Vårdprogram och register för lungcancer Gäller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram och register för lungcancer Gäller 08 01 01 09 12 31"

Transkript

1 Vårdprogram och register för lungcancer Gäller Femte upplagan

2 Vårdprogrammet finns på Femte upplagan Layout: Jana Howe Tryckt på Reklam & Katalogtryck, Uppsala, maj 2008

3 Inledning Inom Uppsala/Örebroregionen är lungcancer den tredje vanligaste tumörsjukdomen både hos män och kvinnor, och totalt sett den vanligaste orsaken till död i cancer. Målet med vårdprogrammet är att skapa förutsättningar för en gemensam utrednings- och behandlingspolicy vad avser lungcancer i Uppsala/Örebroregionen. Det långsiktiga målet med vårdprogrammet är givetvis att ytterligare förbättra omhändertagandet och behandlingen av patienter med lungcancer. Sedan 1995 finns ett regionalt register för lungcancer. Registreringen av samtliga patienter med lungcancer har inneburit ytterligare kunskaper om hur lungcancerpatienter utreds och behandlas. En koppling mellan registret och ett regionalt vårdprogram innebär en kvalitetsutveckling och kommer förhoppningsvis att innebära ytterligare möjligheter till kvalitetsförbättring. Genom att ta vara på erfarenheter som visar sig under tiden, bl a från registreringen, kommer vårdprogrammet att regelbundet revideras och är därför tidsbegränsat. Nationellt register för lungcancer startade år Regionalt Onkologiskt Centrum i Uppsala/Örebroregionen ansvarar för registret och den årliga nationella sammanställningen. Sedan år 2002 finns det även en webbaserad registrering av lungcancer på Klinikerna registrerar direkt i en gemensam databas och kan fortlöpande hämta sin egen statistik. Rapportering via INCA-systemet för lungcancer beräknas att komma i skarp drift 1 junij För mer information om INCA, se eller kontakta ansvarig på ROC. Berörda kliniker i regionen kommer att utbildas i systemet. ROC kontaktar klinikerna och bjuder in till utbildning.

4

5 Vårdprogramsgruppen Uppsala län Gunnar Wagenius Onkologikliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Michael Bergqvist Onkologikliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Kristina Nilsson Onkologikliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Kristina Lamberg Lungkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Johan Ramström Thoraxkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Helena Willén Patologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Simon Ekman Onkologikliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Södermanlands län Gunnar Licke Lungsektionen Mälarsjukhuset Eskilstuna Peter Górzov Onkologkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Värmlands län Anders Sjögren Lungkliniken Centralsjukhuset Karlstad Charlotte Mörth Onkologkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Gunilla Ljung Onkologkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Britta Lödén Onkologiska kliniken Centralsjukhuset Karlstad Örebro län Lars Thaning Lungkliniken Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands län Lena Steinholtz Lungsektionen, Med klin Centrallasarettet Västerås Andrzej Piwowar Onkologkliniken Centrallasarettet Västerås Dalarnas län Pierre Sobrino Lungkliniken Falu lasarett Gävleborgs län Stefan Bergström Onkologkliniken Gävle Sjukhus Hirsh Koyi Lungkliniken Gävle Sjukhus

6 Even Höye Lungkliniken Gävle Sjukhus Regionalt Onkologiskt Centrum i Uppsala/Örebroregionen Karin Olsson Sjuksköterska/Koordinator Sjuksköterskenätverket för lungcancer Följande har reviderat kapitlet Omvårdnad vid lungcancer Uppsala län Maria B Larsson Onkologikliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Södermanlands län Iréne Halling Lungkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Iris Johansson Lungkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Värmlands län Erica Carlsson Onkologkliniken Centralsjukhuset Karlstad Örebro län Mattias Nordell Lungkliniken Universitetssjukhuset Örebro Iréne Nygren Lungkliniken Universitetssjukhuset Örebro Dalarnas län Anders Birkehag Lung/Allergisektion, Med klin Falu lasarett Gävleborgs län Inga-Lill Melander Lungkliniken Gävle Sjukhus Anna-Carin Gustafson Lungkliniken Gävle Sjukhus

7 Innehåll Epidemiologi och etiologi... 1 Utredning för diagnos... 6 Tumörutredning... 6 Metastasutredning... 7 Differentialdiagnos... 7 Stadieindelning... 8 Morfologisk bedömning Behandling...15 Småcellig lungcancer (SCLC) Preoperativ funktionsbedömning Kirurgisk behandling...23 Kemoterapi...26 Strålbehandling...31 Lokalbehandling vid generaliserad sjukdom Palliativ behandling...40 Dyspné...40 Fjärrmetastaser...41 Hosta...41 Hyperkalcemi...41 Hämoptys...42 Perikardvätska...42 Pleuravätska...42 Problem i centrala luftvägar SIADH...44 Omvårdnad vid lungcancer Psykosocialt omhändertagande Cytostatikabehandling...47 Strålbehandling...51 Nutrition...53 Smärta...54 Andningsproblem...55 Kliniska prövningar...57 Studier...59

8 Pågående studier...59 Planerade studier...62 Avslutade och publicerade studier som bedrivits inom regionen...63 Studier stängda för inklusion...64 Bilaga 1. Performance status...66 Bilaga 2. Riktlinjer för DT-kontroller av noduli...67 Bilaga 3. Förslag till behandling av icke småcellig lungcancer (NSCLC)...68 Bilaga 4. Förslag till behandling av småcellig lungcancer (SCLC)...70 Bilaga 5. Smärtanamnes...72 Smärtschema...73 Referenser...74 Register för lungcancer...85 Allmänt...89 Anvisningar för ifyllande av blanketter...92

9 Epidemiologi och etiologi I Sverige insjuknade (inkl mesoteliom) män och kvinnor i lungcancer år Inom Uppsala/Örebroregionen var år 2005 lungcancer den tredje vanligaste tumörsjukdomen både bland män och kvinnor. Under 2005 inträffade 774 nya fall av lungcancer inom Uppsala/Örebroregionen vilket motsvarar en incidens per invånare på 46,7 för män och 29,3 för kvinnor (Tabell 1). 1 Tabell 1. Incidens per (2005), åldersstandardiserad efter befolkning år 2000 Sverige Män 46,0 Kvinnor 30,6 Uppsala/Örebroregionen Män 46,7 Kvinnor 29,3 Uppsala Män 49,2 Kvinnor 25,5 Södermanland Män 42,2 Kvinnor 25,0 Värmland Män 31,3 Kvinnor 31.2 Örebro Män 61,3 Kvinnor 30,1 Västmanland Män 55.4 Kvinnor 30,2 Dalarna Män 37,7 Kvinnor 27,0 Gävleborg Män 51,2 Kvinnor 34,8 Källa: Tabell 5. Cancer Incidence in Sweden 2005, Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum. 1

10 60 50 Antal fall per Man Kvinna Diagnosår Figur 1. Lungcancer per kön. Åldersstandardiserad incidens per enligt befolkningen Uppsala/Örebroregionen, Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser. Statistik från Cancerregistret Lungcancer är en sjukdom där antalet personer som insjuknar varje år ökar. I mitten av 1980-talet började sjukdomen minska bland män medan den hela tiden har ökat bland kvinnor. Procent Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Åldersgrupper Figur 2a. NSCLC. Ålder vid diagnos per kön,

11 Procent Ålder Män Kvinnor Män Kvinnor Åldersgrupper Figur 2b. SCLC. Ålder vid diagnos per kön, Medianåldern för insjuknande i icke-småcellig och småcellig lungcancer är 70 respektive 69 år. Bland kvinnor verkar sjukdomen uppträda i tidigare ålder vilket visar sig genom att bland personer med icke-småcellig lungcancer som är yngre än 60 år så är sjukdomen vanligast bland kvinnor. För personer med småcellig lungcancer är motsvarande gräns nu 70 år. Detta avspeglar givetvis även det faktum att sjukdomen blir allt vanligare bland kvinnor. 45 Procent Män Kvinnor Histopatologi Män Kvinnor Småcellig Skivepitel Adenocarcinom Storcellig/odiff NSCLC Adenoskvamös Carcinoid Oklassificerad ca Annat Uppgift saknas Totalt Småcellig Skivepitel Storcellig/ odiff NSCLC Adenocarcinom Adenoskvamös Oklassificerad cancer Carcinoid Annat Uppgift saknas Figur 3. Histopatologi per kön, Fotnot Annat = Pleomorfa/sarkomatösa inslag (n = 3) och Ej PAD-verifierad diagnos (n = 115). 3

12 Skivepitelcancer har tidigare varit den vanligaste histopatologiska undergruppen och är så fortfarande vad gäller män med lungcancer. Bland kvinnor är adenocarcinom vanligast och i takt med att lungcancer ökar bland kvinnor och minskar bland män så har nu adenocarcinom totalt sett blivit den vanligaste undergruppen. Adenocarcinom har dock även ökat bland männen. Orsaken till att adenocarcinom ökar är oklar, men detta är en trend som även ses vid andra tumörformer, bland annat esofaguscancer och cervixcancer. Procent Stadium Män Kvinnor IA IB IIA IIB IIIA IIIB IV Uppgift saknas Totalt Män Kvinnor 10 0 IA IB IIA IIB IIIA IIIB IV Uppgift Stadium saknas Figur 4. NSCLC. Stadium per kön, Procent Stadium Män Kvinnor IA 6 11 IB IIA 1 2 IIB 4 14 IIIA IIIB IV Uppgift saknas Totalt Män Kvinnor 10 0 IA IB IIA IIB IIIA IIIB IV Uppgift Stadium saknas Figur 5. SCLC. Stadium per kön,

13 En stor del (40%) av patienterna med icke småcellig lungcancer har en fjärrspridning vid diagnos och klassificeras i stadium IV. Motsvarande siffra för småcellig lungcancer är närmare 60%. Endast en minoritet av patienterna med icke-småcellig lungcancer bedöms vara operabla vid diagnos, då andelen patienter i stadium I och II utgör 23% av materialet. Kvinnor har generellt sett en bättre prognos än män, men detta kan inte förklaras av att de skulle ha en mindre avancerad sjukdom vid diagnos då tendensen snarast är den motsatta. Tabell 2. Histopatologi Rökning Rökare Dagligen i minst 1 år X-Rökare Rökfri > 1 år Aldrig rökare Endast feströkt Uppgift saknas Totalt Histopatologi Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Skivepitelcancer , ,2 60 3,3 33 1, Småcellig , , , Adenocarcinom , , ,7 86 3, Storcellig/odiff NSCLC , ,4 39 6,5 20 3,4 596 Adenoskvamös ,9 2 5, Carcinoid 27 22, , ,6 1 0,8 118 Oklassificerad ca , ,1 37 5,3 704 Annat 54 45, , ,9 118 Uppgift saknas 15 36, , ,4 2 4,9 41 Totalt , , , , Fotnot Annat = Pleomorfa/sarkomatösa inslag (n = 3) och Ej PAD-verifierad diagnos (n = 115). Rökning är den största enskilda riskfaktorn för att utveckla lungcancer. Cirka 10% av patienterna som inrapporteras till registret har aldrig rökt. Inom undergruppen adenocarcinom, som är vanligast bland kvinnor, är andelen ickerökare större, motsvarande ca 17%. Bland patienter med småcellig lungcancer och skivepitelcancer tillhör det undantagen att patienten aldrig rökt. 5

14 Utredning för diagnos När man på lungkliniken har fått en remiss på en patient med misstanke om lungcancer, bör utredningen skötas enligt följande 2 Det bör inte gå mer än 7 dagar från det remissen kommit till lungkliniken och till första besöket. Det bör inte gå mer än 21 dagar från första besöket och till diagnosen lungcancer ställs och beslut om behandling tagits. Tiden från beslut om behandling till behandlingsstart bör inte överstiga 10 dagar. Genom att kontinuerligt följa utredningstiderna har den enskilda kliniken möjlighet till en intern kvalitetskontroll. Målsättningen är att detta gäller 80% av patienterna. Parallellt med primärtumörutredning görs operabilitetsbedömning och metastasutredning. En prioritering med tanke på eventuell förtur/extra förtur görs. Ny lungröntgen kan tas vid första besökstillfället. Man bör ha en egen ursprunglig bild att jämföra med under resten av sjukdomsförloppet. Bedömning av lungröntgen är patienten tekniskt operabel? Bedömning av patienten är patienten funktionsmässigt operabel? spirometri arbets-ekg artärgas eller pulsoxymetrivärde regional lungfunktion Hb, Ca/s, albumin, leverstatus Se Preoperativ funktionsbedömning, sidan 19. Tumörutredning Fiberbronkoskopi med provtagning för cytologisk eller PAD-diagnos px, borstprov, sköljvätska transbronkiell finnålspunktion av breddökat septum eller om tumören inte tycks vara slemhinnegenombrytande Noggrann palpation av lymfkörtelstationer. CT-thorax med snitt i buk ner t o m nedre njurpolen. För att stödja malignitetsmisstanke och stadieindelning kan PET/PET CT användas. Mediastinoskopi om lymfkörtlar i eller ovan carinanivå är > 1,0 cm och man bedömer patienten som en eventuell operationskandidat. 6

15 Om pleuravätska föreligger bör thorakocentes eller thorakoskopi utföras. Transthorakal finnål eller helst mellannålsbiopsi, CT-ledd eller via genomlysning. Thorakotomi om man trots utredning inte fått diagnos och malignitetsmisstanken kvarstår. Sputumcytologi kan tas om bronkoskopi ej planeras. Metastasutredning Primär lungcancer Noggrann palpation av lymfkörtelstationer. CT-thorax med snitt i buk ner t o m nedre njurpolen. Även PET/PET CT kan användas vid utredning. MRT eller ev skelettscint endast om patienten har skelettsmärtor. Hyperkalcemi är i sig ingen indikation för skelettscint. Ingen rutinmässig CT-skalle om patienten ej har CNS-symtom. Thorakocentes och/eller thorakoskopi om pleuravätska föreligger. Cristabiopsi eller sternalpunktion kan utföras för att verifiera metastasering. Metastas från annan misstänkt primärtumör Se nedan. Differentialdiagnos En solitär malign process i lungan kan vara primär lungcancer eller metastas av annan primärtumör. Misstanke på att en solitär tumör utgörs av en metastas är aktuell i första hand om det föreligger tidigare känd cancersjukdom. Särskilt om det gäller adenocarcinom finns frågan om det rör sig om metastas av extrapulmonell primärtumör. Metastas Primärtumörer som ofta metastaserar till lungan är lungcancer, kolorektal cancer, njurcancer, mammarcancer, malignt melanom, pancreascancer, gynekologisk cancer och sarkom. Värdefulla behandlingsmöjligheter kan finnas vid primärtumör i testis, thyroidea, mammae, gynekologisk cancer och vid maligna lymfom. Utredningen måste utesluta sådan behandlingsbar primärtumör. Histopatologi från resektion eller biopsi är vägledande. Immunohistokemi kan ge ytterligare information. Vid enstaka metastaser bör operation övervägas. CT av thorax och övre delen av buken kan påvisa multipla härdar och tydlig metastasbild. Genomgång av blodstatus, levervärden, serumalbumin och serumkalcium liksom naturligtvis klinisk undersökning kan tala för spridd sjukdom. 7

16 Om den sammantagna bilden talar för primär lungcancer och inga uppgifter talar emot kan vanligen diagnosen lungcancer anses säkerställd, även i fråga om pulmonellt adenocarcinom. Rundhärd En på lungröntgen påvisad rundhärd är en vanlig utgångspunkt för utredning med lungcancermisstanke. En liten rundhärd med mycket distinkt avgränsning ger en hög sannolikhet för benign genes, liksom inslag av förkalkningar. Exempel på benigna rundhärdar är hamartom, tuberkulom, vaskulit. Fleischner Society har utformat riktlinjer för hur man ska hantera en solitär rundhärd, se tabell i bilaga 2, sid 67. Observera att riktlinjerna gäller för män och kvinnor över 35 års ålder med ingen känd tidigare eller pågående cancer. Man har också gjort en indelning i låg- (aldrig rökare utan andra riskfaktorer) respektive högrisk (rökare eller andra riskfaktorer) grupp med olika handläggning. En oklar solitär rundhärd skall bedömas utifrån storlek, utseende och individuellt vad patienten har för riskfaktorer. Radiologisk bild med diffus, stråkig eller småtaggig avgränsning kan ge ett klart intryck av primär lungmalignitet. Om misstanken på malignitet finns och flerårig radiologisk observationstid saknas bör utredningen syfta till resektion. Det får avgöras i det enskilda fallet om det finns skäl att i utredningen innefatta transthorakal punktion. En sådan kan ge malignitetsdiagnos men det kan vara svårare att ställa kategorisk diagnos på benign förändring. Pleuravätska Exsudativ pleurit är ett symtom som ofta för patienten till utredning. Malign pleurit som debutsymtom kan vara metastasering från lungcancer, från annan primärtumör eller ibland primär malignitet i pleura, malignt mesoteliom. Cytologi på pleuraexsudat kan påvisa cancerceller. Den cytologiska bilden kan ge vägledning men histopatologisk diagnos bör eftersträvas. Sådan kan erhållas genom thorakoskopisk biopsi eller Abrams pleurabiopsi. Om utredning görs för att klarlägga en symtomlös primärtumör bör undersökningarna kunna motiveras av att ett positivt fynd medför behandlingsmöjlighet. Pleuravätska kan även vid lungcancer ha en icke malign orsak, exempelvis pleuropneumoni eller lungemboli. Mesoteliom Diagnos ställs genom PAD på px från pleura. Histopatologisk diagnos är svår vid malignt mesoteliom. Immunhistokemi är till hjälp. Vid misstanke på mesoteliom kan hyaluronsyra i pleuravätska provtas. Förloppet med lokalt invasivt växtsätt kan bekräfta mesoteliomdiagnos. Stadieindelning Som underlag till ett beslut om behandling är en noggrann stadieindelning av tumören av största vikt. Som underlag för denna används en TNM-klassifikation som beskriver primärtumörens utbredning (T), eventuella körtelmetastaser (N) samt förekomst av eventuell fjärrmetastasering (M). 8

17 TNM-klassifikationen beskriver tumörutbredningen före en eventuell operation. Klassifikationen beskriver ej vilka undersökningar som ska ingå som underlag för en klassificering vilket givetvis kan medföra skillnader mellan olika material. Vid genomgång av det regionala lungcancerregistret år 2006 inom Uppsala/Örebroregionen finner man att en basal utredning omfattande bronkoskopi, lungröntgen, CT-thorax samt undersökning av övre delen av buken i form av ultraljudsundersökning eller CT genomfördes i ca 80% av fallen. Efter en eventuell operation kan ytterligare information erhållas som antingen kan påvisa en minskad eller mer omfattande tumörutbredning än den kliniska TNM-klassificeringen. Denna anges då som ptnm. Efter en klassifikation enligt TNM grupperas de olika TNM kategorierna i olika stadier. Denna stadieindelning revideras med jämna mellanrum. Den senaste revideringen, 6:e upplagan, publicerades Enligt UICC kommer den sjunde upplagan av TNM klassifikationen publiceras i början av år , 4, 5, 6. Småcellig lungcancer Begränsad och utbredd sjukdom Indelning i begränsad respektive utbredd sjukdom har visat sig vara fördelaktig som grund för terapival och prognosbedömning. Begränsad sjukdom innebär tumör begränsad till en hemitorax, ipsilaterala hiluslymfkörtlar, ipsilaterala och kontralaterala supraklavikulära lymfkörtlar samt ipsilaterala och kontralaterala mediastinala lymfkörtlar. Pleural utgjutning bedöms som T4. Utbredd sjukdom innebär metastas i kontralaterala lungan eller fjärrmetastaser i organ såsom hjärna, skelett och lever. 9

18 KLASSIFICERING I T1 T2 T3 T4 bygger på TUMÖRSTORLEK tumörens diameter 3 cm > 3 cm ATELEKTAS som når hilus och omfattar segment eller lob hela lungan CENTRAL VÄXT i huvudbronk med tumörfri del 2 cm < 2 cm 0 cm carina, trakea och/eller inväxt i mediastinum cor, stora kärl PERIFER VÄXT engagemang av pleura visceralis parietalis malignt exsudat och/eller inväxt i bröstvägg diafragma perikard satellittumör inom samma lob ryggkota KLASSIFICERING I N0 N1 N2 N3 bygger på Fynd av regionala lymfkörtelmetastaser inga inom lunga ipsilaterala inkl carina Kontralaterala mediast hilus Kontralaterala mediast hilus supraclav o scal Figur 6. Tablå över hur T- och N-fynd påverkar TNM-klassificeringen. Det räcker med en egenskap i högre klass för att den ska bli gällande. Av M-klasser finns M0 och M1 för tumörer som ej har respektive har befunnits metastasera till andra organ som t ex lever, skelett eller hjärna eller till mer avlägsna lymfkörtlar än N-klassificeringen tar upp. (Reviderad efter Göran Hambræus). 10

19 M-Fjärrmetastaser MX M0 M1 Fjärrmetastasering ej bedömbar Inga fjärrmetastaser Fjärrmetastaser Kategori M1 kan specificeras ytterligare med följande beteckningar lunga PUL benmärg MAR skelett OSS pleura PLE lever HEP peritoneum PER hjärna BRA hud SKI lymfkörtlar LYM annan lokal OTH Stadieindelning I - IV M0 T1 T2 T3 T4 N0 IA IB IIB IIIB IV N1 IIA IIB IIIA IIIB IV N2 IIIA IIIA IIIA IIIB IV N3 IIIB IIIB IIIB IIIB IV IV IV IV IV M1 Stadieindelning av lungcancer baserad på TNM-klassificering. (Tabellen är reviderad efter Göran Hambræus) Övriga stadier Ockult cancer Stadium 0 TXN0M0 TisN0M0 11

20 TNM-klassifikation (Sixth edition 2002) T-Primärtumör TX T0 Tis T1 T2 T3 T4 Primärtumören ej bedömbar eller tumör påvisad genom förekomst av maligna celler i sputum eller bronksköljvätska men inte synlig med röntgenologiska metoder eller vid bronkoskopi. Ingen påvisbar primärtumör Carcinoma in situ Tumör med största diameter högst 3 cm, omgiven av lunga eller visceral pleura, utan bronkoskopiska belägg för växt proximalt om lobära bronker (d v s inte i huvudbronk eller stambronk) 1 Tumör med minst en av följande egenskaper ifråga om storlek eller utbredning största diameter mer än 3 cm engagerar huvudbronk eller stambronk minst 2 cm distalt om carina växer in i visceral pleura förenad med atelektas eller obstruktiv pneumonit som når hilusområdet men inte omfattar hela lungan Tumör av vilken storlek som helst som växer in i något (några) av följande bröstkorgsväggen (inklusive sulcus superiortumörer) diafragma mediastinala pleura parietala perikardiet eller tumör i huvudbronk mindre än 2 cm från carina utan engagemang av carina eller förenad med atelektas eller obstruktiv pneumonit som omfattar hela lungan Tumör av vilken storlek som helst som växer in i något (några) av följande mediastinum hjärta stora kärl trakea esofagus kotkropp(ar) carina eller tumör med malign pleural vätskeutgjutning 2 satellittumör inom samma lob Anm.1 Anm.2 Den ovanliga, ytligt växande tumör av vilken storlek som helst som har sin invasiva komponent begränsad till bronkväggen klassificeras också som T1, även om den proximalt når huvudbronk eller stambronk. Flertalet pleurala vätskeutgjutningar i samband med lungcancer beror på tumören. Det finns dock ett fåtal patienter hos vilka upprepade cytologiska undersökningar av pleuravätska inte visar några maligna celler, där vätskan inte är blodig och inte ett exsudat. Om så är fallet och man kliniskt bedömer att vätskan inte är tumörbetingad bör man bortse från den vid stadieindelningen och klassificera patienten som T1, T2 eller T3. N-Regionala lymfkörtlar NX N0 N1 N2 N3 Regionala lymfkörtlar ej bedömbara Inga regionala lymfkörtelmetastaser Metastasering till ipsilaterala peribronkiella lymfkörtlar och/eller ipsilaterala hiluslymfkörtlar inklusive direkt inväxt Metastasering till ipsilaterala mediastinala och/eller subcarinala lymfkörtlar Metastasering till kontralaterala mediastinala lymfkörtlar, kontralaterala hiluskörtlar, ipsi- eller kontralaterala skalenuskörtlar eller supraklavikulära lymfkörtlar 12

21 Morfologisk bedömning Inom ramen för tumörutredningen skickas provmaterial till patolog/cytologavdelningen för cytologisk och/eller histopatologisk undersökning. Cytologiskt provmaterial kan utgöras av borstprov, bronksekret, bronksköljvätska, pleuravätska och finspetspunktat. Histologiskt provmaterial består av provexcisioner ( px ) och s k mellannålsbiopsier, samt ibland även av lymfkörtlar. Korrekt hantering och fixering av provmaterial är därvid en förutsättning för den mikroskopiska bedömningen. Den morfologiska diagnosen blir sedan ofta kategorisk, ibland endast sannolik, men nästan alltid vägledande. Man strävar efter en så exakt benämning av tumörtypen som möjligt, d v s som provmaterialet tillåter, men i den kliniska vardagen är carcinom av icke småcellig typ, en ganska vanlig diagnos i utredningsfasen. Immunohistokemiska färgningar används vid behov på histologiskt provmaterial för att bekräfta eller stödja en morfologisk bedömning, exempelvis prostataspecifika markörer eller hormonreceptormarkörer vid misstanke på metastas från en prostata- respektive mammarcancer. I samband med en thorakotomi eller thorakoskopi sänds ibland även vävnad under pågående operation till patologavdelningen för mikroskopisk analys, s k fryssnittsundersökning. Det kan röra sig om px från tumör när diagnos ej erhållits preoperativt eller om en lymfkörtel med frågeställningen metastas, eller om vävnad från resektionsranden i bronken med frågeställningen tumörfri resektionsrand, vid en lungresektion. Fryssnittstekniken ger en annorlunda snittkvalitet som visserligen begränsar bedömningen, men som brukar vara tillräcklig vid frågeställningarna i den akuta situationen. Operationspreparaten skickas sedan så snabbt som möjligt ofixerade ( torra ) till patologavdelningen. Detta möjliggör tillvaratagande av färsk tumörvävnad för eventuell kompletterande specialanalys, t ex DNA-mätning eller kartläggning av cytostatikaresistens, men även för nedfrysning i s k tumörbank. Lungresektaten ska skickas intakt (d v s icke inskuret) tillstånd. Detta för att möjliggöra en sanningsenlig bedömning av tumörens läge, särskilt relationen till viscerala pleura. Resektaten fixeras därefter i formalin, då helst endobronkiellt. Den slutliga rapporten, d v s den patologiska-anatomiska diagnosen (PAD), innefattar en makroskopisk beskrivning med uppgift om resektattyp tumörens läge i relation till pleurayta resektionsränder tumörens storlek med största diametern Det är väsentligt att undersöka en tillräcklig mängd tumör (minst en cm stor vävnadsbit per centimeter tumör), gärna i s k storsnitt. Dessutom bör alla peribronkiella lymfkörtlar analyseras. Den mikroskopiska beskrivningen innehåller uppgift om histopatologisk tumörtyp differentieringsgrad eventuell kärlinväxt relationen till pleura spridning till lymfkörtlar och eventuell periglandulär tumörinfiltration 13

22 Slutligen görs även en uppskattning angående operationens radikalitet. Vanligast förekommande tumördiagnoser inom lungresektat är skivepitel- och adenocarcinom, men även carcinoider förekommer. Inom ramen för pågående studier kompletteras undersökningen med vissa immunohistokemiska markörer på alla opererade fall. Histologisk klassifikation av lungcancer 1 Skivepitelcancer 2 Småcellig cancer 3 Adenocarcinom 4 Storcelligt carcinom 5 Adenoskvamöst carcinom Huvudgrupper 6 Carcinom med pleomorfa, sarkomatoida eller sarkomatösa inslag 7 Carcinoidtumörer 8 Carcinom av spottkörteltyp 9 Carcinom UNS Baserat på: Histological Typing of Lung and Pleural Tumors. WHO, 3rd Ed. Springer

23 Behandling Småcellig lungcancer (SCLC) Småcellig lungcancer (SCLC) orsakar ca 17% av all lungcancer i Uppsala/ Örebroregionen. I Sverige är incidensen ca 550 fall per år. Hälften av patienterna med småcellig lungcancer (50% i Uppsala/Örebroregionen ) är under 70 år och ca 55% av patienterna har vid diagnosen spridd sjukdom, extensive disease, stadium IV och mycket få har stadium I eller II sjukdom (5% respektive 2%). SCLC karaktäriseras av snabb tumörproliferation och tidig utveckling av metastaser vilket förklarar varför sjukdomen i allmänhet är avancerad vid tiden för diagnos. Enbart kirurgi botar mycket få patienter, men sjukdomen svarar hos 70-90% av patienterna på kemoterapi som sedan 20 år är grunden för terapin. Medianöverlevnaden vid obehandlad SCLC är ca 3 månader, men efter standardbehandling ca månader för patienter med stadium I - III ( Limited disease ) och 8-10 månader för dem med stadium IV ( Extensive disease ). Standardkemoterapin är platinumkombinationer (cisplatin eller paraplatin) i kombination med etoposid. Tillägg av strålbehandling mot primärtumören ökar 3-årsöverlevnaden med ca 5% i absoluta tal hos patienter med stadium I - III från 9% utan strålning till 14% med strålning (p = 0,001) 11, men har ingen effekt hos patienter med stadium IV. Dock är 5-årsöverlevnaden endast 5-10% vid stadium I - III och 1-2% vid stadium IV. Under många år, från införandet av cytostatikabehandling under 70-talet har överlevnadssiffrorna stått relativt konstanta. Många olika försök har gjorts att modifiera terapin för att förbättra överlevnaden. Man har studerat olika kombinationer av cytostatika, dosintensitet, varierande antal kurer, alternerande regimer, tillägg av strålbehandling, variationer på sättet att kombinera cytostatika och strålning, profylaktisk kraniell bestrålning (PCI) och tillägg av underhållsterapi till patienter som gått i komplett remission. Kirurgi bör övervägas vid selekterade fall. Vad gäller strålbehandlingen har försök till förbättringar gjorts. De kanske mest lovande resultaten har uppnåtts hos patienter med stadium I, II och III, genom tidig strålbehandling mot primärtumören, given i anslutning till den första eller andra cytostatikakuren. Två material omfattande ca 150 respektive 300 patienter har med detta upplägg visat 5-årsöverlevnad på 20% respektive 26% 25, 26. Vidare har en randomiserad studie där en slutdos motsvarande 45 Gy antingen gavs som dagsdoser en (1,8 Gy) eller två gånger dagligen (2 x 1,5 Gy) visat på en signifikant bättre 2-årsöverlevnad då strålbehandlingen gavs två gånger dagligen 29. Denna studie har dock kritiserats då den biologiskt jämförbara dosen blir högre vid strålbehandling givet två gånger dagligen. Hypotetiskt har den goda effekten av strålbehandling förklarats med att den slagit ut cytostatikaresistenta kloner, som därigenom inte kunnat utvecklas till att efterhand dominera tumören. Profylaktisk hjärnbestrålning har tidigare givits till patienter, såväl i limited disease (LD) som extensive disease (ED). De patienter som uppnår en CR där man inte ger profylaktiskt hjärnbestrålning har en risk motsvarande 50-80% att utveckla hjärnmetastaser inom 2-3 år. Dessutom har de en risk motsva- 15

24 rande 15% att få hjärnmetastaser som första eller enda recidiv. Profylaktisk hjärnbestrålning till de som uppnått CR har i en meta-analys visat att överlevnaden för patienter med LD ökar från 15% till 20% samt att andelen patienter som utvecklar hjärnmetastaser minskar från 59% till 33% 30. En nyligen publicerad studie 31 vid extensive disease inkluderande 286 patienter med någon form av respons, d v s inte bara patienter med CR utan även patienter med vilken respons som helst, även med minor respons, under primär cytostatikabehandling. Dessa patienter randomiserades till PCI eller expektans. Studien visade att andelen patienter som utvecklade hjärnmetastaser minskade från 40% för gruppen utan strålbehandling till 15% för den som fick strålbehandling. Vidare ökade ett-årsöverlevnaden från 13% till 23%. Denna studie innebär att praxis bör förändras såtillvida att alla patienter med ED som har någon form av respons på given behandling bör erhålla PCI, och inte som idag endast de med komplett respons. Neurotoxicitet i form av bland annat minnesfunktioner har diskuterats vid PCI. I flera studier där man har studerat detta prospektivt har man funnit att upp mot 40% av de i gruppen med diagnosticerad SCLC, även innan någon behandling hade givits, hade en försämrad förmåga jämfört med matchade kontroller 32. Någon ytterligare försämring sågs ej efter ytterligare behandling 33. Förslagsvis ges PCI med 2 Gy fraktioner till en slutdos motsvarande 30 Gy. Beträffande valet av cytostatikakombinationer har väsentligen två huvudtyper av kombinationer använts, doxorubicinbaserad eller platinumbaserad. Väsentligen samma resultat beträffande respons och överlevnad har erhållits med båda typerna. Försök att alternera en doxorubicinkombination med en platinumkombination har gjorts eftersom det tycks föreligga en begränsad korsresistens mellan grupperna och responser är möjliga att uppnå med den andra kombinationen hos patienter som progredierar på någon av dem. Försök med sådan s k alternerande terapi har givit skiftande resultat, men huvudsakligen negativa även om vissa studier har talat för att det är av värde 21. Det finns idag nyare cytostatika, t ex topotecan, irinotecan och taxoiderna, som har hög aktivitet vid SCLC och som är föremål för studier. En studie där cisplatin + etoposid jämfördes med cisplatin + irinotecan avbröts i förtid då den visade på en signifikant förbättrad medianöverlevnad för den sistnämnda gruppen 34. Därefter har ytterligare några studier med samma upplägg publicerats som dock inte kunde upprepa de goda resultaten från den studien (Hanna et al). Nyligen redovisades dock en svensk-norsk studie som jämförde carboplatin + etoposid med carboplatin + irinotecan vid extensive disease. Denna studie visade på en förbättrad överlevnad för carboplatin + etoposid. Denna studie har dock blivit diskuterad då den använde sig av per oralt etoposid i något lägre dos än brukligt. Topotecan i kombination med Cisplatin har visat sig vara jämförbart med standardbehandlingen Cisplatin/- Etoposid vid ED (Eckard JCO 2006), vidare har oralt Topotecan visat sig bättre än BSC vid second line behandling (O Brien JCO 2006) och Topotecan är den enda singeldrog behandlingen som är godkänd av FDA i USA för behandling av recidiverande SCLC. Av taxanerna paclitaxel och docetaxel är det den förstnämnda som framförallt har studerats. I en stor randomiserad studie 22 har tillägget av paclitaxel till standardbehandling studerats. Resultatet visade på samma effekt men mer toxicitet för tillägget med paclitaxel. Beträffande kombination av carboplatin och etoposid har försök gjorts att öka effektiviteten genom tillägg av ifosfamid, och Smith et al uppnådde med 16

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Lungcancer klinik och utredning

Lungcancer klinik och utredning Lungcancer klinik och utredning Bengt Bergman, docent, överläkare Lungmedicin SÄS + SU Radiologikurs 2014-10-14 Åldersstandardiserad incidens Trend 10 år: -0,9%/år (M) +2,2%/år (K) Källa: Cancer Incidence

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år?

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år? Fråga: Hur många får lungcancer varje år?? Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1. 1500 2. 2500 3. 3500 4. 4500 1 2 Lungcancerstatistik 3500 3000

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1 Lungsektionen SUS Tx AVD 1 CF HYPOVENT AVD 3 INTERVENTION MOTT-L THX-ONK MOTT-M THX-ONK ALLERGI 2 Hur många

Läs mer

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret Policydokument och Manual för Nationella lungcancerregistret 2014 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Uppsala April 2014 Innehåll Styrgruppen för nationella lungcancerregistret...

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Regionalt vårdprogram. vid Lungcancer

Regionalt vårdprogram. vid Lungcancer Giltigt till 081231 Regionalt vårdprogram vid Lungcancer Utarbetat av Christer Sederholm Överläkare Fastställt av AnnSofie Sommer Klinikchef Fastställt datum Giltigt till Diarie nummer Utgåva nr 071016

Läs mer

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR)

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 12 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Mars 14 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 4. Lungcancer ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 4. Lungcancer ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 4 Lungcancer ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 14 Sept 15 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Vårdprogram för lungcancer

Vårdprogram för lungcancer Vårdprogram för lungcancer Utredning och behandling av lungcancer i södra sjukvårdsregionen Sydsvenska lungcancergruppen 2011 Vårdprogrammets giltighetstid: 2011 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Onkologi 579 Lungcancer Inledning Lungcancer är den vanligaste cancerrelate- rade dödsorsaken i Sverige. En förutsättning

Onkologi 579 Lungcancer Inledning Lungcancer är den vanligaste cancerrelate- rade dödsorsaken i Sverige. En förutsättning Onkologi 579 Bengt Bergman, Lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Inledning är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. En förutsättning för kurativ behandling

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI 1994 Örebro/Uppsalaregionen Innehållsförteckning Arbetsgruppen...3 I Bakgrund...4 Målsättning... 4 Epidemiologi... 4 Etiologi... 4 Prognos... 4 II Symptom och diagnostik...6

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN BAKGRUND Koloncancer Incidensen i Sverige av koloncancer är ca 4000 fall per år. Ca 380 per år diagnosticeras i norra regionen. Koloncancer drabbar något

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

VÅRDPROGRAM 2010 LUNGCANCER. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM

VÅRDPROGRAM 2010 LUNGCANCER. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM VÅRDPROGRAM 2010 LUNGCANCER Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Version 1, 2010 Beställningsadress Onkologiskt Centrum, S3:00 Karolinska

Läs mer

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak Lungcancer Pressmapp Varje år får omkring 3 500 personer i Sverige lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen men den som tar flest liv. År 2005 fick 1 923 män och 1 521 kvinnor diagnosen. Sjukdomen

Läs mer

Pleura. Pleurasjukdomar. Pleuravätska. Transudat Exsudat 2014-01-09. 18 okt 2012. Transudat låg proteinhalt. Exsudat hög proteinhalt

Pleura. Pleurasjukdomar. Pleuravätska. Transudat Exsudat 2014-01-09. 18 okt 2012. Transudat låg proteinhalt. Exsudat hög proteinhalt Pleura Pleurasjukdomar 18 okt 2012 1 2 Luft i pleura Pneumothorax Vätska i pleura Hydrothorax 3 4 Pleuravätska Transudat Exsudat Transudat låg proteinhalt filtrat från blodbanan Exsudat hög proteinhalt

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget 1 7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget Sammanfattning och slutsatser Jämförelse mellan den vetenskapliga litteraturen och nuvarande tillämpning av strålbehandling

Läs mer

Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping

Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Cytostatika vid lungcancer 2007 2008 2009 Signifikanta skillnader

Läs mer

Rökning dominerande orsak

Rökning dominerande orsak Fakta Lungcancer Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige men den som skördar flest liv, omkring 3 000 personer avlider i sjukdomen varje år. Ännu får fler män än kvinnor lungcancer år

Läs mer

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 Lungcancervård Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 2 Innehåll Läsanvisning... 4 Diagnostik... 5 Därför belyser Socialstyrelsen området... 5 Detta ingår... 5 Kirurgi... 58 Därför belyser

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Minnesanteckningar Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte 2. Nationell kompetensförsörjning Beslut:

Minnesanteckningar Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte 2. Nationell kompetensförsörjning Beslut: Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte Närvarande: Mef Nilbert, Anna-Lena Sunesson, Mona Ridderheim, Srinivas Uppugunduri (sekr.), Lars Holmberg, Nils Conradi, Lena Sharp(punkt 2), Helena

Läs mer

Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Klinisk Cytologi

Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Klinisk Cytologi Dokumentnamn: Lungcancer Framtaget av Lung-KVAST/Leif Johansson Utgåva 1.3 Fastställt 2005-10-18 Dok.nr LP2 Sida 1 (8) KVAST-DOKUMENT LUNGCANCER (Utgåva 1.2; reviderad dec 2002; utgåva 1.3 med uppdaterade

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm

Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm Revisionsrapport Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Januari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD I ~ II landstinget DAlARNA UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD Sammanfattning av uppdragen Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Utveckla stödet för rökawänjning inom primärvården Kartläggning

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer 2006 Vårdprogrammets giltighetstid: 2006 04 01 2008 04 01 www.ocsyd.lu.se ISBN 91-85738-74-3 Onkologiskt centrum, Lund 2006 2 Vårdprogrammets syfte Vårdprogrammet

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Njurcancer Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Stockholm, november 2014 Ansvarigt Regionalt cancercentrum: Regionalt cancercentrum

Läs mer

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas.

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas. Huvud/hals-cancer Naso-(=epi)farynx Orofarynx (mellansvalg) Tungbas Hypofarynx Munbotten Larynx; supraglottisk glottisk subglottisk Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer Eva Brun Onk

Läs mer

Pneumoni. Atelektas Pleuravätska Pneumothorax. Interstitium och alveolärrummet Mattglas och konsolidation Luftbronkogram och siluettfynd

Pneumoni. Atelektas Pleuravätska Pneumothorax. Interstitium och alveolärrummet Mattglas och konsolidation Luftbronkogram och siluettfynd Pneumoni Interstitium och alveolärrummet Mattglas och konsolidation Luftbronkogram och siluettfynd Atelektas Pleuravätska Pneumothorax 1 Bakterier, leukocyter och inflammatorisk vätska samlas i interstitiet

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

PET/CT VID DOSPLANERING enkätresultat från universitetssjukhusen i Sverige

PET/CT VID DOSPLANERING enkätresultat från universitetssjukhusen i Sverige PET/CT VID DOSPLANERING enkätresultat från universitetssjukhusen i Sverige Onkologidagarna i Umeå 2015-03- 19 Sophia Frantz Fysiologiska avdelningen Helsingborg, VO DiagnosUk, Skånevård Sund Bakgrund Hur

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör

Cancer med okänd primärtumör Regional medicinsk riktlinje Cancer med okänd primärtumör Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 48-2014 giltigt till 2016-06-30 Utarbetad av vårdprocessgruppen för cancer med okänd primärtumör Regionalt

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer

Ett konstigt PSA prov

Ett konstigt PSA prov Ett konstigt PSA prov EQUALIS Endokrinologi 27 Sept 2011 Martin Carlsson, klin kem Kalmar Prostatacancer i Sverige Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män. (2009: 36 % av alla

Läs mer

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen

Läs mer

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER VÅRDPROGRAM 2008 CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress ess Onkologiskt Centrum,

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring

Läs mer

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Lungröntgen 2014-10-09. Snabb Bedside Bra kontrast Hög upplösning Låg stråldos Lång erfarenhet. Mediastinum Diafragma. DT thorax översikt

Lungröntgen 2014-10-09. Snabb Bedside Bra kontrast Hög upplösning Låg stråldos Lång erfarenhet. Mediastinum Diafragma. DT thorax översikt DT BARNTHORAX Lungröntgen Snabb Bedside Bra kontrast Hög upplösning Låg stråldos Lång erfarenhet Marika Lidegran Barnröntgen, Astrid Lindgrens barnsjukhus Karolinska Solna 1 år När DT thorax på barn? 1

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat T11-förel reläsning 27 Januari 2009 Preben Kjølhede Docent, överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Linköping Innehåll Allmänt

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer