STENUNGSUNDS KOMMUN NÖSNÄS 1:89 M.FL. Detaljplan. PM, Geoteknik

Transkript

1 STENUNGSUNDS KOMMUN NÖSNÄS 1:89 M.FL. Detaljplan PM, Geoteknik Göteborg Ärendenr Handläggare David Scherman/Mattias Magnusson GEO-gruppen i Göteborg AB Telefon: Fax: Hemsida: Org.nr: Marieholmsgatan info@geogruppen.se Göteborg

2 Ärendenr STENUNGSUNDS KOMMUN NÖSNÄS 1:89 M.FL. Detaljplan PM, Geoteknik 1 Objekt Planerad anläggning Befintliga förhållanden Markförhållanden Grundvatten Sättningar Grundläggning Stabilitet och rasrisk Objekt På uppdrag av Stenungsunds kommun har GEO-gruppen AB utfört en geoteknisk utredning för det rubricerade projektet. Resultaten av fält- och laboratorieundersökningarna redovisas i en separat handling: GEO-gruppen AB, , Stenungsunds kommun, Nösnäs 1:89 m.fl., Detaljplan, Geoteknisk utredning, Markteknisk undersökningsrapport (MUR), Ärendenr Planerad anläggning En geoteknisk undersökning har utförs inför genomförandet av en ny detaljplan. Planförslaget ger möjlighet till uppförandet av 39 nya villor inom planområdet. Inom området planeras även lokalgator samt en huvudgata/anslutningsväg. En mindre del av området skall utgöras av naturmark. Ett genomförande av planförslaget kommer ställvis att leda till relativt stora förändringar av markens nivå. I den norra delen där anslutningsvägen skall anläggas finns markerade höjdpartier där berget går i dagen. Inom detta område skall marknivån sänkas med som mest ca 5 meter. Utanför bergområdet kommer marknivån sänkas med som mest ca 2 meter. Marknivåsänkningen avtar med avståndet från bergpartiet och kommer att utföras i friktionsjord (i huvudsak fast lagra sand och morän). Planerad nivå för lokalgatan i öst innebär att marknivån på delar av sträckan sänks med som mest 3 meter och på andra delar av sträckan höjs med som mest 3 meter. Marknivån inom angränsande tomter skall anpassas till lokalgatan varvid även marknivån väster om lokal gatan höjs med som mest 3 meter. Enligt erhållet kartmaterial skall en stödmur eller liknande uppföras mot tomtmarken i öst där marknivåsänkningen inom lokalgatan är som störst. P:\2015\ \15221\PM docx

3 Ärendenr Marknivåförändringen skall utföras inom områden som utgörs av berg i dagen eller friktionsjord som i huvudsak är fast lagrad. Inom den resterande delen av planområdet, bland annat inom den före detta ängsmarken där fastmark ej förekommer, kommer endast en begränsad höjning av marknivån utföras. 3 Befintliga förhållanden Planområdet är ca 5,6 hektar stort och omgärdas av skogsmark, berg i dagen samt gamla och nya bostadsområden. Den södra och central delen av planområdet utgörs av före detta ängsmarks som delvis är igenväxt med sly. Ängsmarken omgärdas i väster, norr och söder i huvudsak av skogsmark och berg i dagen vilket också utgör en stor del av planområdet. Skogsmarken har tidigare delvis avverkats men inom den avverkade delen växer nu tät sly. Ängsmarken angränsar i söder till ett befintligt bostadsområde som är beläget utanför planområdet. Bebyggelsen inom planområdet utgörs av bostadsfastigheter Nösnäs 1:111 och 1:128. En grusväg förbinder dessa fastigheter med en asfalterad gata längst i söder. Inom ängen är marken relativt plan och marknivån varierar mellan meter. Skogs- och bergpartiet karaktäriseras av lutande terräng och marknivån varierar mellan meter. I väster finns en nästan vertikal bergvägg. 4 Markförhållanden Planområdet kan delas upp i 3 olika delar (se G201). En del utgörs av berg i dagen, en del av fastmark och en del som ej är fastmark (i huvudsak före detta ängsmark). Inom fastmarkområdet utgörs jordlagren under det naturliga ytlagret i huvudsak av friktionsjord som vilar på berggrunden. Torrskorpefast lera förekommer dock ställvis. Inom delen som ej utgörs av fastmark består lagerföljen under det naturliga ytlagret i huvudsak av lera som underlagras av friktionsjord ovan berggrunden. Ställvis förekommer dock ett lager friktionsjord (sand) ovan leran. Det naturliga ytlagret utgörs i huvudsak mulljord med varierande halter av sand, silt och lera. Även mullhaltig sand och lera förekommer. I undersökta punkter varierar det naturliga ytlagrets tjocklek mellan 0,3-1,0 meter. Lerans mäktighet i undersökta punkter varierar mellan 0 till ca 10 meter. Leran är torrskorpefast ner till mellan ca 1,5-3,0 meters djup. Där under har den okorrigerade skjuvhållfastheten uppmätt på 2,5-6,0 meters djup till kpa. En sammanställning av skjuvhållfastheten korrigerad för en antagen konflytgräns på 70% redovisar i bilaga 2 i tillhörande MUR. Leran är till stor del siltig vilket gör den erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. På större djup än ca 6-7 meter bedöms leran vara skiktad med silt och sand. I punkt 16 har lera med varierande halter av sten, grus och sand provtagits på 3,0-5,0 meters djup. Materialet bedöms ha moränkaraktär och en hög hållfasthet. Friktionsjorden utgörs dels av sand och dels av morän. Inom delar av området överlagrar sandlagret moränen och inom andra delar överlagrar den leran. Ställvis vilar sanden eventuellt direkt på berggrunden. Sanden innehåller varierande halter av grus och silt. I en provtagningspunkt är silt den dominerande jordarten. Moränen utgörs i provtagningspunkterna av siltig sandmorän. Friktionsjorden är erosionskänslig och P:\2015\ \15221\PM docx

4 Ärendenr flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Mäktigheten har ej bestämts men sonderingarna har trängt ner mellan ca 0-3 meter i friktionsjorden innan stopp mot sten, block eller berg registrerats. Bergets nivå har ej bestämts. Sonderingarna har utförts till stopp mot sten block eller berg ca 1-13 meter under markytan. Berget går i dagen inom delar av planområdet. 5 Grundvatten Fria vattenytor registrerades i provtagningshålen på mellan 0,1 till 2,0 meters djup Ett antal provtagningshål var torra i samband med undersökningen. Grundvattenytans läge har ej bestämts. De registrerad fria vattenytorna tyder dock på att grundvattnet ligger på en djupare nivå i förekommande slänter jämfört med den relativt plana ängsmarken. 6 Sättningar Förekommande mulljord och mullhaltig jord är erfarenhetsmässigt mycket sättningskänslig. Inom fastmarksområdet bedöms endast små sättningar uppstå vid måttlig belastning. Inom den del som ej utgörs av fastmark (i huvudsak ängsmarken) förekommer lera som ej är torrskorpefast. Leran sättningsegenskaper har inte bestämts. Den betraktas därför tillsvidare som normalkonsoliderad under rådande förhållanden. I en normalkonsoliderad lera ger alla påförda laster i form av till exempel byggnader, uppfyllnader eller en grundvattensänkning ger upphov till sättningar. För att bestämma sättningarna erfordras ostörd provtagning samt CRS-analys (sättningsanalys) i ett geotekniskt laboratorium. Dessutom måste portrycksprofilen i leran bestämmas. 7 Grundläggning Inom berg- och fastmarkområdet bedöms grundläggning av byggnader kunna utföras på berg eller packad sprängbotten/packad fyllning och/eller i den fasta jorden. Inom den del som ej utgörs av fastmark är sättningsförhållandena osäkra (se ovan). Byggnader bör därför grundläggas på pålar/plintar nerförda till berg eller fast botten. Alternativ kan eventuellt grundläggningen utföras med full lastkompensation. För att undersöka om byggnader kan markgrundläggas måste lerans sättningsegenskaper bestämmas. I samband med detaljprojekteringen, när byggnadernas läge i plan och höjd har bestämts, bör kompletterande undersökningar utföras för att kontrollera grundläggningsförhållanden närmare. 8 Stabilitet, rasrisk och erosion Inom den västra delen av området finns ett brant stående bergparti. Inom en mindre del av detta område är berget mycket sprickrikt (se ritning G201). För att förhindra ras inom det sprickrika området skall lösa stenar och block tas bort. Inom området pågår det ej någon erosion, men de permanenta schaktslänter som planeras skall erosionsskyddas då förekommande jordar till stor del är erosionskänsliga. Inom delen som ej utgörs av fastmark skall endast en begränsad höjning av marknivån utföras. Området är även relativt plant utan större nivåskillnader. Stabiliteten bedöms som tillfredsställande inom detta område. P:\2015\ \15221\PM docx

5 Ärendenr För den planerade anslutningsvägen i norr skall marknivån sänkas med somm mest ca 5 meter. Denna stor marknivåsänkning kommer att utföras inom områdenn med berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke. Utanför bergområdet kommer marknivå sänkas med som mest ca 2 meter. Marknivåsänkningen avtar med avstånderr från bergpartiet och kommer k utföras i friktionsjord (i huvudsak fastlagrad sand och morän). Stabiliteten bedöms somm tillfredställande inom detta område. Risken för ras i planerad bergsschakt skall kontrolleras vid schaktningstillfället. I den östra delen av planområdet planerass delvis relativt stora marknivåföräm ändringar. Längs delar av den planerade lokalgatan i öst skall marknivå sänkas med m 3 meter och längs andra delar höjas med 3 meter. Enligt erhållet kartmaterial skall en stödmur eller liknande uppföras mot tomtmarken i öst där marknivåsänkningen är som störst. Sänkningen kommer utföras inom ettt område med fast friktionsjord. Eventuellt kommer bergschakt krävas. Även marknivåhöjningenn kommer att utföras inom ett område med fast friktionsjord. På grund av att marknivån inom tomtmarken skall anpassas till den planerade lokalgatanan kommer även marknivå inom angränsande tomter höjas. Stabilitetsberäkningar har utförtss där stabilitetsförhållandena i den östra delen av planområdet bedömts vara somm mest ansträngda (se G201 samt bilaga 1-2). Stabilitetsberäkningarna har utförts i enlighet med IEG:s Rapport 4:2010 där erforderliga säkerhetsfaktorer med avseende på planläggning och detaljerad utredning är F c 1,7-1, 5, F komb 1,5-1,4 och F Φ 1,3. Beräkningsprogrammet som använts är Geosuite, (GS Stability , Beast 2003). Beräkningarna är gjorda med planerad marknivå (Kellgren Kaminsky, 2013). Fyllningen har förutsatts utgöras av packad friktionsjord utförd enligt anvisningarna i AMAA anläggning. Materialegenskaperna har valts och utvärderats med hjälp av utförda undersökningar samt s TK Geo. I slänten har vattenytan förutsatts f vara belägen i nivån medd den ursprungliga markytan och nedanför slänten i nivån med torrskorpans underkant. Inom den uppfyllda delen har dock vattenytan förutsatts vara belägen 1,0 till 1,5 meter under markytan vilket motsvara 1, 0 till 1,5 meter ovanför den ursprungliga markytan. Valda vattennivåer bedöms varaa på den säkra sidan. Marklaster har ansatts där de verkar ogynnsamt. Byggnaderna har antagits belasta marken med 15 kpa och trafiklasten på lokalgatan har tillskrivits 13 kpa över hela körbanan. Erhållna säkerhetsfaktorer harr beräknats till F c =1,77 (bilaga 1) och o F komb =1,74 (bilagaa 2) vilket innebär att stabiliteten är tillfredsställande under ovan givna förhållanden. David Scherman Mattiass Magnusson P:\2015\ \15221\PM docx

6 +38,40 (38,90) +31,25 (31,75) +33,00 +34,50 +29,00 +31,00 +26,00 +24,00

7 +38,40 (38,90) +31,25 (31,75) +33,00 +34,50 +29,00 +31,00 +26,00 +24,00

8 +39,5 NATUR +38,0 +32,0 GC-VÄG +40,0 LOKALGATA NATUR +26,5 NATUR +27,0 HUVUDGATA +24,5 GC-VÄG +25,0 LOKALGATA +26,5