Förbättringsarbete Varagårdens äldreboende, Bjuv

Transkript

1 Förbättringsarbete Varagårdens äldreboende, Bjuv Maj 2011 Utvecklingscentrum

2

3 Inledning Förbättringsarbete Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet skall vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar och faktabaserade beslut och samverkan. Ny kunskap tillförs ständigt och verksamheten anstränger sig till det yttersta för att möta upp mot alla krav och förväntningar, men det finns ofta ett gap mellan dokumenterad kunskap och hur vi gör. Ständig utveckling är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ny kunskap och nya erfarenheter och att använda dessa i det dagliga arbetet. Offensiv verksamhetsutveckling innebär att allt förbättringsarbete så långt det är möjligt utgår från medborgarens/vårdtagarens behov och förväntningar. Det innebär också en utvecklad processorientering samt att oönskade variationer, risker och icke värdeskapande aktiviteter reduceras i alla processer. Ledningens engagemang, allas delaktighet och helhetssyn är nödvändiga förutsättningar för att förbättringsarbete skall lyckas. 1

4 Hur förbättrar man? En förutsättning för att lyckas med förbättringsarbete är att man använder sig av en problemlösningsmodell en så kallad lärcykel eller PGSA-hjul (PGSA: Planera-Göra- Studera-Agera). Lärcykeln har använts ett drygt sekel och kan ses som själva kärnan i allt förbättringsarbete. MÅL Vad vill vi uppnå? A P MÄTA IDÉER Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättring? S G Källa: Institute for Health Care Improvement, Boston Viktiga förutsättningar Ledningens engagemang är en förutsättning för att lyckas med förbättringsarbetet. Ledningen måste tydliggöra verksamhetens uppgift och mål, berömma goda insatser och efterfråga resultat. Ledaren måste vara en förebild, visa öppenhet, delegera och hela tiden stödja förbättringsarbetet. En annan princip i förbättringsarbetet är allas delaktighet. Detta innebär att alla skall ha förutsättningar att var involverad i arbetet, aktivt kunna påverka och få ta del av resultaten. Det betyder också att var och en har ett ansvar för att helheten skall fungera. I ett förbättringsarbete måste deltagarna ha kunskap om sin omgivning och den verksamhet som kan komma att beröras. Utgångspunkten bör vara att varje del av processen förbereds så väl som möjligt och att det finns en strävan att arbetet löper över professions- och verksamhetsgränserna. Det är viktigt att alla berörda känner delaktighet eftersom kedjan inte blir starkare än dess svagaste punkt. På vilket sätt arbetar vi? Med Genombrottsmetoden som grund arbetar vi med processorientering och systemiskt tänkande. Med process avses en kedja av aktiviteter som är kopplade till varandra, som upprepas över tid och har till syfte att skapa värde åt kunden. Att arbeta med processer innebär att se verksamheten i sin helhet och genom att identifiera, kartlägga och ständigt förbättra, optimeras verksamheten och kvaliteten höjs. 2

5 Det systemiska tänkandet bygger på hur individen agerar i systemet och att varje individ påverkar och påverkas av systemet. Genombrottsmetodiken bygger på tanken att det inte går att hitta en universal-förbättring som löser allt, utan att istället hitta många små förändringar som leder till att det i förväg uppsatta målet nås. Varje liten förändring testas och utvärderas för att sedan implementeras om denna utfallit väl. Det inledningsvis fastställda målet för förändringsarbetet följs regelbundet upp och visualiseras i diagram över tid, där även slutmålet finns angivet. Det systematiska arbetssättet genomsyrar Genombrottsmetoden, oavsett om programmet är tidsbegränsat eller om det är ständigt pågående, genom tre frågor som alltid ställs: - Vad vill vi uppnå? - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? - Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? 3

6 När frågorna är besvarade testas förändringarna genom PGSA-metodiken. Viljan till förändring och förändringstryck hos de som ska utföra förbättringen, det vill säga de som har problemet i sin vardag, är förbättringsarbetets viktigaste hörnstenar. Behovet av förändring ökar ju större gapet mellan kunskap och praxis är. För att skapa förändringstryck måste det finnas en medvetenhet om hur verkligheten ser ut. Deltagarna måste känna till sina processer och vilja göra något åt de problem som identifierats. Arbetsgången i programmet På Varagårdens äldreboende har all personal deltagit i förbättringsprogrammet, såsom chefer sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeuter. Varje workshop har genomförts vid två tillfällen med halva personalstyrkan åt gången. Det har varit en styrka att kunna förmedla förbättringskunskap till all personal samtidigt. Programtiden är begränsad och består av ett antal workshoppar och mellanliggande arbetsperioder, se bild nedan. Upptaktsmöte med chefsgrn Future Café x 2 Workshop ½ dag x 2 Workshop Workshop Workshop Workshop Avslutning Anhörig- Future Café Under workshopparna träffas samtliga team för att arbeta dels inom teamet och dels i tvärgrupp för att skapa kunskapsutbyte. De mellanliggande arbetsperioderna används för att testa förändringar och sprida de förändringar som visat sig leda till förbättringar. När utbildningsprogrammet är över inträder en ny fas som är viktig för att arbetet som lagts ner inte ska vara förgäves. De uppnådda målen och de (ny)införda rutinerna måste behållas, samtidigt som man inte heller får glömma bort det systematiska arbetssättet för spridning av förbättringsarbete i organisationen. När förbättringsarbetet utvecklas och enheten fokuserar på ett nytt arbetsområde, är det viktigt att kartlägga kunskapsområdet och hitta goda förebilder som kan dela med sig av sina erfarenheter och hur de gjort. 4

7 Future Café Future Café är en innovativ dialogbaserad metod som ger varje deltagare möjlighet att få framföra sina synpunkter och där alla lyssnar på varandra. Metoden används som stöd i förbättringsarbete bl.a. inom offentlig sektor, näringslivet och olika organisationer. Den 7 april bjöd vi in de boende på Varagården och deras anhöriga till ett Future Café. Där fick alla möjlighet att beskriva vad man var nöjd med och vilka olika förbättringsidéer och tankar man har. Detta kommer att ligga till grund för fortsatta förbättringsarbeten. Organisationens ledning är av avgörande betydelse för förbättringsarbetets fortlevnad och spridning. Att driva förbättringsarbete kräver kunskap, energi, tålamod och tid. Det är viktigt att ledningen ger team som arbetar med förbättringsarbete stöd och uppmuntran i sitt fortsatta arbete. Ledningen har även ett ansvar för att förvalta den kunskap som teamet skaffat sig under programmet Det finns en rad olika förbättringsmetodiker. Om ni vill läsa mer eller hålla er uppdaterade om vad som händer på området, tveka inte att kontakta Utvecklingscentrum eller läs mer på vår hemsida 5

8 Anteckningar från Future Caféet Några av deltagarna i programmet Utdelning av diplom på avslutningen Från vänster: Handledare Marie Johnsson och programansvariga Karin Borgvall tillsammans med Susanne Persson, enhetschef och Camilla Nilsson, biträdande enhetschef på Varagården. 6

9 PROGRAMRAPPORT Decubitusprofylaxgrn, Varagården i Bjuv Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Teammedlemmar/deltagare: Minska förekomsten av Undersköterska Jenny Halasz jenny.halasz.1@hotmail.com trycksår samt öka de boendes Undersköterska Bedri Bardigi bardigi@hotmail.com välbefinnande på avdelningen Undersköterska Sanna Nilsson sann29@hotmail.com Täppan, Allén och Ängen på Undersköterska Maritha Aspenryd maasp666@hotmail.com Varagården i Bjuv. Undersköterska Katja Lundkvist katjalundkvist@hotmail.com Undersköterska Lena Rosqvist Sjukgymnast Anders Jonsson anders.jonsson@bjuv.se Arbetsterapeut Lotta Berg eva-lotta.berg@bjuv.se Bakgrund/problem: Varagården är ett vårdboende i Bjuv med 52 boende fördelade på fyra avdelningar. Förbättringsarbetet har genomförts på en avdelning. Personalen upplever att rullstolsburna boende sitter länge i rullstolarna utan lägesändring. Lägesändring anses som en av de viktigaste och mest effektiva metoderna för att förebygga trycksår. Lägesändring och tryckreducering i sittande ställning försummas ofta. Mål: Vårt mål är att samtliga rullstolsburna på Varagården ska erbjudas lägesändring inom tre timmar samt öka personalens medvetenhet om vikten av att lägesändring kan förebygga trycksår. Målet ska vara uppnått Mått: I nuläget finns ingen mätning på hur många boende som har trycksår. För att få veta hur många timmar de boende satt i rullstol utan lägesförändring gjordes en basmätning under två veckor. Då resultatet var tveksamt gjordes en kompletterande mätning under ytterligare en vecka. Hur gjordes mätningarna? Vi skapade en signeringslista för lägesändring som personalen löpande fyllde i under två veckor. Mätningen omfattade sju utvalda rullstolsbundna boende. Mätningen visade hur lång tid de boende satt i rullstol utan lägesändring. Listan låg, vid det första mättillfället, i medicinskåpet. Det hände att personalen glömde fylla i listan om man inte samtidigt gav medicin. Vid det andra mättillfället låg signeringslistan vid vasken och blev inte bortglömd lika ofta. För mätresultat, var god se bifogad bilaga. 7

10 Förändringar som testats/pgsa: Sjukgymnasten och arbetsterapeuten har schemalagt besök på Varagården en gång i veckan. Syftet är att finnas tillgängliga för personalen och i god tid kunna samarbeta med övrig personal för bland annat trycksårsprevention. I den mån de boende kan så försöker vi nu ha gångträning till och från matsalen istället för att bli körd dit i rullstol. Vid de tillfällen den boende blir körd i stol flyttas han/hon över till en vanlig stol. Aktiviteter: Vi har haft gruppmöten löpande under hela projektets gång. De boende som varit med i mätningen har blivit informerade. Anhöriga har informerats om våra aktiviteter. Resultat: Personalen har blivit mer uppmärksam på riskerna som uppkommer vid långvarigt stillasittande. Detta har även lett till att vi aktivt gångtränar de boende. Kommunikationen och samarbetet mellan personal och sjukgymnast och arbetsterapeut har förbättrats. Sammanfattning kring måluppfyllelse: De mätningar som vi utförde visade att de boende i flera fall erbjöds förflyttning inom tre timmar. Vid de tillfällen fallen detta inte skedde var det de boendes eget val att inte ändra läge. Vi behöver därför arbeta fram metoder för att motivera de boende till förflyttning samt att göra personalen mer medvetna om vikten av detta. Vi upplever att vi i dagsläget kommit en bit på väg mot vårt mål. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete Fördelar: Samarbetet mellan olika yrkeskategorier. Metoden har även gjort oss mer delaktiga i problemlösning av vårt arbete. Nackdelar: Det har varit svårt att samla till möte eftersom alla har olika arbetstider och olika arbetsbelastning. Man känner att man missat för mycket då man inte haft möjlighet att närvara på gruppmötet. Mest givande: Att vi fått möjlighet att vara delaktiga i beslut om förändringar samt att arbetsgivaren avsatt tid för detta. Svårast: Att motivera den personal som inte ingått i grn. Framtiden: Vi kommer att arbeta vidare till hösten med mätningar från samtliga avdelningar på Varagården. Hos de boende som ligger i riskzonen för trycksår ska vi vara delaktiga i att en åtgärdsplan görs. Fortsätta att informera både personal, boende och anhöriga. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska löpande informera personalen om vikten av lägesändringar samt fortsätta att komma till Varagården en gång i veckan. Vid tecken på början till trycksår är det sjukgymnasten som ska ordinera lägesförändring. 8

11 Mätning av tid i rullstol/vila timmar jan 25-jan 26-jan 27-jan 28-jan 29-jan 30-jan Patient 1 Patient 2 Patient 3 Patient 4 Patient 5 Patient 6 Patient 7 Mätning av tid i rullstol/vila timmar jan 01-feb 02-feb 03-feb 04-feb 05-feb 06-feb Patient 1 Patient 2 Patient 3 Patient 4 Patient 5 Patient 6 Patient 7 Mätning av tid i rullstol/vila timmar feb 27-feb 28-feb 01-mar 02-mar 03-mar 04-mar Patient 1 Patient 2 Patient 3 Patient 4 Patient 5 9

12 PROGRAMRAPPORT Team Genomförandeplan, Varagården i Bjuv Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Öka Välbefinnande och livskvalitet för de boende på Varagården och förenkla dokumentation av genomförandeplan. Teammedlemmar/deltagare: Annelie P - Undersköterska Marie O - Undersköterska på Demensavdelning Marie S - Undersköterska på Demensavdelning Gun - Undersköterska på Demensavdelning Eva R - Undersköterska Maj-lis Undersköterska Gisela - Undersköterska Gun-Britt - Undersköterska på Natten Marianne - Undersköterska på Natten Suzana Undersköterska Bakgrund/problem: Genomförandeplanen blir inte klar i tid på grund av att personal och chef har olika tolkningar hur en genomförandeplan ska skrivas. Turordningen för att få planen godkänd tar för lång tid. Personalen känner sig osäker på hur en genomförandeplan skrivs. Vi uppfyller inte kravet på tiden för en godkänd genomförandeplan. Mål: Att 100% genomförandeplaner är klara för de boende senast 14 dagar efter välkomstsamtalet, Att 100% av revidering genomförandeplan är klara för de boende senast 14 dagar efter ändrat status, Mått: Kunskapsnivån för personalen i att skriva en genomförandeplan. Tiden det tar att skriva och bli godkänd genomförandeplan, antalet genomförandeplaner. Hur gjordes mätningarna? En enkät till all personal med frågor kring genomförandeplanen Tidsstudie för en genomförandeplan. Förändringar som testats/pgsa: En påhittad boendes genomförandeplan skrevs av alla i grn. Därefter gjordes en analys för att försöka få fram en mall som stöd för personal i hur det ska dokumenteras i en genomförandeplan. 10

13 Aktiviteter: Anordnades en genomgång/utbildning av genomförandeplan för all personal av cheferna. Därefter fick personalen en mall som stöd vid dokumentation i genomförandeplan Resultat: Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi har inte ännu inte nått upp till måltalet för tiden att dokumentera en genomförandeplan Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Uppmärksamma på problemen - Nackdelar: Vårdbehov kontra arbetslaget måste fungera. Olika fallenhet för att utföra uppgifter. Att få tiden att räcka till förbättringsarbete. - Mest givande: Benat upp problemen - Svårast: Mätningar - Lärdomar: Bra att arbeta i grupp för att få fram en lathund till genomförandeplan Framtiden: Hålla oss uppdaterade. 11

14 PROGRAMRAPPORT Team Läkemedel, Varagården, Bjuv Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Eliminera felaktigheter i läkemedelshanteringen och på så vis frigöra tid för de boende på Varagården i Bjuv. Teammedlemmar/deltagare: Undersköterska Charlotta Nilsson charlotta63@telia.com Undersköterska Susanne Blomqvist Undersköterska Christel Fridh, Undersköterska Eva Jönsson, Undersköterska Uila Akotoye, Undersköterska Zara Andrésen, Undersköterska Renee Sandberg. Bakgrund/problem: Vid förbättringsprogrammets början var det vanligt med felaktigheter vid läkemedelshanteringen till de boende. Vid förändringar i de boendes Apodos gjordes inte alltid en förändring i läkemedelslistan. När detta uppmärksammades av undersköterskan fick mycket tid ägnas åt att kontakta sjuksköterskan för att tillrättalägga detta. Mål: Läkemedelshanteringen ska vara 100 % rätt och tiden som går åt till att kontakta sjuksköterskan angående felaktigheter ska minska. Målet ska vara uppnått Delmål: Innan den 24 maj 2011 ska tiden för att kontakta sjuksköterskan halveras. Mått: Vi har använt en mätplan där vi mätt den tid vi lagt på telefonsamtal till sjuksköterskan för att tydliggöra oklarheter vid läkemedelshanteringen. Detta var vår basmätning. Hur gjordes mätningarna? Under en period på 14 dagar gjorde vi en mätplan där vi skrev upp hur många tillfällen det blev fel samt hur mycket tid som gick åt för att lösa problemen. Förändringar som testats/pgsa: Vi har infört ett möte med sjuksköterskan var annan vecka. Undersköterskan ska endast lämna de Apodosrullarna som är utan förändring. Övriga lämnas av sjuksköterskan. Aktiviteter: Studiebesök på Norra Vrams vårdboende. Träffar under förbättringsarbetets gång. 12

15 Resultat: Diagrammet visar en klar förbättring. Sammanfattning kring måluppfyllelse: En orsak till problemet kan ha varit det stora antalet vikarier. Idag är den ordinarie sjuksköterskan åter i tjänst. Vi har lyckats frigöra mer tid till de boende. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Frigör tid för de boende. - Nackdelar: Tidskrävande! - Mest givande: Mer tid till boende. - Svårast: Att ta sig tid och att få ihop mötestider. - Lärdomar: Kan bli en klar förbättring om alla hjälps åt. - Framtiden: Ha en bättre dialog med våra chefer när något inte fungerar och gemensamt utarbeta en plan när så behövs. 40 Första Mätresultatet 30 Minuter Natt Blå/Grön Röd/Gul

16 Andra mätresultatet Minuter Röd/Gul Blå/Grön Natt Totalt antal minuter Minuter Test 1 Test 2 Serie

17 PROGRAMRAPPORT Team kontaktpärm samt SOL signeringslista Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Se över och förenkla kontaktpärmen och signeringslistor och därigenom frigöra mer tid för de boende på Varagården i Bjuv. Teammedlemmar/deltagare: Kontaktperson: Erika Baczo erikabaczo@hotmail.com Anna Thulin, Anna Rosqvist, Kim Ngo, Madeleine Andersson. Ann-Louise Pettersson, Deana Jönsson Bakgrund/problem: Kontaktpärmen och signeringslistorna för SOL, HSL och REHAB försummas på grund av för många listor. Mål: Att förenkla och effektivisera signeringslistorna och eliminera antalet icke ifyllda listor. Målet ska vara uppnått i anslutning till att genomförandeplanerna har uppdaterats. Mått: Mätning av icke ifyllda rapportblad i SOL, HSL och REHAB. Hur gjordes mätningarna? Vi informerade all personal gällande mätningen. Vi mätte under 14 dagar from 25/1-8/2. Förändringar som testats/pgsa: Listan har förenklats från tolv signeringar till fyra. Aktiviteter: Kontaktat andra vårdboenden och hemtjänsten för att ta reda på hur de signerar sina listor. 15

18 Resultat: Mappar i medicinskåp Namn, personnr., signeringslistor Antal mappar Antal dagar 16

19 Antal rapportblad Namn, personnr., sid. nr. Antal mappar Antal dagar Papper som sitter fel i kontaktpärm Antal pärmar Antal dagar

20 1. Antal kontaktpärmar (12) 2. Rapportblad namn, personnr., sidnr. 3. Papper som sitter fel i kontaktpärm 4. Namn personnr, årtal, månad, Hsl, Sol 5. Signeringslista SOL insatser Mätning Sol signeringslista innan ändringen tid/sek dagar tid/sek dagar 18

21 Mätning Sol signeringslista efter ändringen tid/sek tid/sek dagar dagar Sammanfattning kring måluppfyllelse: Att vi har lyckats korta ner signeringen av insatserna på SOL listan. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete Fördelar: Signera mindre på insatserna i SOL signeringslistan. Har mer tid till de boende och det blir inte bortglömt i lika stor utsträckning. Nackdelar: Att få alla att deltal i mätningen. Mest givande: Kunnat korta ner insatserna så att ingår flera insatser i t.ex. personlighygien, hemmets skötsel, aktiviteter. Vi är mer uppmärksamma, påminner varandra Helt enkel; vi har blivit duktigare!!! Svårast: Att nå alla vikarier samt timanställda angående mätningen och att komma igång med mätningen. Lärdomar: Det går att förändra och lösa problemet genom mätning och samarbete. Framtiden: Att vi ska testa det nya systemet med ändring på SOLlistan. Om ej fungerar ska gå vidare och hitta andra lösningar på problemet. 19

22 PROGRAMRAPPORT Måltidsgrn, Varagården, Bjuv Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra måltidsupplevelsen för vårdtagarna på Varagården i Bjuv. Teammedlemmar/deltagare: Undersköterska Mona Seth Undersköterska Pia Busk Undersköterska Åsa Jensen Undersköterska Jelena Ruznjak Undersköterska Zigheredda Paolos Undersköterska Monica Jacobsen Undersköterska Ingrid Roth Undersköterska Camilla Jönsson S Bakgrund/problem: Det konstaterades att vårdtagarna hade för lång nattfasta. Ett störande moment vid måltiderna var mycket ringningar från personal på andra avdelningar samt samtal utifrån. Mål: Att få kortare nattfasta och att minska ringningarna med 70 % under måltiderna. Mått: Mätt tiden för nattfasta. Mätt antalet ringningar vid måltiderna samt var ringningarna kom ifrån. Detta var vår basmätning. Hur gjordes mätningarna? Ringningarna: Vi mätte ringningarna genom att lägga ut ett block på vardera avdelning där vi markerade med pinnstatistik vem som ringde. Vi kategoriserade boende, entrén, privata samtal, samtal från andra avdelningar, samtal från sjuksköterska samt ringningar utan svar. Nattfasta: Vi mätte nattfastan på en boende med en sömnprofil. Förändringar som testats/pgsa: Vi försköt tiden på middagen från klockan till och kvällsmaten från klockan till Vi erbjöd våra boende Säröbomber och en extra smörgås på kvällar och nätter. Vi har även Informerat anhöriga och skrivit i Varagårdsbladet (vår egna tidning som ges ut en gång i månaden till våra boende) om att inte ringa till avdelningen under måltiderna, såvida det inte är akut. En annan åtgärd är att vi sänk ljudet på våra telefoner. Försöker att stänga av larmen under måltiderna. Informerat de andra avdelningarna och sjuksköterskan om att inte ringa under måltiderna om det inte är akut. 20

23 Aktiviteter: Vi har ökat medvetenheten hos personalen vad gäller vikten av en kortare nattfasta. Kommunens telefonväxel går in när vi inte har möjlighet att svara. Vi har satt upp information om vilka färger och namn de olika avdelningarna har vid entrén så att man ringer till rätt avdelning. Vi i måltidsgrn arbetar också med att titta på de olika bordsplaceringarna och miljön under måltiderna genom att sätta guldkant på vardagen och till helgerna dukar vi lite extra fint. Resultat: Ringningarna har minskat med 70 %. Måltiderna har blivit trivsammare, lugnare och de boendes aptit har ökat. Nattfastan har blivit kortare. Besökare ringer nu till rätt avdelning på porttelefonen. Anhöriga, sjuksköterskan och de andra avdelningarna ringer inte under måltiderna om det inte är akut. När växeln går in när vi inte hinner svara i telefonen, upplevs detta som mycket trevligt. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Trots att nattfastan har blivit kortare finns det mer att göra innan vi har nått våra mål. Även om vi erbjuder Säröbomb eller kvällssmörgås och kaffe, så har vi kommit fram till att det är på de tidiga morgontimmarna som vi måste sätta in ett extra mål för att kunna förkorta nattfastan. Personalen är mer medveten om hur viktigt det är att ha en lugn och trivsam måltidsmiljö. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete Fördelar: Med hjälp av de olika mätningarna har eventuella problem tydliggjorts, man ser lätt om problemet verkligen är de man tror. All personal kan vara med och påverkar förbättringsarbetet. Nackdelar: Det tar mycket tid från våra ordinarie arbetsuppgifter och det krävs mycket datorvana. Det blir en hel del extra arbete på fritiden. Mest givande: Vi ser ett gott resultat för de boende som vi har bidragit med. De olika personalgrrna har tillsammans bollat med idéer och på så sätt kunnat få till ett nytänkande Svårast: Att samla hela måltidsgrn Lärdomar: Det är viktigt att ha allt svart på vitt för att kunna förändra och förbättra. Framtiden: Vi kommer att arbeta vidare med detta projekt i framtiden och även arbeta för att engagera fler arbetskamrater i förbättringsarbetet. 21

24 Mätning av samtal till larmtelefonerna under måltiderna 22

25 PROGRAMRAPPORT Team Palliativ vård, Varagården i Bjuv Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Öka kunskaperna inom palliativ vård för personalen på Varagården. Teammedlemmar/deltagare: Ssk Margareta Tykesson Usk Kristina Petersen, Usk Jenny Wickman Usk Ulrica Wictor, Usk Barbara Molnar Usk Ann-Sofie Sandberg, Usk Tina Gabic, Sjukgymn Anders Jonsson, Arbetsterapeut Elisabet Adolfsson Bakgrund/problem: Varagården är ett äldreboende för 52 boende, uppdelade på fyra avdelningar varav en demensavdelning med 7 platser. Målvärdena i palliativt register är inte uppfyllda. Ett av problemen är att kunskapsnivån är ojämn hos personal gällande palliativ vård. Vi vill därför kvalitetssäkra & öka kunskapen inom palliativ vård. Mål: Målet är att mätvärdena i palliativa registret skall uppnås inom 12 mån, Delmålet är att 100 % av personalen skall ha deltagit i föreläsningar inom palliativ vård till Mått: Vi har mätt kunskapsnivån hos personalen Hur gjordes mätningarna? Genom en enkät till all personal. Dessa 4 frågor ställde vi: 1/ Vad är palliativ vård? 2/ Nämn några saker som är viktiga att tänka på vid vård i livets slutskede. 3/ Vilka kunskaper behöver DU, när det gäller vård i livet slutskede? 4/Känner du dig trygg i omhändertagandet av närstående till en döende/ död människa? Grn följer resultatet i det palliativa registret. Förändringar som testats/pgsa: Vi är i mätningens början. Aktiviteter: Vi har idéer om att kunna starta studiecirklar & ha kortare föreläsningar om palliativ vård för personalen. 23

26 Resultat: Av 75 utlämnade enkäter, så har vi hittills fått in 22 svar. På fråga 1 svarade 22/22 vård i livets slutskede. På fråga 2 svarade 20/20 följande: Smärtlindring, Får inte ligga ensamma, Att få dö som man önskar, Ofta munvård, Sätta ut alla mediciner, Tänka på att den döende människan kan höra vad vi säger, inte prata över huvudet på den döende, Respekt, integritet, Team arbete med alla yrkeskategorier, god kommunikation mellan personalen, anhöriga & boende, Brytsamtal, God omvårdnad, Att vara lyhörd för ångest, oro & smärta, Att skapa en lugn miljö där den boende & anhöriga känner sig trygga, Uppfylla önskningar, Inte bli skickad till lasarettet, Att få vård av läkare som den boende känner. På fråga 3 svarade personalen: Mer kunskap om olika kulturer & religioner, Utbildning på anatomi, Hjälpa teamet att planera omvårdnaden, Kunskap om helheten, Utbildning i palliativ vård samt uppdateringar, Information om sjukdomen. Smärtlindring. På fråga 4 svarade 20/22 Ja, 1 svarade: Vet ej, 1 svarade: Sådär. Detta är resultatet i skrivandets stund, vi kommer att få in fler svar. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete Vi har inte hunnit diskutera detta, vi får återkomma med dessa svar längre fram! Framtiden: Vi ska fortsätta träffas i grn. Grn ska göra studiebesök Öka kunskapen inom palliativ vård för personalen genom studiecirklar. 24