Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg

Transkript

1 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg Årsredovisning 2003 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland Linköping Tel Fax

2 1 1. Presentation Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg (PrioriteringsCentrum) är en produktionsenhet inom landstinget i Östergötland. Verksamheten startade år Initiativtagare och huvudfinansiär är Nationella rådet för vårdpolitik som är ett samarbetsorgan mellan Socialdepartementet, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. PrioriteringsCentrum har ett nationellt uppdrag att: Bedriva forskning och utveckling av processer och metoder vid öppna prioriteringar. Bidra till kunskapsöverföring mellan akademi och praktisk vård och omsorg. Skapa forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Stimulera till ökad medvetenhet och debatt om prioriteringar. Avtalet mellan Landstinget i Östergötland och Nationella rådet för vårdpolitik gällde för perioden Anslaget för 2003 var 5 miljoner kronor. Våra uppdragsgivare har förlängt detta avtal att gälla ytterligare ett år under 2004 i avvaktan på en utvärdering av verksamheten. PrioriteringsCentrum har en styrelse bestående av följande medlemmar: beställarchef Gösta Andersson, Falun; förbundssekreterare Ann Hedberg Balkå, Stockholm; ordförande i landstingsstyrelsen Paul Håkansson, Linköping, (ordförande); direktör Christina Kärvinge, Stockholm; vårdutvecklare Lisbeth Löpare-Johansson, Luleå; verksamhetschef Bo-Eric Malmvall, Jönköping; professor Lennart Nordenfeldt, Linköping och förbundsordförande Barbro Westerholm, Stockholm. PrioriteringsCentrums styrelse hade fyra sammanträden under 2003.

3 2 Här finns vi: Hälsans Hus/US Hus 240 Ingång 15 Plan 13 Antal anställda omräknat i heltider: 5 st. Omsättning: 6 mkr. Resultat: 0 kr. Eget kapital: 0 kr. PrioriteringsCentrum är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och elaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets utgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 procent av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2003 var cirka åtta miljarder kronor.

4 3 2. Produktionsenhetschefens kommentar 2003 ett händelserikt år Under 2003 hamnade frågan om öppna politiska prioriteringar allra högst upp på den politiska dagordningen. Det första allvarliga försöket till öppna politiska prioriteringar av sjukvård som politikerna i Östergötland gjorde möttes av både applåder och ifrågasättanden. Debatten är fortfarande högst levande fyra månader senare när detta skrivs. I flera andra landsting och kommuner har man också fått igång en utveckling av sina arbetsformer för öppna prioriteringar. Från statens sida har Socialstyrelsen genom sina riktlinjer om hjärtsjukvård lämnat ett betydelsefullt bidrag till utvecklingen. Svenska Läkaresällskapets prioriteringskommitté avslutade sitt arbete under 2003 och rekommenderar alla sektioner inom sällskapet att fortsätta arbetet med öppna vertikala prioriteringar. Läkemedelsförmånsnämnden har börjat få en viss erfarenhet av öppna prioriteringar och inte minst reaktionerna från allmänheten och intressegrupper visar på ett intresse för prioriteringsfrågor. Personal från PrioriteringsCentrum har på olika sätt medverkat i flertalet av dessa utvecklingsaktiviteter. Betydelsen av centrumets insatser kan inte kvantifieras på något meningsfullt sätt. Vi kan dock konstatera att PrioriteringsCentrum uppfyllt de flesta punkter som finns angivna i vårt uppdrag och att vi fått goda vitsord under året för specifika insatser. Till exempel skriver Beställarnätverket för landstingen i Sverige i en skrivelse till Landstingsförbundet: Under den korta tid som centrumet funnits har man på ett förtjänstfullt snabbt sätt kommit igång med forskning och utveckling av processer och metoder vid öppna prioriteringar. Detta gläder oss. Våra uppdragsgivare valde att förlänga det initiala treårsavtalet avtalet för PrioriteringsCentrum att gälla ytterligare ett år, till och med 2004, i avvaktan på en utvärdering av verksamheten. Ett beslut om PrioriteringsCentrums framtida inriktning och omfattning förväntas tas före sommaren. Från vårt perspektiv ser vi hur behovet och efterfrågan på utvecklingsinsatser ökar hela tiden. Även om det finns motstånd hos vissa politiska företrädare mot att landsting och kommuner ska tydliggöra sitt uppdrag genom att rangordna specifika insatser så är det knappast någon politiker som inte vill se en större öppenhet. Det finns visserligen många frågetecken kring hur prioriteringsprocessen ska gå till liksom takten i förändringarna. Men jag ser inte att det finns en väg tillbaka. Finns det till exempel sjukvårdspolitiker som i grund och botten är helt övertygade om att vården kan erbjuda allt som går att utföra och att det därför inte finns behov av prioritering eller ransonering? Jag har svårt att tro det. Visst kan man ägna sig åt önsketänkande och visst vill man i det längsta undvika att hamna i besvärliga situationer men stora grupper bland vårdanställda, politiker, administratörer och allmänheten tycks nu anse att tiden är mogen att hitta nya former för dialog och beslut. Motivet för att sträva mot mer öppna prioriteringar är en önskan om en mer rättvis vård och en mer effektiv användning av befintliga resurser. Valet av vägen dit är ett gemensamt ansvar. Per Carlsson Föreståndare för PrioriteringsCentrum

5 4 3. Verksamhetsgenomgång Rapporteringen av genomfört arbete och uppnådda resultat följer i fortsättningen den uppställning som finns i vårt avtal med våra uppdragsgivare som är uppdelad i dels ett basåtagande och dels en projektverksamhet inom strategiska områden. 3.1 Kunskapsuppbyggnad PrioriteringsCentrums uppdrag med kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring sker bland annat med hjälp av litteraturöversikter av relevanta ämnen. Exempel på en sådan är en rapport med titeln Prioriteringsprocessen Del I: övergripande strategier av Peter Garpenby. Prioriteringsprocessen vad kan man mena med detta? Att försöka beskriva prioriteringsprocessen kan betraktas som en närmast omöjlig uppgift, men samtidigt är det en viktig utmaning, säger Peter Garpenby. Bakgrunden till rapporten är uppdraget att skriva om tekniker för prioritering. Jag kom snart fram till att det är olämpligt att gå direkt på tekniker, av flera skäl. I den internationella debatten har vi egentligen passerat det stadium där man fokuserade på just tekniker, i form av t.ex. epidemiologiska eller hälsoekonomiska metoder. Fortfarande poppar det dock upp sådana tankar: att prioritering handlar om att utveckla och förfina tekniker. Det är fel, prioritering kräver mycket mer, och sedan slutet av 1990-talet talar vi mer om vikten av att utveckla hållbara processer för prioritering, där vissa metoder kan ingå som komponenter. Istället för att starta med tekniker valde jag att försöka sortera upp övergripande strategier, såsom de kommer till uttryck i den internationella debatten, säger Peter Garpenby. Det är viktigt att förstå att det finns mycket olika förhållningssätt till prioriteringsprocessen. De strategier som behandlas i rapporten är inte alls så abstrakta som det kan förefalla, vilket framkom tydligt under hösten Det var då landstinget i Östergötland presenterade sin lista vilket väckte stor uppmärksamhet i media. Den process som landstinget i Östergötland använt sig av går att föra tillbaka till en av strategierna ( kombinerat beslutsfattande ) medan vissa av de kritiker som uttalade sig mot landstingets öppna prioriteringar, använde argument som ansluter till den strategi som internationellt går under namnet, att fyndigt hanka sig fram ( muddling through elegantly ) som går ut på att vi ska använda dold prioritering eller ransonering. Den viktigaste slutsatsen från rapporten är att vi i prioriteringssammanhang har att göra med två olika, men parallella processer, en för att skapa intern legitimitet (förtroende inom hälsooch sjukvårdsorganisationen) och en för extern legitimitet (förtroende hos allmänheten). Dessa bör hänga ihop, vilket är viktigt att påpeka. Till de två processerna kan man sedan knyta olika tekniker, men det är en annan historia, som jag hoppas kunna utveckla i en senare rapport, avslutar Peter Garpenby. 3.2 Konsult- och utbildningsinsatser inom programområdet PrioriteringsCentrum har under 2003 bistått landsting och kommuner med konsult- och utbildningsinsatser. Personal från centrumet har fungerat som stöd på olika sätt i kommuner och landsting för deras interna processer. Vi har genomfört ett 40-tal föreläsningar eller temadagar om prioriteringar. Exempelvis:

6 5 Seminarium om prioriteringar vid Landstingsförbundets och Svenska Kommunförbundets kongress i Linköping i maj. Föreläsning vid konferens för landstingens revisorer: Vad behövs för att göra `bra prioriteringar i hälso- och sjukvården. Heldagsseminarium om prioriteringar tillsammans med Gotlands kommun. Föredrag om nationellt perspektiv på prioriteringar samt om prioriteringsarbetet i Landstinget i Östergötland för politiker i Västra Götaland. En annan typ av konsultinsatser gäller medverkan som resurspersoner i utvecklingsprojekt som bedrivs av andra organisationer. Här har PrioriteringsCentrum framförallt medverkat i utvecklingsarbete tillsammans med Landstinget i Östergötland, Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet och Västra Götalandsregionen. Under 2003 har PrioriteringsCentrum och Socialstyrelsen kommit överens om att centrumet ska följa upp och undersöka förutsättningarna att implementera Socialstyrelsens riktlinjer i sjukvården. Fyra landsting har valts ut och accepterat att medverka i studien. Dessa är Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Sörmland och Västernorrlands läns landsting. Studien är planerad att pågå under tre år. 3.3 Prioriteringar i praktiken den andra nationella prioriteringskonferensen Den viktigaste arenan för informationsutbyte som PrioriteringsCentrum arbetar med är att arrangera en nationell konferens vartannat år. PrioriteringsCentrums första nationella konferens hölls i Linköping Under 2003 genomfördes en andra konferens tillsammans Landstinget i Västerbotten och Svenska Kommunförbundets länsavdelning, och i samarbete med Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Läkarförbund, Vårdförbundet, Beställarnätverket för landsting. Drygt 300 personer deltog under två intressanta och aktiva konferensdagar. Utvärderingen av konferensen visar att deltagarna var mycket nöjda med både innehåll, upplägg och kringarrangemang med det förbehållet att förväntningarna på att konferensen skulle resultera i mer praktiska tips och råd kring prioriteringar inte helt levdes upp till. Planeringen av den tredje konferensen som skall genomföras i Göteborg i september 2005 har påbörjats tillsammans med Västra Götalandsregionen. 3.4 PrioNet PrioriteringsCentrum tog initiativ till bildandet av nätverket PrioNet i oktober I detta nätverk ges intresserade representanter från kommuner, landsting m.fl. möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Idag ingår 120 personer i nätverket. PrioriteringsCentrum har tillhandahållit en koordinator för att utveckla och genomföra aktiviteter inom nätverket. Under 2003 genomfördes fyra seminarier i Stockholm med deltagare varje gång:

7 6 1) Finns en motsättning mellan hälsoekonomiska bedömningar och etiska överväganden i prioriteringsprocessen? 2) Öppna prioriteringar av förebyggande arbete är detta möjligt? 3) Medborgarsamtalet och medborgarnas roll i den öppna prioriteringsprocessen 4) Vertikala öppna prioriteringar inom sjukdomsgrupper/verksamhetsområden och hur ska de vertikala listor som nu arbetas fram tas omhand och användas vid en horisontell prioritering? Dessutom har två arbetsgrupper med inriktning mot vertikala prioriteringar respektive medborgardialog arbetat under året. Den ena gruppen som arbetat med medborgardialog har publicerat resultatet av sitt arbete i en broschyr, Medborgarsamtal om prioriteringar en checklista som finns på PrioriteringsCentrums hemsida. 3.5 Erfarenhetsutbyte av praktiska försök Erfarenhetsutbyte av pågående försök med öppna prioriteringar kan ske både muntligt och genom rapporter. Ett exempel är den uppföljning som PrioriteringsCentrum genomför i Östergötland av landstingets politiska prioriteringar under hösten 2003/våren I en kartläggning av medicinskt programarbete i landet diskuteras denna arbetsform betydelse för öppna prioriteringar. Programarbete ett steg på vägen mot öppna prioriteringar? Flera landsting har infört en typ av organisation som kommit att kallas beställarutförarorganisation. En arbetsmodell som vuxit fram hos flera av dem är s.k. programarbete. Programarbete har utvecklats positivt, men det finns en del problem längs vägen som behöver bearbetas för att arbetet ska bli framgångsrikt i långa loppet, säger Karin Bäckman. Vi ville med vår studie kartlägga förekomsten av sådan verksamhet som skulle kunna kategoriseras som programarbete och studera på vilket sätt landstingen arbetar med programarbeten och dess innehåll. För att ta reda på detta intervjuade vi centrala tjänstemän i åtta landsting och studerade bakgrundsmaterial och programrapporter. Karin Bäckman noterar att i flera landsting är nu programarbete på väg att bli en naturlig del av styrprocessen och arbetet med öppna prioriteringar har startat på flera håll. Rapport 2003:8. Programarbete ett steg på vägen mot öppna prioriteringar av Malin Kernell-Tolf, Karin Bäckman och Per Carlsson. 3.6 FoU medel kan sökas hos PrioriteringsCentrum För att stimulera till forskning och utveckling kring prioritering har medel avsatts för externa projekt. Anslaget är maximerat till kronor per år under en tvåårsperiod och kan sökas löpande under året. Samfinansiering eftersträvas. PrioriteringsCentrums styrelse bedömer inkomna ansökningar. Publicering av resultat förväntas ske i samråd med PrioriteringsCentrum. Under 2003 har följande projekt beviljats anslag:

8 7 Studie av Läkemedelsförmånsnämndens beslutsprocess och förutsättningar för öppna och legitima prioriteringar, Anders Anell, IHE Lund. Betydelsen av kostnadseffektivitet vid prioritering av nya läkemedel, Bengt Jönsson, Centrum för hälsoekonomi, Handelshögskolan Stockholm. Genomförande av öppna prioriteringar inom psykiatrisk verksamhet, Börje Claesson, Högskolan i Borås. Öppen prioritering: från politik till vårdfront. Ett vårdkontrakt/hälsoenkät för utvärdering av självupplevd förändring av aktivitetsutförande hos individer med artros i knärespektive höftled, Eva-Lena Larsson, Universitetssjukhuset i Linköping. 3.6 Databas tillgänglig för alla Målet är att PrioriteringsCentrum ska uppfattas som en värdefull sambandscentral med uppgift att samla in och sprida information inom området öppna prioriteringar. Hemsidan är en viktig informationskälla. En annan källa är våra referensdatabaser med både svensk och engelsk inriktning som finns åtkomliga på PrioriteringsCentrums externa hemsida: Strategiska områden Utifrån våra erfarenheter från de första tre årens verksamhet har vi identifierat sex områden med olika kunskapsnivå och olika behov av stöd för att utveckla öppna prioriteringar. 1) Hälso- och sjukvårdpolitiska prioriteringar i landsting. 2) Medicinska prioriteringar. 3) Öppna prioriteringar inom omvårdnad och rehabilitering. 4) Öppna prioriteringar av läkemedel. 5) Prioriteringar inom kommunal verksamhet. 6) Gemensamma prioriteringar över sektors- och yrkesgränser Hälso- och sjukvårdspolitiska prioriteringar i landsting PrioriteringsCentrum har medverkat till utveckling av hälso- och sjukvårdpolitiska prioriteringar bland annat genom att dokumentera ett försök i Östergötland om medborgardialogen. Politiker möter medborgare i samtal om prioriteringar Erfarenheterna från detta försök med att pröva olika arenor för medborgardialog visar att det finns samtalsämnen som återkommer trots att deltagarna sinsemellan upplevs som olika t.ex. vad gäller politisk aktivitet, etnisk bakgrund, ålder och vårderfarenhet, menar Mari Broqvist. Hon skriver vidare i rapporten att medborgardialogen behövs för att skapa ökad delaktighet och ökad legitimitet för prioriteringar. Dialogen med medborgaren har både en plats inom partierna och som en parlamentarisk uppgift. Mari avslutar rapporten med en reflektion över vad som skulle kunna gynna respektive hindra att politiker väljer att utveckla en medborgardialog.

9 8 Rapport 2003:6. Politiker möter medborgare i samtal om prioriteringar ett praktisk exempel av Mari Broqvist Medicinska prioriteringar Det finns ett engagemang i läkarkåren att medverka till öppna medicinska prioriteringar. Detta framgår av den rapport som Svenska Läkaresällskapet tagit fram om öppna prioriteringar. Det är fortfarande osäkert vilket genomslag prioriteringar i form av listor eller motsvarande kommer att få i praktiken. Det finns också ett behov av fortsatt metodutveckling särskilt när det gäller inkludering av kostnadseffektivitet vid utarbetande av vertikala specialitetsvisa prioriteringar. Det är också angeläget att diskutera prioriteringar som genomförs av läkare inom olika specialiteter, både lokala och sådana som tas fram i syfte att användas nationellt och hur dessa ska kunna samordnas i det långa loppet Öppna prioriteringar inom omvårdnad och rehabilitering Prioriteringsdelegationen angav i sin slutrapport flera möjliga skäl till varför hälso- och sjukvårdens olika aktörer inte vill ta på sig ett ansvar för prioriteringsprocessen. För vårdpersonalen kan förklaringen vara att det är svårt att förena prioriteringar med yrkesetiken och den fokusering på den enskilda patienten som är grunden för vårdarbetet. Vårdpersonal förutom läkare har hittills spelat en undanskymd roll i dagens utvecklingsarbete rörande mer öppna prioriteringar. Detta påstående tycks vara särskilt giltigt i den kommunala äldrevården. Vid resursbrist blir det här som inom andra verksamheter nödvändigt att prioritera mellan olika åtgärder/patientgrupper. Kunskap och medvetenhet om det egna arbetslagets och den egna arbetsgruppens prioriteringar är en utgångspunkt när man vill skapa en bra prioriteringsprocess. Det saknas kunskap om vårdnadspersonalens resonemang om prioriteringar i det dagliga vårdarbetet samt inställning till öppna prioriteringar. Erfarenheter från hur man resonerar i vården om prioriteringar redovisas i två projekt som genomförts vid Uppsala universitet med stöd från PrioriteringsCentrum. 2003:4. Ekonomi och etik. Argumentering vid besparingar inom sjukvården i ljuset av prioriteringsutredningen av Gunhild Hammarström. 2003:7. Reflektioner över etik och prioriteringar i vården intervjuer med vårdpersonal av Anna T Höglund. Utöver dessa genomför PrioriteringsCentrum ytterligare tre intervjuundersökningar med vårdpersonal. Generellt tycks medvetenhet om öppna prioriteringar bland omvårdnads- och rehabiliteringspersonal vara låg. Det finns en tveksamhet bland personal i den kommunala vården till att medverka till öppna prioriteringar eftersom de haft svårt att se någon poäng med att ta ställning öppet. Bland rehabiliteringspersonal finns det dock ett intresse för öppna prioriteringar. Vårdförbundet arbetar med att utveckla området och medverkar med finansiering till flera projekt. PrioriteringsCentrum planerar för 2004 att bidra till en ökad medvetenhet om öppna prioriteringar metodutveckling med hjälp av försöksprojekt.

10 Prioriteringar inom kommunal verksamhet Kommunerna är idag sjukvårdshuvudmän och omfattas därmed av den bestämmelse om prioriteringar som finns i hälso- och sjukvårdslagen. PrioriteringsCentrum har genomfört en mindre studie med syfte att söka definiera och beskriva vad prioriteringar inom den kommunala verksamheten innebär. Öppna prioriteringar i kommunernas vård och omsorg? Rapporten tar sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagens (HSL) prioriteringsbestämmelse och analyserar kommunernas arbete med prioriteringar. Den lagstiftning som huvudsakligen styr kommunernas handlande är dock socialtjänstlagen. Det går därför inte att begränsa en analys endast till kommunernas ansvar att prioritera inom sin hälso- och sjukvård enligt den bestämmelse som nu finns i HSL menar Karin Lund. Kommunernas arbete är sammansatt, alltifrån kvalificerad medicinsk vård till omvårdnad, omsorg och social service. En analys kräver därför ett bredare perspektiv. Denna insikt bekräftas av intervjuer i fem kommuner. Karin Lund menar vidare att rapporten inte ger några svar på hur kommunerna ska bedriva sitt prioriteringsarbete inom vården och omsorgen. Den pekar dock ut några initiativ som kommunerna skulle kunna ta för att inleda en process som på sikt kan leda till mer öppna och accepterade prioriteringar inom sin vård- och omsorgsverksamhet: 1) En mer genomgripande diskussion och framtagning av konkreta exempel skulle behövas om prioriteringsprinciper i kommunernas vård och omsorgsverksamhet liknande det arbete som gjordes av Prioriteringsutredningen inom hälso- och sjukvården. 2) Kommunerna skulle behöva utveckla ett strategiskt tänkande och metoder för öppna prioriteringar inom sitt vård- och omsorgsområde. 3) Kommunerna skulle behöva utveckla ett förtroendefullt samtal kring öppna prioriteringar mellan de berörda mellan förtroendevalda, medborgare, vårdtagare och vårdverksamma. Rapport 2003:5. Öppna prioriteringar i kommunernas vård och omsorg av Karin Lund. Generellt sett är man mycket medveten inom kommunerna om att det görs prioriteringar. Dock är frågan om behov av öppna prioriteringar inte aktualiserad. Det finns ett behov av metodutveckling och begränsade försöksprojekt som förhoppningsvis kan komma igång under Öppna prioriteringar av läkemedelsområdet Det finns en relativt hög medvetenhet om öppna prioriteringar rörande nya läkemedel. Genom tillskapandet av Läkemedelsförmånsnämnden finns det också flera exempel på gjorda öppna prioriteringar. Det är tillsvidare oklart hur dessa beslut uppfattas och hur robusta besluten kommer att vara. Det finns ett behov av att analysera prioriteringsproceduren och hur den uppfattas av allmänheten. Hur kommer andra aktörer att agera?

11 10 PrioriteringsCentrum stödjer två projekt som rör öppna prioriteringar av nya läkemedel. En studie för att besvara dessa frågor genomförs av Institutet för hälsoekonomi i Lund. En annan genomförs av Handelshögskolan i Stockholm. Lärdomar från läkemedelsområdet bör överföras på andra teknologiområden Gemensamma prioriteringar över sektors- och yrkesgränser PrioriteringsCentrum genomför ett pilotprojekt i samarbete med FoU-enheten i Kalmar. Det finns ringa dokumenterad kunskap om hur gemensamma prioriteringar sker. En mycket tidig observation är att inomprofessionella bedömningar blir styrande vid prioriteringar och de blir därmed inkonsekventa ur patientens perspektiv när flera professionella grupper är deltar i beslutsfattandet. Det finns ett stort behov av begreppligt och metodlogiskt grundarbete. Det sker antagligen bäst inom ramen för begränsade modellprojekt. Pilotstudien har genomförts av Kerstin Blomkvist vid Äldrecentrum Sydost i Kalmar. 3.8 PrioriteringsCentrums rapporter :1 Rättvisa prioriteringar inom hälso- och sjukvården etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer. Anders Melin. 2003:2 Behov eller kostnadseffektivitet vad ska avgöra prioriteringar inom hälso- och sjukvården? Lars Bernfort. 2003:3 Prioriteringsprocessen. Del I: övergripande strategier. Peter Garpenby. 2003:4 Ekonomi och etik. Argumentering vid besparingar inom sjukvården i ljuset av Prioriteringsutredningen. Gunhild Hammarström. 2003:5 Öppna prioriteringar i kommunernas vård och omsorg. Karin Lund. 2003:6 Politiker möter medborgare i samtal om prioriteringar ett praktiskt exempel. Mari Broqvist. 2003:7 Reflektioner över etik och prioriteringar i vården intervjuer med vårdpersonal. Anna T Höglund. 2003:8 Programarbete ett steg på vägen mot öppna prioriteringar. Malin Kernell-Tolf, Karin Bäckman och Per Carlsson. 3.9 Pågående projekt årsskiftet 2003/ Pågående projekt som leds av PrioriteringsCentrums egen personal 1. Olika tekniker vid prioritering en fördjupad klassificering och analys, Peter Garpenby. 2. Centrala prioriteringsbegrepp, Per-Erik Liss. 3. Internationell översikt om prioriteringar i olika länder, Per Carlsson (red.). 4. Prioriteringsprocessen inom rehabiliteringsyrken, Mari Broqvist.

12 11 5. Prioritering av hälsofrämjande och förebyggande insatser, Sven Larsson. 6. Prioritering av vårdnivå när äldre drabbas av stroke, prediktorer, insatser och brukares uppfattningar om vårdepisoden, Peter Wahlberg, Karin Lund. 7. Vad innebär prioritering för vårdpersonal i den kommunala vården? Gunvor Rundqvist. 8. Öppna horisontella politiska prioriteringar i Östergötland, Karin Bäckman, Anna Andersson. 9. Uppföljning av implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, Peter Garpenby, Anna Andersson, Per Carlsson, Lars-Åke Levin m fl. 10. Vertikal prioritering i praktiken inom rehabilitering, Marie Brokvist. 11. Öppen vertikal prioritering i kommunal verksamhet, Karin Lund. 12. Problematisering och förslag till revidering av den etiska plattformen, Per-Erik Liss Pågående externa projekt med anslag från PrioriteringsCentrum 1. Vård och omsorg i kommunal regi - två pilotstudier om mål, prioriteringar och äldreomsorg. I. Mål och prioriteringar i kommunal vård och omsorg, Per-Erik Liss. II. Ålderdom, omsorgsberoende och livsperspektiv, Tommy Svensson, Tema/Linköpings universitet. 2. Sjuksköterskans delaktighet i och syn på prioriteringar i det dagliga vårdarbetet en intervjustudie. Catrine Jacobsson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. 3. Förutsättningar för politiska prioriteringar i offentlig sjukvård - en jämförelse mellan landstingen i Östergötland och Uppsala, Li Bennich-Björkman, Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap, Biomedicinsk etik, Uppsala universitet. 4. Kan hälsoekonomiska analyser underlätta prioriteringar av omvårdnadsinsatser? Lars Lindholm, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. 5. Prioriteringar av läkemedel. Uppföljning av LFN, Anders Anell, Sandra Jansson, IHE Lund. 6. Betydelsen av kostnadseffektivitet vid prioritering av nya läkemedel, Bengt Jönsson, Jonas Lundkvist, Centrum för hälsoekonomi, Handelshögskolan Stockholm. 7. Metodutveckling för prioritering av patienter med artros, Eva-Lena Larsson, Leif Ryd, Universitetssjukhuset i Linköping. 8. Genomförande av öppna prioriteringar inom psykiatrisk verksamhet, Lise-Lott Risö- Berglind, Högskolan i Borås.

13 12 4. Ekonomiuppgifter 4.1 Resultaträkning 2003 (tkr) Resultaträkning (tkr) Not Bokslut 2003 Budget 2003 Bokslut 2002 INTÄKTER Försäljning sjukvård till nämnd Försäljning av utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Övriga bidrag 1) Sålda material, varor, övriga intäkter 0 Summa verksamhetens intäkter KOSTNADER Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader -1-1 Årets resultat Noter till resultaträkning: 1) Verksamheten finansieras av externa medel som utbetalas via Landstingsförbundet. Sammanlagt tkr har erhållits under Det redovisade beloppet på kontot motsvarar nettokostnaden för verksamheten. Resterande belopp om sammanlagtt tkr har skuldförts för att täcka fortsatt verksamhet under 2004.

14 Finansieringsanalys 2003 (tkr) Finansieringsanalys (tkr) Bokslut 2003 Bokslut 2002 Tillförda medel Resultat efter finansnetto Miskning av kortfristiga fordringar 60 Ökning av kortfristiga skulder Summa tillförda medel Använda medel Ökning av kortfristiga fordringar 529 Minskning av kortfristiga skulder Summa använda medel Förändring av likvida medel

15 Balansräkning 2003 (tkr) Balansräkning (tkr) Not Bokslut 2003 Bokslut 2002 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kundfordringar 625 Övriga kortfristiga fordringar 1) Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Summa eget kapital, se not 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 2) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3) Övriga kortfristiga skulder 26 Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Noter till balansräkningen: 1) Beloppet avser fordran för moms 17 tkr. 2) Avser skuld till personal för outtagen semester. 3) Se not 1) till resultaträkningen.

16 15 5. Organisationsbeskrivning 5.1 Landstinget i Östergötlands organisation PrioriteringsCentrums organisation Vid årsskiftet 2003/2004 fanns följande personer anställda vid PrioriteringsCentrum eller på annat sätt knutna till verksamheten: Per Carlsson, föreståndare, professor i hälsoekonomi; Anna Andersson, systemvetare, projektledare; Mari Broqvist, arbetsterapeut, konsult; Karin Bäckman, hälsoekonom, projektledare/samordnare; Peter Garpenby, docent med statsvetenskaplig inriktning, projektledare; Erling Karlsson, medicinsk rådgivare; Malin Kernell-Tolf, informatör och samordnare; Sven Larsson, konsult samhällsmedicin; Per-Erik Liss, docent i medicinsk filosofi och etik, projektledare; Karin Lund, tidigare sekreterare Prioriteringsdelegationen, konsult samt Peter Wahlberg, projektledare i landstinget i Östergötland med inriktning mot landstingets samverkan med kommunerna.

17 16 Per Carlsson Marie Broqvist Peter Garpenby Karin Lund Per-Erik Liss Malin Kernell-Tolf Peter Wahlberg Katrin Lindrot Erling Karlsson Karin Bäckman Sven Larsson Anna Andersson Centrumet skall enligt avtalet samverka med Linköpings universitet, och då särskilt sådana enheter vars verksamhet bedöms relevanta centrumet. Detta har bland annat skett genom samlokaliseringen med Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) och personalunioner med CMT och Tema Hälsa vid Linköpings universitet.