Håller måttet VIKTGRUPP I MOTALA TEMA: HJÄRTA FORSKNING: AXELSMÄRTA. Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl. Nytt träningsprogram effektivt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Håller måttet VIKTGRUPP I MOTALA TEMA: HJÄRTA FORSKNING: AXELSMÄRTA. Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl. Nytt träningsprogram effektivt"

Transkript

1 Ett magasin från Landstinget i Östergötland Håller måttet VIKTGRUPP I MOTALA TEMA: HJÄRTA Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl FORSKNING: AXELSMÄRTA Nytt träningsprogram effektivt Nummer

2 INNEHÅLL HÄLSOTECKEN Nummer 2, 2013 REDAKTÖREN Det är kärlkrampen - Kärlkrampen, det är kärlkrampen, sa min farfar, höll sig för bröstet och tog upp en liten burk medicin ur jackfickan. En tablett under tungan och efter en stund försvann andfåddheten och smärtan i bröstet. Det är många år sedan, men jag minns tydligt att det här skedde ofta under de sista åren i hans liv. Särskilt om vi hade promenerat tillsammans, ansträngning utlöste symtomen, och värst var det när det var kallt ute. Det var också vanligt att det hände om han var stressad och upprörd. Det var han många gånger, det vet jag eftersom jag har ärvt hans humör. Jag minns min farfars kärlkramp. Du kanske har någon anhörig, vän eller arbetskamrat som har en hjärt- och kärlsjukdom, eller så är du drabbad själv. Eftersom 1,4 miljoner personer i Sverige lever med en hjärt-och kärlsjukdom är vi alla berörda på något sätt. Därför berättar vi om dessa sjukdomar och om en del av hjärtsjukvården i landstinget i det här numret av tidningen. Läs om den högspecialiserade hjärtsjukvården på Universitetssjukhuset i Linköping, satsningen på hjärtsjukvården i den östra länsdelen och om vad du kan göra själv för att minska risken för att drabbas av hjärtoch kärlsjukdomar. Cecilia Ottosson E-post: Telefon: VÅRDVAL INOM HÖRSELVÅRDEN 4-5 I korthet 6 Ändrat ansvar i hemsjukvården 7 Läsplatta lugnar barn inför narkos 8 HÄLSOCOACHERNA: Frågor och svar om hälsa och livsstil 9 Hälsotecken på webben TEMA HJÄRTA: Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl Webbplatserna lio.se och 1177.se FORSKNING: Nytt träningsprogram effektivt vid axelsmärta 18 Viktgrupp i Motala 19 Korsordet RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ: Heshet, nedstämdhet och torr hud 22 HALLÅ DÄR: Lasse Pettersson om extra resurser Redaktör: Cecilia Ottosson, Landstinget i Östergötland Grafisk form: Markus Reklambyrå AB Omslagsbild: Distriktssköterska Petra Rask på Vårdcentralen Brinken, Foto: Katja Kircher Foto: Katja Kircher, Staffan Gustavsson, Göran Billeson och Shutterstock Tryck: Elanders Gummessons AB 2 HÄ L SOT EC K E N NR Upplaga: ex Distribution: Posten Adress: Landstinget i Östergötland, Linköping Telefon: E-post: Webbplats: lio.se 23 LÄKEMEDEL: Fler får stöd till preventivmedel 24 YRKESPORTRÄTTET: Helena Torlofson, audionom

3 Fredrik Sjöstrand (M), förste vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Projektledare Klas Lindström som lett arbetet med att förbereda vårdvalet. Vårdvalet omfattar framförallt bedömning och utprovning av hörapparater eller enklare hörhjälpmedel. Ökad valfrihet inom hörselvården Allt fler söker hjälp för nedsatt hörsel. Nu får du som patient större möjlighet att välja på vilken mottagning du vill få din hörselvård. Antalet vuxna som behöver hörapparat eller andra hörhjälpmedel har ökat under de senaste åren, vilket främst beror på en ökande andel äldre i befolkningen. Samtidigt råder brist på audionomer, något som inneburit att väntetiderna för att få göra hörselprov och prova ut hörapparat eller andra hörhjälpmedel tidvis varit långa i länet. Från den 1 oktober i år gäller vårdval inom primär hörselrehabilitering. Syftet är att öppna för fler aktörer som kan erbjuda hörselvård på landstingets uppdrag. Välja hörselvård Som patient kommer man alltså att kunna välja om man vill gå till landstingets hörselvård eller till en mottagning som drivs i annan regi. Målet är att vårdvalet ska öka tillgängligheten, vilket har skett i andra landsting som infört vårdval inom hörselrehabilitering, säger landstingsrådet Fredrik Sjöstrand (M), förste vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Fördjupad rehabilitering vid mer komplexa hörselnedsättningar ingår inte i vårdvalet, utan görs även i fortsättningen av den landstingsdrivna hörselvården. välja hjälpmedel utan det är ur ett sortiment som landstinget har upphandlat. Landstinget har ett fullskaligt sortiment av hörapparater och hörhjälpmedel av hög kvalitet som bedöms täcka de olika individuella behov som kan finnas, säger projektledaren Klas Lindström som lett arbetet med att förbereda vårdvalet. Justerade avgifter De vårdgivare som vill ingå i vårdvalet ska uppfylla ett antal krav som landstinget ställer för att man ska få bli auktoriserad. Som patient betalar man samma avgift för besök och hjälpmedel oavsett vilken mottagning man väljer. I samband med att vårdvalet trädde i kraft justerades också patientavgifterna i hörselvården. Avgiften för mottagningsbesök och egenavgiften för hörapparat är oförändrade, medan avgifter för servicebesök, övriga hörhjälpmedel och flytt av fasta hörhjälpmedel har ändrats. Vårdvalet innebär inte att man fritt kan Fotnot: Läs om yrket audionom på sidan 24. Samma avgift Text: Bodil Knuthammar Foto: Katja Kircher och arkiv HÄ LSOT EC K E N NR

4 I KORTHET Tandvårdsstöd vid sjukdom eller funktionsnedsättning Den 1 januari infördes ett nytt tandvårdsstöd för personer med vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Landstingskatalogen ges inte ut mer Landstingskatalogen med kontaktuppgifter till vården kommer inte längre att ges ut. Alla aktuella kontaktuppgifter finns istället på landstingens och regionernas gemensamma webbplats 1177.se. Den tryckta Landstingskatalogen har fram till nu getts ut en gång per år. Då vårdverksamheterna ofta förändras blir katalogen snabbt inaktuell. Eftersom kontaktuppgifterna så snabbt blir inaktuella och eftersom fler och fler använder webben för att söka efter kontaktuppgifter kommer vi inte längre att ge ut Landstingskatalogen, säger landstingets kommunikationschef Ulrika Ohlson. Numera finns alla kontaktuppgifter till vården istället på webbplatsen 1177.se, där de enklare kan hållas aktuella. Vi är medvetna om att alla inte har tillgång till internet, men det går bra att ringa till oss för att få uppgifter eller en utskrift av uppgifter för den vårdenhet man önskar, säger Ulrika Ohlson. Detta kan göras via landstingets informationslinje på telefonnummer Landstingets 150-årsjubileum firat VID TRE TILLFÄLLEN under hösten har landstingets 150-årsjubileum uppmärksammats med öppet hus på torg i Linköping, Norrköping och Motala. Landstinget har visat upp sin bredd och historia för många intresserade invånare, bland annat genom en utställning. Medarbetare och förtroendevalda har informerat och svarat på frågor. Besökarna har också kunnat prova sin lungkapacitet och se hur en hjärtstartare fungerar och ambulans och blodbuss har medverkat. Till Nallesjukhuset, som ses på bilden från Stora Torget i Motala, har barn kommit för att få sina nallar omhändertagna av läkarstudenter. Dessa personer har ofta behov av regelbunden och kostsam tandvård. Syftet med stödet är att ge personerna möjlighet att få regelbunden tandvård till en rimlig kostnad. Vi vill påminna om att stödet finns eftersom vi inte har fått in så många ansökningar som det finns personer som beräknas vara berättigade till stödet, säger Maria Johansson, enhetschef för tandvårdsgruppen i Landstinget i Östergötland där tandvårdsstödet administreras. Stödet riktar sig till personer som har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Personerna ska dessutom ha stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att få tandvårdsbehandling. Det kan till exempel vara personer med svår psykisk funktionsnedsättning, multipel skleros, cerebral pares eller Parkinsons sjukdom. För att få stödet krävs ett intyg från en läkare. Man vänder sig till sin läkare för att få intyget som sedan ska skickas till landstinget. Du kan läsa mer om när man har rätt att få tandvårdsstödet på landstingets webbplats 4 HÄLSOTECKEN NR Foto: Christian Nordén, Carolina Hawranek och Shutterstock

5 Studie om munhälsa och tandvård Vilket behov har äldre personer av tandvård och vilka är riskgrupperna? För att planera morgondagens tandvård är den befolkningsenkät som landstingen i Östergötland och Örebro gör vart femte år ett viktigt underlag. SEDAN 1992 har landstingen i Östergötland och Örebro vart femte år gjort befolkningsenkäter (TE-studier) till alla personer i länen som är födda Numera ingår även personer födda 1932 och 1962 i studierna. Vi vet att antalet äldre blir fler. Genom att ta reda på vad några olika åldersgrupper tycker får vi ett underlag för att kunna dra slutsatser om vilka behov av tandvård som kommer att finnas i framtiden, säger Sven Ordell, övertandläkare och samhällsodontolog i tandvårdsgruppen i Landstinget i Östergötland. I enkäterna ställs frågor om attityder till tänder, upplevda munproblem och erfarenheter av tandvård. Förutom att enkäterna är viktiga för planeringen av framtidens tandvård är syftet med dem att se om landstinget uppfyller tandvårdslagens krav och Socialstyrelsens indikatorer för god tandvård. Rapporten från 2012 års studie har nyligen kommit. I den framgår till exempel att cirka 80 procent i de tre åldersgrupperna är nöjda med sina tänder. En majoritet av dem har besökt tandvården under en tvåårsperiod. Studien visar bland annat också att riskgrupperna för sämre tandhälsa finns bland dem som är lågutbildade, utlandsfödda eller ensamstående. Läs hela rapporten här: Bra betyg för barnsjukvården BARN OCH FÖRÄLDRAR uppskattar barnsjukvården i Östergötland, visar en nationell patientenkät som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort. Många tillfrågade upplevde att de bemötts med respekt och på ett hänsynsfullt sätt inom barnsjukvården. Förtroendet för läkare var också högt. Barnsjukvården i Östergötland står sig väl jämfört med övriga landet och hamnar nära eller över riksgenomsnittet när resultaten av åtta frågor jämförs. Diabetesvården i Östergötland i topp LANDSTINGET I ÖSTERGÖT- LAND är ett av fyra landsting med särskilt bra utfall i en benchmarkundersökning om diabetesvården som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort. Landstinget ligger bland de bästa vad gäller hög kvalitet på vården. Ett exempel är att diabetesvården redovisar en hög måluppfyllelse inom primärvården, bland annat för blodsocker, blodtryck och blodfetter. 20 SÅ MÅNGA PROCENT av invånarna i Östergötland har ett konto i e-tjänsten Mina Vårdkontakter. Det innebär att invånare har ett konto, jämfört med i januari Genom Mina vårdkontakter kan du sköta vårdärenden, som att förnya recept, via webbplatsen 1177.se. Gravida rekommenderas influensavaccination NU PÅGÅR VACCINATIONER mot säsongsinfluensan. Du som är gravid, eller är 65 år eller äldre eller har vissa kroniska sjukdomar, kan minska risken att drabbas av svår influensa genom att vaccinera dig. Socialstyrelsen rekommenderar från och med i år säsongsvaccin till alla gravida. Vaccinationen görs lämpligen i vecka 18 till 20, efter att ultraljudsundersökningen är genomförd. Årets influensavaccin skyddar mot tre influensatyper och ges på vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. HÄLSOTECKEN NR

6 I januari tar länets kommuner över ansvaret för hemsjukvården vad gäller de patienter som behöver hälso-och sjukvård i hemmet. Kommunerna tar över hemsjukvård I januari nästa år tar länets kommuner över ansvaret för hemsjukvården, som landstinget sköter i dag. Syftet är att skapa en bättre vård och omsorg. De patienter som berörs av förändringen kommer att få personlig information i god tid. Vi gör det här för att skapa en ännu bättre vård och omsorg för patienterna, säger Camilla Salomonsson, projektledare för hemsjukvårdsreformen i Östergötland. Hemsjukvårdsreformen innebär att länets kommuner tar över ansvaret från landstinget för hemsjukvården. De patienter som behöver hälso- och sjukvård i hemmet får den av kommunen, medan de patienter som kan ta sig till en vårdcentral eller mottagning får hälso-och sjukvård av landstinget även i fortsättningen. Kommunerna kommer att ansvara för patienter som behöver hemsjukvård inklusive rehabilitering, hjälpmedel och psykiatri. Landstinget fortsätter att ansvara för den specialiserade hemsjukvården där också specialiserad rehabilitering ingår. Helhetssyn och tidigare insatser Genom att föra över ansvaret till kommunerna skapar vi en mer sammanhållen vård och omsorg för patienterna i hemmet. I dag ansvarar landstinget för vissa insatser och kommunen för andra, men nu får kommunerna helhetsansvaret. Det blir en bättre helhetssyn på de behov patienterna har, vilket till exempel gör att förebyggande insatser kan sättas in tidigare, säger Camilla Salomonsson. Camilla Salomonsson, projektledare för hemsjukvårdsreformen i Östergötland. Sedan lång tid tillbaka arbetar flera olika specialistgrupper med förberedelser inför övergången, så att förändringen ska kunna ske så smidigt som möjligt. Arbetet går bra och enligt planeringen, berättar Camilla Salomonsson. Förändringen genomförs den 20 januari nästa år. Alla patienter som berörs kommer att få information om förändringen i god tid, bland annat av den hemsjukvårdspersonal de har i dag. FAKTA Bakgrund Det är ett nationellt mål att all hemsjukvård ska föras över från landstingen till kommunerna. Syftet är att skapa en bättre och tryggare vård för patienterna och att det ska bli enklare att ta kontakt med vården. I de flesta län i Sverige har kommunerna redan tagit över ansvaret för hemsjukvården. Där det har genomförts är patienter och medarbetare nöjda. 6 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Shutterstock Porträttbild: Jason Martin

7 Den tidigare patienten Sindre Kaale, sex år, är med och testar läsplattan tillsammans med narkossjukskötare Gunnar Svensson och operationssjuksköterska Elisabeth Nilsson. Lugnare med bilderbok och läsplatta Barn som ska opereras och få narkos får förbereda sig på ett nytt sätt på öron-näsa-hals-kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. En bilderbok och en läsplatta med dataspel har en lugnande effekt. Metoden har utvärderats i ett forsknings- och utvecklingsprojekt på kliniken. Elisabeth Nilsson, operationssjuksköterska, och Gunnar Svensson, narkossjukskötare, har drivit projektet. Drygt hälften av deras patienter är barn som de träffar först vid operationstillfället. Många barn var rädda när de kom till oss. Det som är mest jobbigt är att vi sätter dit nålen där narkosläkemedlen ges. Vi kände att vi behövde ett bättre sätt att förbereda barnen på vad som skulle hända, säger Elisabeth Nilsson. Bilder visar momenten I projektet har de tagit fram ett häfte med bilder på de olika momenten på operationsdagen. Det skickas till familjen i förväg. Bilderna visar hur man sitter i väntrummet, träffar doktorn, får nål i armen, sover, vaknar, äter glass och går hem. Låna läsplatta Barn tycker om bilder och bilder passar också föräldrar som talar andra språk. När de kommer hit tas bilderna bort en efter en, så att de ser att de klarar momenten, säger Elisabeth Nilsson. När narkosnålen ska stickas in får barnen låna en läsplatta. Den är laddad med olika dataspel som fångar barnens uppmärksamhet. Medan patienten spelar exempelvis Angry Birds kan vi sätta in nålen utan att barnet visar rädsla, säger Gunnar Svensson. Sindre Kaale, sex år, har gjort en öronoperation innan metoden fanns. Nu testar han läsplattan. Då gjorde sprutan ont, men nu tänkte jag nästan inte på nålen, säger han. Tryggare av förberedelse Kliniken fick idén till metoden från Drottning Silvias barnsjukhus, Östra sjukhuset i Göteborg. De har också samarbetat med habiliteringen vid Vrinnevisjukhuset när de tagit fram konceptet. Utvärderingen och enkätundersökningen bland föräldrar visar mycket goda resultat. Ju mer man förbereder barnet desto tryggare blir det. Det påverkar också samspelet mellan barn och föräldrar och vi upplever att också föräldrarna blivit tryggare, säger Gunnar Svensson. Barnen verkar även bli lugnare när de vaknar ur narkosen, vilket ska utvärderas närmare. Text och foto: Maria Carlqvist HÄLSOTECKEN NR

8 HÄLSOCOACHERNA Fråga hälsocoacherna! Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna? Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Landstinget i Östergötland, Linköping, skicka e-post till: eller ställ frågan via landstingets webbplats Jag är inte förtjust i grönsaker, men tycker mycket om frukt. Är det lika nyttigt att äta frukt som att äta grönsaker? VI TYCKER ATT du ska fortsätta att äta frukt. Vitaminer och mineraler är ämnen som är livsnödvändiga för kroppen. Vissa vitaminer kan kroppen tillverka själv, men de flesta vitaminer, som C-vitaminer, och mineraler måste tillföras. Frukt och grönt är bra källor som tillför kroppen flera av dessa ämnen. Livsmedelsverket rekommenderar att en vuxen person ska äta 500 gram frukt och grönsaker per dag och rådet är att hälften bör vara frukt och bär och hälften grönsaker. Hälften av grönsakerna rekommenderas i sin tur vara grova som till exempel rotfrukter, vitkål och broccoli. Bidraget från juice bör inte vara mer än en deciliter om dagen. Ett tips till dig är att det kanske blir enklare för dig att äta mer grönsaker om du blandar frukt och grönsaker i sallader till maten. HÉLÈNE OTTOSSON MARGARETA SMEDBERG Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder. Arbetar bland annat med frågor som rör tobaksavvänjning, levnadsvanor och förkortning av sjukskrivningstider. Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder och BVC-sjuksköterska. Jobbar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och Fysisk aktivitet på recept. Är det viktigt att stretcha efter träning och i så fall varför? EN VIKTIG FAKTOR som många fors- kare håller med om och som talar för stretchning är att den bidrar till ökad eller bibehållen rörlighet i leder och muskulatur. Vid träning drar musklerna ihop sig. Generellt gör stretchning efter ett träningspass mer nytta än före. Det finns dock inget som säger att stretchning före ett träningspass är farligt. Om du tycker att det är svårt att avgöra om du ska stretcha eller inte i samband med din träning så tycker vi att du ska prova dig fram till vad som känns bäst för dig. Stretchning efter ett träningspass gör att pulsen och kroppen får en välbehövlig nedvarvning. DE PERSONER SOM vill gå upp i vikt VISSTE DU ATT... mer än hälften av Östergötlands äldre befolkning, det vill säga de som är 65 år eller äldre, är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag? 8 HÄ L SOT EC K E N NR Det pratas mycket om att gå ner i vikt, men jag har det motsatta problemet. Jag mår bra, men skulle behöva gå upp lite i vikt. Jag har försökt, men vill inte sluta röra på mig och börja äta onyttigt. Har ni några tips på vad jag kan göra? har ungefär lika svårt att nå sina mål som de som vill gå ner i vikt. Vi är byggda olika, har varierande kroppssammansättning, genetiskt arv och ämnesomsättning och därmed också olika förutsättningar för att vara smala eller överviktiga. Generellt tycker vi att det är viktigt att du äter regelbundet, äter flera mellanmål per dag och använder bra fetter. Glöm inte heller kolhydrater och protein. Ät både före och efter att du har tränat. Det här är viktigt att vi alla gör, men du kanske behöver äta lite mer än många andra. Vi rekommenderar också att du tränar dina muskler med styrketräning. Foto: Shutterstock och Göran Billeson

9 Kampanj om tonåringar och alkohol KOMMER DU IHÅG den nationella informationskampanjen Tänk om, som Statens folkhälsoinstitut är initiativtagare till? Med hjälp av den kan du som förälder få kunskap om tonåringar och alkohol. Målet med kampanjen är bland annat att få tonårsföräldrar att förstå riskerna med en tidig alkoholdebut och att inte köpa alkohol till ungdomar under 20 år. Kampanjarbetet fokuseras kring risktillfällen som nyår. Landstinget i Östergötland stödjer kampanjen genom att sprida information om den på vårdcentralerna. Läs mer om kampanjen och få råd på webbplatsen AKUT-testet vid stroke Tre HPV-sprutor för fullgott skydd Du kommer väl ihåg AKUT- testet om du misstänker att någon har drabbats av stroke? A - Ansikte. Be personen att le och visa tänderna. Om mungipan hänger ring 112! K - Kroppsdel. Be personen att lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Om en arm faller ring 112! U - Uttal. Be personen säga en enkel mening. Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ring 112! T - Tid. Ju fortare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadorna. HAR DU TAGIT en eller två vac- cinationssprutor mot HPV trots att du behöver tre? Då kan du ta vaccinet på någon av de vårdcentraler eller mottagningar som vaccinerar. Du hittar dem på 1177.se. Det är viktigt att man tar alla tre sprutorna för att få ett fullgott skydd, säger Ann Josefsson, överläkare vid Barn- och kvinnocentrum i Östergötland. HPV-vaccination skyddar mot 70 procent av all livmoderhalscancer. En del flickor födda mellan 1993 och 1998 har påbörjat vaccinationen, men inte tagit alla tre sprutorna. LÄS MER PÅ Vaccinationsprogrammet med tre sprutor ingår numera i skolhälsovårdens barnvaccinationsprogram. VISSTE DU ATT... under en genomsnittlig dag i landstinget ger 66 invånare i Östergötland blod och fyra personer testas för blodgivning? HÄLSOTECKEN PÅ WEBBEN Vet du om att Hälsotecken också finns på landstingets webbplats Lättläst på De invånare i Östergötland som har svårt att läsa eller förstå svenska ska lättare kunna ta till sig den information som Hälsotecken innehåller. Därför finns hela Hälsotecken i en lättläst version, som en pdf-fil, på landstingets webbplats Du kan också beställa dessa sidor på telefon eller via e-post Frågor till hälsocoacher Via webben kan du också skicka frågor om hälsa och livsstil till Hälsoteckens hälsocoacher Margareta Smedberg och Hèléne Ottosson. Du kan också skicka din fråga via e-post Håll sedan utkik i nästa nummer av tidningen så kanske just din fråga besvaras. Tidigare tidningar På webbplatsen hittar du även Hälsotecken som pdf-fil. Det finns också ett arkiv med tidigare nummer av tidningen. Om du saknar ett gammalt nummer av tidningen kan du beställa det via e-post HÄ LSOT EC K E N NR

10 TEMA: HJÄRTA Sjukdomar i hjärta och kärl är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, men allt fler överlever. Landstinget i Östergötland erbjuder högspecialiserad hjärtsjukvård på Universitetssjukhuset i Linköping och satsar samtidigt på att utveckla hjärtsjukvården vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl 10 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Katja Kircher och Shutterstock

11 Lennart Nilsson, universitetslektor och överläkare. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Bara under de senaste tio åren har dödligheten i hjärtinfarkt i Sverige halverats. Det beror på den medicinska utvecklingen, bättre förebyggande behandling och en ökad medvetenhet om att snabbt söka vård. SJUKDOMAR I HJÄRTA OCH KÄRL är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, men dödligheten minskar. Det verkar som vi har nått kulmen, både insjuknande och dödlighet har gått ner de senaste åren, säger Magnus Janzon, överläkare och verksamhetschef vid kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (US). Den vanligaste hjärtsjukdomen är hjärtinfarkt. Det är dock den hjärtsjukdomen som har minskat mest, färre drabbas och färre dör av den. Under de senaste 25 åren har insjuknandet i hjärtinfarkt minskat med mellan en och två procent varje år och dödligheten har halverats bara under de senaste tio åren. Bättre förebyggande behandling Forskning och medicinsk utveckling är en orsak. Människor har också blivit bättre på att snabbt söka vård och tid är avgörande för att rädda liv och Motion är bra för att minska risken för att få hjärt- och kärlsjukdomar. begränsa skador vid en hjärtinfarkt. En förbättrad förebyggande behandling är ett viktigt skäl till att färre insjuknar. En mycket stor del av hjärt- och kärlsjukdomar går att förebygga eftersom de orsakas av våra levnadsvanor, säger Lennart Nilsson. Han är universitetslektor och överläkare och arbetar med prevention, det vill säga förebyggande åtgärder, på de kardiologiska klinikerna på US och på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. hjärtinfarkt ska bli sjuka igen. Det kan dels göras med medicinering, dels med livsstilsförändringar. Det är viktigt att sluta med tobak, att träna och att äta rätt, säger Lennart Nilsson. Där handlar den förebyggande behandlingen om att minska risken för att patienter som exempelvis haft en Inom hjärtrehabiliteringen erbjuds därför bland annat kostrådgivning hos dietist, fysisk träning och hjälp att sluta röka och snusa. Det förebyggande arbetet handlar också om att minska risken för att personer som är friska ska drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Det görs främst inom primärvården, som till exempel kan ge råd och stöd kring levnadsvanor. FAKTA FAKTA Hjärt- och kärlsjukdomar Så minskar du risken för hjärt- och kärlsjukdomar Kostrådgivning och träning De vanligaste hjärtsjukdomarna är hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärt- svikt, hjärtrytmrubbningar och klaffsjukdom personer i Sverige får hjärtinfarkt varje år, varav cirka 9000 dör. I Östergötland får 596 män och 306 kvinnor per invånare och år hjärtinfarkt. Av dem dör 148 män och 85 kvinnor. Källa: Socialstyrelsen Undvik tobak. Motionera. Vardagsmotion och minst 30 minuters ansträngande träning tre gånger i veckan. Ät rätt kost. Frukt, grönsaker och nötter dagligen, fisk minst två gånger i veckan och välj omättat fett istället för mättat fett och undvik helt transfett. Källa: Lennart Nilsson HÄ LSOT EC K E N NR

12 TEMA: HJÄRTA Mer hjärtsjukvård på Vrinnevisjukhuset Patienterna kan erbjudas utredning och ballongvidgning av kranskärl på Vrinnevisjukhuset i Norrköping från och med nästa vår. Det är en del i den satsning som landstinget gör på hjärtsjukvården i östra länsdelen. ETT PCI-LABORATORIUM håller på att byggas vid kardiologiska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Det ska användas vid ballongvidgning och stentning (när ett rörformat nät sätts in i ett kranskärl efter en ballongvidgning) av kranskärl. I dag ges den behandlingen endast på kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (US). Det underlättar för patienterna att de slipper åka dit. Det blir säkrare och enklare för dem och de kan utredas snabbare, säger Rose-Marie Pettersson, överläkare och verksamhetschef vid kardiologiska kliniken. Laboratoriet är en del i satsningen på hjärtsjukvården på Vrinnevisjukhuset som inleddes med att den dåvarande hjärtsektionen blev en egen klinik Rose-Marie Pettersson, överläkare och verksamhetschef vid kardiologiska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Kliniken utreder, behandlar och följer upp hjärtsjukdomar. Vi har all specialiserad hjärtsjukvård och vi gör pacemakeroperationer. När patienterna behöver högspecialiserad vård ges den på US, men sedan kommer de tillbaka hit för uppföljning och rehabilitering, förklarar Rose-Marie Pettersson. Bra grundkondition Torbjörn Lundgren, 62 år, är ett exempel på det. Två veckor innan Hälsotecken träffar honom har han genomgått ett aortaklaffbyte på thorax-kärlkliniken på US. Jag mår riktigt bra och läkaren sa att det beror på att jag har en bra grundkondition. Jag har alltid tränat, säger han. Det ska han fortsätta med nu, i anpassad form, för träning är en viktig del i rehabiliteringen vid en hjärtsjukdom. Eftersom Torbjörn bor i Finspång kommer han att få sin fortsatta rehabilitering där. Hög kvalitet PCI- laboratoriet ska vara klart nästa vår och kommer då att ta emot patienter som har svår kärlkramp, riskerar att drabbas av en hjärtinfarkt eller har fått en infarkt. Kardiologer eller röntgenläkare från kardiologiska kliniken på US kommer att ge vården här, med samma utrustning och höga kvalitet som där, säger Rose-Marie Pettersson. Motionscykling är en del av rehabiliteringen för Torbjörn Lundgren, som har genomgått ett klaffbyte. KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD MARIE MORELL (M): - Det är viktigt med en väl fungerande hjärtsjukvård. Under många år har vi sett att hjärtsjukligheten i östra länsdelen är större än i övriga länet. Det har därför varit extra viktigt att göra satsningar på hjärtsjukvården på Vrinnevisjukhuset. Vi måste också fortsätta att ligga i framkant när det gäller forskning och utveckling. Vi har därför även satsat på Seldingerenheten på US i Linköping. En vård och utveckling som kommer alla östgötar till del. 12 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Katja Kircher

13 Skonsam behandling med avancerad teknik En mer skonsam behandling för patienten och ökade möjligheter att rädda liv. Det innebär den avancerade kateterteknik som används vid behandling av hjärt- och kärlsjukdomar på Seldingerenheten vid Universitetssjukhuset i Linköping (US). Magnus Janzon, överläkare och verksamhetschef för kardiologiska kliniken. PÅ SELDINGERENHETEN, som tillhör kardiologiska kliniken, finns sex laboratorier med högteknologisk utrustning som används för undersökningar och ingrepp vid hjärt- och kärlsjukdomar. Här görs både stora operationer och mindre ingrepp, akut eller planerat. Vi har ett eget ambulansintag så om man bor i länet och får en stor hjärtinfarkt så körs man direkt hit, säger Magnus Janzon, överläkare och verksamhetschef för kardiologiska kliniken. Kontrasten mellan det akuta och det planerade blir tydlig när han sedan visar den övervakningssal dit patienterna kommer på morgonen, byter om och till exempel får behandling för hjärtrytmrubbning (ablation) för att sedan återkomma till övervakningssalen, ta det lugnt en stund i en fåtölj framför tv:n och sedan åka hem. Snabbare återhämtning Seldingerenheten har funnits sedan 2010 och samlar de verksamheter som främst arbetar med kateterburna ingrepp. Kateterteknik innebär att man styr instrument och implantat med hjälp av en kateter som förs in via exempelvis ljumsken. Det kan bland annat handla om att vidga förträngda kranskärl, sätta in hjärtklaffar eller åtgärda rytmrubbningar utan att behöva öppna bröstkorgen. Ingreppet blir lindrigare för patienten och återhämtningen går snabbare, berättar Magnus Janzon. Ingreppet blir lindrigare och återhämtningen går snabbare. Specialister inom kardiologi, kärlkirurgi, röntgen, fysiologi, hjärtkirurgi och anestesi samverkar på enheten, så att patienterna inte behöver slussas runt på olika avdelningar. Det är ett unikt och bra arbetssätt. Vi lär av varandras kompetenser och höjer därmed också vårdkvaliteten för patienterna, säger Magnus Janzon. Patienter från regionen En viktig del i vårdutvecklingen är också det aktiva forskningsarbete som utförs på enheten. Seldingerenheten tar emot patienter från hela sydöstra sjukvårdsregionen (Östergötland, Kalmar och Jönköping). Enheten har fått sitt namn efter den banbrytande radiologen Sven-Ivar Seldinger. På 1950-talet utvecklade han en metod för att på ett skonsamt sätt föra in katetrar i blodkärl för att kunna spruta in kontrastvätska. FAKTA På laboratorierna görs: Laboratorium 1 och 2: Ballongvidgningar och inläggning av stent (nät) av kranskärl. Laboratorium 2: Mätningar av hjärtats pumpfunktion, vidgning av förträngda hjärtklaffar och kateterbehandling av medfödda hjärtfel. Laboratorium 3: Både kateterburna ingrepp och öppna operationer. Även kateterburna hjärtklaffingrepp. Laboratorium 3 och 4: Behandling vid förträngningar, utbuktningar i eller blödningar från kroppens blodkärl. Behandling i lever och njurar. Laboratorium 5 och 6: Behandling av hjärtrytmrubbningar. Text: Cecilia Ottosson Foto: Katja Kircher HÄLSOTECKEN NR

14 Både 1177.se och nya lio.se anpassar sig efter den skärmstorlek som besökaren har. Tydlighet med två webbplatser All patientinformation om hälsa och sjukvård, e-tjänster och kontaktuppgifter till vården finns nu på landstingens gemensamma webbplats 1177.se. I slutet av november lanseras landstingets omgjorda webbplats där innehållet har renodlats. LANDSTINGETS NYA WEBBPLATS kommer att bli mer lättanvänd och innehållet renodlas. Det innebär bland annat att all information om hälsa och sjukvård som riktar sig till patienterna har flyttats till landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om hälsa och sjukvård, 1177.se. Vi har haft mycket likadan information som riktar sig till patienter på lio.se och på 1177.se. Genom att bara ha information på ett ställe blir det tydligt för medborgarna var de kan hitta just den information som de söker, säger Ulrika Ohlson, kommunikationschef i Landstinget i Östergötland. Hälften surfar mobilt Förändringen innebär att 1177.se kommer att bli landstingets främsta plats för patientinformation, e-tjänster, kontaktuppgifter och kommunikation med patienter på internet. Webbplatsen lio.se blir en plats för nyheter om landstinget, rekrytering, demokratisk insyn i landstinget, forskning och utveckling Ulrika Ohlson, kommunikationschef i Landstinget i Östergötland. 14 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson och arkiv

15 och information om organisationen. Både 1177.se och nya lio.se har en responsiv design, vilket betyder att webbplatserna anpassar sig efter den skärmstorlek som besökaren har. Vi vet att hälften av besökarna på 1177.se surfar mobilt och vi vill möta den utvecklingen, säger Ulrika Ohlson. Patienterna får därmed likvärdiga råd oavsett om de ringer eller söker information på webbplatsen. De som ringer 1177 Sjukvårdrådgivningen kan dygnet runt få medicinska råd av erfarna sjuksköterskor och hänvisas rätt om de behöver besöka vården. Samlad kontaktinformation FAKTA Landstinget i Östergötland är först i Sverige med att samla all kontaktinformation till de vårdverksamheter som finns i länet på 1177.se. I tjänsten Hitta och jämför vård kan patienterna söka efter en mottagning och hitta kontaktuppgifter, öppettider, utbud och e-tjänster. Patienterna kan också jämföra olika vårdcentraler och till exempel få reda på hur snabbt man får en läkartid på respektive vårdcentral. Fler och fler använder webben för att söka både kontaktuppgifter och information om hälsa och vård och då måste vi finnas där med bra tjänster och kvalitetssäkrad information, säger Ulrika Ohlson Sjukvårdsrådgivningen bygger på samma medicinskt kvalitetssäkrade faktabas som webbplatsen 1177.se. Mer om 1177.se Innehåller flera tusen medicinska artiklar om till exempel sjukdomar och behandlingar. Har flera temaområden som Barn och föräldrar, Egenvård och Psykisk hälsa. Anpassas automatiskt efter var du bor. Därför får du nyheter, infor mation och e-tjänster som gäller i Landstinget i Östergötland. E-tjänsten Mina vårdkontakter nås via 1177.se. Genom tjänsten kan du sköta vårdärenden som att förnya recept, välja vårdcentral och av- och omboka tid via webben har gått ihop med Vårdguiden 1177 och Stockholms läns motsvarighet Vårdguiden har gått ihop och heter nu 1177 Vårdguiden. Det innebär att alla invånare i Sverige har fått ett och samma telefonnummer för sjukvårdsrådgivning och en gemensam webbplats för information, rådgivning och inloggning för att utföra e-tjänster inom vård och hälsa. + FÖR DIG SOM BOR i Östergötland är förändringen inte så stor. Det nya namnet är 1177 Vårdguiden men precis som tidigare går du in på adressen 1177.se på webben och ringer numret 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Nyheter i höst Några nyheter innebär ändå sammanslagningen. Under hösten har 1177.se fått både utökat innehåll och nya tjänster, bland annat: 50 nya artikeltexter. självtester för att testa sina levnads- vanor kring mat, stress, rörelse, sömn och diabetesrisk. tjänsten rökfri som finns på webb och som app. två nya temaområden, Sex och relationer och Senior. Innehållet på 1177 Vårdguiden kvalitetssäkras tillsammans med experter som arbetar inom hälso- och sjukvården i hela Sverige. FAKTA 1177 Vårdguiden i din mobil I tjänsten Hitta och jämför vård på 1177.se kan patienterna söka efter en mottagning och hitta kontaktuppgifter, öppettider, utbud och e-tjänster. Sms:a RÅD till för att få 1177 Vårdguidens kontaktuppgifter direkt in i kontakterna i din telefon. Text: Jennie Widborg HÄ LSOT EC K E N NR =

16 FORSKNING: AXELSMÄRTA Nytt träningsprogram effektivt vid axelsmärta Lars Enquist har fått tillbaka ett normalt rörelsemönster i axeln. Här bedöms han av ortopeden Hanna Björnsson Hallgren. Ortopeden Hanna Björnsson Hallgren och sjukgymnasten Theresa Holmgren har gjort en stor studie i Linköping på patienter med axelsmärta. Vi ser att många kan slippa operation om de får genomföra specifik träning under guidning av sjukgymnast. SOM ORTOPED bedömer Hanna Björnsson Hallgren dagligen patienter som står på väntelistan till operation. Forskningen hjälper oss att välja ut vilka patienter som verkligen behöver operation och vilka som kan bli rehabiliterade med sjukgymnastik. Om man kan träna sig frisk slipper man riskerna med operation och kan ofta klara sig utan sjukskrivning, säger Hanna Björnsson Hallgren. I studien har ett helt nytt sjukgymnastiskt träningsprogram med specifika övningar tagits fram för patienter med axelsmärta. Träningen gör att personen börjar använda sin axel på ett mer normalt sätt, blir uthålligare och kan göra mer i sin vardag. Den specifika träningen syftar till att återställa felaktiga rörelsemönster och öka uthålligheten i muskulaturen kring axelleden. Det är viktigt att träna under handledning av sjukgymnast för att utföra övningarna på rätt sätt och för att få hjälp att anpassa intensiteten på träningen, säger Theresa Holmgren. Olika träningsprogram I studien ingick 104 personer i åldrarna 30 till 60 år som stod på väntelistan till operation. Alla hade tränat tidigare i primärvården. För att kunna börja en ny träningsperiod fick de en kortisonspruta i axelns slemsäck som minskade smärtan. Deltagarna delades upp i två grupper som fick olika träningsprogram. Den ena gruppen tränade med det nya programmet, den andra fick mer generella övningar. Alla fick fylla i träningsdagböcker där deras värden mättes och ritades ut på kurvor. Studien var blind och bara Theresa, som tränade deltagarna, visste vem som tränade vad. Deltagarna gick på regelbundna kontroller hos Hanna på ortopedmottagningen. 16 HÄLSOTECKEN NR Text: Maria Carlqvist Foto: Katja Kircher

17 Jag visste inte vilka som tränade med vilket program, men under studietiden kunde jag se att det blev stora skillnader mellan patienterna. De i den specifika träningsgruppen förbättrade sin axelfunktion och fick mindre smärta jämfört med de andra, säger Hanna Björnsson Hallgren. Utvärderingen efter tre månader visade att nästan alla som förbättrats mycket hade fått det specifika träningsprogrammet. 80 procent av patienterna var så bra att de inte längre ville opereras och kunde strykas från väntelistan jämfört med 24 procent i den andra gruppen. Ett år senare hade de som tränat med de specifika övningarna kvar sin förbättrade axelfunktion. Resultaten har fått betydelse för hur patientgruppen behandlas. Nu ska alla genomgå denna träning innan operation. De specifika övningarna ökar uthålligheten i muskulaturen kring axelleden. Lars Enquist tränade med sjukgymnastprogrammet som Theresa Holmgren tagit fram. Jag upplevde plötsligt en snabb förbättring Sjukgymnasten Theresa Holmgren och ortopeden Hanna Björnsson Hallgren forskar på samma patientgrupp utifrån varsin profession. Båda har doktorerat. FAKTA Vad beror axel- och skuldersmärta på? En mängd muskler och senor ska fungera ihop för att utföra rörelser i axeln. När det inte råder balans mellan dessa delar eller någon del har blivit skadad, uppstår smärta och dålig funktion. Ofta finns retning i slemsäcken och en skada på senorna i axeln. Felbelastning av axeln, men även ärftlighet kan bidra. Lars Enquist var en av patienterna som tränade i studien. Fyra år efter behandlingen är han fri från smärtor i sin axel. Efter flera år av smärtor upplevde jag plötsligt snabb förbättring med det nya träningsprogrammet, berättar han. Lars Enquist arbetar som säljchef i industrin och lever ett aktivt liv som också innebär många stillasittande timmar i bilen. Smärtan kom på natten och kändes som något som högg till i axeln. Den gav mig sömnproblem, därför sökte jag vård. Men sjukgymnastiken som jag först fick hjälpte inte alls. Han erbjöds en plats i studien. Att börja träna med de specifika, mer krävande övningarna var en tuff match som kroppen behövde. På bara två veckor kände jag resultat. För första gången i vården fick jag höra att jag kunde ta i även om det tillfälligt ökade smärtan. Smärtan minskade Nu blev han motiverad på ett nytt sätt, och fick in träningen i vardagen. Han satte upp gummiband hemma i trappan och tränade medan han tittade på nyheterna. Träningen ökade stabiliteten i axeln och fler muskler aktiverades. Funktionen förbättrades och han vaknade alltmer sällan av smärta. Jag var triggad eftersom jag tidigare kunnat bli bra i en höft tack vare träning. Nu kände jag hur smärtan minskade och att jag blev allt mer rörlig. Jag blev själv förvånad att det plötsligt kändes lätt. Nu efter fyra år har han varken känningar eller smärta i axeln. Med en fungerande axel får Lars träningen naturligt eftersom han kan jobba med trädgård och ombyggnadsprojekt på fritiden. HÄLSOTECKEN NR

18 Gick ned i vikt med kognitiv beteendeterapi Jag har inte bara gått ner i vikt, jag har blivit en helt ny människa, säger Tarja Edelmalm. Hon har blivit hjälpt av kognitiv beteendeterapi (KBT) som används i de viktgrupper som finns på Vårdcentralen Brinken i Motala. - Jag mår bättre och är rörligare, säger Tarja Edelmalm, som tar dagliga promenader. FAKTA Viktgrupperna Bygger på Stahremetoden som utvecklats av Lisbeth Stahre, socionom, KBT-terapeut och forskare vid Karolinska institutet. För personer med övervikt och fetma som gjort flera misslyckade bantningsförsök, riskerar hälsan på grund av vikten och är motiverade till en livsstilsförändring. Består av tio behandlingstillfällen, där en halv dag vid varje tillfälle ägnas åt lektioner och diskussioner i grupp och en halv dag åt hemuppgifter. Efter halva behandlingstiden skrivs Fysisk aktivitet på recept ut till deltagarna. VIKTGRUPPERNA, med inriktning på kognitiv beteendeterapi (KBT), för personer med övervikt och fetma startades Vi fokuserar på orsakerna till ätbeteendet. Övervikt handlar om känslor och för att gå ner i vikt och hålla vikten krävs en beteende- och livsstilsförändring, säger Petra Rask distriktssköterska och hälsosamordnare som driver viktgrupperna tillsammans med KBT-terapeuten Lilli-Ann Bergqvist. Stärkt hela mig Metoden innehåller ett behandlingsprogram och ett kostprogram. Tarja Edelmalm har varit överviktig i många år och har gjort flera försök att gå ner i vikt med olika dieter, men har snabbt gått upp igen. Genom viktgruppen har Tarja gått ner 18 kilo. Jag mår bättre och är rörligare, men det här handlar inte bara om vikten. Det har stärkt hela mig och jag kan stå på mig mer, säger hon. De flesta patienterna har likadana erfarenheter, visar uppföljningar av de fyra tidigare viktgrupperna. Patienterna har fortsatt att gå ner i vikt efter behandlingen och majoriteten har blivit hjälpta med sådant som inte direkt handlar om ätbeteendet. I behandlingsprogrammet har patienterna lektioner och diskussioner kring olika teman, liksom hemuppgifter. Exempel på teman är självbildens betydelse för ätbeteendet, stress och automatiska tankar och medvetna tankar. Kopplat till känsla Ätbeteendet är ofta kopplat till en känsla. Vi kan äta för att belöna oss eller för att trösta oss. Genom medvetna tankar kan vi påverka känslorna och förändra beteendet, säger Lilli-Ann Bergqvist. I kostprogrammet följer varje deltagare ett kostschema som talar om mängden mat som kan ätas. Jag har fått kontroll på mitt ätande, säger Tarja Edelmalm. Petra Rask, distriktssköterska och hälsosamordnare på Vårdcentralen Brinken. Lilli-Ann Bergqvist, KBT-terapeut på Vårdcentralen Brinken. 18 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Katja Kircher

19 KORSORDET # KIRUR- GISK SPECI- ALITET RÖD OCH VACKER I VAS GÖRA HÅL NYNNA SÅDAN BÄR UPP FÖDER LITEN SOM FNÖSKE ARTIST- MISS SYSTER HASTIGA GOTT MED SYLT KAN MAN HÅLLA GOD KRAMP- RYCK- NING MUGG BOR DET MÅNGA I LINJE SPELA LITEN ROLL DE KAN STÅ EN NÄRA UT- SLAGS- PLATS I GOLF SKRIVS I MOBIL FAR TILL HAVS OFLAX KLAR- SIGNAL LÄMNA GETT ETT RÅD FEG FÅGEL? OKTO- BERMAN TRÄ- LJUD DEN BE- TALAS I KAN PAR VARA LAGAS I KÖK DE BRUKAS AV ORIENTERARE VERDI- OPERA BILDAR KÖRTEL FRID NOTA BENE BORTA HÖR UPP! DET RYTER GÖR KOMIKER KAN FÖR- KNÅPADE KYLD HA ONT I VRIDA KAMERA HELIGT LÖFTE LIPTON HAR SILVER- GRUVA FÖRST I BIT SOL- VÄSEN OREGON KORT MOTPOL TILL UT TRÅNG- MÅL MUSIK- TECKEN FRÄTA STÄNGER SOM FISKAR ENTRÉ STÄLLDE BILEN GARDELL GÄRNA LÅTA FÅ DE GÅR RUNT PÅ UR CIRKEL KANYL LOSSA I BITAR NEJ I TEXAS BÅT- PLATS TUREN ÄMNES- LÄRA GATA I PARIS JÄMTE LORENTZ ÄR 100 EN HÖG? HA PÅ VISS KRYDDA SPEJADE HÖRS HOA? FINT TILLTAL ÖNSKAS GOD OTÄCK PÅ BIO MAX I TRIO RÅMAT KÄRVE KAN ORON FLEMING BE- LEVAD GÅR RIDÅN VILL FRIARE FÅ PIKAR ITU PUTSA SOM SLITA UPP- REPA AV- TALET FINNER ALADDIN EN I LAMPA KLADD I SÅR BLOTT GODS- TRANS- PORT KVÄVE Bulls Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 18 december 2013 till: Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, Linköping. Namn: Adress: Postadress: Det finns inte längre möjlighet att lösa korsordet på landstingets webbplats. GRATTIS VINNARNA I KORSORDET # :A PRIS: STÅLTERMOS Gunvor Möller, Finspång. 2:A PRIS: BADLAKAN Gunilla Pettersson, Mantorp. 3 4:E PRIS: RYGGSÄCK Lillemor Widén, Kolmården. Gun Rosell, Finspång. 5 8:E PRIS: PARAPLY Gun Bjernersjö, Linköping. Ingemar Evertsson, Linköping. Suzanne Moulin, Motala. Margita Hansson, Söderköping. Korsord: Bulls Press HÄLSOTECKEN NR

20 RÅD från TOPP till TÅ... Vila rösten vid heshet Prata om din nedstämdhet Det är vanligt att ibland bli hes och oftast beror hesheten på att stämbanden har blivit inflammerade i samband med en förkylning. Stämbanden är röda och svullna och det kan göra ont att svälja och hosta. Ibland kan rösten försvinna helt under flera dagar. Hesheten försvinner för det mesta efter några dagar eller någon vecka, när förkylningen har gått över. Att då och då känna nedstämdhet, oro och håglöshet är en naturlig del av livet. Ibland är det vissa händelser som gör att man känner sig nedstämd. Det kan till exempel vara en anhörig som har dött eller en kärleksrelation som har tagit slut. Ofta kan man vara nedstämd utan att det har hänt något speciellt. Stress eller sömnbrist kan bidra till känslan. Vissa påverkas också av höstmörkret och en del kvinnor blir nedstämda före mens. Nedstämdhet går för det mesta över av sig själv, även om det kan ta tid. Vad kan jag göra själv? Vad kan jag göra själv? Det är bra att vila rösten så mycket som möjligt om du är förkyld och hes. Om du viskar så belastar du också stämbanden. Rökning irriterar stämbanden och gör besvären med hes röst värre och mer långvariga. Helst ska du även undvika att vara där andra röker. Det finns inga läkemedel mot heshet. Om du har torr hosta som retar i svalget, kan du prova att dricka vatten när hostan kommer eller använda sockerfria halstabletter som lenar. Mot rethosta finns det även hostdämpande receptfria mediciner, som innehåller noskapin, som kan hjälpa. När ska jag söka vård? Kontakta din vårdcentral om din heshet inte har gått över efter tre veckor. Om du är hes och får svårt att andas eller får stora besvär med att svälja ska du söka vård omedelbart. Källa: VISSTE DU ATT... Landstinget i Östergötland har en egen sida på Facebook? Du hittar den på Om du känner dig nedstämd hjälper det ofta om du pratar med någon som du litar på, kanske en vän eller någon i familjen. Ibland kan också samtal med en kurator eller psykolog vara till hjälp. För att må bra är det viktigt att du träffar andra människor och gör saker som du tycker om, men du kan även behöva tid att få vara för dig själv och återhämta dig. Vid nedstämdhet kan det ofta hjälpa att motionera, även om det kan kännas motigt att göra det. Att till exempel ta en promenad skingrar tankarna och gör att du sover bättre. Det är särskilt bra att gå ut när det är ljust, eftersom ljuset gör att du blir piggare. Det är lättare att klara av psykiska påfrestningar om du äter bra och sover tillräckligt. När ska jag söka vård? Om du känner dig nedstämd varje dag i flera veckor, får svårt att sova och koncentrera dig, tappar aptiten och förlorar intresset för vanliga aktiviteter, kan du ha en depression som bör behandlas. Det gäller också om du presterar sämre på arbetet, om du drar dig undan från människor eller ägnar all din tid åt att grubbla. Då bör du kontakta din vårdcentral för att få träffa en läkare. Källa: 20 HÄ L SOT EC K E N NR

Håller måttet VIKTGRUPP I MOTALA TEMA: HJÄRTA FORSKNING: AXELSMÄRTA. Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl. Nytt träningsprogram effektivt

Håller måttet VIKTGRUPP I MOTALA TEMA: HJÄRTA FORSKNING: AXELSMÄRTA. Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl. Nytt träningsprogram effektivt Ett magasin från Landstinget i Östergötland Håller måttet VIKTGRUPP I MOTALA TEMA: HJÄRTA Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl FORSKNING: AXELSMÄRTA Nytt träningsprogram effektivt Nummer 2 2013 Redaktören

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Min guide till säker vård

Min guide till säker vård Min guide till säker vård På lättläst svenska Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: E-post: Säkrare vård med din hjälp Regeringen vill att patienter ska kunna vara med och bestämma mer över

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få behandling...

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer