FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript

1 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Utgiven i Helsingfors den 29 sebtember 2008 Nr INNEHÅLL Nr Sidan 607 Statsrådets förordning om understöd för bioenergiproduktion Statsrådets förordning om skärgårdskommuner och de skärgårdsdelar i andra kommuner på vilka bestämmelserna om skärgårdskommuner tillämpas Social- och hälsovårdsministeriets förordning om beräkning av de kapitalkrav som hänför sig till den proaktiva tillsynen över livförsäkringsbolag Social- och hälsovårdsministeriets förordning om maximiräntesatser som ska tillämpas vid beräkning av ansvarsskulden i livförsäkringsbolag och skadeförsäkringsbolag Justitieministeriets beslut om fastställande av formuläret för blanketten för anmälan om kandidaters valfinansiering vid kommunalvalet Jord- och skogsbruksministeriets meddelande om jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om främmande ämnen i animaliska livsmedel Nr 607 Statsrådets förordning om understöd för bioenergiproduktion Given i Helsingfors den 18 september 2008 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen av den 27 juli 2001 (688/2001): 1 Tillämpningsområde I denna förordning föreskrivs om ansökan om, beviljande, betalning och användning av understöd för främjande av bioenergiproduktion i enlighet med statsbudgeten. 2 Syfte Syftet med understödet är att främja användningen av biomassa i energiproduktionen. Framför allt är syftet att främja byggandet av biogasanläggningar på områden som har ett stort antal husdjur och miljökonsekvenser som följer av djuren Definitioner I denna förordning avses med 1) biomassa råvara för bioenergi, biprodukter, slam från glesbebyggelse, kommunalt avloppsslam samt organiskt avfall från livsmedelsindustrin och handeln 2) den allmänna gruppundantagsförordningen kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning); 3) små och medelstora företag sådana små och medelstora företag som avses i bilaga I i den allmänna gruppundantagsförordningen; 4) investeringsprojekt investeringar som

2 1906 Nr 607 syftar till att främja användningen av energi från förnybara energikällor enligt artikel 23 i den allmänna gruppundantagsförordningen; 5) utredningsprojekt miljöundersökningar som anknyter till investeringsprojekt som avses i artikel 24 i den allmänna gruppundantagsförordningen. 4 Projekt som kan få understöd Understöd får beviljas för investeringsprojekt och utredningsprojekt. 5 Understödstagare Understöd kan beviljas företag, kommuner och andra sammanslutningar. 6 Myndighet som beviljar understöd Understöd beviljas av jord- och skogsbruksministeriet. 7 Understödsbelopp Understödets andel av de godtagbara kostnaderna är högst 45 procent. Understödets andel kan höjas från det ovan nämnda med 10 procent för medelstora företags vidkommande och med 20 procent för små företags vidkommande. Enligt denna förordning får inte annat offentligt stöd användas för att täcka de godtagbara kostnader som ersätts, om det sammanlagda beloppet för dessa överskrider det ovan nämnda maximibeloppet. 8 Godtagbara kostnader Godtagbara kostnader för investeringsprojekt är följande extra kostnader som avses i artikel 23.3 i den allmänna gruppundantagsförordningen 1) kostnader för förberedelser och planering, 2) löner och resekostnader, 3) kostnader för anskaffning av licenser samt teknisk kunskap och tekniskt kunnande (immateriella tillgångar), 4) kostnader för idrifttagning och utbildning för idrifttagning, 5) kostnader för information om projektet, 6) kostnader för uppföljning av investeringen, 7) kostnader för anskaffning och installation av utrustning, tillbehör och programvaror, 8) kostnader för anskaffning av och ändringsarbete på byggnader samt byggnadsinspektion, 9) kostnader för anskaffning av markområden och maskiner, 10) kostnader för jordbyggnadstekniska arbeten, dragande av elledningar och avgift för anslutning till distributionsnätet samt byggande av stamledning som behövs för anslutning till värmenätet samt 11) övriga direkta kostnader som projektet orsakar. Godtagbara kostnader för utredningsprojekt är de kostnader som avses i 1 mom. 1, 2 och 11 punkten. 9 Begränsningar av de godtagbara kostnaderna De godtagbara kostnaderna ska vara nödvändiga för genomförandet av projekt och enbart höra till det projekt som beviljas understöd. Som anskaffnings- och installationskostnader godkänns inte kostnader för förvaltning, finansiering, försäkringar, reparationer och service och inte heller andra motsvarande kostnader. Högst 10 procent av de sammanlagda godtagbara kostnaderna för projektet kan utgöras av kostnader för anskaffning av markområden och högst 10 procent av kostnader för anskaffning av immateriella tillgångar. De immateriella tillgångarna ska uppfylla villkor som avses i artikel 12.2 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Lönekostnaderna ska grunda sig på arbets-

3 Nr tidskontroll. Resekostnader för inrikesresor godkänns till ett belopp motsvarande högst den skattefria ersättningen enligt Skattestyrelsens beslut. Utrikesresor får endast ersättas till den del som de specificerats i kostnadsberäkningen i ansökan. Till andra direkta kostnader för projektet räknas till exempel maskinhyror samt informationshanterings-, översättnings- och konsulttjänster. Till de direkta kostnaderna räknas däremot inte sådana mervärdesskatter, överlåtelseskatter, allmänna kostnader, representationsutgifter, finansieringskostnader, anskaffningar av kapitalförnödenheter eller andra indirekta utgifter som ska betalas av understödstagaren. 10 Ansökan om understöd Understöd ansöks hos den myndighet som beviljar understödet vid den tidpunkt som meddelas av myndigheten. Understöd för ett investeringsprojekt ska sökas innan anläggningstillgångar skaffas eller det byggnads-, ändrings- eller förbättringsarbete som ska finansieras med stödet inleds. Som inledande av arbete anses att ett slutligt och bindande beslut om investering fattas. Understöd för ett utredningsprojekt ska sökas innan ett bindande beställningsavtal ingås. Ansökan görs på en blankett som fastställs av den myndighet som beviljar understödet. Av ansökan ska framgå åtminstone följande uppgifter om projektet: 1) sökandens kontaktinformation, utdrag ur handelsregistret samt företags- och organisationsnummer, 2) syftet med projektet, realiseringsplan och tidtabell, 3) en bedömning av projektets energiekonomiska effekter och miljökonsekvenser, särskilt i fråga om utsläpp av växthusgaser, 4) för investeringsprojekt, en lönsamhetskalkyl, 5) i fråga om projekt som representerar ny teknik, en utredning om teknikens nyhetsvärde, 6) kostnadsberäkning och finansieringsplan, 7) verksamhetsberättelsen, bokslutet och revisionsberättelsen för den senast avslutade räkenskapsperioden, 8) en utredning om övriga offentliga stöd som har sökts eller beviljats för projektet, inklusive de stöd som Europeiska unionen har beviljat och 9) en bedömning av understödets betydelse för projektets genomförande. 11 Betalning av understöd Ansökan om betalning av understöd ska göras på en blankett som fastställs av den myndighet som beviljar understödet. Understödet betalas ut i efterskott i den takt som projektet framskrider och enligt uppkomna, betalda kostnader i de poster som anges i beslutet om understöd. I ansökan om betalning av den första posten av understödet ska det läggas fram en utredning om hela finansieringen av projektet. I samband med varje ansökan om betalning ska understödstagaren lägga fram en utredning om de kostnader som projektet dittills har gett upphov till och en utredning av i vilket skede projektet är. Ansökan om betalning av den sista understödsposten (slutredovisning) ska lämnas till den som beviljat understödet inom tre månader från den dag då projektet har slutförts. Till slutredovisningen ska bifogas ett utlåtande av en i 2 i revisionslagen (459/2007) avsedd revisor. Efter att ha godkänt slutredovisningen betalar den myndighet som beviljar understödet den sista betalningsposten och bekräftar samtidigt understödets slutliga belopp. 12 Begränsning av möjligheten att använda egendomen Den egendom som är föremål för understöd ska användas för det ändamål som anges i understödsbeslutet i minst fem år från det att den sista understödsposten betalats ut. Under denna tid får egendomen inte överlåtas till någon annan eller i någon annans ägo eller besittning utan samtycke av den myndighet som beviljar understödet. Understöds-

4 1908 Nr 607 tagaren ska till ifrågavarande myndighet anmäla sådan ändring i förhållandena som påverkar iakttagandet av begränsningen av möjligheten att använda egendomen eller användningen av egendomen för det ändamål som anges i understödsbeslutet omedelbart efter det att ändringen inträffat. 13 Bokföring Understödstagaren ska för projektet ha projektbokföring som en del av understödstagarens bokföring enligt bokföringslagen (1336/1997) med hjälp av ett eget kostnadsställe eller på annat sätt så att användningen av understödet kan övervakas utan svårighet. 14 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 oktober Understöd enligt denna förordning kan beviljas fram till slutet av år Förutsättningen för beviljande och utbetalning av understödet är att Europeiska gemenskapernas förfarande för anmälan av statligt stöd fullföljs på villkor att Europeiska gemenskapernas kommission inte motsätter sig de förutsättningar för beviljande av stöd som föreskrivs i denna förordning. Helsingfors den 18 september 2008 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Regeringssekreterare Aku-Petteri Korhonen

5 1909 Nr 608 Statsrådets förordning om skärgårdskommuner och de skärgårdsdelar i andra kommuner på vilka bestämmelserna om skärgårdskommuner tillämpas Given i Helsingfors den 18 september 2008 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föregragning från arbets- och näringsministeriet, föreskrivs med stöd av 9 i lagen främjande av skärgårdens utveckling an den 26 juni (494/1981): 1 Skärgårdskommuner är: Egentliga Finland Kimitoön, Gustavs och Väståboland; Södra Savolax Enonkoski, Puumala och Sulkava; Malax; Karlö. Österbotten Norra Österbotten 2 Bestämmelserna om skärgårdskommuner tillämpas på öarna utan fast vägförbindelse samt inom parentes särskilt nämnda öar och andra områden med fast vägförbindelse i följande kommuner: Nyland Helsingfors, Ingå (även Storramsjö-Hirdal, Barö, Räfsö, Degerö och Stävö) och Raseborg (även Bromarv, Trollshovda, Lindö, Svedja-Öby och Odensö-Norrby-Båsa); Östra Nyland Borgå (även Emsalö, Vässölandet och Tirmo-Fagersta), Pernå (även Sarvsalö, Kabböle-Isnäs, Tjuvö och Strömsland), Sibbo (även Kitö och Löparö) och Strömfors (även Svartholmen, Gäddbergsö); Egentliga Finland Masku (även Lemsjöholm och Livonsaari), Nystad (även Pyhämaa-Lepäinen och Kittamaa). Nådendal (även Otava ö, Airismaa och Teersaari), Salo (även Angelniemi, Angelansaari, Storby och Kolsjö), S:t Karins (även Harvaluoto), Tövsala (även Aasamaa, Leikluoto, Kahiluoto, Kaitainen, Kuusisto, Kuustenmaa, Lehtinen, Mussalo och Naurisluoto); Päijänne-Tavastland Asikkala (även Vedentausta, Salonsaari, Rutalahti och Vähä-Pulkkila); Kymmenedalen Kotka (även Tiutinen) och Pyttis (även Mogenpört);

6 1910 Nr 608 Södra Karelen Parikkala (även Korpijärvi-Värtsi, Koukkuniemi, Loikansaari, Tarvassaari, Lahdenkylä och Harmaitsaari), Ruokolahti (även Äitsaari, Härskiänsaari, Utula-Kietävälä och Kekäleenniemi), Taipalsaari (även Kirkkosaari, Rehula-Vehkataipale-Kattelussaari- Nieminen och Merenlahti); Södra Savolax Hirvensalmi (även Puulasalo-Vahvaselkä- Kilkinkylä-Väisälänsaari), Nyslott (även Pellossalo-Pitkälä, Loikansaari, Liistonsaari, Mikkolanniemi, Kommerniemi, Kiviapaja, Oravi-Ahvensalmi och Sorsasalo) och S:t Michel (även Hirvensalo, Keljunniemi, Piekälänsaari, Pihlajasalo, Piskola, Pitkälahti, Saukonsalo och Ylivesi); Norra Savolax Kuopio (även Soisalo ö, Talvisalo och Varvisaari) och Tervo (även Linnonsaari, Käpysaari, Lieteniemi och Hyvölä-Vekaroniemi); Norra Karelen Juuka (även Larinsaari-Koveronsaari, Ritoniemi och Ruottilansaari), Kesälahti (även Sarvisalo, Pellavasniemi-Kiurusaari, Pöllänniemi-Lentteenniemi och Mustolanperä-Varmonniemi), Lieksa (även Koli), Liperi (även Tutjunniemi-Roukalahti, Niinikkosaari och Siikasaari) och Rääkkylä (även Oravinsalo, Varpasalo och Nieminen); Österbotten Korsholm (även Köklot, Replot och Värlax), Larsmo (även Eugmo), Närpes (även Storön), Oravais (även Oxkangar) och Vörå- Maxmo (även Österö-Kvimo); Mellersta Finland Joutsa (även Kälä-Ollinsalmi), Jyväskylä (även Oittila och Putkilahti), Kivijärvi (även Lokakylä och Talviaislahti), Kuhmoinen (även Pihlajakoski-Närvä-Ruolahti-Tehi) och Luhanka (även Judinsalo-Klemettilä och Onkisalo); Kajanaland Vaala (även Manamansalo). 3 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009 och är i kraft till den 31 december Helsingfors den 18 september 2008 Näringsminister Mauri Pekkarinen Lagstiftningsråd Tuula Manelius

7 1911 Nr 609 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om beräkning av de kapitalkrav som hänför sig till den proaktiva tillsynen över livförsäkringsbolag Given i Helsingfors den 24 september 2008 I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 12 kap. 7 i försäkringsbolagslagen av den 18 juli 2008 (521/2008): 1 Kapitalkravet i anslutning till den försäkringstekniska risken På beräkningsformeln för den försäkringstekniska risken enligt 12 kap. 4 i försäkringsbolagslagen (521/2008) tillämpas på motsvarande sätt bestämmelserna om beräkning av minimibeloppet av ett livförsäkringsbolags verksamhetskapital i 11 kap mom. i nämnda lag, dock så att i stället för procenttalet 4 som enligt 13 2 mom., 14 2 mom. och 15 i samma kapitel används vid beräkning av verksamhetskapitalets minimibelopp används procenttalet 1 vid beräkning av kapitalkravet i anslutning till den försäkringstekniska risken. 2 Kapitalkravet i anslutning till motpartsrisken Kapitalkravet i anslutning till motpartsrisken beräknas enligt formel (1) i bilaga 1. 3 Kapitalkravet i anslutning till den operativa risken Kapitalkravet i anslutning till den operativa risken beräknas enligt formel (2) i bilaga 1. 4 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 oktober Helsingfors den 24 september 2008 Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä Övermatematiker Pertti Pulkkinen

8 1912 Nr 609 Bilaga 1 Kapitalkravet i anslutning till motpartsrisken beräknas enligt formeln (1) i g i H i, där g i är en koefficient beroende av kreditklassificeringen för beviljaren av masskuldebrevslån, icke-standardiserade derivatavtal eller återförsäkring eller för innehavaren i av penningmarknadsinstrument, och H i är marknadsvärdet för nettobeloppet av avtalet i fråga. H i kan dock inte vara negativ. Beträffande kreditklassificeringen och de därtill anslutna koefficienterna meddelar Försäkringsinspektionen närmare föreskrifter i enlighet med 12 kap. 8 i försäkringsbolagslagen. Kapitalkravet i anslutning till den operativa risken beräknas enligt formeln (2) a 1 B+a 2 V, där B är den premieinkomst före avdrag av återförsäkrares andel som influtit under de senaste 12 månaderna före granskningstidpunkten och V är den marknadsmässiga ansvarsskulden vid granskningstidpunkten före avdrag av återförsäkrares andel och utan riskmarginal. Beträffande parametrarna a 1 och a 2 meddelar Försäkringsinspektionen närmare föreskrifter i enlighet med 12 kap. 8 i försäkringsbolagslagen.

9 1913 Nr 610 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om maximiräntesatser som ska tillämpas vid beräkning av ansvarsskulden i livförsäkringsbolag och skadeförsäkringsbolag Given i Helsingfors den 24 september 2008 I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 9 kap punkten i försäkringsbolagslagen av den 18 juli 2008 (521/2008): 1 Maximiräntesatserna vid beräkningen av ansvarsskulden i livförsäkringsbolag Vid beräkningen av ansvarsskulden i fråga om försäkringar som har rätt till utdelning av överskott är 1) maximiräntesatsen vid andra försäkringar än gruppensionsförsäkringar a) 2,5 procent, om försäkringen har beviljats den 1 mars 2003 eller därefter, b) 3,5 procent, om försäkringen har beviljats tidigast den 1 januari 1999 och senast den 28 februari 2003, c) 4,5 procent, om försäkringen har beviljats före den 1 januari 1999, 2) maximiräntesatsen vid gruppensionsförsäkringar 3,5 procent, dock så att beträffande ansvarsskuld som uppkommit före den 1 januari 1999 sker en övergång till lägre ränta före utgången av I fråga om de gruppensionsförsäkringar som avses i 1 mom. 2 punkten är minimikravet en jämn övergång. Om övergången påskyndats något år, kan den nivå på räntesatsen som därmed uppnåtts vid beräkningen av det egentliga premieansvaret och ersättningsansvaret inte höjas senare. Om gruppensionsförsäkringen till sin karaktär står nära försäkringar för privatpersoner, är förfarandet detsamma som i samband med individuell pensionsförsäkring. 2 Maximiräntesatserna vid beräkningen av ansvarsskulden i skadeförsäkringsbolag Vid beräkning av ansvarsskulden är maximräntesatsen 3,5 procent. År 2008 är maximräntesatsen dock 3,6 procent. 3 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 oktober Helsingfors den 24 september 2008 Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä 2 /101 Övermatematiker Pertti Pulkkinen

10 1914 Nr 611 Justitieministeriets beslut om fastställande av formuläret för blanketten för anmälan om kandidaters valfinansiering vid kommunalvalet 2008 Justitieministeriet har med stöd av 4 2 mom. i lagen om anmälan av kandidaters valfinansiering (414/2000) den 23 september 2008 fastställt formuläret för blanketten som kan användas för anmälan om kandidaters valfinansiering vid kommunalvalet 2008, och med stöd av 6 2mom. i lagen om Finlands författningssamling (188/2000) beslutat att detta beslut om fastställande och blanketten enligt det fastställda formuläret ska publiceras i Finlands författningssamling. Det fastställda formuläret bifogas detta beslut. Helsingfors den 23 september 2008 Justitieminister Tuija Brax Valdirektör Arto Jääskeläinen

11 Nr Bilaga 1 (5) Anmälan om en kandidats valfinansiering i kommunalvalet 2008 Justitieministeriet har den 23 september 2008 (beslut dnr OM 11/41/2008) meddelat en anvisning för anmälan om valfinansiering vid kommunalvalet Anvisningarna finns på justitieministeriets valsidor på internet ( 1 Kandidatens uppgifter 1.1 Kandidatens fullständiga namn 1.2 Parti / valmansförening 1.3 Namnet på kandidatens eventuella stödgrupp 2 Utgifterna för valkampanjen 2.1 De totala utgifterna för valkampanjen Specifikation av kostnader 2.2 Valreklam Tidningar och tidskrifter Radio TV Andra massmedier Utomhusreklam Annan valreklam 2.3 Planering av valreklam 2.4 Valmöten 2.5 Anskaffningskostnader för stöd som erhållits mot vederlag 2.6 Övriga kostnader 3 Finansieringen av valkampanjen 3.1 Finansieringen av valkampanjen totalt 3.2 Egna medel 3.3 Utomstående stöd totalt Utomstående stöd som kandidaten har mottagit Utomstående stöd som kandidatens stödgrupp har mottagit

12 1916 Nr (5) 4 Specifikation av utomstående stöd som kandidaten har mottagit 4.1 Stöd från privatpersoner Totalt I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits vederlagsfritt och vars värde uppgår till minst från följande privatpersoner I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits mot vederlag och vars värde uppgår till minst från följande privatpersoner Inget enskilt stöd från privatpersoner överstiger Tilläggsuppgifter (t.ex. antalet donatorer, stödets form?) 4.2 Stöd från företag Totalt I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits vederlagsfritt och vars värde uppgår till minst från följande företag I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits mot vederlag och vars värde uppgår till minst från följande företag Inget enskilt stöd från företagen överstiger Tilläggsuppgifter (t.ex. antalet donatorer, stödets form?) 4.3 Stöd från partiorganisationer Totalt I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits vederlagsfritt och vars värde uppgår till minst från följande partiorganisationer I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits mot vederlag och vars värde uppgår till minst från följande partiorganisationer Inget enskilt stöd från partiorganisationerna överstiger Tilläggsuppgifter (t.ex. antalet donatorer, stödets form?) 4.4 Stöd från andra motsvarande viktiga donatorer Totalt I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits vederlagsfritt och vars värde uppgår till minst från följande andra viktiga donatorer I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits mot vederlag och vars värde uppgår till minst från följande andra viktiga donatorer Inget enskilt stöd från andra viktiga donatorer överstiger Tilläggsuppgifter (t.ex. antalet donatorer, stödets form?)

13 Nr Specifikation av utomstående stöd som kandidatens stödgrupp har mottagit 3 (5) 5.1 Stöd från privatpersoner Totalt I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits vederlagsfritt och vars värde uppgår till minst från följande privatpersoner I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits mot vederlag och vars värde uppgår till minst från följande privatpersoner Inget enskilt stöd från privatpersoner överstiger Tilläggsuppgifter (t.ex. antalet donatorer, stödets form?) 5.2 Stöd från företag Totalt I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits vederlagsfritt och vars värde uppgår till minst från följande företag I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits mot vederlag och vars värde uppgår till minst från följande företag Inget enskilt stöd från företagen överstiger Tilläggsuppgifter (t.ex. antalet donatorer, stödets form?) 5.3 Stöd från partiorganisationer Totalt I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits vederlagsfritt och vars värde uppgår till minst från följande partiorganisationer I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits mot vederlag och vars värde uppgår till minst från följande partiorganisationer Inget enskilt stöd från partiorganisationerna överstiger Tilläggsuppgifter (t.ex. antalet donatorer, stödets form?) 5.4 Stöd från andra motsvarande viktiga donatorer Totalt I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits vederlagsfritt och vars värde uppgår till minst från följande andra viktiga donatorer I stödet ingår (enskilda) stöd som erhållits mot vederlag och vars värde uppgår till minst från följande andra viktiga donatorer Inget enskilt stöd från andra viktiga donatorer överstiger Tilläggsuppgifter (t.ex. antalet donatorer, stödets form?)

14 1918 Nr (5) 6 Frivillig specifikation I lagen om anmälan av kandidaters valfinansiering anges enbart de minimiuppgifter som åtminstone ska ingå i anmälan. I anmälan kan därmed ingå också mer detaljerade uppgifter än vad som förutsätts i lagen. Kandidaten kan t.ex. anmäla sådant utomstående stöd som partiorganisationerna eller andra motsvarande viktiga donatorer har fått och riktat till kandidaten eller dennes stödgrupp. Stöd som partiorganisationerna har mottagit Stöd som andra viktiga donatorer har mottagit Andra tilläggsuppgifter 7 Underteckning Datum och anmälarens underteckning Anmälan ska tillställas den kommunala centralvalnämnden senast två månader efter att valresultatet har fastställts. Till anmälan fogas varken kvitton eller kopior av sådana

15 Nr Tilläggsblad 5 (5)

16 1920 FÖRFS/ELEKTRONISK VERSION Nr 612 Jord- och skogsbruksministeriets meddelande om jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om främmande ämnen i animaliska livsmedel Utfärdat i Helsingfors den 18 september 2008 Jord- och skogsbruksministeriet meddelar med stöd av 4 lagen den 25 februari 2000 om Finlands författningssamling (188/2000): Jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat följande förordning: Förordningens rubrik nr utfärdat träder i kraft JSM:s förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om främmande ämnen ianimaliska livsmedel.. 5/VLA/ Förordningen har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets föreskriftssamling som gäller veterinärväsendet. Förordningen kan fås från jord- och skogsbruksministeriets avdelning för livsmedels och hälsa, Mariegatan 23, Helsingfors, tfn (09) Helsingfors den 18 september 2008 Avdelningschef Matti Aho Regeringsråd Ritva Ruuskanen UTGIVARE: JUSTITIEMINISTERIET Nr , 2 ark EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2008 EDITA PUBLISHING AB, HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN