Pedagogers arbete med andraspråkselever

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogers arbete med andraspråkselever"

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogers arbete med andraspråkselever How educators work with second language learners Eljesa Maliqi Pajtime Zekaj Lärarutbildning 210 hp Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Datum för slutseminarium Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Laid Bouakaz

2 Abstract Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är att även undersöka hur pedagoger anpassar sin undervisning samt läromedel utifrån andraspråkselevers förutsättningar och behov. I vårt arbete kommer du att få läsa om hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Vi har utfört intervjuerna i en mångkulturell skola och riktat oss in åt elever som har olika nationaliteter med olika modersmål. Du kommer att ta del av fem intervjuer: Två intervjuer med två grundskolelärare som arbetar parallellt med varandra. En intervju med en elevasisstent. Två intervjuer med två modersmålslärare. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagoger med andraspråkselevers språkutveckling? Hur anpassar pedagoger valet av läromedel till andraspråkselever? Resultatet visar att klasslärarna arbetar parallellt och delar kunskaper med varandra. De upplever att dem är stöd för varandra, men för att arbeta vidare med andraspråkselever så krävs det mer stöd av modersmålslärarna. Alla de intervjuade pedagogerna tyckte att samarbete med varandra gynnar elevers språkutveckling. De menar att de behöver resurser för detta. Nyckelord Andraspråkselever, språkinlärning, språkutveckling, pedagoger, modersmålslärare. 2

3 Förord Vi vill tacka pedagogerna som hjälpt oss och gjort det möjligt för oss att genomföra vårt examensarbete. Ett stort tack till vår handledare Laid Bouakaz och vår examinator Jan Anders Andersson som ställt upp för oss och gett oss goda råd och idéer. Vi vill även tacka våra nära och kära som har stöttat oss under arbetets gång. Vi har skrivit hela arbetet tillsammans och även utfört intervjuerna tillsammans. Vi har delat upp litteraturläsningen och därefter delgivit varandra vad som står i litteraturen som vi har läst. Detta har varit ett effektivt arbetssätt som gett oss resultat. 3

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING BEGREPPSFÖRKLARING KUNSKAPSÖVERSIKT ANDRASPRÅKSINLÄRNING SVÅRIGHETER VID INLÄRNING AV ETT ANDRASPRÅK GENREPEDAGOGIK ANDRASPRÅKSUNDERVISNING I STYRDOKUMENTEN KURSPLANEN METOD METODVAL OCH DATAINSAMLINGSMETOD URVAL GENOMFÖRANDE ETISKA ÖVERVÄGANDE RESULTAT OCH ANALYS RESULTAT AV INTERVJUER MED KLASSLÄRARE ANALYS AV INTERVJUER MED KLASSLÄRARE RESULTAT AV INTERVJU MED ELEVASSISTENT ANALYS AV RESULTAT MED ELEVASSISTENT RESULTAT AV INTERVJUER MED MODERSMÅLSLÄRARE INTERVJU MED MODERSMÅLSLÄRAREN SEBIHA ANALYS AV INTERVJUER MED MODERSMÅLSLÄRARE SAMMANFATTNING DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSLISTA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

5 1 Inledning Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. (lgr11) Språk har stor betydelse i vårt samhälle där många språk möts. För att kommunicera och verka i ett samhälle är det viktigt att ha en god språkbehärskning. Att lära sig ett andraspråk innebär att lära sig ytterligare ett språk efter ett förstaspråk redan har etableras. Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003). Människor med annan kultur, religion och bakgrund finner man överallt. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle med olika språk, kulturer och religioner från hela världen. I skolans värld träffar man elever med olika ursprung. Pedagoger idag ska vara beredda på att möta ett mångkulturellt klassrum, vilket också gör att pedagoger idag ska vara medvetna om vad som krävs för andraspråkselevernas språkutveckling. För att kunna realisera sina behov är språket nyckeln till världen i och utanför skolan. När eleven ska tillägna sig ett nytt språk kan det uppstå svårigheter. I dagens svenska skola ser man att det finns andraspråkselever som behöver extra stöd med språkinlärning. Det kan finnas olika orsaker till att elever med svenska som andra språk har svårigheter i sitt lärande. Dels att elever själv har språkinlärnings svårigheter, dels att läromedel och undervisning är svår att förstå, dels att det finns otillräckliga resurser. Det finns andraspråkselever som ligger på samma språkliga nivåer som elever med svenska som modersmål och som inte behöver stöd. Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med andraspråkselever som har svårigheter med språkutveckling och hur man stödjer de att uppnå målen i läroplanen. Vi har även undersökt hur de bedömer elevernas språkutveckling i svenska är om det inte finns tillräckligt med resurser. 5

6 Vår undersökning visar att idag har lärare svårt att anpassa undervisningen för andraspråkselever, samt att det finns risker för att dem ska halka efter de elever som har svenska som sitt modersmål. Anledningen till detta kan vara att det finns otillräckligt med resurser och kunskaper för hur man hjälper andraspråkselever att klargöra språkutvecklingen. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med andraspråkselever. Vi kommer även undersöka hur pedagoger anpassar sin undervisning samt läromedel utifrån andraspråkselevers förutsättningar och behov. 1. Hur arbetar pedagoger med andraspråkselevers språkutveckling? 2. Hur anpassar pedagoger valet av läromedel till andraspråkselever? 6

7 1.2 Begreppsförklaring Vi har valt att förklara olika ords begrepp eftersom det är begrepp som kan användas i olika samanhang som får olika betydelse i olika sammanhang. Teori: När vi nämner teorier i vår text så menar vi teorier som används för att utforma undervisningen Resurser: Med resurser menar vi lärartimmar, kompetens och ekonomi. Lgr11: Det är en förkortning som står för läroplanen för grundskolan. Samarbete: Samarbete mellan pedagoger som förstärker språkutvecklingen hos elever. 7

8 2. Kunskapsöversikt Kapitlet är en litteraturgenomgång som handlar om andraspråksinlärning. Vi kommer även att ta upp generella teorier som handlar om elevers språkinlärning, språkutveckling samt om elever som har svårigheter vid inlärning av ett andraspråk. Vi kommer att redogöra hur lärare i en mångkulturell skola arbetar för att på bästa sätt få eleverna att tillägna sig det svenska språket. 2.1 Andraspråksinlärning Att lära sig ett språk är att lära kultur. Språk är både ett socialt och ett kulturellt fenomen. Det är svårt att lära sig ett språk utan att samtidigt ingå i ett socialt och kulturellt sammanhang (Ladberg, 2000, s.72). Ladberg (2000) skriver att det inte alltid är lätt att förstå vad det är som barnet saknar. Hon menar att barnet kan behöva hjälp med helt andra saker än det som läraren tror. Läraren behöver kunskaper om språkinlärning, om flerspråkighet samt vilket slags undervisning som utvecklar barnet för att man ska kunna ge lämpligt stöd. Inlärningen fungerar effektivt om undervisningen byggs vidare på de kunskaper eleven redan har i sitt eller sina språk. Läraren stöttar eleven mentalt samt socialt genom att betrakta elevens kunskapsmässiga bagage som en tillgång och inte som belastning. Om inte detta sker så kan det uppstå svårigheter menar Ladberg (2000, s.8). Att lära sig ett nytt språk gäller många förmågor: uttal, grammatik, automatiserat tal, ordförråd samt pragmatik (Ladberg, 2000, s.64). Uttal är språkets ljud och melodi, detta kan vara något svårt att lära sig i det nya andraspråket. Eftersom man kan redan språkets melodi och ljud i det egna modersmålet. För att kunna kommunicera effektivt så är det viktigt att tala flytande med automatik. Det är ansträngande att kommunicera på ett språk som man inte talar flytande. För att tala ännu mer flytande så är det bra att kunna språkets grammatik som utgör språkets system för att bilda ord och sätta samman dem till meningar. Ordförrådet är också viktigt för att kunna tala ett språk. Man använder ord för att bli förstådd man hör ord för att förstå. Pragmatik handlar hur man sedan använder sina språkliga kunskaper så att 8

9 kommunikationen fungerar i verkligheten menar Ladberg (2000). När man lär sig ett andra språk så är det inte bara talspråklig kompetens som gäller utan även skriftspråklig kompetens. Skriftspråklig kompetens innebär att kunna läsa och skriva. Det är en process i flera steg att lära sig läsa. Det första steget är alfabetiskt skriftspråk det innebär att förstå hur bokstäver förhåller sig till de talade ljuden och hur de sätts samman till ord och meningar. Läsning går att träna upp i olika genrer. Man kan även öva sin förmåga att skriva olika slags texter Ladberg (2000). Som blivande lärare är det viktigt att känna till den fler stegliga processen för att lära sig läsa, det är även bra att veta vilka olika genrer och texter som utvecklar elevens läs och skriv förmåga. Det finns två utgångspunkter för läs och skrivinlärning, den ena är att lära sig läsa och skriva medan den andra är hur metodarbetet ska anpassas efter elevens situation, skriver forskaren Maja Witting (2001) i sin bok svenska som ett nytt språk att lära sig läsa och skriva. Det finns ingen bestämd form hur man lär sig läsa. Wittingmetoden säger som Ladberg att läsningen kan beskrivas och analyseras på olika sätt. Konsekvenserna av att läsprocessen innehåller två väsensskilda delar blir att metoden i sin grundläggande del, måste bestå av två komponenter som till sin natur motsvara läsprocessens delar skriver Maja Witting i boken metod för läs-och skrivinlärning (1985, s.35). Hon menar att denna metod får dubbeleffekt. Detta ska ge eleverna en systemisk träning av symbol funktionen. Samt ge dem friheten att associera utifrån sin begreppsnivå. Wittingmetoden menar att man ska låta eleverna ta sin tid som de behöver och associera fritt. När eleven håller på att bygga upp sin symbolfunktionskicklighet så är talande språket det bästa som man kan använda. När symbolfunktionskickligheten ökar får skrivandet successivt större plats. Det finns en underliggande teori som är grund för wittingmetoden som säger att skrivprocessen är likartad som läsprocessen. Den består också av två delar av väsensskild natur motsvarande två metodkomponenter. Den ena innebär en systematisk träning av symbolfunktion och den andra innebär samma slags associationsfrihet som för läsförståelsen. Witting, 1985 skriver att metodkonsekvensen av att läsning och skrivning betraktas som två sidor av samma slags process, är att det kan stödja varandra ömsesidigt (s.37). 9

10 Hyltenstam & Lindberg (2004) skriver i bokens Svenska som andraspråk elever som har varit en kortare tid i Sverige lägger ner sin tid på språkinlärningen och riskerar att gå miste om de övriga ämneskunskaperna medan andra elever kan tillgodogöra sig under tiden. Som blivande pedagoger ställer vi frågan hur pedagoger arbetar samt vilka läromedel de använder för att en andraspråkselev ska klara sig. Författarna menar att man även borde undervisa andra ämnen i deras modersmål så de hinner i nivå med de svenska kamraterna. Förutom skriv och läsinlärningsmetoden, har modersmålsinlärningen varit centrum för barn med andraspråksinlärning. Invandrarföräldrar är dem som bestämmer om deras barn skall bli tvåspråkiga eller inte samt om de skall välja gå på modersmål och utveckla sitt hemspråk. Lenore Arnberg (1988) skriver i sin bok så blir barn två språkiga att invandrarföräldrar är viktiga lärare för sina barn (s.21). Hon menar att föräldrar för andraspråkselever har en viktig roll och att föräldrar spelar som språklärare för sina barn. En del föräldrar av olika skäl bestämer sig att inte fostra sina barn tvåspråkig. Men de föräldrar som väljer att fostra sina barn tvåspråkig tycker Arnberg att de borde få stöd och få information om hur de ska kunna bli så effektiva språklärare som möjligt. Laid Bouakaz skriver i sin bok föräldrasamverkan i mångkulturella skolor att lärare är länken mellan skolan och hem men att föräldrar ser till att deras barn mår bra och ser till att dem gör läxorna (2009). Pedagoger skall tal med föräldrarna om att det är bra att man talar hemspråket med sina barn så mycket som möjligt, och inte försöka tala svenska med sina barn. Hon skriver att det är många föräldrar som har ångrat sig på grund av att de bara talade svenska och inte sitt hemspråk med sina barn skriver Ladberg (1996). Modersmålsundervisning infördes 1977 i Sverige, strax innan det infördes hade två språkforskare Kenneth Hyltenstam och Veli Tuomela märkt att det var många barn med andraspråk som flyttade över till friskolor för att de skulle träna på sitt hemspråk. Det diskuteras fram och tillbaka hur dem skulle göra för att behålla barnen i stadsdelarna. Till slut infördes tvåspråkliga undervisningar i skolorna Hedman Christina (2012, s. 135) Flerspråkighet i skolan. Inger Gröning skriver i sin rapport tvåspråkighet och andraspråksinlärning i grundskolans flerspråkiga klassrum att Modersmålsundervisning bedrivs för att tvåspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål, något enligt omfattande forskning gynnar deras identitetutveckling, deras 10

11 allmänna kunskapsutveckling och deras andraspråksinlärning (Hyltenstam & Tuomela 1996) (Gröning, 2012, s.42) Modersmålsläraren är länken mellan barnens språk och föräldrar, modersmål har gett positiv effekt för barn, samt att det gör att barn utvecklar sitt hemspråk. Men svårigheterna finns när eleverna varken behärskar sitt hemspråk eller svenska, Hedman 2012) menar att man ska satsa på barnens hemspråk och sedan det svenska språket. För de föräldrar som inte talar svenska har modersmålsläraren varit välkänd, för att föräldrar kunde tala med dem på samma språk om deras barns utveckling. Men hur mycket än alla försöker hjälpa barnen att utveckla det svenska språket kan det finnas olika faktorer till varför man inte orkar lära sig ett nytt språk. Pedagoger samt modersmålslärare har en viktig del i barns språkutveckling. Gunilla Ladberg (1996) säger att hemspråket är ett stöd för elever och det stödet gör att eleverna har lättare att lära sig språket. Hon säger att Det blir en brygga från det kända till det okända (s.18). 2.2 Svårigheter vid inlärning av ett andraspråk Det finns många anledningar till varför det kan vara svårt att lära sig ett nytt språk. Författaren Gunilla Ladberg som även skriver boken barnen och språken att sorg och skräck kan hindra elever till att lära sig ett nytt språk. Elever kan fortfarande ha starka känslor så som sorg, saknad och skräckfyllda minnen och det kan hindra elever till att lära sig det nya språket. Hon menar att hjärnan är alldeles för upptagen av dessa starka känslor och att det inte finns någon energi kvar för att ta in ett nytt språk (s.14). Nyanlända elever känner sig ofta utanför och ensamma på grund av språkbrist. Om eleverna inte kommer in i kamratgruppen lär dem inte sig gruppens språk och det gör att elevernas kunskaper i språk blir begränsad Ladberg (1996). Individer som ska lära sig ett nytt språk beror på vilken ålder dem börjar lära sig det nya språket. Eva- Kristina Salameh (2012) säger i sin bok Flerspråkighet i skolan att andraspråksutvecklingen inleds med att barn på 1-2 år tillägnar sig ett basspråk på en nivå som gör att barnet utan större problem kan kommunicera i vardagen (s.32). Hon säger att ju yngre barn med andraspråk är, desto bättre blir uttalet. En amerikansk studie visar av två skolforskare Virginia Collier och Wayne Thomas (1999) att elever som är mellan 5 8 år och precis nyanlända tar det 3-8 år att tillägna sig ett andraspråk på den kognitiva nivån. För elever mellan 8 11 år tog det 2 5 år. Denna kortare tid beror på att de flesta elever som 11

12 ligger mellan 8-11 år kunde redan läsa och skriva på sitt modersmål samt att de överförde denna förmåga till andraspråket. Det sparade på tiden och tillägna sig istället åt skolämnen och det kognitiva kravet. Ju äldre eleverna är desto svårare är det för dem att lära sig ett nytt språk för att det ställdes högre krav från skolan. För elever mellan 12 och 15 år tog det 6-8 år att nå ursprunglig nivå och denna långa tid gjorde att många ungdomar aldrig nådde dit. Detta visar att barn som är mellan 8 11 år har enklast att lära sig ett nytt språk Eva- Kristina Salameh (2012). 2.3 Genrepedagogik Vi har valt att fördjupa oss en aning om genrepedagogik eftersom vi har stöttat på det dels i litteraturen som vi har läst och under våra intervjuer som vi haft med pedagoger. Genrer är ett generellt lärande som passar i olika ämnen. Författarna Anniqa Sandell Ring och Britt Johansson (2012) skriver i sin bok låt språket bära gengrerpedagogik i praktiken att vi använder genrer varje dag utan att lägga någon särskilt vikt på det. När man ska skriva och tala väljer man det språkliga mönster som passar bäst för syfte med det man vill framföra, med situationen man befinner sig i, ämnet man talar eller skriver om och mottagarna vi har Johansson & Sandell Ring (2012, s.25). Genrepedagogiska modellen är att eleverna är medvetna om dessa olika språkmönster. Johansson & Sandell Ring menar att läraren ska tydligt undervisa syftet med kommunikation och hur det kommer till uttryck i en specifik genres struktur och språkliga drag. De menar även att när eleverna har kunskap om hur språket fungerar i olika sammanhang så underlättar det för dem att lära sig språket. Alla skolämnen har sitt speciella språk, det finns elever som skriver som de talar och använder språket på samma sätt i alla ämnen. Det beror på att de inte har utvecklat strategier kring läsning och skrivning av olika texter. Vi som blivande pedagoger tycker det är viktigt att stötta elevernas behov i språkutvecklingen samt att gengrerpedagogik är ett lämpligt och bra arbetssätt som stödjer elevernas språkutveckling. Alla elever, även många med svenska som modersmål, behöver specifik stöttning för att tillgodogöra sig det språk som krävs för att förstå olika texter och kunna uttrycka sig som experter när ämnet så kräver Johansson & Sandell Ring (2012, s.28). 12

13 2.4 Andraspråksundervisning i styrdokumenten Läroplan och kursplan styr undervisningen i skolan, förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och vuxenutbildningen. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Lgr11, s.8). För att kunna inhämta dem kunskaper som behövs krävs det att eleverna förstår språket. Ett av målen är att eleverna ska kunna använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt ( Lgr11, s.13). Hur hjälper vi andraspråkselever att förstå det svenska språket samt att kunna uppnå målen i den svenska skolan? För att detta ska uppnås krävs det att eleverna med svenska som sitt andraspråk får den hjälp de behöver, som blivande lärare får man tänka på att skolans undervisning ska vara individanpassad. Maja Witting skriver i sin bok svenska som nytt språk att lära sig läsa och skriva (2001) att enligt Wittingmetoden är elevernas situation språklig och kulturellt komplicerat jämfört med vad som gäller för elever med ett svenskt språk och svensk kultur som självklar bakgrund. Andraspråkselever har inte bara till uppgift att lära sig läsa och skriva utan göra det på ett nytt språk. 2.5 Kursplanen Kursplanen för svenska som andraspråk inleder med att Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. För att en människa ska kunna kommunicera och lära sig måste den framförallt kunna språket. Vi som blivande lärare tycker att språket är mycket viktigt samtidigt som vi vet att det är tidskrävande att lära sig ett nytt språk. Det handlar inte bara att lära sig språket utan även innehållet i undervisningen. Ladberg, 2000 skriver det är viktigt att barn får börja där de befinner sig för att sedan kunna utvecklas vidare i ett nytt språk. Hon menar att om elevens språk är befäst gör alltså inlärningen av ett nytt språk lättare och inte svårare. Hon påpekar att många vuxna inte förstår att det är viktigt att kunna sitt modersmål och sedan använda detta som redskap för att lära sig ett nytt språk. Dem vill istället att deras barn bara ska prata 13

14 svenska för att lära sig det så fort som möjligt. Ladberg (2000) menar att man ska sätta fokus på tryggheten och upplevelsen av att bli förstådd (s.117). Kursplanens centrala innehåll för svenska som andraspråk skriver att lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Ladberg (2000) nämner i sin bok att de flesta pedagoger tycker att lära sig läsa är en självklarhet. Eftersom samhället bygger på skriftspråk i hög grad så är det viktigt att lära sig läsa för att studera vidare menar Ladberg. Många pedagoger tillägger att det blir lättare att njuta av litteratur när man själv kan läsa det. Kursplanen för svenska som andraspråk skriver att genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det står i kursplanen att strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag är språkutvecklande. Samt att skapande av texter där ord och bild samspelar underlättar språkutvecklingen. 14

15 3 Metod I detta kapitel kommer vi att ta upp val av metoder som vi har använt oss av när vi har genomfört undersökningen. Vi kommer att redogöra varför vi valt dessa metoder och varför de passar till vårt arbete samt syftet med undersökningen. 3.1 Metodval och datainsamlingsmetod Som tidigare skrivet är syftet med vår undersökning som avgör vilken metod man använder sig av. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ dokumentationsmetod alltså kvalitativa intervjuer. Vi tycker att kvalitativa intervjuer var relevant för vårt arbete. Det innebär att man ställer öppna frågor och på dessa frågor får man innehållsrika svar skriver Jan Trost i sin bok kvalitativa intervjuer. Trost menar att när intervjuerna är utförda så har man otroligt med rikt material, där man kan finna många intressanta processer, åsikter och mycket annat (Trost, 2010). Våra frågeställningar är hur pedagoger arbetar och anpassar läromedel till andraspråkselevers språkutveckling. För att kunna besvara dessa frågor så tyckte vi att intervjuer med pedagogerna kommer ge oss mycket svar på våra frågor. För att förstärka samt komplettera dessa intervjuer så har vi även använt oss av förförståelse det vi har sett och varit med om under vår praktiktid (20 veckor). Vi har fått delta i planeringar, möten och undervisningar. Vi har även fått göra mycket på egen hand utifrån deras planeringar och material. Pål Repstad skriver i sin bok närhet och distans att observation är det mest centrala i forskningsprocessen, man observerar miljöer, personer och händelser (Repstad, 1999). Vi tycker att det hade varit relevant för oss om vi inte hade haft all denna information, erfarenhet och material sen tidigare från vår praktik. När vi gjorde intervjuerna så informerade vi de intervjuade att detta samtal kommer att vara anonymt och att vårt syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och anpassar läromedel till andraspråkselevers språkutveckling. Anledningen till varför vi valde just dessa två pedagoger 15

16 är att vi tyckte om deras arbetssätt med andraspråkselever och att det faktiskt var deras arbetssätt som väckte vårt intresse för denna undersökning. Johansson, Bo & Svedner, Per Olof (2001) skriver att enligt humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådets forskningsetiska principer så ska man behandla all material noggrant. Vi har behandlat det insamlade materialet med största sekretess. För att inte kunna spåra tillbaka till källan så har vi avidentifierat all material. Vi har även varit mycket tydliga för de intervjuade med hur och var denna undersökning kommer att redovisas samt att vi inte kommer att namnge skola och pedagoger. 3.2 Urval Eftersom syftet med examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med andraspråkselever har vi valt att utifrån våra frågeställningar intervjua två klasslärare, en elevassistent och två modersmålslärare i en mångkulturell skola, pedagogerna har stora erfarenheter av att arbeta med elever med svenska som sitt andraspråk. Skolan ligger centralt och har elever från förskoleklass till årskurs 9. Större delen av skolan är elever med svenska som sitt andraspråk. Vi har valt att inte namnge skolans och lärarens namn, men för att underlätta förståelsen i vårt arbete har vi valt att namnge första klassläraren till Elin och den andra klassläraren till Gunn. Elevassistenten har vi namngett Kajsa och modersmålslärarna till Mats och Sebiha. Elin är grundskolelärare i Svenska/SO för årskurs 1-5 och har arbetet i skolan i sammanlagt 30 år, hon jobbar tillsammans med Gunn som är Svenska/Matematik-lärare för årskurs 1-5 och har jobbat där i 25 år. Elin och Gunn har varit våra handledare under vår praktik i lärarutbildningen och det gjorde att vi fick en mycket bra kontakt med dem. Elevassisteten har jobbat i den skolan i 20 år och utbildad sig till elevassistent. Modersmålsläraren Mats har jobbat i 30 år och Sebiha har jobbat i 25 år. Elin och Gunn arbetade parallellt och det gjorde att vi praktikanter träffades ofta med varandra. Under praktiken fick vi se hur lärarna arbetade med eleverna. Vi besökte skolan efter att vi var färdiga med vår praktik och frågade om Elin och Gunn ville vara med på vår undersökning. Fast de kände oss ville vi dela ut brev med information om vårt arbete samt intervjuguide (Bilaga 1 och 2). 16

17 3.3 Genomförande Under intervjuerna har vi valt att använda oss utav bandspelare hör att kunna få så mycket information som möjligt. Vi har i förväg skickat intervjufrågorna så att de intervjuade kunde förbereda sig (Bilaga 2). Bandspelningen har vi transkriberat. Bandspelning har många fördelar skriver Pål Repstad i boken närhet och distans att intervjuaren kan koncentrera sig på vad respondenten säger och slipper ägna tiden åt att skriva. Nackdelen med bandspelare är att vissa respondenter är negativt inställd mot att bli inspelade. Det blir hämmande och hela situationen blir konstlad (Repstad 1999 s.71). Vi intervjuade Elin och Gunn tillsammans, för att de önskade vara tillsammans under intervjun. Anledningen till att de ville vara tillsammans är att dem samarbetar och har samma arbetsätt. Vi spelade in intervjun på band, Repstand skriver att man skall betona att bandet raderas när undersökningen är färdig och att den inte finns någon risk för att de kommer på vilovägar (Repstand 1999). Efter att vi transkriberat inspelningen ordagrant raderades banden. Efter att vi transkriberat inspelningen gick vi genom noggrant och försökte hitta gemensamma mönster i intervjun. Vår sammanställning av intervjun presenteras i kapitel 4 i Resultat och analys av intervjun. 3.4 Etiska övervägande I vetenskapsrådets bok god forskningsed (2011) skrivs det att det är viktigt i en undersökning att använda och respektera de grundläggande individskydds krav och preciseras i fyra allmänna huvudkrav inom forskning. Informationskravet Deltagarna skall informeras deltagarnas uppgift i undersökningen och vilka villkor som gäller för deras deltagande i undersökningen. De ska även upplysas om att deltagandet är frivilligt och att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan i arbetet när dem vill. Informationen skall omfatta alla delar i den aktuella undersökningen som sannolikt kan tänkas påverka deras villighet att delta. 17

18 Samtyckskravet Forskaren ska få samtycke från undersökningsdeltagarna, i vissa fall måste man få samtycke från vårdnadshavare (t.ex. om deltagarna är under 15 år och om undersökningen är av etiskt känslig karaktär). Vi kontaktade undersökningsdeltagarna (pedagogerna) och frågade om deras samtycke till deltagandet av undersökningen. Konfidentialitetskravet Konfidentialeitet har anknytning med frågan om offentlighet och sekretess. Alla uppgifter skall antecknas om personer som identifierar och lagras samt rapporteras på ett sådant sätt att personen inte kan identifieras av andra. Uppgifter som framför allt kan vara etiska känsliga. Det skall vara praktiskt omöjligt att komma åt deltagarnas uppgifter. Vi valde också att inte namnge pedagogerna men istället ge dem fiktiva namn i arbetet vilket gör att det är omöjligt att identifiera deltagrana. Nyttjandekravet Uppgifter om deltagarna, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller lånas ut för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. All information som vi har fått från deltagarna har vi varit noga med att radera dem efter att vi har använt dem samt att bara vi har lyssnat på bandinspelningen. 18

19 4 Resultat och analys I detta kapitel har vi valt att redovisa resultaten samt tolkningar av intervjuer. Vi har valt att presentera dem genom att skriva vad pedagogerna har sagt samt tolka dem. Intervjuerna redovisas med utgångspunkt från frågorna i respektive intervjuguide (se bilaga 2). 4.1 Resultat av intervjuer med klasslärare Vilka metoder och teorier använder du för att stödja elever med annat modersmål än svenska? Elin: Metoder och teorier vi använder här är generpedagogik, att man gör dem uppmärksamma på språket, och att det finns olika sätt att utrycka sig på. Boken som jag tycker är bra heter stärk språket, stärk lärandet, Gibbons har skrivit den, har glömt vad förnamnet var. Vi tjatar och tjatar på eleverna att dem ska göra sina läxor. Vi stöttar så mycket vi kan. Pedagogerna säger att det är viktigt att barnen upprepar sina läsläxor och att dem får den tid dem behöver för att utveckla sin språkutveckling. De säger att det inte finns bestämda teorier som passar bäst elever med annat modersmål. Pedagogerna har valt att följa genrer pedagogiken och andra läromedel så som Pauline Gibbons stärk språket, stärk lärandet. Stöttning är inte vilken hjälp som helst utan hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse säger Gibbons (2013). Stöttningen ska vara tillfällig hjälp om lärare ger eleverna för att de så småningom ska kunna utföra samma uppgift utan hjälp. Vilka material och läroböcker finns i undervisningen och hur anpassar ni detta till andraspråkselever? Elin: Vi läser och skriver mycket. Gunn: Vi försöker använda olika läromedel och vi kör mycket individualisering. Vi har inga läroböcker i matematik för att vi tillverkar dem själv, men vi har köpt in böcker själva för att föräldrarna vill att dem ska ha läxor i matematik. Pedagogerna svarade att det inte finns många läroböcker som är särskilt anpassade för deras elev grupper. Dem utgår mycket från boken låt språket bära av Britt Johansson och Anniqa 19

20 Sandell Ring. Både Elin och Gunn berättar att de tillverkar material själva för att det ska kunna anpassas till den aktuella elevgruppen som dem har. Pedagogen Gunn undrade om vi har pratat om generpedagogik i skolan som vi går på. Vi svarade att vi känner till det men att vi inte har tagit upp det i skolan. Hon beskriver generpedagogiken på följande sätt: Gunn: Man skriver olika texter, olika sagor, använder vissa ord som stöttar en i genrepedagogiken. Det finns en bok som heter låt språket bära, boken handlar om genre intervjuer, saga, fakta, meddelande, argumenterande text, berättande text, återberättande text. Denna bok ligger till grund för alla oss här som arbetar med detta. Pedagogen Gunn beskriver boken för oss för att hon tycker att boken kommer gynna oss också som blivande lärare. De nämner för oss att skolan har många elever som går ut med dåliga betyg idag, och det gör lärare idag oroliga för elevernas resultat. Dem läser om andraapråkselever samt går extra utbildningar för att hjälpa eleverna klara skolämnen. Deras utbildningar handlar om hur man ska utveckla andraspråkselevers språk. Johansson & Sandell Ring (2012) säger att språket har en viktig funktion, när eleverna kan språket kan dem också klara av skolämnena. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr11:2.2; Lgr 11:3) Vad finns det för andra resurser till elever med svenska som andraspråk? Elin: I denna skola finns det inte så många resurser som är bra för andraspråkselever. Vi saknar många språklärare och många speciallärare som arbetar med eleverna parallellt. Gunn: Vi har inte kommit så långt men att vi har mest uppfostrat barnen. Men vi försöker göra mycket praktiska saker med eleverna. För att eleverna ska komma ihåg det dem gör praktiskt. Learning by doing brukar jag säga. De svarar att det inte finns så mycket resurser att ge eleverna, men dem försöker med de material som dem har i skolan samt att de köper in material på egen hand. Elin nämner att i andra skolor arbetar dem intensivt och att dem ser förändringar på elevernas skolutveckling. Elin säger att i vår skola tar allt så långt tid. Gunn menar också att eleverna inte tar skolan på allvar. Hon menar att dem har ett dåligt uppförande mot pedagogerna i skolan och mot varandra i klassen. Dem kommer aldrig lära sig något om dem inte börjar uppföra sig och ta 20

21 skolan på allvar. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv-värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. (Lgr11) Hur bedömer du elevernas språkutveckling i svenska som andraspråk respektive modersmål? Elin: Vi följer bedömningsmatrisen efter Lgr 11 Gunn: Vi ska känna till lgr11 och följa den, då ser man var barnen ligger och man vet vad dem ska kunna, efter 37 år känner vi till detta. Vi ställde frågan hur de bedömer elevernas språkutveckling i svenska respektive modersmål. De svarade att de följer bedömningsmatrisen efter lgr11. I kursplanen för svenska som andraspråk står det att undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. (Lgr 11:239) Gunn säger att dem ska känna till lgr11 och följa den. Eftersom det är ett sätt att granska elevernas utveckling och kunskaper på. Pauline Gibbons skriver i sin bok stärk språket stärk lärandet att en av de viktigaste bedömningarna som en lärare gör kontinuerligt är att avgöra vad eleverna klarar av. Bara när man vet vilka nivåer barnen befinner sig i kunskapsmässigt kan man anpassa undervisningen utifrån deras behov (2010). Elin och Gunn: Vi följer även egna bedömningsmatriser som vi har gjort tillsammans utifrån ämneskursplaner. Vi bokar av vad eleven klarat av eller vad denne behöver för att utvecklas. Elin och Gunn nämner att dem även har gjort sina egna bedömningsmatriser. Gibbons skriver i sin bok stärk språket stärk lärandet att bedömningar inte är något som tar extra tid utan att det sker under arbetets gång. Bedömningar är redskap för elevernas utveckling. Som pedagog måste man veta vad eleven klarar av för att kunna stötta honom/henne i nästa steg (2013). För att veta var eleverna befinner sig så måste man titta på deras skriv- och läsförmåga. 21

22 Finns det något samarbete mellan pedagoger och modersmålslärarna? Elin: Det finns inte samarbete mellan oss och modersmålslärare, men det finns längre upp i åren. Just nu finns modersmålsläraren för att stötta upp oss lite och inget annat. Eleverna har modersmål eftermiddag eller förmiddag. Gunn: Många timmar har försvunnit från modersmålsenheten, det är bara nytillkomna upp till 3 år som får fullt stöd, dem tittar inte om dem kan eller inte kan svenska utan bara hur länge dem har varit här. Modersmålet eller familjens språk är en nödvändighet. Om barn har bristande kunskaper i modersmålet så kan det skapa svårigheter i andra ämnen skriver Ladberg (2000). Elin nämner under intervjun att modersmålslärare stöttar eleverna. Gunn nämner att många timmar har försvunnit från modersmålsenheten det är därför man inte kan få det stöd som behövs. Även elever som är nytillkomna får full stöd bara upp till 3 år. Det finns inte mer kvalitativt stöd utan bara kvantitativ de går inte efter vad eleverna kan eller om de behöver stöd utan bara hur länge dem har varit i Sverige. Ladberg (2000) skriver i sin bok att modersmålsundervisning får för lite tid i skolan. Det borde ha mer tid för modersmål i skolan. Eftersom det är ett viktigt redskap för elevernas språkutveckling samt kunskapsutveckling i andra ämnen. Elin: Enda resursen som finns extra till elever med svenska som andraspråk det är att det finns ytterligare för dem små barnen att dem har startat en förberedelseklass det har man gjort nu i år. Man trodde att det inte skulle behövas men det visade sig att det behövs, för att det kommer så mycket nyanlända. Andra resurser finns inte. Elin nämner att den enda resursen som finns till andraspråkselever är att man har startat en förberedelseklass för dem små barnen. För det visade sig att det behövdes. Det finns inga andra resurser. Efter detta svar så ställde vi en följdfråga: Tycker ni att det behövs extra resurser? Gunn: Ja, det hade behövts modersmålslärare som är inne i klassen, och sammarbetar med oss samt att vi följer varandra. Om modersmålslärare var inne och följde oss och till exempel hörde en genomgång så skulle hon/han sitta i ett grupprum med dem elever som behöver extra stöd och förklara och jobba med dem uppgifterna. Det hade även underlättat deras arbetssätt för man hade kunnat undervisa gemensamt. Så skulle jag vilja att en specialpedagog arbetar också. Det finns på andra ställen men inte här. Dem arbetar inte så. Vår specialpedagog utreder bara. Även för elevens motivation är modersmålslärarens ställning betydelsefull. Läraren återspeglar skolans, ledningens samt samhällets värdering av hennes språk. När läraren och den lilla gruppen sitter och arbetar så finns omgivningens värderingar med skriver Ladberg (2000). 22

23 4.2 Analys av intervjuer med klasslärare I Läroplanen står det att man ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Som lärare ska man ta hänsyn till varje elev och arbeta utifrån elevernas behov och erfarenheter. Detta lär stärka elevernas vilja att lära sig och utvecklas. Skolan som vi besökte har stora erfarenheter om andraspråkselevers behov och utveckling. Skolans elever har i stora drag olika bakgrund och olika språkkunskaper, vilket gör behovet större för modersmålslärare. Utifrån material som vi har fått in har vi har inte sett att pedagogerna är osäkra på det dem gör med andraspråkselever. Vi tolkar det som att intervjuarna chansar och testar vad som passar eleverna. Dem har berättat att dem är osäkra inför elevernas framtid, att dem har mindre chans att klara skolan än vad en elev som har sitt modersmål som svenska. Elin och Gunn berättar att det finns modersmålslärare i skolan men det finns inte sammarbete mellan pedagogerna och modersmålslärare. Det finns inget samarbete klassen som pedagogerna önskar sig att det borde finnas. Vi ser att det är stora behov av modersmålslärare, språkpedagoger och specialpedagoger som arbetar inne i klassrummet. Inlärningen inför ett nytt språk blir lättare om eleven får använda det språk som dem kan säger Ladberg (2000). Författaren samt pedagogerna som vi har intervjuat tycker att det är viktigt för elevernas språkutveckling att modersmålsläraren är delaktig i klassrumsarbetet. Vi tolkar att Elin och Gunn utgår från läroplanen när dem bedömer eleverna. Det finns svårigheter med bedömningen. Eftersom andraspråkselever har språksvårigheter redan från början så tar vissa punkter i läroplanen samt kursplanen längre tid än vad det i vanliga fall beräknas att det ska ta. De tycker att läroplanen ställer för höga krav som andraspråkselever inte klarar av. Elin och Gunn har därför gjort sina egna bedömningsmatriser där dem har utgått från läroplanen, elevernas förutsättningar och behov. De tycker att detta arbetssätt underlättar deras bedömningsarbete och utvecklar elevernas språkutveckling bättre. 23

24 4.5 Resultat av intervju med elevassistent Anledning varför vi valde att intervjua en elevassistent var för att hon arbetade parallellt med Elin och Gunn. Vad är din uppgift som elevassistent? Kajsa: Min uppgift är att vara ett verktyg för eleverna så dem kan klara sig i skolans värld. Jag observerar vad eleverna behöver hjälp med under lektionen sedan hjälper jag dem utifrån deras behov. Kajsa berättar vad hennes uppgift är och hur viktigt det är med hennes stöd för eleverna. Hon hjälper eleverna med allt, som till exempel löser dem flesta konflikterna, hon tröstar dem om dem är ledsna hon försöker alltså vara en trygg förebild och en extra person utöver klassläraren. Vilka metoder och teorier använder du för att stödja andraspråkselever? Kajsa: Som tidigare nämnts observerar jag vad eleverna behöver hjälp med och sedan hjälper dem utifrån deras behov. Vilka metoder jag använder beror på vilka behov eleverna har. Det finns till exempel elever som inte behöver stöd alls. Kajsa menar det är viktigt att observera och känna till vad eleven behöver hjälp med, för det kan vara jobbigt för en elev att söka hjälp även om eleven behöver det. Hon använder sig av den kunskapen som klassläraren förmedlar till eleverna men omformulerar dem till den nivån eleven är i behov av för att förstå. Finns det något samarbete mellan elevassistent och pedagoger? Om inte, ser du några fördelar med ett samarbete? Kajsa: Det finns mycket samarbete mellan oss eftersom jag är aktivt delaktig i elevens utveckling. Jag använder mig dessutom av klasslärarnas teorier för att bedömning ska vara detsamma. Kajsa menar att det finns mycket samarbete mellan elevassistent och pedagoger eftersom dem är ett stöd för pedagoger samt elever. Dem samtalar och planerar tillsammans, innan lektioner och efter lektioner. Dem observerar elevernas utveckling hela tiden. 24

25 4.6 Analys av resultat med elevassistent Vi analyserar att Kajsa är ett bra stöd för både pedagoger och elever. Pedagogerna ser Kajsa som ett extra vilket de behöver. Det är bra att det finns en elevassistent som tar hand om elever som behöver extra stöd så att pedagogerna kan utveckla dem elever som inte behöver stöd. Om det inte hade funnits elevassistent så hade risken varit att elever som inte behöver stöd får stanna till och vänta på de elever som behöver stöd att komma till deras nivå. 4.7 Resultat av intervjuer med modersmålslärare Första intervjun var med Mats som är albansktalande modersmålslärare, andra intervjun var med Sebiha som är arabisktalande modersmålslärare. Hur ser du som modermålslärare att man bör arbeta med eleverna för att undervisningen i modersmål ska på bästa sätt hjälpa inlärningen i andraspråket? Mats: Jag arbetar med mycket eget material som jag har köpt från hemlandet. För här i Sverige finns det inte böcker på albanska för varje årskurs. Jag stöttar dem varje gång dem är här. Ibland känner jag mig som en pappa för dem, för dem brukar säga till mig pappa du är bäst, du är alltid här för oss. Mats berättar att han arbetar med elever från årskurs 1-6. Varje årskurs har hemspråk en gång i veckan i ca 40 mintuter. Föräldrarna väljer själva om de vill att deras barn ska gå på hemspråk eller inte. Han menar att det inte finns bestämd form för hur man lär andraspråkselever, men mer att man lär dem om albansk kultur, tradition och att man ska bevara språket. Samarbetar du med klasslärarna? Mats: Nej, jag tycker att det är synd att vi inte samarbetar med dem, jag vet att det gynnar eleverna ifall man gör det. Behovet är stort men ibland flikar jag in för de nyanlända barnen, men sen räcker inte budgeten till för fler timmar. Mats tycker detsamma som Elin och Gunn att samarbetet med klasslärare är viktigt för andraspråkselevers språkutveckling och utvecklingsordförråd. Modersmålsläraren tycker att man borde ha enskilt modersmål med eleverna samtidigt som man arbetar parallellt med en ordinarie klass. 25

26 Hur bedömer du om eleverna har uppnått målen i modersmål? Mats: Jag bedömer som alla andra utifrån läroplanen, jag följer bedömningsmatrisen. För att eleverna ska få rättvisa omdömen vill jag att dem ska komma på lektionerna. Mats berättar för oss att han arbetar utifrån skolans läroplan för att så arbetade han också i sitt hemland. Han menar att det finns elever som inte kommer på lektionerna eftersom hemspråken brukar alltid vara efter skoltiden. Ibland händer det att Mats ringer hem till föräldrarna och frågar om varför deras barn inte kommer till lektionerna. 4.8 Intervju med modersmålsläraren Sebiha Hur ser du som modermålslärare att man bör arbeta med eleverna för att undervisningen i modersmål ska på bästa sätt hjälpa inlärningen i andraspråket? Sebiha: Jag tycker att man ska samarbeta med klassläraren, men det finns ingen tid. Ibland frågar jag barnen om dem har läxor på svenska, då hjälper jag dem och översätter på arabiska för att dem ska förstå snabbare. Sebiha förklarar för oss att hon har flera gånger sagt till rektorn att hon behöver flera timmar så hon kan samarbeta med klassläraren. Hon berättar även att i denna skola finns det flertal arabisktalande elever som behöver all stöd. Med de få timmar som hon har fått försöker hon ägna tid åt barnens svenska läxor samt barnens behov. Samarbetar du med klasslärarna? Sebiha: Jag försöker samarbeta med elevernas klasslärare, men dem har inte alltid tid och jag har inte fått timmar för att sammarbeta med klassläraren. Sebiha samt Mats har samma anledning varför dem inte kan när samarbete med lärare. För få antal timmar och det gör att modersmålsläraren begränsas. Sebiha önskar att i framtiden att politikerna öppnar ögonen och ser hur eleverna sjunker i betygen för att modersmålslärarna inte får samarbeta med klassläraren. Hur bedömer du om eleverna har uppnått målen i modersmål? Sebiha: Jag bedömer barnen utifrån barnens kunskaper och läroplanen. Jag följer kursplanen i modersmål för att bedöma eleverna. Sebiha berättar för oss att hon arbetar parallellt med bedömningen dels utifrån läroplanen samt vad klassläraren berättar om elevernas kunskaper i svenska. Det finns många elever i 26

27 denna skola som är arabisktalande men som inte går på hemspråk, anledningen till detta säger Sebiha är olika. Men hon tycker att eleverna missar mycket och utvecklas mindre i bägge språken. 4.9 Analys av intervjuer med modersmålslärare Mats arbetar med eget material som han har köpt in från sitt hemland Kosovo. Han använder böcker för att utveckla elevernas kunskaper om deras hemland. Böckerna innehåller den albanska kulturen, traditionen och språkets form. Det stödjer kursplanen för modersmål genom undervisningen ska eleverna därför ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Sebiha använder färdigt material som innehåller den arabiska kulturen, traditioner och språkets form. Hon följer liksom Mats kursplanen i modersmål. Hon försöker även hjälpa eleverna med dem svenska läxorna och översätter läxorna till arabiska för att utveckla elevernas språk i både arabiska och svenska. Mats, Sebiha, Elin och Gunn tycker det är brist på samarbete mellan de. Alla fyra tycker att samarbete hade gett andraspråkselever bättre resultat i språkutvecklingen. Det står i kursplanen för modersmål (s.40) genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna ges förutsättningar att använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande. 4.9 Sammanfattning Klasslärarna arbetar parallellt och delar kunskaper med varandra. De upplever att dem är stöd för varandra, men för att arbeta vidare med andraspråkselever så krävs det mer stöd av modersmålslärarna. Modersmålslärarna saknar också sambandet med klasslärarna. Under intervjuerna nämner klasslärarna och modersmålslärarna att om det hade funnits samarbete mellan dem så hade andraspråkselever utvecklat språket starkare. Dem nämner även att forskare som har forskat inom detta område säger att om eleverna behärskar sitt första språk bra så har dem lättare att lära sig ett andraspråk. Att lära sig ett andraspråk innebär att lära sig ytterligare ett språk efter ett förstaspråk redan har etableras. Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003). Alla samtliga intervjuare har samma åsikt när det gäller sammarbete mellan dem och brist på resurser. Deras slutsats är att elever drabbas när det inte finns resurser till dem. 27

28 5 Diskussion och slutsatser Syftet med vår undersökning har varit att få kunskaper om hur pedagoger i skolan arbetar med andraspråkselever. Vi har undersökt hur pedagoger utformar sin undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vi har även undersökt hur man arbetar för att utveckla elevernas språkutveckling. Därefter har vi analyserat och tolkat våra resultat som vi i detta kapitel ska föra en diskussion. Vi har använt oss av litteratur som vi har tyckt har varit lämplig till vår undersökning. Vi har även använt oss av litteratur som dem intervjuade har föreslagit oss eftersom det är böcker som dem använder när dem arbetar med andraspråkselever. Det har inte varit svårt att hitta litteratur som handlar om andraspråkselever eftersom det är ett aktuellt ämne. Inledningsvis vill vi även understryka att denna undersökning som vi har genomfört representerar inte alla andraspråkselever och alla lärarnas arbetsätt. Under vår lärarutbildning har vi utfört vår praktik i en grundskola i två olika klasser som arbetade parallellt med varandra. Vi har fått se deras arbetsätt och hur dem arbetar med andraspråkselever. Vi insåg att detta var ett aktuellt ämne som vi ville undersöka i vårt examensarbete. Vi intervjuade två grundskolelärare, en elevassistent och två modersmålslärare från samma skola. I vår undersökning har vi lagt fokus på frågor som rör språkutveckling för andraspråkselever. Vi är väl medvetna om att det krävs stor engagemang från lärarnas sida. Hyltenstam & Lindberg (2004) menar också att dessa elever måste med på tåget annars kan det bli försent. Litteraturen samt dem intervjuade pedagogerna säger att nyckelpersonerna till språkutveckling för andraspråkselever är modersmålsläraren och språklärare. På vår första fråga om vilka metoder samt teorier pedagoger använder för att stödja elever med annat modersmål än svenska, fann vi att det är svårt att finna färdiga material samt teorier för att kunna stödja andraspråkselevers behov. Pedagogerna som vi intervjuade berättar för oss att dem känner en viss osäkerhet för andspråkselever. Anledningen till deras osäkerhet är att dem inte har färdigt material eller färdiga teorier hur man arbetar med andraspråkselever. Man får pröva sig fram med det som finns tillgängligt. Pedagogerna berättar om vilka metoder och teorier dem använder som dem tycker passar bra för deras 28

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

The importance of the mother tongue in learning - A study about how to benefit the progress for pupils with another mother tongue than Swedish

The importance of the mother tongue in learning - A study about how to benefit the progress for pupils with another mother tongue than Swedish ISB Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Modersmålets betydelse för lärandet - En studie om hur man arbetar för att främja inlärningen hos elever med ett annat modersmål än svenska The importance

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Elevernas lust att lära matematik

Elevernas lust att lära matematik Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Skönlitteratur i undervisningen för andraspråksinlärare

Skönlitteratur i undervisningen för andraspråksinlärare 1 Skönlitteratur i undervisningen för andraspråksinlärare Helena Önnestam 2012 Uppsats högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk B 30 hp, VT 2012 Handledare: Ulrika Serrander Examinator:

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Skola för elever med tal- och språkstörning

Skola för elever med tal- och språkstörning Skola för elever med tal- och språkstörning - Kartläggning av möjligheten att erbjuda skola för elever med tal- och språkstörning i Järfälla Judit Kisvari Rapportnr: Dnr 2013/217 2013-09-15 2013-09-11

Läs mer

Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse

Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Författare Mikael

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 130822 Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande 2013-14 Tomaslundsskolans vision

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016

Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016 Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016 Skola Ort Ansvarig rektor Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1. Vår grundverksamhet Auraskolan i Skelleftehamn är en F-2 skola med

Läs mer

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens

Läs mer

Boken om svenska för 3:an

Boken om svenska för 3:an Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala

Läs mer

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen. I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Tvåspråkiga barn i förskolan En undersökning om hur några pedagoger och föräldrar arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn

Tvåspråkiga barn i förskolan En undersökning om hur några pedagoger och föräldrar arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn Tvåspråkiga barn i förskolan En undersökning om hur några pedagoger och föräldrar arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn Zainab Jamal Inriktning: Lau390 Handledare: Anne Dragemark Oscarson Examinator:

Läs mer

Lärarens ledarskap i klassrummet

Lärarens ledarskap i klassrummet Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarens ledarskap i klassrummet Classroom managment Anne Melin Lärarutbildning 210 hp Datum för slutseminarium

Läs mer

TVÅSPRÅKIGHET. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010

TVÅSPRÅKIGHET. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010 Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010 TVÅSPRÅKIGHET Pedagogers uppfattningar och arbetssätt kring tvåspråkighet i en mångkulturell förskola och förskoleklass Nansi Eshmail

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola 2010 Organisation Mimers Vittjärv AB driver förskolan Vittjärvsgården och grundskolan Mimers Brunn. Verksamheten förvaltas av en styrelse bestående av dels

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Vad handlar boken om? Boken handlar om Tarik och Ida som ska på skolresa. Tarik vill så gärna följa med, men hans pappa har sagt att i hans familj sover man hemma. Fröken

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Londonprojektet 2015

Londonprojektet 2015 Londonprojektet 2015 För första gången någonsin på Stålforsskolan har elever i år fått möjligheten att besöka London i ett slags utbytessyfte med en brittisk skola samt för att få möjligheten att utforska

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar

Läs mer

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro

HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro HEMMASITTANDE ELEVER Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro Arbeta lösningsfokuserat Fokusera på sådant som är bra för alla elever. Bra skolmiljö, jobba mot mobbning och arbeta för att upptäcka inlärningsproblem

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK?

SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK? Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik 2008 SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK? Åtta pedagoger beskriver sitt arbete Hanna Carlsson & Annicka Lundberg

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor

Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor Lokal arbetsplan Centrala Östermalms förskolor I vår enhet vill vi utifrån Lpfö-98 skapa en gemensam pedagogisk grundsyn. Det gör vi genom vår lokala arbetsplan. Den lokala arbetsplanen ska fungera som

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Rödebyområdets elevhälsa

Rödebyområdets elevhälsa Rödebyområdets elevhälsa Inledning Skolan har två huvuduppdrag; att främja barns lärande och att förankra vårt samhälles värdegrund. Dessa områden hänger nära samman och här ingår också elevhälsan som

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer