- En processbeskrivning

Transkript

1 Beteckning: Examensarbete Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap. Ett designförslag på en trädgård vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom - En processbeskrivning Malin Myhr November 2009 Examensarbete, 15 hp, B-nivå. Biologi med inriktning mot trädgårdskunskap Trädgårdsmästareprogrammet med inriktning mot hälsa och design Examinator: Annika Nilsson Handledare: Benita Andersson 0

2 Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att utföra ett designförslag på en trädgård för personer med demenssjukdom. Genom litteraturstudier och enkätundersökning har jag fått kunskap om hur en trädgård för personer med demenssjukdom bör se ut och vad den bör innehålla. När man utformar en trädgård för personer med demenssjukdom är inte syftet att rehabilitera, utan att ge dem god livskvalitet. Detta kan man göra genom att skapa en trädgård med växter och material som stimulerar sinnet. Via enkätundersökningen har jag fått möjlighet att ta del av sådant som vårdpersonal tycker är viktigt i en trädgård för personer med demenssjukdom och vad de tror att de boende skulle vilja göra i en trädgård. Resultaten av enkätundersökningen och litteraturstudierna visar att olika egenskaper och karaktärer i trädgården stimulerar sinnen, skapar välbefinnande, bättre hälsa och livskvalitet. Examensarbetet kommer att resultera i en illustrationsplan och en växtlista innehållande förslag på växter man kan använda sig av i en trädgård för personer med demenssjukdom. Jag vill rikta ett tack till Benita Andersson, min handledare som har varit ett stort stöd. Min familj som stöttat mig under den här tiden och vårdpersonalen på Solgläntan och Skogsgläntan som tog sig tid att fylla i enkäterna som blev en viktig del i arbetet. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 4 FRÅGESTÄLLNING... 4 BAKGRUND... 4 Vad är demens?... 4 Påverkan av miljö... 4 Utemiljö och hälsa... 5 Olika egenskaper i miljön... 6 Viktiga inslag i trädgården... 6 METOD... 9 AVGRÄNSNINGAR... 9 PROCESSBESKRIVNING Innan arbetets början Kartunderlag Enkäter Inventering av platsen samt mätningar Datainsamling Resultat av enkäter Sammanfattning av enkäter Illustrationsplan Trädgårdens olika delar Gränsen mot omgivande miljö Uteplatsen på Solgläntan Fruktlunden Utsiktspunkten Kompost och odlingsyta Entré ut mot baksidan mellan Solgläntan och Skogsgläntan Lilla torget Lugna platsen Lilla fruktlunden Köksträdgården Lilla vilan Uteplats framsidan Skogsgläntan Gräsmatta med torkvinda Yta utanför tvättstuga KRITISK ANALYS REFERENSER Internetadresser Övriga källor Fotografier BILAGOR Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 INLEDNING Under min utbildning på trädgårdsmästarprogrammet, där inriktningen är design och hälsa, har en stor del varit fokuserat på området hälsa. Att ha god hälsa är viktigt, och som de flesta vet är den gröna miljön grundläggande för att vi ska må bra (Wijk, 2004, s ). Det vore spännande att få göra ett förslag på en utemiljö på ett demensboende jag känner till, utifrån de frågeställningar jag har. Utevistelse har betydelse för hälsan genom solljuset, luften och temperaturen. Solljuset hjälper till att tillgodogöra oss vitamin D, vilket behövs för att stärka skelettet och motverka benskörhet. Särskilt på vintern är det viktigt att vistas utomhus då det är ont om dagsljus. (Bengtsson, 2003, s.11, s.30). Positiva effekter av regelbunden utevistelse kan vara att benskörhet minskar, övervikt motverkas, sömnkvaliteten blir bättre, ångest och depression minskar (Johansson & Küller, 2007, s ). Anledningen finns alltså, att de gamla bör vistas ute så mycket det går (Johansson & Küller, 2007, s ). En annan viktigt del är innehållet i miljön (Bengtsson, 2003 s.52-55). Genom att formge en trädgård med material och växter som lockar de boendes sinnen hoppas jag kunna främja deras hälsa och livskvalitet. Som trädgårdsmästare är det viktigt att kunna använda växter på rätt sätt och kunna gestalta trädgårdar för olika målgrupper och ändamål. I detta arbete hoppas jag kunna utveckla min kunskap inom trädgårdskunskap, designmetodik och hur viktig den gröna miljön är för oss och vår hälsa. Ett formgivningsförslag kommer att göras på Solgläntan och Skogsgläntan vilket är ett boende för personer med demenssjukdom i Älvkarleby. Att leva är inte nog; solsken, frihet och en liten blomma måste man ha. H.C. Andersen 3

5 SYFTE I detta arbete formger jag ett förslag på en trädgård för personer med demenssjukdom i syfte att stimulera deras sinnen och därigenom främja deras hälsa och livskvalitet FRÅGESTÄLLNING Hur kan en utemiljö gestaltas ur ett sinnligt perspektiv för personer med BAKGRUND demenssjukdom? Vad är demens? Att uppleva minnesstörningar när man blir äldre är vanligt, men ofta är de här problemen övergående. Men det kan också vara första steget i en demenssjukdom (Demensförbundets hemsida, 2009). Demens är inte en normal åldersförändring utan orsakas av sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar både minnet och tankeförmågan. Flera av hjärnans funktioner påverkas vid demens och enbart minnesförlust räcker inte för att man ska kunna ställa diagnosen (Demensförbundets hemsida, 2009). Andra funktioner som brukar drabbas är: förmåga att tänka, att planera och skapa överblick, att hitta i miljön, att tala och förstå språket, att ta egna initiativ, att uppleva känslor som förut och att kontrollera sina känslor (Demensförbundets hemsida, 2009). Påverkan av miljö En person med demenssjukdom påverkas mycket av den yttre miljön. Därför behöver de en lugn och trygg miljö för att fungera på bästa sätt. Detta kan man läsa på demensförbundets hemsida. Att en person med demenssjukdom har samma grundläggande behov som andra människor är viktigt att komma ihåg. Ensamhet och isolering kan förvärra symtomen. Att ha en aktiv och stimulerande dag är grunden i all behandling av personer med demenssjukdom (Demensförbundets hemsida, 2009). Idag används trädgårdar i hälsofrämjande syfte vid flera olika vårdinrättningar och man kan se ett samband mellan trädgård och hälsa (Hartig & Marcus, 2006, s.36-37). En bra utemiljö har positiv inverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande, även om det bara är utsikten från ett fönster (Myhr, 2007, s.15). En promenad i naturen kan hjälpa en person att komma över en stressad situation bättre än exempelvis att lyssna på musik (Myhr, 2007, s.15). 4

6 Genom att vistas i utemiljöer framkallas minnen genom aktivering av sinnena. En del trädgårdar är som gamla vänner och vi känner en närvaro som berör oss. Varje ålder har sina upplevelser och sina minnen (Johansson & Küller, 2005, s.253). Positiv påverkan av att vistas i utemiljö beskrivs i två ledande teorier. Den ena är Kaplan & Kaplans teori. De menar att människan har två sorters uppmärksamhet. Den ena är riktad uppmärksamhet. Den används i det dagliga arbetet, som när vi koncentrerar oss på olika uppgifter. Allt från problemlösning, teoretisk inlärning eller att sålla bort störande ljud såsom buller. Den andra är spontan uppmärksamhet. Den kräver ingen ansträngning och spontan uppmärksamhet är den som används mest när vi vistas i naturmiljöer. Exempelvis när vi ser något spännande i naturen som en blommas färgprakt eller en fågel som flyger iväg. I den spontana uppmärksamheten kan man uppleva fascination genom solen som skiner, vattnet som porlar eller genom bladen som rasslar i vinden (Jernberg, 2001, s.22-31: Ottosson & Grahn, 1998, s.12-16). Den andra teorin är Roger Ulrichs, som menar att människan är skapad för att leva i naturen. Naturen har en restorativ inverkan på oss. Stadsmiljöer är inte naturligt för oss och de skapar stressreaktioner. Det bästa för oss är öppna ljusa savannliknande platser. Vatten och skydd i ryggen och höjder är också viktiga inslag i miljön. Utemiljö och hälsa Idag bor många människor i särskilda boenden men flera av dem är sällan eller aldrig ute, även om många av dem skulle vilja och må bra av det. Detta skriver Helle Wijk i boken Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Det finns tyvärr idag många hinder för att personer med demenssjukdom ska kunna komma ut. Okunskap är ett hinder. Fysisk tillgänglighet är ett annat, det vill säga det är nämligen inte alltid så lätt att ta sig ut i trädgården. Alla särskilda boenden har inte tillgång till en trädgård idag, eller så finns det brister i kvaliteten bland många av dem. Det borde vara en rättighet för alla att kunna komma ut en vacker vårdag till exempel (Wijk, 2004, s ). Att vara utomhus är bra för alla, man rör på sig vilket gör att man blir hungrig, törstig och trött på ett naturligt sätt (McManus, 2009). Behovet av enkla utomhusaktiviteter är stort och skulle kunna tillfredställas om det fanns lämpliga och tillgängliga platser. Har man svårt att gå ut själv blir närmiljön viktigare (Wijk, 2004, s ). Att trädgården är inbjudande för både personer med demenssjukdom, 5

7 personal och anhöriga är viktigt för att kunna erbjuda meningsfulla aktiviteter. Att vara ute i trädgården underlättar detta och det finns möjlighet till sinnesstimulans. Att prata om väder, vind, växter och årstiden är tacksamma samtalsämnen när man är ute i trädgården tillsammans med de äldre (Ekdahl & Kapusta, 2006). En god miljö kan vara lockande och är en förutsättning för att aktivitet ska äga rum, medan en tråkig miljö kan få motsatt verkan. Ju större vårdbehov en person har desto viktigare är det att det finns en bra närmiljö (Bengtsson, 2003, s.55). I förstudien, Natur i vården, Grön terapi och rehabilitering en naturlig del av framtidens hälso- och sjukvård, skriver Sven-G Hultman om forskarparet Marianne & Rickard Küller som har gjort en sammanställning över positiva effekter på hälsan genom utevistelse för äldre personer. Vid utevistelse motverkas benskörhet och skelettet stärks, rörlighet och muskler behålls. Genom att vara ute motverkas också övervikt, man får bättre sömn och depression och ångest minskar. Utevistelse gör också att man får bättre motståndskraft mot infektioner, stresstoleransen höjs och social samvaro främjas samtidigt som ensamhet motverkas. Olika egenskaper i miljön När man bor på ett särskilt boende handlar det ofta om att kunna välja om man vill vara för sig själv eller vara tillsammans med andra och därför är det viktigt med rum med olika karaktärer i trädgården (Wijk, 2004, s ). De ger oss möjlighet att välja samtidigt som de kan förenkla orienteringen. Platser med olika karaktärer tillfredställer olika känslor. En väl utformad utemiljö kan vara ett alternativ till att vara inomhus (Wijk, 2004, s ). För personer vid vård i livets slutskede eller personer som har kroniska sjukdomar eller demenssjukdom är inte målet rehabilitering utan god livskvalitet (Bengtsson, 2003 s.38). Stress och depression förekommer hos personer med demenssjukdom på särskilda boenden, vilket kan bero på understimulans. Trädgården ska vara ett stöd både för dem som är oroliga och upprörda och stöd för dem som är nedstämda (Bengtsson, 2003, s.38). Viktiga inslag i trädgården När man utformar en trädgård för personer med demenssjukdom är målet att ta fram positiva minnen och känslor. Men även att stimulera sinnena (Health Council, 2004, s.42-43). Växter har en speciell förmåga att stimulera våra sinnen och få oss att känna oss delaktiga i trädgården. Genom växternas olika struktur, doft, färg och form skapas olika upplevelser och 6

8 sinnet stimuleras (Sandberg, 1999, s.153). Många av växterna lockar till sig fåglar och insekter som vi kan se, höra och njuta av. Exempelvis lammörats mjuka blad stimulerar känseln vilket många andra växter också gör. Växtmaterial med olika struktur gör det möjligt att stimulera känseln. Blommor och växter som doftar gott, eller illa stimulerar vårt luktsinne och kan därför skapa minnen och påminna om platser och händelser tillbaka i tiden. Att plantera fruktträd och bärbuskar främjar smaksinnet i allra högsta grad. Tänk att få plocka eller äta bär direkt från busken eller till efterrätten! Blommor, växter, djur, fåglar, insekter, sol, skugga, vatten, frisk luft, bänkar, bord och belysning är exempel på viktiga inslag i utemiljön (Bengtsson, 2003, s.54). Att utforma en trädgård för personer med demens är annorlunda än att utforma en trädgård för andra målgrupper. Personer med demenssjukdom kan ha svårt att orientera sig eller omedvetet riskera sin hälsa. Vid formgivningen måste man lägga stor vikt vid att tydliggöra rumsorienteringen för de boende (Wijk, 2004 s.166). I en trädgård blir relationen mellan vårdpersonal och boende mer personlig och neutral än den blir inomhus (Wijk 2003, s.163). I ett kapitel i boken Healing Gardens (1999) beskriver Martha Tyson och John Ziezel riktlinjer för hur man bör utforma trädgårdar för personer med demens. Stigar, platser, landmärken, noder, gränser, vyer, möbler, planteringar och symboliska ledtrådar är de riktlinjer de beskriver (Bengtsson 2003, s.67-69). Nedan följer en beskrivning av de olika riktlinjerna. Stigar ska vara utformade med en tydlig början och ett tydligt slut med intressanta inslag och delmål utmed vägen. Detta kan göra att det omotiverade vandrandet istället kan bli en meningsfull promenad. Man ska dock undvika stora färgskillnader i underlaget då detta kan uppfattas som hinder som är svåra att komma över. Platser ska vara tydliga och visa vad de är avsedda till, för att man ska veta hur man ska bete sig där. Både samlingsplatser och platser där man kan vara för sig själv bör finnas. Det är bra om det finns platser att stanna till och vila på under promenaden. Här bör det finnas saker att titta på eller saker man kan känna på. Landmärken i trädgården är olika orienteringspunkter. T.ex. dörren som leder tillbaka in till huset är ett viktigt landmärke. Små punkter som man ser under promenaden och som gör att 7

9 det blir intressant att fortsätta utgör landmärken. Föremål som känns igen som t.ex. en tvättlina, flaggstång eller kompost fungerar också bra som landmärken. Noder är mötespunkter i trädgården, där två stigar korsas eller en stig löper ut från en annan. Det är viktigt att inte ha för många korsningar och avtagsvägar då detta kan förvirra personer med demenssjukdom. Gränsen mellan trädgården och området utanför är viktig då trädgården ska kännas trygg. Om det måste finnas en låst grind ska den inte synas för mycket så att personer med demenssjukdom inte känner sig inlåsta. Att plantera en häck innanför stängslet är en bra lösning för att skymma staketet. Gränserna mellan olika platser och föremål i trädgården ska vara tydliga, vilket gör det enklare för den demenssjuka att använda och orientera i trädgården. Vyer. Att ha utsikt mot trädgården är viktigt för att en person ska välja att gå ut. Väl ute kan olika platser och föremål locka och få personen att vilja gå dit. Vyerna mot omgivningarna bör vara lugna landskapsvyer utan inslag av aktivitet och människor. Möbler. Fast möblering, belysning och planteringar måste ha strategiska placeringar då det ska vara uppenbart vad det ska användas till. Det är viktigt med helhetsstrukturen. Flyttbara möbler kan vara bra för tillfälliga behov då de kan förflyttas mellan soliga eller skuggiga platser. De bör dock inte bryta helhetsstrukturen. Planteringar. Växter är viktiga inslag i trädgården eftersom de stimulerar de demenssjukas minnen och sinnen. Växterna kan spegla årstiderna och ge möjlighet till vardagliga aktiviteter såsom att plocka bär eller blommor och att vattna. Det är viktigt att tänka på att växterna inte är giftiga. Symboliska ledtrådar är saker som man känner igen. De kan väcka minnen och få personer med demenssjukdom att hålla kontakt med sitt friska jag. Med hjälp av dessa ledtrådar stimuleras de att utnyttja miljön (Bengtsson, 2003 s.66-69). 8

10 METOD För att på ett bra sätt kunna få fram kunskap och information om hur en trädgård för personer med demenssjukdom bör gestaltas, har jag använt mig av litteraturstudier och lämnat enkäter till vårdpersonal och chef på två särskilda boenden, Solgläntan och Skogsgläntan. Jag kommer att redogöra för gestaltningen i en processbeskrivning. Processen innefattar inventering av platsen, fotografering samt mätningar av den befintliga utemiljön på Solgläntan och Skogsgläntan. Arbetet kommer att resultera i en illustrationsplan över valt område utifrån resultat från litteratursökningen och enkäterna samt en växtlista med förslag på växter man kan använda i en trädgård för personer med demenssjukdom. En illustrationsplan är en ritning över tomten sedd uppifrån där de olika föreslagna delarna är inritade; gångar, planteringar, uteplatser m.m. AVGRÄNSNINGAR Hänsyn till vattenledningar i marken tas inte då detta är ett rent gestaltningsförslag. Lutningar och eventuella höjdskillnader tas inte i beaktande då beräkningar av detta inte ryms i tidsramen. 9

11 PROCESSBESKRIVNING I denna del av arbetet kommer jag att beskriva hur och varför jag bestämde mig för att göra ett gestaltningsförslag på Solgläntan och Skogsgläntan. Jag kommer att redogöra för hur jag tagit del av kartmaterial, för resultaten av enkäterna samt beskriva inventering av platsen och fotografering av trädgården. Avslutningsvis kommer jag att presentera trädgården i en illustrationsplan och en växtlista med förslag på växter. Innan arbetets början I arbetet med gamla personer och i synnerhet med sådana som har en demenssjukdom märker man hur de gamla uppskattar att vara ute på promenad. Redan i början av min utbildning på trädgårdsmästarprogrammet hade jag en tanke om att vilja göra ett förbättringsförslag på utemiljön på Solgläntan och Skogsgläntan. Eftersom jag arbetat där de senaste tio åren vet jag att utemiljön på boendet är undermålig och behöver en upprustning. Med detta arbete hoppas jag kunna få personalen på boendena och politikerna i kommunen att förstå vikten av en god utemiljö för personer med demenssjukdom. Någon vecka innan arbetet började tog jag kontakt med områdeschefen på boendet och berättade vad jag ville göra. Efter att fått godkännande från henne kontaktade jag Älvkarleby kommun, Bygg och Miljöförvaltningen och frågade om det fanns någon karta över det valda området. Den skickades till mig (Bilaga 1). Nu kunde arbetet börja. Kartunderlag Efter samtal med Bygg och Miljöförvaltningen ( ) gällande karta över Solgläntan och Skogsgläntan skickades kartan till mig per post. Då kartan var i skala 1:1 000 är den för liten. Jag lämnar in kartan till Arkitektkopia för att få den kopierad i en lämplig skala. Jag beställer skalan 1:100 i A3 format men inser då jag kommer hem att det formatet blir väldigt fel då jag mäter på kartan. Eftersom husen är 27 meter långa, och det är två som ligger i bredd får det aldrig plats på ett A3 format i skalan jag beställt. På Arkitektkopia två dagar senare, har de som arbetar där insett samma dilemma och inte gjort något åt kartan. Vi testar olika storlekar och får till slut fram en karta på 1:250 och en på 1:500. Jag är nöjd med detta. Tillåtelse att ha med original tomtkarta som bilaga erhölls av handläggare Christina Bejerfjord på Bygg och Miljöförvaltningen i Älvkarleby kommun. Detta får mig att inse att alltid kontrollera och mäta storleken på ursprungskartan då storleken du förväntar dig kanske inte fungerar i verkligheten. I det här fallet skulle en karta i skalan 1:100 behöva ett papper i A0 format vilket hade varit alldeles för stort att arbeta med. 10

12 Enkäter Efter en träff med min handledare ( ) på högskolan fick jag tips om att använda ett tidigare använt frågeformulär som jag kunde ge vårdpersonalen på Solgläntan och Skogsgläntan. Detta underlättade arbetet både för mig och personalen eftersom enkäterna kan fyllas i när som helst och vi behöver inte sitta i möte tillsammans. Efter samtal med Maria Engström, fil, dr., universitetslektor, ( ) bestämde jag mig för att använda mig av den färdiga enkäten som togs fram då en annan trädgårdsmästarstudent från tidigare år (2007) skrev sitt examensarbete. Trädgård i vården för personer med demens. Om jag skulle använda mig av den enkäten var kravet att Maria Engström skulle få ta del av resultaten från det insamlade materialet. Resultaten kommer att presenteras i detta examensarbete samt i vetenskapliga tidskrifter. Enkäten lämnades till 15 vårdanställda , samt till områdeschefen på de nämnda boendena. Inventering av platsen samt mätningar Området mättes in ( ) och jämfördes med kartan jag fått av Bygg och Miljöförvaltningen. Eftersom det är svårt att mäta på egen hand togs hjälp av en familjemedlem. De flesta mått stämde bra överens med måtten på kartan jag fått. När jag var där insåg jag att det inte finns några speciella höjdskillnader i marken. Endast på framsidan av Skogsgläntan lutar det en aning. Det finns sex träd på området, spireabuskar på några få ställen utanför altaner och mellan de boendes dörrar. I övrigt består trädgården endast av en slät gräsyta. Det känns att man kan göra något bra här. Datainsamling Enkäterna delades ut till vårdpersonalen på Solgläntan och Skogsgläntan och samlades in på överrenskommen tid kl Av 16 lämnade enkäter besvarades tre. Efter samtal med vårdpersonalen som arbetade denna dag var vi överens om att jag skulle återkomma efter någon dag för att se om det finns ytterligare besvarade enkäter. Efter påstötningen ringde jag till Solgläntan och Skogsgläntan , då visade det sig att det fanns ytterligare fem enkäter ifyllda. Dessa hämtades och bifogades i arbetet. Totalt besvarades åtta enkäter av 16 utlämnade. Här nedan kommer resultaten från enkäterna att redovisas. Fråga 1-6, och fråga 15 redovisas i text medan fråga 7-22 redovisas i tabellform. 11

13 Resultat av enkäter Fråga 1-6 Åtta personer i vårdpersonalen svarade på enkäten. Alla är kvinnor i åldrarna år. Fyra av dem är sjukvårdsbiträde och fyra är undersköterskor. Fyra av dem arbetar på Solgläntan och fyra på Skogsgläntan, en undersköterska och tre vårdbiträden på Solgläntan, tre undersköterskor och ett vårdbiträde på Skogsgläntan. Tre av de åtta personerna svarade att de har ytterligare en annan yrkesutbildning. På frågan hur lång erfarenhet de har av att arbeta med personer med demens svarade en 7 år, en 9 år, tre 15 år, en 20 år och en hade 22 års erfarenhet av personer med demenssjukdom. En del frågor var obesvarade i vissa enkäter. Kommentarer och svar som de vårdanställda gett markeras med kursiv text. 7. Hur trivs Du på arbetsplatsen? Svar Antal Mycket bra 3 Bra 5 Ganska bra 0 Varken bra eller dåligt 0 Ganska dåligt 0 Dåligt 0 Mycket dåligt 0 Tabell:1 8. Hur intresserad är Du av trädgård i vården av personer med demens? Svar Antal Mycket intresserad 0 Intresserad 5 Ganska intresserad 2 Varken intresserad eller ointresserad 1 Ganska ointresserad 0 Ointresserad 0 Mycket ointresserad 0 Tabell:2 12

14 Trädgården som finns nu Fråga 9-12 är öppna frågor och besvaras så här av personalen 9. Vad anser Du är bra med den nuvarande trädgården? Svar Antal Att det finns staket runt om 3 Inhägnaden ligger på solsidan 1 Altanen på framsidan 1 Man kan sitta ute på sommaren 1 Ta promenader med de boende 1 Tabell:3 10. Vad anser Du är mindre bra med den nuvarande trädgården? Svar Antal För lite asfalterade gångar 2 För lite sittplatser 1 Inga blommor 4 Inga bärbuskar 4 Inga fruktträd 1 De boende kan inte själva gå ut då marken är för 1 ojämn De boende har svårt att ta sig ut då de måste gå på 1 gräsmattan för att komma till gången. Inga mysiga sittplatser 1 Tabell:4 11. Vad använder de boende trädgården till idag? Svar Antal De boende sitter mest på altanen på framsidan 1 Promenerar tillsammans med personal 3 Sitter ute när det är sommar 1 Tabell:5 12. Vad använder Du som personal trädgården till idag? Svar Antal Ingenting 1 Tar rast ibland på sommaren där 1 Oftast bara altanen på framsidan 1 Promenera med de boende 2 Tabell:6 13

15 Kommande/planerad trädgård 13. Vad anser Du att en trädgård för personer med demens bör innehålla? Markera alla de svarsalternativ som Du tycker är viktiga. Kommentera alternativet om Du vill på tillhörande rad. Svar Kommentar Antal Gångar som leder tillbaka till gångens början. De boende som är pigga kan hitta själva. 5 Jämna underlag Lätt att gå med rollator 8 Ojämna underlag Ledstänger där marken är ojämn eller sluttande 1 pergola 5 Spaljé eller vindskydd på altanen 7 Vinterträdgård som tydligt förstärker kontakten Så man kan byta miljö 4 mellan ute och inne, att använda under den kallare delen av året Lusthus Där man kan sitta med någon boende 7 Redskapsbod Då kan de hämta krattor och spadar själva 5 Kompost 3 Ved Roligt om någon pigg kan stapla ved som 2 de gjorde förr Snickarhörna 3 Fågelholkar 8 Staket Finns, men borde vara lite snyggare 7 Grind 6 Torkvinda Så de kan hjälpa till att hänga tvätt 7 Grillplats 6 Damm Med staket runt så de inte ramlar i 5 Fontän Med staket runt så de inte ramlar i 5 Vattenutsmyckning utan tillhörande damm 2 Belysning 6 Större gemensam sittplats 7 Sittplatser för få personer 5 Sittplatser i sol 8 Sittplatser i skugga 8 Rökplats 2 Lugna och rofyllda platser i avskildhet 7 Platser som påminner om vild natur 4 Platser med rikt djur-och växtliv 4 Öppen plats med känsla av rymd/öppenhet 3 Gröna, öppna ytor med god sikt exempelvis en 5 äng Omgärdad trygg plats för sinnliga upplevelser 6 Social samlingsplats för dans, musik och uppträdanden Platser i trädgården som knyter an till platsens historia som exempelvis äldre träd eller en gammal husgrund

16 Smådjur som kaniner, höns eller katter Vore jättetrevligt. Det finns en katt på 8 Skogsgläntan. Fåglar fjärilar och insekter 2 Upphöjda odlingslådor 7 Odlingsland i marknivå 3 Örtagård 3 Träd 4 Buskar 7 Frukt 5 Bär 7 Grönsaker 6 Örter 1 Blommor att plocka in buketter av 7 Växter som låter i vinden 1 Doftande växter 3 Växter som visar årstidsväxlingar 3 Växter som har olika struktur att känna på 2 Växter med starka färger 3 Gungor Livsfarligt - däremot hammock 1 Tabell:7 14. Vilka aktiviteter tror Du att de boende självständigt eller tillsammans med personal eller anhöriga skulle vilja utföra i er kommande trädgård? Markera alla de svarsalternativ som Du tror stämmer överens med de boendes önskemål. Svar Inta måltider 7 Umgås med andra människor som familj, 7 barn/barnbarn och vänner Umgås med andra personer på boendet och personalen 6 Leka med barn/barnbarn 2 Sola 7 Vara i fred 3 Njuta av omgivningen 5 Titta och lyssna på djur som fåglar, fjärilar och 7 smådjur Så blommor eller grönsaker 6 Plantera eget uppdrivna eller köpta plantor 4 Plocka blommor 7 Skörda örter och grönsaker 3 Plocka frukt och bär 7 Vandra 6 Dansa 2 Antal 15

17 Spela bollspel 1 Grilla 6 Snickra 2 Måla 1 Se uppträdanden 2 Lyssna på musik 5 Tabell:8 15. Finns det något viktigt att tänka på vid utformning av de boendes utemiljö som särskilt gäller yngre personer som insjuknat i demens? (två personal har svarat på detta) - Att det finns sysselsättning för dem när de är ute t.ex. kratta, skotta, plantera eller ha aktivitet i en snickarbod. - Ta reda på vad de sysslat med tidigare och deras intressen. - Exempelvis kan man ta dit lite ved att såga. Skötsel av kommande/planerad trädgård 16. Finns det några moment av skötseln av trädgården som ni tror att de boende självständigt eller tillsammans med personal vill utföra? Markera alla de svarsalternativ som Du tror stämmer överens med de boendes önskemål. Svar Plocka blommor 7 Skörda örter och grönsaker 5 Plocka frukt och bär 7 Plocka bort överblommande blommor 3 Vattna 7 Rensa ogräs 3 Sköta komposten 1 Placera ut fågelmat 7 Kratta löv 4 Sopa löv från gångar 6 Klippa gräs 2 Måla/olja utemöbler eller verandagolv 2 Hugga ved 2 Stapla ved vid grillplatsen 3 Tabell:9 Antal 16

18 17. Vilken effekt anser Du att en god utemiljö på ert boende kan ha för personer med demens? Svar Att de fyra sinnena aktiveras. Smak, syn, hörsel och 1 lukt Väcka minnen 2 Om det finns bärbuskar kan de hjälpa till att plocka av 1 bären, sen gå in och baka en kaka, vilket gör att de känner sig behövda Att vara ute i en god miljö gör att de boende blir 2 lugna Frisk luft sover bra 1 Tabell:10 Antal 18. Vilken effekt anser Du att en god utemiljö kan ha för Dig som personal? Svar Antal De boende blir lugnare och ej behöver inta lugnande 1 mediciner Trivsel, avkoppling 1 Skönt att kunna vara ute även jag kan kratta, plocka 1 bär och vara ute och ha det bra med de boende Om det är oroligt på avdelningen kan man ta med sig 1 någon/några boende ut Jag kan ta min rast ute 1 Tabell: Har du upplevt situationer där utemiljön tydligt påverkat personer med demens positivt? Ja 3 Nej 1 Tabell:12 Om ja, hur? Svar Det finns mycket i utemiljön som väcker minnen och lockar till naturliga samtalsämnen. När de är oroliga och vill ut kan man släppa ut dem, ta en promenad med dem. Friheten att de inte känner sig inlåsta då man kan ha altandörren öppen Positiv påverkan när man sitter ute på sommaren och fikar. Tabell: Antal 17

19 20. Har Du upplevt situationer där utemiljön tydligt påverkat personer med demens negativt? Ja 0 Nej 3 Tabell: Vad anser Du som personal är viktigt att tänka på vid utformning av följande delar i utemiljön för att den ska kännas säker för personer med demens och för personalen? Påstående Kommentar Antal Gångar Att det finns gångar mellan Solgläntan och Skogsgläntan. Lätt att ta sig fram med rollatorer och rullstolar. 4 Vatten Att de kan få höra lite brus. Rogivande plats med en bänk. Fontän,( inte nedsänkt vatten, risk att ramla i). Små dammar och fontäner 5 Sittmöbler Ska finna lite överallt i trädgården, ej plastmöbler. Stadiga och höga så det är lätt att sätta sig. 5 Val av växter Överskådlighet i trädgården Tabell:15 Växter som känns igen. Växter som trivs i skugga och i sol. Trädgård som blommar från vår till höst. Mycket lökväxter samt perenner. Bärbuskar Äppelträd, plommonträd, krusbär och bigarråer När man kommer ut ska man kunna ha översyn över hela trädgården Boendet är: Ett demensboende för yngre personer med demens Ett demensboende för äldre personer med demens 5 Ett boende för både personer med demens och personer med somatiska sjukdomstillstånd 4 Tabell: 16 18

20 Sammanfattning av enkäter Resultatet av enkäterna visade att vårdpersonalen som arbetar på Solgläntan och Skogsgläntan tycker i stort sett likadant i många av frågorna angående trädgården. Alla trivs bra eller mycket bra på sitt arbete. Flertalet är intresserade av trädgård i vården för personer med demenssjukdom. På frågan om trädgården som finns idag tycker tre att det är bra att det finns staket runt trädgården och att man kan promenera och sitta ute på sommaren. Det som vårdpersonalen tycker är mindre bra är att det finns för lite blommor och buskar samt för lite gångar. Tillfällen då vårdpersonalen använder trädgården är raster under sommaren. I en kommande trädgård tycker alla att gångar som leder tillbaka till gångens början, sittmöbler och växter är viktiga inslag i en trädgård för personer med demenssjukdom. Även lugna platser, gemensamma sittplatser och fågelholkar är sådana saker som vårdpersonalen tycker är viktiga. Gångar inbjuder till promenader för dem som är tillräckligt pigga för att kunna promenera själva. Gångar gör det samtidigt lätt att hitta tillbaka på egen hand och därför tycker merparten av vårdpersonalen att tydliga gångar är viktiga. Pergola och lusthus är inslag som vårdpersonalen tycker är viktiga. Här kan man sitta tillsammans med de boende. Vidare visar resultaten att vårdpersonalen tror att de gamla skulle vilja vattna, plocka blommor, mata fåglar, plocka frukter och bär, titta och lyssna på djur såsom fåglar, insekter, fjärilar och andra smådjur. Eftersom de flesta av vårdpersonalen som fyllt i enkäten är intresserade eller ganska intresserade av att använda trädgården i vården av personer med demenssjukdom tror jag att en god utemiljö som främjar sinnen skulle bli ett bra inslag i vården på Solgläntan och Skogsgläntan. Idag finns det dessutom allt för få sittplatser för dem som är på promenad i trädgården. När det gäller skötseln av en kommande trädgård tror de flesta av vårdpersonalen att de boende vill plocka blommor, vattna, plocka frukter och bär, placera ut fågelmat och sopa löv från gångarna. Effekterna av en god utemiljö är att trädgården väcker minnen, att sinnena aktiveras och att de boende blir lugna av att vara ute, vilket gör att de sover bättre. Vårdpersonalen tycker också för egen del, att det kan det vara bra med en fungerande trädgård. De kan ta sin rast ute, koppla av, och även att vara ute tillsammans med de boende för att exempelvis kratta löv eller plocka bär. 19

21 Angående positiv påverkan på personer med demenssjukdom och utevistelse menar vårdpersonalen att en god utemiljö lockar till naturliga samtalsämnen när man sitter ute tillsammans. Allt detta ger en positiv effekt på de boende. Det som vårdpersonalen tycker är viktigt angående säkerheten i trädgården är att det är lätt för de boende att ta sig fram med rullstol och rollator, att man bör ha uppsikt över hela trädgården och att det inte finns vatten som man kan ramla i. Illustrationsplan Det tar ganska lång tid att planera och bestämma vad man tycker är viktigt i en trädgård och speciellt en trädgård för personer med demenssjukdom. Jag har läst böcker och tagit del av enkäterna som vårdpersonalen besvarade. Det finns mycket forskning kring utemiljö och hälsa och det finns även mycket skrivet om hur trädgårdar för personer med demenssjukdom bör utformas och vad de bör innehålla. För att komma vidare i mitt arbete måste jag börja skissa på en trädgård. Då jag inte har något ljusbord får ett fönster duga. Genom att tejpa upp den förstorade tomtritningen och ett skisspapper över kan jag rita av konturerna av befintliga byggnader och tomtgränser. När jag skulle börja med skissarbetet måste jag få inspiration. Jag hade lånat många böcker så det fanns mycket litteratur att bläddra i. Den här trädgården är egentligen inte speciellt svår att omforma. Det finns inga speciella faktorer att ta hänsyn till. Trädgården består av endast en slät gräsmatta som klipps ungefär en gång i veckan. Jag tror att det från början fanns en häck innanför staketet men den överlevde inte då ingen tog hand om den. Gräsmattan tog överhand. Jag började med att rita ut var jag tyckte att gången skulle placeras. Utifrån vad vårdpersonalen svarade i enkäterna och vad jag läst i böckerna är det bra om det inte finns några återvändsgränder. Detta kan förvirra personer med demenssjukdom då det inte blir tydligt vart de ska ta vägen. Vidare söker sig tankarna till växter och växtmaterial, men detta får bli en senare fråga. Utsikten inifrån är viktig då det ska vara lockande att gå ut i trädgården (Dahlenborg, 2003). En plantering med buskar, perenner och eventuellt sommarblommor kan vara ett sätt att skapa ett blickfång inifrån. Skissen växte fram från en grovskiss till ett färdigt förslag. 20

22 Trädgårdens olika delar I denna del av arbetet beskrivs trädgårdens olika delar. Delarna är numrerade så man lätt kan följa illustrationsplanen (Bilaga 3). Delarna beskrivs dels från ursprungligt skick, dels såsom jag tänkt gestaltningen av trädgården utifrån litteraturstudier och enkätsvar. Det nio riktlinjerna finns representerade i gestaltningen. Fotografierna i arbetet visar hur trädgården ser ut i dag. Fotografierna togs den 15 oktober I gestaltningsarbetet har jag tagit hänsyn till sådant man kan se inifrån huset. Det är i huvudsak bara ifrån lägenheterna man kan se ut i den inhägnade trädgården. Jag har planerat så att alla lägenheter har utsikt mot en rabatt med blandade växter, exempelvis mindre buskar, perenner och sommarblommor. I planteringen finns också vatten i form av en liten sten som det porlar vatten ur. Även ett fågelbord finns så man kan se fåglarna inifrån lägenheterna. Altaner utanför alla lägenheter gör det lätt för de boende att komma ut i trädgården då altanen leder direkt till gångarna. Ledstänger finns också i anslutning till de flesta altanerna vilket kan kännas inbjudande för en promenad i trädgården (Dahlenborg, 2003, s.34). Gångarna bör vara ca cm breda så att tre personer lätt kan gå i bredd. Gångarna bör dock inte vara allt för breda så de upplevs som smala gator (Barnes & Marcus, 1999 s. 448). Belysning finns utplacerad med jämna mellanrum vilket ger möjlighet till att ta en promenad även på kvällstid. Det är viktigt att belysningen inte är bländande utan har ett behagligt sken (Wijk, 2003, s.165). Sittplatser såsom pergolor, bänkar och möbler, både fasta och flyttbara är utplacerade på många olika ställen i trädgården. 1. Gränsen mot omgivande miljö Trädgården och miljön utanför skiljs idag åt av ett nätstaket av Gunnebomodell (se bild 1). En trädgård som upplevs som en rastgård skapar oro och ångest hos personer med demenssjukdom och därför är det viktigt att tänka på vilken sorts staket man väljer (Dahlenborg, 2003, s. 27). Här har jag valt att plantera en häck innanför staketet för att skapa känslan av ro och rumslighet. När det gäller val av häck går tankarna tillbaka till det vårdpersonalen svarade i enkäterna. Jag har valt en sort som tar fram årstidsväxlingarna på ett bra sätt. Amelanchier alnifolia fk Alvdal är en bärhäggmispel som inte har några större krav vad gäller jord, den kan växa fritt eller klippas. Den blommar i vitt på våren och får blåbärslika bär och vackra färger i gult på hösten (Stångbykatalogen 2009/2010). Bild 1: Staketet idag 21

23 I boken Healing gardens (1999) s. 451 rekommenderar man att staket bör vara 3,5 m högt då rymningsrisken är stor för personer med demenssjukdom. Då staketet till största delen vetter mot ett skogsparti och får en häck innanför som man kan låta växa upp till en nivå som ingen kan ta sig över ändrar jag inte staketet i min gestaltning. Eftersom det är bra om grinden inte avviker så mycket i utseende, kan man skymma grinden med buskar eller på andra sätt avskärma den (Dahlenborg, 2003, s.27). Detta kommer fram i gestaltningen då vinbärsbuskar, odlingslådor och misplar drar till sig den mesta uppmärksamheten på denna plats. 2. Uteplatsen på Solgläntan Idag finns ingen gång ut från altanen utan man måste gå på gräsmattan för att komma till den gången som finns (se bild 2). Spireabuskarna utanför altanen får stå kvar men de behöver beskäras då de vuxit sig för stora. Utanför altanen har jag tänkt en gemensam yta där flera personer kan sitta och umgås. På uteplatsen får man även plats att grilla, vilket var ett önskemål från personalen. Då uteplatsen är relativt stor och finns i anslutning till altanen under tak finns det plats för både rullstolar och rollatorer. Platser som passar alla finns, både i sol och i skugga. Det är viktigt att trädgården känns trygg, att de boende vågar gå ut i den, att de hittar tillbaka till dörren och att de även kan sätta sig ner om de skulle behöva vila (Stigsdotter, 2005). Det bör inte vara mer än 25 m mellan bänkar och sittplatser (Stigsdotter, 2005). Bild 2: Gräsmatta utanför altan På uteplatsen är två stora upphöjda odlingslådor placerade, i vilka man kan odla efter tycke och smak. Exempelvis sommarblommor, smultron eller grönsaker och kryddor som alla med sin doft lockar till sig fjärilar och andra insekter. Odlingslådor som har markkontakt och är förhöjda är att föredra framför odlingslådor på ben. Om man använder odlingslådor med markkontakt får man ett matjordslager som håller fukten längre (Sandberg, 1999 s.76). Odlingslådor kan se ut på olika sätt (bilaga 2). Höjder på odlingslådor kan variera om man ska stå eller sitta. En bra höjd om man sitter i rullstol är 60 cm, och cm om man ska stå bekvämt vid odlingslådan (Sandberg, 1999 s.133). Det är bra att ha en bred kant att sätta sig på när man arbetar i odlingslådan. En bred kant ger även plats för benen utmed eller under odlingslådan för personer som sitter i rullstol eller vanlig stol. 22

24 En spaljé eller ett vindskydd på altanen var ett önskemål från vårdpersonalen. Jag tänker mig en spaljé av armeringsmatta täckt med en Clematis The President, som med sin mörkt blålila färg blommar från juni till september. Som nämnts ovan, utgör ett Gunnebostaket avgränsningen mot miljön utanför. Innanför staketet tänker jag mig häggmispelplantor, Amelanchier lamarcii då de blir högre än bärhäggmispeln, Amelanchier alnifolia fk Alvdal och med fördel kan stammas upp och därför passar bra på lite trängre utrymmen (Stångbykatalogen 2009). Undervegetationen består av en liten flocknäva, Geranium x cantabrigense Biokovo som blir en utmärkt marktäckare och som blommar i rosavitt i junijuli. Som markbeläggning på gångarna och på uteplatserna väljer jag stenmjöl som består av krossat berg i kornstorlekar 0-4 mm. En yta belagd med stenmjöl blir hård och slät och lätt att gå på (Sandberg, 1999, s.26). 3. Fruktlunden På denna plats finns endast gräsmatta och en stor hägg, Gunnebostaket och en kort asfalterad gång. I fruktlunden behåller jag den stora häggen. Jag placerar en bänk runt stammen. Här kan man sitta och njuta av häggens doft på våren. Ytterligare har jag i denna del av trädgården planerat tre äppleträd som inte blir allt för stora och ett körsbärsträd. Vidare finns här röda och svarta vinbär av sådana sorter som får stora bärklasar istället för stora mängder bär. Detta är att föredra då stora klasar syns väl och är lättare att plocka för personer med demenssjukdom (Dahlenborg, 2003, s.52). På den välskötta gräsmattan finns möjlighet att ordna sittplatser med flyttbara möbler som placeras efter önskemål vad gäller sol eller skugga. I gräsmattan blommar vårlökar på våren. Här finns också plats för framträdanden såsom sång och musikunderhållning eller varför inte en gudstjänst ute i det gröna. När häggen slagit ut vill jag visa hur den doftar För någon som inte vet att det är vår. J. Grahn

25 4. Utsiktspunkten I dagsläget finns här bara en kort asfalterad gång som slutar tvärt. Sidorna är kantade av endast gräsmatta. Utmed gången fram till utsiktspunkten placerar jag på två olika ställen korta ledstänger som kan vara en plats att vila på eller en plats att resa sig från rullstolen och titta ut i trädgården (Dahlenborg, 2003). Ledstängerna kan också verka som ett stöd under promenaden. Här finns också en vacker perennrabatt som med sina växter ska locka till sig insekter och fåglar. Exempelvis röd rudbeckia, Echinacea purpurea, bolltistel, Echinops olika arter och sorter, rosenflockel, Eupatorium purpureum, lavendel, Lavandula angustifolia, och pärlhyacint, Muscari botryoides m.fl. är växter om drar till sig fjärilar. Många av växterna har en angenäm färg och en god doft. Det är bra om man använder sig av växter som de boende känner igen. Men genom att välja några nyare växter kan man skapa mystik (Dahlenborg, 2003 s.50). Gångytan är som tidigare nämnts belagd med stenmjöl. En mossbeklädd sten ligger i kanten av planteringen. Personer med demenssjukdom och andra personer med låg psykisk kraft behöver en kravlös miljö. I naturen kan man hitta enkla relationer exempelvis till en sten eller till träd och växter. Om detta kan man läsa i Johan Ottossons The Importance of Nature in Coping. Efter vårdpersonalens önskemål placerar jag utmed gången ett lusthus, där man kan sitta tillsammans och njuta av utsikten. På lusthuset klättrar en honungsros. När den blommar kan man höra surret från bina som letar god nektar. Honungsrosen måste dock beskäras ofta då den lätt blir storväxt. Nedanför utsiktsplatsen finns en vattentäckt som man kan se om man gallrar sly utanför staketet. Två fasta bänkar finns även placerade utmed gången. De ska vara utformade så att de är sittvänliga och lätta att resa sig från. Lämplig sitthöjd är cm. Armstöden ska helst vara utformade så de är längre än sitsen är djup och de ska vara cm över sitthöjden (Dahlenborg, 2003, s.44). 24

26 I mitten på utsiktsplatsen finns en upphöjd plantering med två små träd och perenna växter. Växterna kan man känna och dofta på då rabatten är upphöjd. Exempelvis lammörats blad, Stachys byzantia som är lent som ett lammöra och martornar, Eryngium som har taggiga, stickiga blommor och blad. I den upphöjda planteringen återkommer många av växterna som finns i perennrabatten utmed gången. I planteringen finns även vattenklot som med sitt porlande kan ta bort eventuella störande ljud från exempelvis trafik, 5. Kompost och odlingsyta En odlingsyta om ca 4x2 m placeras i marknivå efter önskemål från vårdpersonalen. Här passar det bra med potatis, grönsaker och rabarber att skörda och baka pajer av. En kompost som sköts av de boende tillsammans med vårdpersonal är en tillgång eftersom man kan använda komposten som jordförbättringsmedel. Detta gynnar växterna då näringsämnen tillförs genom kompost och en jord som har hög inblandning av kompost tål torka bättre (Andrén, 2009). Det kan ju vara en fördel i trädgården. 6. Entré ut mot baksidan mellan Solgläntan och Skogsgläntan Idag växer ett stort spireabuskage utmed hela uteplatsen vid entrén. Detta tas till viss del bort och en ny häck planteras utmed gången framför altanen med öppning på båda sidor (se illustrationsplan). Häcken verkar som ett skydd och skapar rumskänsla. Utmed häcken finns en ledstång att hålla sig i eller inspirera till fortsätta promenaden ut i trädgården (Dahlenborg, 2003, s.34). Markmaterial är också här stenmjöl som nämnts i tidigare text. Under taket placeras sittvänliga möbler där de boende kan sitta tillsammans med anhöriga eller personal. 7. Lilla torget På torget vill jag att det ska vara en plantering utanför altanerna så de boende har en attraktiv utsikt från sina fönster. I planteringen finns olika växter som blommar från vår till höst och som med sina olika färger och former på både blommor och blad stimulerar olika sinnen. Ett bra exempel är ett gräs som heter Tuvrör, Calamagrostis x acutiflora `Karl Foerster. Detta gräs grönskar tidigt på våren och blir vackert gult på hösten. Vipporna sitter kvar över vintern och är vackra när frosten fastnar i dem (Widlund, 2006 s.42). De står i rabatten som en accent och ett utropstecken. I planteringen finns ett vattenklot. En pergola finns placerad utmed gången samt även belysning och ett fågelbord. På pergolan klättrar en klematis, Clematis `The president som blommar med mörkt blålila blommor i juni till september och en Clematis `Summersnow med vita skira blommor i juli till oktober. Här kan man sitta tillsammans eller ensam en stund. 25

27 Även här finns ledstänger som leder ut i trädgården. Mellan uteplatserna finns en häck av avenbok, Carpinus betulus. Den behåller en del av bladen kvar under större delen av året och fungerar då som en rumsindelare även under vintertid. 8. Lugna platsen I nuläget finns på lugna platsen, som på de flesta ställena i trädgården endast en gräsyta innanför staketet. På den lugna platsen placerar jag en syrenberså där man kan sitta i lugn och ro tillsammans eller ensam. Från bersån har man utsikt mot en perennrabatt och gången som leder vidare mot köksträdgården. En berså kan upplevas som en oas och kännas skyddad från yttre ljud som kan kännas störande (Wijk 2004, s.164). För att rollatorer och rullstolar ska få plats är storleken på bersån väl tilltagen. En ledstång som leder vidare ut mot gången finns som hjälpmedel. Utmed gången finns två stora kopparlönnar, Acer griseum. Deras stammar har brunglänsande bark och intensiva röda, vackra färger på hösten. Trädens kronor fungerar som ett färgsprakande tak när man går utmed gången. 9. Lilla fruktlunden På denna plats finns i nuläget endast gräs. Efterson fruktträd var ett önskemål från personalen (se tabell 7-9) placerar jag fruktträd samt bärbuskar i den här delen också. En fast bänk finns placerad utmed gången. Det är viktigt att bänkar är i rätt höjd då det ska vara lätt att resa sig från dem. 10. Köksträdgården I denna del av trädgården finns idag två äppleträd som står ensamma på en kal gräsyta. Eftersom de inte är i bra skick tas de bort. I detta hörn av trädgården tänker jag en köksträdgård. Då denna ligger i söderläge i skydd mot nordvinden lämpar sig odling bra här. Tre upphöjda odlingslådor och bärbuskar såsom röda och svarta vinbär och hallon växer i köksträdgården. Bärbuskarna ringar in området. Här kan man odla grönsaker, kryddor, örter eller ettåriga blommor. Många har en relation till trädgårdsarbete sedan tidigare och denna aktivitet kan därför väcka minnen till liv (Bengtsson 2003, s.38). I köksträdgården finns också plats för vila på de utplacerade bänkarna. Markbeläggning är densamma som ytorna på gångarna dvs. stenmjöl. 26

28 11. Lilla vilan På den här platsen finns idag ingenting mellan huskroppen och staketet. För att de som bor i lägenheterna ska ha något fint och lockande att titta på samt känna lust att gå ut placerar jag en upphöjd plantering med perenner och sommarblommor här. Ledstänger som leder ut från uteplatsen till gången inbjuder till promenad (Dahlenborg 2003, s.34). En pergola som står placerad utmed gången samt ett fågelbord som lockar våra vänner fåglarna finns också. Fågelbord var ett önskemål från alla som svarat på enkäten (se tabell 7). Vårdpersonalen svarade också att de trodde att de boende skulle vilja placera ut fågelmat som en aktivitet, ensam eller tillsammans med personalen (se tabell 9). 12. Uteplats framsidan Skogsgläntan Med risk att upprepa mig konstaterar jag att inte heller här på framsidan finns något speciellt idag. Endast två prydnadsaplar står utplacerade intill staketet i dag. Jag tar bort dem och planterar istället fyra stycken ädelsyren, Syringa vulgaris `Charles Joly i häcken. Med sina vackra färger och fantastiska doft ges möjlighet för gamla minnen att komma fram. Syrenerna skapar skydd i ryggen och ger känsla av trygghet. Lövtaket som syrenerna ger är en annan viktig karaktär som skapar rumslighet. De skapar också varierad skugga och skydd för insyn och vind (Wijk, 2004, s.164). Belysning ska ordnas och även möjlighet att placera ut möbler efter behov som komplement till sofforna som redan står där. Utmed husväggen placerar jag en plantering med lite lägre perenner och vårlökar. Det passar bra för innanför fönstren finns matsalen på Skogsgläntan. Vad kan vara bättre än att se våren komma med lökväxterna som kommer fram. Ett Tuvrör, Calamagrostis x acutiflora `Karl Foerster står också som en accent i rabatten och med sina vippor som är fina även långt in på vintern. Bild 3: Uteplats framsida Skogsgläntan 27

29 13. Gräsmatta med torkvinda Självklart har tvätten en given plats i trädgården. Här utanför tvättstugan på Skogsgläntan får en torkvinda sin givna plats. Vid husgaveln växer idag en spireabuske, den blir som ett skydd mot den vassa husknuten och får stå kvar. 14. Yta utanför tvättstuga Även utanför tvättstugan på Solgläntan står en torkvinda idag och den har sin plats här. En torkvinda är ju inte det vackraste smycket i en trädgård men kan vara ett blickfång och en orienteringspunkt i en trädgård för personer med demenssjukdom. En aktivitet som att hänga tvätt tillsammans kan verka stimulerande för personer med demenssjukdom. I gestaltningen av trädgården finns de olika riktlinjerna representerade. Stigar och gångar finns igenom hela trädgården och till de olika platserna. Gränsen mellan trädgården och omgivningen utanför finns beskriven samt planteringar och symboliska ledtrådar. Möbler, både fasta och flyttbara finns med i gestaltningen. Orienteringspunkter såsom torkvinda och en kompost finns med som landmärken. Noder där gångarna delar sig finns, dock inte på så många ställen. Vyer eller utsikt från olika platser eller inifrån rummen är en viktig del i gestaltningen då de boende, anhöriga och även personal ska vilja gå ut dit. 28

30 KRITISK ANALYS Syftet med examensarbetet var att formge ett förslag på en trädgård för personer med demenssjukdom i syfte att stimulera deras sinnen och på detta vis främja deras hälsa och livskvalitet. Syftet är uppfyllt och frågan, Hur kan en utemiljö gestaltas ur ett sinnligt perspektiv för personer med demenssjukdom, har besvarats genom en illustrationsplan innehållande alla riktlinjer och viktiga inslag i trädgården som beskrivs i litteraturen Metoden jag använt mig av är litteraturstudier, insamling av enkäter och analys av dem. Detta kunde gjorts på ett bättre sätt om jag varit mer förberedd. Jag fick bråttom med att lämna ut enkäterna då det tar tid att få tillbaka samt att sammanställa dem i tabellform och analysera dem. Detta blev inte riktigt som jag tänkt mig. Då jag lämnade enkäterna till personalen på Skogsgläntan och Solgläntan hade jag en föreställning om att jag skulle få tillbaka alla enkäterna ifyllda. Så var nu inte fallet, jag fick tillbaka tre stycken ifyllda av 16 lämnade efter överenskommen tid. Efter påtryckning fick jag efter tre dagar ytterligare fem ifyllda enkäter. Vad borde jag då gjort istället? Kanske skulle jag varit tydligare och mer personlig angående mitt syfte med enkäterna, eller skulle jag varit mer noga att prata öga mot öga med alla i personalstyrkan för att förklara att detta inte bara gynnar mitt examensarbete utan förhoppningsvis i framtiden även skulle kunna gynna både personal, boende och deras anhöriga. Kanske borde jag förberett personalen på den planerade enkätundersökningen så de vetat om det i förväg? Svaret på denna fråga får jag aldrig eftersom arbetet är klart nu och inte kommer att göras om. I bakgrunden av arbetet har jag tagit upp de två ledande teorierna av makarna Kaplan & Kaplan och Roger Ulrich. Det finns naturligtvis ytterligare teorier och forskning som jag inte tagit upp då jag inte anser det som en nödvändighet för detta arbete. Litteraturen och de vetenskapliga artiklarna som jag läst innehåller till stor del samma information, dvs. de ledande teorierna och de olika karaktärer som en trädgård för personer med demenssjukdom bör innehålla. Det har varit svårt att hitta information i böcker och i vetenskapliga artiklar angående vilka växter som stimulerar sinnen och är bra att använda i trädgårdar för personer med demenssjukdom. Naturligtvis finns det mycket mer litteratur inom området än den jag använt mig av och detta kan innebära att en del viktig information missats. Det finns ju trots allt en hel del forskning i ämnet. 29

31 REFERENSER Andrén, Hans (red.) (2009). Utemiljö. 2. utg. Stockholm: Svensk Byggtjänst Barnes, Marni & Marcus, Clare Cooper (red.) (1999). Healing gardens: therapeutic benefits and design recommendations. New York: Wiley Bengtsson, Anna (2003). Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade: kunskapssammanställning/anna Bengtsson. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Dahlenborg, Inge (2003). Trädgård - en möjlighet i all vård. Stockholm: Demensförbundet. Hansson, Marie & Hansson, Björn (2007[2005]). Allt om trädgård: [planering, växter, skötsel]. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur Hansson, Marie & Hansson, Björn (2007). Perenner: våra trädgårdsväxter: [inspiration, skötsel, lexikon]. Stockholm: Prisma Hartig Terry, Marcus Clare Cooper, (2006). Healing gardens-places for nature in health care. Lancet 368:36-37 Health Council of the Netherlands and Dutch Advisory Council for Research on Spatial Planning, Nature and the Environment. Nature and Health. The influence of nature on social, Psychological and physical well-being. The Hague: Health Council of the Netherlands and RMNO, 2004; publication no. 2004/09E; RMNO publication nr A02ae. Hultman, Sven-G. (2005). Natur i vården: grön terapi och rehabilitering - en naturlig del av framtidens hälso- och sjukvård?: förstudie för Landstinget i Uppsala län. Uppsala: Landstinget i Uppsala län Tillgänglig på Internet: Israelsson, Lena (2007). Handbok för köksträdgården: odla grönsaker, kryddor och bär. Utök. och rev. [uppl.] Stockholm: Wahlström & Widstrand Jernberg, Anita (2001). Natur och trädgård inom vård och omsorg.. Falun: Dalarnas forskningsråd Johansson, Maria & Küller, Marianne (red.) (2005). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur Ljungqvist, Kerstin (2006). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling. Dals Rostock: Calluna McManus, Maria (2009). Time spent outdoors is shown to be therapeutic for patients. Nursing Standard, 9/30/2009, Vol. 24 Issue 4, p33-33, 1/5p; (AN ) 30

32 Myhr, Ulla (2007). Utemiljö och hälsa. Stockholm: Arkitekternas forum för forskning och utveckling (Arkus) Ottosson, Johan (2007). The importance of nature in coping: creating increased understanding of the importance of pure experiences of nature to human health. Diss. (sammanfattning) Alnarp: Sveriges lantbruksuniv., 2007 Tillgänglig på Internet: Ottosson, Johan & Grahn, Patrik (1998). Utemiljöns betydelse för äldre med stort vårdbehov: fallstudien "Med ögon känsliga för grönt". Alnarp: MOVIUM Sandberg, Kerstin (red.) (1999). Möjligheternas trädgård: en trädgård för alla. 1. uppl. Stockholm: Utbildningsradion Stigsdotter, Ulrika (2005) Landscape architecture and health. Doctoral diss. Dept. of Landscape Planning, Alnarp, SLU. Acta Universitatis agriculturae Sueciae vol. 2005:55. Strandhede, Sven-Olov (2002). Farliga och ofarliga växter: från A till Ö. Stockholm: Bilda Widlundh, Susanna (2006). Prydnadsgräs. Västerås: Ica Wijk, Helle (red.) (2004). Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur Internetadresser Demensförbundets hemsida Giftinformation hemsida

33 Övriga källor Ekdahl, Marie & Kapusta, Gunnel. (2006). Känsla och mening i trädgården Riktlinjer för utformning av utemiljö vid demensboenden med tillämpning på projekt Vega i Lomma. Examensarbete (10 p) inom magisterprogrammet Natur, hälsa och trädgård Institutionen för landskapsplanering, SLU Alnarp Stångbykatalogen 2009/2010 Splendor Plantkatalogen 2009 Fotografier Alla fotografier i arbetet är tagna av författaren Illustrationer i arbetet är gjorda av författaren BILAGOR 1. Karta över området 2. Odlingslådor 3. Illustrationsplan 4. Växtlista 32

34 Bilaga 1 33

35 Bilaga 2 Exemplen är tagna ur boken Möjligheternas trädgård, en trädgård för alla 34