Innehåll. Hälsan i centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. www.distriktsskoterska.se. Hälsan i centrum"

Transkript

1 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Hälsan i centrum Årgång Nr 1 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, september och december). ISSN Omslagsbild: istockphoto Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Lotta Lundberg Leila Haapaniemi Farideh Jam Ylva Wendle Sundbom Prenumerationer: Lisbeth Andersson Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, Göteborg Telefon: Vice Ordförande: Maria Öst-Backa G:a Östanåvägen 7, Edsbyn Telefon: Kassör: Lisbeth Andersson Pilgatan 8, Falköping Telefon: arbete bostad Fax: Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Göteborg Telefon: Innehåll 2 I Fokus Livsstil och levnadsvanor 5 DSFs styrelsemöte nov Styrelsestafetten DSF Gävleborg 8 Distriktssköterskeföreningen på Riksstämman 10 Karriärbyte? En dag som journalist 13 Rapport/Info från DSFs lokalföreningar 19 Distriktssköterskans nya roll? 21 Distriktssköterskans möte med ADHD/Asperger 23 Hälsovård och sjukvård oberoende av tid och plats 24 Sköterska eller sjuksköterska...? 26 Hur dokumenteras triagering på vårdcentral? 28 Erfarenheter och inställningar till FYSS och FaR 31 Iktyos Torr hud som behöver hjälp 35 För distriktssköterskor lite tankar i tiden 36 Distriktssköterskeutbildningen i Göteborg matbilder säger mer än många tusen ord 42 Nya Böcker 44 Att vara HIV-positiv mamma och amma i Sydafrika 49 Från vindruva till druvklase 50 DSFs kongress 2011 prel. program 51 Nya Böcker 53 Skolsköterska med hälsa i centrum 55 Gästkrönika: Mamma och Tolstoj 56 Styrelse och redaktionskommitté DSF Layout: Peo Göthesson Tryckt hos Åkessons Tryckeriaktiebolag, Emmaboda. Tel LICENSNUMMER MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI LICENSNUMMER

2 I Fokus Livsstil och levnadsvanor Under Medicinska riksstämman framkom att cirka hälften av alla vuxna män och kvinnor i Sverige har minst en ohälsosam levnadsvana. Tidningen du just nu läser är det tjockaste numret av Hälsan i centrum jag kan minnas. Fantastiskt roligt! Tack alla som varit med och gjort denna tidning! Jag hoppas att vi alla kan fortsätta hjälpas åt att skriva om vårt intressanta arbete som distriktssköterskor och dela med oss av våra erfarenheter till varandra. Det här tror jag är ett sätt att stärka vår yrkesroll på, samt visa på behovet av den specialistutbildade distriktssköterskan oavsett huvudman. För vi har ju ett otroligt varierande och intressant arbete! Tidningen fick dessutom fokus något som ligger mig särskilt varmt om hjärtat förutom specialistsjuksköterskan distriktssköterska nämligen livsstil och hälsofrämjande arbete. Hoppas ni ska hitta intressanta artiklar att ta till er och fundera vidare på. Jag har haft förmånen att i vinter få åka till Stockholm på både Primärvårdens dag och Specialistsjuksköterskans dag. Det har varit dagar med mycket fokus på hälsofrämjande arbete men också dagar som visat att specialistkompetens behövs. Tyvärr råder stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor över hela landet. Inom de närmaste åren kommer dessutom många distriktssköterskor att gå i pension så situationen ser inte ut att förbättras. De specialiseringar med störst brist är också de där utbildningspremien för specialisering är lägst. Distriktssköterskeutbildning ger i genomsnitt ett lönepåslag på 5 %. Med tanke på att det dröjer 26 år innan distriktssköterskeutbildningen lönar sig är det kanske inte så konstigt att många av våra yngre kollegor väljer att avstå från specialistutbildning. Verksamheterna är ju inte heller alltid medvetna om skillnaden som blir i vårdkvalitet om personalen har specialistutbildning eller inte. En av mina kollegor som träffar många diabetessköterskor över hela landet sa en dag Jag tycker det verkar vara bättre kvalitet på diabetesvården om diabetessköterskan även är distriktssköterska. Det är väl självklart distriktssköterskan är en specialistutbildad sjuksköterska. Klart att det ska göra skillnad! Tänk om det kunde visa sig i lönekuvertet också. Socialstyrelsen har haft en preliminär version av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ute på remiss och någon gång under 2011 ska den riktiga versionen presenteras. Införande av riktlinjerna kan komma att innebära ett mer jämlikt och evidensbaserat sjukdomsförebyggande arbete. Detta arbete berör en stor del av Sveriges befolkning. Under Medicinska riksstämman framkom att cirka hälften av alla vuxna män och kvinnor i Sverige har minst en ohälsosam levnadsvana. Riktlinjerna fokuserar mycket på rådgivning som delas upp i kort rådgivning, rådgivning och kvalificerad rådgivning. Det är viktigt att tydliggöra vad de olika typerna av rådgivning kräver för kompetens. Generellt har inte primärvården den kompetens som krävs för att ge kvalificerad rådgivning. I de flesta verksamheter är det distriktssköterskor som har livsstilsmottagningar och sköter sjukdomsförebyggande patientarbete. Denna arbetsuppgift måste få fortsätta vara distriktssköterskans. Kvalificerad rådgivning kräver specialistutbildade sjuksköterskor! Mycket av styrelsens arbete denna vinter har lagts på vår kongress i Östersund. När denna tidning kommer ut vet vi ungefär hur många som kommer att delta. Jag ser fram emot två lärorika dagar där distriktssköterskor från hela landet kan träffas och dela erfarenheter. Hoppas vi träffas! Kristina Hesslund Ordförande 2 Hälsan i Centrum 1 11

3 NOTISER POSTER på kongressen i Östersund 5-6 maj 2011 Presentera dina/era spännande studier, utvecklingsprojekt eller uppsatser i en poster. Skicka in abstract senast den 28 februari 2011 till Abstrakten kommer att granskas och värderas av styrelsen i Distriktssköterskeföreningen. Besked om antagning meddelas senast den 25 mars Postern presenteras även muntligt på ca 5 10 minuter vid Kongressen i Östersund. Distriktssköterskor Var med och utforma ny "Uppslagsbok" på Sverigeföreningens hemsida! PUNKHANDBOKEN kommer att plockas bort från hemsidan, i stället kommer så småningom Distriktssköterskans A-Ö. Jag söker material för en heltäckande och informationsrik "Uppslagsbok". Vad är det Du som distriktssköterska/medlem villa finna där? Skicka material/förslag till Birgitta Forsén Webmaster Sverigeföreningen Warming BasisCreme 85 % fetthalt för torr och känslig hud 2011 Mars Styrelsemöte DSF Kalendarium Maj 2 Manusstopp HiC nr 2 4 Styrelsemöte DSF 5-6 DSFs kongress i Östersund Framtidens folkhälsoarbete vår angelägenhet 7 DSFs fullmäktige i Östersund Juni 13 Styrelsemöte DSF Augusti 29 Manusstopp HiC nr 3 Framtagen av danska hudläkare Warming Basiscreme innehåller inga parabener, emulgeringsmedel, ph regulatorer, färgämnen eller parfymer och har ett cirka ph = 6,0 (samma som huden). För mer info och beställning: September NoSB kongress Oktober 24 Manusstopp HiC nr 4 Följ nya händelser på hemsidan Hälsan i Centrum

4 Annons

5 REDAKTIONEN DSFs styrelsemöte nov 2010 Detta styrelsemöte hölls i SSF:s vackra lokaler på Baldersgatan i Stockholm. Styrelsemedlemmarna kom förutom ifrån Stockholm med tåg från Göteborg, Östersund, Uppsala, Tierp, Kilafors, Falköping. Vi startade dagen med kaffe och härligt stora, goda, mackor beställda på ett bageri i närheten. Utanför fönstret skymtade en blek novembersol på klarblå himmel. Maria som arbetar i Kilafors till vardags förvånades över alla Stockholmare med mössor och tjocka vinterkläder trots att temperaturen låg bara kring noll. En hel del skulle klaras av under dagarna två och mycket handlade om förberedelser inför kongressen De som deltog var: Lisbeth Andersson, Eva Gunnarsson, Maria Öst-Backa, Katarina Persson, Birgitta Forsén, Annika Wall samt ordförande i DSF Kristina Hesslund. Från redaktionskommittén deltog Ylva Wendle Sundbom. Kongress 2011 DSF:s styrelse arbetar vidare med programmet för den stora kongressen i Östersund till våren som kommer att vara inriktat på folkhälsoarbete. Namnet kommer att bli Framtidens hälsoarbete vår angelägenhet. Planeringen är i full gång. Det innebär mycket, men roligt, arbete för Sverigestyrelsen. Det tar mycket tid att få fram intressanta föreläsare, föreläsningar samt utställare. Det bestämdes att Sverigestyrelsen åker upp till Östersund under februari månad för att se på lokalerna. Kongressen kommer att äga rum på Campus, Mittuniversitetet, i Östersund under vecka maj, Don t miss it! :-) På gång DSF fokuserar på att bilda en stark kår, en stark kår med möjlighet att påverka, en enad kår oavsett huvudman. Det är viktigt att betona att vi är alla lika mycket värda som distriktssköterskor oavsett om vi arbetar inom kommunen, landstinget eller för privata vårdgivare. DSF är en politiskt obunden förening, till för professionen, professionen som distriktssköterska. Frågor bollades fram och tillbaka. Vad gör en distriktssköterska? Vad gör inte en distriktssköterska? Varför distriktssköterska? Behövs vi? Vad är omvårdnad? Den svenska primärvården befinner sig mitt i en avgörande förändring. Vårdvalet, som införs i alla landsting under 2010, innebär förändringar både för organisation, arbetssätt och innehåll i vården. Dessutom pågår ett ständigt förändringsarbete, där samarbete över professionsgränserna är en väsentlig del. Dagens Medicin inbjuder alla som arbetar i och med primärvården till en spännande heldag, den 9/2, i Stockholm, om de avgörande framtids- och utvecklingsfrågorna för den sjukvård som ligger i första linjen. På vilket sätt ska vårdens kvalitet mätas? Hur ska primärvården hantera patienterna med komplexa problem? Morgondagens patienter är individualister på jakt efter god hälsa hur kan läkare och sjuksköterskor möta deras krav? Hur kan vårdteam skapa rum för själen i den kroppsligt inriktade vården? Annika Wall, DSF, har deltagit i en brainstorming inför denna dag tillsammans med Dagens Medicin. Vad vill vi med primärvården? Hur ser det ut inför framtiden? När det gäller patientsäkerhet, ser vi till patientens bästa eller går ekonomin först? Kristina Hesslund, ordförande, kommer att delta i en paneldebatt. Specialistsjuksköterskans dag ordndes av Dagens Medicin, Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening den 3/2. Några/ någon av DSF:s styrelsemedlemmar kommer att delta även här. Denna dag handlade om utbildning, kunskap, villkor för sjuksköterskan. Sjuksköterskans kompetens är just nu en av sjukvårdens mest debatterade frågor. Här kommer det att diskuteras om vad som krävs för att möta sjukvårdens behov av välutbildade sjuksköterskor som kan ge kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad och effektiv vård. Hur ska specialistsjuksköterskans kompetens användas och utvecklas för att den ska komma till störst nytta i dagens kunskapsstyrda verksamhet? Hur gör arbetsgivaren skillnad på en vanlig sjuksköterska och en specialistutbildad när det gäller ansvar, befogenheter och lön? Detta är en dag för diskussion och erfarenhetsutbyte om sjuksköterskans professionella utveckling. Även denna dag hålls i Stockholm. Styrelsens inre arbete Inger Rising representerade valberedningen och deltog fredag lunch samt även under lördagen. Hon informerade om valberedningens arbete och hörde sig för med varje enskild styrelsemedlem om hur vi trivs på vårt uppdrag och om hur vi tänker inför styrelsearbetet inför framtiden. Hon uppmanar även distriktssköterskeföreningens medlemmar runt om i landet att komma med förslag samt nominera kandidater till styrelser i lokala föreningar runt om i landet och även till Sverigestyrelsen! Alla medlemmar är viktiga och behövs! Det är ett roligt och angeläget arbete! Hur ser det ut runt om i Sverige/Senaste nytt från lokala föreningar Det är svårt att engagera medlemmar, särskilt till styrelseuppdrag. Nya medlemmar behövs! Distriktssköterskeföreningen strävar att arbeta lokalt och nära. Engagemang eftersöks! Västmanlands distriktssköterskeförening har lagts ned, medlemmarna därifrån är välkomna att, om de så önskar, söka medlemskap i närliggande föreningar. Hälsan i centrum Redaktionskommittén är utökad till 4 medlemmar. Redaktionskommittén arbetar på frivillig basis och har inte möjlighet att ge ut denna tidning utan hjälp från distriktssköterske-föreningens medlemmar runt om i Sverige. Material till artiklar/krönikor är alltid välkommet! Tidningen är viktig för att spegla distriktssköterskans funktion. Ylva Wendle Sundbom Redaktionskommittén Hälsan i Centrum

6 STYRELSESTAFETTEN Lika bra vård av kvinnors hjärtan men mindre kunskap Här kommer ett litet sammandrag från en intressant föreläsning som Dr. Anna Hoffsten pressenterade för oss. Hon arbetar bl.a som lärare på Högskolan i Gävle Akademin för hälsa och arbetsliv/avdelningen för hälso- och vårdvetenskap. Störningar i kortisonregleringen: man har funnit nya och spännande forskningsområden där man har upptäckt sambandet mellan psykosociala faktorer och metabola syndromet Man har även via studier funnit att stress i arbetet medför ökad risk för metabola rubbningar. Man kan sammanfatta detta med att stress direkt påverkar t.ex. blodfetter, blodtryck och insulinkänslighet. Till följd av detta får vi indirekt sämre matvanor, vi motionerar mindre och sover sämre och har även större benägenhet att börja röka, vilket leder till ökad risken för hjärt- /kärlsjukdom. Hur ser då vården och kunskapen ut när man tittar på skillnaden mellan män och kvinnor? Får kvinnor i Sverige med hjärt- /kärlsjukdom samma vård som männen? Svaret är både ja och nej. Vad man ser i dag är att kvinnor får i stort sett samma vård men problemet är att kunskapen om kvinnors hjärtan inte är tillräcklig. Man kan slutligen säga att kvinnors hjärt- kärlsjukdomar behöver mera studier och forskning. Enligt Karin Schenck- Gustafsson, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och chef för Centrum för genusmedicin vid Karolinska Sjukhuset. Anna Sjöberg dsk/hc Bergsjö I nästa nummer tar lokalföreningen i Göteborg över stafettpinnen! Res dig upp en stund Jag var i november förra året på Hälsomässan i Stockholm och lyssnade bl.a. på Maj-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin med inriktning kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet. Maj-Lis föreläsning handlade om livsstil. Hennes forskningsområde är livsstil, framför allt fysisk aktivitet och matvanor, och prevention av hjärtkärlsjukdom. Maj-Lis undervisar inom samma område och är även kliniskt verksam som överläkare på en livsstilsmottagning. Det handlar om att byta livsstil i små steg vilket har en stor betydelse. Men man undrar om det är så enkelt? Behövs det så lite för att förlänga sitt liv? Varje gång du reser dig upp tredubblar du din energiförbrukning. Bara att stå upp två timmar längre om dagen minskar din vikt ett kilo på ett år, säger Maj-Lis Hellénius. Även om vi tränar mer idag, så finns det andra faktorer som gör oss mer stillasittande idag. Under föreläsningen visar Maj-Lis flera larmrapporter om vad vår moderna livsstil för med sig som t.ex. i USA tittar man på TV ca 8 timmar om dagen, fast i Sverige är det betydligt mindre. Men datorer, telefoner och andra medier gör att vi rör på oss mindre. Det finns forskning som visar att ungdomar idag kommer att få ett kortare liv än sina föräldrar. Men Maj-Lis vill visa hur lätt det är att ändra sin livsstilutan större ansträngning, fast den största ansträngningen är kanske att komma igång. Hon beskriver hur en arbetsdag skulle kunna se ut. Ta en paus lite då och då, res dig, rör dig lite. Begränsa ditt stillasittande, varje gång du reser dig tredubblas du din energiförbrukning. Promenera lite och gå uppför trappan. Hon tycker att alla ska ha en stegräknare. Går man färre än steg om dagen är man passiv. Går man steg är man måttligt aktiv. För att räknas som aktiv ska man gå minst steg. En timmes rask promenad om dagen minskar risken för fetma med 24 procent och risken för diabetes med 34 procent, säger Maj-Lis. Sätt upp rimliga mål som passar dig, man ska trivas med sin tillvaro. Resultatet kommer inte på en gång, man ska ha tålamod. Det viktiga är att lägga till lite rörelser i ditt vardagliga liv, en liten men konsekvent förändring har en stor betydelse över tid. På frågan om fetma är ett resultat av livsstil eller arv, svarar Maj-Lis att det finns tre varianter av fetma-gener, men för personen som är aktiv spelar det mindre roll. Med en så kallad AA-gen kan man bli väldigt fet om man har en passiv livsstil, men inte om man är fysiskt aktiv. Då spelar genen mindre roll, säger professorn och livsstilsexperten Maj-Lis Hellénius. Leila Haapaniemi Redaktionskommitén 6 Hälsan i Centrum 1 11

7 Annons

8 REPORTAGE Distriktssköterskeföreningen på Riksstämman Något att komma ihåg i det historiska distriktssköterkseföreningsarbetet var när Svenska Läkaresällskapet, MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN, började på Svenska mässan i Göteborg den 1-3 december 2010 inte bara för läkarna utan även för sjuksköterskorna gjordes första testet och 2010 fullbordades den historiska omsvängningen: Svenska sjuksköterskeföreningen hade för första gången möjlighet att officiellt delta med en monter på mässan, och möjliggjorde dessutom för distriktssköterskeföreningen att kunna vara med i deras monter och med stolthet förtydliga sin ställning. På övriga utställningar visades läkemedelsnyheter och medicinska innovationer inom olika ämnen: Tumörsjukdomar, Hjärta kärl och lungsjukdomar, Hud- och könssjukdomar, Infektionssjukdomar, Inflammatoriska sjukdomar, Nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa, Endokrina och metabola sjukdomar, Reproduktion, utveckling och åldrande samt Rörelse och reparativ hälsa. Hälsotorget präglades av ett stort antal aktörer med Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting i spetsen. Socialstyrelsens nationella riktlinjer fokuserar på sjukdomsförebyggande metoder för alkohol, tobak, matvanor och fysisk aktivitet. Utöver att ha en monter, var sjuksköterskorna bland annat med och utformade mässans seminarieprogram, höll själva olika seminarier, och delade ut pris till Bästa Teamet. Årets tema var En jämlik vård : Målet för hälso-och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Nils Conradi som är generalsekreterare för medicinska riksstämman påpekade att målet är att förbättra hälsan hos hela befolkningen, oavsett kön, etnisk ursprung eller socialekonomisk status. Han ansåg att jämlik vård är en ambition och kongressen handlade framförallt om ojämlik vård, Jag tror inte att någon vill ifrågasätta att vi i Sverige ska ha samma vård oberoende av bostadsort, genus, ekonomi eller utbildning. Nyamko Sabuni, Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister, nämnde i sin välkomsthäls- 8 Hälsan i Centrum 1 11

9 REPORTAGE ning via videokonferens att det är fler tonårspojkar än tonårsflickor som inte går till regelbundna tandläkarundersökningar och att man kan ställa frågan om vården verkligen är jämlik. Professor Johan Mackenbach talade om misslyckandet att skapa en jämlik hälsa i västvärlden. Dödligheten i lungcancer i Oslo toppades hos kvinnor i års ålder medan det i Madrid var männen som toppade dödligheten i lungcancer. På Hälsotorget visades boken Smarta val av professor Mai-Lis Hellénius som arbetar på Livsstilsmottagningen på Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset. Mai- Lis berättade att boken är en samling av patienternas egna erfarenheter av livsstilval och utgångspunkten var att den enskilde individen är den vet som mest om sin livsstil. Många aktiviteter var kring Socialstyrelsens monter där Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder presenterades. En del av besökarna på Hälsotorget fick delta i en tipspromenad och svara på frågor om livsstil. Man fick veta att man genom att ersätta två timmars stillsittande med två timmars stående kunde gå ner 10 kilo i vikt på ett år och att ett glas rött vin innehåller 6 stycken sockerbitar, vilket kan vara bra att ha i minnet. Du kan hitta riktlinjerna på se/publikationer2010/ Nu har distriktssköterskorna chansen att kunna visa sitt professionella yrke på Medicinska mässor i framtiden. Farideh Jam Redaktionskommittén Hälsan i Centrum

10 REPORTAGE Karriärbyte? En dag som journalist 1 december 2010 blev jag förutom generalist även journalist. Som ansvarig utgivare för Hälsan i Centrum fick jag, via Mediahuset, presskort till Medicinska Riksstämman i Göteborg. Årets tema var Jämlik vård. Tre dagar fulla med föreläsningar för både läkare och sjuksköterskor och min arbetsgivare lät mig vara borta från jobbet hälften av tiden. Dagen kunde börjat bättre. Jag var kallad till ett morgonmöte där jag kände mig som den fula ankungen. Alla andra var läkare och hade träffats på flera möten tidigare jag var inte alls insatt i deras arbete. När jag gick ut därifrån gick botten på min kasse ur och distriktssköterskans kompetensbeskrivning spreds ut över hela gatan mitt emot Operan i Göteborg. Men på något sätt fick jag ihop kassen tillräckligt bra för att transportera foldrar och tidningar till Svenska Mässan. En distriktssköterska hittar väl alltid lösningar! Dagen fortsatte på ett helt annat sätt. Internetmedicin fyllde 100 år och bjöd på prinsesstårta, Vårdförbundet bjöd mig på lunch. Jag träffade kollegor från föreningar och tidigare arbetsplatser. SSF lät oss få plats i deras monter så vi hade möjlighet att sprida information om Distriktssköterskeföreningen. På kvällen var det mingel med Mediahuset och representanter från andra riksföreningar. Med andra ord blev det en mycket trevlig dag! Jag valde att gå på några symposier som jag tyckte rörde både föreningen och mitt arbete: Hur kan vårdval stärka det hälsofrämjande arbetet? och Socialstyrelsens presentation av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Jag lyssnade även på min kollega Maria Magnusson, leg. sjuksköterska/leg dietist som presenterade sin avhandling om skolsköterskors arbete i rådgivning av överviktiga barn. Ett bra sjukdomsförebyggande arbete kan förbättra folkhälsan men idag är det stora variationer mellan olika vårdgivare och landsting när det gäller vad man kan erbjuda. Det finns även en stor efterfrågan på användbara och effektiva metoder. De nya riktlinjerna gör det tydligt för vårdgivare vilka metoder som är lämpliga att använda i möten med enskilda patienter. Metoderna tar upp rådgivning om alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak. Riktlinjerna ska kunna fungera som grund för t.ex. lokala vårdprogram. Hälften av alla vuxna män och kvinnor i Sverige har minst en ohälsosam levnadsvana, så det är en stor del av befolkningen de berör. Riktlinjerna kan leda till en mer likvärdig vård, en mer enhetlig och säker uppföljning. Det som i många punkter verkar ha störst evidens är kvalificerad rådgivning, men det är inte så tydligt vad de olika typerna av rådgivning kräver för kompetens. Det kommer säkert att krävas en hel del utbildningsinsatser som i sin tur kan komma att kosta rätt mycket. I de flesta verksamheter är det distriktssköterskor som har livsstilsmottagningar och sköter förebyggande patientarbete. Kvalificerad rådgivning kräver specialistutbildade sjuksköterskor, något som det redan nu är stor brist på, inte minst i primärvården. I och med vårdvalet har vi i primärvården fått en konkurrenssituation som vi inte är så vana vid. Kan riktlinjerna innebära att vi erbjuder bra förebyggande hälsovård kan de nog på sikt innebära både en vinst och en konkurrensfördel. Kristina Hesslund Bidra till att förbättra tidningens innehåll, vi tar gärna emot material! Låt tidningen spegla din och andra distriktssköterskors vardag, vision och situation! Hälsningar redaktionskommittén 10 Hälsan i Centrum 1 11

11 Annons

12 Annons

13 LOKALFÖRENINGAR DSF Skåne Höstmöte 2010 på Hotell Stensson i Eslöv Liksom förra årets Höstmöte för Distriktssköterskeföreningen i Skåne, hölls årets möte på Hotell Stensson i Eslöv. Det var den 20 oktober och 34 medlemmar mötte upp. Efter en god middag som medlemmarna fick betala 100 kronor för, tog föreningens ordförande Eva Drevenhorn till orda för att presentera styrelsen och informerade om bl.a. att * Skåneföreningen nu har 377 medlemmar, vilket är en ökning med 40 medlemmar sedan * Föreningens nya brosch finns till försäljning. * Vår kongress Hälsa för alla hålls i Östersund 5 6 maj nästa år. * Det blir årsmöte i mars * Riskbruksprojektets uppmärksamhetsvecka 45 kommer på Skånes vårdcentraler i år också. * En ny bok om hemsjukvård kommer ut inom de närmsta veckorna. * Särtrycken Kvalitetsutveckling och Evidensbaserad vård ur Omvårdnadsmagasinet fanns på ett bord att plocka till sig. Därefter tog kvällens föreläsare över, Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet, för att prata om Mat för kropp och själ finns det? Aptitreglering och energibalans. Socker och fett på gott och ont och Kokbok för hjärnan Eva Drevenhorn och kvällens föreläsare Charlotte Erlanson-Albertsson. När folk blir hungriga blir de omöjliga Charlotte berättade att vi får en ökad irritation och ökad aggressivitet samt sänkt vakenhet om vi inte äter när vi är hungriga. Normalt när vi ätit släcks vår hungersignal ner. För överviktiga händer inte detta utan de har fortfarande kvar sin hungersignal, fuelsencere. Vi är mest känsliga för socker på morgonen och vill därför ha en dubbel portion socker på kvällen. Energiförbrukningen: 25 % av dagens intag går till hjärnan, 240 gånger sin vikt,jämfört med musklerna som endast behöver 13 gånger sin vikt. Hjärnan driver hungern, energin och belöningen. Kroppen behöver 120 gram glukos/dag med minst 300 gram kolhydrater. Kolhydraterna får gärna var i form av tre frukter/bär per dag med tre olika färger vilket ger både vatten, fibrer men också vitaminer. Varför tre färger frukt/dag? Jo, de olika frukterna innehåller olika mycket antioxidanter, som ger skydd i flera steg samt oskadliggör de fria radikalerna på olika nivåer. Ett äpple om dagen ger skydd mot hjärtkärlsjukdomar, coloncancer och Alzheimers sjukdom. En apelsin innehåller mycket c-vitamin, flavonoider samt skyddar mot Alzheimers sjukdom. Frukten kiwi innehåller mycket c-vitamin som ger skydd mot astma. Banan innehåller mycket fibrer som skyddar mot magsår och ger också en bättre bakterieflora i våra tarmar. Blåbär innehåller antocyanid som ger skydd mot ögonsjukdom och Alzheimers sjukdom. Jordgubbar skyddar mot cancer och Alzheimers sjukdom. Lagad mat Redan för 2 miljoner år sedan lagades mat av de råvaror som fanns. Idag lagas allt mindre mat av olika skäl. Charlotte rekommenderade den amerikanska tallriksmodellen på våra tallrikar idag, vilket innebär att 1/2 tallriken skall bestå av grönsaker, 1/4 ska innehålla potatis/ris/pasta och sista1/4 på tallriken skall bestå av kött/fisk/ägg. När vi vaknar på morgonen har vi mycket fettsyror i blodet som leder till en hög fettförbränning, vilket sker i våra muskler med viktnedgång som resultat. Kaffe/the stimulerar denna lipolys. När det gället te, är det grönt te som gäller, det färskaste, som ger en ökad livslängd samt att blodkärlen Hälsan i Centrum

14 LOKALFÖRENINGAR slappnar av mer. Det skyddar även mot diabetes, Parkinson och vissa virussjukdomar. Kaffe är beroendeframkallande, men ger också ett jämnare blodsocker då det höjer adrenalinet. Denna dryck skyddar även våra nervceller. Då det gäller choklad, mer än 70 %-ig, tar hjärnan emot det som en belöning, framförallt hos kvinnor men denna choklad är även bra för våra blodkärl. Mer än 37 gram/dag rekommenderas inte. Att inte äta på morgonen är det en bra bantningsmetod? Eftersom vi nu fått lära oss att hjärnan måste ha mycket socker för att vi inte skall bli irriterade, aggressiva och trötta redan på morgonen är en stor frukost viktig för att kropp och hjärna skall får energi; alltså inget bra bantningssätt. Andra viktiga grönsaker i vår mat är alla våra kålsorter som blomkål, vitkål, grönkål, rödkål och brysselkål. Dessa innehåller mycket c-vitamin och ger skydd mot bröstcancer och prostatacancer.lök, alla sorters lök, innehåller krom som dämpar vårt sötsug, men den har även en antibakteriell uppgiftoch skyddar också mot cancer. Vitlök är extra bra mot förkylningar. Socker Brunt socker är bättre än vitt socker då det vita är för rent. Sötningsmedel är sämre än socker då man idag inte vet vart det tar vägen i kroppen. Vi vet inte heller vad som är bra med sötningsmedel då det inte har funnits så länge. Vad man vet är att sötningsmedel aktiverar hjärnan på olika sätt genom en snabbare effekt än av vanligt socker, att effekten sitter i längre och att hungerscentrat aktiveras dvs. att hungersignalen alltså inte släcks ner som brukligt är av vanligt socker. Belöning Tycker om Vill ha Tio procent av oss har tvångsmässiga inställningar till mat; vi vill ha mer. Vid lågt blodsocker frisätts hormoner som gör att man letar efter socker. Godis aktiverar vårt belöningssystem. MSG = natriumglutamat Natriumglutamat är ett salt som finns naturligt i lagrade ostar, kött och tomater och är en smakförstärkare med nummer E 621. Det används idag i livsmedelsindustrin i chips, buljong och i kryddan Aromat. Påstådda skadeverkningar har debatterats i ca 30 år. Livsmedelsverket i Sverige varnar inte för ämnet i kosten idag. Ämnet stoppar mättnadskänslan vilket leder till fetma. Sammanfattning För att MÅ BRA: * Tre olikfärgade frukter/bär varje dag * Äpple, kål, lök, grönt te * Havregryn/mandel med skal, enkelomättat fett * Lagad mat * Gröt/fisk/potatis * Belöning är viktigt * Te/kaffe/choklad Säg NEJ till: * Sötningsmedel * Mjölkpulver * MSG Bodil Jönsson Distriktssköterskeföreningen i Skåne hälsar välkommen till VÅR - och ÅRSMÖTE samt föreläsning om Motiverande samtal onsdag 23 mars 2011 kl på Hotell Stensson i Eslöv Samling klockan med en lätt förtäring fram till kl Därefter öppnas årsmötet. Efter avslutat årsmöte, följer en föreläsning om Motiverande samtal av Eva Drevenhorn, distriktssköterska, Region Skåne. Motiverande samtal är en samtalsmetodik som kan användas i samtal när ett ändrat beteende är önskvärt. Det kan vara att sluta röka, börja använda sin rollator eller börja medicinera. Denis Selan, distriktssköterska på Tåbelunds vårdcentral berättar om FaR (fysisk aktivitet på recept), där Motiverande samtal också passar väldigt bra att använda. Kvällen beräknas vara slut ca Liksom tidigare får ni själva delvis betala kvällens måltid med 100 kronor. Detta sättes in på postgiro före årsmötet eller betalas vid ankomsten till mötet. Icke medlemmar/kollegor är välkomna till ett pris av 150 kr. Inbetalas till postgiro före årsmötet. För mer infromation kontakta: dsk Bodil Jönsson e-post: HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! Styrelsen 14 Hälsan i Centrum 1 11

15 LOKALFÖRENINGAR Höstmöte DSF Göteborg DSF lokal Göteborg anordnade höstmöte i november 2010 i Göteborg, och under kvällen diskuterades distriktsköterskerollen i grupper, därefter avslutades kvällen med en god mexikansk buffé på Gothia Towers Hotel. Frågan vi ställde oss var: Hur ska vi påverka våra arbetsgivare så att de förstår att det inte bara är händer och fötter som behövs? Sammanställning av diskussionen från mötet: Distriktssköterskan har en helhetssyn. Hon/han har ett psykosocialt synsätt och kan även göra egna medicinska bedömningar, ställa diagnos och inte minst förskriva läkemedel. Genom sin specialistutbildning har distriktssköterskan en bred och fördjupad kunskap som leder till säker och kostnadseffektiv vård. Distriktssköterskan ansvarar också för hälsovården av barnet, från födseln till skolhälsovården och kan bland annat vaccinera självständigt. Distriktssköterskans kompetens omfattar ett hälsofrämjande arbetssätt, hon/han arbetar förebyggande, stödjande och behandlande för personer och hela deras familjer i livets alla skeenden. Vidare tog man upp att vi som grupp måste arbeta för att stärka vår profession. Vi behöver skapa stabila nätverk för att ge varandra styrka och för att kunna påverka arbetsledarna. Distriktssköterskan måste synas mer i medierna och också få lön efter sin profession. Gruppen enades om att ett behov finns att tydliggöra utbildningen för chef och kollegor samt visa på skillnaden mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor. Distriktsskötersketjänster inom hemsjukvården bör bemannas av distriktssköterskor. Det behövs ett ökat inflytande av distriktssköterskan i hemsjukvården om inte alla tjänster är besatta av distriktssköterskor.. Detta är alla viktiga saker vi kan framhålla, men fick vi svar på frågan? Hur når vi till exempel ut i media? Vårt föreningsarbete kommer att fortsätta framöver för att framhäva och förstärka distriktssköterskans roll. Styrelsen DSF lokal Göteborg Hälsan i Centrum

16 NOTISER Nordisk konferanse För mer information besök Annons 16 Hälsan i Centrum 1 11

17 LOKALFÖRENINGAR DSF Halland Distriktssköterskeföreningen i Halland håller årsmöte den 24 mars kl 18:30 på Strandbaden i Falkenberg. Det blir årsmöte, en bit mat och information om smärtlindring samt doktorand/sjuksköterska Ulrika Bergsten från Spenshult som föreläser om att leva med kronisk RA sjukdom. Hur de besvärliga smärtpatienterna är intressanta och utmanande för oss samt ger erfarenheter tillbaka. Separat inbjudan kommer ut Anmäl er till kassör Åsa Raask Välkomna hälsar styrelsen DSF skaraborg Välkomna till Distriktssköterskeföreningen i Skaraborgs Årsmöte. Vi ses den 24 mars på Löfwings Ateljé i Broddetorp Årsmötesförhandlingar Nya satsningen på äldre, Senior Alert Produktinformation Mat Lotteri Personlig inbjudan skickas ut till alla medlemmar. Väl mött i vårsolen!! DSF Göteborg Distriktssköterskeföreningen i Göteborg inbjuder till årsmöte tisdagen den 22 Mars kl 17,30 Palacehuset, Södra Hamngatan 2 i Brunnsparken, Göteborg Kallelse kommer HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! Styrelsen DSF Sörmland/Västmanland Till Distriktssköterskorna i Västmanland Då lokalföreningen i Västmanland lagts ned hälsar vi i Sörmland de av er som är intresserade välkomna att bli medlemmar i vår förening. Vi har medlemsmöten fyra gånger per år och de hålls alltid i Malmköping som ligger i hjärtat av Sörmland. Vår strävan är att bjuda på intressanta och varierande program. Önskar du veta mer eller bli medlem, se hemsidan välj lokala föreningar och Sörmland. Varmt välkommen till oss! Benstöd Hälsan i Centrum nr Styrelsen DSF Sörmland I förra numret skrev vi om Christina Wieslanders uppfining "Benstöd", ni kan kontakta Christina via: eller telefon / Hälsan i Centrum

18 Annons

19 REPORTAGE Distriktssköterskans nya roll? På vårdcentralen Opaltorget i Västra Frölunda Göteborg arbetar endast distriktssköterskor. Samtliga distriktssköterskor arbetar med nischad mottagning. Det innebär att de arbetar utifrån sin specialistutbildning med bl.a. diabetes, inkontinens, astma/kol och viktreduktion. De har egna mottagningar och arbetar med egna patienter. Nya patienter till deras mottagningar kommer via läkare på vårdcentral eller så fångar de upp dem i telefon eller via jouren. Gull Axhav som har arbetat inom primärvården i 25 år berättar mer för oss: På mina tre senaste arbetsplatser har vi utnyttjat all sammantagen kunskap på enheten. Det går om man vill. Hon fortsätter och förklarar arbetsuppgifterna för oss läsare om hur en vårdcentral kan skötas av bara distriktssköterskor. Det finns ett rotationsschema där de ansvarar för rådgivning, de kallar denna mottagning för deras jourmottagning. De använder sin förskrivningsrätt för att hjälpa patienterna med enklare förskrivningar. Distriktssköterskorna ordinerar infektionsprover, EKG, tittar i öronen etc. Det som de inte kan lösa på sin nivå, får det hjälp med av läkarna. Gull fortsätter och beskriver mer arbetsrutiner att de även sitter i telefon, max en halv dag fördelat på 2 3 arbetstillfällen i veckan. Detta arbetssätt fungerar alldeles utmärkt eftersom hela mottagningen strävar mot samma mål, nämligen patientens bästa. Vårt arbetssätt fungerar utifrån dessa mål och leder inte till revirtänkande mellan läkare och distriktssköterskor. Vi har inga egna rum utan sitter tillsammans alla sex, dock inte vid ett och samma tillfälle. När vi har egen mottagning sitter vi naturligtvis ensamma liksom när vi har jouren. Vårt arbetsupplägg, tycker vi alla, är det optimala sättet att arbeta med tanke på distriktssköterskans nya roll. Vi har flyttat fram våra positioner och är en distriktssköterskedominerad mottagning. Vad innebär nu detta? Jo, vi distriktssköterskor arbetar med 1) telefonrådgivning enligt löpande schema. varierar mellan 2 3 distriktssköterskor på morgonen, alltid 1 Stående från vänster Karin Blidstedt, Annika Boij, Gull Axhav Sittande från vänster Annette Grebelius, Eva Pirosanto, Marie Forsmark Hälsan i Centrum

20 REPORTAGE distriktssköterska eftermiddag. Detta tar upp ca 25 % av vår tid och aldrig mer än halv dag. 2) Vi kallar det för jourmottagning, andra öppen mottagning. Vi bemannar den 8 17 dagligen. Här sätter vi upp patienter som kanske inte behöver komma till läkare, patienter som vi talat med i telefon och som vi tycker någon distriktssköterska skall titta på. Vi har även en infektionsmottagning. Vi ordinerar prover, beslutar om patienten skall träffa en läkare eller komma till en annan vårdnivå. Vi kontrollerar även öron, spolar vax etc. Vi remitterar patienten vidare om vi anser det behövs. Vi tar även emot patienten som droppar in till vårdcentralen och gör första bedömningen gå hem eller läkare/distriktssköterskebesök. Vi har ett nära samarbete med våra läkare, när vi kallar kommer de för att bistå oss. Denna verksamhet är vi väldigt stolta över. Det gör att vi flyttat fram våra positioner. Vissa dagar flyter 40 patienter genom våra händer. Detta arbetar vi med 25 % av vår arbetstid. 3) Övrig tid 50 % arbetar vi med våra specialistmottagningar. Diabetes, astma/kol, demens/äldre, inkontinens, FYS/FAR, smittskydd, hälsokontroller för invandrare samt vedertagna distriktssköterskans sysslor. Vi ordinerar prover bedömer naturligtvis dessa och har en nära kontakt med behandlande läkare. Vi har även avsatt ½ dag i veckan för administration. Vi arbetar i två lag med tre distriktssköterskor i varje samt en undersköterska. En vecka slutar vi klockan på fred den andra arbetar vi till klockan 17. Vi slutar antingen 16 eller 17 enligt ett rullande schema övriga dagar. Vi täcker varandra vid semester och annan frånvaro. Ibland backar vi upp på lab när våra undersköterskor är lediga. När det är semestertider kan personalstyrkan uppgå till 2 distriktssköterskor och 1 undersköterska. Då lägger vi vår mottagning på is och har endast telefon samt jourverksamhet. Vi har en stor lojalitet gentemot våra kollegor. Vi backar upp varandra när det behövs. Vi startade upp verksamheten Alla som började arbeta på enheten var medvetna om hur vi ville arbeta. En del farhågor bland kollektivet vid uppstart var att alla hade inte samma erfarenhet. Nu är alla eniga om att vi arbetar med en optimal resursfördelning som stärker distriktssköterskan i sitt yrkesutövande. Farideh Jam Redaktionskommittén Vårdcentralen Opaltorget har 9800 listade patienter 4 läkare som arbetar deltid. 6 distriktssköterskor som samtliga arbetar heltid FAKTA Annons 20 Hälsan i Centrum 1 11

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Ny unik produkt. halsosjalen@allt2.se

Ny unik produkt. halsosjalen@allt2.se Ny unik produkt halsosjalen@allt2.se Uttalas sho-sai Innehåll halsosjalen@allt2.se = Kakao + Acai + Blåbär Varför är XOCAI världens nyttigaste choklad? Kakao har högsta antioxodantvärdet av alla livsmedel

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Inspiration mat och motion!

Inspiration mat och motion! Friskvården i Värmland inbjuder till nationell konferens Inspiration mat och motion! Konferensen är en start på Ett friskare Sverige som sätter fokus på goda matvanor, ökad fysisk aktivitet och minskat

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

FaR-manual. för unga

FaR-manual. för unga FaR-manual för unga Vem skall ha FaR? FaR kan ges till patienter som kan uppnå bättre hälsa genom minskat stillasittande och ökad vardagsaktivitet, samt fysisk aktivitet/träning. På mittuppslaget kan du

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer