyckelhål Kravmärkning Atkinsdiet GI-metod Stenålderskost 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vilka näringsämnen behöver vi för att må bra? 3. Vad betyder symbolen Nyckelhålet? 4. Vilken mat innehåller mycket fibrer? 5. Hur ska du servera en måltid enligt tallriksmodellen? 6. Vilka kunskaper och samtalsämnen anser du att man ska ta upp i skolans sexualundervisning? 7. Hur kan man minska alkoholkonsumtionen hos ungdomar? 8. Hur kan vi få unga att avstå från att börja röka? Reflektera och diskutera 1. Diskutera i studiegruppen vilka för- och nackdelar ni tror att det finns med: a) stenålderskost b) GI-metoden? 2. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater om när sex kan kännas kravfullt och påtvingat. 3. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater påståendet: Motion är viktigt för hälsan, men hur ska man hinna med. 4. Diskutera påståendet: En person med funktionsnedsättning har inte rätt sex. 5. Diskutera påståendet: Personer som bor på äldreboenden har inte rätt till sex. 6. Vad kan du göra och vart kan du vända dig när du misstänker att din kompis har börjat använda narkotika? 7

9 7. Arbeta enskilt eller i grupp: a) Vilka positiva konsekvenser skulle det få för folkhälsan om man kunde köpa vin, sprit och starköl i livsmedelsaffären? b) Vilka negativa konsekvenser skulle det få om man kunde köpa vin, sprit och starköl i livsmedelsaffären? 8. Vilka konsekvenser kan oskyddat sex få? 9. Vart skall du vända dig om du misstänker att du drabbats av en könssjukdom? 10. Brukaren som du hjälper ber dig köpa sexhjälpmedel. Vad gör du? Ta reda på 1. Gör en veckomatsedel enligt tallriksmodellen för en äldre person. 2. Ta reda på andra dieter/bantningsmetoder som används för att vi ska gå ner i vikt. Hur marknadsförs dessa metoder? 3. Ta reda på hur ungdomsmottagningen i din kommun informerar om sex och samlevnad. 4. Ta reda på hur många tonårstjejer och -killar som röker i Sverige och jämför med hur det är t.ex. i Norge och i USA. 5. Ta reda på tonårstjejers och - killars alkoholkonsumtion i dag och jämför den med alkoholkonsumtionen för 10 år sedan. 1. Vilka skillnader kan du se? 2. Vad tror du skillnaderna beror på? 3. Diskutera dina resultat i din studiegrupp eller med dina kurskamrater. 8

10 Kapitel 3 Kommunikation Delmål Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om och förstå hur människors erfarenheter kan utnyttjas i möte och kommunikation. I det här kapitlet får du lära dig olika sätt att kommunicera, samt vilka hinder som finns. Bra och fungerande kommunikation bygger på ömsesidighet, att personerna bekräftar varandra. Beröring och taktil stimulering kan öppna vägar för kommunikation när andra sinnen inte fungerar. Begrepp Kommunikation Verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation Dubbla budskap Fackspråk Dialekt Intimavstånd Personligt avstånd Umgängesavstånd Offentligt avstånd Beröring Taktil stimulering Bekräftelse 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vad menas med det goda samtalet? 3. Varför är det viktigt med beröring, särskilt hos äldre? 4. Beskriv med egna ord vad det innebär att lyssna aktivt. Reflektera och diskutera 1. När vi kommunicerar är det viktigt att budskapet når fram, men ibland sker missförstånd. Skriv ned dina reflektioner och tankar om vilka orsaker som hindrar att budskapet når fram. Diskutera med dina studiekamrater. 2. Läs om avstånd och närhet på s. 47 och intervjua sedan några personer, både yngre och äldre om hur de upplever det när någon kommer för nära. Skriv ned vad personerna upplevde. 3. Att bli bekräftad är en förutsättning för att det ska bli en bra och fungerande kommunikation. Berätta om en händelse där du kände dig bekräftad. 4. Läs i boken på s. 49 om taktil stimulering. a) Vad innebär taktil stimulering? b) Vilka effekter har taktil stimulering på olika personer? 9

11 Ta reda på 1. Ta kontakt med personal på ett äldreboende eller gruppboende för personer med demenssjukdomar. Ta reda på hur de arbetar med sång och musik tillsammans med de boende. Fallbeskrivningar: 1. Du kommer till Selma för första gången. Du försöker inleda ett samtal, men Selma vänder dig ryggen och visar inget intresse att vilja prata med dig. Hur gör du för att få ögonkontakt och få en bra kommunikation? 2. Disa är en spontan, aktiv och pratsam vårdare som ska gå till Gösta för första gången. Hon sätter sig bredvid honom och frågar hur natten varit. Gösta visar tydligt med sitt kroppsspråk att Disa kommit för nära. Han blir upprörd. Skriv och berätta hur Du skulle ha gjort i samma situation för att få igång en bra kommunikation. 3. Läs fallbeskrivningen om Göta på s. 52. Skriv ned hur du tycker att Ewa arbetar med Göta. 10

12 Kapitel 4 Funktionsnedsättningar Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg. I det här kapitlet får du lära dig vad som menas med funktionshinder och funktionsnedsättning. Du får kunskaper om vilka rättigheter till stöd och hjälp som en person med funktionsnedsättning har och vilka insatser samhället erbjuder. Kapitlet innehåller även grundläggande kunskaper om fysiska, psykiska, sociala, intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Begrepp Funktionsnedsättning Funktionshindrad Handikapp ICF-klassifikation Funktionstillstånd Fysisk, psykisk, social, intellektuell funktionsnedsättning Perception Personkrets 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vad menas med funktionsnedsättning? 3. Vad menas med funktionshinder? 4. Hur definierar WHO handikapp? 5. Ge exempel på förvärvade funktionsnedsättningar. 6. Ge exempel på medfödda funktionsnedsättningar. 7. Ge exempel på en psykisk funktionsnedsättning och hur den kan påverka personens vardag. 8. Ge exempel på social funktionsnedsättning och hur den kan påverka personens vardag. 9. Vilka personer tillhör personkretsen enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)? 10. Vad innebär följande insatser enligt LSS/LASS a) personlig assistent b) ledsagarservice c) avlösarservice d) boende i familjehem e) daglig verksamhet? 11. Vad innebär perceptionsnedsättning? 12. Beskriv en person som har a) tvångstankar b) tvångshandlingar. 11

13 13. Vilka förmågor har en person med a) grav utvecklingsstörning b) måttlig utvecklingsstörning c) lätt eller lindrig utvecklingsstörning? 14. Vilka symtom har ett barn med tidig autism? 15. Hur vill du beskriva ett barn som fått diagnosen ADHD? 16. Vilka olika skolformer finns för personer med intellektuella funktionsnedsättningar? Reflektera och diskutera 1. Diskutera i gruppen om det rimligt att en person med funktionsnedsättning ska behöva ta en varuhiss för att nå en cafeteria. 2. Tänk att du är rullstolsburen. Hur skulle du kunna ta dig i rullstol till: c) pizzarestaurangen caféet biografen livsmedelsaffären vårdcentralen biblioteket simhallen fotbollsplanen kommunkontoret/stadshuset busstationen tågstationen stormarknaden närbutiken kyrkan eller församlingslokalen? b) till vilka av ovanstående lokaler skulle du kunna ta dig med buss, spårvagn eller tunnelbana? 3. Intervjua en äldre person om hur man såg på personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar när hon eller han växte upp. 4. Läs fallbeskrivningen om Lena på s Vilka insatser enligt LSS anser du att Lena och hennes man behöver? Ta reda på 1. Gå in på och ta reda på vilken hjälp och organisationen erbjuder: a. den enskilde b. föräldrar c. syskon. 2. Sverige har ett mål att till år 2010 ska offentliga lokaler, allmänna platser och myndigheter vara tillgängliga för alla. Ta reda på hur långt man kommit med tillgänglighet för alla i din kommun. 12

14 Fallbeskrivning Ibrahim, 22 år, sitter i rullstol efter en motorcykelolycka. Han är förlamad från midjan, men klarar sig själv ganska bra. Ibrahim bor i en handikappanpassad lägenhet och klarar det mesta själv. Han får hjälp med städning, tvätt och vissa inköp. Han arbetar på ett dataföretag och åker buss till arbetet. Ibland måste han åka färdtjänst t.ex. när han ska åka och besöka vänner som bor utanför staden. Han avskyr att vara beroende av färdtjänst och önskar att han hade en handikappanpassad bil så han kunde köra själv. Ibrahim anser sig inte ha råd med det. a) Utgå från det internationella klassifikationssystemet ICF och beskriv Ibrahims funktionstillstånd och funktionshinder b) Hos vilken myndighet ska Ibrahim ansöka om bidrag till en handikappanpassad bil? c) Vilka krav ställs på en person som ansöker om bidrag till en handikappanpassad bil? d) Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur man kan förbättra tillgängligheten i närområdet/närmiljön för Ibrahim. 13

15 Kapitel 5 Rehabilitering Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - förstå rehabiliteringens betydelse inom vård och omsorg. I det här kapitlet får du lära dig vad habilitering och rehabilitering innebär och vilka rehabiliteringsmetoder som används. I kapitlet får du också läsa om hur olika myndigheter ska samverka kring de olika rehabiliteringsinsatserna. Begrepp Habilitering Rehabilitering Medicinsk, psykiatrisk, social, arbetslivsinriktad, vardagsrehabilitering Rehabiliteringsplan 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Förklara skillnaden mellan begreppen rehabilitering och habilitering. 3. Vad menas med medicinsk, psykiatrisk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering? 4. Vad är en rehabiliteringsutredning? 5. Vad är en habiliteringsplan? 6. Vem ansvar för att det görs en a) rehabiliteringsutredning? b) en rehabiliteringsplan? c) en habiliteringsplan? 7. Vad innebär vardagsrehabilitering? Vad är syftet med vardagsrehabilitering? 8. Vad innebär ett rehabiliterande förhållningssätt? 9. Läs fallbeskrivningen på s. 62. Vilken rehabilitering anser du att Lena behöver så att hon, så långt det är möjligt, kan bevara sitt funktionstillstånd (se s. 57)? Reflektera och diskutera 1. På s. 81 kan du läsa om vardagsrehabilitering. a) vilka positiva effekter får vardagsrehabilitering för brukaren? b) vilka positiva effekter får vardagsrehabilitering för anhöriga och närstående? 2. Ge förslag på hur du kan arbeta med vardagsrehabilitering hemma hos Lena (s. 62). 14

16 Ta reda på 1. Ta reda på vilka rehabiliteringsmetoder din kommun erbjuder personer med a) fysiska b) psykiska c) sociala d) intellektuella e) neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 3. Ta reda på hur landsting/region och kommun ska samverka utifrån föreskriften SOSFS 2007: Ta reda på hur samverkan för rehabilitering mellan landsting/region och kommun är organiserad i din kommun. 5. Ta reda på hur samverkan för habilitering mellan landsting/region och kommun är organiserad i din kommun. Fallbeskrivning Helmi, 86 år, är hemma igen efter att ha vårdats på sjukhuset efter ett lårbensbrott. Det är viktigt att Helmi kommer igång med träning så att hon själv kan klara att sköta sina vardagssysslor. Personalen försöker arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Helmi är arg och ledsen. Hon tycker att, när man är 86 år och har arbetat hårt hela sitt liv, ska man få bli lite bortskämd av personalen. Dessutom vill hon ha lite sällskap. Helmis dotter tycker likadant. Reflektera och diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni ska motivera Helmi till att göra så mycket som möjligt själv när hon sköta sin personliga hygien och sina hushållssysslor. 15

17 Kapitel 6 Tekniska hjälpmedel Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om och erfarenhet av vanligt förekommande tekniska hjälpmedel deras funktion och skötsel samt förstå samspelet mellan människa och teknik. I det här kapitlet får du lära dig om vanliga tekniska hjälpmedel, hur de fungerar och hur de ska skötas, samt förstå vikten av samspelet mellan brukaren och det tekniska hjälpmedlet. I kapitlet får du även kunskaper om hur it-stöd används inom vård och omsorg. Begrepp Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelscentral Hjälpmedelsförråd ADL Samspel mellan teknik och individ Kognitiva hjälpmedel 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vem ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får hjälpmedel? 3. Vad innebär förskrivningsrätt? 4. Vilken uppgift har Hjälpmedelsinstitutet? 5. Ge exempel på hjälpmedel som underlättar för vårdpersonal. 6. Ge exempel på begåvningsstödjande/kognitiva hjälpmedel. 7. Vilka hjälpmedel kan man köpa på Apoteket? Reflektera och diskutera 1. Vilken betydelse har it-hjälpmedel inom vård och omsorg för patienten/brukaren? 2. Vilken betydelse har it-hjälpmedel inom vård och omsorg för personalen? 3. Studera bilden på s. 86. a) vilka funktioner tror du den äldre kvinnan på bilden vill ha i sin mobiltelefon? b) vilka funktioner borde finnas i mobiltelefoner som används av personal? 4. Vilka fördelar finns det med it-stöd inom vård och omsorg? 5. Vilka nackdelar finns med it-stöd inom vård och omsorg? 6. Studera bilden på s. 91. Varför tror du att den äldre kvinnan har trygghetslarm? Ta reda på 1. Ta reda på vem brukaren ska vända sig till för att få de hjälpmedel som finns uppräknade på s Ta reda på vilka mobiltelefoner som anses vara anpassade för äldre. 3. Ta reda på om mobiltelefon kan förskrivas som hjälpmedel. 4. Ta reda på vilka it-stöd man använder inom vård och omsorg i din kommun. 5. Ta reda på vilka hjälpmedel som Hjälpmedelsinstitutet utvecklar inom projektet Teknik för äldre. 16

18 Kapitel 7 Gerontologi Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om det normala åldrandet fysiskt, psykiskt och socialt. I det här kapitlet får du kunskaper om det fysiska, psykiska och sociala åldrandet. I kapitlet får du även läsa om hur äldre med utländsk bakgrund upplever sin situation i sitt nya hemland. Du får lära dig om riskfaktorer för fallolyckor och hur man förebygger fallolyckor. Begrepp Gerontologi Geriatrik Kronologisk ålder Biologisk ålder Psykologisk ålder Social ålder Sensoriskt minne Arbetsminne Långtidsminne Episodiskt minne Semantiskt minne Motoriskt minne Gerotranscendens Rollförändring 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. I vilka åldrar brukar man dela in livet? 3. Hur påverkar det fysiska åldrandet: a. skelett, leder och muskler b. lungorna c. könsorganen d. sinnesorganen? 4. Vilka olika minnesfunktioner har vi? 5. Hur påverkar åldrandet våra minnesfunktioner? 6. Vilka är riskfaktorerna för fallolyckor? 7. Vilka fördelar har höftskyddsbyxan? 8. Hur kan du förebygga fallskador? 9. I vilka olika faser indelas livet enligt Erik H Eriksons teorier? 10. På s. 107 kan du läsa om den åttonde åldern. Hur tror du livet förändras efter 65? 11. Vad menas med gerotranscendens? 17

19 Reflektera och diskutera 1. Läs fallbeskrivningen på s. 97 och diskutera följande i studiegruppen eller med dina kurskamrater: a) varför tror ni att Inga ägnar sig åt ideellt arbete? b) vilket stöd kan Inga behöva av kommunen när hon hjälper Anna? 2. Diskutera Mats Lindgrens påstående på s. 110 som pensionärer går de in i sin andra frihetsperiod 3. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni tror att en persons roller och sociala nätverk kan förändras i den tredje åldern. 4. Vilka för- och nackdelar tror du att det är om äldre med utländsk bakgrund bor på äldreboenden som bara är avsedda för personer med samma trosuppfattning och kultur? 5. Läs studieuppgiften 8 på s. 114 och diskutera frågeställningarna i studiegruppen eller med dina kurskamrater. Ta reda på 1. Intervjua en äldre person och ställ frågor om hans/ hennes: a) barndom b) skoltid c) ungdomstid d) familj och barn e) yrkesliv f) pensionärsliv. Redovisa i din studiegrupp eller för dina kurskamrater. 2. Intervjua en äldre person med utländsk bakgrund och ställ frågor om hur det är att åldras i det nya hemlandet. 3. Ta reda på vilka olika forskningsprojekt som pågår i Sverige. Sökord: äldreforskning, snac, gerontologisk forskning. 18

20 Kapitel 8 Anhörigomsorg Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om och förstå hur människors erfarenhet kan utnyttjas i möte och kommunikation. I det här kapitlet får du läsa om anhörigomsorg. Du får också läsa om vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns för anhörigvårdare. Begrepp Informell omsorg Anhörigvårdare Anhöriganställning Avlösarservice Anhörigkonsult Dagverksamhet Korttidsboende 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Hur är dagverksamheten uppbyggd i din kommun? Vilka aktiviteter finns? 3. Erbjuds anhörigvårdare hjälp och stöd från intresseorganisationer, ex. Svenska Kyrkan? Vilken hjälp, stöd kan de få? 4. Hur fungerar avlösarservice i din kommun? Reflektera och diskutera 1. När anhörigvårdaren behöver avlösning i hemmet är det hemtjänsten som ansvarar för detta. Hur skapar man en bra avlösning i hemmet? Diskutera med dina studiekamrater. 2. Läs berättelsen om Anna och Hugo på s Hennes man är mycket beroende av hennes hjälp och det var inte så här de tänkte att det skulle vara att åldras tillsammans. Skriv ned dina reflektioner kring hur Anna kan uppleva sin livssituation. Ta reda på 1. Ta reda på om det finns en anhörigkonsulent i din kommun, och vilka arbetsuppgifter som ingår i den befattningen. 19

21 Kapitel 9 Vård och omsorg Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg - ha kunskap om vad som avgränsar och förenar omvårdnad och social omsorg. I det här kapitlet får du läsa om vårdens och omsorgens historia och hur yrkesrollen har utvecklats. Du får även kunskap om vad begreppen vård, omvårdnad och social omsorg betyder. Du får också lära dig om olika människovårdande yrken, vad som ingår vård- och omsorgsuppgifterna samt om kontaktmannaskap. Begrepp Definition Vård Omvårdnad Omsorg Social omsorg Yrkesroll Kontaktmannaskap 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Varför blev Florence Nightingale världsberömd? 3. Hur togs sjuka, gamla och föräldralösa barn omhand under medeltiden? 4. Vilka viktiga sociala reformer genomfördes under 1900-talet? 5. Vad innebär Virginia Hendersons definition av omvårdnad? 6. Vad innebär Katie Erikssons definition av omvårdnad? 7. Vad innebär Top-down-modellen? 8. Vad innebär Bottom-up-modellen? 9. Vilka uppgifter ingår i a) omvårdnadsuppgifter b) medicinska uppgifter c) omsorgsuppgifter d) sociala uppgifter e) administrativa uppgifter? 10. Vad innebär genombrottsmetoden? 11. Vilka uppgifter har en kontaktperson? 20

22 Reflektera och diskutera 1. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni anser att vården och omsorgen har förändrats under de senaste 100 åren. 2. Diskutera i studiegruppen eller med dina kurskamrater hur ni tror att framtidens vård och omsorg kommer att vara organiserad och finansierad. 3. Förklara vad Doris Carnevali menar med att det ska finns balans mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. 4. Studera bilden på s Varför tror du att barnen vistades på barnhemmet? 5. Hur ska du utföra omvårdnaden av patienten om du utgår från Doris Carnevalis definition av omvårdnad? 6. Hur ska du utföra omvårdnaden av patienten om du utgår från Katie Erikssons definition av omvårdnad? 7. På s. 134 kan du läsa om den sociala omsorgens arena. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni anser att denna arena kan innehålla? 8. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater skillnaden mellan professionellt relationsarbete och vardagliga relationer. 9. Reflektera över och diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater eventuella svårigheter som ni kan möta som kontaktperson. 10. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni tror att värdighetsgarantin kan innebära för brukaren/patienten. Ta reda på 1. Ta reda på olika forskningsområden inom a) omvårdnad b) social omsorg c) vård och omsorg. Fallbeskrivningar Lennart, 69 år, är förlamad i båda benen efter en arbetsolycka och använder rullstol. Han är skild sedan många år, har ett barn och tre barnbarn. Intressen: fotboll och fiske. Margareta, 87 år, pensionerad lärare. Margareta har inte varit gift och har inga barn. Hon har hjärtbesvär, nedsatt syn och astma samt använder rullator. Intressen: konst, läsning och handarbete. Erkki, 76 år, pensionerad industriarbetare. Erkki har KOL och diabetes. Han använder rullstol efter en amputation av höger fot. Intressen: bridge och broderi. Vilka aktiviteter skulle du föreslå om du var kontaktperson för Lennart, Margareta och Erkki? 21

23 Kapitel 10 Lagar inom vård och omsorg Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om lagar och organisation som styr olika verksamheter inom vård och omsorg. I det här kapitlet får du kunskaper om vilka lagar som reglerar arbetet i hälso- och sjukvård, socialtjänst, tvångsvård inom socialtjänst och psykiatri. I kapitlet ingår även kunskaper om vårdpersonalens skyldigheter att rapportera om patienten/brukaren utsatts för skada eller bristande omsorg samt kunskaper om tystnadsplikt och sekretess. Begrepp Ramlag Rättighetslag Tvångslag Självbestämmande Integritet Humanistisk människosyn Kvalitet Bistånd Delegering Formell kompetens Reell kompetens 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vad menas med att Hälso- och sjukvårdslagen är ramlag? 3. Vad menas med att Hälso- och sjukvårdslagen är skriven utifrån en humanistisk människosyn? 4. Vilka är kraven på en god hälso- och sjukvård? 5. Vilka bestämmelser finns angivna i 2a, 2b Hälso och sjukvårdslagen? 6. Vad innebär att kommunens socialtjänst har det yttersta ansvaret för sina kommuninnevånare? 7. Vilka uppgifter har socialnämnden? 8. Vilka insatser kan beviljas enligt Sol 4 kap. 1? 9. Vad innebär Lex Sarah? Fr.o.m. 10 juli-08 finns nya föreskrifter och allmänna råd angående Lex Sarah. Vilka är förändringarna? 10. Hur görs anmälan enligt Lex Sarah? 11. Vad menas med formell kompetens och reell kompetens? 12. Vilka är de allmänna skyldigheterna som regleras i LYHS? 13. Vad innebär delegering? 14. Vem får delegera en arbetsuppgift? 15. Vad ska ett delegationsbeslut innehålla? 16. Vilka bestämmelser gäller vid delegering av läkemedel? 17. Vilka händelser är personalen skyldiga att anmäla enligt Lex Maria? 18. Redogör för vad sekretesslagen innebär. 22

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering Studiehandledning till Rehabilitering och habilitering av Stefan Caplan och Hannu Sparre, Andra upplagan, andra tryckningen, Bonnier Utbildning 2010. Best.nr. 622-7996-7 Denna studiehandledning omfattar

Läs mer

Studiehandledning till. Vård- och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning 2011. Författare: Monica Imborn, Britta Åsbrink

Studiehandledning till. Vård- och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning 2011. Författare: Monica Imborn, Britta Åsbrink Studiehandledning till Vård- och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning 2011 Studiehandledningen omfattar 11 kapitel och är skriven för GY 2011. Kapitlen utgår från kursmålen i Vård och omsorg samt ämnesmålen

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Servicedeklaration för Vård och omsorg

Servicedeklaration för Vård och omsorg för Vård och omsorg Biståndsbedömning Hemtjänst Hemsjukvård Äldreboende Anhörigstöd Gruppboende LSS Personlig assistans Stödinsatser LSS Daglig verksamhet LSS Korttidsverksamhet LSS Korttidsvård (AKKVA)

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun!

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! Organisationen Socialförvaltningen ansvarar över att alla som bor eller tillfälligt vistas i kommunen

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget ÄLDREASSISTENT Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT Om människosyn, värdegrund och bemötande Vårdförlaget I samma serie: Ola Polmé & Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal vana Charlotte Roos: Delaktighet

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Riktlinjer för avvikelsehantering inom Hedemora kommuns vård och omsorg

Riktlinjer för avvikelsehantering inom Hedemora kommuns vård och omsorg HEDEMORA KOMMUN Kommunfullmäktige 2003-04-24, 66 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2003-02-05 Riktlinjer för avvikelsehantering inom Hedemora kommuns vård och omsorg Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg Vård-SFI Studieinnehåll Norra Mellansverige Lära och utvecklas tillsammans SFI Vård och omsorg Förberedande program för Omvårdnadsprogrammet Bakgrund Tanken med att starta en kurs inom SFI vård och omsorg

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer