ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:11 Utkom från trycket den 9 september 1994 ORGANISKT DAMM I LANTBRUK
|
|
- Monica Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:11 Utkom från trycket den 9 september 1994 ORGANISKT DAMM I LANTBRUK Beslutad den 15 juni 1994
2 AFS 1994:11 2 ORGANISKT DAMM I LANTBRUK Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om organiskt damm i lantbruk Beslutad den 15 juni 1994
3 AFS 1994:11 3 Innehållsförteckning Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om organiskt damm i lantbruk Bakgrund 4 Hälsorisker 4 Akut toxisk alveolit 4 Allergisk alveolit 5 Organiskt damm 5 Mikroorganismer 6 Kvalster 7 Skyddsåtgärder 7 Allmänt 7 Tekniskt förebyggande åtgärder 8 Andningsskydd 9 Information 9 Råd i speciella fall 10 Svinuppfödning 10 Fjäderfähållning 11 Nötkreaturhållning 11 Hantering av hö och halm 12 Spannmålshantering 12 Fliseldning 12 Andra aktuella regler m.m. 14
4 AFS 1994:11 4 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om organiskt damm i lantbruk Beslutad den 15 juni 1994 Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bakgrund Hälsorisker Inandning av organiskt damm som förekommer inom lantbruket, kan ge upphov till sjukdom i luftvägar och lungor. Sådant damm kommer t.ex. från hö, spannmål, bränsleflis och halm eller andra typer av strö samt från boskap. Många arbetsmoment inom lantbruket ger upphov till stora mängder damm. Lungsjukdomar förekommer oftare hos lantbruksverksamma än hos den övriga befolkningen. Ungefär var tionde person som arbetar i lantbruket har någon gång drabbats av akut toxisk alveolit. Upprepad exponering för sådant organiskt damm som kan ge akut toxisk alveolit kan leda till allergisk alveolit. Astma på grund av överkänslighet mot t.ex. förrådskvalster är svår att förebygga och när den inträffat är den svår att bota. Hälsoproblem som gäller andningsorganen hos dem som arbetar i lantbruk är i stor utsträckning arbetsrelaterade, dvs. orsakerna till ohälsa finns på arbetsplatsen. Lantbruksverksamma dör oftare i lungsjukdomar än den övriga befolkningen, trots att färre lantbruksverksamma röker. Exponering för organiskt damm kan även ge upphov till kronisk luftrörskatarr, hosta, snuva och nästäppa. Akut toxisk alveolit Akut toxisk alveolit, även kallad "organic dust toxic syndrome" (ODTS) kan uppkomma vid kortvariga, enstaka exponeringstillfällen för höga halter av organiskt damm i lantbruksmiljö. Det inandade dammet kan innehålla bl.a. svampsporer, bakterier, bakteriesporer och endotoxiner. 1 Sjukdomssymptomen visar sig ofta 4-8 timmar efter det att man har andats in organiskt damm i höga halter. Akut toxisk alveolit är ett inflammatoriskt tillstånd i alveolerna 2 med symptom liknande influensa. Insjuknandet kan komma plötsligt med feber, skakningar, frossa, täppt näsa, halsirritation, huvudvärk, muskel- och ledvärk samt hosta. Symptomen är kortvariga, sjukdomen varar 1-3 dygn och går över av sig själv om man undviker förnyad exponering. 1 2 Endotoxin: Giftig komponent som ingår i cellväggen hos vissa bakterier. Alveol: Lungblåsa
5 AFS 1994:11 5 Allergisk alveolit Allergisk alveolit är benämningen på den "kroniska" lungsjukdom som kan uppkomma efter upprepade exponeringar under lång tid för organiskt damm innehållande höga halter mikroorganismer. Allergisk alveolit är en allvarlig sjukdom med lång varaktighet (sjukdomen kan pågå i flera månader). Den kan ge upphov till nedsatt lungfunktion och bestående lungskador. Sjukdomen kan vara svår att skilja från lunginflammation. Allergisk alveolit innebär att alveolerna blir inflammerade och lungfunktionen försämras gradvis, vilket leder till ökad andfåddhet, trötthet och sänkt kondition. Symptomen är plågsam andnöd, feber, torrhosta, illamående och muskelvärk. Sjukdomen kommer ibland smygande med rethosta och andfåddhet. Det kan då vara svårt att se sambandet med exponering för organiskt damm. Sporbildande mikroorganismer som kan ge upphov till allergisk alveolit är framförallt mögelsvampar och aktinomyceter. 1 Organiskt damm Organiskt damm i höga halter är vanligt förekommande vid olika arbetsmoment inom lantbruk och risken för dammexponering är då stor. Höga dammhalter kan förekomma t.ex. vid arbete i svinstallar, spannmålstorkar, vid fliseldning och beredning av foder. Organiskt damm i lantbruksmiljö kan innehålla bl.a. partiklar från spannmål och hö samt pollen, svampsporer, svamphyfer, mykotoxiner, 2 bakterier och endotoxiner. I damm från djurstallar förekommer även t.ex. partiklar från hud, hår, fjädrar och avföring. Var, när och hur dammet produceras (årstid, geografisk lokalisering och mängden fukt) har betydelse för innehållet. Dammet kan också innehålla oorganiskt material, t.ex. sandpartiklar. I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 1993:9) finns ett nivågränsvärde 3 för totalhalt organiskt damm (5 mg/m 3 luft). Detta gränsvärde avser högsta godtagbara halt för damm från organiska ämnen och tar inte hänsyn till särskilt farliga komponenter av biologiskt ursprung. Exempel på sådana komponenter är endotoxiner, bakterier, kvalsteravföring och mögelsporer samt kraftigt allergiframkallande ämnen som partiklar från dun, djurhår, hudepitel och bakteriesporer. Underlag för särskilda gränsvärden för farliga komponenter av detta slag saknas fortfarande. Beroende på innehåll av biologiska komponenter har besvär av organiskt damm i lantbruk påvisats vid halter som ligger långt under gränsvärdet 5 mg/m 3. Det är således inte acceptabelt med exponering för så höga halter av organiskt damm innehållande särskilt farliga komponenter. I vissa lantbruksmiljöer kan gödselgaser, bl.a. ammoniak och svavelväte, bidra till att öka Aktinomyceter:Bakterier vars tillväxtsätt liknar svamparnas. De förökar sig bl.a. genom att bilda sporer. Mykotoxin: Giftigt ämne som bildas av vissa mögelsvampar. Nivågränsvärde:Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag.
6 AFS 1994:11 6 problemen. Ammoniak har en irriterande effekt och verkar även förlamande på slemhinnornas flimmerhår. Samtidig exponering för ammoniak och damm kan leda till att en större mängd damm kommer ner i de nedre luftvägarna. Dammpartiklar varierar mycket i storlek. Partiklar med diameter på 5 mm 1 eller mindre är så små att de följer med inandningsluften ner i lungornas alveoler och kan orsaka inflammatoriska förändringar i lungorna. Mikroorganismer Mikroorganismer finns nästan överallt och är en förutsättning för allt högre liv. Mikroorganismerna är små organismer som normalt inte syns med blotta ögat. De skiljer sig från växter och djur genom sin jämförelsevis enkla uppbyggnad. För att växa behöver mikroorganismer näring och fukt och de har olika krav vad gäller temperatur och tillgång på syre. Mikrosvampar (mest mögelsvampar) och bakterier är vanligt förekommande i organiskt damm i lantbruksmiljö. De flesta mikroorganismer orsakar normalt inte infektioner. Vissa är s.k. opportunister vilket innebär att de kan framkalla infektion hos personer med nedsatt immunförsvar. Under vissa betingelser förökar sig mikroorganismer mycket snabbt. När finfördelat fuktigt material t.ex. spannmål, flis, halm eller hö läggs på hög kan stora mängder mögel bildas redan inom några dagar samtidigt som värme utvecklas, materialet tar värme. Mögelsvampar som är vanliga i lantbruksmiljö är t.ex. Alternaria, Cladosporium och Fusarium som förekommer på gräs och spannmål samt Aspergillus och Penicillium vilka dominerar i lagerskadat foder. Mögelsvampar växer vanligtvis som mycel 2 och de bildar sporer. Svampsporer förekommer överallt i vår miljö och mängden sporer i uteluften varierar med årstiden. Damm som bildas när man hanterar material som utsatts för mikrobiell tillväxt innehåller stora mängder mögelsporer och bakterier. I vissa lantbruksmiljöer har man registrerat halter i luften som är mer än en miljon gånger så höga som de som normalt förekommer i uteluften. Vid lantbruksarbeten där besvär förekommit har uppmätts totalhalter upp till 10 miljarder mögelsporer/m 3 luft i inandningszonen. På besvärsfria gårdar ligger i allmänhet nivån på 1 miljon mögelsporer/m 3 luft eller lägre. Halterna i uteluften varierar med årstiden från 10 mögelsporer/m 3 luft på vintern till mögelsporer/m 3 luft under sommaren och hösten. Organiskt damm från mögligt material kan innehålla mykotoxiner. Vid malning av spannmål och vid foderhantering har mykotoxin påvisats. Mykotoxiner kan bl.a. orsaka cancer, njurskador och fortplantningsskador. Bakterier som är vanligt förekommande i lantbruksmiljö är Coryneforma, Micrococcus och aktinomyceter. Höga halter luftburna bakterier har konstaterats i lantbruk med djurhållning. Aktinomyceternas sporer är vanligt förekommande och dessa sporer (diameter 0,5-1,5 mm) är mindre än svampsporer. 1 2 µm: Mikrometer (miljondels meter). Mycel: Ett mycket fint förgrenat nätverk av mikroskopiska trådar av svampceller, så kallade svamphyfer.
7 AFS 1994:11 7 I miljöer där djur finns förekommer stora mängder bakterier. De kommer bl.a. från djurens avföring. Långvarig lagring av gödsel inne i stallet kan ge höga bakteriehalter i inomhusluften. Mätningar i bl.a. fjäderfä- och svinstallar har visat på höga halter endotoxiner. Man har påvisat att organiskt damm med relativt låga halter endotoxin (0,1 mg 1 /m 3 luft) kan ge akut feberreaktion samt inflammation i luftvägarna. Vid mätningar i fjäderfästall har halter upp till 1,5 mg endotoxin/m 3 luft registrerats. För organiskt damm som innehåller mikroorganismer gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om biologiska ämnen (AFS 1992:8). Enligt dessa skall arbetsgivare bl.a. så långt möjligt skaffa sig kännedom om vilka biologiska ämnen som förekommer i verksamheten, bedöma vilka risker för de arbetandes hälsa dessa kan medföra samt om ämnet medför risk för de arbetandes hälsa, så långt möjligt vidta de åtgärder som behövs för att förhindra exponering för ämnena. Kvalster Kvalster benämns efter förekomst, t.ex. hönskvalster i fjäderfästallar, förrådskvalster i lagrat hö, spannmål eller halm och husdammskvalster i bostäder. Kvalstrens avföring innehåller allergiframkallande ämnen. Enligt en undersökning bland lantbruksverksamma på Gotland, hade 6 % allergi mot förrådskvalster. Det är den helt dominerande allergiformen trots daglig exponering för andra allergen (t.ex. pollen, djurepitel och husdammskvalster). Av de lantbruksverksamma med överkänslighet hade 15 % kvalsterallergi. Bland lantbruksverksamma med allergisk astma eller hösnuva hade 38 % kvalsterallergi. Skyddsåtgärder Allmänt Vid allt arbete där luftföroreningar i form av bl.a. damm och gaser kan antas förekomma gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11). Man bör välja material och utforma arbete, process eller teknisk anordning så att minsta möjliga mängd damm uppkommer. Genom att hindra tillväxt av mikroorganismer på det material man arbetar med (strö, flis, djurfoder och spannmål) minskas risken att insjukna. Hantering av mögligt material bör så långt möjligt undvikas. Om besvär uppkommer vid dammexponering bör arbetet snarast möjligt avbrytas. Under lagringstiden bör hö, halm, spannmål etc. vara torrt för att förhindra angrepp av mikroorganismer. Vid arbete med sådant material kan det däremot med fördel vara lite fuktigt eftersom fukten binder dammet. Materialet bör sedan förbrukas inom en kort tid eftersom fukten i materialet kan underlätta tillväxt av mikroorganismer. Vid ensilering av grönmassa är det viktigt att utestänga luften så effektivt som möjligt då 1 µg: Mikrogram (miljondels gram).
8 AFS 1994:11 8 inläckage av luft kan ge upphov till mikrobiell tillväxt. Packningen i en silo är viktig, tät packning utestänger luften effektivt. Luftläckage kan också orsakas av dålig täckning, otäta siloväggar eller olämplig teknik vid inläggning och uttagning. Det är viktigt att förhindra spridning av organiskt damm. Ju närmare källan dammet avskiljs desto bättre blir avskiljningseffekten och därmed luftkvaliteten. Dammet kan avskiljas t.ex. genom inkapsling av utrustning och behållare med dammande material. Goda underhålls- och rengöringsrutiner begränsar förekomst och spridning av damm och förenklar rengöringsarbetet. En god arbetsorganisation bidrar till att minska dammexponeringen. Rotation av arbetsuppgifter kan sänka exponeringstiden för den enskilde. Arbetsintensiteten har betydelse för hur mycket damm som inandas. Vid tunga, krävande och intensiva arbetsmoment andas man in mer damm. När speciellt dammande aktiviteter förekommer (t.ex. utfodring, ströningsarbete, vägning av svin etc.) bör så få personer som möjligt vistas i närheten. De lantbruksverksamma är till största delen ensamföretagare eller arbetar i familjejordbruk. Företag med anställd personal är också vanligt förekommande, i synnerhet på slättbygd. Enligt Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om internkontroll av arbetsmiljön (AFS 1992:6) skall arbetsgivare planera, leda och följa upp verksamheten. Tekniskt förebyggande åtgärder Arbetsmiljön kan ofta förbättras med tekniska insatser. Rätt teknik för torkning, lagring, konservering och hantering av spannmål och foder förhindrar bl.a. mögelbildning. Arbetsmoment där exponering för organiskt damm kan förekomma bör mekaniseras så långt möjligt (t.ex. automatiska utfodringsanläggningar istället för manuell utfodring). Automatisk styrning av temperatur och luftfuktighet kan förbättra luftens hygieniska kvalitet. Dammsugning sänker dammhalten i stallar. Hur ofta dammsugning bör ske beror på djurbeläggningen, stallutformning etc. Centralt dammsugningssystem där dammet förs ut ur byggnaden är att föredra. Till mobila dammsugare bör finfilter användas för att återluften ska bli effektivt renad. Det är viktigt att följa den bruksanvisning som gäller för dammsugaren för att bäst kunna utnyttja den. Vattenduschning minskar förekomst av damm i luften. Små vattenpartiklar kapslar in dammpartiklarna så att de faller ner. Duschning från ett eller flera lågtrycksmunstycken innebär också att damm som lagt sig på inredningen klibbar fast. Metoden bygger på en kombination av att sedimenterat damm binds och att hopklibbning av dammet sker. Förekomst av små dammpartiklar kan reduceras med dimspridning. Dimspridning med vatten bygger på att högtrycksmunstycken sönderdelar vatten till mycket små vattenpartiklar som bildar en dimma. Denna binder de minsta dammpartiklarna så att de faller ner på golvet eller fastnar på inredning och väggar. Luftkvaliteten förbättras under en begränsad tid. Dimspridning bör ske strax innan arbetet påbörjas. Vid duschning med vatten och vid spridning av vattendimma är det viktigt att arbeta med små vattenmängder för att undvika senare tillväxt av mikroorganismer. I vissa svinstallar har golvvärme installerats, vilket bidrar till att boxgolvet torkar upp snabbt.
9 AFS 1994:11 9 Om man tillsätter dammbindande komponenter till foder och strö binds dammet, och dammhalten i luften minskar. Tillsättning av vegetabilisk olja (1 %) till mjölfoder har visat god effekt. Vid manuell utfodring är detta speciellt betydelsefullt, eftersom skötaren då exponeras kraftigt. Lokalens utformning och ventilation påverkar arbetsmiljön. Dammutsug vid tippgropar, elevatorer, transportörer och spannmålstork sänker dammhalten. Ett effektivt sätt att minska dammspridningen vid kraftfoderhanteringen är att täta förbindningarna mellan olika hanteringsled. Några exempel är tätning mellan kvarn och transportör samt tätning av rörförbindningen med hjälp av plåtar eller galonväv. Effekten av inkapslings- och tätningsåtgärderna ökar betydligt om foderberedningsutrustningens olika delar förses med undertryck. Bestämmelser om ventilation finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om ventilation och luftkvalitet i arbetslokaler (AFS 1993:5). När nya metoder och ny teknik introduceras är det viktigt att ta reda på om de kan medföra nya arbetsmiljöproblem. Teknik som används felaktigt eller inte fungerar tillfredsställande kan leda till gynnsamma betingelser för mikrobiell tillväxt. Problem med mögel har t.ex. förekommit vid hantering av bränsleflis och storbalar. Tekniska anordningar t.ex. maskiner, utfodringsanläggningar och ventilationssystem bör utformas med målsättningen att så lite damm och gaser som möjligt bildas eller sprids. Det är viktigt att underhållsrutiner finns för tekniska anordningar, så att avsedd effekt uppnås. Andningsskydd Om det inte är möjligt eller tillräckligt att på annat sätt förebygga exponering för höga halter organiskt damm ska lämplig personlig skyddsutrustning, t.ex. andningsskydd användas enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11). I arbetsmiljöer där det finns risk för höga dammhalter eller om man har hälsobesvär av dammet bör andningsskydd med dammfilter P2 användas. I Arbetarskyddsstyrelsens handbok om personlig skyddsutrustning finns råd om val, utprovning och skötsel av andningsskydd. Vid speciellt riskfyllda arbetsmoment där stora dammhalter frigörs bör filterskydd med fläkt (s.k. airstreamhjälm) användas. Exempel på sådana arbeten är manuell vägning av slaktsvin, insättning och uttagning av fjäderfä i burar och rensning av spannmålsfickor från möglig spannmål samt under vissa förhållanden tröskning med skördetröska utan hytt. Andningsskyddet bör alltid vara avsett för personligt bruk och passa bäraren efter nödvändig justering. Personlig skyddsutrustning ska, enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:40) om användning av personlig skyddsutrustning 11, underhållas, repareras och förvaras så att dess skyddseffekt och hygieniska standard bibehålls. Det är viktigt att användare av andningsskydd vet hur filterbyte går till, hur ofta det bör göras och att rätt filtertyp finns tillgänglig. Information För alla berörda är det viktigt att hålla sig informerade om nya tekniska lösningar, skyddsutrustning, sjukdomssymptom och aktuella arbetsmiljöregler. Leverantörer och tillverkare av teknisk anordning skall enligt 3 kap 8 Arbetsmiljölagen lämna uppgifter som är av betydelse för att förebygga ohälsa och olycksfall. Information av
10 AFS 1994:11 10 särskild betydelse för arbetsmiljön skall lämnas vid marknadsföring av anordningen. I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön (AFS 1992:6) 9 och 10 finns regler om arbetsgivarens skyldighet att ge introduktion, instruktioner och övrig information till arbetstagare om verksamhetens arbetsmiljöaspekter. Informationsmaterial om arbetsmiljö och hälsorisker i lantbruket utarbetas av bl.a. Jordbrukstekniska Institutet (JTI), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Skogs- och Lantbrukshälsan. Serien "Skogs- och Lantbrukshälsan informerar" innehåller praktiska lösningar på hur bl.a. hantering och sanering bör ske vid mögelangrepp på spannmål, hö, strö och flis m.m. Tidskrifter från lantbrukets branschorgan och intresseföreningar beskriver ofta ny teknik, hälsorisker, skyddsutrustning, aktuella arbetsmiljöregler och arbetsmiljöproblem. Råd i speciella fall Svinuppfödning I svinstallar innehåller dammet vanligtvis bakterier och endotoxiner samt hudepitel från svinen. Dammhalten i stallarna ökar med djurens aktivitet och djurtätheten. Arbete som måste utföras inne bland djuren utgör en särskild risk eftersom djurens egna aktiviteter ger upphov till en stor del av dammet i stalluften. Exempel på arbetsuppgifter där speciellt höga dammhalter förekommer är förflyttning av slaktsvin mellan stallar, uttagning till slakt, vägning, ströningsarbete och manuell utfodring. Vid utfodring uppkommer höga halter organiskt damm på grund av att grisarnas aktivitet ökar och att fodret dammar. Automatik eller fjärrstyrning av foderanläggningen gör att skötare inte behöver vistas inne bland grisarna vid utfodring. Inspektionsfönster kan minska risken för dammexponering. Inblandning av fett i fodret har i en dansk undersökning visat sig ge sänkning av dammhalten i stalluften. Blötutfodring sänker dammhalten i stallet. Foder med hög vattenhalt bör förbrukas inom någon eller några dagar för att undvika mögelbildning. Dammsugning av fodergångar och inredning minskar mängden damm. Metoden är lämpad för mindre stallar, som har foder- och inspektionsgångar i golvplanet. Dammsugning bör ske minst en gång per vecka. Duschning med fin oljeareosol över djuren är en annan metod för att minska dammhalten. Oljeduschning en gång per dygn i samband med utfodringen har minskat dammhalten i stallet. Oljeduschning är effektivare än duschning med vatten. Oljeblandningar som prövats med framgång består av raps- och linolja blandat med vatten och eventuellt emulgeringsmedel. Det är viktigt att så långt möjligt undvika arbete i stallet när duschning pågår på grund av risk för inandning av oljeareosol. Dimspridning med vatten i intervall på några sekunder, strax innan arbete påbörjas, har givit positiva resultat. Bäst effekt erhålls om stallet snabbt fylls med dimma. Den dammreducerande effekten är kortvarig och bäst resultat fås om dimspridningen sker vid flera olika fillfällen. Sektionering av stallbyggnader kan bidra till att minska dammhalten. Rotation av arbetsuppgifter kan sänka exponeringstiden för var och en av skötarna.
11 AFS 1994:11 11 Fjäderfähållning Dammet i fjäderfästallar innehåller bl.a. hudepitel, fjäderfragment, gödselpartiklar och mikroorganismer. Fåglarnas egen aktivitet ger upphov till huvuddelen av dammet och det är därför viktigt att man vistas inne bland djuren så kort tid som möjligt. Insättning i burar och uttag av fåglar till slakt är arbetsuppgifter där dammhalten är mycket hög (halter på upp till 36 mg organiskt damm/m 3 luft har uppmätts). Vid sådana moment är det viktigt att andningsskydd används. Vid äggproduktion i bursystem är nya förbättrade typer av burar, översyn och förbättringar av ventilationsanläggningar, maskinell ägghantering och foderhantering samt automatisk utgödsling exempel på åtgärder som minskar dammexponering. Genom att flytta äggsorteringen till avskilt utrymme minskar man exponeringsrisken. Dammhalten kan även reduceras genom dimspridning i stallarna. I anläggningar där värphöns hålls i lösgående system är hönsens aktivitet större än i bursystem. Ströbädden i golvsystemen bidrar till mängden organiskt damm. En stor del av gödseln hamnar i ströbädden, gödselpartiklarna dammar och dessutom bildas gaser. I lösgående system ökar risken för dammexponering bl.a. på grund av att manuell plockning av fellagda ägg sker 3-6 gånger per dag. Vid den dagliga översynen utsätts skötaren för dammexponering. Det finns anläggningar där reglering av foder, vatten, ljus, temperatur m.m. är mekaniserad och automatiserad vilket leder till att skötarna vistas kortare tid i stallarna. Från arbetsmiljösynpunkt är detta en fördel. Rengöring och underhåll mellan produktionsomgångarna är påfrestande på grund av att mycket damm bildas och att det ofta är svårt att komma åt i alla skrymslen. Svag belysning försvårar rengöringsarbetet. Genom att kunna lösgöra delar av inredningen och genom att använda mindre smutssamlande material kan man förenkla rengöringsarbetet. Rengöring efter speciellt utformade rutiner minskar risken för ohälsa hos skötaren och förebygger förekomst av sjukdomar hos djuren. Noggrann sanering efter förekomst av kvalster eller efter utbrott av smittsamma sjukdomar (t.ex. coccidios eller salmonella) bör ske såväl i stallet som i lagerlokaler för spannmål och halm. Vid gödselhanteringen kan både damm och gaser ge stora hälsoproblem. Man bör välja utgödslingssystem där gödseln lagras så kort tid som möjligt inne i stallet, vilket ger mindre dammproduktion och även lägre ammoniakhalt. Nötkreaturhållning De som arbetar med nötkreatur exponeras för organiskt damm bl.a. vid arbete med hö, halm, ensilage och kraftfoder. Djuren själva är också dammkällor. Halter upp till 35 mg organiskt damm/m 3 luft har uppmätts i andningszonen. Manuell utfodring ökar risken för dammexponering. Vid manuellt ströningsarbete och när djur flyttas ökar risken att bli exponerad för damm. Genom att använda en teknik där strö inte blåses ut, kan exponeringen för damm minskas. Den hygieniska kvaliteten på foder, halm och strö är av stor betydelse från arbetsmiljösynpunkt. Hantering av mögligt foder, halm och strö bör så långt möjligt undvikas.
12 AFS 1994:11 12 Hantering av hö och halm Damm frigörs till luften när hö och halm bearbetas vid bärgning, lagring, ströningsarbete och utfodring m.m. När halm hackas till strö bildas mycket organiskt damm varför det oftast är lämpligt att bära andningsskydd. Till vissa halmhackar finns dammavskiljare som effektivt sänker dammhalten. Det är viktigt att möglig halm inte används. Samma hygieniska krav bör ställas på ströhalm som på foder. Vid ensilering i balar är det viktigt att plasthöljet inte skadas. Om plasthöljet skadas kan luft tränga in och mögel kan bildas. Det är viktigt att hö som inte torkas på skulltork är tillräckligt torrt när det pressas, i synnerhet till storbalar. Vid hårdpressning är det viktigt att vattenhalten är låg (12-13 %) för att inte mögelbildning ska uppstå. Alternativ till hårdpressning är självlastarvagnar och torkning på skulltork. Torkning av hö på skulltork behöver ske snabbt för att undvika risk för mögelbildning. Kapaciteten på torkfläktarna bör därför vara tillräckligt stor för att svara mot inläggningen. Det är också viktigt att lagringen sker med låg fukthalt, i annat fall skadas höet av mikroorganismer. Tidigt skördat hö är känsligare för mögelangrepp än senare skördat hö. Spannmålshantering Vid tröskning, bärgning och lagring av spannmål kan extremt höga dammhalter uppkomma. Damm från spannmål innehåller bl.a. partiklar från spannmål, svampar och bakterier samt oorganiskt material. Arbetsuppgifter som kan medföra risk för exponering för damm är t.ex. rengöring av silor, torkar och spannmålsfickor samt tröskning och malning av foderspannmål. Mycket damm bildas vid tippgropar, elevatorer, öppna transportörer, fickor, silor, torkar och vågar. Dammhalten kan i många fall sänkas med hjälp av punktutsug exempelvis vid tippgropar, elevatorer, transportörer och spannmålstorkar. Vid krossning eller malning av spannmål kan fuktning användas för att binda dammet, vilket minskar risken för dammexponering. Fuktning kan ske under transport till buffertfickan över kvarnen eller krossen. Vatten kan tillsättas satsvis i vanliga satsblandare eller kontinuerligt i skruvar. Det är viktigt att hålla spannmålskärnan oskadd genom rätt inställd skördetröska och skonsam transport. En skadad spannmålskärna kan lätt angripas av mikroorganismer. I ogynnsamma fall kan kraftig tillväxt av mikroorganismer börja redan ute på fältet varvid andningsskydd bör användas. Hytt och ventilator på skördetröskan minskar dammexponeringen. Vid lagringen bör spannmålens temperatur och vattenhalt inte vara för höga. Temperaturen bör mätas kontinuerligt på flera ställen under lagringstiden. Om temperaturen stiger, är det ett tecken på mikrobiell tillväxt. I så fall behövs ytterligare torkning. Ett spannmålsparti med jämn och låg vattenhalt har bra lagringsduglighet. Spannmål med ojämn eller hög vattenhalt får bättre kvalitet med rundkörning. Hög vattenhalt i en mindre del kan medföra värmeutveckling och mögelbildning som sedan kan sprida sig. Om man misstänker att spannmålen håller på att ta värme bör den ventileras med kalluft. Fliseldning Fliseldning har medfört ökad exponeringsrisk för mikroorganismer. Organiskt damm med
13 AFS 1994:11 13 mikroorganismer kan frigöras när flisen transporteras från lagringsutrymmet till värmepannan t.ex. genom skyffling. Flis som ska lagras bör torkas eftersom det sönderdelade färska virket snabbt kan bli mögelangripet. Med luftningsmöjlighet i flishögen förbättras lagringsförhållandena. Om lagringsutrymmet saknar luftningsmöjlighet bör man flisa så lite att det kan användas direkt. Vid flisning bör virket vara så torrt som möjligt. Flislager, flistork och bränsleanläggning bör placeras så att damm ej sprids till andra utrymmen. Flislagret bör tömmas helt och rengöras, helst med dammsugare, innan ny flis fylls på eftersom mikroorganismer kan växa i gamla rester och dessa kan infektera nya partier. Om mögelangrepp konstaterats i flis bör man noga överväga hur den ska hanteras. När möglig flis hanteras rekommenderas andningsskydd med dammfilter klass P2. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trämögel (AFS 1988:6) innehåller bl.a. regler om hantering av sönderdelat trädbränsle.
14 AFS 1994:11 14 Andra aktuella regler m.m. Nedan ges exempel på regler m.m. som är av betydelse vid arbete som medför risk för exponering för organiskt damm i lantbruk. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling Åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11) Trämögel (AFS 1988:6) Internkontroll av arbetsmiljön (AFS 1992:6) Biologiska ämnen (AFS 1992:8) Ventilation och luftkvalitet i arbetslokaler (AFS 1993:5) Hygieniska gränsvärden (AFS 1993:9) Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 1993:40) Publikationsserier från: Jordbrukstekniska Institutet (JTI): - Teknik för lantbruket - JTI-Meddelanden - JTI-Rapporter Skogs- och Lantbrukshälsan: - Undersökningsrapporter - Skogs- och Lantbrukshälsan informerar - Skyddsmeddelanden Jordbruksverket: - Lantbruksinformation - Praktiska råd Lantbruksuniversitetet (SLU): - LBT-Specialmeddelanden - LBT-Rapporter Lantbrukets arbetsmiljökommitté: - LAMKs rekommendationer Arbetsmiljöinstitutet: - Arbete och Hälsa Tidskrifter från branschen T.ex. - Fjäderfä - Husdjur - Svinskötsel
Undvik det farliga dammet i lantbruket
Undvik det farliga dammet i lantbruket Att andas in organiskt damm (farligt damm) är en av de stora hälsoriskerna för dig som arbetar i lantbruket. Organiskt damm Att dammet kallas organiskt beror på att
Läs mertrygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga
trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga I ladugårdar, svinhus, hönshus och andra produktionsbyggnader finns det alltid litet damm i luften. Allt damm kan innebära hälsorisker och vissa typer av damm
Läs merLite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?
Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en
Läs merFler exemplar av denna trycksak beställs från www.av.se ADI 573
Trämögel Broschyren vänder sig till alla som kan utsättas för trämögel i arbetet. Den vänder sig också till skyddsombud, skyddsingenjörer och företag som tillhandahåller utrustning och maskiner som används
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merAktiv dammreducering av hö och halm kompletterande studier
Slutrapport till SLO-fonden, KSLA Projekt SLv215-16 Juni 216 Aktiv dammreducering av hö och halm kompletterande studier Martin Sundberg, Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Sammanfattning av det
Läs merLösningsmedel är farliga
Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man
Läs merPOPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo
Läs merÅtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier
Åtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier Mjölspridning på bagerier är det ett problem? Hälsa Luftvägs- och hudsjukdomar Hygien Skadedjur Livsmedelshygien Ekonomi Sjukfrånvaro Bekämpning
Läs merArbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1
Arbetsmiljö Skyddsutrustning förr Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrusning nu Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 2 Fysiska hälsorisker Ryker,
Läs merByggdamm innebär en hälsorisk som inte alltid tas på allvar
04 BEE.41 Arbetsmiljö - Byggdamm Slipning av betongytor ROT Byggdamm innebär en hälsorisk som inte alltid tas på allvar Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad
Läs merÅtgärder för att minska mjölspridning i leveransbagerier
Åtgärder för att minska mjölspridning i leveransbagerier Mjölspridning på bagerier är det ett problem? Hälsa Luftvägs- och hudsjukdomar Hygien Skadedjur Livsmedelshygien Ekonomi Sjukfrånvaro Bekämpning
Läs merByggdamm innebär en hälsorisk som inte alltid tas på allvar
04 BEE.41 Arbetsmiljö - Byggdamm Spårfräsning inför dragning av el ROT Byggdamm innebär en hälsorisk som inte alltid tas på allvar Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion
Läs merVem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön
Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation
Läs merÅtgärder för att minska mjölspridning i små bagerier
Åtgärder för att minska mjölspridning i små bagerier Mjölspridning på bagerier är det ett problem? Hälsa Luftvägs- och hudsjukdomar Hygien Skadedjur Livsmedelshygien Ekonomi Sjukfrånvaro Bekämpning av
Läs merVem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.
Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation
Läs merUppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006
Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande
Läs merVälkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!
Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig! Marie Lewné - cert. yrkeshygieniker Jonathan Lyström - ST-läkare arbets- & miljömedicin Karin Grahn - yrkeshygieniker Varför
Läs merByggdamm innebär en hälsorisk som inte alltid tas på allvar
04 BEE.41 Arbetsmiljö - Byggdamm Bilning ROT Byggdamm innebär en hälsorisk som inte alltid tas på allvar Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att
Läs merSkrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre
Läs merKOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER
KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER 1. PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER 1:1 Provtagning Provtagning sker med hjälp av så kallade mätstubbar kopplade till en vacuumpump. Luftburna partiklar samlas
Läs merRiskfraser som tilldelas farliga ämnen och beredningar: R- och S-fraser
Riskfraser som tilldelas farliga ämnen och beredningar: R- och S-fraser Riskfraser som tilldelas farliga ämnen och beredningar: R-fraser R 1 Explosivt i torrt tillstånd R 2 Explosivt vid stöt, friktion,
Läs merBASF Coatings Safety Week. Andning
Andning 1 Luft Vad andas vi in? Luften består av 78 % Kväve 21 % Syre 1 % Andra gaser Kroppens begränsningar Försvarsystemets svagheter Smittsamma eller giftiga partiklar Giftiga gaser Stora kvantiteter
Läs merDammreducerade utrustning vid spannmålshantering
SLO-978 Slutrapport Dammreducerade utrustning vid spannmålshantering Utvärdering av damm- och bossavskiljare samt aspiratörer Qiuqing Geng och Gunnar Lundin Sammanfattning Damm är ett allvarligt arbetsmiljöproblem
Läs merAKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING
AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING AKTIVT ALLERGI FÖREBYGGANDE Det är inte bra för någon av oss med för mycket damm även om vi inte är allergiska mot pollen, pälsdjur eller kvalster.
Läs merKemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika
Läs merTEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE
TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat
Läs merAtt undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor
Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve, När används skärvätskor Skärvätskor används
Läs merViktiga faktorer i innemiljön
Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,
Läs merExponering för farligt damm vid spannmålsskörd
SLUTRAPPORT SLO-947 Exponering för farligt damm vid spannmålsskörd en pilotstudie finansierad av SLO-fonden, KSLA Qiuqing Geng Box 7033, 750 07 Uppsala Bakgrund Exponering för farligt damm genom inandningsluften
Läs merPersonlig skyddsutrustning är en nödlösning. Marianne Andersson mätingenjör Arbets- och miljömedicin
Personlig skyddsutrustning är en nödlösning Marianne Andersson mätingenjör Arbets- och miljömedicin EXPONERINGSVÄGAR Via huden Via matstrupen/förtäring Via andning Via andningsorganen utsätts vi för flest
Läs merChecklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne
Checklista Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne Detta är ett förslag till ett arbetssätt som kan passa för vissa hanteringar. Ibland kan man bedöma hela grupper av ämnen samtidigt. Om arbetet innebär
Läs merHälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012
Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset
Läs merMÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig!
Arbetar du med MÅLNING/ LACKERING eller målade/lackerade DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du färger eller lacker som innehåller polyuretan
Läs merReferensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin Ann-Beth Antonsson, Bo Sahlberg IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 Författare: Ann-Beth
Läs merArbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig!
Arbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du mjuk eller styv skumplast? Isolerar du med isolerskum? Händer det att du värmebehandlar
Läs merSjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta
Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer
Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning
Läs merKemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken
Läs merArbeta säkert med isocyanater
Arbeta säkert med isocyanater sprutmålning Polyuretanfärg (PUR-färg) används framför allt på metallytor utomhus. Bilar och metallkonstruktioner som broar är några exempel där PURfärg används. PUR-färg
Läs merAktiv dammreducering av hö och halm
Slutrapport till SLO-fonden, KSLA Projekt V132-9-SLO-1 Juni 214 Aktiv dammreducering av hö och halm Martin Sundberg, Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Genomförande... 3 Konstruktion
Läs merLANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte
LANTBRUKSDJUR Ämnet lantbruksdjur behandlar olika lantbruksdjur och skötsel av dessa. I ämnet ingår produktion inom djurhållning samt lantbruksdjurens betydelse för landskapsvård och biologisk mångfald.
Läs merHärdplast- Cyanoakrylat
Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några
Läs mer2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT
Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 1 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:236 Utkom från trycket den 29 april 2014 utfärdad den 16 april 2014. Regeringen föreskriver 1 att 54 58 och bilaga
Läs merEffektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor Bengt Christensson, Ann-Beth Antonsson, Erica Bloom IVL Svenska Miljöinstitutet 2015
Läs merFinja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation.
1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Användningsområde: Finja 610 Binder Bindemedel för lättklinkerkulor. Leverantör: Finja Betong AB Betongvägen 1 281 93 Finja Tel.nummer: 0451-66600 Fax.nummer:
Läs merDokument id : 11-0423-1 Utfärdande datum : 2006/07/11 Version : 4.01 Ersätter : 2006/02/21 Dokumentstatus: : Utfärdat
3M Svenska AB Bollstanäsvägen 3 191 89 Sollentuna Tel: 08 / 92 21 00 Fax: 08 / 92 22 12 ======================================================================== Säkerhetsdatablad ========================================================================
Läs merReglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket
Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen Janez Marinko Arbetsmiljöverket www.av.se Radon risk för ohälsa? Innebär exponering för radon risk för ohälsa? JA! Var finns radon? ÖVERALLT! Hur vet
Läs merSÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone
SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) PRODUKTNAMN HI-MACS Natural Acrylic Stone LEVERANTÖR LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX
Läs merVARUINFORMATION SID 1
VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala
Läs merFarliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Farliga ämnen och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Vad är farliga ämnen? Farliga ämnen är alla vätskor, gaser och fasta ämnen som utgör en risk för arbetstagares hälsa eller säkerhet
Läs merSyfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet
Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merSÄKERHETSDATABLAD Enligt 1907/2006/EF, Artikel 31
Produktnavn: Conchip Side: 1 af 5 1. IDENTIFIKATION AV PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Conchip Användningsområde: Universal fasad- och byggskiva ( Cementspånskiva ) Företag: Etex Sverige, Cederströmsgatan
Läs merAFS 2015:2 Kvarts stendamm i arbetsmiljön
Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets författningssamling Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts stendamm i arbetsmiljön ISBN 978-91-7930-623-6
Läs merXxxxx Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 2014:XX 2014:5 Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2011:19) om om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets
Läs merDokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Asema Dzafic, Anna Persson 10 2007-11-05 1 (16) L. Hellgren
Asema Dzafic, Anna Persson 10 2007-11-05 1 (16) L. Hellgren Fosforsyra 75% Fosforsyrabehållare våning tre i södra änden pappersbruket. H314: Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon! Hälsorisker Fosforsyra
Läs merVARUINFORMATION Sid 1(5)
1. Namnet på produkten och företaget VARUINFORMATION Sid 1(5) Produktnamn: Användning/produkttyp: Silverlod Artikelnummer: 5240-1015, 5240-1020 Leverantör: Telefon vid olycksfall: GasIQ AB Snickarevägen
Läs merNya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag 2014-09-18. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter
Jämförelsetabell: Bestämmelser i föreslagna nya kvartsföreskrifter jämfört med AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker och övriga tillämpliga föreskrifter inklusive AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Läs merVem tänder på flisstackar?
Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har
Läs merDjurhållning inom lantbruket
Djurhållning inom lantbruket Enkla råd och tips inom arbetsmiljö & livsmedelsäkerhet Framtagen av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA)
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merSÄKKERHETSDATABLAD Ifølge 1907/2006/EF(REACH), Artikel 31
Side: 1 av 5 1. IDENTIFIKATION AV PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: ivarcem 700T och Ivarcem 702 Användningsområde: Tak och fasad. Företag: ivarsson Sverige, Cederströmsgatan 4, S-212 39 Malmö, tlf.
Läs merReferensmätningar av kvarts. - betong- och byggindustrin. Ann-Beth Antonsson. Tekn Dr, Adjungerad professor. IVL Svenska Miljöinstitutet
Referensmätningar av kvarts - betong- och byggindustrin Ann-Beth Antonsson Tekn Dr, Adjungerad professor IVL Svenska Miljöinstitutet Remissyttranden Svenskt Näringsliv, SKL, LRF Följ EU, dvs. samma gränsvärde
Läs merArbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN?
Arbetar du inom - INDUSTRIN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar du kretskort? Härdar eller värmebehandlar lackerade kretskort? Löder i kretskort? Renoverar eller reparerar
Läs merDokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson (18) Peter Bergkvist
Glenn Antonsson 14 2017-01-12 1 (18) Peter Fosforsyra 75% Fosforsyrabehållare våning tre i södra änden pappersbruket. H314: Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon! Hälsorisker Fosforsyra 75% Doserings-utrustning
Läs merSÄKERHETSDATABLAD Enligt 1907/2006/EF, Artikel 31
Produktnavn: ivarpanel Classic och Smooth Side: 1 af 5 1. IDENTIFIKATION AV PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: ivarpanel Användningsområde: Fasadskiva i fibercement med acrylat coating på framsidan.
Läs merStädning och ventilation
Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav
Läs merFÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003
SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet
Läs merFukt och mögel i bostaden
Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och
Läs merSäkerhetsdatablad. Einecs-nr. Ämnen Klassificering w/w% 231-668-3 215-185-5 263-016-9. 1-5 0,01-1 0,01-1 Se avsnitt 16 för kompletta texter i R-fraser
1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Omarbetad: 04-11-2009/ MPE Produktanvändning: Rengöringsmedel 2. Farliga egenskaper Irriterar ögonen och huden. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar
Läs merPartiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander
Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,
Läs merIBLAND MÅSTE DU GÅ LÅNGT TILLBAKA FÖR ATT VARA MODERN CITY M LUFTRENARE FRÅN CAMFIL. Camfil Clean Air Solutions 1
IBLAND MÅSTE DU GÅ LÅNGT TILLBAKA FÖR ATT VARA MODERN CITY M LUFTRENARE FRÅN CAMFIL Camfil Clean Air Solutions 1 FAKTA: Inom loppet av några timmar (beroende på rummets storlek) reducerar en CITY luftrenare
Läs merom hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM
om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland
Läs merDC AirCube. Absolut dammfritt sedan 1972. DC AirCube luftrenarna som tar hand om det farliga luftburna dammet innan det hamnar i dina lungor.
Absolut dammfritt sedan 1972. HEPA H13-filter Energisnål ECO-fläkt Enkla filterbyten DC AirCube DC AirCube luftrenarna som tar hand om det farliga luftburna dammet innan det hamnar i dina lungor. Ingen
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merErgonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Läs merArbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig!
Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Vet du om det finns isocyanater eller polyuretan i de kemiska produkter du arbetar med (t ex i färger, lack, ytbehandling,
Läs merBerne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314
När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)
Läs merArbetsmiljörutiner i byggprojekt
www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.
Läs merVARUINFORMATION SID 1
VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: CITRUS CLEANER PRF LABEL OFF UTFÄRDAD: 2000-04-20 DATUM: 2006-05-11 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220
Läs mer1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar
1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Vägg Rot, laga Inne, Laga Ute Produktens användningsområde: Färdigblandat bruk för lagningsarbeten Leverantör: Finja Betong AB Tel.nummer:
Läs merT ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan
T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs merAmmoniak i djurstallar och gödsellager
Ammoniak i djurstallar och gödsellager Gösta Gustafsson Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Box 86, 230 53 Alnarp tel 040-41 54 88 e-post Gosta.Gustafsson@jbt.slu.se Bakgrund Kvävenedfallet
Läs merSÄKERHETSDATABLAD ECRYL PRIMER W FILLER
2010-11-26 1. NAMN PÅ PREPARATET OCH FÖRETAGET SÄKERHETSDATABLAD ECRYL PRIMER W FILLER Användningsområde: Industriellt tillsatsämne för beläggningar Tillverkare: Eradur AB Granitgatan 11, SE-254 68 HELSINGBORG
Läs merArbeta säkert med isocyanater
Arbeta säkert med isocyanater heta arbeten Många arbetsmoment och i synnerhet heta arbeten innebär uppvärmning till temperaturer där plastmaterial som rörisolering, lim och lack börjar brytas ned och frigöra
Läs merSÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk
SKALFLEX A/S SÄKERHETSDATABLAD 1. Namnet på produkten: Produktnamn: Användningsområde: Skalflex vattenreflex Grundning till impregnering av utvändigt murbruk Datum: 20030923 Reviderad: SKALFLEX A/S, Industrivej
Läs merAllergivaccination Geting Djurhår Kvalster Gråbo Gräs Träd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Allergivaccination Allergivaccination Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge information
Läs merSÄKERHETSDATABLAD. VetZin Vet. 1000mg/g Innehåller 100 % zinkoxid
Datum: Maj 2014 1/5 1. NAMNET PÅ BEREDNINGEN OCH FÖRETAGET Namnet på beredningen: VetZin Vet. 1000 mg/g Produkttyp: Zinkoxid Medicinsk användning: Veterinärläkemedel. Beskrivning: Vitt, luktfritt pulver.
Läs merByggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan
Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan Prof Berndt Stenberg Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin Umeå universitet Inomhusmiljö Stockholm 9 april 2019 Potentiella hälsorisker Cancer Allergi
Läs merI enlighet med föreskrift (EC) nr 1907/2006 (REACH), Annex II - Sverige. Kemisk produkt för bygg och industriell verksamhet
Säkerhetsdatablad I enlighet med föreskrift (EC) nr 1907/2006 (REACH), Annex II - Sverige 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Namnet på ämnet eller beredningen Produktnamn eller Handelsnamn
Läs merArbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!
Arbetar du med? Läs vidare viktig information för dig! 1 Händer det att du svetsar i i sådant som är målat eller lackerat? är limmat? innehåller plast eller isolerskum? 2 Nya risker! Under senare tid har
Läs merKemiska risker i arbetsmiljön
Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Läs merSÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET
1(7) SÄKERHETSDATABLAD Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning (S6982): G2112 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1990:11 Utkom från trycket den 29 augusti 1990 ARBETE MED FÖRSÖKSDJUR
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1990:11 Utkom från trycket den 29 augusti 1990 ARBETE MED FÖRSÖKSDJUR Beslutad den 17 maj 1990 AFS 1990:11 2 ARBETE MED FÖRSÖKSDJUR Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merTimotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)
Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge
Läs merSäkerhetsdatablad EPX Solid Filler (utgår)
Säkerhetsdatablad EPX Solid Filler (utgår) Omarbetad: 2002-09-01 Internt nr: Ersätter datum:2001-11-01 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET HANDELSNAMN EPX Solid Filler (utgår) ANVÄNDNINGS-
Läs merDokument id : 10-8191-8 Utfärdande datum : 2006/07/10 Version : 1.12 Ersätter : 2006/02/15 Dokumentstatus: : Utfärdat
3M Svenska AB Bollstanäsvägen 3 191 89 Sollentuna Tel: 08 / 92 21 00 Fax: 08 / 92 22 12 ======================================================================== Säkerhetsdatablad ========================================================================
Läs mer