Rapport2001:01. Lovö Kärsö, en kungligt influerad bondebygd. Kulturhistorisk utredning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport2001:01. Lovö Kärsö, en kungligt influerad bondebygd. Kulturhistorisk utredning"

Transkript

1 Rapport2001: :9 Rapport Lovö Kärsö, en kungligt influerad bondebygd Kulturhistorisk utredning

2

3 Rapport 2014:9 Lovö Kärsö, en kungligt influerad bondebygd

4 Foto omslag: Frida Skagerberg. Utgivningsår: 2014 ISBN: För mer information kontakta Ylva Othzén, avdelningen för miljö. Länsstyrelsen i Stockholm Hantverkargatan 29 Box Stockholm Telefon: Länsstyrelsens rapporter finns på

5 Förord Lovö, Kärsö och kringliggande öar utgör en del av en av Stockholmsregionens tio gröna kilar Ekerökilen, som sträcker sig in mot länets tätbebyggda delar ifrån väster. Området är ett av regionens mest stadsnära, stora sammanhängande grönområden med bibehållet jordbruk och skogar med stora möjligheter till rekreation och friluftsliv. Denna blå-gröna lunga förser staden med viktiga ekosystemtjänster. Den här utredningen är ett exempel på att och hur kunskap om historisk markanvändning kan användas som underlag för skötsel och förvaltning. Utredningen kan fungera som inspiration och vägledning för vilken typ av kunskap om landskapets kulturhistoriska förhållanden som kan vara användbar. Stockholm, april 2014 Anders Lindblom 3

6 4

7 Innehåll Inledning... 7 Sammanfattning... 8 Berörda fastigheter... 8 Befintligt skydd med mera... 9 Kulturhistorisk målbeskrivning enligt Statens fastighetsverk Källmaterial Kulturmiljö och omvärld beskrivning och analys Beskrivning av området kronologiskt Naturgeografiska förutsättningar Kulturgeografi Stenålder Bronsålder Järnålder Medeltid Senare delen av 1500-talet och 1600-talets början talet Sent 1600-tal talets mitt och senare hälft Tidigt 1800-tal talets mitt och senare hälft Sekelskiftet Förra delen av 1900-talet talet Senare delen av 1900-talet Modern tid Beskrivning av området tematiskt Kamerala förhållanden och Lovö socken Ortnamn, mark- och smånamn Befolkning Markanvändning och rumslig organisation Hävdhistorik Jordbruk och trädgårdar Skogsskötsel Jakt och fiske Hästverksamhet Det biologiska kulturarvet Industrier Bebyggelse och andra anläggningar Kyrkan Vägar och kommunikationer Sommarnöjen och fritidsbebyggelse Golfbanan Vattenverket Försvarets radioanstalt (FRA) Sötvattenslaboratoriet Det geodetiska observatoriet Drottningholm (Torvesund) och övriga anläggningar inom slotts-området Malmen

8 Lovö by för by Barkarby Berga Edeby Fågelön och övriga mindre öar Glia Hogsta Klockargården Kärsö Lunda Norrby Prästgården Rinkeby Rörby Söderby Vicby eller Wäggeby Litteraturförteckning

9 Inledning Föreliggande rapport är framtagen som ett av flera underlag inför bildandet av Lovö naturreservat. Syftet med underlaget är att uppmärksamma områdets kulturhistoriska landskapsvärden som grund för reservatets skötselplan och ge förklaringar till reservatets syfte och det som prioriterats i naturreservatet. Underlaget ska ses som ett komplement till det vårdprogram som togs fram av Statens fastighetsverk för byggnader och fornlämningar åren Den 3 september 2009 fick Trafikverket (dåvarande Vägverket) regeringens beslut om tillåtlighet att bygga väg inom en förhållandevis bred vägkorridor mellan Kungens Kurva vid Skärholmen i söder och Häggvik i Sollentuna i norr, väster om Stockholms innerstad. Tillåtligheten var förenad med ett antal villkor varav det första var att Den inom korridoren närmare sträckningen, profilen och utformningen av väganordningarna ska planeras och utföras så att negativa konsekvenser för naturmiljön, kulturmiljön samt landskapets övriga värden och funktioner så långt möjligt begränsas... dessutom skulle åtgärder vidtas så att de skyddade värdena i världsarvet Drottningholm inte hotas.. Hänvisning gjordes i besluttexten till en utredning om skydd av tätortsnära natur som länsstyrelsen i Stockholms län tog fram och som utmynnade i rapporten Aldrig långt till naturen som kom år Innan dess hade dock Lovö föreslagits som naturreservat redan på 1970-talet. Länsstyrelsen fick 2010 i uppdrag av regeringen att inrätta natur- och/ eller kulturreservat på Lovö och Kärsö samt de mindre öarna Fågelön, Skräddarholmen, Krankholmen, Björnholmen, Tallholmen, Granholmen, Fläsket, Koffsan, Hundholmen och Morgongåvan. 7

10 Sammanfattning På Lovö var tidsperspektivet fortfarande synligt. Varje tidsskikt byggde på de tidigare och strukturen vidmakthölls av att kungamakten tog Lovön i besittning. Dessa två meningar fångar det karaktäristiska med Lovö. Ett annat försök att sammanfatta det viktigaste avseende områdets kulturhistoriska värden följer nedan. Byarna har förhistoriska anor Öppet odlingslandskap med förhållandevis traditionell markanvändning och småskalig infrastruktur Kyrkan mitt i bygden Alléerna uttrycker slottets inflytande och binder ihop det med resten av socknen Exklusiv och dominerande slottsmiljö Malmen med småskalig och stadsmässig miljö Vattnets påtagliga närvaro och betydelse Lovö karaktäriseras av att fortfarande utgöra en levande landsbygd med aktiva jordbruk och djurhållning med enstaka inslag av tydligt avgränsade icke-agrara och samhällsviktiga funktioner. Delar av Lovö, Kärsö och de mindre öarna nyttjas framförallt för rekreativa ändamål och präglas av det. Närheten till vatten och en växande storstad är på flera sätt påtaglig. Området som givit förutsättningarna för tillkomsten för landets kanske vackraste slottsmiljö kan idag tyckas ligga i skuggan av det kungliga slottet Drottningholm som med sin status av världsarv årligen attraherar hundratusentals besökare. Reservatet som ska bildas kan såsom buffertzon till världsarvet bidra till ett starkare skydd mot alltför stora och snabba förändringar. Berörda fastigheter Det område som nu är aktuellt för reservatsbildning är större delen av Lovö socken, utom ön Kungshatt och Lindö i Ekerö kommun. Hela Lovö och Kärsö med kringliggande öar ingår i det område som varit föremål för denna utredning. Av olika skäl kommer inte hela området att skyddas som naturreservat. Trots områdets storlek så ägs större delen av marken av ett fåtal ägare staten, företrädd av Statens fastighetsverk och Svenska kyrkan genom Stockholms stift som äger Prästgården. För en del av marken råder sedan 1809 kunglig dispositionsrätt vilket innebär att de kungliga hovstaterna förvaltar området kring Drottningholms slott, slottet och öarna öster om slottet Kärsön, Fågelön, Skräddarholmen, Krankholmen, Björnholmen, Tall- och Granholmen samt en handfull mindre öar. Lovö socken ligger i landskapet Uppland, i östra delen av Färentuna härad. Socknen har omfattat tolv byar/ensamgårdar. I dag finns sex företag med 8

11 lantbruksinriktning på Lovö. Det är Prästgården som drivs ekologiskt med en mjölkkobesättning, Norrby som även innefattar Barkarby och Hogsta där det odlas spannmål och finns ridhästar, Berga där även en del av Söderby ägor ingår med samma inriktning (spannmål och islandshäst), Edeby som omfattar flera äldre gårdars marker, bland annat Kungsgården och Rinkeby. Här finns stallplatser för häst och det odlas spannmål och bär eller grönsaker för självplock samt två mindre företag med inriktning mot häst Lunda och Ensta. Vid Rörby bedrivs hästverksamhet. Befintligt skydd med mera Lovö ingår som en del av riksintresset Mälaren med öar och strandområden som på grund avsina samlade natur- och kulturvärden skyddas genom miljöbalkens 4 kapitel bland annat innebärande att exploateringsföretag och andra ingrepp som påtagligt kan skada natur- och kulturvärden inte får tillåtas. Lovö-Lindö som även omfattar en mindre del av Kärsö utgör riksintresse för kulturmiljövården enligt Miljöbalkens 3 kapitel. Ett område av riksintresse bedöms ha så höga kulturvärden att det är av vikt för hela landet och får inte utsättas för exploatering som påtagligt skadar natur och kulturvärden Drottningholms slott med parkanläggningar och tillhörande byggnader är statligt byggnadsminne enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen med mera sedan Övergångsbestämmelser finns från En revidering av skyddsföreskrifterna och den geografiska omfattningen har utarbetats av Riksantikvarieämbetet och skickats till regeringen under hösten Drottningholms slott är upptaget på UNESCO:s Världsarvslista med motivet att slottet med teater, kinesiska paviljongen etcetera är ett synnerligen framstående exempel på ett europeiskt kungligt residens. Någon buffertzon är ännu inte beslutad, men riksintresseområdet för kulturmiljövården AB 30 har hittills betraktats som sådan. Hertigarnas stall, Lilla skolan, Ralph Erskins bostad och ateljé på Drottningholmsmalmen är byggnadsminnen enligt kulturmiljölagens 3 kapitel. Lunda villa var också byggnadsminnesförklarad innan den brann ned till grunden i juli Lovö kyrka är kyrkligt kulturminne och skyddas enligt kulturmiljölagens 4 kapitel. Den större delen av Lovö utgör ett kulturhistoriskt värdefullt område enligt Ekerö kommuns kulturmiljöprogram (1988). 9

12 Kulturhistorisk målbeskrivning enligt Statens fastighetsverk Drottningholms kungsgård med tillhörande gårdar ska behållas i statlig ägo som ett exempel på kronans jordinnehav genom historien. Syftet är att för framtiden bibehålla Drottningholms slott och kungsgård med tillhörande gårdar som en historisk helhetsmiljö. Drottningholms kungsgård med tillhörande gårdar och torp ska tillsammans med det omgivande skogs- och jordbrukslandskapet åskådliggöra egendomens historia som kungsgård och även tydliggöra egendomens produktionssystem. Gårdarna ska fortsätta vara brukningscentra och fortsatt skogs- och jordbruk ska bedrivas på så sätt att det historiska samspelet mellan byggnader och mark förblir tydligt. Egendomen ska åskådliggöra en jordbruksbygd med ovanligt tydliga samband mellan historiska lämningar och dagens samhälle. Bebyggelsen som visar på de gamla gårds- och bylägena samt deras samband med förhistoriska lämningar ska bevaras. Källmaterial Det källmaterial som använts i utredningen är i huvudsak traditionellt antikvariskt material såsom fornlämningsregistret, arkeologiska utredningsrapporter, bearbetningar av medeltida diplom och brev, litteratur, historisk befolkningsdata med mera. Då utredningen ska utgöra underlag för beslut och skötselplan för natur- och/eller kulturreservat har tonvikten lagts på den yttäckande och platsbundna information som kan hämtas ur historiska kartor. Området är karterat i flera omgångar med början redan på 1640-talet vilket innebär goda möjligheter att rekonstruera och följa förändringar i landskapet och dess nyttjande över tid. I texten anges aktnummer för de kartor som använts enligt det sätt på vilket Lantmäteriverket betecknar det historiska källmaterialet. Aktnumret A58-2:3 ska uttolkas som den i alfabetisk ordning 58:e socknen (Lovö) i Stockholms län (A), den i alfabetisk ordning andra (2) enheten (by eller ensamgård) i socknen och den tredje (3) kartan. 10

13 Kulturmiljö och omvärld beskrivning och analys För att fånga det specifika med naturvärden, kulturmiljö och landskapets övriga värden och funktioner på Lovö ur ett kulturhistoriskt hänseende har en analys baserad på fakta om i första hand områdets historiska markanvändning ansetts relevant. Denna utredning ska kompletteras av Statens Fastighetsverks eget vårdprogram som har utarbetats under åren 2011 och 2012 i vilket man beskriver byggnadsbestånd och fornlämningsmiljöer. Föreliggande utredning innehåller dels en kronologisk redogörelse för specifika företeelser vad gäller markanvändning inom området, dels en tematisk del och slutligen en geografisk del Lovö by för by. Områdets specifika särdrag ur ett regionalt perspektiv framhålls också för att öka förståelsen för vad som gör just det här området betydelsefullt. Beskrivning av området kronologiskt Naturgeografiska förutsättningar Lovö socken ligger i östra delen av Ekerö kommun och omfattar ett 22 kvadratkilometer stort område. Lovö tillhör naturgeografiskt det mellansvenska sprickdalslandskapet med lerfyllda dalsänkor och moräntäkta bergshöjder. Hela området ligger under högsta kustlinjen med en högsta höjd på drygt 51 meter över havet. Höjdskillnaderna är förhållandevis små. Bergarterna utgör huvudsakligen urbergarterna granit och gnejs. Huvuddelen av jordtäcket, vars tjocklek varierar inom området, består av morän som ställvis är blockig och med glaciallera i dalgångarna. Lerlagren är på en del platser upp till 15 meter mäktiga. Inslaget av organiska jordar är litet. Klimatmässigt ligger Lovö inom odlingszon 2. Inom Lovö finns ett avrinningsområde som täcker större delen av ön och som avvattnas genom ett dike strax söder om Drottningholm. Kulturgeografi Lovö kan kulturgeografiskt hänföras till Svealands slättbygder, tidigt koloniserad övergångsbygd med en förhållandevis hög uppodlingsgrad och bibehållet jordbruk. Lovö utgör en del av Mälardalsbygden och innehåller både en bördig slätt belägen centralt i socknen och långsmala stråk av senare uppodlade sprickdalar mer perifert i förhållande till sockencentrat. De historiska bytomterna rymmer spår av medeltida reglering och har till övervägande delen mycket lång platskontinuitet. Tyngdpunkten för produktionsinriktningen i området är och har länge varit spannmålsodling med komplettering i en tidvis blomstrande trädgårdsnäring, med tonvikt på frukt- och grönsaksodling. Ägandemässigt avviker Lovö från övriga Mälardalsbygden då nästan hela ön tidigt kom i kronans ägo och förblev så. 11

14 Figur 1. Det gröna i bilden ovan visar landmassans omfattning i området för cirka år sedan, under stenålder. Källa: Länsstyrelsen. Kronans influenser kan tydligt avläsas i landskapet då de ursprungliga små byarna från medeltid och framåt successivt övergick till att bli underlydande enstaka gårdar som inte laga skiftats, men bebyggts med bland annat presentabla mangårdsbyggnader. På dessa gårdar finns olika generationer av arbetarbostäder. Drottningholms slott, i sitt läge exponerat mot vattnet och med en tydlig entré västerifrån staden, har manifesterats i landskapet genom påkostade parkanläggningar med flera olika stilideal representerade och ädellövträdsalléer som sträckt sig och fortfarande sträcker sig ut i landskapet, tydligast in mot sockencentrat. Stenålder Den äldsta kända lämningen på Lovö (RAÄ 15) är delundersökt och kan strandlinjedateras till cirka f Kr. Den ligger 30 meter över havet, på en höjd nordost om Lunda gård. Fornlämningen är betecknad som ett röse i fornminnesregistret, men rymmer en jaktplats (kvartsboplats/fångst-/jägar station) med kvartsavslag, rester efter tillverkning av enkla jaktredskap, till exempel pilspetsar och skrapor. Här har två osäkra kvartsspetsar, en slaggbit och små röda sandstenar, varav några var rundfacetterade hittats. Under Lundagravfältet (RAÄ 27), på meters höjd över havet, exponerat mot söder, påträffades vid arkeologiska forskningsundersökningar rester av en gropkeramisk boplats en säljägarstation som torde härröra från stenålderns senare del, cirka f Kr. Här hittades skärvor av ett tiotal keramikkärl, en benharpun och några enkla stenverktyg. Möjligen fanns här även resterna efter en hydda. 12

15 Figur 2. Det gröna i bilden ovan visar landmassans omfattning och fördelning under bronsålder, för mellan 3000 och 4000 år sedan. Källa: Länsstyrelsen. Något senare, i stenålderns slutskede cirka år f Kr fanns en boplats vid Söderby. Fynd från dessa boplatser tyder på säsongsbosättning. Vid den här tiden låg havsytan cirka 30 meter över nuvarande havsyta. Lovö utgjorde del av ett skärgårdslandskap med öar, kobbar och skär. Vid Viken har det har även hittats stridsyxekeramik och flintor vilket kan indikera en stenåldersboplats på öns nordöstra del. Den successiva strandförskjutningens förlopp över tid har inte varit linjärt, men kan ungefärligt illustreras genom att ange strandlinjen till landskapets olika höjdnivåer över nuvarande vattenyta (som för Mälaren ligger cirka 0,9 meter över havet). Bronsålder Naturliga landvinningar till följd av strandförskjutningen gjorde att näringsfånget i övergången mellan sten- och bronsålder cirka år f Kr ändrades gradvis från att ha haft sin bas i jakt och fiske till att bli mer inriktat på djurhållning. Det nomadiserade livet i jakt på vilt och fisk förändrades till mer permanent bofasthet. I samband med de arkeologiska forskningsundersökningarna av gravfälten vid Lunda och Söderby som pågått under nästan fyra decennier har flera bronsåldersboplatser framkommit under järnåldersgravfälten. Pollenprover som visar på ett betespåverkat öppet landskap, mängder av skärvsten och skörbränd sten samt till exempel så kallade knackstenar tyder sammantaget på en försörjning baserad främst på animalier. Boplatserna var relativt små och belägna i skyddade lägen längst 13

16 Figur 3. Bilden ovan illustrerar de hittills kända fornlämningarnas läge i förhållande till land och vatten med en strandlinje 15 meter högre än idag. Källa: Länsstyrelsen. in i den dåvarande fjärden mitt på Lovö. Hövdingarna begravdes vid utkanterna av Lovö. Lovös enda fornborg är belägen på den sydvästligaste udden, söder om torpet Kohagen på Lunda ägor. Den är anlagd på ett högt, mot Mälaren brant stupande berg med uppbyggda stenvallar in mot land. En del av fornborgen har undersökts. Det är osäkert vilken funktion borgen haft, men vallarna har varit utsatta för intensiv brandpåverkan och sannolikt har borgen använts under en förhållandevis kort period. Järnålder De under bronsåldern flacka fuktiga betesmarkerna kunde under järnåldern genom landhöjning och tack vare successivt framtagen ny teknik för jordbearbetning delvis börja utnyttjas för odling. Man valde i första hand att bryta upp grässvålen för odling där det fanns väldränerade och lättbrukade jordar. Åkerbruket var arbetsintensivt och platsbundet på ett annat sätt än animalieproduktionen varför man valde att bygga vidare i och etablera nya bebyggelselägen i direkt anslutning till åkermarkerna. Arkeologiska undersökningar av gravarna på Lunda och Söderbygravfälten visar att det sannolikt var familjegrupper som valde att etablera sig även på resten av Lovö, med egen åkermark och egna gravfält. Dessa bebyggelselägen, som valdes under järnåldern utvecklades till platser för mer stationära gårdar inriktade på spannmålsodling som sedermera utvecklades till byar 14

17 Figur 4. Bilden ovan illustrerar var de historiska bytomterna och nuvarande ägogränser är lokaliserade i förhållande till en strandlinje ungefär 14 meter över nuvarande vattenstånd i Mälaren. Källa: Länsstyrelsen. med mellan två och fem gårdar, se figur 4. Denna bebyggelsestruktur har lång kontinuitet och är, med få undantag densamma som idag. Det som utmärker Lovö under förhistorisk tid ur ett regionalt perspektiv är kanske framför allt närheten till välfrekventerade farvatten och närheten till de internationella handelsplatserna Helgö (400 e Kr) och senare Birka (cirka 800 e Kr) som den första verkliga stadsbildningen i vårt land. Att det i en mycket strategisk placering vid inloppet till den skyddade viken som idag utgör centrala delen av Lovö socken funnits en stor Rinkeby plats där krigare/försvar bodde tyder på ett stort behov av försvar i området. Det är inte klarlagt exakt när sockenkyrkan är uppförd, men förekomsten av norrfönster och att det under det karaktäristiskt breda tornet tidigare legat två korsförsedda runstenar i röd sandsten som hörnstenar innebär att den nuvarande kyrkobyggnaden uppförts tidigast under senare delen av talet. Runt två romanska fönster vittnar stenhuggeriarbetet i sandsten om ett exceptionellt hantverkskunnande. Läget för kyrkan är förhållandevis lågt i terrängen och har varit en central och tillgänglig samlingsplats för invånare i kringliggande gårdar på ön. Förekomsten av äldre gravar tyder på att stenkyrkan kan ha föregåtts av en träkyrka. Intressant i det sammanhanget är även närheten till Lunda och Berga med den rika förekomsten av förhistoriska lämningar samt äldre naturnamn. Socknen Lovö omnämns första gången i skriftliga källor år 1289 som ecclesie Logø (DS 989). 15

18 Figur 5. Kartan ovan visar antalet gårdar och vilken jordnatur de hade i inledningsskedet av Gustav Vasas övertagande. Ur Drottningholms slott, del 1, Lovö före Drottningholm av Sigurd Rahmqvist Vid övergången till medeltid var Mälaröarna fullbefolkade utifrån de naturgeografiska och tekniska förutsättningar för bebyggelse och odling som rådde då. Medeltid Efter att Kung Magnus år 1345 förvärvat Svartsjö bildades ett fögderi omfattande flera härader, med bland annat Färingsö och Lovö. På 1360-talet var Lovö dock underordnat Stockholms fögderi. I början av 1400-talet var Lovö ett eget skeppslag under en kort period och förenades därefter senast år 1423 med Färingö tingslag. Kyrkligt har Lovö under 1300-talet och fram till år 1557 tillhört Öarnas prosteri. Rinkeby och Wicby på Lovös östsida omnämns redan under 1200-talets början och mitt i Vårfruberga klosters jordebok (VåKlJb f 59v avskr. och 60) med anledning av att Fogdö kloster innehaft mark i Rinkeby och senare bytt bort annan mark i Wicby. Rinkeby omnämns även i slutet av 1200-talet, i ett testamente. Därefter dröjer det till i mitten av 1300-talet (1342, DS 3638) innan Berga, Glia och Söderby omnämns i samband med en redogörelse av vilka som är fastar på respektive plats. År 1348 omnämns Prästgården då kyrkoherden i Skepptuna, Jöns Ragvaldsson, testamenterar jord belägen i Myrby, Sko socken till Lovö Prästbord (DS 4374). 16

19 År 1409 omnämns sex självägande skattebönder från olika byar i samband med räfsteting då drottning Margareta befallit att ting skulle hållas i syfte att undersöka vilken jord som olagligen övergått från skatte till frälse sedan regimskiftet år 1363 (SD 1141). Norrby är den av byarna på Lovö som omnämns sist i det äldsta medeltida materialet och det sker år 1438 då boende i Norrby omnämns som nämndemän på Färentuna ting (SMR 727). Ingen sätesgård är känd från Lovö förutom Rörby en kort tid kring år 1447 och Barkarby kring sekelskiftet År 1531 gjorde kronan det första förvärvet på ön en av gårdarna i Norrby. Jordnaturen var fram till 1540-talet blandad, med tio självägda skattegårdar, en gård i Norrby var tillhörig kronan, kyrkan ägde förutom Prästgården även en gård i Edeby respektive Wicby. Gården i Berga tillhörde Sankt Erik. Klara kloster ägde en gård i Rinkeby respektive i Wicby. På Hogsta, Lindö och Lunda fanns en gård vardera som redan då tillhörde Gustav Vasas arv och eget. Nio av de sammanlagt 29 gårdarna tillhörde frälset med tre gårdar i Rinkeby respektive Söderby samt en gård i vardera Barkarby, Edeby och Wicby. Senare delen av 1500-talet och 1600-talets början Det sammanlagda jordetalet var för Lovö socken år 1540 drygt 34 öresland och år 1568 drygt 36 öresland. År 1552 gjordes en viktig jordtransaktion då Kung Gustav bytte till sig den största gården i Glia by i avsikt att bilda ett storjordbruk, benämnt Glia gård. Det var embryot till vad som några decennier senare blev Drottningholms kungsladugård. År 1569 hade alla (25) utom 1 (Prästgården) av hemmanen i socknen övergått till Gustav Vasas arv och eget. Efter Gustav Vasas död år 1560 övertogs kungsgården Torvesund (från och med år 1559) av Johan III som påbörjade bygget av Drottningholms slott år 1579 för drottning Katarina Jagellonica. Johan III avled 1592 och därefter bytte egendomen ägare flera gånger och arrenderades ut fram till år 1633 då den donerades till Carl Carlsson Gyllenhielm som avled år talet På 1640-talet karterades alla byar och gårdar på Lovö utom de då redan avhysta byarna Wicby och Glia. Kartorna återfinns i början av den geometriska jordeboken A1. Karteringens syfte är omstridd, men kartorna är detaljerade i skala 1:5 000 och omfattar byarnas inägomark, det vill säga tomt, åker och ängsmark, samt i vissa fall även betesmark. Till kartorna finns en kort textbeskrivning där byns namn, antal hemman, åkermarkens yta, ängens avkastning och förekomst av skog och eventuellt fiske anges. Hägnader redovisas tydligt och i de fall gränser mot kringliggande byars inägor berördes är detta tydligt angivet. År 1651 övertogs den kungliga egendomen av greve Magnus Gabriel De la Gardie som hade planer på att 17

20 både formge och anlägga en terrasserad trädgård mellan Drottningholms slott och vattnet. Sent 1600-tal Redan år 1661 övertogs Drottningholm egendom av riksänkedrottning Hedvig Eleonora. Slottet brann strax efter ägarbytet och Nicodemus Tessin d ä anlitades för att göra upp ritningar till en betydligt större slottsanläggning med franska och italienska förebilder. Fyra av brukningsenheterna på Lovö karterades av lantmätare Jakob Schiörberg år 1690, Edeby, Hogsta, Klockargården och Rörby. Kartorna omfattar både inägor och utmark. År 1695 karterades Rinkeby och samme lantmätare återkom även år 1698 för att kartera ytterligare fem brukningsenheter. Lunda är den enda gården som inte karterades under sent 1600-tal. Kartorna är samlade i jordeboken A 20. Vissa av kartorna omfattar både inägor och utmark samt innehåller rågångsbeskrivningar. Lantmätaren har, utöver byns/gårdens namn, åkermarkens yta, ängens avkastning och skog (mulbete, ved och gärdsel, stör) samt eventuellt fiske (notvarp) även noterat om det fanns humlegårdar och angivit antalet kulor i dessa. De första lindarna i Drottningholms parkanläggning började planteras på 1680-talet. Broderiparterren var klar omkring år 1685, men har sedan dess förnyats flera gånger, bland annat på 1760-talet talets mitt och senare hälft År 1745 genomförde lantmätare Gabriel Boding ägomätningar av Drottningholmsegendomen (A58-4:2) och Rörby (A58-17:1). Kartan över Drottningholm innehåller bland annat uppgifter om var de avhysta byarna Vicby och Glia tidigare låg. År 1746 karterades även Rinkeby (A58-6:1). Kung Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika satte sin prägel på Drottningholmsegendomen från år 1744 och framåt. Slottsparken byggdes ut enligt rådande stilideal och Kina slott uppfördes första gången år 1753 och mer beständigt år Parken vid Kina slott har en mer informell och intim karaktär. Kanton anlades med början på 1750-talet. År 1769 storskiftades Edeby (A58-5:1) och Hogsta (A58-6:1) och Norrby (A58-14:1). Övriga gårdar/byar har inte skiftats. Kung Gustaf III tog över dispositionsrätten till slottet år 1777 och lät anlägga en landskapspark med engelska förtecken med hjälp av Fredrik Magnus Piper. Ett av de viktigaste elementen i en engelsk park är system av dammar som både har estetisk såväl som praktisk betydelse. Arter typiska för ängsmark växte i ängarna och gräset slogs och togs tillvara som djurfoder. Det blåvitrandiga vakttältet en vaktlokal för Gustaf III:s dragoner uppfördes år Ståthållarbostaden Hemmet uppfördes i slutet av 1780-talet. Götiska tornet uppfördes år 1792 på Glia backe (den avhysta bytomten) och till parken flyttades även runstenar och falska gravhögar uppfördes. Bortom 18

21 Figur 6. En del av Drottningholms kungsgård (A58-4:3) år Källa: Lantmäteriverket. dammarna, i den norra delen av den engelska parken infogades strama boskékvarter och alléer. En karusellplan och lövteater anlades intill Monumentholmen med sina radiellt utstrålande lindar. Vistor och siktgator sträcker sig genom och utanför parken. De marmorskulpturer och trädlundar som finns i parken härrör från sent 1700-tal. Teatern fick nu sin tillbyggnad den så kallade Déjeunersalongen med utblick över pelousen och resten av parken. Parken utnyttjades flitigt för storslagna festligheter. Bebyggelsen på Malmen började uppföras i slutet av 1700-talet. Tidigt 1800-tal År 1811 karterades Drottningholms kungsgård (A58-4:3) och kartan benämns ägoredovisning. Kungsgården är en benämning som började användas i samband med att staten tog över markinnehavet år Kartan är innehållsrik och alla byggnader, delar av parken och annan mark är beskriven i en tillhörande textbeskrivning. Kartläggning av arrendegårdarna samt även Prästgården skedde år 1814 och dessa kartor dock utan beskrivningar finns förvarade på Riksarkivet. Inget laga skifte har genomförts på Lovö. Under Gustav den IV Adolfs tid förenklades parken. Kaskadanläggningen revs, dammarna i vattenparterren lades igen och broderiparterren ersattes av enkla gräsplaner. Murar ersattes av grässlänter talets mitt och senare hälft Sockenkartan från år 1846 (A58-1:1) som omfattar hela Lovö socken är en småskalig och översiktlig karta. Den innehåller information om bebyggelsens omfattning och läge, markanvändning och vägnät vid en tid före de stora uppodlingarna av ängsmark till åker. År 1844 tillträdde Oscar I som kung och inledde år 1846 restaureringsarbeten på Drottningholm. Bland 19

22 annat planterades i parken exotiska och ovanliga träd såsom Weymouthtallar och lärkträd. Kung Oscar II gjorde efter sitt tillträde 1872 ytterligare förändringar, bland annat planterades parterren på sjösidan med ett stort antal buskar och träd. Nya trädgårdar anlades både på och 1860-talen. Kägelbana som fanns kvar en bit in på 1900-talet uppfördes. Sekelskiftet 1900 Häradsekonomiska kartan över Färentuna härad från år 1905 med tillhörande tabellbeskrivning redovisar Lovö socken med bebyggelselägen, olika markslag, vägnät, trädgårdar, etcetera. Originaluppmätningen gjordes i skala 1: Ängsmarkerna hade odlats upp till åker och antalet trädgårdar hade ökat. Det sammanlagda antalet mantal i socknen var då 21 ⅛. Alla gårdar och torp belägna på Lovö utom Prästgården uppges ha tillhört kronan. Sju av de ursprungliga brukningsenheterna benämndes kronodomän (Barkarby, Berga, Hogsta, Lunda, Norrby, Rörby och Söderby) och det fanns sex torp (Bergatorp, Bocktorp, Bråtatorp, Dyviken, Nytorp och Stekstorp). Tio bebyggda brukningsdelar belägna på Lovö redovisas i tabellform. Antalet bebyggda lägenheter på Lovö var 130 stycken, varav 92 fanns vid Drottningholm. På Edeby fanns 15 bebyggda lägenheter, vid Hogsta elva stycken och på Barkarby respektive Lunda fanns sju bebyggda lägenheter. Norrby bestod av fem bebyggda lägenheter. Till Drottningholm räknades öarna Kärsön, Fågelön, Skräddarholmen, Björnholmen och Krankholmen med flera holmar och skär i Mälaren. Lovö kronopark omfattade drygt 300 hektar mark. Vid Drottningholm fanns apotek, post- och telegraf, skjutsstation samt två skolhus. Livet på Lovö under 1900-talets första decennier beskrivs utförligt i Härje Bäärnmans hembygdslitteratur. Förra delen av 1900-talet Drottningholmsbron invigdes på hösten Året därpå invigdes Nockebybron (med svängbro) och Lovö fick därmed en fast landförbindelse med fastlandet och blev mer tillgängligt och attraktivt för transporter och för etablering av samhällsförsörjande anläggningar. I början av 1930-talet anlades Sötvattenslaboratoriet på Lovös östsida. Lovö vattenverk anlades strax därefter vid Strömdal på västra Lovö anlade Försvaret sin radioanstalt på en del av Rörby ägor. Beträffande slottet och parken är 1900-talet återställandets århundrade. Mellan restaurerades slottet. Drottning Victoria tog även initiativ till viss restaurering av lustträdgården. Nils G Wollins avhandling Drottningholms lustträdgård och park kom Därefter inleddes, efter en restaureringsplan av Ivar Tengbom, större restaureringar som återställande av lövteatern och karusellplan omgärdad av nyplanterade lindar. Omgivande boskékvarter med siktlinjer och lövsalar rekonstruerades. Monumentholmen rensades upp så att effekten av de radierande lindarna åter blev tydlig. 20

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:86 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 560, sträckan Årsta havsbad Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 560 Västerhaninge socken Haninge kommun Södermanland Jan Ählström

Läs mer

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland Kompletterande inventeringar i samband med Förbifart Stockholm Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland Lars Andersson Rapport 2009:22 Tidsaxel: Mats Vänehem Sickla Industriväg

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark

Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:58 Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark Antikvarisk kontroll Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland Maria Löfgren Beskärning av lindarna i Ängsö slottpark

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

Remissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn.

Remissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn. Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-08-13 Handläggare Klara Johansson Telefon: 08-50831732 Barbro Århem Telefon: 08-50831566 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 16 Remissvar angående

Läs mer

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Rosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland.

Rosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland. Rosenkälla golfbana Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland Åsa Berger Rapport 2007:11 Rosenkälla golfbana Arkeologisk utredning,

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1 Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund BILAGA 4 Gamla Pershyttan MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund 2001 Utsikt från Gråbergstippen. Bilden till vänster är tagen omkring 1900, bilden till höger hundra år senare år 2001. Bilderna visar hur

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB RAPPORT 2015:1 Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland Anna Ulfhielm Almunga AB Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5 Nacka kommun Södermanland 2015 Almunga

Läs mer

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk. 5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Gasledning genom Kallerstad

Gasledning genom Kallerstad Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter

Läs mer

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

Kulturhistoriskt värde

Kulturhistoriskt värde FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Skrehällabergets skugga

Skrehällabergets skugga ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:24 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Tomtavstyckning i Skrehällabergets skugga Norra Bro 5:7, Örebro kommun, Gällersta socken, Närke, Örebro län Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:83 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 646, sträckan Gustavsberg Ingarö Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 646 Ingarö socken Värmdö kommun Uppland Jan Ählström Tre

Läs mer

Nybyggnation vid Brista i Märsta

Nybyggnation vid Brista i Märsta Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:80 Nybyggnation vid Brista i Märsta Särskild utredning Kvarteret Servogatan Norrsunda socken Uppland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...

Läs mer

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,

Läs mer

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1 Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför utvidgning av bergtäkt, Adelövs socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:42 Jörgen Gustafsson

Läs mer

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Hallunda gård Arkeologisk utredning etapp 1 Hallunda 4:20, 4:34, 4:37, 4:40, 4:41 och 4:42 Botkyrka socken Botkyrka kommun Södermanland Jan Ählström Hallunda

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Arkeologisk schaktkontroll Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Stenkyrka socken Tjörns kommun Rapport 1999:1 Agneta Gustafsson Antikvarisk schaktkontroll HAle 1:9, 1:10 Kebene 1 :7, 1 :23 Siröd

Läs mer

Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun.

Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Rapport 2014:2 Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning 2012 Therese Ohlsson Rapport 2014:2 Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Stefan Höglin Kulturgeograf. Kommentarer och teckenförklaring till historiskt kartöverlägg över Kungs- Barkaröbygden

Stefan Höglin Kulturgeograf. Kommentarer och teckenförklaring till historiskt kartöverlägg över Kungs- Barkaröbygden Stefan Höglin Kulturgeograf Kommentarer och teckenförklaring till historiskt kartöverlägg över Kungs- Barkaröbygden Kommentarer och teckenförklaring till historiskt kartöverlägg över Kungs-Barkaröbygden

Läs mer

Riksintresse för kulturmiljövården. Gripsholm - Mariefred (D21) KUNSKAPSUNDERLAG

Riksintresse för kulturmiljövården. Gripsholm - Mariefred (D21) KUNSKAPSUNDERLAG Riksintresse för kulturmiljövården Gripsholm - Mariefred (D21) Gripsholms slott Foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Slottet, staden och Kungsladugården invid varandra är viktiga delar i förståelsen

Läs mer

Arkeologisk utredning. Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län.

Arkeologisk utredning. Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Arkeologisk utredning Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/uppdragsverksamheten Jans Heinerud 2003 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Syfte 4 Landskap

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Sjöudden STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland

Sjöudden STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland Sjöudden Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland Richard Grönwall Rapport 2004:12 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Sjöudden Arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:69 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta Fastigheten Farsta 2:1, Stockholms stad, Brännkyrka socken, Södermanland Karin

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1 Rapport 2010:2 Arkeologisk utredning etapp 1 Fettjestad 6:9 Intill RAÄ 12 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Ersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun XX AU Råssbyn Råssbyn red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 R å

Läs mer

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning

Läs mer

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 1 VÄRMLANDS MUSEUM Kulturarv Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5

Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5 Wäckare äng Arkeologisk utredning, steg 1 Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland Ann Lindkvist. SAU rapport 2008:5 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte, metod och genomförande 2 Topografi och

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer