MILJÖ OCH HÄLSA I LUNDS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖ OCH HÄLSA I LUNDS KOMMUN"

Transkript

1 MILJÖ OCH HÄLSA I LUNDS KOMMUN

2 INNEHÅLL MILJÖ OCH HÄLSA I LUNDS KOMMUN en uppföljande enkät 3 SAMMANFATTNING 4 MATERIAL OCH METOD 5 RESULTAT 1 HÄLSA Hälsa allmänt Allergi, överkänslighet och astma Rökning 14 2 MILJÖ Miljö utomhus Miljö inomhus Miljö på arbetsplatsen Synpunkter i enkätsvaren 24 3 BOSTADSOMRÅDEN Miljön i bostadsområden Utomhusbesvär Inomhusbesvär 40 4 KOMBINERADE ENKÄTFRÅGOR Har du allergi? mot överkänslighet i luftvägarna Har du allergi? mot olika slags bevärsorsaker inomhus Bilavgaser utomhus mot olika angivna besvär Industriutsläpp i luften mot olika angivna besvär Hur bor du? mot olika upplevda besvär inomhus Bostadens byggnadsår mot upplevda problem inomhus Slag av ventilation mot upplevda problem inomhus Finns tillluftsdon/ventiler i sovrum mot upplevda problem inomhus 63 Bilaga 1 Följebrev 64 Bilaga 2 Enkätformulär 65 Bilaga 3 Listning av synpunktsfrågor separat dokument Bilaga 4a Tabellbilaga - Samtliga frågor i absoluta tal. separat dokument Bilaga 4b Tabellbilaga - Samtliga frågor i procent. separat dokument Bilaga 5 Tabellbilaga Poängberäkning, statistikområdesvis separat dokument 2

3 MILJÖ OCH HÄLSA I LUNDS KOMMUN - en uppföljande enkät Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Lunds kommun initierade för tio år sedan en enkät till kommuninnevånarna om miljörelaterade hälsofrågor. Rapporten utarbetades och genomfördes vid dåvarande Miljö- och samhällsmedicinska sektionen inom det gamla Malmöhus läns landsting. Det har nu gått drygt tio år sedan resultaten av den enkäten presenterades i februari Under senare år har Miljöförvaltningen aktualiserat frågan om att göra om enkäten. Frågorna i denna uppföljande enkät är samma som förra gången, men med två kompletterande frågor om buller. Det är därför möjligt att jämföra resultaten av de två enkäterna. Projektets syfte kan beskrivas med samma ord som återfinnes under introduktionen i enkäten från : Projektets syfte är att ge befolkningens bild av miljö- och hälsopåverkan i kommunen. Materialet har bearbetats så att man kan få fram vilka problem som är vanliga och vilka som är mindre vanliga såväl för hela befolkningen som för olika åldrar. Vidare jämförs miljöbeskrivning med hälsoförhållanden. Dessutom finns en uppdelning på olika geografiska områden där det framgår hur man uppfattar den lokala miljön i respektive område. Enkäten är utarbetad av Miljöförvaltningen samt Statistik och utredningsavdelningen i Lunds kommun. Den senare har stått för utskick, insamling och registrering av enkäterna samt produktion av tabeller, kartor och resultat. Miljöförvaltningen har sammanställt resultaten och författat rapporten. Statistik och utredningsavdelningen: Bengt-Åke Leijon Daniel Svärd Elena Lopez Miljöförvaltningen: Christer Andersson Lund

4 SAMMANFATTNING De viktigaste slutsatserna av den statistiska bearbetningen av upplevelserna i enkätsvaren ges inom avgränsade rutor i rapporttextens olika avsnitt. Här återges några av dessa slutsatser. Hälsa Hälsan i Lund är liksom 1991 god och snarare bättre idag. Överkänsligheten har ökat mot damm/kvalster (till 29 %) och pollen (till 26 %). Var tredje person är överkänslig mot tobaksrök (samma som 1991). Var fjärde person är överkänslig för bilavgaser (betydligt färre än 1991). Astma, astmasymtom och allergisk snuva anges av fler idag: 7, 10 och 30 % (4, 7, 21 % 1991) 10 % färre röker idag än % utsätts för passiv rökning (tidigare 23 %). Miljö utomhus Utomhusbuller från motorfordon, tåg och flyg besvärar markant fler idag än Besvären av bilavgaser utomhus har minskat sedan Lösspringande katter besvärar många liksom det gjorde För vedeldning ses en upplevd försämring med 5-10 % i Dalby, S. Sandby, Genarp och Veberöd. 94 % tycker att miljön i deras bostadsområden är bra (89 % förra enkäten). Miljö inomhus Buller inomhus från motorfordon, tåg och flyg besvärar många (fler än 1991) % anger försämrad sömn och/eller vila och avkoppling p.g.a. motorfordonsbuller. Besvär inomhus p.g.a. industriutsläpp i luften har minskat sedan Oljud från grannar är ett ökande problem. Miljö på arbetsplatsen Förbättringen är markant, men ändå upplever sig idag var femte vara utsatt för buller och fordonsavgaser Bostadsområden; utomhus Miljön upplevs även denna gång som bäst på landsbygden och i byarna och sämst i Lunds centrum. Motorfordonsbuller i Lund är en daglig störning: Centrum + 81 %; men sydost -15 %, norr - 13 %. Bilavgaser är mest störande i Lunds centrum trots en minskning av besvären med 30 % sedan Flygbuller upplevs mest störande i Dalby (+ 60 %), Södra Sandby (+ 200 %) och Genarp. Tågbuller upplevs störande i områden vid järnvägen genom Lund; för vissa försämring med 60 %. Industriutsläpp i luften har minskat; förbättring upplevs i Lund sydväst ( > 40 % bättre) och Lund sydost. Bostadsområden; inomhus Motorfordonsbuller inomhus stör mest i Lunds centrum (dock minskade besvär i vissa områden). Flygbullerstörningarna inomhus upplevs ha ökat med upp till 80 % i de mest utsatta områdena. Tågbullerstörningarna inomhus upplevs ha ökat i vissa områden med %. Bilavgaser inomhus stör mest i Lunds centrum, trots en upplevd förbättring med 30 %. Industriutsläpp i områdena Lund sydost och Lund sydväst upplevs idag väsentligt mindre störande. Sammanfattning om buller Olika slag av buller är totalt sett ett ökande problem. Jämför man de mest störda bostadsområdena ger trafikbuller 7 ggr högre besvärspoäng än industriutsläpp. 4

5 MATERIAL OCH METOD Från kommunens befolkningsregister (KIR) valdes 6% av befolkningen ut slumpmässigt i åldrarna år. Sammanlagt omfattade urvalet ca personer. Genom metoderna för det slumpmässiga urvalet skall olika åldrar och områden i stort representeras med samma procenttal som befolkningen i hela kommunen. Ett frågeformulär med 30 huvudfrågor och ett antal delfrågor användes (bilaga 2). Frågeformuläret började med fråga om personens sysselsättning. Övriga s.k. bakgrundsfakta såsom ålder, kön och bostadsområde lades till vid kodningen av formulären. Därefter följde frågor om personens allmänna hälsotillstånd inom sådana områden som man kan relatera till miljöproblem. Sist i första delen följde frågor om rökning. Andra delen av formuläret tog upp miljön i det område där den svarande var bosatt, dels utomhus och dels inomhus i bostaden. Formuläret avslutades med en fråga om miljön på den svarandes arbetsplats, studieplats eller vistelse under dagtid. De flesta frågorna hade fasta svarsalternativ, men i några frågor fanns möjlighet att lämna svar i form av fri text. Vid bearbetningen samlades likartade synpunkter i grupper för att beräkna frekvensen av dessa. Detaljerade statistiska tabeller bifogas i bilaga 4 (separat). Följebrev samt enkätformulär från utskicken hösten 2002 bifogas i bilaga 1 samt 2. Efter en påminnelse i oktober till de ca personer som inte svarat hade i början av december slutligen ca personer svarat. Detta innebar att drygt 70% hade svarat varför det av tidsmässiga skäl beslöts att inte skicka ut fler påminnelser. Ett antal personer hade flyttat från kommunen eller hade felaktiga adresser. Några var tillfälligt bosatta på annan ort (oftast i utlandet). Dessa personer utgick ur urvalet som därmed reducerades från ursprungliga personer till personer. Ett antal personer hade skickat in blanka svar eller vägrade svara varför det återstod bearbetningsbara svar, vilket innebär att 71,2% besvarat enkäten. Ett litet antal svar inkom efter det att datorbearbetningen påbörjats och kunde således inte komma med i redovisningen. Tabell 1 Svarsgrupp i Lunds kommun efter ålder och kön Ålder Kön Män Kvinnor Totalt I tabell 2 visas population, urval och svarsgrupp fördelat på åldersgrupper. Totalt gav enkäten en svarsprocent på 71,2%. För olika åldersgrupper varierade svarsprocenten mellan 60% för gruppen år och 85% för gruppen år. Beträffande könsfördelningen så svarade 64% av männen och 74% av kvinnorna. Detta fick till följd att svarsgruppen avviker från populationen i synnerhet för åldersgrupperna och år. Det vill säga det ingår något för många äldre personer och för få unga personer i svarsmaterialet. Mellangrupperna 35-44, och år visar däremot ganska väl överensstämmelse med populationen. 5

6 Även beträffande könsfördelningen avviker alltså svarsgruppen, något fler kvinnor finns med i materialet jämfört med populationen. Tabell 2 Totalpopulation, urval samt svarandegrupp efter ålder och kön (procent) Ålder Population Urval Svarsgrupp ,4 37,4 32, ,6 16,2 15, ,4 19,7 20, ,9 14,0 15, ,6 12,6 15,6 S:a ,0 100,0 100,0 Kön Män 50,2 48,4 45,0 Kvinnor 49,8 51,6 55,0 Beträffande fördelningen efter kommundel stämde svarsgruppen väl överens med populationen, se tabell 3. Tabell 3 Fördelning av folkmängd och svarsgrupp per kommundel i Lunds kommun (procent) Område Befolkning Svarsgrupp år Lund 76,9 77,0 S Sandby 7,4 7,8 Dalby 7,1 6,4 Veberöd 5,0 5,3 Genarp 3,6 3,4 S:a ,0 100,0 I denna undersökning var svarsfrekvensen 71%. Om man jämför med den grupp på 29% som inte svarat, väger svarsgruppen mycket tyngre än icke-svarsgruppen. Detta innebär att ickesvarsgruppen måste skilja sig mycket från svarsgruppen i sina attityder för att detta ska ha någon påverkan på svarsgruppens representativitet för hela populationen. Svaren på de enskilda frågorna lades in i en databas och därifrån producerades tabeller med frekvenser av olika svarsalternativ. I den första tabellproduktionen redovisades svaren för de enskilda frågorna fördelade efter kön och ålder. Därefter gjordes tabeller för olika geografiska områden för de frågor som hör till miljön i bostadsområdet. Bearbetningarna baserades på kommunens statistikområdesindelning och i de fall där områdena var för små har dessa slagits samman. I en del fall har dock små områden bibehållits där svaret på frågan Miljön i bostadsområdet avvek mellan områdena, se tabell 4 (sid 9). 6

7 Resultaten från denna undersökning jämfördes sedan med resultaten från den tidigare undersökningen Miljö och hälsa i Lunds kommun som utfördes De olika jämförelserna har sedan testats med statistiska metoder och i de fall där förändringen varit statistiskt signifikant på 5%-nivån har detta angetts med tecknet *. Detta innebär att förändringen mellan resultaten från 2002 och 1991 års undersökning är till 95% statistiskt säkerställd. Vid beskrivningen av miljön inom olika statistikområden så rangordnades områdena för vissa aktuella frågor. Dessa frågor var: - hur upplever du miljön i ditt bostadsområde (fråga 38) - besväras du av bilavgaser och andra miljöproblem utomhus i ditt bostadsområde (delfrågor 39-54) - anser du att miljöåtgärder skall vidtagas i ditt bostadsområde (fråga nr 56) - besväras du av trafikbuller och andra miljöproblem inomhus i din bostad (delfrågor nr 64-80) - medför trafikbuller olika slags störningar inomhus (delfrågor 83-86) För att klara rangordningen viktades svarsalternativen. Vikterna gavs i stigande ordning enligt följande exempel: Alternativ Vikt Dagligen 2 Ibland 1 Aldrig 0 Poängen för olika frågor summerades därefter och dividerades med antalet svar som poängsatts i området. På så vis framkom en total rangordning för de frågor som summerats. Vissa av kommunens statistikområden har i denna bearbetning slagits samman. Vid rangordningen av områdena efter svaren på vissa enkätfrågor (se Material och metoder) har således i bearbetningen totalt 56 stycken statistikområden (bostadsområden) erhållits. Sju områden har trots detta färre än 20 svar, men som minst 14. Fem av dessa områden finns i Lunds stad och två i Södra Sandby. 7

8 Tabell 4 Indelning i statistikområden samt antal svar per område Stat.område Namn Lund Antal svar II. Stat.områ Namn yttre Lund Antal svar de 101 Mårtenstorget Flyinge L Fiskaregatan Revingeby Bytaregatan Sandby centrum Krafts rote Norrevång/Fästan Nöden Östervång Vårfru rote Fågelsång Nygatan Sandby väster Bredgatan Torna Hällestad Påskalyckan Lunnarp Möllevången Dalby centrum N Fäladen V Hagalund N Fäladen Ö Nyvång Annehem Östra Mölla Ladugårdsmarken Veberöds glesbygd Lasarettet Veberöds tätort Tekn Högskolan Genarps glesbygd Ö Torn Genarps tätort Yttre Ö Torn 34 Div små områden Östervång/Tuna 78 Totalt Mårtens Fälad Linero Yttre Linero Ulrikedal Prennelyckan Vegaskolan Nilstorp Klostergården Sankt Lars Svanevägen Pilelyckan Klosters Fälad Värpinge Torns glesbyg V Stationstorget Klosterhusen Kobjer Nöbbelöv Gunnesbo Vallkärra/Stångby 34 8

9

10 RESULTAT Nedan visas uppdelat på textavsnitten 1 Hälsa, 2 Miljö, 3 Bostadsområden och 4 Kombinerade enkätfrågor hur svaren föll ut. I särskild, separat bilaga (4) och i datafil finns detaljerade siffror i Grundtabeller och Kombinerade frågor. 1 HÄLSA 1.1 ALLMÄNT Enkätens tre första frågor handlar om sysselsättning, allmänna hälsotillståndet och förkylningar. Totalt sett anger sig ca 60% vara förvärvsarbetande mot ca 66% i förra enkäten. För övriga alternativ (hemarbetande, studerande, arbetssökande, pensionär och förtidspensionär) syns totalt sett ingen markant skillnad mot % män i åldern 20 till 54 år anger alternativet arbetssökande. På frågan om allmänna hälsotillståndet svarar 44% mycket bra och 50% ganska bra. Ingen skillnad finns här mot 1991 och inte heller för alternativen ganska dåligt och mycket dåligt. Nu liksom förra gången är procenttalen för de två bra-alternativen successivt något lägre i åldersgrupperna och 65-. Beträffande förkylningar är det något bättre idag än Enbart cirka 15% är förkylda mer än någon enstaka gång per år och flera gånger per år nu, jämfört med 19% Enkätens fjärde fråga handlar om olika - angivna- slag av besvär. Tabell 5 Besväras du av nedanstående ; i storleksordning för %-summan av ofta och ibland. (1991 inom parentes) * Vid statistisk signifikant förändring Besvär Ofta Ibland Aldrig Trötthet 23 (17)* 49 (54)* 28 (26) Huvudvärk 7 (6) 36 (36) 57 (53)* Tung i huvudet 8 (6)* 32 (31) 60 (57)* Irriterad, täppt eller rinnande näsa 7 (9)* 32 (28)* 61 (58)* Koncentrationssvårigheter 6 (5)* 28 (25)* 66 (64) Torr hud i ansiktet 10 (10) 23 (21)* 67 (63)* Klåda, sveda-irritation i ögonen 6 (7)* 23 (21)* 70 (68) Hosta 4 (4) 24 (23) 72 (67)* Heshet, halstorrhet 4 (4) 18 (20) 78 (71)* Torr, kliande, rodnad hud på händerna 5 (5) 14 (13) 81 (76)* Illamående, yrsel 3 (2)* 15 (12)* 82 (80) Hudrodnad i ansiktet 4 (3)* 10 (10) 86 (80)* Smärtor i halsen 1 (1) 13 (14) 86 (79)* Klåda, stickningar, stramande het känsla i ansiktet 2 (2) 8 (8) 90 (83)*

11 Som framgår av tabell 5 upplever man att man har något mindre besvär nu än vid enkäten Vissa noteringar kan dock göras utifrån detaljuppdelningen män kvinnor och olika åldersgrupper. Trötthet ofta anges nu av 6%-enheter fler än förra gången, men också något fler svarar aldrig. Ökningen återfinnes hos både män och kvinnor i åldersgrupperna 20-34, och 44-45, men liksom 1991 är andelen kvinnor större. Däremot har färre denna gång problem med irriterad, täppt/rinnande näsa och fler svarar också aldrig på denna delfråga. Följande delfrågor har nu svar för aldrig som är statistiskt signifikanta, dvs. man har blivit något bättre: Huvudvärk, Tung i huvudet, Irriterad/täppt eller rinnande näsa, Torr hud i ansiktet, Hosta, Heshet och halstorrhet, Torr och kliande rodnad hud på händerna, Hudrodnad i ansiktet, Smärtor i halsen samt Klåda/stickningar och stramande hettande känsla i ansiktet. I båda undersökningarna har även något fler kvinnor än män ofta eller ibland följande besvär: torr hud i ansiktet, tung i huvudet, samt huvudvärk. Slutligen anger denna gång något fler kvinnor i åldern år att de ibland besväras av koncentrationssvårigheter. Liksom i rapporten 1991 bör man denna gång kunna säga: Liksom i rapporten från 1992 bör man nu kunna säga: Hälsan i Lund är god Hälsan i Lund är god Hälsan i Lund upplevs snarare bättre nu än ALLERGI, ÖVERKÄNSLIGHET OCH ASTMA Drygt 30 procent (6 procentenheter fler än 1991) säger sig ha allergi, varav 18 procent har låtit testa sig medan 13 procent inte gjort det hade 11 procent låtit testa sig och 13 procent inte. På denna fråga, Har Du allergi?, noterar 13 procent att de inte vet (16 procent 1991). Ökningen för testade är samma för båda könen. Det framgår också att det bland yngre är fler nu som låtit testa sig. Andelen vars föräldrar hade allergi är 20 procent (1991: 18 procent) och även nu är det naturligt nog fler äldre som inte vet. Tabell 6 Procentuell förekomst av allergi hos de svarande (1991 inom parentes) * Vid statistisk signifikant förändring Ålder/kön Ja, enligt test Ja, men ej test Nej Vet ej år 25 (15)* 15 (14) 50 (55)* 11 (15)* (9)* 18 (13)* 53 (62)* 11 (15)* (11)* 13 (12) 61 (59) 10 (17)* (11)* 10 (12)* 60 (59) 15 (17)* (5) 7 (7) 64 (63) 20 (21) Män 17 (10)* 13 (11)* 57 (60)* 13 (17)* Kvinnor 18 (12)* 13 (14) 56 (57) 12 (15)* Totalt 18 (11)* 13 (13) 56 (59)* 13 (16)* 11

12 1.2.1 Överkänslighet i luftvägarna Tabell 7 Procent överkänslighet i luftvägarna (1991 inom parentes). I storleksordning efter summa mycket plus något. * Vid statistisk signifikant förändring Rangordning A+B Orsak A. Mycket B. Något A +B Inte alls Tobaksrök 11 (11) 27 (26) 38 (37) 61 (58)* 1 1 Damm/kvalster 7 (5)* 22 (20) 29 (25)* 71 (70) 2 3 Pollen 10 (7)* 16 (11)* 26 (18)* 74 (76) 3 4 Dofter (t.ex. parfym) 6 (4)* 19 (14)* 25 (18)* 75 (75) 4 4 Bilavgaser 5 (7)* 19 (22)* 24 (29)* 77 (65)* 5 2 Mögel 5 (4)* 16 (12)* 21 (16)* 79 (75)* 6 6 Pälsdjur 6 (3)* 11 (7)* 17 (10)* 83 (82) 7 7 En märkbar skillnad mot resultaten 1991 är att överkänslighet mot bilavgaser nu anges av betydligt färre var summan av mycket plus något 29 procent mot 24 denna gång. Därmed hamnar denna orsak nu på 5:e plats mot 2:a Tobaksrök är dock fortfarande största orsaken till överkänslighet i luftvägarna (38 procent nu och 37 tidigare). Därnäst kommer även denna gång, bortsett från orsaken bilavgaser, damm/kvalster (29 respektive 25 procent 1991) och pollen (26 respektive 18 procent). Alla avvikelser utom tobaksrök är statistiskt signifikanta. Bilavgaser anges alltså nu totalt sett av cirka 5 procentenheter färre än vid förra enkäten. Denna minskning återfinnes hos både män och kvinnor, samtidigt som fler nu svarar inte alls. Förändringen är speciellt tydlig hos äldre. Men som nämnts har fler yngre än äldre låtit testa sig för allergi sedan Förändringen hos äldre kan bero på annat. Troliga orsaker till förbättringen skulle kunna vara katalytisk avgasrening, mindre biltrafik och fler avstängda gator. Tobaksrök som orsak till överkänslighet i luftvägarna (38 procent) har inte ändrats sen 1991, men fler äldre anger nu inte alls. Liksom förra gången är fler kvinnor än män överkänsliga (cirka 10 procentenheters differens i båda enkäterna). De näst vanligaste orsakerna till överkänslighet i luftvägarna är damm/kvalster (29 procent) och pollen (26 procent). Av dessa orsaker har ökningen varit störst för pollen (+ 8 procentenheter; summa mycket + något ). Motsvarande ökning för orsaken damm/kvalster är 4 procentenheter ( något har ökat för både män och kvinnor). Speciellt tydligt ses detta i yngre åldrar. Antingen är detta resultatet av en ökad känslighet, och/eller är det kopplat till fler allergitester sedan förra enkäten (18 procent allergitester nu mot 11 procent 1991). Pollenkänsligheten ökar mer för män än för kvinnor (+ 12 procentenheter mot + 7 procentenheter) och är tydligast för alternativet något. Även här synes ökningen trappa av i högre åldrar. Liksom 1991 kan sägas: Drygt var tredje person (38 ) är överkänslig för tobaksrök Till skillnad mot 1991 däremot: betydligt färre (24 ) är överkänsliga mot bilavgaser. Överkänslighet mot damm/kvalster (29%) och pollen (26%) ökar. 12

13 Överkänslighet för dofter (t.ex. parfymer) och pälsdjur har ökat med 7 procentenheter vardera och för mögel med 5 procentenheter. Ökningen finns hos både män och kvinnor. Överkänsligheten mot pälsdjur har ökat mest hos män och tydligast i yngre åldrar Frågor om astma och sjuksymtom Astma förekommer hos något fler denna gång; 7 procent mot 4 i förra enkäten. Ökningen har skett hos både män och kvinnor i åldrarna upp till 45 år. Astmasymptom är fortfarande något vanligare än astma (10 procent nu mot 7 tidigare) och även här i åldrarna upp till 45 år. Dock märks en tydligare ökning hos kvinnor (12 procent nu mot 7 tidigare). Allergisk snuva har också ökat från 21 procent till 30 och mest i åldrarna upp till 45 år, men för män också i åldersgruppen Rethosta/torrhosta förekommer även nu hos cirka 1/3 och liksom vid förra enkäten hos 6 procent fler kvinnor än män. Andnöd och pip i bröstet kan nu liksom tidigare drabba cirka 9 procent och är mer vanligt för äldre än för yngre. De 256 st (9 procent) som besväras ofta eller ibland har även angett i vilken miljö. Detta uppträder nu lika ofta utomhus, 39% (56%) som i bostaden, 37% (32%) och något mindre i arbetsmiljön, 22% (6%). Förändringarna är därvid större för män än för kvinnor beträffande utomhusoch bostadsmiljön. Tabell 8 Miljöer för plötsliga attacker av andnöd och pip i bröstet (1991 inom parentes) * Vid statistisk signifikans. Ålder/kön Utomhus Bostad Arbete år 39 (60)* 36 (30)* 23 (5)* (60)* 35 (29)* 28 (3)* (49)* 35 (33)* 25 (13)* (56)* 29 (39)* 28 (6)* (58)* 50 (30)* 5 (3)* Män 38 (62)* 35 (21)* 25 (10)* Kvinnor 40 (51)* 38 (43)* 20 (2)* Totalt 39 (56)* 37 (32)* 22 (6)* Astma anges av 7 % (4 % 1991) Astmasymtom anges av 10 % (7 % 1991) Allergisk snuva anges av 30 % (21 % 1991) Rethosta/torrhosta anges av 35 % (33 % 1991) samt Andnöd och pip i bröstet av 9 % (9 % 1991) men idag av: - färre utomhus (- 17 %-enheter) - fler inomhus (+ 5 %-enheter) - fler i arbetet (+ 16 %-enheter) 13

14 1.3. RÖKNING Enligt enkäten röker nu totalt 20 procent antingen dagligen (12 procent) eller någon gång (8) mot 30 procent ( ) för tio år sedan. I alla åldersgrupper upp till 65 år syns en minskning av dagligrökningen med 8-10 procentenheter och från 65 år med 6 procentenheter. Största minskningen har skett i yngre åldrar. Ingen större skillnad ses för män och kvinnor. Frågan om passiv rökning har utfallit så, att det skett en markant minskning med 14 procentenheter för dagligen utsatta sedan Ingen större skillnad ses för män och kvinnor. Största minskningen (cirka 20 procentenheter) ses för medelålders. Av de som utsätts för andras tobaksrök dagligen (262 st) eller ibland (1117 st) är drygt en tredjedel besvärade; en ökning med 10 procentenheter sedan 1991 trots att färre utsätts idag. Yngre och medelålders är mer besvärade än äldre. 20 procent röker idag mot 30 för tio år sedan 12 procent röker dagligen (tidigare 20) 9 procent (1379 st) utsätts för passiv rökning (tidigare 23 proc.) 520 st (38 procent mot ) är besvärade ofta och 461 st besväras ibland (1991 ungefär samma resultat) 14

15 2. Miljö Frågan om hur man upplever miljön i bostadsområdet hade fyra svarsalternativ som visas i tabellen nedan. Här redovisas resultatet för samtliga svarande och senare i rapporten för olika områden. Tabell 9 Hur man upplever miljön i sitt bostadsområde (1991 inom parentes) * Vid statistisk signifikans Ålder/kön A. Mycket bra B. Ganska bra C. Ganska dåligt D. Mycket dåligt A + B år 38 (31)* 54 (55) 6 (9)* 1 (3)* 92 (86)* (41) 52 (46)* 5 (8)* 1 (2)* 95 (87)* (48)* 49 (43)* 4 (6)* 1 (3)* 94 (91)* (42)* 49 (47) 4 (6)* <1 (2)* 95 (89)* (42)* 47 (51)* 5 (4) 1 (2)* 94 (93) Män 44 (40)* 50 (47)* 5 (8)* 1 (2)* 94 (87)* Kvinnor 42 (37)* 51 (51) 5 (7)* 1 (3)* 93 (88)* Totalt 43 (39)* 51 (50) 5 (8)* 1 (2)* 94 (89)* Som framgår av tabellen tycker totalt 94 procent att miljön i bostadsområdet är bra (89 procent 1991). Andelen som tycker att miljön är mycket dålig/dålig har på motsvarande sätt gått ner. Ingen tydlig skillnad ses mellan män och kvinnor eller mellan åldersgrupperna. Miljön i bostadsområdet upplevs således som betydligt bättre än Miljön i bostadsområdet har förbättrats betydligt: 94 procent tycker den är bra (tidigare 89 procent) 15

16 2.1. MILJÖN UTOMHUS Den största frågan i detta enkätavsnitt har 16 angivna besvärsalternativ för problem i bostadsområdet: Tabell 10 Besvär utomhus i bostadsområdet som procent, listat i storleksordning för summa dagligen och ibland (1991 inom parentes). * Vid statistisk signifikans Orsak till besvär A. Dagligen B. Ibland A + B Aldrig Förändring Buller från motorfordon 15 (15) 22 (18)* 37 (33)* 63 (62) sämre Lösspringande katter 13 (11)* 19 (17) 32 (28)* 68 (67) sämre Fuktig/rå utomhusluft 2 (3)* 25 (31)* 27 (34)* 73 (61)* bättre Buller från motorgräsklippare 1 (1) 24 (19)* 25 (20)* 75 (75) sämre Bilavgaser 8 (13)* 15 (17)* 23 (30)* 77 (67)* bättre Utomhusgrillning 1 (0) 21 (14) 22 (14)* 78 (81)* sämre Skällande hundar 5 (3)* 16 (11)* 21 (14)* 78 (82)* sämre Flygbuller 7 (3)* 13 (10)* 20 (13)* 80 (82) sämre Irriterande utomhusluft 2 (3)* 14 (13) 16 (16) 84 (79)* ingen Tågbuller 6 (2)* 9 (4)* 15 (6)* 85 (88)* sämre Sotig/smutsig utomhusluft 2 (5)* 11 (16)* 13 (21)* 86 (75)* bättre Industriutsläpp i luften 2 (4)* 11 (17) 13 (21)* 87 (75)* bättre Vedeldning 2 (1) 10 (8)* 12 (9)* 89 (86)* sämre Buller fr. fläktar o. värmepumpar 5 (4)* 6 (7) 11 (11) 88 (85)* ingen Halmbränning <1 (1) 7 (14)* 7 (15)* 92 (81)* bättre Skjutbanebuller <1 (0) 3 (3) 3 (3) 96 (92)* ingen Tabell 11 Listat i storleksordning för svar dagligen enbart, blir ordningsföljden något annorlunda: * Vid statistisk signifikans Rangordning Orsak till besvär A. Dagligen (%) Buller från motorfordon 15 (15) 1 1 Lösspringande katter 13 (11)* 2 3 Bilavgaser 8 (13)* 3 2 Flygbuller 7 (3)* 4 6 Tågbuller 6 (2)* 5 11 Buller fr. fläktar o. värmepumpar 5 (4) 6 5 Skällande hundar 5 (3)* 7 6 Därefter: Med 2 procent för dagligen följer industriutsläpp i luften, vedeldning, irriterande utomhusluft, smutsig/sotig utomhusluft och fuktig/rå utomhusluft. Sist i denna rangordning kommer utomhusgrillning och buller från motorgräsklippare med 1 procent hade dessa orsaker i rangordningens botten från som mest 3 procent för irriterande utomhusluft till 2 procent för tågbuller och slutligen 1 till 0 procent för övriga dagliga störningsorsaker. 16

17 Av dessa två listningar ovan framgår bland annat: 1991 tillföll de fyra högsta besvärsprocenten för summa dagligen + ibland följande orsaker: Fuktig/rå utomhusluft (34 procent), buller från motorfordon (33 procent), bilavgaser (30 procent) och lösspringande katter (28 procent). Enkäten 2002 gav följande ändringar för de denna gång fyra högst rangordnade: Buller från motorfordon (+ 4 procentenheter), lösspringande katter (+ 4 procentenh.), fuktig/rå utomhusluft (- 7 procentenh.), buller från motorgräsklippare (+ 5 procentenh.), besvär av bilavgaser (- 7 procentenheter). Plusförändring: fler besvär av resp. miljöfaktor = miljöförsämring. Minusförändring: bättre miljö. Andra noterbara minskningar av summa dagligen + ibland ses för sotig/smutsig utomhusluft och industriutsläpp i luften (- 8 procentenh. vardera), dvs Lunds utomhusluft upplevs som bättre idag. Ökningar kan däremot ses för tågbuller (+9 procentenh.), skällande hundar samt flygbuller (+ 6 procentenh. vardera) och för utomhusgrillning (+ 6 procentenh.). Störningar i form av flyg- och tågbuller upplevs som större problem idag (se mer nedan). Om man däremot enbart ser till dagliga besvär framgår vid jämförelse med 1991 att buller från motorfordon båda gångerna kommer högst, följt av besvär p.g.a. lösspringande katter (15 respektive 13 procent). Orsaken bilavgaser har däremot avancerat till 3:e plats med 8 procent besvärade idag trots en minskning med 5 procentenheter sedan Flygbuller- och tågbullerstörningar dagligen har ökat med 4 procentenheter vardera till 7 respektive 6 procent idag. Tabell 12 * Vid statistisk signifikans Buller som orsak till besvär A. Dagligen B. Ibland A + B Buller från motorfordon 15 (15) 22 (18)* 37 (33)* Flygbuller 7 (3)* 13 (10)* 20 (13)* Tågbuller 6 (2)* 9 (4)* 15 (6)* Buller fr. fläktar o. värmepumpar 5 (4) 6 (7) 11 (11) Skjutbanebuller <1 (0) 3 (3) 3 (3) Buller framstår som en av de mest påtagliga orsakerna till besvär i miljön utomhus. Enbart buller från motorfordon besvärar totalt cirka en tredjedel av kommuninvånarna och 15 procent har 2002 svarat att de besväras dagligen, liksom för tio år sedan. Många störs nu också dagligen av flygbuller och tågbuller och med en ökad andel på 4 procentenheter vardera sedan För flygbuller gäller detta i synnerhet boende i Dalby, Södra Sandby och i de östra delarna av Lunds tätort. 17

18 Buller från motorfordon, flyg och tåg besvärar många utomhus (markant fler än 1991). Lösspringande katter besvärar också många (fler än 1991). Bilavgaser: en annan orsak till relativt stora besvär utomhus, dock bättre än Ibland kan även fuktig/rå utomhusluft besvära, liksom buller från motorgräsklippare, fläktar och värmepumpar. Besvären har däremot minskat p.g.a. sotig/smutsig utomhusluft, industriutsläpp i luften, bilavgaser och fuktig/rå utomhusluft Några noteringar Bullerbesvären från motorfordon har ökat sedan 1991 och huvudsakligen för ibland, med störst ökning för kvinnor i mellersta åldersgrupperna. De ökade flygbullerstörningarna har däremot en tydligare ökning av dagligen. Besvärsökningen för kvinnor är störst: + 10 procentenheter mot + 4 procentenh. för män. Äldre och yngre störs mindre. Besvär p.g.a. bilavgaser har minskat totalt med 7 procentenh. sedan 1991, men hamnar ändå på tredje plats av samtliga besvär dagligen, men på femte för dagligen + ibland. Framför allt yngre är idag mindre besvärade. Fortfarande är fler kvinnor än män besvärade dagligen + ibland (26 procent mot 20 för män). Besvären av lösspringande katter har totalt ökat med 4 procentenh. sedan 1991 (för dagligen + ibland ). Män och kvinnor besväras lika mycket och yngre tydligt minst. Buller från motorgräsklippare besvärar förklarligt nog mest ibland och med 5 procentenheters ökning sedan Fler kvinnor än män är besvärade (28 procent mot 22 för män). Besvären ibland av utomhusgrillning har totalt ökat med 8 procentenheter och liksom 1991 är fler kvinnor än män besvärade (25 procent mot 18 för män). Industriutsläpp besvärar 9 procentenheter färre idag än för tio år sedan och samma nedgång ses för män och kvinnor. Totalt svarar 87 procent aldrig mot 75 procent 1991 (+ 8 procentenheter aldrig för män och + 15 procentenheter aldrig för kvinnor). Vedeldning besvärar idag 3 procentenheter fler än för tio år sedan och ökningen av ibland är störst för kvinnor (+ 5 procentenheter mot + 1 procentenhet för män). 18

19 2.1.2 Hur upplever Du miljön i Ditt bostadsområde? Tabell 13 Hur upplever du miljön i ditt bostadsområde? Svar i procent efter ålder och kön, 1991 inom parentes. * Vid statistisk signifikans Ålder/kön A. Mycket bra B. Ganska bra A +B C. Ganska dålig D. Mycket dålig år 38 (31)* 54 (55) 92 (86)* 6 (9)* <1 (3)* (41) 52 (46)* 94 (87)* 5 (8)* 1 (2)* (48)* 49 (43)* 94 (91)* 4 (6)* 1 (3)* (42)* 49 (47) 95 (89)* 4 (6)* <1 (2)* (42)* 47 (51) 94 (93)* 5 (4) 1 (2)* Män 44 (40)* 50 (47)* 94 (87)* 5 (8)* 1 (2)* Kvinnor 42 (37)* 51 (51) 93 (88)* 5 (7)* 1 (3)* Total 43 (39)* 51 (50) 94 (89)* 5 (8)* 1 (2)* Totalt tycker 94 procent av kommuninvånarna att miljön i deras bostadsområden är bra eller ganska bra och detta har ökat med 5 procentenheter sedan Inga markanta skillnader ses för män och kvinnor eller mellan åldersgrupperna, förutom att uppskattningen (mycket bra) av bostadsområdet tycks öka något med åldern. 94 procent tycker att miljön i bostadsområdet är bra eller ganska bra (1991 = 89 procent) Trots att över 90 procent anger miljön i sitt bostadsområde som bra eller mycket bra, så vill ändå 30 procent att miljöåtgärder ska vidtas där. Samma procentandel tyckte så även 1991, men med någon ökning nu i yngre och mellersta åldersgrupperna. Av dessa 30 procent (835 st) anser 198 st (ca 7 procent) att åtgärder rörande biltrafiken är viktigast (en minskning med 3 procentenheter sedan 1991) och 62 st (drygt 2 procent) att flygbuller är viktigast (ca 1 procent 1991). 30 procent (835 enkätsvar) vill ha miljöåtgärder i bostadsområdet därav 7 procent (198 st) mot biltrafiken (10 procent 1991) och 2 procent (62 st) mot flygbuller (1 procent 1991) 19

20 2.2 MILJÖN INOMHUS. Svarsfördelningen mellan lägenhet i markplan (17 procent), lägenhet ovan markplan (38 procent) och radhus/villa (45 procent) är ungefär samma som 1991, varför resultaten är jämförbara även i relation till detta. För husets ålder/tidpunkten för totalrenovering är enda förändringen mot 1991 att färre svar nu inkommit från boende i hus byggda på 1950-talet (6 respektive 9 procent) och på 1980-talet (17 resp. 25 procent). Detta beror förmodligen på att lägenheter byggda på 1990-talet och senare tillkommit. Vid enkättillfället hade 43 procent (flest yngre naturligt nog) bott upp till 5 år på bostadsadressen (40 procent 1991), 15 procent 5 10 år (19 procent 1991) och 41 procent från 10 år och uppåt (38 procent 1991). För båda enkäterna är svarsprocenten för åldersgruppen år något högre för hus byggda på 1980-talet och för denna enkät även för hus byggda på 1990-talet. En tendens mot högre antal svar från medelålders och äldre boende i hus byggda/renoverade under och 1970-talen ses vid båda enkättillfällena. Liksom 1991 anger ca hälften att ventilationen i huset är av typ självdrag. Likaså anger även denna gång en fjärdedel att det finns någon form av fläktstyrd ventilation. Successivt fler i äldre åldersgrupper bor i hus med självdrag. Ungefär hälften har tilluftsdon/ventiler i sovrum. Drygt hälften har sovrumsfönster vettande mot gård, 1/4-del vettande mot mindre gata och ca 1/10-del vettande mot större gata. (Denna fråga om sovrumsfönstrens placering fanns ej med i enkäten 1991.) Detta enkätavsnitts största fråga har 17 angivna besvärsalternativ för upplevda besvär inomhus. Alternativet fukt har tillkommit jämfört med Tabell 14 Besvär inomhus som procent, listat i storleksordning för summa dagligen/nästan dagligen och ibland (1991 inom parentes). * Vid statistisk signifikans Orsak till besvär A. Dagligen B. Ibland A + B Aldrig Förändring Trafikbuller 11 (12) 16 (12) 27 (24)* 73 (71) sämre För låg rumstemperatur 4 (4) 22 (18) 26 (22)* 74 (71) sämre Oljud från grannar 5 (4) 20 (16) 25 (20)* 75 (74) sämre Tågbuller/flygbuller 8 (4) 12 (8) 20 (12)* 79 (82) sämre Störande hundar och katter 5 (4) 14 (10) 19 (14)* 80 (80) sämre Instängd (dålig) luft 4 (5) 15 (15) 19 (20) 80 (73) ingen Torr luft 4 (7) 15 (18) 19 (25)* 80 (68) bättre För hög rumstemperatur 2 (1) 16 (11) 18 (12)* 82 (80) sämre Obehaglig lukt 2 (3) 14 (14) 16 (17) 83 (77) ingen Drag 3 (5) 12 (13) 15 (18)* 84 (76) bättre Buller från fläktar, värmepumpar 5 (6) 9 (8) 14 (14) 85 (80) ingen Bilavgaser 4 (5) 8 (9) 12 (14)* 87 (80) bättre Sotig/smutsig luft 2 (4) 7 (10) 9 (14)* 90 (81) bättre Fukt (nytt alternativ) Industriutsläpp 1 (2) 3 (5) 4 (7)* 95 (87) bättre Kraftig mögelväxt eller mögellukt 1 (1) 3 (4) 4 (5) 95 (88) ingen Industribuller 1 (0) 2 (2) 3 (2) 97 (92) ingen 20

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

- - Var har Du tidigare bott i Ditt liv (gäller alltså inte nuvarande bostadsort)? Du kan ange flera alternativ på varje rad.

- - Var har Du tidigare bott i Ditt liv (gäller alltså inte nuvarande bostadsort)? Du kan ange flera alternativ på varje rad. Kodnummer (ifylles av YMK) Bakgrundsdata Fråga 1. Vilket år är Du född? 1 9 Fråga 2. Är Du kvinna eller man? Kvinna Man Fråga 3. Vilket datum fyller Du i enkäten? 2 0 0 - - år månad dag Uppväxtförhållanden

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro

Läs mer

Kompletterande formulär om innemiljön hemma och på arbetet

Kompletterande formulär om innemiljön hemma och på arbetet LUFTVÄGAR OCH HÄLSA II Area ( ) ( ) ( ) Personkod ( ) ( ) ( ) ( ) Kompletterande formulär om innemiljön hemma och på arbetet Frågeformuläret består av en inledande sida, samt fyra delar om innemiljön (I-IV):

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

1. Har Du haft pip eller väsningar i bröstet vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna?

1. Har Du haft pip eller väsningar i bröstet vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna? LUFTVÄGAR OCH HÄLSA II Frågeformulär 1 Besvara frågorna genom att kryssa i, skriva i eller ringa in rätt alternativ. Om Du är osäker vid nej-ja-frågor, Välj nej-rutan. Area Personkod 1. Har Du haft pip

Läs mer

Miljörelaterad hälsoenkät Landskrona kommun 2004. Landskrona kommun Miljöförvaltningen Linda Hellberg och Högni Hansson Rapport 2004:8

Miljörelaterad hälsoenkät Landskrona kommun 2004. Landskrona kommun Miljöförvaltningen Linda Hellberg och Högni Hansson Rapport 2004:8 Miljörelaterad hälsoenkät Landskrona kommun 2004 Landskrona kommun Miljöförvaltningen Linda Hellberg och Högni Hansson Rapport 2004:8 Titel: Miljörelaterad hälsoenkät, Landskrona kommun 2004 Författare:

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Kjell Andersson Benita Rennes Miljömedicin MM Konsult AB 1 2 Bakgrund Näringsdepartementet har gett Energimyndigheten

Läs mer

Anmälan om störning/klagomål

Anmälan om störning/klagomål Anmälan om störning/klagomål Miljö- och byggnadsnämnden och miljö- och byggkontoret handlägger klagomål enligt miljöbalken, med syfte att undanröja olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljö.

Läs mer

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla Samtliga svarande LUV Antal svarande enkäter 302 Antalet utskickade enkäter 1156 Procent svarande 26% Våningsplan 1-9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inget svar 17% 18% 12% 3% 7% 0% 0% 0% 0% 43% Vädersträck Norr Syd

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Nationella miljöhälsoenkäten 2007 - sammanställning av resultat för Västerbottens län

Nationella miljöhälsoenkäten 2007 - sammanställning av resultat för Västerbottens län Nationella miljöhälsoenkäten 2007 - sammanställning av resultat för Västerbottens län 1 Förord Denna rapport är framtagen under vintern 2008/09 av Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformuläret skickas tillsammans med kallelse för att du i lugn och ro ska kunna besvara frågorna inför ditt besök på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Inomhusklimatet i bostadsområdet Skarpnäcksfältet i Stockholm. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Rapport MM 7/2008 Kjell Andersson, Inger Fagerlund,

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Utvecklade pendlingsmöjligheter Malmö-Lund

Utvecklade pendlingsmöjligheter Malmö-Lund Utvecklade pendlingsmöjligheter Malmö-Lund Befolkning och pendlingsmönster 2030 Slutrapport 2010-06-08_rev 2010-07-01 Analys & Strategi Titel: Utvecklade pendlingsmöjligheter Malmö-Lund Redaktörer: Karin

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen sid 1/6. (Detta förmulär är endast till för besöket och kommer ej att sparas.) Efter- och förnamn Personnummer Vikt (ca) Längd A Yrke, sysselsättning

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Barns miljö och hälsa i Landskrona kommun 2006

Barns miljö och hälsa i Landskrona kommun 2006 Barns miljö och hälsa i Landskrona kommun 2006 Landskrona kommun, Miljöförvaltningen Högni Hansson Edvin Dervovic, Ulrika Vinka, Anita Nilsson och Theres Adolfsson Rapport 2008: Titel: Barns miljö och

Läs mer

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Genomförd under perioden 10 september 1 oktober 2013 2013-11-21 NMI 2013 en snabböversikt Nedan följer en kortfattad översikt över resultat från NMI

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping

Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping Jan Johansson, Högskoleservice November 2011 Innehåll 1. Population och metod 3 2. Bostadsort före och

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Hälsotillståndet i Österbottniska skolor. Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi,

Hälsotillståndet i Österbottniska skolor. Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi, Hälsotillståndet i Österbottniska skolor Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi, Frågeställningar inför delprojektet Kan upplevd hälsa/ohälsa bland personal och elever i

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa

Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa BLANKETT FÖR OLÄGENHETSANMÄLAN Personuppgifter Namn Boendeform Villa Hyresrätt Bostadsrätt Adress Ort mobil Ev. lägenhetsnr. Om annan boendeform, specificera nedan Personuppgifter

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Frågeformulär tidig graviditet

Frågeformulär tidig graviditet Frågeformulär tidig graviditet Innehåller bland annat frågor om hälsa, bostad och livsstil Var vänlig och sänd in den ifyllda enkäten i bifogat frankerat svarskuvert! Kontaktpersoner: Carl-Gustaf Bornehag

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Rapport till Landstinget Blekinge om medarbetarundersökning år 2014

Rapport till Landstinget Blekinge om medarbetarundersökning år 2014 Rapport till Landstinget Blekinge SKOP har på uppdrag av Landstinget Blekinge genomfört en medarbetarundersökning bland landstingets medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport, i vilken jämförelser

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Partiklar i inomhusluft

Partiklar i inomhusluft Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer