Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5

Transkript

1 CARL-ERIK EHRENKRONA mars 2011 KRAV ekonomisk förening Uppsala Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5 Vårt arbete med att svara på KRAVs remiss fick redan från början tas på två fronter; dels klimatintegreringen, dels ordinarie regelverk. Det har varit en process där många hårda ord sagts och stämningen ibland varit oförsonlig. Tyvärr kanske detta även kastat en del skugga över vårt remissvar, men vi hoppas att KRAV kan läsa det positivt som ett tecken på ett historiskt djupt engagemang i KRAV-märkningen både hos Ekologiska Lantbrukarna som organisation och ute på gårdarna bland många av våra medlemmar. Ordinarie regelverk kommenterar vi som vanligt regel för regel i den ordning de kommer. Denna genomgång ligger sist i vårt svar. Den har också givit anledning till några allmänna kommentarer, som sammanfattas här: 1) Regelverket börjar vara mycket omfattande och reglerar många förhållanden ner på detaljnivå. Detta är delvis en konsekvens av de stora krav på tydlighet som ställs för att de olika certifieringsorganisationerna skall göra lika bedömningar. Man behöver i regelarbetsgruppen ha med sig producenter från samtliga produktionsgrenar. T ex har det från lammköttsproducenterna funnits kritik under flera tidigare regelrevisioner, och trots detta finns det fortfarande regler kring lamm som inte är praktiskt förankrade samt ej heller anpassade till att det nu för tiden praktiseras många olika sätt att föda upp lamm på under alla tider på året. Även när det gäller reglerna kring fjäderfä upplever vi dålig förankring i producentledet. Tyvärr har vi inte själva haft tillgång till denna specialkompetens, utan hänvisar till Fjäderfäföreningens svar på regelförslaget. Dock är vi helt överens med KRAV om att det är viktigt att konsumenterna är garanterade att ägg från KRAV-produktion kommer från hönor som verkligen haft tillgång till bete och en bra utemiljö trots att besättningarna vuxit i storlek. Sågargatan 10 A Uppsala Telefon rikskansli Telefax rikskansli Webplats

2 Vi anser också att den ökade detaljregleringen ska tänkas igenom och ses över systematiskt. Vi vill hellre se tydliga målformuleringar i regelverket, men hur den enskilda gården arbetar för att nå målen måste vara upp till företaget, och att beöma hur gården lyckats är en fråga för inspektionen. Ett exempel på onödig/överflödig detaljreglering är regel ) Regeltexterna har förbättrats sedan förra regelrevisionen så att de nu är betydligt lättare att läsa och förstå. Formellt och språkligt krävs det ytterligare bearbetning för att reglerna skall leva upp till kraven på det juridiska avtal som reglerna faktiskt är. Våra kommentarer till språkliga och formella brister i vår genomgång av reglerna är inte på något sätt systematisk, utan ska mest ses som spinoff i regler vi av innehållsskäl haft anledning att kommentera. Vi vill i detta sammanhang också uppmana KRAVs regelkommitté att tänka igenom om och hur man vill integrera rekommendationer i regelverket. Det är inte bra att som nu sker belasta de juridiska reglerna med satser som har status bör, rekommenderas och liknande. En bör-sats har inget värde i en avvikelsetvist och det är ingenting som går att marknadsföra gentemot media eller konsumenter. En sista synpunkt på reglernas språkliga och formella utformning är också det genomgående bruket av tilltalet du. Det går att skriva en text som är lämpad i ett juridiskt bindande avtal riktat till företag men som ändå är lättläst och tydlig. KLIMATINTEGRERING Redan från början blev det klart för oss att förslagen till klimatregler inte gick att behandla på enskild regelnivå utan behövde en mer övergripande ansats. I vår genomgång av reglerna punkt för punkt har vi visserligen kommenterat även dessa regler, men det är enbart för att ge en fingervisning om de kommentarer vi fått från våra medlemmar. Det var bra och modigt av KRAV att redan före remisstidens utgång meddela att man p g a den omfattande kritiken kommer att lyfta ut klimatpaketet ur nuvarande revision för att göra ett omtag. Vi hoppas och förutsätter att detta även gäller de övriga kapitel som ska revideras under året, då vår kritik ligger på en fundamental och principiell nivå. Vi har redan framfört den en gång tidigare i ett remissvar daterat 30 maj 2008 (finns som PDF på vilket tyvärr inte resulterade i några ytterligare kontakter eller frågor från KRAV. Vi hoppas att tiden nu är mogen för att vi tillsammans med KRAV och KRAV:s övriga medlemsorganisationer diskuterar och formger KRAVs strategi för att marknadsföra klimatnyttan med ekologiskt lantbruk och för att göra detta tydligt i regelverket. Det krävs en gemensam insats för att ladda KRAV-märket med reella klimatvärden. Ekologiska Lantbrukarna skulle vilja få en redogörelse från KRAV över vad KRAV förbundit sig till i förhållande till Klimatcertifieringen.se. 2

3 Ekologiska Lantbrukarnas negativa reaktion på de föreslagna klimatreglerna kan sammanfattas i några punkter, som vi gärna i form av tankesmedja eller annan dialog med KRAV erbjuder oss att utveckla och kvantifiera. Här kommer endast några summariska synpunkter. 1) Klimatfrågan är en av många stora miljöfrågor med stark koppling till lantbruket där t ex både övergödning och biologisk mångfald av många forskare bedöms som lika viktiga i det akuta hundraårsperspektivet. Bägge dessa frågor har dessutom i sig stark koppling till jordbrukets klimatpåverkan. Kvävetillförsel är den enskilt största klimatgasfaktorn (40 % av jordbrukets klimatpåverkan). Biologisk mångfald i både i havet och på land rankas mycket högt av ledande forskare för att buffra kolnedbrytning och mängden reaktivt kväve och därpå följande klimatgasavgång. Flera av de regler KRAV föreslår är utformade så att de står i motsättning till lantbrukens möjlighet att bidra positivt till andra miljömål. 2) De klimatåtgärder som KRAV vill införa på gårdarna har fel storleksordning i förhållande på de stora dokumentationskrav som regelförslagen innebär för producenterna. Med några få undantag anser vi att åtgärderna som föreslås har en högst marginell nytta, och är man nere på den nivån på åtgärder finns det många fler som man i så fall skulle kunna låta producenterna välja mellan för att kunna åstadkomma klimatnytta på ett sätt som är anpassat till den egna gårdens förutsättningar. Nackdelen med relativa mål är dock att företag som börjar från bottennivå har lätt att förbättra sig så mycket som krävs, men enligt reglerna jämförs med ett företag som jobbat länge med förbättringar och har svårare att förbättra sig ytterligare. Vi ser inte ens att de föreslagna reglerna (med undantag för ökad självförsörjningsgrad på foder) är tydliga och lätta att kommunicera mot konsument. 3) Sist, men inte minst, bedömer vi detaljstyrningen som fel strategi för att kommunicera miljöfördelarna med ekologisk produktion. KRAV bildades just för detta ändamål och vi anser att detta fortfarande är KRAVs huvuduppgift. Arbetet med Klimatcertifieringen.se har varit bra för att ta fram sammanfattande underlag på lantbrukets klimatpåverkan, och vi bedömer att kvaliteten på det arbetet är i nivå med forskningens nuvarande kunskapsbas. De stora posterna är som alla underlagen visar av strukturell karaktär, medan de regler man klarat av att enas kring i projektet med utgångspunkt i underlagen till stora delar är detaljer. GENOMGÅNG AV REGLERNA PUNKT FÖR PUNKT Många allmänt värderande men inte tillräckligt väldefinierade krav på ett sätt som inte hör hemma i ett regelverk. T ex andra meningen: God välfärd är en taftologi, och på vilket sätt skiljer sig god välfärd från värdig tillvaro? Exempel på mer saklig skrivning: Skötseln av djuren ska tillsammans med den fysiska miljön ge goda förutsättningar för bra hälsa hos djuren (EU) Djuren ska också beredas möjlighet till naturligt beteende och behandlas med respekt för deras särart. 3

4 5.1.2 Oklart vad andra meningen syftar på För företag som redan är anslutna och som inte haft några allvarligare avvikelser under ska dubbla inspektioner krävas endast under Dubbla revisioner drabbar lantbrukarna med ökade certifieringsavgifter. Det är viktigt att KRAV noga specificerar för certifierarna vad man vill ha ut av revisionen vid respektive årstid så att fördyrande dubbelarbete undviks Det kan finnas anledning att göra en konsekvensanalys av detta när det gäller slaktgrisproduktion. Problem med certifieringen vid parallellproduktion behöver ställas mot 1) att en gård som vill bedriva ekologisk grisproduktion inte har arrondering eller lämplig mark för att hålla samtliga djur i KRAV-produktion, 2) att det byggnadsmässigt handlar om mycket stora investeringar som en del producenter kan ha gjort under de år då slakten signalerade att de inte ville ha KRAV. 5.2 Andra meningen är svår att förstå och hör inte hemma i en juridiskt bindande text. Vad är det för hantering som avses är det förflyttningar som avses? Och vad menas med hur din djurhållning fungerar? Och vad har hantering för samband med hur din djurhållning fungerar? EU har rigorösa och omfattande lagkrav på vilka djur som ska märkas och hur. Avses något annat i denna regel? Och vad menas med så skonsamt som möjligt? De olika märken som finns är rätt lika varandra och inget mer skonsamt än de andra. Får det vara kallare än -5 grader om man märker djur inomhus? Det är idag vanligt med kalla lösdrifter Språklig kommentar: huvudbok skrivs med gemener Om KRAV gör bedömningen att man kan få köpa in kalvar från fler besättningar än 3 om de är över 5 månader bör man också kunna få köpa in lamm från fler besättningar än 3 om lammen är över 3 månader. Givetvis även detta under förutsättningen att köparen är ansluten till ett hälsoprogram Svårt att förstå. Syftar regeln på äggproducenter som föder upp sina egna värphöns? Ej KRAV-certifierade rekryteringsdjur verkar vara tillåtna men ska komma från frigående system motsägs av den kursiverade sanktionssatsen. Regeln är kanske begriplig för äggproducenter, men svår att förstå för andra intresserade Som vi svarat i tidigare remissvar är vi positiva till möjligheten att använda könssorterad sperma. Framförallt kan det vara viktigt vid en utökning av besättningar eftersom inköp och 4

5 därmed smitta från andra besättningar kan minskas. Detta kan dock vara en fråga som konsumenter betraktar som onaturligt och tekniskt, vilket står i kontrast till att vi vill kunna marknadsföra KRAV-märkt mat med argumentet naturligt Det behövs en tydligare skrivning så att det framgår att djur i första meningen syftar på alla arter medan regeln i mening två enbart handlar om nötkreatur. Tredje meningen är också dunkel: ET-härstamning är tillåtet i KRAV-produktion men trots det är ekologiska besättningar enda möjligheten att undvika ET! Förslag på formulering kanske kan vara: Embryotransfer i härstamningen är tillåtet för att inte begränsa avelsurvalet i ekologiska besättningar. Det skrivs omväxlande i regeln djur, nötkreatur, djurmaterial, mjölk- och nötköttsbesättningar. Återigen, KRAVs regler är ett juridiskt bindande dokument, och det måste vara helt klart vilka som berörs av en regel Det är rimligt att lamm som utfodras med välling får hållas inne eller i rastgård under vällingperioden Betyder den här regeln att en producent med uppfödning av lamm som föds i januari (s k primörlammsproduktion) inte kan KRAV-certifieras? Avsikten med sådan uppfödning är ju att lammen ska vara slaktfärdiga innan betesperioden. Man kan väl även tänka sig en grisproducent som enbart har grisning vintertid vid en tidpunkt som gör att grisarna är klara för slakt före betesperioden. Sanktionssatsen ger inte heller svar på denna fråga eftersom där talas om djurhållning medan regeln talar om uppfödning två olika saker, vilket också framgår av kontexten i regeln Utgår klimat. Betydligt intressantare än en månad mer eller mindre sintidsperiod eller inkalvningsålder är allt som påverkar kons livstidsproduktion. 5.4 Gällande innehållet har vi fått påpekanden om att otjänligt förutom djuren även bör avse marken vid långvariga regnperioder. Den nyskrivna satsen hänger ihop syntaktiskt och möjligen även innehållsmässigt om ordet då stryks Det viktiga är att kalvarna har ett bra skydd mot väder och vind, även andra alternativ än en hydda kan vara aktuellt till exempel en skogsdunge. Hydda till kalvar avses kalvar upp till 4 månader eller till 6 månader, dvs ska det finnas hydda för kalvar på betesmark? När är kalvarna gamla tillräckligt för att klara sig utan hydda? 5

6 Fyramånadersregeln anses bra både för stora besättningar som kanske måste flytta kalvarna relativt långt från gården, och små besättningar som kan ha svårt att få ihop jämngamla kalvar till en grupp om åldersgränsen är för snäv För kvigor i grupp som tas in för att insemineras under sommaren är två veckor en för knapp tid för att få alla inseminerade så att de kan släppas ut som grupp igen. Det går inte att släppa ut enstaka eller ensamma djur på bete om man vill att de ska bli kvar i hagen. Fyra veckor är en praktiskt hanterbar tidsangivelse för denna innevistelse Vi har fått signaler om att utevistelse året runt inte är en regel som beror på EU, vilket anges vid denna regel, eftersom detta inte återfinns i Jordbruksverkets vägledning. Vi kan inte se några skäl till att får och getter i detta avseende ska ha helt andra krav på sig än nötkreaur. Samtliga regler kring hållning av får är dåligt genomarbetade och inte avspeglar att det i modern fårhållning finns flera olika uppfödningsmodeller för året runt-uppfödning. Om det ska vara tillåtet att föda upp KRAV-märkta lamm för slakt året runt måste reglerna anpassas till detta. Innevistelse vid lamning/killning regleras annorlunda i regel De två reglerna motsäger inte varandra, men det är ändå önskvärt att reglerna är enkla att hitta i och inte ger upphov till förvirring Den gamla skrivningen var bättre då det endast var innevistelse i väntan på slakt som var begränsad till två veckor. I den nya skrivningen gäller det alla olika behov av att hålla djur inne under en begränsad period. Två veckors undantag från regeln om utevistelse vid lamning/killning är oacceptabelt i de flesta fall om djuren under denna tid ska kunna hållas under tillräcklig uppsikt och skydd. En brunstcykel är 17 dagar, och endast i små besättningar och under optimala brunstperioder kan man räkna med att alla djur i en betäckningsomgång blir dräktiga under en enda brunstcykel. Alltså är den snabbaste lamningsomgång man kan tänka sig två brunstcykler, dvs 34 dagar (= mer än 4 veckor), och i praktiken får man då räkna med 6 veckor från första till sista lamning. Därutöver måste också de svagaste individerna ha kommit över överlevnadströskeln innan dörrar till rastgårdar kan öppnas mitt i vintern. Det betyder alltså att det kan finnas behov av att hålla stalldörrarna stängda under ca 2 månader istället för två veckor. Detsamma gäller om man vill ha lamningen inomhus för att man har problem med fågel, räv eller andra rovdjur som vakar över lamningen och dödar lammen under tiden som tackan lammar eller medan lammen/killingarna är värnlösa under de första levnadsveckorna. Vi anser också att det är befogat med en diskussion om det för alla produktionsmodeller med får och get är motiverat med krav på utevistelse året runt. Det har inte enbart fördelar för djuren, och det praktiska genomförandet som blir nödvändigt av andra skäl (gödsel- och foderspill, söndertrampning m m) kanske inte alltid tillför djuren den ökade välfärd som är tänkt med reglerna

7 Regeln delvis ej tillämpbar eftersom den refererar till de s k klimatreglerna som inte längre finns med i remissomgången. Det är helt på sin plats att ha en regel som talar om att man måste sköta betesgång och vistelse i rastgårdar på ett sätt så att rutinmässig avmaskning inte är nödvändigt. Det finns fler sätt att förebygga allvarlig parasitsmitta än de som ställs som villkor i den här regeln, och det finns fler typer av gårdar och beten än regeln förutsätter. Sanktionsbeskrivningen nedanför regeln lär utesluta ca hälften av de KRAV-anslutna besättningarna med får och nötkreatur. Den här regeln är ett representativt exempel på hur de nyskrivna reglerna i årets remissomgång har blivit fel. De saknar målbeskrivning samtidigt som de är mycket detaljerade och begränsande. Följden är att de blivit provocerande för kunniga, engagerade och problemlösande producenter Bör-satser hör inte hemma i ett juridiskt bindande regelverk. Vi antar att bör-satsen har samma syfte som regel och kan regleras med den Det som krävs i denna regel är väl redan garanterat genom reglerna i ? Vad menas med så långt det är möjligt? Allt är möjligt om det får kosta tillräckligt mycket. Formuleringen hör inte hemma i ett regelverk Om det i regeln anges att man bör undvika att använda taggtrådsstängsel, så måste det kompletteras med åtminstone exempel på när taggtråd kan accepteras Sista meningen är svår att förstå. Kännetecknande för en rastgård är att den inte har väggar, annars är det en byggnad. Det är rätt vanligt att nya stallar byggs genom att man slår ut en vägg på en befintlig äldre byggnad och sedan bygger ut i vinkel. Om man vill ha delvis skärmtak över en rastgård vid en sådan utbyggnad kan det då vara konstruktionsmässigt svårt att undvika att en kortsida blir vägg och stödpunkt för taket. Det är onödigt med en så låst teknisk beskrivning i regeltexten. 5.5 Detta gäller även får och getter Innehållet i denna regel framstår som synonymt med innehållet i 5.5 med den skillnaden att det i 5.5 endast nämns kor och grisar medan talar om alla djurslag Det är helt OK att slakterierna ska göra denna rapportering, men i praktiken är det redan en hel del annat som certifierarna inte lyckas kontrollera att slakterierna utför som de ska. Alltså kan KRAV inte förlita sig enbart till slakteriernas rapportering. 7

8 5.5.3 En tillbakagång till de gamla reglerna för dikor är välkommen. Dock är det inte helt klart utifrån formuleringen vad som nu krävs. Ska kalvningen bevakas för att man ska kunna skilja från kon och kalven från övriga besättningen om det behövs för att kalven ska få råmjölk från sig mor? Vid en juridisk tvist är det troligen så nuvarande text ska tolkas, alltså inte att man ska övervaka för att rutinmässigt skilja från. Dikoproducenter anser att det inte alltid är nödvändigt att stänga in/skilja av en äldre ko med kalv eftersom hon med erfarenhet och rang ser till att kalven kan knyta an till henne utan inblandning från andra kor. Detta behöver formuleras så att det blir helt klart vad som gäller Första meningen regleras redan av både 5.5 och Det gör regelverket onödigt omfattande och svåröverskådligt att många förhållanden beskrivs i flera regler och ofta med lite olika innebörd i detaljerna Troligen är det enligt svensk lag utöver uppbindning även tillåtet att tillfälligtvis ha djuren i fållor/burar, t ex vid vaccinationer, hälsokontroller etc Det är onödigt att bestämma att ljusinsläppen måste finnas på båda sidor byggnaden, det leder inte automatiskt till bättre miljö och ljus, kan t ex leda till direkt solinstrålning som djuren inte kan komma undan. Regeln bör också skrivas så att ljusinsläpp kan ske på annat sätt än genom fönster, t ex väv/nät, vägg som inte går ända upp till taket, ljusgenomsläppliga takskivor etc Andra stycket, vad avses: Är det krav på att alla djur ska kunna äta utan konkurrens eller är denna mening bara ett konstaterande till hjälp för den som inte vet? Regelbunden motion under hela stallperioden är att föredra. är ingen regel och hör inte hemma i en regeltext. Detta är ju ändå inget som certifierarna kommer att rapportera avvikelse om samtidigt som det gör regelverket oöverskådligt. Vi har fått synpunkten att åtminstone månader är en bättre minimiålder eftersom många eftersträvar en inkalvning vid 24 månader i mjölkproduktionen. Då kan uppbindningen samordnas med att det börjar bli dags att inseminera kvigan. Det finns också producenter som hellre jobbar med tidig tillvänjning till bindsle med kalvar. De menar att det då räcker med att man binder upp dem några gånger några timmar i taget för att man sedan inte ska få problem när de blir vuxna. Vi vill gärna att denna regel skrivs på ett sätt så att producenterna lämnas frihet att arbeta med djuren på ett sätt som passar gården och stallet, men givetvis utan att det finns utrymme för oskälig uppbindning p g a bekvämlighet eller p g a att man saknar tillräckliga utrymmen för lösdrift för de unga djuren Undantag från regeln om tillgång till rastgård kommenterar vi i regel

9 Utgår klimat, se våra generella synpunkter på integrering av klimat i reglerna. Men det är en bra regel med stark koppling till det ekologiska lantbrukets systemfördelar Tredje stycket är väl en fortsättning på första stycket? Skifta alltså plats på stycke två och tre. Andra stycket är inte korrekt uttryckt. Det som avses är inte som nu står egen areal som brukas ekologiskt utan egen tillräckligt stor ekologiskt brukad spridningsareal enligt tillåten norm för fosfor- och kvävetillförsel. Eftersom detta inte är allmänt känt bland lantbrukarna, så skulle förståelsen underlättas genom t ex en extra mening: Det är inte tillåtet att sprida gödsel från ekologisk produktion på konventionell mark (EU). Avtal om gödselspridning måste därför upprättas med en annan KRAV-certifierad eller EU-ekologisk gård om du inte har egen tillräckligt stor ekologiskt brukad spridningsareal enligt tillåten norm för fosforoch kvävetillförsel Andra stycket: Avses med konsumtionen andelen? Vill man kan nuvarande skrivning också misstolkas som att djur med kortare levnadstid än ett år kan få konsumera den årliga konventionella fodermängden under den tid det lever Det fyller ingen funktion att KRAV reglerar när och hur mycket man utfodrar med halm. Det finns också olika sorters halm. t ex är det stor skillnad i fodervärde på ärthalm och vetehalm. Det är inte meningsfullt med rekommendationer i regelverk. Antingen ska getter och hjortar ha tillgång till sly enligt reglerna, och annars är det enbart en skötselfråga som är upp till djurhållaren Utgår klimat, se våra generella synpunkter på integrering av klimat i reglerna. Dock några korta kommentarer till varje enskild paragraf: På gårdar där det har ekonomisk betydelse analyseras fodret. I övrigt har en foderanalys minimal betydelse ur klimatsynpunkt jämfört med övrig hantering i foderkedjan samtidigt som analysen är en helt onödig kostnad för producenten, inte minst i skogs- och mellanbygd där åkerlapparna är små, arronderingen dålig och jordarterna flera och analyssvar kan vara svåra att generalisera till mer än ett parti. Spillet från foderbordet är också det minsta i foderkedjan betydligt mer spill är det tidigare i kedjan, t ex när det inte slås ända ut i kanterna och kring åkerholmar, maskiner som inte plockar upp ordentligt etc för att inte tala om foderspill på beten med för låg beläggning eller obefintlig putsning. Större foderspill och negativ klimatpåverkan är det också från dåligt genomförd packning och ensilering, dåligt skydd av balar som förstörs av fågel, gnagare och vildsvin. Det finns m a o ingen proportion i kravet på analys. Dessutom får man kallt räkna med en del foderspill för att leva upp till de KRAV-regler som säger att djuren ska ha fri tillgång på grovfoder ur ekonomisk och resursmässig synvinkel fungerar detta bra om man bara ser till att recirkulera spillet så att näringen tillvaratas Helt obegripligt hur 20 getter kan omfattas av samma regel som 20 mjölkkor, t ex Samma invändning som för grovfoder ovan; detta regleras bäst av plånboken eftersom den producent som inte får ut tillräckligt stor produktion av fodret endast överlever en kort tid. Det finns därför ingen anledning att belasta producenterna med dessa 9

10 räkneövningar. Regel och där det står om du kommer över riktvärdet... ska vara under Bättre att skriva: För mjölkkor och ungtjurar accepteras en lägre andel bete av dagligt foderintag. Andelen ska minst uppgå till 50 % av grovfoderintaget. För mjölkkor osv... Beroende på när under betessäsongen som långvarig torka omöjliggör tillräckligt foderintag från bete, finns det olika möjligheter att förlänga betesperioden i efterhand för att kompensera Inga bör-satser. Regler ska kontrolleras, så antingen eller Vi förordar att minsta digivningsperiod är tre dygn. Vi är medvetna om att en del producenter anser att separationen leder till för stor stress för korna och inte uppväger fördelarna. Men det finns också många producenter som anser att de fysiska och hormonella positiva effekterna för ko och kalv överväger och har hittat olika lösningar på att göra separationen mindre stressande. Inte heller forskningen ger några entydiga besked. Detta är ett mervärde i KRAV-produktionen som under lång tid marknadsförts gentemot konsument. Frågan om hur länge ko och kalv skall gå tillsammans har diskuterats livligt under remisstiden, bland annat vid Ekologiska Lantbrukarnas stämma. Vi vill därför lista de argument vi har för vårt svar. Följande argument har styrelsen listat: Argument för att kon och kalven går tillsammans 3 dagar: + konsumenten uppskattar, viktigt för marknaden + kon återhämtar sig bra + kon slipper konkurrera om foder o liggplats + kon tömmer sig på grund av ökad halt av oxytocin (dias ofta) + kalven får i sig råmjölk oftare + kalven blir fysiskt stimulerad/masserad/slickad av kon + kalven tillgodogör sig råmjölken + bättre trovärdighet för KRAV-märket och därmed marknadens förväntan Nackdelar som anförs med att kon och kalven går tillsammans så länge: - separationen kan bli något svårare - tar mer plats - tar mer tid - nappvänjning upplevs av en del skötare att det blir svårare efter 3 dygn. Där går meningarna isär. Vi konstaterar att på + sidan återfinns skäl som har med djurvälfärd att göra. På sidan skäl som har med arbetsmässiga och stalltekniska lösningar att göra. Det framkommer att efterlevnaden av dagens regel brister. Vi anser att det är viktigt att inte ändra regler om det är problem med efterlevnaden. Då anser vi att man är ute på hal is. Vi skall kunna hävda vårt KRAV-tillägg. Det är det högsta tillägget i Europa. Vi skall värna det! 10

11 5.9.2 Den här regeln berör till största delen mjölkkoproducenter. Det är en regelskärpning för mjölkgivan som inte kan accepteras då den i praktiken innebär en kraftigt förlängd mjölkperiod vilket inte är ekonomiskt och praktiskt möjligt i mjölkproduktionen. Ta bort meningen som börjar med Du får börja trappa ner. De flesta vill låta nedtrappningen ta ca en månad så att kalven kommit igång att äta annat foder. Regler för när och hur avvänjningen ska ske saknar också värde eftersom grundgivans storlek inte regleras av regelverket. Vad säger forskarna om hur avvänjningen av kalvar bäst går till? När det gäller (flask)lamm är den officiella rådgivningens ståndpunkt att man vid en viss vikt hos lammet tvärt upphör med vällingen för att de slarvar med att äta kraftfoder och grovfoder så länge de har tillgång till någon välling alls. Men detta är inte alls den strategi som används på kalvar. Det är givetvis viktigt att KRAVs regel får till följd att kalven får mycket mjölk under de första månaderna, men vi anser att regeländringar med syfte att garantera att kalven får tillräckligt med mjölk föregås av några forskarutlåtanden kring mjölkmängd och avvänjningsstrategi. Så länge tvär och snabb avvänjning inte rekommenderas för kalvar så är den föreslagna regelskärpningen oacceptabel Inte bara friska djur utan en mängd andra förhållanden i produktionen och gårdens skötsel har betydelse för klimatet. Därför framstår kommentaren i detta sammanhang som lite påklistrad. Att påstå att det är en viktig faktor för minskad klimatpåverkan tål troligen inte någon seriös granskning långt innan hög sjukdomsfrekvens får någon större inverkan på klimatet så har det haft sådan inverkan på lantbrukarens ekonomi att produktionen är nerlagd. Påståendet att korta uppfödningstider har viktig klimatpåverkan är inte heller relevant jämfört med alla andra faktorer kring djurens tillväxthastighet. Se mer i våra allmänna kommentarer till klimatreglerna. Vi rekommenderar starkt att denna mening lyfts ut ur detta sammanhang till dess KRAV har en genomtänkt strategi kring hur klimatfrågorna ska speglas i regelverk och kommunikation med allmänheten Anslutning till Kokontrollen ska inte vara obligatorisk. De flesta siffror som ska in i kodatabasen är relaterade till avel och produktionsstyrning, och för dessa frågor är det producenten som avgör vilka hjälpmedel man vill använda sig av för att uppnå lönsamhet. Kokontrollen är ett redskap de flesta uppskattar för att få koll på produktionen men det finns inte tillräckliga skäl för att KRAV ska kräva anslutning Varför krävs det åtgärder vid kalvdödlighet i övrig nötproduktion men inte i mjölkproduktion? Avses kalvdödlighet vid födseln eller under uppväxten fram till avvänjning, eller tillsammans? Nöthälsovården är inte ett program som ger besättningsdata för hälsoparametrarna i denna regel Avses dödlighet vid lamning eller under uppväxten? Dödlighet vid lamning är starkt relaterat till ras. Dödlighet under uppväxten fram till avvänjning eller avlivning av dåliga 11

12 lamm i för stora kullar (4-5 lamm) är också starkt relaterat till ras, fast andra raser än vid dödlighet vid lamning. Man kan ha 1,2 levande lamm per tacka i en besättning utan någon lammdödlighet att tala om, medan en besättning med annan ras kan ha 2,2 levande lamm per tacka efter 15 % lammdödlighet. Detta ger lite perspektiv på svårigheten med generell detaljnivå i regelverket. Fårhälsovården är inte ett program som ger besättningsdata för hälsoparameterarna i denna regel Slopa denna regel. Målen för KRAV-certifierad djurhållning finns beskrivna i andra regler låt djurägarna själva besluta hur de ska leva upp till dessa. Det finns inget generellt som säger att resultatet blir bättre för att en veterinär blandas in. Veterinärer är precis som djurägare olika bra och dåliga på olika saker, och mycket är djurslagsspecifikt. Många fårproducenter är mycket missnöjda med de djurslagsspecifika kunskaperna hos veterinärerna. Tala gärna om vilka frågor som producenterna ska kunna svara på vid inspektionen, men sedan måste certifierarna vara tillräckligt kunniga för att bedöma svaren. Anlitande av veterinär ska inte behöva användas som alibi för bristande kunskap hos certifierarna. Kräv hälsoplan och andra relevanta åtgärder om certifieraren finner problem i besättningen Hänvisar till regel om att dra tillbaka kravet på hälsoplan. Låt istället sakinnehållet i regel gälla för alla Slopa denna regel. Det går inte att belasta producenterna med hur många dokumentationsprojekt och kostnader som helst. Kunskap att bedöma djurvälfärden hos KRAV-anslutna måste ligga i inspektionen, och inte i att de anslutna fyller i en massa papper som inspektörerna samlar in. Producenterna måste se en egennytta av kostnader och merarbete. Risken är också att det går så mycket tid och energi till all dokumentation av djurvälfärd och hälsa att det inte finns tid och ork över till djuromsorg i stallet Ska du undvika är en formulering som inte hör hemma i ett regelverk. Antingen får man eller så får man inte, allt annat hör hemma i andra typer av text Referens som blivit fel då paragrafer flyttats, refererar till i förslaget: Karensfria preparat och behandlingar Immunokastrering anses inte entydigt av producenterna vara en för grisarna klart bättre metod (en bedömning av förhållandet mellan stress och fysisk smärta). För producenterna är det inte heller bättre att fånga in 16- och 20-veckors grisar utspridda på bete. Med tanke på att immunokastrering är en försöksverksamhet och att de metabola processernas verkningar inte är fullt ut kända och dokumenterade samt eventuella negativa konsumentreaktioner, så föreslår vi att immunokastrering tills vidare är otillåtet i KRAVproduktion. Vi brukar tillämpa försiktighetsprincipen i ekologisk produktion, och vi brukar marknadsföra våra produkter som naturliga, och därför bör KRAV avvakta även om det är positivt med alternativ till blodig kastrering av smågrisar. 12

13 Utgår klimat, se våra allmänna synpunkter kring klimatintegrering i reglerna. Det finns inget som helst stöd bland producenterna för att införa denna regel. Inte enbart för att det skulle vara problem att leva upp till regeln utan minst lika mycket för att ekologiskt lantbruk är ett system med flera viktiga miljömål. Ekologiskt lantbruk ska också på bästa sätt utnyttja platsbundna resurser och ekosystemtjänster. Idisslarnas plats i ekosystemet och hur vi utnyttjar den kan därför inte enkelt reduceras till en fråga om uppfödningstid. Med vänlig hälsning Carl-Erik Ehrenkrona 13