LANDSTINGETS VERKSAMHETSIDÉ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDSTINGETS VERKSAMHETSIDÉ"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 1997

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Landstingets verksamhetsidé...1 Vi ska ge våra medarbetare växtkraft Vi bygger nya broar för en bättre och mer effektiv vård Förvaltningsberättelse...7 Ekonomisk översikt Personalöversikt Regional utveckling Hälso- och sjukvård Tandvården Sunderby sjukhus Stiftelser och bolag Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper Resultat- och balansräkning Förvaltningsredovisning Noter Förslag till beslut Revisionsberättelse LANDSTINGETS VERKSAMHETSIDÉ Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd. Verksamheten har sin grund i deras behov, krav och förväntningar och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, som folkvalt regionalt organ, medverka till Norrbottens utveckling. Genom ekonomiskt och annat stöd ska landstinget ta regionalt ansvar för kulturen, trafiken och de mindre företagens utveckling. Genom att bedriva hälso- och sjukvård, folktandvård samt viss utbildning ska landstinget medverka till rättvis välfärd, fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. All verksamhet ska präglas av god kvalitet, bra service och effektivitet. Tydliga mål, enkel organisation och kompetenta medarbetare ska möjliggöra decentraliserade arbetsformer och god förmåga till ändamålsenlig förnyelse.

3 Vi ska ge våra medarbetare växtkraft Under 1997 har landstinget tagit det sista avgörande beslutet i det långsiktiga arbetet med att förändra sjukvårdens innehåll och organisation i Norrbotten. Jag tänker då på bemanningen av vårt nya länssjukhus i Sunderbyn. Ett viktigt beslut som avslutar de omfattande förändringar av sjukvården som landstingsfullmäktige inledde för snart fem år sedan. Med facit i hand vill jag erkänna att det varit fem jobbiga, men absolut nödvändiga år. Än jobbigare har det förstås varit för alla anställda som direkt berörts av besparingarna. Men tillsammans har vi lyckats sänka kostnaderna, skapat en mer effektiv organisation och tryggat en fortsatt hög kvalitet och säkerhet i vården långt in på 2-talet. Kunskapsutveckling och bättre omvårdnad Kunskaps- och kompetensutveckling och en bättre omvårdnad är två mycket betydande framtidsfrågor. Kunskapsutvecklingen går oerhört snabbt. Vi måste följa med och ta till oss ny teknik, nya metoder och Samarbete är den bästa regionalpolitiken Det går bättre för Sverige. Tillväxten tar fart. Hjulen börjar rulla, statens finanser är i balans och arbetslösheten minskar. Samtidigt ökar utflyttningen från Norrbotten. Det är framför allt yngre som flyttar söderut för att jobba eller studera. Tyvärr har Norrbotten ännu inte nåtts riktigt av den nya optimismen och tillväxten. Frågan är hur länge vi har råd att vänta. För varje utflyttad, dräneras länet på nödvändiga skattekronor. De regionala klyftorna ökar därför återigen i Sverige. Jag har sagt det förr, men det behöver sägas igen: Vi norrbottningar måste bli bättre på att samarbeta för att skapa nya jobb och ekonomisk tillväxt. Det är viktigt för att vända utvecklingen åt rätt håll. Vi behöver också stöd av en kraftfullare regionalpolitik men ytterst är det vi själva som måste själva utveckla vårt län. För en sak är säker, om vi inte gör det själva, så blir det inte gjort. Landstinget tar ansvar för norrbottningarnas välfärd arbetssätt för att ständigt kunna erbjuda norrbottningarna det bästa. Det är en av många spännande utma har varit ett år fyllt av viktiga beslut. på många sätt. Det är vår uppgift som folkvalt, regionalt länsorgan. Därför arbetar vi aktivt för att förbättra 3 Sverige går bättre samtidigt som landstinget genomför sina ningar de närmaste åren. samarbetet i såväl regionala som lokala utvecklingsfrågor och öka Norrbottens konkurrenskraft. Det är långsiktiga strukturförändringar. Tillsammans stärker det min Jag tror att vi har mycket goda förutsättningar att övertygelse att landstinget kan se framtiden an med tillförsikt. lyckas, inte minst med tanke på vår kompetenta och också en av landstingets prioriterade frågor de kommande åren. Landstinget har en stark ekonomi och står väl rustat inför erfarna personal och hur långt landstinget redan hunnit när det gäller införandet av IT i vården. det nya århundradet, inte minst tack vare våra duktiga och engagerade medarbetare. Dem ska vi satsa ännu mer på de när- tacka alla medarbetare inom Norrbottens läns lands- Avslutningsvis vill jag på norrbottningarnas vägnar Många äldre är idag oroliga för att omvårdnaden inte räcker till om de blir sjuka.vi måste därför hitta nya maste åren. Framtiden handlar mer om verksamhet, kompetens ting för deras insatser under vägar att förbättra samarbetet inom landstinget och med och personal mindre om strukturförändringar. våra kommuner när det handlar om att erbjuda alla äld- Karl-Gunnar Holmqvist re norrbottningar en god omvårdnad och trygghet. Vi Landstingsstyrelsens ordförande kan dessutom planera för en försiktig men uthållig ökning av resurserna till hälso- och sjukvården. Arbetsplatsen i centrum Ett annat stort beslut under 1997 har varit landstingets nya strategi, där vi slagit fast hur vi ska gå till väga för att bli en än mer effektiv organisation och på ett bättre sätt ta till vara alla medarbetares kunskaper och erfarenheter. Decentralisering, att flytta ut ansvar och beslut så långt ner som möjligt i organisationen, är ett av våra viktigaste verktyg för att lyckas. Jag vill hävda att det nu är dags att flytta blicken från de stora, strukturella politiska besluten och i stället sätta den dagliga verksamheten i fokus. Tyngdpunkten i landstingets arbete ska handla om arbetsplatsen och hur vi kan utveckla våra medarbetare. Vi vill ge alla anställda i landstinget mer växtkraft.

4 Vi bygger nya broar för en bättre och mer effektiv vård Under 1999 börjar inflyttningen i Sunderby sjukhus, vårt nya länssjukhus mellan Luleå och Boden. Sunderby sjukhus blir en utvecklingsmotor för sjukvården i hela Norrbotten. Men det innebär inte att utvecklingsarbetet på de övriga sjukhusen och vårdcentralerna runt om i länet kommer i skymundan. Tvärtom. Nu är det viktigare än någonsin att ta till vara alla medarbetares kunskaper och kompetens. Därför har vi skapat helt nya samverkansformer för att samordna det medicinska utvecklingsarbetet i Norrbotten, säger landstingsdirektören Tomas Keisu. En nära samverkan mellan olika specialiteter är allt viktigare i dagens sjukvård. Att lära av varandra och använda de samlade kunskaperna, höjer personalens kompetens och ger patienterna en säkrare och tryggare vård. Samtidigt är det viktigt att de samlade sjukvårdsresurserna används på bästa sätt och att söka helhetslösningar som alla kan dra nytta av. Det gäller inom all hälso- och sjukvård i landet, inte minst hos oss i Norrbotten, där vi trots våra stora avstånd måste hitta nya vägar för att stärka och upprätthålla kompetensen över hela länet. Skapar dialog Landstinget har därför under 1997 tagit fram direktiv för att skapa nya samverkansformer och utveckla dialogen mellan olika medicinska verksamhetsområden och vårdnivåer. Allt för att hitta en fungerande modell som möjliggör seriösa och förtroendeskapande diskussioner mellan personal från olika specialiteter runt om i länet. Resultatet har blivit särskilda programgrupper inom de grundläggande verksamheterna i vården; kirurgi, medicin, barn, akutsjukvård, primärvård, diagnostik/teknik, vuxenpsykiatri och ortopedi/rehab. I grupperna finns alla chefsöverläkare inom respektive område i länet samt företrädare från primärvården. Programgrupperna, som leds av våra förvaltningschefer, ska bland annat utveckla gemensamma riktlinjer och rutiner för diagnoser och behandling samt ta fram vårdprogram för spridningen av nya kunskaper och behandlingsmetoder över hela länet. Vi eftersträvar breda lösningar konsensus och ett gemensamt, länsövergripande ansvar. Men det är också viktigt att hitta de områden och frågor där man inte kan komma fram till gemensamma uppfattningar och ändå veta hur man ska gå vidare. Norrbotten till IT-toppen Norrbottens läns landsting ligger långt framme när det gäller införande och användning av informationsteknik, IT. Tomas Keisu har under sitt dryga år som landstingsdirektör fått många bevis för detta, inte minst när han träffar folk från andra offentliga verksamheter och näringslivet. Många blir förvånade när de får kännedom om våra rationella IT-lösningar och hur effektivt vi kommunicerar med hjälp av IT. Vi har också en hög utvecklingstakt med många egna specialister i organisationen. Nu har vi dessutom bildat en egen förvaltning, Länsteknik, av den förra IS/IT-avdelningen. Den nya förvaltningen är en resultatenhet som ansvarar för informations- och kommunikationsteknik, medicinsk teknik och telekommunikation. Det ger en enhetlig och effektiv styrning och uppföljning av drift och tekniskt underhåll. Tomas Keisu är själv mycket intresserad av IT och sitter som styrelseordförande i IT Norrbotten AB, det nya regionala IT-utvecklingsbolaget, som har många spännande projekt igång. IT Norrbotten är en motor i IT-utvecklingen av hela länet och vi är på god väg att etablera oss som det ledande IT-länet i Sverige. 4 5 Öppet diskussionsklimat Tomas Keisu vill också stimulera ett mer öppet diskussionsklimat inom hela landstinget. Efter de tuffa och genomgripande strukturella förändringarna av sjukvårdens innehåll och organisation i länet, med många svåra men nödvändiga beslut, måste landstinget nu satsa mer tid och kraft på att bli en bättre arbetsgivare. I en så stor organisation som vår, med nästan 9 anställda, är det absolut nödvändigt att alla medarbetare ges möjlighet att diskutera och komma med egna synpunkter om såväl den egna arbetsplatsen som landstinget i stort. Man ska framförallt känna sig tillräckligt trygg för att våga lägga fram kontroversiella och kanske obekväma idéer och åsikter. Utan ett öppet diskussionsklimat kan vi aldrig skapa en gemensam plattform för det fortsatta och ständigt pågående förnyelsearbetet.

5 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE 1997

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt Befolkningsutveckling ,5 2, 1,5 1,,5,5 1, 1,5 2, 2,5 (%) Befolkningen minskar Statsbidrag Cirka 85 procent av landstingets intäkter kommer från skatter och skatteutjämningsbidrag. Landstingets framtida ekonomiska situation har således stark koppling till hur många som bor och arbetar i Norrbotten. Med en positiv befolkningsutveckling får landstinget in mer pengar via skatter och utjämningsbidrag. De senaste två åren har befolkningen i Norrbotten minskat med 3 74 personer. Under 1997 var minskningen 2 49 personer. Diagrammet visar förändringen i procent från 1995 till I riket totalt ökar antalet invånare, med storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö i spetsen, medan övriga landet minskar. Om utflyttningen räknas om i förlorade intäkter, förlorade landstinget ca 51 miljoner kronor , eftersom både skatteintäkterna och statsbidragen minskar. Kommunerna i länet förlorade minst det dubbla beloppet. Kommunerna förlorar mest om ungdomar och gamla lämnar länet. Landstingets förlust är i princip lika stor i de olika åldrarna. Diagrammet här nedan visar ett exempel på en inlandskommuns och landstingets minskade intäkter ett år för olika åldersgrupper som lämnar länet. Försäljning av Tvätteriet 7,5 miljoner kronor lägre än om verksamheten fortsatt i egen regi. 8 Skattekraftens utveckling Skatteunderlaget är en grov indikator på inkomstnivån för den genomsnittlige 9 norrbottningen och hur denna nivå står sig i jämförelse med För 1997 överstiger landstingskoncernens kostnader intäkterna med 7 miljoner kronor. Landstinget redovisar ett underskott på 6 miljoner kronor. Årets resultat riket i övrigt. 25 Mellan inkomståren 1995 och 1996 ökade skatteunderlaget med 2 Resultatet är 36 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror 4, procent i riket och 2,6 procent i vårt län. Skatteunderlaget blev därmed avsevärt lägre 1996 än vad som låg till grund för beräkningen av de 1 15 bl a på att pensionsskulden har ökat mindre än budgeterat. Finansnettot har utvecklats sämre än budget beroende på att räntenivån har varit lägre än beräknat och att värdet på aktierna har minskat preliminära skatteinkomsterna detta år. Följden av detta blir att landstinget får betala tillbaka 31 miljoner kronor i slutavräkning för 1996 och 5 p g a Asienkrisen. Aktierna har därför skrivits ned med 2 miljoner kronor. I de räntebärande pappren finns däremot övervärden på 11 miljoner delslutavräkning (mkr) kronor som p g a försiktighetsprincipen inte tagits med i bokslutet. Minskade årliga intäkter för olika åldersgrupper som lämnar länet Norrbottens län (kr) 3 år 1 år 18 år Inlandskommun Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Göteborgs- & Bohuslän Stockholms län Skåne län Riket 4 år Landstinget 85 år Statsbidragen till landstingen utgörs dels av ett generellt statsbidrag som lämnas i form av ett allmänt finansiellt stöd, dels av ett utjämningsbidrag för att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landstingen. Riksdagen beslutade 1995 om införande av ett nytt bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. Effekterna av beslutet kommer successivt att påverka landstingens inkomster under åren 1996 t o m 21. När det nya systemet är helt genomfört minskar landstingets statsbidrag med 184 miljoner kronor per år. Sänkningen sker genom en nedtrappning med 4 miljoner kronor per år. Riksdagen har under året beslutat att öka det generella statsbidraget. För 1997 innebär det ett tillskott på 34 miljoner kronor. I det generella statsbidraget, som beräknas per invånare, ingår som en del kompensation för moms. Från och med 1996 regleras återbetalningen av moms till landsting och kommuner via ett nytt system. I det tidigare systemet fick landsting och kommuner full kompensation från staten för sina momsutgifter. I det nya systemet betalar kommuner och landsting en avgift som sätts in på särskilda konton. Från dessa konton hämtas ersättning till de löpande momsutgifterna. Staten har tagit på sig att via de generella statsbidragen kompensera kommuner och landsting för de kostnader som avgifterna medför vid övergången till det nya systemet. Kompensationen ska vara nominellt oförändrad och därmed oberoende av den faktiska utvecklingen av landstingens kostnader för moms. För 1997 är underskottet i systemet 157 miljoner kronor för alla landsting och för Norrbottens del ca 4 miljoner kronor. Landstingsfullmäktige beslutade 1996 att sälja Tvätteriet i Boden till Tvättman Textil Service AB och att teckna avtal med bolaget om tvättoch textiltjänster. Fastigheten och tvätterirörelsen överläts i juni 1997 till Tvättman Textil Service AB för 39 miljoner kronor. Efter avdrag för bokförda värden på inventarier och fastigheter blir det en realisationsvinst på 9 miljoner kronor. Priset för tvätt- och textilservice kommer under fem år att vara Likvida medel, dvs banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar, i landstingskoncernen uppgick per den 31 december 1997 till miljoner kronor, varav landstingets andel är miljoner kronor. Vid årsskiftet har koncernen uttnyttjat sin checkräkningskredit med 131 miljoner kronor. Vidare har landstinget på uppdrag av bolag och stiftelser placerat 87 miljoner kronor. Detta innebär att landstingets nettolikviditet är miljoner kronor. Nettoinvesteringar har under året gjorts med 533 miljoner kronor. Investeringarna har huvudsakligen skett i projektering och byggande av Sunderby sjukhus, inköp av medicinteknisk utrustning och IT-system. Sunderby sjukhus har under året förbrukat 431 miljoner kronor. Av de totalt tilldelade projektmedlen på miljoner till Sunderby sjukhus kronor har 867 miljoner kronor hittills upparbetats under projekttiden. Det motsvarar en upparbetningsgrad på 54 procent av de totala projektmedlen Ökad investeringsnivå och stabil likviditet Likviditet 1995 Eget kapital Resultat 1996 Investeringar (mkr)

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalöversikt Pensionsavgångar (antal) (%) Ålderskurvorna för landstingets personal visar att de stora pensionsavgångarna kommer åren med ca 2 6 personer. Redan fram till år 2 slutar 135 anställda med ålderspension och under perioden 2 25 ytterligare 727. Andelen vikarier Läkare Sjuksköterskor Övrig vårdpersonal Medicinsk teknisk personal Socioterapeutisk personal Tandvårdspersonal Utbilningspersonal Driftservicepersonal Administrativ personal Chefer är tillsvidareanställda och har tidsbegränsade chefsförordnanden med ett särskilt lönetillägg under förordnandetiden. Nio förvaltningschefer och avdelningschefer vid landstingets kansli har, om chefsförordnanden avbryts på arbetsgivarens initiativ, rätt till ett avgångsvederlag motsvarande särskilt lönetillägg i sex månader. Dessutom har en chef rätt till avgångsvederlag motsvarande 24 månadslöner. Maximal kostnad är 2,1 miljoner kronor. Sex av cheferna har rätt att avgå med garantipension vid 6 års ålder. Sammanlagd kostnad räknad i dagens löneläge är 8 miljoner kronor. En av cheferna har särskilt visstidsförordnande. Det innebär tidsbegränsade anställningar omfattande sex år. Efter två sådana perioder, som ger en sammanhängande anställning på tolv år, utgår full pension. Den anställde kan på eget initiativ avsluta anställningen med full pension efter tolv år. Anställningen kan avbrytas tidigare på arbetsgivarens initiativ och då utgår pension i förhållande till anställningstiden. Maximal kostnad är 4 miljoner kronor. Vid jämförelse av medellöner mellan grupperingar av anställda kan man Lönejämförelser Andel vikarier 1996/1997 Hösten 1997 träffades avtal med bl a Svenska kommunalarbetareförbundet se att läkarnas löner ligger högst och att ekonomi- och transportpersonal 1 (Kommunal) och Sveriges kommunaltjänstemannaförbund ligger lägst. Kvinnors medellöner dividerad med männens (SKTF) om att inga av deras medlemsgrupper inom Luleå-Bodenförvaltningen Gruppen ekonomi och transport består i huvudsak (67 procent) av ska bli uppsagda p g a övertalighet vid start av Sunderby köks- och städpersonal. 1 sjukhus För att trygga anställningar för övertaliga i samband med 8 starten av Sunderby sjukhus ska landstingets verksamheter i Luleå och 6 Bodens kommuner vikariebesätta lediga befattningar. Medelsysselsättningsgrad Pensionsavgångar Läkare Sjuksköterskor Undersköterska, skötare, biträden Medicinsk teknisk personal Paramedicinsk Tandvårdspersonal Undervisnings- och kulturpersonal Driftservicepersonal Administrativ personal Höjd sysselsättningsgrad YRKESGRUPP Läkare 97% 99% Sjuksköterskor 88% 89% Övrig vårdpersonal 84% 87% Medicinsk teknisk personal 9% 94% Socioterapeutisk personal 94% 96% Tandvårdspersonal 88% 93% Utbildningspersonal 96% 94% Driftsservicepersonal 9% 92% Administrativ personal 93% 95% Landstinget totalt 89% 91% Landstinget har länge arbetat för att öka andelen heltidsanställningar. Motivet har dels varit att anställda med högre sysselsättning ger bättre förutsättningar för kontinuitet i verksamheten i förhållande till fler deltidsanställda, dels att en högre sysselsättningsgrad ökar den anställdes inkomst. Sysselsättningsgraderna har sakta ökat i landstinget. År 1995 var medelsysselsättningsgraden för landstinget 88, procent, 1996 var den 89,1 procent och ,2 procent. Den största ökningen har skett bland tandvårdspersonal där man ökat från 87,8 till 93,5 procent. Vid en förvaltningsjämförelse kan man se att de största ökningarna har Tandvården med 6 procent, Primärvårdsförvaltningen i Luleå med 4 procent samt sjukvårdsförvaltningarna i Luleå/Boden och Kalix, som båda har ökat 3 procent. Medellöner för män och kvinnor Läkare Utbildningspersonal Chefstandläkare Paramedicinsk personal Utredningssekreterare Män Teknisk personal Kvinnor Sjuksköterskor mfl Biträden, undersköterskor mfl Ekonomi och transport Chefsförordnanden (kr) Läkare Utbildningspersonal Chefstandläkare Paramedicinsk personal Utredningssekreterare Teknisk personal Sjuksköterskor mfl Biträden, undersköterskor mfl Ekonomi och transport 4 2 (%)

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Regional utveckling Antal gästnätter månadsvis Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Norrbottens Turistråd AB ska främja utvecklingen av en långsiktigt uthållig turismnäring i länet. Bolaget ägs till 1 procent av landstinget. Beläggningen hos regionens hotell, stugbyar och vandrarhem brukar ibland användas för att beskriva utvecklingen inom turismnäringen. Norrbottens andel av det totala antalet gästnätter i riket har under 199- talet varit ca 5 procent. Däremot har turismen i länet under de senaste fyra åren ändrat karaktär och uppvisar idag inte lika stora säsongsvariationer. Beläggningen under sommarmånaderna har minskat samtidigt som höst- och vinterturismen ökat. Den genomsnittlige turisten spenderar nu kortare tid i länet och nyttjar i större utsträckning tåg och flyg som transportmedel. Länstrafiken i Norrbotten AB. Bolaget ägs till hälften av landstinget och till hälften av länets kommuner. Resandeutvecklingen för Länstrafikens bussar har varit positiv under 199-talet och antalet resor har ökat med 7 15 per år. Under 1997 var ökningen av antalet resor med Länstrafiken 15. Under de senaste fem åren har persontrafikintäkterna stigit med 13 mkr. Länstrafiken har i samarbete med landstinget under 1997 etablerat Genomsnittligt antal resande per dag i Komfortbussen Januari Februari Mars April Maj Juni Övriga resenärer Juli Augusti September Sjukresenärer Oktober November December ALMI Företagspartner Norrbotten AB ägs till 1 procent av landstinget. Bolagets uppgift är att främja tillväxt och förnyelse i små och medelstora företag samt att stimulera nyföretagande. Verksamheten omfattar information, rådgivning, konsulting och finansiering. Under 1997 har ca 7 företag varit föremål för olika rådgivningsoch konsultinsatser. Av den totala tillgängliga arbetstiden har ALMI disponerat 7 procent för direkta konsultinsatser i företagen. Konsultinsatserna avsåg främst: Företagsutveckling/företagarrådgivning som omfattar längre konsultinsatser. Under 1997 inriktades insatserna främst mot kvalitetssäkring (44 procent) samt internationalisering och miljöstyrning (19 procent vardera). Företagsservice (information och rådgivning av allmän karaktär). Drygt 4 9 personer och ca 3 företag använde sig av denna tjänst under Finansiering (lån och bankgarantier). Under 1997 beviljades 75 lån och 6 garantier till ett värde av kr. Företagsetablering (omfattar information och råd till de som ska starta eget). Under 1997 deltog drygt 2 1 personer i utbildning eller rådgivning och ca 6 företag deltog i uppföljningsverksamhet. Landstinget är huvudman för Norrbottensmusiken, Norrbottens museum och delar huvudmannaskapet för Norrbottensteatern med Luleå kommun. Dessa kulturinstitutioners uppgift är att utveckla och inspirera till ökad aktivitet och kompetens inom kulturområdet samt att vara en professionell kulturtillgång för invånarna i hela länet. Institutionerna har under åren regelbundet besökt kommunerna i länet med större och mindre produktioner och utställningar. Diagrammet visar att det totala antalet besökare ökat endast hos Norrbottensmusiken. Ökad konkurrens och ökat utbud från bl a fria teatergrupper bidrar delvis till institutionernas minskade publiksiffror. Norrbotten museum har under perioden genomfört flera länsövergripande projekt som producent eller delproducent bl a: SESAM (föremålsvård i museer och hembygdsgårdar) REGIO (datasystem för museer och hembygdsföreningar i länet) GIS (ett geografiskt informationssystem för kulturmiljövården ) Av länsinstitutionernas verksamhet ska enligt direktiven 5 procent komma barn och ungdomar till godo via föreställningar, produktioner, konserter m m. Av diagrammet framgår att endast Norrbottensmusiken har uppfyllt dessa krav. Norrbottens län kan dock redovisa fler föreställningar/produktioner per barn än riksgenomsnittet för de flesta åldersgrupper av barn, tack vare ökad försäljning av produktioner från bl a fria teater- och amatörgrupper. Huvudsaklig inriktning av ALMI:s verksamhet 12 trafik med en s k Komfortbuss på sträckan Boden Luleå Umeå. Den 13 handikappanpassade bussen har plats för rullstolar. Värdinnor/värdar från Röda Korset följer även med. Busstrafiken är avsedd för såväl sjukresor som allmänt resande. I genomsnitt har 17 patienter per dag rest Kulturinstitutioner med Komfortbussen, vilket ger en väsentlig sänkning av landstingets Besök i tusental totalt i hela länet. sjukresekostnader genom att många taxitransporter ersätts. 12 Under 1997 nyttjade personer Komfortbussen för sjukresor. 1 Detta motsvarar 2 15 taxitransporter om varje taxi tar 2 passagerare 8 per resa Andel besök av barn och ungdom i förhållande till det totala antalet besökare Finansiering Norrbottensmusiken Företagsservice Företagsetablering Norrbottensteatern Norrbottensmusiken Norrbottensteatern Norrbottens museum Norrbottens museum Företagsutveckling/ företagarrådgivning 4 2 (antal) (%)

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Hälso- och sjukvård Läkarbesök (antal) Verksamhetsutveckling Sjukhusvård Vårdplatser Primärvård 1997 Observationsplatser Antal OBS-platser per kommun Läkarbesöken inom primärvården har under hela femårsperioden från 1993 till 1997 ökat med två procent. Den uppåtgående trenden bröts dock redan 1995 och därefter har antalet besök minskat med fem procent. Inom sjukhusvården har läkarbesöken däremot minskat successivt under hela perioden; totalt tio procent. Antalet vårdplatser inom den slutna sjukvården har minskat med 34 procent under femårsperioden. Trots den stora förändringen av vårdplatser, har antalet patienter som får vård inte minskat med mer än fyra procent. Den tid som patienten tillbringar på avdelningen har under samma period sjunkit med 28 procent; från 8,8 dagar till 6,3 dagar i genomsnitt. Inom psykiatrin märks detta än mer markant. Vårdplatserna minskade under 1997 med 12 procent jämfört med året före, samtidigt som antalet intagna ökade med 23 procent. Detta innebar en medelvårdtid på 28,5 dagar; en minskning med 11 dagar från Den 1 januari 1997 började de nya avtalen med kommunerna om rehabiliteringsvård att gälla. Avtalen innebär att antalet vårdplatser inom rehabiliteringsavdelningarna minskade med 32 procent; från 23 till 156 vårdplatser. Totalt har 2 27 patienter vårdats på avdelningarna, vil- 14 (antal) ket motsvarar en minskning med 17 procent. Medelvårdtiden sjönk från Den fria etableringen av privata vårdgivare upphörde i november dagar till 2 dagar samtidigt som medelbeläggningen ökade med fem 12 procent. 1 Antal operationer Förlossningsvården visar stora förändringar. Under 1997 var antalet 8 3 förlossningar inom länet vilket innebär en minskning med 28 procent 6 25 under femårsperioden. 4 2 Antalet operationer har under femårsperioden ökat med närmare , vilket motsvarar 31 procent. Hela ökningen återfinns bland operationerna 1 i öppen vård. Sjukgymnaster (antal) 5 (antal) Sluten vård Öppen vård Verksamhetsstatistik per förvaltning 1997 Luleå-Boden Gällivare Kiruna PV Luleå PV Boden Läkarbesök primärvård sjukhusvård psykiatri Vårdplatser primärvård sjukhusvård psykiatri Förlossningar Piteå Kalix Totalt Observationsplatser används för sådan sjukvård som kan klaras utan sjukhusets specialister. Observationsplatser finns vid vårdcentraler i kommuner som saknar sjukhus, undantaget Älvsbyn. Många invånare, särskilt de äldre, har flera handikapp/sjukdomar. I de flesta fallen kan det medicinska vårdbehovet tillgodoses av en distriktsläkare. Samtidigt med behandlingen av den akuta åkomman finns stora möjligheter att reducera övriga handikapp genom t ex medicinsk behandling, sjukgymnastik eller arbetsterapi. Patientens sociala situation kan lättare ordnas genom direktkontakt med kommunens sociala resurser. De flesta patienterna vårdas på observationsavdelningen på grund av cirkulationsbesvär, t ex kärlkramp och hjärtsvikt. Landstingets kostnader för de privatpraktiserande läkarna och sjukgymnasterna var 1995 drygt 64 miljoner kronor och 1997 ca 68 miljoner kronor, en ökning med 6 procent sedan Antalet besök hos privata vårdgivare har ökat från ca 285 besök 1995 till 29 besök 1997, en ökning av besöksvolymen med 2 procent. Kostnaderna har således ökat mer än produktionen. Idag måste läkare och sjukgymnaster som tänker etablera sig som privatpraktiserande teckna vård- eller samverkansavtal med landstinget för att patienterna ska få del av den allmänna sjukförsäkringen. Landstinget har idag avtal med en privatpraktiserande läkare. Dessutom har landstinget ett avtal med en privat entreprenör för att driva en vårdcentral i Gällivare. I december 1997 fanns i Norrbotten 39 privatpraktiserande läkare och 69 sjukgymnaster som bedrev verksamhet enligt gällande lagstiftning. Hälften av länets privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster finns i Luleå-Bodenområdet. Ca 56 procent av den ersättning landstinget betalar ut till de privatpraktiserande läkarna går till privata läkare i Luleå. Ca 51 procent av den ersättning som betalas ut till privatpraktiserande sjukgymnaster går till privata sjukgymnaster i Luleå. Privata vårdgivare Patientbesök vid privata mottagningar Läkare, allmänmedicin Arjeplog Arvidsjaur Haparanda Jokkmokk Pajala Överkalix Övertorneå Läkare, övriga specialiteter (antal)

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Hälso och sjukvård Norrbottningarnas slutenvård i Umeå Skador, förgiftningar, andra följder av yttre orsaker Nyfödda, perinatala tillstånd Sjukdomar i nervsystemet Tumörsjukdomar Övrigt Vård utanför länet Hjärt- och lungsjukdomar Landstinget köper vissa högspecialiserade sjukvårdsinsatser utanför länet, framför allt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, som är regionsjukhus för norra sjukvårdsregionen. Ersättningen för vård utanför länet regleras i ett regionavtal för vård i norra sjukvårdsregionen. Vård utanför regionen regleras i ett riksavtal samt i särskilda avtal med vissa vårdgivare såsom Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Huddinge sjukhus. Landstingets kostnader för vård utanför länet uppgick 1993 till ca 232 miljoner kronor och 1997 till 236 miljoner kronor vilket utgör ca 6 procent av landstingets totala kostnader för sjukvård. Kostnaderna för vård vid Norrlands universitetssjukhus uppgick 1997 till ca 161 miljoner kronor, eller ca 68 procent av de totala kostnaderna för utomlänsvård. Av vården i Umeå avser ca 14 miljoner kronor behandlingar i sluten vård, huvudsakligen avseende hjärt- och lungsjukdomar (38 procent) och tumörer (3 procent). Öppenvården avser huvudsakligen läkarbesök och strålbehandling på onkologiska kliniken samt kostnader för patienthotellet. Antalet vårddagar för norrbottningarna i Umeå har under 1997 minskat från till och antalet läkarbesök i öppen vård har minskat från till Bemötande Inom landstinget ska patienter och anhöriga bemötas med respekt och (antal) lyhördhet. Basenheter med patientverksamhet är ålagda att systematiskt och fortlöpande följa upp patienternas uppfattning om bemötande. Nedan Anmälningar Ersatta skador redovisas de angreppssätt som använts, omfattning och resultat. Spontana synpunkter på bemötandet i vården har lämnats vid studiecirklarna Vårdens svåra val. Synpunkterna har dokumenterats och sammanställts. Exempel på hur några förvaltningar arbetat med att ta reda på patienternas uppfattning om bemötande redovisas nedan. Kiruna: Enkätundersökningar och fokusgrupper görs kontinuerligt för att ta reda på vad kunderna har för synpunkter på de tjänster som erbjuds. Resultatet av undersökningarna har medfört: förbättrad allmän och individuell patientinformation förbättrad miljö, samtals- och väntrum utbildning i kundkontakter förbättrad telefontillgänglighet. Piteå: Nationell enkätstudie och enkät till patienter i livets slutskede och dess anhöriga pågår. Dessutom genomförs kontinuerligt patientenkäter samt möten med patientråd inom rättspsykiatri och somatisk vård. Förbättringsarbetet har medfört ökad delaktighet för patienterna, förbättrad individuell patientinformation och förbättrad vårdmiljö. Luleå primärvård: Pilotstudie med patientenkät har genomförts. Patienternas uppfattning om kvaliteten tas kontinuerligt fram med hjälp av fokusgrupper, APL (Audit Project Luleå), poletter och träffar med patientråd. Förtroendenämndens uppgifter regleras i Lag om förtroendenämndsverksamhet. Huvudsyftet är att främja kontakter mellan patienter och personal. Lagen ger kommunerna möjlighet att överlåta uppgiften till landstinget. Denna möjlighet har utnyttjats av alla kommuner i Norrbotten. Privat sjukvård och privat tandvård ligger utanför nämndens ansvarsområde. Stödpersonverksamheten: En person som är föremål för tvångsvård enligt lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) har rätt till stödperson. Under 1997 förordnades 32 nya stödpersoner, varav 22 under det andra halvåret. Patientförsäkringen: Den dominerande typen av försäkringsärenden gäller patientförsäkringen. Den prövar om behandlingsskada föreligger i försäkringens mening. Om så är fallet utgår ekonomisk ersättning. Antalet ersatta skador ökar något. Minskningen av antalet anmälningar har stannat upp efter sjunkande siffror tre år i rad. Andelen ersatta skador verkar stabilisera sig på strax under 4 procent av antalet anmälningar, vilket är något under riksgenomsnittet. Förtroendenämnden Till patientförsäkringen anmälda skador och andel ersatta skador

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Hälso och sjukvård Kvalitetsutvecklingsarbete i hälso- och sjukvården samt tandvården När ett problem identifierats används ofta projekt som arbetsmodell i förbättringsarbetet. I landstinget har under året cirka 15 stycken projekt bedrivits inom följande områden: Antal Landstingets kvalitetsnätverk, som syftar till att stödja kvalitetsutvecklingsarbetets praktiska genomförande i förvaltningarna, har under året initierat, planerat och genomfört konferensen Så utvecklar vi vården. Dessutom har den årligt återkommande konferensen för förvaltningschefer och förvaltningarnas kvalitetsråd genomförts. Den hade bäring mot kvalitetssystem och ledningens ansvar för kvalitetsarbetet. Som metodstöd för utvecklingsarbetet med vårdkedjor har handboken Kvalitet Landstinget har bedrivit ett framgångsrikt decentraliseringsarbete. Ansvar och befogenheter har lagts ut och kostnadsmedvetenheten har ökat. Kalix sjukvårdsförvaltning har analyserat vårdkedjan Effektiv och samhällsekonomisk vård av patienter med slaganfall. Detaljerat vårdprogram, enhetlig vårdfilosofi, tvärvetenskapliga och multidisciplinära arbetssätt har lett till effektivare vård med förbättrade vårdresultat. Utvärderingen visar också på förkortade vårdtider och minskade kost- Kvalitet i vårdkedjan Arbetsorganisation 2 i vårdkedjan tagits fram. Under året har också generella riktlinjer för nader i socialförsäkringen genom snabbare funktionsåterhämtning hos samverkan avvikelsehantering producerats i enlighet med kraven på kvalitetssystemtionsåterhämtning vilket lett till att den kommunala kostnaden också patienterna. Hos de äldre patienterna uppnås en högre grad av funk- verksamhetsplanering Omvårdnad 41 Kompetensutveckling 7 Landstinget har i samarbete med förvaltningarna tagit fram ett kvalitetssystem minskat. Kvalitetssäkring 1 för kvalitetssäkring av medicintekniska produkter och tjäns- Piteå sjukvårdsförvaltning arbetar med bl a Vård i livets slutskede - blodtryck ter. Förankringsarbetet i förvaltningarna har startat. palliativ vård. Arbetet är ett samarbetsprojekt med kommunerna i Piteå kvalitetsutvecklingsprocessen (4) elektrisk konvertering Verksamhetsutveckling med hjälp av verktygen QUL och Språngbrädan älvdal. Det har bäring mot förbättrad kvalitet för den svårt sjuke, döende neurologisk undersökning pågår i några förvaltningar. människan och dennes familj. Medicinska behandlingsmetoder 3 Ansvariga för verksamheterna har visat intresse för evidensbaserad Rehabilitering 41 hjälpmedelsförsörjning medicin, omvårdnad och paramedicin. Förhoppningen är att detta ska Lokala hälsoråd med representanter från sjukvårdsförvaltning finns inrättade Hälsorådens verksamhet i 13 av länets kommuner. Hälsoråden ska genom lokal samver- framtagning av nyckeltal avspegla sig i förändrad praxis och förbättrad medicinsk kvalitet. syrgas och respirator Kiruna sjukvårdsförvaltning, primärvårdsförvaltningarna i Luleå och kan initiera, stödja och samordna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande 18 Bodens samt Tandvårdsförvaltningen arbetar aktivt med upprättande av kvalitetssystem. aktiviteter i kommunerna. 19 Antibiotikakonsumtionen i öppen vård Definierade dygnsdoser antibiotika per 1 invånare och dag (antal) En grupp arbetar med att minska risken för resistensutveckling hos bakterier genom att bl a minska antibiotikakonsumtionen. Gruppen leds av smittskyddsläkaren. I gruppen ingår representanter för Apoteksbolaget, primärvården och sjukhusvården. En utbildningsdag om rationell antibiotikaanvändning i syfte att förhindra spridning av resistenta bakterier har anordnats i december Statistik från Apoteksbolaget för åren 1993 till 1997 visar att antibiotikakonsumtionen har minskat med 24 procent. Den största minskningen har skett under 1997 med 12 procent, vilket tyder på att landstingets åtgärder för att minska antibiotikakonsumtionen har gett effekt. På gruppens förslag har landstingsfullmäktige fattat beslut om avgiftsfria återbesök i de fall en akut luftvägsinfektion inte med säkerhet bedöms vara bakteriellt betingad och behandlande läkare därför vill avvakta med antibiotikabehandling. Avgiftsfria återbesök 1997 Utdelade blanketter om rätt till avgiftsfritt besök Varav primärvården sjukhus 227 privata läkare 74 Utnyttjade återbesök 869 Varav 19 år år 2 Andel som nyttjat erbjudandet av det som fått det 37 % Andel barn och ungdom av de som nyttjat erbjudandet 77 % De lokala hälsoråden har i de flesta fall identifierat särskilt angelägna områden att arbeta med. I t ex Arjeplog har den tvärsektoriellt sammansatta olycksfallsgruppen arbetat förebyggande genom bl a omfattande utbildnings- och informationsinsatser. Ett annat prioriterat område i Arjeplog är ett brett arbete för att främja den psykosociala hälsan. Här är insatser mot ungdomsarbetslöshet och missbruk av stor betydelse. I Gällivare har en plan för verksamheten åren utarbetats. Identifierade profilområden är: Ungdomars arbete och utbildning år, Nätverksarbete (för bland annat utsatta barn, psykosocial ohälsa och förtidspensionering), Missbruk och Droger, Arbete mot våld i samhället, Miljö och Hälsa samt Friskvård. Utgångspunkten för allt arbete ska vara att stärka människors självkänsla och självförtroende, motverka utanförskap och förändra attityder och värderingar. Samverkan med föreningar och organisationer ska vara ett naturligt inslag i arbetet. Lokala folkhälsorapporter har med stöd från samhällsmedicinska enheten vid landstingets kansli utarbetats av hälsoråden i Arjeplog, Boden, Gällivare, Kalix och Kiruna.

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Tandvården Antal individer som fått implantatbehandling i Norrbotten (antal) 1995 Folktandvård Privat tandvård Vuxna Folktandvården står för nästan tre fjärdedelar av all vuxentandvård i länet. Speciellt i inlandet har folktandvården mycket stor betydelse. Antalet vuxna som är antecknade på revisionslistorna ökar stadigt och uppgick 1997 till nästan 1. Insatta tandläkartimmar i vuxentandvården fortsätter att minska, under 1997 med drygt 2 timmar till timmar. Detta kan till stora delar förklaras av en bättre tandhälsa med mindre vårdbehov hos de yngre vuxna. Andelen tandlösa individer är hos oss klart högre än i riket i stort. Samma sak gäller för andelen individer med gravt skadade bett. En behandlingsform som visat sig höja livskvaliteten högst väsentligt bland individer utan egna tänder är implantatrekonstruktioner. Under de senaste åren har denna terapiform kommit till användning i allt högre grad. Omvårdnaden av äldre har under det gångna året stått i fokus. Att inte behöva ha ont i munnen, att kunna äta och njuta av en måltid och att känna sig ren och fräsch i munnen är ett mål som bör eftersträvas i livets alla åldrar. En kartläggning för Ädelpatienter av munhälsan, vårdbehov och samarbetsformer mellan kommun och landsting har genomförts under Preliminära data visar att klara behov finns av utbildningsinsatser och ett bättre samarbete vad gäller omvårdnaden mellan den kommunala hälso- och sjukvården och tandvården. Folktandvården Folktandvården har som övergripande mål att möta norrbottningarnas Vårdhögskolan i Boden ger grund- och specialistutbildning av sjuksköterskor Utbildning behov av tandvård med hög omsorg, kvalitet och kompetens. Vården samt grundutbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. ska ha en förebyggande inriktning och kunna erbjudas på ett jämlikt Vidare utbildar skolan arbetsledare inom social omsorg och ger fristående Studerandeveckor sätt. Förutom ett lagstadgat ansvar för barn- och ungdomstandvård och kurser på högskolenivå i en rad ämnen riktade till vård, omsorg och 7 specialisttandvård ska vuxentandvård ges tillsammans med privata vårdgivarefunktion rehabilitering. Forskning bedrivs inom områden som lärande, muskel- 65 hos äldre, interaktion med hjälp av IT i distansutbildning, IT- 6 stöd för handikappade och hur rullstolsittande påverkar äldres livskvalitet. 55 Barn och ungdom Under 1997 har alla barn till och med det år de fyller nitton år erbjudits Antalet studenter har under året uppgått till ca 75 stycken. Till- 5 avgiftsfri tandvård. Tandhälsan i stort är fortsatt god. Under de senaste strömningen av studenter är god. 45 åren har speciellt bland de äldre tonåringarna registrerats en tendens till För att öka kvaliteten i utbildningarna har kompetensutveckling av 4 försämring av hälsan. Ett klart samband mellan rökvanor och tandhälsa redan anställda lärare skett. I medeltal sju lärare har under året varit (antal) har konstaterats. tjänstlediga för magisterstudier och sex personer har uppburit doktorandförmåner. Strävan efter att öka andelen disputerade lärare har lyck- Sett över hela förvaltningens område har antalet studerandeveckor ökat med cirka 4 procent mellan Vårdarbetet inom barn- och ungdomstandvården har ytterligare effektiviserats. Detta har skett genom aktiviteter för att förbättra den diagnostiska ats över förväntan. Det har skett genom egna rekryteringar men också Ökningen har främst skett inom naturbruksprogrammet, nivån, för att bättre kunna ge rätt vård till rätt individ och genom att Vårdhögskolan via samarbetsavtal med andra högskolor/uni- där efterfrågan har varit fortsatt hög under året. utveckla teamarbetet. Som ett resultat har tandläkartiden inom barntandvården versitet har lyckats engagera kvalificerade lärare i både huvudämnen Omvårdnadsprogrammet noterar en liten minskning, reducerats med drygt 3 timmar. och övriga ämnen. Andelen lärare med doktorsexamen är en viktig fak- men i princip ligger man i nivå med tidigare års produkversitet tion. Vid Vårdhögskolan har en liten ökning skett, vilket Amalgam som fyllningsmaterial inom barntandvården har under de tor för bedömningen av en utbildnings högskolemässighet. beror på att antalet sökande till utbildningarna ökat. senaste åren minskat drastiskt. Under 1997 utgjorde amalgamfyllningarna Det mest meriterande tillskottet under året är anställningen av en pro- 2 endast 2 procent av totala antalet utförda fyllningar. fessor i vårdpedagogik. Rekryteringen har tillfört Vårdhögskolan en kom- 21 petens och erfarenhet av utvecklingsarbete som är av stor betydelse för många kvalitetsfrågor. Landstingsfastigheter har under året fortsatt arbetet med att decentralisera verksamheten till respektive distrikt. Målet är att varje distrikt ska kunna se helheten i sin verksamhet. Den lokala förankringen av verksamheten är av stor betydelse eftersom vi verkar över hela länet. Förvaltningen har under året kraftigt minskat investerings- och underhållskostnaderna i fastighetsbeståndet, vilket påverkar resultatet i positiv riktning. Länsservice Hjälpmedel driver projektet Sitteam i Norrbotten tillsammans med Luleå-Boden sjukvårdsförvaltning och Primärvårdsförvaltningarna i Luleå och Boden. Många rullstolsburna har eller riskerar att få förvärrade sittproblem på grund av att man inte har lyckats hitta en bra sittställning. Att hjälpa funktionshindrade att få en bra sittställning i rullstol är ett mycket komplext problem. Hög medicinsk och teknisk kompetens krävs för att lösa problemen på ett optimalt sätt. Ett team med hög samlad kompetens har byggts upp och huvuduppgiften för teamet är att på remiss utreda och åtgärda svåra sittproblem hos funktionshindrade i rullstol. Nära samverkan med ortopedläkare och ortopedingenjör är etablerat. Sedan starten av projektet i oktober har teamet fått 25 remisser vilket är betydligt fler än väntat. Remisserna har kommit från hela länet och det är både vuxna och barn som remitterats till teamet. De patienter och remitterande som besökt sitteamet hittills har varit mycket nöjda Landstingsfastigheter Länsservice

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sunderby sjukhus Under 1997 har Sunderby sjukhus i det närmaste färdigställts utvändigt. Glastaken är monterade, dörrar och fönster är på plats, fjärrvärmen är påkopplad och nästan hela sjukhuset är uppvärmt med det ordinarie värmesystemet. Under året har sjukhusbygget gradvis växlat fot. Ventilationsmontörer, elektriker, rörmokare, mattläggare och målare har blivit en vanligare syn än betongarbetare och snickare. Under sommaren och hösten har stora delar av området runt sjukhuset färdigställts. Den konstgjorda sjön är fylld med vatten. Gräsytor har såtts in, gångstråk har grovplanerats och hälften av parkeringsytorna är asfalterade. Vid årets slut är också stora delar av sjukhusets inre helt klara, t ex vuxenpsykiatrin och flera vårdavdelningar. På andra håll pågår målning, tapetsering och mattläggning. I barnhuset som påbörjades sist håller man på med att resa mellanväggar. I december arbetade runt 3 byggnadsarbetare och montörer av olika kategorier med sjukhuset. Huvuddelen av projekteringen avslutades under hösten. Därefter har konsultgruppen anlitats för kompletterande projekteringar i samband med smärre förändringar eller när det blivit klart med hur utrustning ska placeras. Boden och andra landstingsanställda, har under året besökt bygget i Sunderbyn. Personal som kommer att arbeta i det nya sjukhuset har alltid fått en guidning i byggnaden. Under sommaren färdigställdes ett visningsrum i anslutning till sjukhuset. Där finns en modell av sjukhuset, olika broschyrer, tidningsurklipp och möjlighet att se bilder och video. Under 1997 har totalt 431 miljoner kronor upparbetats av investeringskostnaden och den ackumulerade summan uppgick vid årets slut till 867 miljoner kronor. De totalt nedlagda kostnaderna motsvarar ca 54 procent av investeringskalkylens miljoner kronor (slutligt pris). Av tabellen framgår hur stor andel av medlen inom respektive område som upparbetats i förhållande till kalkylen. Procentsiffrorna ger en bra uppfattning om vilken typ av arbeten som återstår i sjukhuset. Vid sidan om det som sker på byggarbetsplatsen i Sunderbyn, pågår ett intensivt arbete med att förbereda driftstarten av sjukhuset. En stor del av personalen vid sjukhusen i Luleå och Boden är engagerad i en mängd arbetsgrupper för bemanningsfrågor, planering av hur vården ska läggas upp, utveckling av samarbetet med primärvården, planering av utbildningsinsatser, inköp av utrustning, planering av inflyttningen och Totalt nedlagda kostnader (mkr) 1997 Totalt Inv kalkyl Projektering Byggprod Byggh kostn Inv/utrustn 223 Mark Oförutsett 66 Summa (mkr) Investeringsmedlen för byggproduktionen har använts på följande sätt: Område 1997 Totalt Upparb % Bygg Mark Ventilation El VS Styr/överv Summa (mkr) Arbetet med att planera för upphandling av sjukhusets utrustning har annat praktiskt. Flera av delprojekten har lämnat delrapporter under pågått mycket aktivt under hela Under året har cirka 25 arbetsgrupper som godkänts som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. varit verksamma i olika faser i upphandlingsprocessen. I slutet I ramen ingår även bemanningen av de verksamheter som av service- Under året beslutade landstingsfullmäktige att bemanningsramen för Sunderby sjukhus ska av året blev upphandlingarna av röntgenutrustning, övervaknings- och skäl kommer att placeras i tätorterna Luleå och Boden. Planeringen av vara minst 1 88,79 befattningar med följande informationssystem samt narkosapparater klara. lokaler m m för dessa utlokaliserade verksamheter pågår intensivt. fördelning på olika kategorier: Ungefär 6 procent av sjukhusets utrustning kommer att nyinköpas. Under våren kommer personalen att få besked om sin placering i Sunderby Kategori Ant bef Andel % Resterande behov klaras i huvudsak med det som tas med från sjukhusen sjukhus. Då startar också omfattande kompetens- och driftsut- Läkare 22,25 12 i Luleå och Boden. Det handlar främst om kontorsmöbler, undersökningsbritsar, bildningar av personalen. En särskild organisation har bildats för an- Sjuksköterskor 63,38 32 IT-utrustning, instrumentbord, mikroskåp, patientlyftar ställda som inte får plats i den nya organisationen. Övrig vårdpers 387,12 21 Adm pers 146,12 8 och sängar. Den utrustning som inte tas med från sjukhusen kommer att Dessutom har ett flertal mindre projekt startats, bl a för att klara ut Drift pers 12,62 6 användas av andra inrättningar, återköpas av leverantörerna eller säljas. tvätt- och förrådshanteringen, hanteringen av läkemedel, källsorteringen Övriga 43,3 21 En mindre del av investeringarna görs sedan Sunderby sjukhus tagits i och säkerheten på sjukhuset. Summa 1 88,79 1 drift. Även antalet vårdplatser i Sunderby sjukhus fastställdes under året Intresset för sjukhuset har ökat stadigt i takt med att byggnaden växt till högst 432. fram. Över 1 personer, främst personal från sjukvården i Luleå-

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelser och bolag Stiftelsen Norrbottensmusiken Stiftelsen Norrbottens museum Landstinget stöder länets utveckling på många olika sätt också utanför sin egen organisation. Det kan ske genom ägande, huvudmannaskap, representant i styrelser och ekonomiska bidrag. För all anslagstilldelning gäller att insatserna ska vara av regional karaktär. Landstingsstyrelsen lämnar bidrag till vissa organisationer med länsövergripande ansvar i syfte att ge organisationer möjligheter att göra insatser som kompletterar landstingets egna ansträngningar att skapa välfärd för norrbottningarna. Landstinget är huvudman för stiftelsen Norrbottensmusiken. En satsning på frilans- och samproduktioner samt barn- och ungdomsverksamhet prioriteras. De fasta ensemblerna utgörs av Norrbottens Big Band och Norrbottens Kammarorkester. Norrbottens läns landsting har fr o m 1992 hela huvudmannaskapet för Norrbottens museum. Museet bedriver en mångsidig verksamhet med nutidsdokumentation, kulturmiljövård, utställningar och pedagogisk verksamhet och lokala museidagar i länet. Verksamhetsidén utgår i allt högre grad från museet som en regional kunskapsbank. Stiftelsen Teatern drivs i form av en stiftelse med landstinget och Luleå kommun som huvudmän. Teatern Norrbottensteatern har bl a i uppdrag att erbjuda teater för hela länet. Teatern satsar på nyskrivna svenska och 24 norrbottniska texter. 25 NORRLANDSFONDEN FOLKRÖRELSERNAS ARKIV NORRBOTTENS BILDNINGSFÖRBUND Övriga stiftelser, föreningar mm till Norrbottens NORRBOTTENS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING NORRBOTTENS LÄNS HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP vilka landstinget utser/nominerar styrelseledamöter Turistråd AB RÖDA KORSETS NORRBOTTENSDISTRIKT G E BROMS EGNAHEMSSTIFTELSE LÄNGMANSKA FÖRETAGARFONDEN Landstinget äger Norrbottens Turistråd AB. Turistrådet är ett neutralt sektorsorgan för frågor som berör turismen i Norrbotten. Verksamheten inriktas på marknadsföring av allmän länskaraktär samt för produktutvecklings-, kunskaps- och kompetensstöd till länets kommuner och turismföretag. Sedan 1996 är landstinget delägare i Filmpool Nord AB. Bolaget ska bl a medverka till ökad film- och TV-produktion i Norrbotten samt verka för distribution och marknadsföring av film och TV. Bolaget ska också stödja utvecklingen inom film, TV och multimedia inom länet och Barentsregionen. Landstinget verkar för att skapa och upprätthålla goda förutsättningar för etablering och utveckling av livskraftiga små och medelstora företag främst genom ALMI Företagspartner AB. Bolaget ägs av staten till 9 procent och av landstinget till 1 procent. Den formella grunden för den regionala biblioteksverksamheten i Norrbotten utgörs av ett avtal mellan landstinget och Luleå kommun. I den regionala biblioteksverksamheten ingår kompletterande mediaförsörjning, fortbildning och rådgivning. Verksamheten riktas i första hand till de drygt 1 folk-, sjukhus- och gymnasiebibliotek som finns i Norrbotten. Stiftelsen bildades 1983 av staten, Norrbottens läns landsting, Jokkmokks kommun, Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam. Museet är huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige. Ajtte är också specialmuseum för fjällregionens natur och kultur och ska som sådant vara en resurs för andra museer. Filmpool Nord AB ALMI Företagspartner Norrbotten AB Norrbottens länsbibliotek Stiftelsen Ajtte - Svenskt fjälloch samemuseum Länstrafiken i Norrbotten AB Matlaget i Gällivare AB Matservice i Kalix AB Fastighetsbolaget Spiggen AB Informationsteknik i Norrbotten AB Länstrafiken i Norrbotten AB ägs till 5 procent av landstinget och 5 procent av länets kommuner. Länstrafikens uppgift är att ansvara för kollektivtrafiken i länet. Norrbottens läns landsting och Gällivare kommun äger bolaget tillsammans. Syftet med bolaget är att producera mat till skolor, barn- och äldreomsorg, sjukhus, hemmaboende pensionärer samt till kommun- och landstingspersonal inom Gällivare kommun. Norrbottens läns landsting och Kalix kommun äger bolaget tillsammans. Syftet med bolaget är att producera mat till skolor, barn- och äldreomsorg, sjukhus, hemmaboende pensionärer samt till kommun- och landstingspersonal inom Kalix kommun. Bolaget ägs till lika delar av landstinget och Pronorr AB. Landstinget äger tillsammans med kommuner och andra intressenter bolaget Informationsteknik i Norrbotten AB. Bolaget ska lägga grunden för en samordnad uppbyggnad av kompetens, informationsinnehåll och infrastruktur inom informationsteknikens område.

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper I Landstingskoncernen redovisas utöver landstingets normala driftverksamhet även stiftelserna Norrbottensmusiken, Norrbottens museum, Norrbottensteatern samt Länstrafiken i Norrbotten AB, Norrbottens Turistråd AB, Fastighetsbolaget Spiggen AB, Matlaget i Gällivare AB, Matservice i Kalix AB, Informationsteknik i Norrbotten AB och Filmpool Nord AB Norrbottens folkmängd 31/ Utdebitering per skattekrona 9,48 9,48 1,2 1,2 1,2 Från resultaträkningen Intäkter (mkr) Kostnader (mkr) Resultat (mkr) Verksamhetens nettokostnadsförändring (%) Förändring skatteintäkter (%) Förändring generella statsbidrag (%) Låneskuld (mkr) per invånare (kr) Likvida medel (mkr) Soliditet Eget kapital i % av totala tillgångar Personal Antal anställda personer 31/ * * Av personalminskningen på 1 65 personer beror ca 1 26 på att omsorgsverksamheten övergick till kommunerna. Landstingsstyrelsen har fastställt ett redovisningsreglemente för Norrbottens läns landsting. Reglementet följer Landstingsförbundets normalförslag och är utformat med utgångspunkt från bokföringslagen och bokföringsförordningen. I landstingskoncernen ingår Norrbottens läns landsting samt stiftelserna Norrbottens museum, Norrbottensmusiken och Norrbottens Turistråd AB till 1 procent. Redovisningen omfattar även landstingets andelar i stiftelsen Norrbottensteatern (58 procent), Länstrafiken i Norrbotten AB (5 procent), Fastighetsbolaget Spiggen AB (5 procent), Matlaget i Gällivare AB (4 procent), Informationsteknik i Norrbotten AB (33 procent), Filmpool Nord AB (22 procent) och Matservice i Kalix AB (15 procent). Det konsoliderade bokslutet har upprättats med hänsyn till värdering enligt förvärvsmetod och med hänsyn till specifisering enligt proportionell konsolideringsmetod. Det innebär att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital eliminerats. Vidare tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Koncernredovisning Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Värdering av Anläggningstillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Över- och undervärden på räntebärande papper och aktier kvittas tillgångar och skulder Investeringar, lån och likviditet inom respektive grupp. Investeringar (mkr) Avskrivningarna har beräknats på investeringarnas ursprungliga anskaffningsvärde och 27 avskrivningstiden är 3 år för fastigheter och 3 år, 5 år respektive 1 år för inventarier. Återstående bokförda värden för sjukhusen i Luleå och Boden avskrivs under perioden , vilket ökar den årliga avskrivningsnivån med 26 miljoner kronor. Dyrare tekniska hjälpmedel hyrs ut till förvaltningarna och kommunerna i länet. Hjälpmedlen avskrivs på 3 5 år. Både uthyrda hjälpmedel och hjälpmedel i lager redovisas som inventarier. Semesterlöneskulden m m, dvs landstingets skuld till personalen för sparade semesterdagar och outtagen övertid, har värderats i löneläge den 31 december 1998 och redovisas som en kortfristig skuld. Pensionskulden har KPA Kommunsektorns Pension AB beräknat enligt gällande avtal och redovisas som en långfristig skuld. Av koncernens pensionsskuld utgör 934 miljoner kronor pensionsskuld till pensionerad personal och 1 731miljoner kronor pensionsskuld till nu aktiv personal. Patientskadereserven har beräknats av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Den uppgår till 44 miljoner kronor och redovisas som långfristig skuld. Dessutom redovisas en ansvarsförbindelse gentemot LÖF på 48 miljoner kronor. Periodisering innebär att kostnader och intäkter hänförs till de år de avser. I allt väsentligt har på detta sätt periodiserats leverantörsfakturor, arbetsgivaravgifter, räntekostnader, avgifter, ersättningar, statsbidrag och ränteintäkter. Upplupna och intjänade ränteintäkter redovisas som likvida medel. Periodisering Landstingets redovisning sker fr o m 1997 enligt ny basplan. Även jämförelsesiffrorna för 1996 har ändrats, vilket innebär vissa justeringar i noterna. Ny kontoplan

16 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING Resultaträkning Balansräkning Koncernen Landstinget Koncernen Landstinget (mkr) Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Not Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Avskrivningar FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL (mkr) TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Likvida medel Kortfristiga placeringar Kortfristiga fordringar Not Förråd Summa omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Not Långfristiga fordringar Not Inventarier Not Fastigheter Not Summa anläggningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder 28 Kortfristiga skulder Not Långfristiga skulder Not Pensionsskuld Not Finansieringsanalys Summa skulder Koncernen Landstinget (mkr) Tillförda medel Årets resultat Avskrivningar som påverkat resultatet Förändring av kapitalbindning Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga skulder Försäljning av anläggningstillgångar Minskning av långfristiga fordringar Ökning av pensionsskuld Summa tillförda medel Eget kapital Eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Använda medel Nettoinvesteringar Minskning långfristiga skulder Summa använda medel FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

17 FÖRVALTNINGSREDOVISNING FÖRVALTNINGSREDOVISNING Förvaltningarna och bolagen Förvaltning Intäkter Kostnader Årets Avvikelse (mkr) resultat mot budget Förvaltningarna och bolagen Investeringar Näringspolitik 1 1 (mkr) Kommunikationer Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning Kultur Primärvårdsförvaltningen i Luleå 2 2 Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning Primärvårdsförvaltningen i Boden 1 1 Primärvårdsförvaltningen i Luleå Gällivare sjukvårdsförvaltning 9 9 Primärvårdsförvaltningen i Boden Kiruna sjukvårdsförvaltning 3 3 Gällivare sjukvårdsförvaltning Piteå sjukvårdsförvaltning 8 8 Kiruna sjukvårdsförvaltning Kalix sjukvårdsförvaltning 8 8 Piteå sjukvårdsförvaltning Tandvårdsförvaltningen 5 5 Kalix sjukvårdsförvaltning Utbildningsförvaltningen 4 4 Tandvårdsförvaltningen Landstingsfastigheter 1 1 Utbildningsförvaltningen Länsservice Landstingsfastigheter Sunderbyförvaltningen Länsservice Landstingsstyrelsen 6 6 Sunderbyförvaltningen Summa Landstingets kansli Länstrafiken i Norrbotten AB 3 3 Landstingshälsan Stiftelsen Norrbottensmusiken 1 1 Övrig verksamhet Matlaget i Gällivare AB Landstingsgemensam verksamhet Summa Finansiering Eliminiering, landstingsinterna poster Summa landstinget Länstrafiken i Norrbotten AB Norrbottens Turistråd AB Stiftelsen Norrbottensmusiken Stiftelsen Norrbottens museum 2 2 Stiftelsen Norrbottensteatern Matlaget i Gällivare AB Matservice i Kalix AB Fastighetsbolaget Spiggen AB Informationsteknik i Norrbotten AB Filmpool Nord AB 7 7 Eliminering, koncerninterna poster Totalt koncernen Förvaltning Inventarier Fastigheter Totalt Matservice i Kalix AB 1 1 Informationsteknik i Norrbotten AB 1 1 Eliminering koncerninterna poster 3 3 Totalt koncernen Investeringarna i inventarier fördelas på 22 miljoner kronor i medicinteknisk utrustning, 27 miljoner kronor i IT-utrustning, 26 miljoner kronor i tekniska hjälpmedel och 27 miljoner kronor i övriga inventarier. Förvaltningarnas kapital Förändringar Förvaltning Årets Koncern- FÖRVALTN. KAPITAL (mkr) resultat bidrag Årets förändr Totalt Kommunikationer Kultur Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning Primärvårdsförvaltningen i Luleå Primärvårdsförvaltningen i Boden Gällivare sjukvårdsförvaltning Kiruna sjukvårdsförvaltning Piteå sjukvårdsförvaltning Kalix sjukvårdsförvaltning Tandvårdsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Landstingsfastigheter Länsservice Sunderbyförvaltningen Landstingets kansli 2 2 Landstingshälsan 1 1 Övrig verksamhet 2 2 Landstingsgemensam verksamhet Finansiering Totalt landstinget

18 NOTER NOTER Resultaträkningen Balansräkningen Koncernen Landstinget Koncernen Landstinget (mkr) Not I: Verksamhetens intäkter Vårdavgifter Ersättning från kommuner Sålda tjänster Sålda produkter Statsbidrag Övriga intäkter 8 8 Totalt (mkr) Not 4: Kortfristiga fordringar Interimsfordringar Statsbidragsfordringar Vårdavgiftsfordringar Kundfordringar Mervärdeskatt Övrigt Totalt Not 2: Verksamhetens kostnader Personalkostnader Förändring av pensionsskuld Övriga personalkostnader Material och tjänster Bidrag och ersättningar* Förändring avvecklingsreserv Övriga kostnader Totalt * 1997 års Bidrag och ersättningar har minskats med 13 mkr avseende Länstrafiken. Not 3: Generella statsbidrag Allmän sjukvårdsersättning Dagmar Kostnadsutjämning Inkomstutjämning Generellt statsbidrag Avgift mervärdesskatt Totalt Not 5: Värdepapper Aktier Norrbottens Turistråd AB 1 1 Länstrafiken i Norrbotten AB 5 5 Trygg-Hansa 1 1 Matlaget i Gällivare AB 1 1 Matservice i Kalix AB, Informationsteknik i Norrbotten AB m m 1 1 Andelar NAB Bostadsrätter Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Totalt Not 6: Långfristiga fordringar Lån för fjärrvärme Övriga långfristiga fordringar 1 1 Totalt Not 7: Inventarier Pågående arbeten 6 6 Inventarier - anskaffningsvärde Inventarier - ackumulerade avskrivningar Tekniska hjälpmedel - anskaffningsvärde Tekniska hjälpmedel - ackumulerade avskrivningar Totalt

19 NOTER FÖRSLAG TILL BESLUT Balansräkningen Koncernen Landstinget (mkr) Not 8: Fastigheter Mark Pågående arbeten och förskott till leverantörer Fastigheter - anskaffningsvärde Fastigheter - ackumulerade avskrivningar Totalt Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning får landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta följande: Årsredovisningen för 1997 godkänns. Till förvaltningarna överförs koncernbidrag på kronor. Eget kapital minskas med kronor. Luleå den 26 februari 1998 FÖR LANDSTINGSSTYRELSEN Not 9: Kortfristiga skulder Karl-Gunnar Holmqvist Tomas Keisu Preliminärskatt Ordförande Landstingsdirektör Arbetsgivaravgifter Momsskuld Semesterskuld Leverantörsskulder Interimsskulder Amortering på lån Övriga skulder Checkräkningskredit Avvecklingskostnader Totalt Not 1: Långfristiga skulder Lån 2 1 Avvecklingskostnader Skuld till leverantörer Ersättningsreserv patientskador Totalt Not 11: Pensionsskuld * Till nu aktiv personal Till pensionerad personal Totalt * Bland avvecklingskostnader redovisade under Not 9 och 1 ingår dessutom 35 mkr avseende garantipensioner. Särskild löneskatt som betalas på utbetalda pensioner belastar det år utbetalningarna sker.

20 REVISIONSBERÄTTELSE 1997 REVISIONSBERÄTTELSE 1997 ANSVARSFRIHET REDOGÖRELSE Resultat Vi tillstyrker att styrelsen, nämnderna och de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Resultatet av vår granskning avseende ändamålsenlighet och effektivitet i verksamheten samt granskningen av räkenskaper och intern kontroll visar bl a följande: Uppföljning, styrning och kontroll inom direktioner och nämnder sker på ett acceptabelt sätt. Den ekonomiska styrningen och uppföljningen fungerar överlag bra - med något undantag har förvaltningarna klarat sina budgetkrav. Verksamhetsstyrningen och -uppföljningen inom sjukvården har fortfarande brister. Rutiner och verktyg för att följa den medicinska verksamheten börjar dock utvecklas Vi har utfört vår granskning enligt kommunallag, revisionsreglemente och god kommunal revisionssed. Revisionskostnaderna för 1997 har uppgått till kronor mot budgeterade kronor. Revisionsinsatserna har till ca 6 procent inriktats mot förvaltningsrevision medan ca 4 procent avsatts för redovisningsrevision - en fördelning i överensstämmelse med god kommunal revisionssed. Den under året genomförda förvaltningsrevisionen har inriktats mot: effektiviteten i uppföljning, styrning och kontroll hos direktionerna i Kiruna, Gällivare samt primärvårdsnämnderna i Boden och Luleå jämförelser avseende verksamhetsinnehåll och vårdproduktion vid vårdcentralerna i Arjeplog, Älvsbyn och Haparanda utvärdering av Harmonica-projektets effekter vid en basenhet inom Gällivare sjukhus hur landstingsstyrelsen fullgör sin uppsikt över koncernens bolag styrning och uppföljning av Sunderbyprojektet Granskningens inriktning Styrelsens uppsikt och styrning över koncernen som helhet fungerar tillfredsställande. Fullmäktiges målsättningar som kommit till uttryck i landstingsplanen genomförs, följs upp och återrapporteras i allt väsentligt. Återkopplingen till fullmäktige kan dock göras på ett mer heltäckande och strukturerat sätt när det gäller uppföljningen av landstings- läkemedelskommitténs arbete 36 planens mål att studera hur ett urval av fullmäktiges mål genomförs och följs upp på ledningsnivå vid landstingskansliet samt inom olika nivåer vid Piteå 37 och Kalix sjukvårdsförvaltningar Säkerheten och kontrollen i de ekonomiska rutinerna fungerar överlag bra. Inom vissa områden med anknytning till ekonomiska rutiner, finns det dock utrymme för utveckling av rutiner och arbetssätt Tillförlitligheten i den ekonomiska redovisningen är god. Landstinget har också en hög ambitionsnivå att snabbt anpassa sig till förändringar i praxis och regelverk inom redovisningsområdet hur den interna styrningen inom Landstingsfastigheter vid Bodens fastighetsdistrikt fungerar att undersöka vilka rutiner primärvården har för att introducera nya metoder för diagnostik och vård landstingets barnmedicinska verksamhet ur ett flödesperspektiv. Granskningen kommer att avslutas under 1998 förvaltningarnas följsamhet till centrala avtal för vissa material- och tjänsteköp - projektet avslutas under 1998

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Delårsresultat. Prognos Utfall 2003 Utfall 2002 Totalt T3 T2 T1 Totalt T3 T2 T1

Delårsresultat. Prognos Utfall 2003 Utfall 2002 Totalt T3 T2 T1 Totalt T3 T2 T1 Delårsrapport per augusti Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Årsprognos Utfall 0308 0208 Verksamhetens intäkter 770 787 1 166 1 196 Verksamhetens kostnader -3 544-3 337-5 420-5 116 Avskrivningar -140-149

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Olika kön, olika lön rätt till heltid i Norrbotten?

Olika kön, olika lön rätt till heltid i Norrbotten? Olika kön, olika lön rätt till heltid i Norrbotten? 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid 3 Syfte och avgränsningar sid 4 Metod och material sid 4 Disposition sid 5 Sektionernas utlåtanden sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Samhall Sveriges mest mångsidiga företag

Samhall Sveriges mest mångsidiga företag BASFAKTA 2014 Samhall Sveriges mest mångsidiga företag 1 Samhall är ett aktiebolag som ägs av staten Uppdraget Att producera efterfrågade varor och tjänster där behoven finns och genom detta skapa meningsfulla

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Förslag till strategisk plan 2016-2019

Förslag till strategisk plan 2016-2019 2016 Förslag till strategisk plan 2016-2019 Norrbottens Sjukvårdsparti Norrbottens Sjukvårdspartis förslag till strategisk plan 2016-2019 Förslaget är i tillämpliga delar komplettering till det av ledningen

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Om du bor i Jämtlands län kan du få bidrag från Region Jämtland Härjedalen för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart Bakgrund/syfte Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: Nuvarande hälso- och sjukvårdssystem i Norrbotten är inte långsiktigt hållbart avseende: Att trygga en god vård till en allt äldre befolkning med

Läs mer

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Uppdrag skyddat boende Politiska samverkansberedningen

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet 2001. Kliniken erbjuder en tilltalande,

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Landstingsstyrelsens förvaltning 2007-03-01 Personaldirektören Utvecklingsdirektören Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Sammanfattning Landstinget behöver för sin

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING.

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Elisabeth Olofsson-Öberg 2000-09-23 Ekonomichef Landstingsstyrelsen FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Vård och verksamhetsutveckling Folktandvårdens kliniker har en

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad rehabilitering efter

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag Ansvar och utveckling Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag God tandvård i Västra Götaland Vår uppgift är att med hög kvalitet förebygga och behandla alla typer

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Norrbotten - Vi vill mer!

Norrbotten - Vi vill mer! Norrbotten - Vi vill mer! - Folkpartiet liberalerna i Norrbottens valmanifest 2014-2018 1 Vi vill mer! Det är ett viktigt val Sverige och Norrbotten står inför. På vissa håll i Norrbotten måste vi få fler

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer