VÅRDEN ERBJUDER HÄLSO- SAMTAL

Transkript

1 En tidning från Landstinget i Jönköpings län Fyller du jämnt? VÅRDEN ERBJUDER HÄLSO- SAMTAL SIDORNA 2 3 Patientguide 2012 Riv ur och spara! SIDORNA 7 18 Läs också... Andningsgympa mot kol SIDAN 5 Fler får ögonhjälp SIDAN 6 Rätt lista för dina mediciner SIDORNA HPV-VACCINERING STARTAR SIDAN 24

2 Från och med 2012 får alla länsbor som fyller 40, 50 eller 60 år erbjudande om hälsosamtal. Tanken är att göra fler uppmärksamma hur levnadsvanor påverkar hälsan och om det behövs kan man få stöd och hjälp att till exempel börja motionera, förändra matvanor eller sluta röka. Hur må du leva? Försök göra grönsakerna till huvudingrediens, så att de täcker halva tallriken. Ta gärna färgstarka varianter, det höjer aptiten. Själv har jag nyss påbörjat mitt fyrtionde levnadsår men aldrig gjort en renodlad hälsoundersökning. Så det kan väl vara på tiden, säger LandstingsNYTTs redaktör och skickar iväg mig till vårdcentralen Hälsan 2 i Jönköping. Jag är inte särskilt nervös inför samtalet, utan tycker mig ha ganska bra koll på hur jag mår och vad som kan bli bättre. Men man vet ju aldrig, tänk om min hälsa visar sig vara katastrofal? Och nog blir det en tung start. Det här midjemåttet måste vi göra något åt! Sjuksköterskan Marie Lundell tittar uppfordrande på mig och visar hur stor del av måttbandet som gått åt för att komma runt min mage. Och när jag i momentet efter kliver upp på vågen berättar antalet kilon samma historia: min vikt är en rejäl börda att bära. Det är visserligen ingen nyhet, extrakilon har jag dragits med hela livet. Men det blir ändå en tankeställare att konfronteras med kalla fakta och min avslappnade attityd ersätts av en mer ansträngd. "Leta nyckelhål" Medan Marie antecknar mått och vikt och räknar ut mitt BMI svarar jag på enkätfrågor om matvanor. På den här punkten blir domen något mildare. Överlag äter du bra, mycket fisk och grovt bröd till exempel. Men du hamnar ändå lite snett i förhållandet mellan fett och fibrer. Använd lättmargarin istället för smör på smörgåsen, det innehåller mycket mindre av det mättade fettet som är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och som påverkar vikten. Ett annat tips är att välja chark- och mejeriprodukter med nyckelhålsmärkning. Frukt och grönsaker försöker jag äta dagligen, men särskilt de sistnämnda glömmer jag ibland bort. Försök göra grönsakerna till huvudingrediens, så att de täcker halva tallriken. Ta gärna färgstarka varianter, det höjer aptiten. En annan viktig faktor i sammanhanget är motion. Gå ner med promenader På jobbet sitter jag framför datorn största delen av tiden, men har under det senaste året blivit en regelbunden besökare på Friskis och Svettis. Marie berömmer mina ansträngningar, men påpekar att den vardagliga motionen inte får glömmas bort. Försök också hinna med en halvtimmes rörelse varje dag. Det räcker med en promenad eller liknande för att göra av med fler kalorier och gå ner i vikt på lång sikt. Vi pratar kort om alkoholvanor och konstaterar att det i mitt fall rör sig om små mängder. Berättar även, med illa dold stolthet, att jag slutade snusa för fyra år sen och börjar känna mig lite bättre till mods. Blodtrycket visar sig vara helt normalt och proverna jag lämnat i förväg ger också glädjande besked. Blodvärdet är bra, precis som kolesterolvärdet, och jag ser ingen förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar, säger Marie Lundell. Hon visar upp ett papper där hon sammanställt alla resultat i en så kallad ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall REDAKTÖR Olle Hall, , olle.hall@lj.se GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, , katarina.sennevik@lj.se FOTO Johan Werner, , johan.werner@lj.se TRYCK EKTAB Eskilstuna, februari 2012 UPPLAGA exemplar DISTRIBUTION Posten , WEBBPLATS LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. Box 1024, Jönköping. LandstingsNytt på daisyskiva skickas till dig som fått en daisyspelare utskriven. Har du inte fått skivan, ring

3 Ny kurs för cancerpatienter 23 februari startar en ny omgång av rehabiliteringskursen för cancerpatienter. Kursen vänder sig till män och kvinnor i länet som behandlas för cancersjukdom. Syftet är att hjälpa deltagarna att komma tillbaka till ett fungerande vardags- och yrkesliv. Kursen leds av Victoria Wendel, kurator och rehabiliteringssamordnare tillsammans med Jeanette Sandblom, sjuksköterska på onkologkliniken, Ryhov. Deltagarna får själva bestämma vilka ämnen som ska tas upp under kursen och sätta upp sina egna mål. Det här är fjärde gången som kursen anordnas. De tidigare deltagarna har satt stort värde på att få träffa andra i samma situation och upplever att de har fått bra redskap för att hantera livet efter cancerbehandling, säger Victoria Wendel. Det finns plats för åtta deltagare och man träffas en gång i veckan under tio veckor på Ryhovs herrgård i Jönköping. För mer information kontakta Victoria Wendel, , victoria.wendel@lj.se Länstrafiken del av Landstinget Måttligt imponerad, det blir sjuksköterskan Marie Lundell av reporterns midjeomfång. Överlag blev det dock godkänt betyg, men maten och motionen blir viktiga att hålla koll på framöver. hälsokurva, som visar ett slags karta över mina frisk- och riskfaktorer. Du har alla förutsättningar att hålla dig frisk länge om du bara gör några små förändringar för att minska i vikt. Ät lite mer grönt, lite mindre fett och fortsätt motionera, det vinner du jättemycket på. Svårare än så behöver det inte vara. Hälsosamtal Alla länsbor som fyller 40, 50 eller 60 år får under året ett brev med erbjudande om hälsosamtal från sin vårdcentral. Man får lämna blodprov och fylla i en hälsoenkät i förväg. Under hälsosamtalet får man mäta och väga sig, ta blodtryck och svara på frågor om kost, motion, tobak, alkohol och stress. Besöket kostar 100 kronor. Resultaten samlas i en hälsokurva som visar eventuella hälsorisker och vad man i så fall kan göra åt dem. Om man vill kan vårdcentralen hjälpa till med stöd för att ändra levnadsvanor. LandstingsNYTT Nr Innan jag går bokar vi tid för ett uppföljningsmöte längre fram i vår och hoppas att några kilon försvunnit till dess. Jag är åtminstone motiverad att försöka. Levnadsvanor TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN WERNER Levnadsvanor spelar stor roll för välbefinnandet och hälsan. Att vårda det friska genom goda levnadsvanor ökar möjligheten till ett längre och friskare liv. Det handlar om att lägga liv till åren och år till livet! Enligt världshälsoorganisationen WHO orsakar ohälsosam livsstil 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av all cancer. Det betyder att förändring av din livsstil och dina vardagsvanor kan förbättra din hälsa och minska riskerna för sjukdom. Små förändringar som varar länge är oftast bättre än intensiva kurer och dieter på kort tid. Sedan januari 2012 är Länstrafiken en egen förvaltning inom Landstinget, som nu är ensam ägare och har det ekonomiska ansvaret för buss- och tågtrafiken i länet, en roll som tidigare delades med länets kommuner. Därför höjs landstingsskatten med 33 öre, samtidigt som kommunalskatten sänks med motsvarande summa. Länstrafiken har också fått uppdraget att ta fram ett så kallat trafikförsörjningsprogram som bland annat beskriver behovet av kollektivtrafik i länet och vilken trafik som Länstrafiken måste kunna garantera. Programmet ska fastställas av landstingsfullmäktige under hösten En viktig anledning till förändringen är att vi ser behovet av att bygga ut buss- och tågtrafiken i framtiden. Att fler åker kollektivt är nödvändigt ur flera perspektiv, inte minst miljömässigt, och då krävs inte bara mer resurser utan också omfördelningar av den befintliga trafiken, säger Landstingets ekonomidirektör Stefan Schoultz. Vid årsskiftet upphörde också Länstrafikens monopol, vilket innebär att privata företag kan driva kommersiell buss- och tågtrafik i länet. 3

4 KVINNOR OCH RÖKNING Fler kvinnor än män dör redan nu av lungsjukdomen kol. Inom några år drabbas fler kvinnor än män i länet av lungcancer. Betydligt fler femtonåriga tjejer röker idag än för fem år sedan. Tjejer röker mer Kvinnor får kol Det är sorgligt att läsa att fler tjejer röker, säger Christina Holmer, sjukgymnast på Bankeryds vårdcentral. (Se artikel härintill)! Hon behandlar allt fler damer som har fyllt 70 år, som har drabbats av kol, kronisk obstruktiv lungsjukdom. De började kanske röka på 1960-talet. Då var det också tufft att börja röka om man var kvinna. Till skillnad från nu var det tillåtet att röka på arbetsplatser, på skolgårdar, i hemmet och på restauranger. Nu röker cirka var sjätte femtonårig tjej, enligt Folkhälsoinstitutets mätningar. För fem år sedan var det var tionde. Därmed går unga tjejer mot trenden som fortfarande är att andelen rökare i befolkningen minskar. Vissa tobaksbolag marknadsför rosa, långa och smala cigaretter med blomdoft. Åh det där paketet och cigaretterna var ju helt sjuk söta! Vill ha. Men finns nog inte i min lilla stad, kommenterar en läsare på en svensk webbplats för styling, som presenterar bilder på cigaretterna och där det byts tips om var de går att köpa. Varför röker fler unga tjejer? Några citat från tjejerna själva från dagstidningar och webben: En ungdomsprotest att börja röka när allt färre vuxna röker. Man ser äldre ut med en cigarett i handen. Riskerna är bara så överdrivna... min morfar rökte hela livet och blev nästan nittio. Kol allt vanligare dödsorsak Kol är en mycket allvarlig lungsjukdom. Om mindre än tio år beräknas kol vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Dödligheten i kol i Sverige ökar bland både kvinnor och män, men betydligt snabbare hos kvinnorna. De senaste tio åren har dödligheten bland män ökat med två procent, men med hela femtio procent bland kvinnorna. Kvinnorna insjuknar i lägre ålder och drabbas hårdare. Kvinnor har mindre total lungyta än män, därför utsätts kvinnors lungvävnad för högre koncentrationer tobaksrök. Kvinnlig lungcancer har tredubblats Lungcancer är den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige. Prognosen är dålig. Mindre än hälften av kvinnorna som får diagnosen lever ett år senare. Har man kol sedan tidigare är prognoserna ännu sämre. Bland män har lungcancer blivit avsevärt ovanligare (minus 30 procent) än under toppåren i början på 1980-talet. Hos kvinnorna har insjuknandet ökat med 300 procent sedan 1970-talet. Enligt prognoserna dröjer det bara några år till innan fler kvinnor än män drabbas av lungcancer. TEXT: OLLE HALL FOTOMONTAGE: JOHAN WERNER Rosafärgade cigaretter med blomdoft säljs för att locka tjejer att börja röka. Sjukt söta, enligt kommentarer på webben. Tveksamt om fimpen luktar gott. Tveklöst är de lika hälsofarliga som vanliga cigaretter. 4 LandstingsNYTT Nr

5 Andningsgympa bästa behandlingen Träna lungorna. Det är det bästa en patient med kol kan göra för att må bättre och förebygga att sjukdomen förvärras. Det handlar om att djupandas och en andningsteknik som ger lungorna motstånd, samt förbättra sin hållning. Med andningsgymnastik, konditionsträning och styrketräning av framförallt benen ökar patientens fysiska förmåga. Det märks tydligt, säger Christina Holmer, sjukgymnast på Bankeryds vårdcentral. Patienten blir inte lika andfådd, kan gå längre sträckor och blir gladare. Det är alltid lika fantastiskt att se vad fysikalisk behandling kan göra med andnöd och ångest hos patienter med kol, kronisk obstruktiv lungsjukdom, oavsett hur svår sjukdomen är enligt utslaget med spirometri, en apparat som används för att ställa diagnosen kol, säger distriktsläkaren Lars-Erik Adolfsson. Söker vård sent Det är nästan bara rökare som drabbas av kol, även personer som har andats in kemikalier kan vara i farozonen. Ofta söker rökare vård sent i sjukdomsförloppet. I många fall är redan halva lungkapaciteten förstörd. Tidiga tecken på kol är att man snabbt blir andfådd vid ansträngning och slem i halsen som är svårt att hosta upp. Den som är över 45 år och har rökt i minst tio år och har sådana symtom bör söka vård. Sluta röka är den absolut viktigaste åtgärden för den som drabbas av kol. Bara att undersökas med spirometri, som finns på de Christina Holmer låter patienter som tränar lunga och muskler blåsa i en PEFmätare för att kontrollera lungornas kondition. flesta vårdcentraler, motiverar en del människor att sluta röka, även om symtomen är lindriga. Kol kan inte botas och patienten blir med åren sämre. Förstörd lungvävnad kan inte ersättas. Det finns ingen medicin som kan stoppa sjukdomen. Därför är andningsgymnastiken så viktig. Pysanda och motståndsanda Mina patienter får lära sig att ta djupa andetag, bukandas och pysanda, släppa ut luften med lätt slutna läppar, det vill säga med ett visst motstånd, vid utandning. Då hålls lungblåsorna öppna längre och utandningarna blir längre, lugnare och får mer syre, förklarar Christina. Med en syremätare på fingret kan patienten se hur pysandningen ökar syremängden i kroppen. Det motiverar patienten att lära sig tekniken. Patienterna får också lära sig motståndsandning genom att blåsa i ett plaströr med olika tekniker i en flaska med vatten, fortsätter Christina. Teknikerna ger mer syre i lungorna och är bra för att få upp slem. Slemmet, som är orsaken till rethostan, tar mycket energi och ökar risken för infektioner. Djupandning långt nedifrån magen förebygger ångest och panik för att inte få luft. Träning av hållningen bidrar till ökad lungvolym. Träning av muskelstyrkan i benen är också viktigt för att bryta en negativ spiral av stillasittande och ökad andfåddhet. Andningen för en människa med svår kol är mycket energikrävande. Den kan förbruka drygt tjugo procent av kroppens energiåtgång. Med friska lungor är motsvarande siffra två till tre procent. Två andra behandlingar som är viktiga för kol-patienter: Vaccination mot influensa. Alla typer av luftvägsinfektioner blir långdragna och ger ofta bestående försämringar av lungkapaciteten. Använda snälla luftrörsvidgande läkemedel, som Bricanyl, om man har symtom. Vid svår kol används mediciner som innehåller både luftrörsvidgare och inhalationskortison. De har en viss effekt, men kol-patienter riskerar biverkningar som lunginflammation. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN WERNER LandstingsNYTT Nr

6 Under 2012 ska fler patienter få läkemedelsbehandling mot besvär som drabbar gula fläcken i ögat och kan göra att synen blir sämre. Fler får hjälp mot synproblem Gula fläcken är den del av ögats näthinna där det skarpa seendet sitter. Det finns flera sjukdomar som kan drabba gula fläcken och försämra synen. En av dessa är åldersförändringar i gula fläcken. Sjukdomen är vanligast i så kallad torr form då den påverkar celler i gula fläcken och ger en långsam försämring av synen. Men det finns också en våt form som uppstår när blodkärl bildas under näthinnan och orsakar svullnad och blödningar. Då kan synen försämras fort och många patienter får krokseende, vilket betyder att raka linjer blir krokiga och bokstäver kan se förvrängda ut. Sen ett par år tillbaka behandlas den våta formen av åldersförändringar med ett läkemedel som motverkar bildning av nya blodkärl och svullnad, säger Kent Carlsson, ögonläkare på ögonkliniken, Länssjukhuset Ryhov. Läkemedlet injiceras i ögat med en tunn nål. Man får bedövning innan och behandlingen gör inte ont. Vanligen ges behandlingen vid tre tillfällen, med en månads mellanrum. Det är en bra metod, även om den inte hjälper alla. Diabetiker prioriterad grupp Svullnad på gula fläcken kan också vara en effekt av diabetes eller av blodproppar i näthinnan. Då har man hittills behandlat med laser för att ta bort svullnaden, vilket hjälper i många fall, men inte alltid. Nu kan även dessa patienter att behandlas med läkemedel och Landstinget satsar extra pengar under 2012 för att så många som möjligt ska få hjälp. Det är glädjande att vi fått ytterligare en behandlingsmöjlighet, säger Kent Carlsson. Hos personer med diabetes är det viktigt att svullnad på näthinnan upptäcks i tid. Synen påverkas först efter ett tag, men när den försämrats är det svårare att behandla. Därför är det bra att gå på ögonbottenfotografering om man har diabetes, så att förändringar kan uppmärksammas och behandlas så tidigt Saima Claesén från Jönköping gör en synundersökning tillsammans med sjuksköterskan Marie Penndal, specialistsjuksköterska vid ögonkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Fotografering av ögonbotten är ett av momenten i undersökningen som hjälper till att avgöra om Saima behöver läkemedelsbehandling mot svullnad på gula fläcken. som möjligt. Samtidigt är det viktigt att försöka hålla en bra blodsockernivå och följa de råd man får på diabetesmottagningen. Då minskar risken för att ögonen påverkas av sjukdomen. Kan transplantera hornhinnor En annan nyhet för ögonkliniken på Länssjukhuset Ryhov är att man för första gången sedan 70-talet kan genomföra transplantationer av hornhinnor. Tidigare har vi skickat dessa patienter till Örebro och Linköping, vilket har medfört väldigt långa väntetider, ibland upp till ett och ett halvt år, säger verksamhetschefen Christer Andersson. En del patienter har till exempel tvingats vara sjukskrivna under den tiden. Nu blir väntetiderna betydligt kortare och man slipper dessutom resa för att göra ingreppet. Återbesöken görs som tidigare här på Ryhov. Totalt räknar man med att genomföra transplantationer per år. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN WERNER Läs mer om åldersförändringar i gula fläcken på 1177.se, under Fakta och råd/ögon/åldersförändringar i gula fläcken 6 LandstingsNYTT Nr

7 PATIENTGUIDE 2012 Mina vårdkontakter Med ett konto i Mina vårdkontakter på Internet, kontaktar man enkelt sin sjukvårds- eller tandvårdsmottagning när man själv har tid, dygnet runt. Ett konto i Mina vårdkontakter är kostnadsfritt!

8 INNEHÅLL Om man blir sjuk så fungerar vården Patientavgifter Rättigheter i vården Om man inte är nöjd med vården Sjukresor Graviditet, barn- och kvinnohälsovård...8 Om man har en funktionsnedsättning...9 Liv och hälsa Ung i vården...10 Läkemedel...10 Tandvård Övrigt, A Ö OM man BLIR SJUK SÅ FUNGERAR VÅRDEN Ring alltid vårdcentralen för råd eller vård Man kan ringa dygnet runt. När vårdcentralen är stängd kopplas man till en jourmottagning. Om man behöver vård får man tid hos en sjuksköterska, läkare eller sjukgymnast. Ring 112 om det hänt en olycka Om någon råkat ut för ett svårt olycksfall eller plötslig svår sjukdom ring nödnumret 112. Kontakta vården via Internet Mina vårdkontakter Med ett konto i Mina vårdkontakter på Internet, kan man enkelt kontakta sin sjukvårds- eller tandvårdsmottagning när man själv har tid, dygnet runt. Man får svar inom två arbetsdagar. Med personlig inloggning får man samma säkerhet och sekretess som vid andra kontakter med vården. Mina vårdkontakter finns på länets alla vårdcentraler, sjukhusmottagningar och tandvårdskliniker. Ett konto i Mina vårdkontakter är kostnadsfritt! Läs mer: Välja vårdcentral vårdval Alla som är över 18 år och folkbokförda i Jönköpings län kan fritt välja vårdcentral. Läs mer om vårdvalet i Patientguidens avsnitt Rättigheter i vården och på webbplatsen Avboka eller ändra tid Kontakta alltid mottagningen så snart som möjligt för att avboka eller ändra en besökstid. Då kan någon annan få tiden! Man kan avboka eller ändra sin tid via Internet, (dygnet runt) eller genom att ringa mottagningen under dagtid. Man kan avboka tid via återbudscentralen (dygnet runt). Avboka eller ändra tid till specialistsjukvård Man ska avboka eller ändra tid senast tre hela vardagar (72 timmar) före besöket. Då kan någon annan få tiden. Om man uteblir från ett bokat vårdbesök, avbokar eller ändrar sin tid för sent får man en faktura på patientavgiften. Om man uteblir, avbokar eller ändrar tid till en operation eller inläggning för sent får man en faktura på 300 kronor. Barn och ungdomar under 20 år får en faktura på 100 kronor. Avboka eller ändra tid till övrig vård, till exempel på vårdcentral Man ska avboka eller ändra tiden så snart som möjligt. Då kan någon annan få tiden! Om man uteblir från ett bokat besök får man betala patientavgiften. Barn och ungdomar under 20 år betalar 100 kronor. Råd om vård på Internet På Landstingets webbplats för hälsa, sjukvård och tandvård, 1177.se kan man läsa om sjukdomar, undersökningar, behandlingar, läkemedel och tandvård. Man kan ställa frågor till sjuksköterskor och läkare eller söka bland tidigare besvarade frågor. I Tema barn och föräldrar/barnavdelningen finns tecknade filmer som förbereder barn för undersökningar och behandlingar se ägs av Sveriges landsting och regioner. Giftinformation Giftinformationscentralen svarar på frågor om förgiftningar, telefon , dagtid. Vid akuta giftolyckor ring 112, dygnet runt. Läs mer: Legitimation Man ska alltid visa legitimation vid besök i vården. Personalen måste vara säker på vem man är. Godkänd legitimation är körkort eller SIS-märkta ID-kort. Patientbricka Från och med sommaren 2012 behövs inte längre någon patientbricka vid besök i sjukvården i Landstinget i Jönköpings län. Om man behöver en ny patientbricka fram till dess kontaktar man någon av sjukhusens receptioner. Man måste visa legitimation för att få en patientbricka. Vård på sjukhus Under det första dygnet på sjukhus har man oftast ett samtal med en sjuksköterska. Då planeras vården och insatserna under sjukhusvistelsen samt vilken typ av stöd som kan behövas efteråt. Det man kommer överens om skrivs in i journalen. Vid långvarig vård på sjukhus utses en läkare eller sjuksköterska som ansvarar för behandlingen. När man lämnar sjukhuset har man rätt till utskrivningssamtal med läkare. Om ett barn måste ligga på sjukhus, får någon av föräldrarna vara hos barnet. För att underlätta för den som vårdas på sjukhus finns ett bibliotek där man kan låna böcker, cd-spelare, ljudböcker och musik-cd. Bibliotekarierna kan komma till patientrummet om man har svårt att förflytta sig.man får gärna ta med sin egen cd- eller mp3-spelare till sjukhuset. Vårdplanering Om man har behov av fortsatt vård, omsorg eller rehabilitering efter en sjukhusvistelse görs en vårdplanering. I vårdplaneringen deltar, förutom patienten, en biståndshandläggare från kommunen, en representant från primärvården (vårdcentralen) samt ibland sjukvårdspersonal från vårdavdelningen. Anhöriga är också välkomna att delta. Vid mötet diskuteras vilken fortsatt hjälp man är i behov av och alla nödvändiga kontakter tas. Vårdplanering sker avskilt och tar cirka en timme. Avboka eller ändra tid Kom ihåg att avboka eller ändra tid till specialistsjukvården senast tre hela vardagar (72 timmar) före besöket. Då kan någon annan få tiden. Om man uteblir eller avbokar för sent får man betala en avgift. 2 PATIENTGUIDE 2012

9 Fast vårdkontakt Som patient har man rätt till trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet vid kontakt med vården. Om man har kontakt med många yrkesgrupper inom vården, olika vårdnivåer och vårdgivare kräver det samordning. Hälso- och sjukvården ansvarar för samordningen. Om det behövs eller om man som patient önskar det ska vården utse en fast vårdkontakt som tar över samordningsansvaret. Rehabilitering Rehabilitering handlar om att komma tillbaka till ett så bra liv som möjligt efter sjukdom eller skada. Man kan själv ta kontakt med arbetsterapeut eller sjukgymnast, det behövs ingen remiss. Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin innebär att den som är sjukskriven eller riskerar att bli sjukskriven, tidigt kan få utredning eller behandling för att kunna komma tillbaka till arbete. Garantin omfattar alla mellan 16 och 67 år. Det är läkaren på vårdcentralen som remitterar till behandling. Rehabiliteringsgarantin gäller behandlingar som visat god effekt på långvarig smärta eller lättare/medelsvår depression, ångest och stress. Tystnadsplikt och sekretess Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det innebär att ingen inom vården får lämna ut uppgifter utan att man själv som patient har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom man har eller den behandling man får. Tystnadsplikten gäller alla anställda i Landstinget, även personal som arbetar med annat än vård. Tystnadsplikten gäller även efter anställningens slut. För den som arbetar i Landstinget finns bestämmelser om tystnadsplikten i offentlighets- och sekretesslagen. Den som arbetar hos en privat vårdgivare ska följa reglerna om tystnadsplikt som finns i patientsäkerhetslagen. PATIENTGUIDE 2012 Patientjournalen Patientjournalen är i första hand ett stöd för vårdpersonalen för att kunna ge god och säker vård. I journalen finns uppgifter om vilka kontakter man som patient haft med vården, besök, diagnoser, läkemedel och undersökningar. Det står vem som gjort en viss anteckning och när den är gjord. Det är bara den man har en vårdrelation till som har rätt att läsa journalen. Journalen tillhör Landstinget, men man får läsa den. Om man inte förstår det som står i journalen kan man be någon förklara. Bestämmelser om journaler finns i patientdatalagen. När journalen är datoriserad är det möjligt att spåra vem som läst i den. Man kan spärra uppgifter som man inte vill att alla enheter i vården ska få läsa. Man kan begära att en oriktig uppgift tas bort. Om man har en avvikande mening kan man begära att den förs in i journalen. Vårdnadshavare har inte rätt att spärra barns uppgifter. Med barn menas den som är under 18 år. Allmänfarlig sjukdom Man är enligt lag skyldig att söka vård om man misstänker att man drabbats av en allmänfarlig sjukdom. Hit hör till exempel salmonella, smittsam gulsot (hepatit), tuberkulos, hiv och könssjukdomar som klamydia, gonorré och syfilis. Man är skyldig att lämna uppgifter om vilka personer som smittan kan komma från och vilka man kan ha fört den vidare till. Det kostar inget att få undersökning, vård, behandling och läkemedel för att hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar. Könssjukdom Om man misstänker att man drabbats av en könssjukdom ska man vända sig till någon av Landstingets vårdcentraler, kvinnokliniker, ungdomsmottagningar, sjukhusens mottagningar för sexuellt överförbara sjukdomar (STD-mottagningar) eller en privat läkarmottagning. 3

10 Klamydia Klamydia är den vanligaste könssjukdomen hos både killar och tjejer. Många är smittade utan att veta om det. Om man misstänker att man fått klamydia är det viktigt att man testar sig så att inte smittan sprids vidare. Det måste gå minst tio dagar från att man blev smittad för att testet ska visa om man är smittad eller inte. Beställ klamydiatest via webben eller boka tid för provtagning på mottagning. Det kostar inget att testa sig och få behandling för klamydia. Läs mer: Hiv Hivtest kan göras på vårdcentralen eller på sjukhusets STD-mottagning. Det måste gå tolv veckor mellan ett oskyddat samlag och testet för att det ska visa om man är smittad eller inte. Testet kostar inget. Vissa länder kräver ett skriftligt intyg på att man inte är hivsmittad för att man ska få tillstånd att resa in i landet. Intyg skrivs på sjukhusens STD-mottagning och kostar 250 kronor. PATIENTAVGIFTER Barn och ungdomar under 20 år har fri hälso- och sjukvård. Avgifter på vårdcentralen Besök hos läkare kronor Besök hos annan vårdpersonal kronor Hembesök av läkare kronor Hembesök av annan vårdpersonal... ingen avgift Förnya recept utan läkarbesök kronor Provtagning utan läkarbesök kronor Test och behandling av allmänfarlig sjukdom... ingen avgift Hälsosamtal kronor Tobaksavvänjning... ingen avgift Överviktsstöd, per besök * kronor (* För dig som vill ha hjälp att behandla övervikt och fetma.) Avgifter i specialistsjukvård Första besök hos läkare på specialistmottagning, med remiss från allmänläkare på vårdcentral kronor Besök hos läkare på specialistmottagning, jourmottagning eller akutmottagning * kronor Besök hos annan vårdpersonal på specialistmottagning kronor Test och behandling av könssjukdomar... ingen avgift Förnya recept utan läkarbesök kronor Provtagning utan läkarbesök kronor * Gäller även om man har remiss från läkare på annan specialistmottagning. Avgifter för kvinnohälsovård och barnhälsovård Gynekologisk cellprovtagning kronor Mammografi kronor Graviditetstest kronor Kontroller under graviditeten... ingen avgift Preventivmedelsrådgivning... ingen avgift Besök inom barnhälsovården... ingen avgift Höjda egenavgifter för sjukresor Gäller från 1 januari 2012 l Sjukresa med privat bil: 100 kronor för enkel resa l Sjukresa med taxi: 100 kronor för enkel resa Övriga avgifter Besök på ungdomsmottagning... ingen avgift Intyg... från 250 kronor Intyg för att återfå körkort kronor Enkla intyg, till exempel för mönstring eller som bekräftar diagnosen... ingen avgift Hemsjukvård *... ingen avgift * För att få hemsjukvård ska man vara inskriven i hemsjukvården. Ligga på sjukhus Barn och ungdomar under 20 år samt värnpliktiga... ingen avgift Vuxna, per dygn...80 kronor Efter tio dygn på samma klinik sänks avgiften till 60 kronor per dygn. Man betalar för dagen man skrivs in och alla dagar man varit inlagd på sjukhuset. Man betalar inte för dagen man skrivs ut eller om man haft permission minst tolv timmar under samma dygn. Man får en räkning från Landstinget efter ett par veckor. Vaccinationer För barn Vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet... ingen avgift Vaccinationer ges inom barnhälsovården. Mot HPV Flickor födda (vaccinationserbjudande via brev från Landstinget)... ingen avgift Flickor födda 1999 eller senare (vaccineras i skolan)... ingen avgift Kvinnor födda 1992 eller tidigare (beställer själva tid för vaccination på vårdcentral) * kronor * Kostnad för vaccin tillkommer Läs mer: Mot influensa Länsinvånare över 65 år och vissa riskgrupper... ingen avgift Övriga * kronor * Kostnad för vaccin tillkommer. Övriga vaccinationer Vaccination på vårdcentralen kronor Kostnad för vaccin tillkommer. Vaccination på specialistmottagning kronor Kostnad för vaccin tillkommer. Betalning Landstinget tar bara emot kortbetalning. Om man inte betalar med kort vid besöket får man en faktura med posten som betalas via bankeller plusgiro. Landstinget tar inte ut några extra avgifter för betalning via faktura. Avboka eller ändra tid Specialistsjukvården Om man uteblir från ett bokat besök eller avbokar eller ändrar sin tid senare än tre hela vardagar (72 timmar) före besöket får man en faktura på patientavgiften. Om man uteblir från en operation eller inläggning får man en faktura på 300 kronor. Barn och ungdomar under 20 år får en faktura på 100 kronor. Övriga vårdbesök, till exempel på vårdcentraler Om man uteblir från ett bokat besök får man en faktura på patientavgiften. Barn och ungdomar under 20 år får en faktura på 100 kronor. Språktolk Om språktolk var bokad till besöket och man uteblir eller avbokar så sent att språktolken inte hinner avbokas får man betala 310 kronor i tolkavgift. Högkostnadsskydd för sjukvård, kronor När man betalat kronor i patientavgifter inom en period på tolv månader har man rätt till ett frikort för sjukvård. Då är all sjukvård gratis under resten av de tolv månaderna. Man måste spara och visa sina kvitton för att få ett frikort. Högkostnadsskyddet för sjukvård omfattar inte avgifter för graviditetstest, gynekologisk cellprovtag- 4 PATIENTGUIDE 2012

11 ning, mammografi, inläggning på sjukhus, hälsokontroll, hälsorådgivning, intyg och vaccinationer. Tolk Teckenspråkstolk vid tolkning i vardagslivet... ingen avgift Språktolk vid besök i vården *... ingen avgift * Om språktolk är bokad och man uteblir får man betala 310 kronor i tolkavgift. Sjukvårdsrådgivning i Jönköpings län Om man blir sjuk och behöver råd eller vård ringer man sin vårdcentral dygnet runt! När vårdcentralen är stängd kopplas man till en jourmottagning. Mer information: webbplatsen och väntrumsbroschyren Patientavgifter i vården RÄTTIGHETER I VÅRDEN Vårdval Alla som är över 18 år och är folkbokförda i Jönköpings län har rätt att välja vårdcentral. De vårdcentraler man kan välja mellan är godkända av Landstinget i Jönköpings län. Vårdcentralen kan drivas av Landstinget eller en privat vårdgivare. Alla vårdcentraler som ingår i vårdval har samma regler och avgifter. Vårdvalet innebär att man väljer vårdcentral, inte läkare. Däremot ska den vårdcentral man väljer erbjuda fast läkarkontakt. Man kan byta vårdcentral när som helst och hur ofta man vill. Vårdcentralen kan inte neka att ta emot någon patient. Man kan göra sitt vårdval enkelt via Mina vårdkontakter på Internet. Familjemedlemmar kan välja olika vårdcentraler. Vårdnadshavare väljer vårdcentral åt barn och ungdomar under 18 år. Barnhälsovård (bvc), kvinnohälsovård, familjecentraler, barn och ungdomsmedicinka mottagningar och ungdomsmottagningar ingår inte i vårdvalet. Läs mer: Webbplatsen och väntrumsbroschyren Välja vårdcentral Valfrihet i vården Behöver man akut vård har man rätt att söka vård var som helst, oavsett var i Sverige man befinner dig. Valfriheten gäller även regelbundna kontroller eller pågående behandlingar som man behöver göra under besök på andra orter i Sverige. Det kan vara så att den läkare eller mottagning man vill gå till inte kan ta emot fler patienter. Man har rätt att söka specialistsjukvård i hela landet. Det gäller även vård hos privata specialistläkare som har avtal med ett landsting. För mer omfattande vård, till exempel dagkirurgi eller inläggning på sjukhus, behöver man en valfrihetsremiss från Landstinget i Jönköpings län. Remissen söker man på den klinik där man skulle fått behandling i Jönköpings län. Det är alltid den medicinska bedömningen som avgör om man får en remiss. Valfriheten gäller inte mycket avancerad vård, exempelvis hjärtoperationer och transplantationer. Vårdgaranti Man ska få kontakt med vårdcentralen samma dag man söker hjälp. Man ska erbjudas ett läkarbesök på vårdcentralen inom sju dagar, om man behöver det. Man ska erbjudas ett besök på specialistmottagning inom 90 dagar, om man behöver det. Man ska erbjudas behandling inom 90 dagar, om man behöver det. Vårdpersonalen bedömer behovet av besök och behandling men beslutet tas i samråd med patienten. Tiderna i vårdgarantin räknas från dagen för beslutet om besök eller behandling. Om man själv söker vård direkt på en specialistmottagning räknas tiden från den dag som mottagningen gjort en medicinsk bedömning av begäran om vård. Om vårdcentralen eller sjukhuset inte kan erbjuda besök eller behandling inom garantitiden ska man få hjälp att få vård någon annanstans, så nära hemorten som möjligt. Man kan kontakta sjuk- PATIENTGUIDE 2012 vården för att få veta var och när man kan få vård snabbare. Landstinget står för de merkostnader som ett sjukvårdsbesök på annan ort innebär. Väntetider i vården På finns information om väntetider till undersökningar och behandlingar på de flesta sjukhus i Sverige. Läs mer: Webbplatsen och väntrumsbroschyren Vårdgaranti och valfrihet Rätt att få bra förklaringar Man har rätt att få bra förklaringar om sin sjukdom. Man ska få information om vilka undersökningar som ska göras, vilken vård man ska få och hur man själv kan medverka i behandlingen. Man ska också få veta vilka effekter behandling och läkemedel har och om det finns risk för biverkningar. Det är viktigt att man berättar för läkaren vad man själv vet om sin sjukdom samt vilka läkemedel man tar. Barns rättigheter Barn har samma rätt som vuxna att få bra förklaringar om sin sjukdom eller behandling. Barn som ligger på sjukhus har rätt till undervisning och lek. Föräldrar eller vårdnadshavare har ingen självklar rätt att läsa barnets journal när barnet blivit tonåring. Även när barnet är yngre finns situationer när förälder eller vårdnadshavare inte har rätt att läsa barnets journal, till exempel om det finns misstanke om misshandel eller övergrepp. Man bestämmer själv om sin hälsa Man har rätt att tacka nej till vård som man inte vill ha. Man kan inte kräva att få en viss vård eller undersökning om inte läkaren bedömer att det behövs. Second opinion en andra läkarbedömning Om man har varit hos en läkare och inte är nöjd med läkarens bedömning kan man ha rätt att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion. Man har rätt till second opinion om man har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada eller om diagnosen eller den föreslagna behandlingen kan innebära särskilda risker eller få betydelse för den framtida livskvaliteten. Rätt att läsa patientjournalen Man har rätt att läsa sin journal utom i mycket speciella fall, om läkaren bestämmer det. Man har rätt att skriva av uppgifter ur journalen eller få den kopierad mot en avgift. Förstår man inte det som står i journalen kan man be någon förklara innehållet. Personuppgifter Varje gång man söker vård eller tandvård registrerar Landstinget uppgifter som behövs för att kunna ge god och säker vård. Det är personuppgiftslagen och patientdatalagen som reglerar hanteringen av personuppgifter inom Landstinget. Man har rätt att kostnadsfritt en gång om året få information om vilka personuppgifter en vårdgivare har registrerat. Begäran ska vara skriftlig och undertecknad. Begäran skickas till personuppgiftsansvarig hos vårdgivaren. Landstingsstyrelsen är personuppgiftsansvarig i Landstinget i Jönköpings län: Landstingsstyrelsen, Box 1024, Jönköping. 5

12 Vård utomland Akut och nödvändig vård Om man är tillfälligt utanför Sverige, till exempel vid semester, kan man få akut och nödvändig vård till samma kostnad som invånare i det land där man är. Akut och nödvändig vård är sådan som inte kan vänta till man kommer hem. Planerad vård Man kan ha rätt till ersättning för planerad vård utomlands. Ansökan om ersättning görs till Försäkringskassan. Sjukvård för asylsökande Vuxna asylsökande har rätt till akut sjukvård och tandvård. Asylsökande barn och ungdomar under 20 år har rätt till avgiftsfri hälsooch sjukvård. Alla asylsökande ska helst göra en hälsoundersökning hos läkare på vårdcentral. Det kostar inget. Asylsökande kvinnor som behöver preventivmedel, väntar barn eller vill göra abort kontaktar kvinnohälsovården. Det kostar inget. Asylsökande ska alltid visa LMA-kort vid vårdbesök. Man har rätt till språktolk. Rätt till språktolk Om man har svårt att förstå eller tala svenska har man rätt till språktolk när man besöker vården eller tandvården. Det kostar inget. Man ska säga till före besöket om man behöver tolk. Tolkarna har tystnadsplikt. Rätt till teckenspråkstolk Personer som är döva, dövblinda eller har nedsatt hörsel, som bor eller besöker Jönköpings län, har rätt till teckenspråkstolk för tolkning i vardagslivet, till exempel vid hälso- och sjukvårdsbesök eller arbetsplatsträffar. Det kostar inget. Tolkarna har tystnadsplikt. Längre väntetid än 30 minuter Om man får vänta längre än 30 minuter vid ett planerat besök i hälsooch sjukvården kan man få tillbaka patientavgiften. Det gäller om besöket är bokat minst ett dygn i förväg. Man måste säga till om den långa väntetiden direkt vid besöket. Regeln gäller inte vid akuta besök, planerade operationer eller vid enheter i sjukvården som utför operationer. Regeln gäller inte heller i tandvården. OM MAN INTE ÄR NÖJD MED VÅRDEN Landstinget försöker på olika sätt höja kvaliteten på vården och sättet att arbeta. Alla synpunkter är viktiga för att vi ska bli bättre. Är man inte nöjd med vården eller bemötandet, ska man berätta det. Det bästa är att prata med den man vårdats av eller med ansvarig chef på den enhet man inte är nöjd med. Patientens direktkanal Man kan också vända sig till patientens direktkanal som ser till att man får prata med någon ansvarig i vården för att reda ut det som hänt. Vill man inte själv prata med ansvarig i vården kan patientens direktkanal göra det istället. Patientens direktkanal Höglandets sjukvårdsområde Jönköpings sjukvårdsområde Värnamo sjukvårdsområde Folktandvården PATIENTGUIDE 2012

13 Patientnämnden Patientnämnden är fristående från vården, opartisk och till för att underlätta kontakten mellan patienter, anhöriga och vårdpersonal. Nämnden behandlar ärenden från sjukvård som Landstinget ansvarar för, kommunal äldrevård, tandvård och privata vårdgivare som har vårdavtal med Landstinget. Kontakt: patientnämndens sekreterare Anmäla felbehandling Om man har klagomål på vården eller vill anmäla felbehandling ska man kontakta Socialstyrelsen. Man kan anmäla en person eller en händelse. Man behöver inte veta exakt vad som gått fel för att göra en anmälan. Socialstyrelsen gör en utredning för att ta reda på orsaken till att det blev fel och vad som behöver göras för att det inte ska hända igen. Kontakt: Socialstyrelsen Enskildas klagomål Stockholm Patientförsäkringen Om man drabbas av en skada i samband med hälso- och sjukvård eller tandvård som ett landsting finansierar, kan man i vissa fall ha rätt att få ersättning från patientförsäkringen. Kontakt: LÖF, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Box 17830, Stockholm info@patientforsakring.se Läkemedelsförsäkringen Det finns en försäkring som ersätter oväntade skador som orsakats av läkemedel. Kända biverkningar ersätts om de är ovanligt svåra. Skador genom missbruk av läkemedel ger ingen ersättning. Kontakt: SLF, Svenska Läkemedelsförsäkringen AB Box 17608, Stockholm info@lakemedelsforsakringen.se Mer information: webbplatsen 1177.se/Jonkopings-lan och väntrumsbroschyren Om du inte är nöjd med vården Ändrade regler för sjukresor Gäller från 1 januari 2012 Sjukresa med buss tåg eller privat bil ersätts bara l vid vissa återkommande behandlingar vid länets sjukhus, till exempel dialys och strålbehandling. l vid vård i annat län med specialistvårdsremiss eller vårdgarantiremiss från läkare på något av länets sjukhus. sjukresor Huvudregeln är att man själv ansvarar för att ta sig till och från sjukvård och tandvård. För en del resor kan man få viss ersättning men man betalar alltid en avgift själv (egenavgift) oavsett färdsätt. Om hälsotillståndet gör att man inte kan ta sig till sjukvård eller tandvård på egen hand, erbjuder Landstinget, under vissa förutsättningar, resa med taxi. Man får inte åka med sjukresetaxi till hälsovård, till exempel barnhälsovård, kvinnohälsovård, mammografi, BB-hemvård, vaccinationer och aortascreening. Sjukresa med buss, tåg eller privat bil Sjukresa med buss, tåg eller privat bil ersätts bara: vid vissa återkommande behandlingar vid länets sjukhus, till exempel dialys och strålbehandling. (Behandlande vårdpersonal kan berätta om en behandling ger rätt till sjukreseersättning.) vid vård i annat län med specialistvårdsremiss eller vårdgarantiremiss från läkare på något av länets sjukhus. Egenavgift för sjukresa med buss eller tåg är 20 kronor för enkel resa. Egenavgift för sjukresa med privat bil är 100 kronor för enkel resa. Sjukresa med taxi Om hälsotillståndet gör att man inte kan ta sig till sjukvård eller tandvård på egen hand och ingen närstående kan hjälpa till, erbjuder Landstinget under vissa förutsättningar, resa med taxi. Behandlande vårdpersonal bedömer om man har rätt till sjukresa med taxi och intygar på vårdkvittot eller reseintyget att hälsotillståndet kräver taxiresa. Taxin till vården ska beställas via beställningscentralen, senast klockan en vardag i förväg. Akuta resor kan beställas dygnet runt. Egenavgift för sjukresa med taxi är 100 kronor för enkel resa. Sjukresa med Linken till Universitetssjukhuset i Linköping Den som har rätt att åka taxi till vården och har en vårdgarantiremiss eller specialistvårdsremiss till Universitetssjukhuset i Linköping åker med Linken. Den som skriver remissen anger om man har rätt till sjukresa med taxi till första besöket och därmed kan resa med Linken. Linken kör två tur- och returresor varje vardag. Ring först närmaste sjukreseenhet för att få ett bokningsnummer och sedan beställningscentralen, för att boka plats, senast klockan 16 en vardag i förväg. Egenavgiften för enkel resa är 100 kronor. Ersättning för följeslagare Om man av hälsoskäl behöver ha med en följeslagare vid sjukresa till vården ska behandlande vårdpersonal intyga det på vårdkvittot eller reseintyget. Barn och ungdomar under 18 år får alltid ha med en följeslagare. Det behövs inget intyg. Högkostnadsskydd för sjukresor Högkostnadsskyddet för sjukresor är kronor. Det betyder att man inte behöver betala mer än kronor i egenavgifter för sjukresor inom en period på tolv månader. Man får räkna in egenavgifter för resor inom Jönköpings län samt resor utanför länet när man fått en specialistvårds- eller vårdgarantiremiss. När man betalat den sista egenavgiften ska man ansöka om frikort. Frikortet, som är personligt, gäller under resten av tolvmånadersperioden. En familj med flera barn under 18 år får räkna samman egenavgifterna för barnens sjukresor. Frikortet för barn gäller alla barn som är under 18 år i en familj. PATIENTGUIDE

14 Landstingets sjukreseenheter Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Mer information: webbplatsen 1177.se/Jonkopings-lan och väntrumsbroschyren Sjukresor GRAVIDITET, BARN- OCH KVINNOHÄLSOVÅRD Graviditetstest och inskrivning Graviditetstest kan göras inom kvinnohälsovården eller på ungdomsmottagningen. Testet kostar inget för ungdomar under 20 år. För övriga kostar det 100 kronor. Graviditetstest kan också köpas på apotek. Man ska kontakta kvinnohälsovården för att skriva in sig och för att ha ett hälsosamtal hos barnmorska så snart man vet att man är gravid. Kvinnohälsovård när man är gravid Inom kvinnohälsovården arbetar barnmorskor och läkare. De kontrollerar att allt är normalt för den gravida kvinnan och fostret under graviditeten. Barnmorskan hjälper föräldrar att förbereda sig inför förlossningen och ordnar föräldrarträffar. Fosterdiagnostik Alla gravida får information om den fosterdiagnostik som erbjuds i Jönköpings län vid hälsosamtalet i graviditetens början. All fosterdiagnostik är frivillig. Blodprov och tidigt ultraljud (KUB) är en metod för att beräkna sannolikheten för Downs syndrom. Om sannolikheten är hög kan ett fostervattenprov göras i graviditetsvecka Alla gravida erbjuds en ultraljudsundersökning i graviditetsvecka för att kontrollera om det är flera foster, se var moderkakan sitter och för att beräkna när barnet ska födas. Fostervattenprov kan göras efter graviditetsvecka 15 för att upptäcka kromosomavvikelser eller vissa allvarliga ärftliga sjukdomar. BB och BB-hemvård Vid en normal förlossning åker mamma och barn oftast hem inom två dygn. BB-personal håller kontakt med familjen genom telefonsamtal och bokar in ett återbesök till BB-hemvård inom tre till fem dagar. Föräldragrupper Under graviditeten och under barnets första år erbjuds föräldrar att delta i föräldragrupper på kvinnohälsovården och barnhälsovården. Barnhälsovård Inom barnhälsovården arbetar sjuksköterska, psykolog och läkare. Barnhälsovården erbjuder hälsoundersökningar och vaccinationer till barn mellan 0 och 6 år, samt föräldrastöd, individuellt och i grupp. Alla förstagångföräldrar erbjuds ett hälsosamtal. Familjecentraler Familjecentralen är en mötesplats för småbarnsfamiljer. Där finns kommunens öppna förskola, individ- och familjeomsorg samt landstingets kvinno- och barnhälsovård samlade under ett tak. Familjecentraler finns i Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd och Vetlanda och inom Jönköpings kommun; Dalvik, Gränna, Huskvarna, Norrahammar, Råslätt, Tenhult, Väster samt Öxnehaga och Österängen. Höjda högkostnadsskydd Gäller från 1 januari 2012 l Högkostnadsskyddet för sjukvård: kronor. l Högkostnadsskyddet för sjukresor: kronor. l Högkostnadsskyddet för läkemedel: kronor. Barnlöshet Efter två års ofrivillig barnlöshet kan par söka hjälp för att göra en utredning. Man kontaktar kvinnokliniken eller kvinnohälsovården. Preventivmedel Kvinnohälsovården och ungdomsmottagningar erbjuder kostnadsfri rådgivning, undersökning och utprovning av preventivmedel. Man betalar själv kostnaden för preventivmedlet. Landstinget betalar en del av kostnaden för preventivmedel för ungdomar under 20 år. Vid kontroll hos barnmorska efter förlossning erbjuds alltid preventivmedelsrådgivning. Hälsokontroller för kvinnor De allvarliga sjukdomarna livmoderhalscancer och bröstcancer är lättare att behandla om de upptäcks tidigt. Kvinnor i Jönköpings län kallas därför regelbundet till undersökningarna gynekologisk cellprovtagning och mammografi. Gynekologisk cellprovtagning Kvinnor i Jönköpings län som är mellan 23 och 50 år kallas var tredje år till gynekologisk cellprovtagning. Kvinnor mellan 51 och 60 år kallas vart femte år. Undersökningen kostar 100 kronor. Om tiden inte passar kan man enkelt boka om den via Landstingets webbplats, På webbplatsen finns också en film om cellprovtagning. Mammografi Kvinnor i Jönköpings län som är mellan 40 och 74 år kallas till mammografi vartannat år. Mammografi kostar 100 kronor. Vaccination mot HPV (humant papillomvirus) Kvinnor födda 1992 eller tidigare som vill vaccinera sig mot HPV (ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer), kan beställa tid för vaccination på vårdcentralen. Man får själv betala vaccinationen och den ingår inte i högkostnadsskyddet. Yngre flickor får kostnadsfri vaccination mot HPV. Läs mer under rubriken "Ung i vården". Val av vårdgivare inom kvinnohälsovård och kvinnosjukvård Personalen ska så långt det är möjligt utforma och genomföra vården i samråd med patienten. Men det är det medicinska tillståndet som avgör vilken vård man får. Man kan alltid komma med önskemål, men kan inte bestämma vem man ska blir undersökt, vårdad eller behandlad av. Man har rätt att tacka nej till den vård som erbjuds. All vård som ges med stöd av hälso- och sjukvårdslagen är frivillig. Mer information: webbplats, och webbplatsen Tema gravid Abortrådgivning Kvinnor som funderar på abort kan kontakta kvinnohälsovården, ungdomsmottagningen eller sjukhusens kvinnokliniker. Det finns möjlighet att tala med en kurator. 8 PATIENTGUIDE 2012

15 OM MAN HAR EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING Om man har en funktionsnedsättning har man rätt att få vård och stöd från Landstinget. Det står i hälso- och sjukvårdslagen. Information om stöd vid funktionsnedsättning kan man få från habiliteringscentrum, sjukvårdens kuratorer eller Landstingets LSS-handläggare. Lagen om stöd och service, LSS Det finns en särskild rättighetslag, Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta, lagen förkortas LSS. Den gäller för personer som behöver mycket stöd och hjälp. De största grupperna som omfattas av lagen är utvecklingsstörda och hjärnskadade personer. Lagen gäller även vissa patienter med psykiska eller kroniska sjukdomar. Landstinget har skyldighet att avgiftsfritt ge rådgivning och personligt stöd, som går utöver vanlig sjukvårdande behandling, till de grupper som omfattas av lagen Hjälpmedel Landstinget lånar ut hjälpmedel som kan underlätta vardagen om man har en varaktig funktionsnedsättning. Vissa hjälpmedel är kostnadsfria, andra betraktas som egenvård och bekostas av den enskilde. Hjälpmedlen ska återlämnas när de inte behövs längre. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder, audionomer och synpedagoger är exempel på yrkesgrupper som har rätt att skriva ut hjälpmedel efter att det gjorts en bedömning av behovet. Synhjälpmedel Syncentralen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping provar ut hjälpmedel till den som har en synnedsättning. Man behöver remiss från ögonläkare. Glasögon för barn Barn under åtta år får upp till 700 kronor i bidrag till glasögon. Det behövs recept från läkare. Barn mellan åtta och tolv år kan få bidrag om de får medicinsk behandling hos ögonläkare. Hörhjälpmedel Man behöver remiss till audionommottagningen (hörcentralen) för att få en hörapparat utprovad. Utprovningen görs efter att det gjorts en bedömning av behovet. Man betalar alltid en viss avgift själv, egenavgift. Den är på 500 kronor. Barn och ungdomar betalar ingen egenavgift. Diabetes- och stomihjälpmedel Sjuksköterskan eller stomiterapeuten beställer hjälpmedel till den som har diabetes, stomi eller inkontinens. Hjälpmedlen skickas hem och är kostnadsfria. Ortopedtekniska hjälpmedel Man behöver remiss för att få ortopedtekniska hjälpmedel som till exempel ortoser, proteser eller ortopediska skor. Teckenspråkstolk Om man är döv, dövblind eller har nedsatt hörsel, och bor eller besöker Jönköpings län, har man rätt till teckenspråkstolk för tolkning i vardagslivet. Det kan vara vid besök i hälso- och sjukvården, arbetsplatsträffar eller kontakter med myndigheter. Det kostar inget. Tolkarna har tystnadsplikt. Kontaktuppgifter tolkcentralen: Telefon , fax , texttelefon , bildtelefon måndag , tisdag och torsdag jonkoping.tc@sip.omnitor.se eller Webbplatsen erbjuder några filmer på teckenspråk, och fler är på gång. Taltidningar Jönköpings läns taltidning Tidningen är till för den som är synskadad och innehåller information, levande reportage och utvalda nyheter från hela länet och kommer kostnadsfritt varje vecka på cd-skiva i DAISY-format. Kontakt: Jönköpings Läns Taltidning, Box 1029, Jönköping, , taltidningen@lj.se, LandstingsNytt på daisy-skiva LandstingsNytt på daisyskiva skickas kostnadsfritt hem till länsbor som fått en daisyspelare utskriven. LandstingsNytt kommer ut fyra gånger per år. Mer information: , informationsavdelningen@lj.se Taltjänst Taltjänst ger stöd och hjälp till den som har röst- eller talsvårigheter vid exempelvis möten med myndigheter. Taltjänst erbjuder talstöd, taltolkning, taltydning, skriv- och lässtöd och telefonstöd. Taltjänst är kostnadsfri och tolkarna har tystnadsplikt. Ingen remiss behövs. Kontakta taltjänst: , måndag torsdag klockan eller måndag fredag klockan 8 12, besöksadress Habiliteringscentrum, hus M4, Länssjukhuset Ryhov. Teletal Teletal är en kostnadsfri och rikstäckande tjänst där man får stöd av en tredje person i samtalet. Man behöver inte boka tjänsten och inte ha något särskilt tillstånd. Kontakt: Telefon vardagar 8-20, helger Mer information: Webbplatsen LIV OCH HÄLSA Hjälp att förändra sina levnadsvanor Man mår bättre med goda levnadsvanor. Vårdcentralen kan ge råd och stöd om man vill motionera regelbundet, gå ner i vikt, dricka mindre alkohol eller sluta röka eller snusa. Många vårdcentraler erbjuder hälsosamtal som visar på frisk- och riskfaktorer i livet. Vårdcentralen bjuder in alla 40-, 50- och 60-åringar till ett hälsosamtal. Sluta röka eller snusa Landstingets tobaksavvänjare är specialutbildade för att hjälpa den som vill sluta röka eller snusa. Mer information: vårdcentralen, Sluta-röka-linjen , webbplatsen och välj Rökfri HPV-vaccination Flickor födda erbjuds gratis vaccination mot humant papillomvirus, HPV. När det är dags att boka tid får man ett brev hemskickat. Tveka inte när brevet kommer boka tid direkt via Mina vårdkontakter! Om hälsa, sjukvård och tandvård på teckenspråk Information om Landstingets regler och rättigheter finns på Landstingets webbplats välj teckenspråk i övre menyn. PATIENTGUIDE

16 Läsa om levnadsvanor på Internet Man kan göra mycket själv för att bevara hälsan och förebygga sjukdom. På webbplatsen Tema Liv och hälsa kan man få många bra tips och råd. Fysisk aktivitet på recept (FAR) Motion har många positiva effekter, både på hälsa och sjukdom. Man kan få ett recept på motion eller annan fysisk aktivitet utskrivet när man är hos sin läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast. Det kan vara i stället för eller som ett komplement till ett recept på läkemedel. UNG I VÅRDEN Alla som är under 20 år har rätt till avgiftsfri hälso- och sjukvård och tobaksavvänjning. Man har rätt till avgiftsfri tandvård till och med det år man fyller 19 år. Det gäller hos Folktandvården och privata tandläkare som är medlemmar i Jönköpings läns privattandläkarförening. Ungdomsmottagning På ungdomsmottagningen är inga frågor för små eller oviktiga. Man kan få hjälp med allt från preventivmedel till relationsproblem. Alla som arbetar på ungdomsmottagningen har tystnadsplikt. Besöken kostar inget. Ungdomsmottagningen är till för tjejer och killar från 13 år och upp till 25 år på vissa orter. Läs mer: Webbplatsen Landstingets webbplats för unga, BUP barn- och ungdomspsykiatriska kliniken BUP bedömer, utreder och behandlar barn och unga upp till och med 17 år som mår psykiskt dåligt. Mottagningar finns på länets tre sjukhus. Vaccination mot HPV (humant papillomvirus) Landstinget erbjuder alla flickor födda gratis vaccination mot HPV, humant papillomvirus (ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer). Vaccinationerna startade i januari 2012 och kommer att pågå under två år. Vaccinationen sker på länets barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. De äldsta flickorna vaccineras först. När det blir dags att boka tid får man ett brev hem med erbjudande om vaccination. Flickor födda 1999 eller senare vaccineras i skolan. Vaccinationen ges av skolsköterskan när man går i årskurs 5 6. Kvinnor födda 1992 eller tidigare som vill vaccinera sig, kan beställa tid för vaccination på vårdcentralen. Man får betala vaccinationen själv och den ingår inte i högkostnadsskyddet. Könssjukdomar Man ska testa sig direkt om man misstänker att man fått en könssjukdom så att smittan inte sprids vidare. Man kan vända sig till ungdomsmottagningen, någon av Landstingets vårdcentraler, kvinnokliniker, sjukhusens mottagningar för sexuellt överförbara sjukdomar (STD-mottagningar) eller en privat läkarmottagning. Det kostar inget att testa sig och få behandling för en könssjukdom. Klamydia är den vanligaste könssjukdomen hos både killar och tjejer. Man ska testa sig direkt om man misstänker att man fått klamydia så att smittan inte sprids vidare. Man kan vara smittad utan att märka det. Det måste gå minst tio dagar från att man blev smittad för att testet ska visa om man är smittad eller inte. Beställ klamydiatest via webben eller boka tid för provtagning på mottagning. Det kostar inget att testa sig och få behandling för klamydia. Läs mer: Frisktandvård Frisktandvård är ett erbjudande om tandvård till fast pris i tre år från året man fyller 20. Ger friska och hela tänder och chans att hålla koll på sina tandvårdskostnader. Läs mer: Mer information: Landstingets webbplats för unga, och LÄKEMEDEL Högkostnadsskydd för läkemedel De allra flesta läkemedel som man får på recept ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Det innebär att man högst behöver betala kronor per år. Apotek kan byta ut läkemedlet Läkemedel som man får på recept ska bytas ut mot det billigaste, likvärdiga läkemedlet. Läkemedelsverket bestämmer vilka läkemedel som får bytas ut. Man kan få köpa det dyrare läkemedlet om man betalar mellanskillnaden. Om det finns medicinska skäl till det kan den som skriver ut receptet bestämma att läkemedlet inte får bytas ut. Fysisk aktivitet på recept (FAR) Motion har många positiva effekter, både på hälsa och sjukdom. Man kan få ett recept på fysisk aktivitet utskrivet när man är hos sin läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast. Det kan man få i stället för, eller som ett komplement till ett recept på läkemedel. Recept och läkemedel i Mina vårdkontakter Om man valt e-legitimation som inloggning i Mina vårdkontakter kan man se sina recept, uthämtade läkemedel och sitt högkostnadsskydd. Mer information om läkemedel Landstingets webbplats för hälsa, sjukvård och tandvård Läkemedelsupplysningen , vardagar kl Läkemedelsverkets webbplats, Apotek Vårdcentralen TANDVÅRD Folktandvården erbjuder barn och vuxna allmäntandvård vid kliniker i länet samt specialisttandvård vid Odontologiska Institutionen. Inom barn och ungdomstandvården gäller fritt val av vårdgivare. Akut tandvård Om man får akuta besvär med sina tänder ska man ringa sin folktandvårdsklinik. När kliniken är stängd kopplas man till en jourmottagning eller telefonsvarare för mer information. Avgifter Barn och ungdomar har avgiftsfri tandvård till och med det år de fyller 19 år. Vuxna betalar avgift enligt tandvårdstaxan. Den är densamma på alla folktandvårdskliniker i Jönköpings län. Man har rätt att få läsa taxan. Man kan begära kostnadsförslag för hela behandlingen i förväg. Tandvårdsstöd Tandvårdsstödet gäller från och med det år man fyller 20 år. Tandvårdsstödet består av två delar, tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd. 10 PATIENTGUIDE 2012

17 Tandvårdsbidrag Den 1 juli det år man fyller 20 år får man ett tandvårdsbidrag insatt på ett konto hos Försäkringskassan. Tandvårdsbidraget kan användas som en del av betalningen för tandvård hos den tandläkare eller tandhygienist man själv väljer. Om man är mellan 20 och 29 år eller äldre än 75 år får man ett tandvårdsbidrag på 300 kronor per år. Alla andra vuxna får ett tandvårdsbidrag på 150 kronor per år. Högkostnadsskydd för tandvård För varje tandvårdsbehandling som ingår i högkostnadsskyddet finns ett referenspris som ersättningen beräknas utifrån. Tandläkare måste inte följa referenspriset. De kan välja att ta ett högre eller lägre pris. Om tandvårdsmottagningens pris är högre än referenspriset är det bara referenspriset som får räknas in i högkostnadsskyddet. Man står själv för tandvårdskostnader som har ett referenspris på upp till kronor. Sedan får man ersättning för 50 procent av kostnader med ett referenspris mellan och kronor 85 procent av kostnader med ett referenspris över kronor. Läs mer: Frisktandvård Frisktandvård innebär att man gör ett avtal med sin folktandvårdsklinik om en fast årlig avgift för sin tandvård. Då vet man i förväg vad tandvården kommer att kosta. Hur mycket man får betala beror på vilket tandvårdsbehov kliniken bedömer att man har. Tandvårdsbidraget kan användas som delbetalning. Läs mer: Om man uteblir från ett besök och inte har avbokat, eller avbokar sent får man betala. Vuxna betalar en avgift beroende på hur lång tid som var bokad för besöket. Barn och ungdomar betalar 100 kronor. Tandvård till samma avgift som sjukvård Tandvård för äldre och funktionshindrade Personer som behöver personlig omvårdnad större delen av dygnet kan få munhälsan bedömd utan kostnad. Man kan också få nödvändig tandvård till samma avgift som sjukvård. Avgiften räknas in i högkostnadsskyddet för sjukvård. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Ibland kan tandvård vara en nödvändig del av en medicinsk behandling. Då betalar man samma avgift som för sjukvård. Behandlande läkare avgör om tandvård behövs och skriver i så fall en remiss till tandvården. Avgiften räknas in i högkostnadsskyddet för sjukvård. Mer information: Folktandvårdens webbplats, webbplatsen Frisktandvård Tandvård till fast pris i tre år från året man fyller 20 år. Avboka eller ändra tid till Folktandvården Kontakta kliniken minst ett dygn före besöket (24 timmar) för att avboka eller ändra en tid. När kliniken är stängd kan man avboka eller ändra tid dygnet runt via Mina vårdkontakter på Internet: PATIENTGUIDE

18 övrigt, a ö Anhörigstöd Om man har en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning kan man få anhörigstöd. Det kan handla både om ekonomiskt stöd och avlastning. Socialtjänsten svarar på frågor om anhörigstöd. Anhörigvårdare kan få närståendepenning från Försäkringskassan. Biobankslagen Vid besök i vården kan man behöva lämna prov. Om provet ska sparas längre tid än två månader sparas det i en biobank. Provet sparas för att man ska kunna få bra vård i framtiden. Forskare kan också använda provet i forskning. Biobankslagen säger att man ska informeras och ge sitt samtycke till att prover sparas. E-post till hälso- och sjukvården Som patient har man ingen ovillkorlig rätt att få svar via e-post från sjukvården. Det beror på att Landstinget inte kan garantera sekretessen. Vårdpersonalen bedömer om man kan få svar via e-post och vilka uppgifter som i så fall kan finnas med. Mina vårdkontakter är ett bekvämt och säkert sätt att kontakta vården via Internet. Läs mer: webbplatsen Ge blod rädda liv! Sjukhusen behöver alltid blodgivare. Att ge blod tar 30 minuter och kan rädda en annan människas liv! Nästan alla friska kvinnor och män mellan 18 och 60 år som väger minst 50 kilo kan bli blodgivare. Kvinnor kan ge blod tre gånger per år och män fyra gånger per år. Läs mer: Webbplatsen geblod.nu. Återbud till blodgivning lämnas på Blodcentraler Eksjö Hestra Företagshälsovård Gislaved Jönköping Nässjö Tranås Vetlanda Värnamo Hemsjukvård Hemsjukvården utför sjukvårdsinsatser i hemmet dygnet runt till den som behöver sjukvård under en sammanhängande tid och som av medicinska skäl inte kan ta sig till vårdcentralen. På så sätt kan även den som har stort behov av sjukvård bo kvar hemma. Inom hemsjukvården arbetar distriktssköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. För att få hemsjukvård krävs en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal. Hemsjukvården är avgiftsfri för den som är inskriven i hemsjukvården. En del av sjukvårdsuppgifterna kan man kanske klara själv, till exempel att ta sitt läkemedel eller använda teknisk utrustning. Läkaren och distriktssköterskan bedömer vad man själv kan ta ansvar för och vad sjukvården ska ansvara för. Mer information: distriktssköterskan Jobba i Landstinget Landstinget är mer än hälsa, sjukvård och tandvård. I Landstinget finns mer än hundra olika yrken. Läs mer: webbplatsen Kontaktuppgifter till Landstinget Webbplatserna och Blå sidorna i telefonkatalogen Webbplatsen rubriken Kommun & Landsting Katalogerna Din Del och Lokaldelen Lagen Lex Maria Enligt lagen Lex Maria ska vårdpersonal i ett landsting, region eller en kommun anmäla till Socialstyrelsen om en patient drabbats av eller riskerat att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom i samband med en undersökning, vård eller behandling. Som patienten ska man få information om att anmälan har gjorts och ges möjlighet att beskriva vad som hänt. Lagen Lex Sarah Lex Sarah är en bestämmelse i Socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Medicinsk fotvård För att få medicinsk fotvård krävs remiss från en läkare som styrker behovet. Medicinsk fotvård räknas som sjukvårdande behandling och ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård. Organdonation Om man vill donera organ och vävnader efter sin död, är det viktigt att man talar om det medan man lever. Det gör man genom att anmäla sig till Donationsregistret, berätta för sina närstående och fylla i ett donationskort. Läs mer: Politiker styr Landstinget Landstinget är en demokratisk organisation som styrs av 81 folkvalda politiker. Politikerna utgör tillsammans landstingsfullmäktige som är Landstingets högsta beslutande instans. Landstingsfullmäktige bestämmer ramarna för verksamheten. Landstingsstyrelsen ser till att landstingsfullmäktiges beslut genomförs. Via webbplatsen politik hittar man sina landstingspolitiker och kan läsa om vad som står på den politiska agendan. Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan finns på länets tre sjukhus och erbjuder andligt stöd. Det sker i samverkan med Svenska kyrkan och Sveriges frikyrkosamråd. Sjukhuskyrkan kan förmedla kontakt med andra trossamfund och religioner. Webbplatsen På Landstingets webbplats, finns nyheter och information om kultur och utbildning som Landstinget ansvarar för. Man kan också läsa om forskning och utveckling inom Landstinget. På webbplatsen finns adresser och telefonnummer till Landstingets verksamheter, platsannonser och kontaktuppgifter. Webbplatsen är tillgänglighetscertifierad av Funka.Nu se sjukvårdsrådgivning på Internet Det mesta man behöver veta om hälsa, sjukvård och tandvård samlat på en webbplats! Ställ frågor anonymt och få svar från läkare och sjuksköterskor. Hitta kontaktuppgifter till länets sjukvårdsoch tandvårdsmottagningar. 12 PATIENTGUIDE 2012

19 Att bli deprimerad tillhör inte normalt åldrande. Därför är det viktigt att äldre utreds och behandlas mot en konstaterad depression. Depression är den vanligaste formen av psykisk ohälsa hos äldre. Och den riskerar att bli allvarlig om den inte behandlas. Åldern i sig har ingen betydelse för att drabbas av depression. Men med stigande ålder drabbas man av fler förluster och det ökar risken. Det kan vara anhöriga och vänners bortgång, egna sjukdomar som minskar självständigheten eller att inte träffa sina barnbarn. Depressioner hos äldre kan vara maskerade i andra uttrycksformer än oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Det är inte säkert att vare sig patient, anhörig eller doktorn först inser att det handlar om en depression, säger Katarina Stolt-Simfors, distriktsläkare i Jönköping. Kroppsliga besvär kan vara helt dominerande. Det är vanligt med värk, magbesvär, yrsel och en stark oro för obehag från hjärttrakten. Hjärtklappning, men även en känsla av att hjärtat beter sig på alla möjliga sätt som väcker ångest. Om resultaten av kroppsliga kontroller är prima, men patienten mår uselt ska man tänka depression, säger Katarina. Andra symtom kan vara: Minnesstörningar. (Ofta får den som drabbas en oerhörd skräck för att det är demens. Men depression kan ge minnesstörningar). Misstänksamhet mot omgivningen. Ökad alkoholkonsumtion ökar risken för depression, liksom även en liten stroke. Nedstämdhet motverkas med rörelse och att träffa folk. På Gun Tingsviks gympa deltar bland andra Kerstin, Gertrud, med rollatorn, och Maybritt. Äldres depression Här är varningstecknen Gå och handla Alla blir deppiga ibland. Vid diagnosen depression ska man vara nedstämd i minst två veckor. I depressionens karaktär ligger att man får svårt att komma igen, tappar sociala kontakter och nöjet i dagliga sysslor. Det är viktigt att ha ett socialt nätverk och fritid utanför hemmet för att må bra. Att gå och handla en gång om dagen och heja på lite folk man känner är läkande, liksom att få passa eventuella barnbarn. Äldre med depression behandlas med likadana läkemedel och samma typer av terapi som yngre. Det finns bra mediciner mot depression, som inte är vanebildande, säger Katarina. Det är viktigt att ta medicinen under en längre period, minst sex månader, för att minska risken för återfall. Människor med återkommande depressioner bör ta en liten dos antidepressiva hela tiden, som vaccinering mot att bli dålig igen, eftersom varje återfall tycks bli mer svårbehandlat. Medicineringen kan bli livräddande. Män över 65 år är den grupp i samhället som begår mest självmord. Andelen har inte minskat på senare år, som den har gjort i nästan alla andra grupper. Över 85 år fördubblas självmordsrisken för både kvinnor och män. Om du hör någon över 85 år yppa tankar om självmord är det viktigt att ta tag i det. I denna åldersgrupp förverkligas ofta tankarna. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN WERNER Remissfri behandling Du behöver inte ha en remiss för att träffa en sjukgymnast. Valfriheten gäller för alla sjukgymnaster, både de som arbetar på Landstingets vårdenheter och de som arbetar på privata mottagningar. Mer om vad remissfriheten innebär kan du läsa på som drivs av Sjukgymnastförbundet. Ju fortare en person med ryggvärk får sjukgymnastisk behandling, desto större är möjligheten att bli bra. Enligt Sjukgymnastförbundets beräkningar skulle vart tionde läkarbesök för smärta och problem i rygg och ben kunna slussas direkt till sjukgymnast. Spira prisades Kulturhuset Spira vann tre av fyra priser när Jönköpings stadsbyggnadspris delades ut i januari. Spira fick stora stadsbyggnadspriset och prisades för den fina miljön både inuti och utanför huset samt för att god arkitektur går hand i hand med tillgänglighet för människor med olika funktionsnedsättningar. Ett utdrag ur juryns motivering: "Med sin organiska spiralform, sin glastäckta fasad och sin spännande färgsättning utgör Spira ett mycket värdefullt tillskott i stadsbilden vid Munksjön och centrala Jönköping. Gislaveds vårdcentrum byggs om Gislaveds vårdcentrum ska byggas om för 55 miljoner kronor. Dels för att få bättre arbetsmiljö på vårdcentralen, dels för att få plats för en familjecentral. Det finns många arbetsmiljöbrister på Gislaveds vårdcentrum, det är lyhört, dålig ventilation, lutande golv och mögellukt. Den planerade om- och tillbyggnaden berör vårdcentral, familjecentral samt barnoch ungdomsmedicinsk mottagning. Vi är fantastiskt glada, säger Margareta Strindhall, verksamhetschef i Gislaved. Lokalerna har varit undermåliga i många år. Detta blir en jättefin möjlighet för invånarna och medarbetarna. Vi ser fram emot funktionsdugliga lokaler och möjligheten att arbeta teambaserat. LandstingsNYTT Nr

20 LÄKEMEDEL För din egen trygghet se till att du alltid får en aktuell läkemedelslista med dig hem när du har träffat doktorn. Ta dina mediciner enligt vårdens läkemedelslista, inte efter listan mina sparade recept du får på apoteken. VÄLJ RÄTT LISTA när du tar dina mediciner Ann-Charlotte Mattsson Björn Westerlind Alla som står på kontinuerlig behandling med läkemedel ska få en läkemedelslista med sig hem från läkarbesöket eller sjukhusvistelsen, säger Ann-Charlotte Mattsson, apotekare i vården. Ta med dig vårdens lista till apoteket och be dem stryka läkemedel i mina sparade recept som du inte använder längre. Då minskar risken att du tar fel mediciner. Det är bara med ditt samtycke som apoteken kan stryka giltiga recept. Vårdens läkemedelslista visar de mediciner du ska ta. Apotekens mina sparade recept innehåller alla mediciner du har möjlighet att göra uttag av. Äldre och läkemedel Läkemedel kan ge bättre hälsa och högre livskvalitet långt upp i åldrarna. Men riskerna med läkemedel ökar, särskilt över 75 år. Det finns flera skäl till det. Nästan inga mediciner är utprovade på äldre människor. Därför är kunskapen sämre om hur den åldrande kroppen reagerar på de verksamma substanserna i läkemedlen. Både åldrandet och sjukdomar minskar leverns och njurarnas förmåga att utsöndra läkemedel ur kroppen. Även om varje enskilt läkemedel är bra kan de tillsammans ge biverkningar. Behandlingens sammantagna nytta blir tveksam. att skydda mot framtida insjuknande, exempelvis blodtrycks- och kolesterolsänkande medel. Det kan vara dags att omvärdera läkemedel som du tagit länge. Kanske är de inte lika nödvändiga i 80-årsåldern som i 60-årsåldern. Ställ frågor till doktorn. Ska jag fortsätta att ta den förebyggande medicinen? Kan läkemedlet ge biverkningar som försämrar min livskvalitet? Substansen viktigast Risken för fel ökade när apoteken fick rätt att byta ut vissa läkemedel, som läkaren har skrivit ut mot ett billigare men likvärdiga alternativ. Risken finns att en person tar två likadana mediciner av olika märken mot samma åkomma. Det kan orsaka oönskade biverkningar. Råd för att undvika fel: Följ vårdens läkemedelslista. Fråga på apoteket om namnet på medicinen inte stämmer med det namn som står på vårdens läkemedelslista. Kolla substansnamnet, som står med mindre bokstäver på utsidan av förpackningen. Det är sällan samma som försäljningsnamnet som läkemedelsbolaget har valt. Varning för sömnmedel Den åldrande hjärnan blir känsligare för vissa läkemedel. De kan ge biverkning som lättare minnesstörningar eller förvirring. Det gäller exempelvis mediciner mot täta urinträngningar, sömnmedel, lugnande och vissa klådstillande medel. I dagsläget har vi störst problem med Propavan, ett sömnmedel som kan ge dagtrötthet eller muskelstelhet alternativt restless legs på grund av att läkemedlet påverkar dopaminsystemet i hjärnan, säger Björn Westerlind, geriatriker på Länssjukhuset Ryhov. När doktorn skriver ut sömnmedel ska de normalt bara användas vid behov och maximalt två veckor i sträck. Många vanliga läkemedel tas för 20 LandstingsNYTT Nr