Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5 1 Nätverket

6 Nätverket Kapitlet identifierar viktiga rörelser, fysiska förbindelser och platser inom H+ området och hur de hänger samman med staden och regionen. Kapitlet utgår från olika infalls vinklar. Det bygger på människans perspektiv, det rymmer berättelser, historia, existerande nätverk i H+ området och planerade kopplingar. Inbjudande publika miljöer och atmosfärer ger människor kvalitet, en känsla av tillhörighet och de ger den enskilda individen en upplevelse av att ingå i ett sammanhang. Nätverket ska skapa en integrerad och blandad stad samt ge förutsättningar för sociala nätverk att utvecklas. Nätverket är ett verktyg för att koppla samman och aktivera H+ området och Helsingborg genom en medveten och klok placering av nya stråk och mötesplatser. För att åstadkomma en sammanhållen stad läggs särskild vikt vid gränsområdena mellan H+ och staden. 45

7 1 Nätverket 1 Nätverket Nätverket idag 3,6 miljoner invånare, en bro, färjor och ett väl utbyggt nät av vägar och järnväg har gjort Öresund till en tätbefolkad och sammanbyggd region i internationell klass. Sedan Öresundsbron öppnade år 2000 har integrationen mellan Sverige och Danmark tagit fart och Helsingborg har utvecklats till en dynamisk plats Sundets pärla med betydelse för regionens utveckling. Öresundsregionen omfattar Skåne, Själland, Mön, Falster, Lolland och Bornholm. Det är Nordens mest tätbefolkade storstadsregion. Viktiga städer och motorer för regionens utveckling är Köpenhamn, Malmö, Landskrona, Lund, Roskilde och Helsingborg. När Öresundsbron invigdes år 2000 länkades infrastrukturen på båda sidor av Öresund ihop till ett sammanhängande kommunikationssystem som har påverkat livet i regionen. Bostads- och arbetsmarknaden har expanderat och inom en dryg halvtimme kan man resa tvärs över Öresund. Helsingborgs läge i norra Öresund gör staden till en viktig plats i regionen. Tillsammans med Helsingör och Ängelholm bildar Helsingborg ett nordligt nav i Öresund med attraktivt boende, dynamiskt näringsliv och goda möjligheter för rekreation. H+ projektet är en katalysator för att utveckla Helsingborg till ett kreativt centrum i Öresund en stad som är en mosaik, experimentell, bra för hälsa och miljö, nära och gränsöverskridande. H+ området ligger i direkt anslutning till Helsingborgs stadskärna och ska utvecklas till en regional plats för näringsliv, utbildning och boende. Närheten till Knutpunkten med tåg-, buss och färjetrafik och närheten till regionens vägnät för persontrafik och transporter gör att H+ och Helsingborg är sammanlänkat med övriga Öresund och gör staden till en viktig del av den gemensamma bostads- och arbetsmarknaden. Helsingborg har ett rikt utbud av mötesplatser för handel, kultur och idrott. I ett regionalt perspektiv är de kulturella institutionerna som Dunkers kulturhus, Konserthuset och Stadsteatern betydelsefulla. Helsingborgs stadskärna med Kullagatan har ett stort utbud av handel, restauranger och kaféer. Staden har en stark idrottskultur koncentrerad till Olympia och arenastaden samt representerad genom en mängd återkommande idrottsevenemang. Helsingborgs läge vid och på landborgen vid Öresunds mynning gör att staden har unika kvaliteter med ett kuperat stads- och rekreationslandskap. Dramatiska gatusträckningar, närheten till vattnet med hamn och strand, gröna parker och promenadstråk skapar attraktiva platser. Idag är Helsingborg i många avseende en delad stad. Norra Helsingborg med stadskärnan har traditionellt sett varit mer väletablerad och historiskt har Helsingborg prioriterat utvecklingen av de norra delarna. I norr finns stadens representativa offentliga rum, kulturella institutioner, småbåts hamn och handelsstråk. Södra Helsingborg har historiskt varit en arbetarstadsdel, präglat av industrialismens utveckling med verksamhetsområden, storskalig hamnverksamhet, infrastruktur och större bostadsområden. I det till Söder angränsande H+ området har efterhand Helsingborgs industri- och logistikverksamheter vuxit fram. Dunkers kulturhus Tropical Beach Strandpromenaden Stadsteatern/ Konserthuset Kullagatan Stortorget Knutpunkten Stadsbiblioteket Campus Olympia Gustav Adolfs torg Helsingborg är Sundets pärla och vi ska förädla Helsingborg genom att både utveckla det som finns idag och skapa nytt. Helsingborg ska bli en innovativ plats för näringsliv och utbildning samt en regional målpunkt för handel, nöje och rekreation. I samverkan med de övriga städerna i Öresundsregionen bidrar Helsingborg med internationellt attraktiv konkurrenskraft. Redan idag är Helsingborg en framgångsrik stad med en tradition av förnyelse och framåtanda. Utmaningarna är att fortsätta utveckla lokalt och regionalt hållbara kommunikationer som bidrar till att förenkla och förbättra resandet, bygga samman Helsingborgs norra och södra delar för att öka social integration och innovation samt skapa en dynamisk samverkan mellan näringsliv och utbildning. Centrum Söder Högaborg Närlunda Rönnowska skola Jutan Hamnen Elineberg Gåsebäck Ramlösa station Helsingborg har ett rikt utbud av attraktiva stadsrum och institutioner som är uppskattade mötesplatser. Merparten av platserna ligger i norra Helsingborg. Planteringen Helsingborg är en segregerad stad med en tydlig fysisk och mental uppdelning mellan norr och söder. H+ området karaktäriseras av storskalig infrastruktur och industri vilket delar upp stadsdelarna och kopplingarna mellan dem är få

8 1 Nätverket 1 Nätverket Nätverket imorgon Morgondagens Helsingborg ska vara en sammanbyggd stad med nya flöden av människor. Existerande attraktioner och mötesplatser ska utvecklas och kompletteras med nya inom H+ området och Helsingborgs södra delar vilket ska ge en mer integrerad stad. I H+ området utvecklar vi fyra starka regionala mötes platser kompletterade med platser för det lokala livet. Avsikten är att skapa nya sammanhang för människorna som vistas i H+ området och i angränsande stadsdelar. De nya destinationerna ska bryta de rumsliga och sociala barriärer som finns i Helsingborg idag och göra det möjligt för helsingborgarna att på ett naturligt sätt använda hela staden. De regionala mötesplatserna är Knutpunkten med omgivande område, Oceanpiren och Södra hamnen, Universitetsområdet och Söder samt Husarplatsen. Dessa platser ligger längs nya kollektivtrafikstråk centralt belägna i Helsingborg och blir viktiga generatorer för stads utvecklingen i H+ området. Runt dessa platser samlas viktiga funktioner för H+ områdets utveckling och Helsingborgs transformation. De regionala mötesplatserna kompletteras med platser för det lokala livet. Det är platser som bidrar till stadslivskvaliteter i vardagen och gör att delområdena i H+ får ett rikt utbud av aktiviteter. H+ området med omgivningar blir ett sammanhållet stadslandskap som binds samman när existerande barriärer elimineras och nya kvaliteter utvecklas ur befintliga kvaliteter. Stadsdelarna i södra Helsingborg är idag kringskurna av svårforcerade barriärer som ger en segregerad stad. H+ projektet kommer att förändra förutsättningarna för omgivande stadsdelar genom att utveckla gränserna och skapa nya kopplingar mellan H+ området och kringliggande stadsdelar. Genom H+ projektet kommer Söder att tillföras nya kvaliteter med Universitetsområdet, innovationsmiljön kring Bredgatan och närhet till Oceanpiren, Södra hamnen och Öresund. Omdaningen av Malmöleden gör att Närlunda kan kopplas till H+ området och ges bättre förutsättningar för bland annat service. Planteringen söder om H+ området kan knytas till staden genom ny infrastruktur, utveckling av torget i Planteringen och närhet till Husarplatsen. Morgondagens södra Helsingborg ska vara ett varierat stadslandskap med nya spännande miljöer som bygger på mångfald och integration. Merparten av de regionala mötesplasterna och platserna för det lokala livet ska etableras på gränsen mellan H+ området och den omgivande staden. På så sätt blir de generatorer som bidrar till utvecklingen inom nya och existerande områden. Strandpromenaden Dunkers kulturhus Tropical Beach Oceanpiren Stadsteatern/ Konserthuset Kullagatan Stortorget Olympia Utveckling av Knutpunkten Konsul Perssons Plats Bredgatan Gustav Adolfs torg Oceanpiren Centrum Universitetsområdet Söder Högaborg Kajpromenad Universitetsområdet Rönnowska skolan Musikens Hus Brandstationen Husarplatsen Blågröna stråket Hamnen Husarområdet Husarregementet Gåsebä'ck Gåsebäck Närlunda Jutan Elineberg Västhamnsfisket Planteringen Tallskogsleden Utveckling av Ramlösa station I H+ ska det att finnas nya mötesplatser som bidrar till att utveckla Helsingborg både som attraktiv stad i Öresund och för helsingborgarna själva. De nya mötesplatserna ska bidra till utvecklingen av södra Helsingborg. Stadsutvecklingen i H+ bidrar till att bygga samman staden genom att minska barriärerna mellan stadsdelarna och skapa nya rörelsemönster mellan dem. H+ områdets kanter och gränser utvecklas så att mervärden skapas i angränsande stadsdelar

9 1 Nätverket Huvudintentioner 1 Nätverket Huvudintentioner Huvudintentioner Nya mötesplatser Ambitionen är att H+ området och Helsingborg ska utvecklas till ett av Öresunds regionens kreativa centra. Fyra regionalt attraktiva mötesplatser blir nav för utvecklingen; Knutpunkten, Södra hamnen, Universitetsområdet och Husarplatsen. En integrerad del av staden Nya kopplingar och rivna barriärer ska göra H+ området till en integrerad del av Helsingborg. De nya mötesplatserna skapas för att ge förut sättningar för sociala nätverk, aktiviteter och stadspuls. Samtidigt som H+ området vävs samman med den övriga staden ska del områdena tillåtas att utvecklas utifrån sina särpräglade karaktärer och bidra med en mångfald av miljöer inom H+ området. Tillgänglighet är en prioriterad fråga inom H+ projektet och gång- och cykeltrafiken tillsammans med kollektivtrafik ska bidra till H+ områdets långsiktiga hållbarhet. H+ områdets kvaliteter med attraktiva destinationer i form av mötesplatser och rum för sociala aktiviteter kommer att föra området närmare resten av staden och fånga helsingborgarnas uppmärksamhet. I det samman hanget blir den nyvunna kontakten med Öresund liksom det Blågröna stråket starka destinationer. Rekreativa nätverk Helsingborgs befintliga gröna och rekreativa strukturer ska tillsammans med H+ områdets Blågröna koppling och kajpromenaderna bli ett sammanhållet attraktivt rekreativt nätverk. Det Blågröna stråket som blir den samlande axeln genom H+ området ska även fungera som ett vardagsrum och länka H+ området både socialt och fysiskt till den kringliggande staden. Det Blågröna stråket kommer att innehålla gröna vattennära miljöer på sin väg från Jordbodalens ravin genom H+området ut till Öresund

10 1 En1integrerad En integrerad del av del Helsingborg av Helsingborg (nätverk) (nätverk) 1 En1integrerad En integrerad del av del Helsingborg av Helsingborg (nätverk) (nätverk) H+ Strukturplan H+ Strukturplan H+ Structure H+ Structure Plan Plan H+ Strukturplan H+ Strukturplan H+ Structure H+ Structure Plan Plan

11 1 Nätverket Nya mötesplatser 1 Nätverket Nya mötesplatser Nya mötesplatser Helsingborg Arena Helsingsborgs roll som kreativt centrum i Öresundsregionen ska förstärkas genom att nya mötesplatser med stark attraktionskraft utvecklas i och med utbyggnaden av H+ området. Existerande mötesplatser som får ökad betydelse är Knutpunkten och Universitets området. Nya mötesplatser blir Södra hamnen Oceanpiren och Husarplatsen. Knutpunkten Knutpunkten är ett av naven i Öresundsregionens kollektivtrafik och besöks av personer varje dag. Här samsas tåg, buss, färjor, bilar, gångoch cykeltrafik med verksamheter och service. Framtidens Knutpunkt ska ha utvecklad service och tydligare än idag integreras i den omgivande staden. Den nya planerade kommunikationsanläggningen ska stärka centrala Helsingborgs koppling söderut genom en ny entré i söder. Dunkers kulturhus och den planerade kongressanläggningen Dunkers kulturhus har bidragit till att utveckla Helsingborgs kulturliv. Utbudet av utställningar, kulturella aktiviteter och restaurang i direkt anslutning till vattnet och Norra hamnen har gjort kulturhuset till ett attraktivt besöksmål. Den planerade kongressanläggningen, placerad direkt söder om Dunkers kulturhus, blir en del av stadskärnan och stärker Helsingborg som mötesplats. Dunkers kulturhus Kongressanläggning Knutpunkten Knutpunkten liksom Ramlösa station blir bytesplatser för den nya spårväg som planeras mellan Dalhem och H+ området. Spårvägen beräknas vara klar samtidigt med att Södertunnel tas i drift. Spårvägens hållplatser blir naturliga mötesplatser och nav. I anslutning till hållplatserna ska utformningen av staden ge utrymme för kommersiell verksamhet och service liksom attraktivt boende. Universitetsområdet Helsingborg Arena Olympiaområdet ska utvecklas, vilket medför att Helsingborg växer som idrottsstad. I planerna ingår en ny multihall för inomhusidrott och för andra aktiviteter, till exempel konserter. I projektet ingår ombyggnad och ny gestaltning av de kringliggande gatorna och parken för att ge plats för en anläggning fylld med upplevelser, idrott och rekreation Idrottsoasen. Oceanpiren Universitetsområdet Lunds Universitets verksamhet på Campus Helsingborg växer och utvecklas med allt fler studenter. Inom Universitetsområdet ska fokus ligga på att skapa förutsättningar för att utveckla nära kontakter mellan näringsliv och utbildning samt på att skapa en innovationsmiljö. Universitetsområdets läge intill Söder med sitt dynamiska stadsliv och Bredgatan med möjligheter till nya verksamheter ska bidra till att ge staden en expansiv näringslivs- och utbildningsmiljö nära Knutpunkten. Södra hamnen Oceanpiren Ramlösa station Vid Ramlösa station är det redan idag ett stort flöde av människor vilket skapar goda förutsättningar att utveckla området. Runt stationen planeras för blandad bebyggelse med service, verksamheter och boende. Ambitionen är att förlägga personal- och besöksintensiv verksamhet nära stationen för att styra över bilpendlare till kollektivtrafiken. Ett grundläggande mål med stadsförnyelsen inom och runt H+ området är att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Husarplatsen Helsingborgs läge vid Öresund är unikt och med H+ områdets utbyggnad utvecklas vattenkontakten ytterligare. Kontakten mellan staden och Öresund accentueras med en tydlig rekreativ grön koppling mellan Stadsparken och sundet. Vattnets möjlig heter för rekreation ska utnyttjas och utvecklas genom en ny marina, kajpromenad och ett allmänt stadsbad. Pirerna ska göras tillgängliga och exploateras med bostäder, verksamheter och service. Den planerade spårvägen ska dras till Ramlösa station och kommer att ytterligare stärka platsens funktion som bytes- och mötesplats och bidra till att stationen utvecklas till ett mobility center. Utvecklingen av H+ området innebär även att de omgivande stadsdelarna utvecklas. I det perspektivet är Ramlösa station viktig som länk mellan Ramlösa, Miatorp och Planteringen. Ramlösa station Husarplatsen Centralt placerad i H+ området ska Husar platsen utvecklas till en experimentell mötesplats för utbyggnaden av H+ området. Andra betydelsefulla regionala mötesplatser i H+ områdets nära omgivningar är bland andra Dunkers kulturhus och den planerade kongressanläggningen, Helsingborg Arena och Ramlösa station. Dessa platser existerar redan idag men ska utvecklas och kompletteras med nya verksamheter och byggnader. Viktiga mötesplatser av regional betydelse i det framtida Helsingborg. Nya mötesplatser 54 55

12 1 Nätverket Nya mötesplatser 1 Nätverket Nya mötesplatser H+ området ska skapa mötesplatser som ska bidra till ett attraktivt stadsliv och ett grannskap med kvaliteter även i den lilla lokala skalan. H+ ska fokusera på att utveckla regionala mötesplatser som också medför att mindre mötesplatser med blandade aktiviteter ska bli en angelägenhet för det lokala livet och bidra till att skapa stadsliv i hela H+ området. Norra Hamnen Stadsteatern Konserthuset Helsingborg Arena Dunkers kulturhus Exempel på lokala mötesplatser i H+ området är: Kongressanläggning Brandstationen Den nuvarande verksamheten på Brand stationen ska flytta och en ny mötesplats för kreativa verksamheter kan inrymmas i de existerande lokalerna och i de omgivande byggnaderna. Här kan det skapas plats för utställningar, studios och ateljéer, möteslokaler och verkstäder. Brandstationens läge mitt emellan stadsdelarna Söder och Gåsebäck är betydelsefull för att utveckla de kvaliteter som finns i Gåsebäck och för att skapa en ny mötesplats på Söder. Jutan och Jutan park Jutans verksamhet ska utvecklas ytterligare tillsammans med den omgivande utemiljö. En möjlighet är att viadukten som passerar Jutan görs om till en upphöjd park som kopplar ihop Planteringen med H+ området. Musikens hus Verksamheten i Musikens hus kan samla musikintresserade från hela staden. Byggnaden rymmer replokaler, inspelningsstudio och konsertlokal. Musikens hus har en central plats i Helsingborgs musikliv. Aktiviteter i det Blågröna stråket Det Blågröna stråket ska binda samman Jordbodalen med Öresund och sträcka sig genom hela H+ området. Det ska inte bara vara ett rekreativt stråk utan ska även innehålla ett pärlband av platser med varierande aktiviteter som höjer de gröna och rekreativa kvaliteterna i H+ området. Pocketparks De gröna kvaliteterna är centrala i utvecklingen av H+ området. Små temaparker ska bidra till att skapa rekreativa kvaliteter och andrum i stadsmiljön. Kvarterstorg H+ områdets omfång i storlek gör att området kommer att innehålla fler nya stadsdelar som inom varje del ska ha en tydlig hierarkisk uppbyggnad med nya torg och platser. De nya lokala stadsdelstorgen ska bidra till att markera stadsdelen och bli ett nav för handel och service. Lekplatser Mera lek! Temalekplatser för små och stora ska bli utflyktsmål för hela Helsingborg. Leken ska bidra till fysisk aktivitet och vara ett spännande inslag i stadsmiljön. Idrott Helsingborg är en idrottsstad och i H+ området ska det finnas platser för att utöva idrott på flera nivåer, allt från streetsport till multisport. Knutpunkten Tropical Beach Stadsparken och biblioteket Oceanpiren Södra Hamnen Bredgatan Gustav Adolfs torg Universitetsområdet Brandstationen Musikens hus Husarplatsen Blågrönt stråk Jutan Västhamnsfisket Planteringens torg Jordbodalen Gåsebäcken Ramlösa station Viktiga framtida mötesplatser. Nya mötesplatser Befintliga mötesplatser 56 57

13 1 Nätverket En integrerad del av staden 1 Nätverket En integrerad del av staden En integrerad del av staden Spårvägsdragning Kollektivtrafikstation (finns i två varianter) Här anpassas bil och kollektivtrafik särskilt för gående och cyklister. Hållbar urban mobilitet Idag förändring Synsätt och prioritering Illustration av en hållplats där kollektivtrafiken medverkar till att skapa attraktiva korsningspunkter för gående och cyklister. Hållbar urban mobilitet i H+ området innebär att väva samman staden på ett sätt som gör att centrums roll som regionalt centrum stärks. Hållbar urban mobilitet innebär även goda villkor för fotgängare och cyklister samt högklassig kollektivtrafik för att öka andelen hållbara resor. Trafiken och staden är tätt knutna till varandra och tillsammans ger de förutsättningar för stadslivet. Trafiksystemet i centrala Helsingborg genomgår idag en större förändring som syftar till att stärka stadslivet. Genom att gatunätet runt centrala Helsingborg uppgraderas erbjuds genomfartstrafiken bättre alternativ för att trafiktrycket i centrum ska reduceras. Detta medför minskad genomfartstrafik i ett lugnare tempo samt att cykel- och kollektivtrafiken får mer utrymme. Gatuombyggnader tillsammans med parkeringslösningar som uppmuntrar till ett hållbart bilanvändande kombineras med beteendepåverkande insatser med målet att fler ska resa hållbart. För att nå dit krävs att möjligheten att åka kollektivt, gå, cykla eller använda bilpoolsbil etableras tidigt i förnyelseprojektet och är av hög kvalitet. Omvandlingen av H+ området kommer att pågå under lång tid. I utgångsläget är området i princip helt utformat utifrån den bilburnes behov. Förändringen av resvanor kommer att ske gradvis i takt med att möjligheterna att resa hållbart förbättras. Parallellt kommer andra kvaliteter att ta befintliga gaturum och andra ytor i anspråk. Utgångspunkten i H+ området är en stadsplanering som uppmuntrar människor att gå, cykla och åka kollektivt och som verkar för minskat bilberoende. Målsättningen är att de flesta resorna ska vara hållbara. Den biltrafik som förekommer ska hanteras på ett sätt som stödjer den omgivande miljön. I H+ området maximeras gång- och cykel trafiken, kollektivtrafiken prioriteras medan biltrafiken balanseras. Målet med biltrafiknätet i H+ området är att skapa balans mellan biltrafik och stadsliv. H+ området blir tillgängligt med bil men framkomligheten för fotgängarna, cyklisterna, kollektivtrafiken och livet i staden kommer i första hand. Tillsammans ska de olika trafikslagen ge en ny rytm i centrum där prioriteringen av fotgängare och cyklister öppnar för en rik urbanitet. Gatorna i H+ området ska utformas efter hur mycket biltrafik de tål och utifrån vilka gaturum man vill skapa. På nästa sida illustreras hur prioriteringen mellan trafikslagen kommer att se ut i centrala staden. I stora delar av centrum och inom H+ området ska fotgängarnas anspråk väga tyngst. Kravet är att förhållandena för fotgängare, cyklister och kollektivresenärer ska vara goda under hela utbyggnadstiden. Det betyder att även tillfälliga lösningar måste vara attraktiva och av hög kvalitet. Resvanor och attityder till olika färdmedel kommer att utvecklas under den tid utbyggnaden pågår. Hanteringen av mobilitetsfrågorna måste ta hänsyn till det. Exempelvis kan parkeringsnormen sänkas vart efter utbyggnaden genomförs. option 1 ( ) H H Tillgängligheten till alla områden blir fortfarande god, men framkomligheten och möjligheterna för genomfart för bil i den centrala staden tonas ned för att uppnå andra kvaliteter. Stadslivet, människorna, det gröna och upplevelserna ska få ta större plats för att forma attraktiva miljöer. Trafikens hastighet och rytm medverkar till att definiera stadens centrum där bil och kollektivtrafiken är något långsammare till förmån för gående och cyklister. Spårväg och kollektivtrafik Korsningspunkt mellan gång-/cykelstråk och kollektivtrafikstation. Prioritering av trafikslag i H+området Princip för uppgraderad genomfartstrafik Kollektivtrafiken blir en av de bärande strukturerna för H+ området. Stommen i systemet blir en spårväg centralt genom H+ området. Ambitionen är att stadens första spårvägslinje, från Väla via Knutpunkten till H+ området, ska öppnas 2018 samtidigt med att Södertunneln är klar. Spårvägslinjen ska trafikera de viktiga målpunkterna; Knutpunkten, Universitetet, Husarplatsen, Planteringen, på sikt Miatorp, Ramlösa station och vidare söderut. Kompletterande busstrafik leds genom Söder och på Sandgatan. Hållplatserna blir viktiga noder och mötesplatser. Ambitionen är att med spårvagnslinjen som ett attraktivt färdsätt ska kollektivtrafiken bli en motor för stadsutvecklingen. Runt hållplatserna planeras för service, handel samt personal- och besöksintensiva verksamheter. Det kommer att bidra till att fler väljer att resa kollektivt och resenärerna kommer att ge staden ett intensivare liv. Nya typer av bytespunkter mellan spårvagn cykel, tåg spårvagn buss bilpool kommer att utvecklas till centrala mötesplatser och noder. Utvecklingen runt de största trafiknoderna, Knutpunkten och Ramlösa station, innebär unika möjligheter. Utmed kulturstråket, på Drottninggatan Järnvägsgatan mellan teatern och Husarplatsen, kolliderar två grundläggande anspråk; dels fotgängarnas behov av att röra sig tvärs stråket och dels kollektiv trafikens behov av framkomlighet längs stråket för att kunna konkurrera med bilen. Här krävs en väl avvägd balans: vid hållplatserna ska fotgängarna ha företräde medan kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras mellan hållplatserna

14 1 Nätverket En integrerad del av staden 1 Nätverket En integrerad del av staden Cykeln Fyra av stadens huvudcykelstråk dras igenom H+ området. Stråken blir olika i sin karaktär och upplevelse. Cykeln ska bli ett starkt alternativ till bilen. Cykelförbindelserna ska vara väl sammanlänkade med och stärka stadens övriga cykelnät. Utgångspunkten är att cyklisterna ska separeras från biltrafiken på de delar av cykelstråken som går utmed huvudgatorna. Cykeltrafiken ska i hög utsträckning prioriteras vad gäller utrymme och framkomlighet. Cykling ska vara tillåten på alla gator, ibland på fotgängarnas villkor. Vid Knutpunkten ska det finnas en tilltalande möjlighet att låna eller hyra cykel. Vid större målpunkter ska det vara enkelt att parkera sin cykel liksom utmed kollektivtrafiklinjerna. Att parkera sin cykel i H+ området ska vara enkelt och säkert. Bilen Huvudgatunätet i H+ området kommer att ha en maskvidd/täthet som utgår från den befintliga stadens gatunät och som ger god tillgänglighet. I gatunätet ska också finnas en inbyggd robusthet som samtidigt medger framtida flexibilitet. Gatorna i huvudnätet ska utformas efter de stadsrum man vill skapa och de ska vara lätta att korsa för de som går och cyklar. Gatorna ska vara attraktiva, varierande och upplevelserika samtidigt som de ska rymma många funktioner. Det innebär att hastigheten ska begränsas till 40 km/tim. Utöver huvudgatorna ska ett finmaskigt nät av lokalgator anläggas. Här blir biltrafiken nedtonad. I bostadsområdena blir en del gator utformade som lekgator. De gatorna ska präglas av människan, ett lugnt tempo och samspel mellan trafikanter. Bilpoolen blir ett alternativ till den egna bilen och förutsättningar ska skapas för det. Parkeringsfrågorna ska hanteras på ett sätt som stödjer stadens utveckling och bidrar till att bilen används på ett hållbart sätt. Det ger utrymme till andra kvaliteter och prioriterar tydligt de hållbara trafikslagen. Huvudbilstråk Huvudcykelstråk Lila cykelstråket Blå cykelstråket Gula cykelstråket Kollektivtrafik hållplatser Cykelgarage aktiva program Flera av stadens huvudcykelstråk förlängs in i H+ området så att området blir väl tillgängligt och en naturlig integrerad del av staden. aktiva program Cykelparkering Cykelstråken H+ rörelser av bilar och kollektivtrafik koncentreras mot ett antal huvudgator som också binder samman området rumsligt med kringliggande stadsdelar. Ett mer finmaskigt nät av gator kopplar samman delområdena med huvudgatorna. Lånecykel Hållplatserna med byte mellan tåg, buss, spårvagn, gående och cyklar blir strategiska platser. Stor vikt ska läggas på att forma hållplatserna till mötesplatser och att lokalisera aktiva program till dess platser. Genom att erbjuda smidiga parkeringar för cyklar och lånecyklar vid de stora bytespunkterna vill vi uppmuntra användningen av cykeln ytterligare. aktiva program Blåa Det blå cykelstråket ska till stora delar gå utmed kusten och blir en del av det nationella stråket Cykelns blå band. Genom H+ området ska det blå cykelstråket vara en snabb förbindelse, ett bra pendlarstråk. Gaturummet kommer att delas med bilar, bussar och spårvagnar. Upphöjda tvärgator ska öka säkerheten och bekvämligheten. Lila Det lila cykelstråket ska följa Landskronavägen/Planteringsvägen och knyta samma Gåsebäck med östra delen av stadskärnan. Det blir ett snabbt och gent pendlarstråk. Gaturummet blir fullt av aktivitet och bil- och busstrafik kommer att förekomma. Blågröna Cykelvägen utmed det Blågröna stråket ska gå på en grön kil genom staden mellan landborgen och Husarplatsen och erbjuda en snabb, i princip helt bilfri, cykelfärd. Bredgatan blir ett upplevelserikt kanalstråk utan genomgående bussar och bilar i gaturummet. Gula Det gula cykelstråket i östra kanten av H+ området ska följa land borgen och erbjuda en, utifrån förutsättningarna, relativt plan förbindelse. Stråket ska förbinda Gåsebäck med den omkringliggande staden i flera väderstreck

15 1 Nätverket En integrerad del av staden 1 Nätverket En integrerad del av staden Järnvägsgatan Kulturstråket Karaktär Drottninggatan tillsammans med Järnvägsgatans planerade förlängning till Husarplatsen kommer att förbinda existerande och framtida mötesplatser till ett kulturstråk. Den nya delen av kulturstråket börjar vid korsningen Järnvägsgatan Trädgårdsgatan och sträcker sig fram till Husarplatsen. De kulturella institutionerna längs stråket är och blir starka destinationer som attraherar besökare från såväl närområdet som regionen. Idag finns längs Drottninggatan: Stadsteatern, Konserthuset och Dunkers kulturhus. Längs den planerade Järnvägsgatan kommer nya etableringar som Filmstaden och Husarplatsen. Nya Järnvägsgatan anpassas så att de befintliga byggnaderna naturligt passas in i miljön längs gatan. Det ger gatan ett variationsrikt uttryck. De nya byggnader som ska byggas längs gatan bör ha upphöjda bottenvåningar för att ge plats för kommersiell och offentlig verksamhet i gatuplanet. Gatumiljön blir därmed varierad och intressant att vistas i. Gaturummets östra sida, solsidan, blir bredare än den västra för att stimulera stadslivet. Tvärkopplingarna från Söder mot H+ området ska tillåtas dominera över kulturstråkets nord-sydliga sträckning. Trafik Järnvägsgatans förlängning får liksom Drottninggatan en representativ bredd med en stor del av gaturummet reserverat för gående och cyklister. Kulturstråket i sin helhet blir en gata där den hållbara kollektivtrafiken kommer att dominera. Spårvägen ska ges hög framkomlighet och prioritet genom egna körfält och kommer att bilda stommen i det hållbara trafiksystemet. Runt hållplatserna förväntas betydelsefull noder och mötesplatser uppstå. Biltrafiken blir förhållandevis intensiv, men fotgängare, cyklister och kollektivtrafiken ska prioriteras framför bilisterna. Parkering för kortare ärenden hänvisas till korsande tvärgator. Fotgängarna ska få utrymme och det ska vara enkelt att korsa gatan. Ett av stadens huvudcykelstråk planeras utmed Järnvägsgatan. Cykelstråket ska gå på separata banor och ökad prioritet föreslås genom så kallad grön våg i trafiksignalerna. Gång- och cykelbanor som korsar tvärgående lokalgator ska höjas upp, dels för att öka bekvämligheten och säkerheten, dels för att understryka prioriteringsordningen. Konserthuset Stadsteatern Rådhuset Dunkers kulturhus Kongress Knutpunkten Kärnan Biblioteket Utmed den nya delen kommer bebyggelsen på flera ställen att veckas för att ge plats för mindre parker. Parkerna tillsammans med omfattande trädplanteringar ska ge kulturstråket ett grönt och lummigt uttryck. Filmstaden Universitetsområdet Gustaf Adolfs torg Brandstationen Husarplatsen Kulturstråket blir ett viktigt strukturerande element i det framtida H+ området. Kulturstråket Offentliga program 62 63

16 1 Nätverket En integrerad del av staden 1 Nätverket En integrerad del av staden Kopplande rum H+ området kopplas ihop med omgivande stadsdelar genom nya stråk. Stråken skapar nya rörelsemönster och förutsättningar för verksamheter, handel och service. Kullagatan Viktiga kopplingar och stråk för utvecklingen av H+ området och omgivande stadsdelar är: 1 Stadskärnan/Knutpunkten/Södra hamnen Detta diagonala stråk i nordsydlig riktning syftar till att koppla H+ området kring den befintliga stadskärnan och att smälta samman staden kring den centralt belägna hamnbassängen. Stråket har sin tyngdpunkt i Knutpunktens reseanläggning som dels har en viktig regional funktion och dels är motor i stadslivet. 2 Trädgårdsgatan/Stadsparken/ Södra hamnen Centralt för utvecklingen av Södra hamnen och de norra delarna av H+ området är att området innehåller stråk och miljöer med kvaliteter som bidrar till att utveckla Helsingborgs stadskärna. Därmed utökas stadskärnan till att även omfatta de södra delarna av centrala hamnen. Det öppnar för nya lägen för handel, service, boende och verksamheter. 3 Södra Stenbocksgatan/Gasverksgatan/ Södra hamnen Oceanhamnen Gasverksgatan sträcker sig från Södra Stenbocksgatan diagonalt genom söder och ansluter till Järnvägsgatan. Gatan förlängs ut till Oceanpiren samt vidare söderut längs kajerna. Gasverksgatan är en viktig länk mellan Söder och Öresund och kommer att bli ett viktigt rörelsestråk som bland annat leder till Filmstaden och nya verksamheter inom H+ området. 4 Gustaf Adolfs torg/campus/bredgatan Närheten mellan Campus och Söder är en styrka. Målsättningen är att skapa ett stadsintegrerat Campus där studier, forskning, verksamheter, boende, handel och service blandas. Till Gustaf Adolfs torg, som är en central plats på Söder, dras ett stråk genom Campus och ut till Bredgatan. I anslutning till torget och Campus ska hållplatser för kollektivtrafiken byggas. 6 Närlunda/Sandgatan/Husarplatsen/ Järnvägsgatan Sandgatan blir ny huvudgata i framtida Gåsebäck och ansluter till Närlunda i öster och till Husarplatsen med Järnvägsgatan i väster. Sandgatan blir en stadsgata som ska bidra till Gåsebäcks transformation till ett blandat område samt ge nya förutsättningar för utveckling av Närlunda. 7 Planteringsvägen/Wienergatan/ Industrigatan/Gasmästaregatan Kopplingen mellan Planteringen och H+ området blir betydelsefullt för utvecklingen av södra Helsingborg Planteringen, Hästhagen, Miatorp och mot Råå. Dessa områdens närhet till bland annat Ramlösa station gör att de innehåller stora utvecklingsmöjligheter för blandad bebyggelse. Genom att koppla Planteringen till H+ området och de centrala delarna av Helsingborg skapas ett nytt sammanhang för att utveckla södra H+ området kring Husarplatsen. Knutpunkten Oceanpiren 1 2 Bredgatan Stadsparken 3 Konsul Persson plats Gustav Adolfs torg 4 5 Furutorpsparken Brandstationen Närlunda 5 Furutorpsparken/Furutorpsgatan/ Bredgatan Furutorpsgatan sträcker sig genom de delar av Söder som gränsar till Gåsebäck. När Söder expanderar blir Furutorpsgatan ett viktigt östvästligt stråk från Södra Stenbocksgatan till Bredgatan via Furutorpsparken. Husarplatsen 7 6 Jutan Planteringen Öst-västliga kopplande stråk binder ihop staden och skapar ett sammanhängande nätverk. Kopplande rum Offentliga rum som kopplas samman 64 65

17 1 Nätverket En integrerad del av staden 1 Nätverket En integrerad del av staden Kulturstråket och kopplande rum Kulturstråket Kopplande rum Kopplingarna Platserna och parkerna Stationerna Staden ska bindas samman av de tvärgående kopplingarna med olika innehåll och kvaliteter. Kopplingarna ska sträcka sig över Kulturstråket och skapa sekvenser av spännande stadsrum. Längs Kulturstråkets sträckning ska större och mindre platser och parker formas och skapa förutsättningar för vistelse och lokalt liv. Den framtida spårvägen ska ha tre hållplatser längs Kulturstråket. Stationerna ska integreras med stadsrummen och skapa nya kommunikations platser

18 1 Nätverket Rekreativa nätverk 1 Nätverket Rekreativa nätverk Rekreativa nätverk Blågrön Det Blågröna stråket Ett attraktivt rekreativt nätverk I Helsingborg är samspelet mellan bebyggelsen, parkerna och vattnet en viktig del av stadens identitet. Stadens topografi och läge vid Öresund gör att parker och grönstråk medverkar till en upplevelserik miljö, ett bra lokalt klimat och ger goda förutsättningar för rekreation. De befintliga gröna och rekreativa strukturerna blir tillsammans med H+ områdets Blågröna stråk och kajpromenaderna ett rekreativt nätverk med stor attraktionskraft. Det Blågröna stråket som är tänkt att vara den centrala axeln genom H+ området ska även fungera som ett samlande vardagsrum som socialt och fysiskt länkar H+ området till den omgivande staden. Det Blågröna stråket ska innehålla gröna vattennära miljöer hela vägen från Jordbodalens dramatiska ravin till Öresunds vatten. Stråket ska även knytas till existerande rekreationsområden i de omgivande stadsdelarna. Målet är att skapa ett sammanhängande grönt och rekreativt nätverk som sträcker sig genom hela staden. Natur Tallskogsleden Arenaparken Det Blågröna stråkets betydelse Grönblå Tallskogsleden sträcker sig från Råå i söder och norrut genom Planteringen och fram till H+ området. Bredden varierar och på flera platser fungerar Tallskogsleden som lokal park. Genom att koppla ihop den med det Blågröna stråket bildas ett långt rekreativt stråk längs Öresund. Jordbodalen Jordbodalen med sin dramatiska ravin mellan Närlunda och Elineberg är utgångspunkten för det Blågröna stråket. Här tydliggörs stadens läge på kanten av landborgen. Gåsebäcken bryter igenom landborgen och rinner vidare ut i Öresund. Genom att koppla Jordbodalen med andra stråk i Helsingborg ökar ravinens tillgänglighet. Landborgen Landborgen sträcker sig från norr till söder. Landborgen är ett påtagligt element i stadsbilden och har påverkat Helsingborgs utbyggnad under lång tid. Avsikten är att uppgradera Landborgspromenaden och förlänga den genom stadens centrala delar till Närlunda och till det Blågröna stråket. Arenaparken, vid Olympia, utvecklas med nya anläggningar för idrott och kultur och blir en del av ett existerande rekreativt stråk i östra centrala Helsingborg. Strandpromenaden Strand- och Kajpromenaden i norra Helsingborg förlängs igenom den Inre hamnen via Knutpunkten och Oceanpiren till kajerna i Södra hamnen. Strandpromenaden förenar sol, bad, fiske, sport och rekreation. Pålsjö skog Pålsjö skog, i stadens norra del, är mycket välbesökt och ligger på promenadavstånd från flera bostadsområden. Skogen, som till största delen består av bok, är ett naturområde med en viktig social funktion och är en populär plats för joggingrundan och hundpromenaden. Ramlösa brunnspark Parken har en historia från 1700-talet då det blev tradition att dricka brunn från järnkällan i Ramlösa. I parken finns olika trädgårdsideal representerade, men den engelska romantiska landskapsparken dominerar. Parken är uppdelad i en del där skogen växer fritt och en del där ett antal villor är belägna. H+ områdets industrikaraktär och omfattande infrastruktur behöver förändras för att skapa förut sättningar för nya kvaliteter och blandad bebyggelse. Det Blågröna stråket som innehåller vatten, vegetation, sport, rekreation, verksamheter och boende är ryggraden i utvecklingen av H+ området och skapar nya miljöer som inte tidigare funnits i Helsingborg. Det Blågröna stråket är uppbyggt efter följande principer: Ett stråk många identiteter Det Blågröna stråket passerar genom flera olika områden med skilda karaktärer och funktioner: Gåsebäck med småskalig industri och blandad bebyggelse. Husarområdet med bostäder och verksamheter. Universitetsområdet med universitet och innovationsmiljö. Södra hamnen och Oceanhamnen med bostäder och verksamheter i vattennära läge. I varje delområde är det Blågröna stråket ett centralt och sammanbindande rum som ska fungera både som en del i det övergripande rekreativa nätverket men också tillföra kvaliteter till det lokala grannskapet. Det Blågröna stråket ska även binda samman ett småskaligt och öppet dagvattensystem i H+ området. Karaktären och utformningen av det blågröna stråket varierar efterhand som den passerar delområdena. Blågrön Grönblå Natur Södra hamnen Oceanpiren Söder Universitetsområdet Husarområdet Gåsebäck 68 69

19 1 Nätverket Rekreativa nätverk 1 Nätverket Rekreativa nätverk Kajpromenaden Den norra strand och kajpromenaden förlängs söderut genom hamnen och H+ området och blir ett fyra kilometer lång sammanhängande vattennära promenadstråk. Läget vid Öresund har varit avgörande för Helsingborgs utveckling. Närheten till vattnet ger rekreativa kvaliteter med bad, båtar, fiske och utsikt mot Danmark. Utvecklingen av Norra hamnen har varit framgångsrik och marinan, stranden, kallbadhuset och strandpromenaden har gjort Helsingborg till en härlig sommarstad. Med utvecklingen av södra Helsingborg och H+ området blir en större del av hamnen och kustremsan tillgänglig genom att den norra kaj- och strandpromenaden kopplas med Inre hamnen, Oceanpiren och Industrihamnen. Detta ger ett fyra kilometer långt sammanhängande stråk som länkar samman blandade aktiviteter och gör vattnet mer tillgängligt. Strandpromenaden Norra hamnen Exempel på existerande och framtida aktiviteter längs kajpromenaden: Tropical Beach Tropical Beach är ett spännande inslag i Helsingborgs rekreativa utbud med en attraktiv strand och palmer nära stadskärnan. Norra Hamnens kajpromenad Knutpunkten Uppmarschområdet Över uppmarschområdet kommer en utsiktsbro att kopplas direkt från Knutpunktens myllrande resandeliv till Oceanpiren. Oceanpirens spets Inloppet Den nya öppningen i den yttre piren tillsammans med den nya vågbrytaren som sträcker sig ut i Öresund skapar en händelse längs promenaden när båtarna letar sig in till marinan. Fritidsbåtarna leds längs den yttre kajkanten för att inte komma i konflikt med färjetrafiken. Tropical Beach Knutpunkten och centrum Här finns ett rikt kultur- och stadsliv kombinerat med småbåtshamnen som erbjuder en speciell atmosfär. Kungstorget Knutpunkten Torgets utformning, Knutpunktens norra entré, passagen genom Knutpunkten blir den nya promenad vänliga ingången till H+ området och de nya stadsdelarna i Södra hamnen. En plats för att uppleva solnedgången, att beskåda hamninloppet, centrum och Kärnan, Norra hamnen och de nära passerande färjorna. Marinan Marinan skapar ytterligare ett vattenrum mellan befintliga pirer och nya öar med byggnader. Här ska finnas en mindre marina för småbåtar, bruksbåtar, turbåtar och fiskebåtar kombinerat med en mindre fisk- och skaldjursmarknad och ett konstcenter i kajskjul 407. Osloterminalen Den gamla terminalen blir ett centrum för konst och kultur med skiftande användning i ett levande område nära vattnet. Fiskeklubben Den sista sträckan av Kajpromenaden leder till fiskeklubben Västhamnsfisket som är öppen 364 dagar om året och är en viktig mötesplats med servering. Hamnbadet Stadsbadet är ett urbant alternativ till norra Helsingborgs sandstränder. Badet skall ha ett 10 meters hopptorn, sommarklubb och överdäckning med bastu om vintern. Badet är blickfånget för den vattenplats som bildas mellan pirarna. Södra hamnen och Oceanpiren Kajpromenaden och fiskeklubben Den nya kajpromenaden förlänger strandpromenaden med fyra kilometer och gör Öresund mer tillgängligt. Kajpromenaden-Strandpromenaden Huvudmötesplatser längs promenaden Strandpromenaden Norra Hamnen Färjeläget och centrum Oceanpiren Kajpromenaden 70 71

20 1 Nätverket Rekreativa nätverk 1 Nätverket Rekreativa nätverk Det Blågröna stråket och kajpromenaden Strandpromenaden Kajpromenaden Kajpromenaden. Kajpromenaden varieras längs sin sträckning från norr till söder. Från en stadsnära upplevelse till den inramade Oceanpiren och vidare till den yttre kanten mot Öresund. Blågrönt stråk En sträckning tre identiteter Sammanhang Diversitet Kajpromenaden När man rör sig längs det Blågröna stråket ska karaktären och rumsligheten gradvis förändras genom de fem delområdena. Längs kanalen och vattnet i det Blågröna stråket ska flera broar och kopplingar säkra den tvär gående tillgängligheten mellan de omkringliggande stadsdelarna. Samtidigt ska kopplingarna fungera som koncentrerande områden för den nya bebyggelsen. Längs hela sträckan ska en mängd skiftande stadsrum, funktioner och mötesplatser skapa varierande upplevelser både för det lokala och regionala livet. Kajpromenaden ska varieras längs sin sträckning från norr till söder. Målsättningen ska vara att skapa ett upplevelserikt stråk med närhet till vattnet

21

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

20 / Programförslag / Bredgatan 1:1

20 / Programförslag / Bredgatan 1:1 20 / Programförslag / Bredgatan 1:1 > Exempel på kanalrummets karaktär, Illustration: Benthem Crouwel och Mandaworks. lländaretorget 2. PROGRAMFÖRSLAG 21 22 / Programförslag / Bredgatan 1:1 VISION 2035

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig. Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 SAMMANSTÄLLNING AV: WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 Den 10 november genomfördes en öppen workshop med boende och verksamma på Brunnshög, Östra Torn och Norra Fäladen.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika

Läs mer

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. de vi En står framtidsbild inför. En framtidsbild har tagits fram har tagits utifrån fram målen. utifrån ramtidsbilden som visar

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08 BILDPROTOKOLL Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. Kunskap och idéer från workshop 1 har i mellantiden

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller många bra

Läs mer

Längs delsträcka 11 föreslås fyra hållplatslägen:

Längs delsträcka 11 föreslås fyra hållplatslägen: Vid handelsområdet i Väla lokaliseras den norra ändhållplatsen av spårvägen mellan Väla centrum och IKEA, spårvägen lokaliseras söderut under Djurhagshusvägen och Ängelholmsleden (E4) till norra änden

Läs mer

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan Nr. 1 2013 PLANERING AV STAD & LAND Finansiell omtanke PLANERA FÖR BOSTÄDER Bostadsbehov Kontraproduktiva utredningsförslag Socialt blandat boende Service i samverkan Linking social capital, Praktisera

Läs mer

Delområden. Planområdet är indelat i tio delområden. Delområdena har idag olika karaktär och är olika starkt kopplade

Delområden. Planområdet är indelat i tio delområden. Delområdena har idag olika karaktär och är olika starkt kopplade Delområden Planområdet är indelat i tio delområden. Delområdena har idag olika karaktär och är olika starkt kopplade till varandra och andra angränsande stadsdelar. Ofta utgörs gränsen mellan delområdena

Läs mer

Mål för ett hållbart Järfälla

Mål för ett hållbart Järfälla ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat sex mål för att möta utmaningarna. tifrån målen har en framtidsbild tagits fram. ramtidsbilden visar hur mark och vatten ska bevaras och utvecklas till år 2030.

Läs mer

Detaljplan för Knislinge Resecenter

Detaljplan för Knislinge Resecenter Dnr: KS 2011/447.343 LAGA KRAFT 2014-10-25 Antagen i KS 2014-10-01 150 Planbeskrivning Detaljplan för Knislinge Resecenter del av Knislinge 43:1, Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 283/2013 FASTIGHETEN POLISEN 2 M FL SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Wihlborgs fastigheter AB inkom den 13 februari 2013 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan

Läs mer

FÖRSLAG: ALLÉN. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2009-11-27. Dnr 2009-01446

FÖRSLAG: ALLÉN. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2009-11-27. Dnr 2009-01446 12 FÖRSLAG: ALLÉN En allé ett diagonalt huvudstråk genom kvarteret bidrar till att binda samman vällingby Centrum med Blackeberg. allén delar sig runt parken kring dammen och sträcker sig runt det nya

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM 2011-06-20 RAMBÖLL TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERING Helsingborg Uppdrag: Komplettering av trafikplanen Beställare: Kommunledningskontoret, Ängelholms kommun Konsult:

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för

Läs mer

Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision 2030

Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision 2030 Upprättad 2011 av samhällsbyggnadskontoret, Oskarshamns kommun, som del av arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision

Läs mer

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum Trafikstrategi för Karlskrona Vision stråk i Landbrogatan Vy över Landbrogatan norrut mot stationen en tidig sommarmorgon. Landbrogatan är en mycket vacker gata med ett storslaget perspektiv från Ronnebygatan

Läs mer

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL 081222 1 INNEHÅLL Om Spacescape - det nya arkitektkontoret Roller och tjänster Vad är Space syntax? Rumsanalyser utifrån ett upplevelseperspektiv

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

P L A N F Ö R S L A G

P L A N F Ö R S L A G P L A N F Ö R S L A G Delområden: - Centrumdelen - Hamnpiren med hamnmiljön - Kvarnberget - Badholmarna - Nordanskog CENTRUMDELEN Fig. 243. Föreslagen kanal med hamnbassäng och intilliggande bostadsområden

Läs mer

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår TRAFIKFRÅGOR Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår Malmö stadsbyggnadskontor Översiktsplaneavdelningen November 2005 Innehåll Bakgrund 2 Syfte 2 Gatunät 3 Framtida planerade förändr.

Läs mer

www.skane.se/strukturbild

www.skane.se/strukturbild Projektansvarig: Therese Andersson, Avdelningen för samhällsplanering, Region Skåne. Text: Therese Andersson, Moa Åhnberg, Inger Sellers, Johanna Hellsten, Veronika Sörvik, Tine Utzon-Frank, Avdelningen

Läs mer

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg Naturskyddsföreningen i Göteborg Fjällgatan 3 E 413 17 Göteborg info.goteborg@snf.se 30 juni 2008 Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se Yttrande över Förslag till Översiktsplan för

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

H A N D E L S H A M N E

H A N D E L S H A M N E vståndet i antal rum som måste passeras ligger till grund vid beräkningen av den rumsliga integrationen och inte avståndet i meter mellan de olika rummen (ordström, 2004, s. 31). är skiljer man på global

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

Stadsutveckling Östra Sala backe

Stadsutveckling Östra Sala backe Stadsutveckling Östra Sala backe 1 Broschyren är framtagen av fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och kommunledningskontoret i Uppsala kommun Projektledare: Karl Ingelstam, fastighetskontoret Caroline

Läs mer

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station Klartecken för Varbergstunneln Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår har pågått i många år. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09

Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09 Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09 Olika typer av planer Översiktsplan (ÖP) Fördjupad översiktsplan (FÖP) Detaljplan (DP) Program-/planområde Tidigare planer Detaljplaner från år

Läs mer

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun 1 Trafik PM 2014 01 28 Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun Grundförutsättningar Området kring Almön och entrén till Tjörn från fastlandet utgörs av en hög bergsrygg, som sträcker sig från sydost

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS Synpunkter på förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Nacka 2008 11 27 Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS I den nya

Läs mer

Höllviken Rängs sand

Höllviken Rängs sand Karaktärsområde V - Framtida utveckling för Höllviken, Ljunghusen och Rängs sand den tilldragande nya staden i skogen vid stranden Vellinge KARAKTÄRSOMRÅDEN Skanör Falsterbo Ljunghusen Höllviken Rängs

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan Drottningtorget - Framtidens torg Trollhättan »» Drottningtorget - Ett torg för Trollhättans invånare, ett torg för framtiden. En flexibel aktivitetsyta för bl a fotboll, basket, handboll och volleyboll.

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida.

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Bebyggelse A A Bebyggelsen i området utgör som redan nämnts en förlängning av den befintliga kvartersstrukturen. Kvarteren har dock

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19 RESECENTRUM 1.4 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM NYA MÖJLIGHETER SYFTE MED LINKÖPINGS RESECENTRUM 1.4 NÅGRA KONSEKVENSER AV JÄRNVÄG I TUNNEL SOM JÄMFÖRELSE TILL BROALTERNATIVET Vi

Läs mer

KRONAN ÖVERGRIPANDE IDÉER. Estetisk skärpa

KRONAN ÖVERGRIPANDE IDÉER. Estetisk skärpa ÖVERGRIPANDE IDÉER Estetisk skärpa Bron är utformad för att passa in i Göteborgs befintliga och framtida stadssiluett. Den använder inte en utsvävande konstruktion eller höjd som konkurrerar med de master

Läs mer

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 1 av 7 Sammanfattning pilotprojekt Karlstad 1 Bakgrund och syfte Karlstadsbuss genomförde 2007 en linjenätsförändring som haft stor framgång i form av ökat

Läs mer

Utveckling och komplettering av gröna stråk

Utveckling och komplettering av gröna stråk Utveckling och komplettering av gröna stråk Förbindelser och kopplingar mellan olika områden är viktiga liksom möjligheten att lätt kunna nå olika områden till fots och med cykel. Tyvärr finns ofta barriärer

Läs mer

tyresö konwm Planuppdrag för bostäder vid Granängstorget, Granängsringen i Bollmora Förslag till beslut START-PM Tyresö kommun 2015-06-17 1 (9)

tyresö konwm Planuppdrag för bostäder vid Granängstorget, Granängsringen i Bollmora Förslag till beslut START-PM Tyresö kommun 2015-06-17 1 (9) Sara Kopparberg 1 (9) 2015 KSM 0336 Miljö- och samhällsbvggnadsutskottet Stadsbyggnadschef Diarienummer tyresö konwm Samhällsbyggnadschef Stadsbyggnadschef Åke Skoglund Sara 1< parberg förordningen 1998:905

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals

Läs mer