Arbetsmiljöundersökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmiljöundersökning"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsen Tekniska byråns information Arbetsmiljöundersökning -ett exempel från Umeå universitet Ett samarbetsprojekt Byggnadsstyrelsen -Statshälsan

2 Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Tekniska byråns information nr 98 Dokumentets datum Ärendebeteckning c BYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc Projektnamn (ev förkortat) Arbetsmiljöundersökning -ett exempel från Umeå univ. Uppdragsgivare Kjell Svensson, Byggnadsstyrelsen Byggnadsstyrelsen Dan Eriksson, Statshälsan, Umeå universitet Tekniska byrån VVS-sektionen Dokumentets titel Arbetsmiljöundersökning - ett exempel från Umeå universitet Huvudinnehåll Denna skrift redovisar ett exempel på arbetsmiljöundersökning och därav föranledda åtgärder utförda i nya förvaltningsbyggnaden vid Umeå universitet. Våren 1986 fick Statshälsan i Umeå i uppdrag att undersöka miljön i huset, som stod färdigt hösten De arbetsmiljöbetingade besvären bland personalen som arbetade där hade accentuerats allt mer. En referensgrupp utsågs från ett intilliggande hus utan arbetsmiljöproblem. Båda grupperna fick frågor att besvara och man konstaterade att frekvensen av miljäbetingade besvär var betydligt högre bland personalen i den nya byggnaden. På grundval av resultat från mätningar av olika miljöpåverkande parametrar vidtog man mindre åtgärder på husets värme- och ventilationsanläggning. Resultatet från den uppföljande undersökningen i juni 1987 visar att personalens besvär nästan är borta och att huset är friskt. Nyckelord Sjuka hus, luftflöde, uteluft, återluft, ljudnivå, formaldehyd, luftomsättning, skorstenseffekt värmeväxlare, rökprov, lufthastighet, infraljud, Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet - Omfång Omslagsfoto Svensk byggtjänst Stockholm sidor Mediateknik Foto, Umeå G öteborg sekretessuppgifter Malmö Umeå Red Henrik Waldenström o Byggnadsstyrelsen Ref Kjell Svensson Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens medgivande att försälja publikationer utan hinddr av expeditionskungö- samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myhdighets expeditioner. lagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan STOCKHOLM Telefon Telex build S

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 Inledning Bakgrund Syfte 1 2 Metod Sammanfattning av undersökningen 3 3 Resultat Frågeformulär från juni Luftflöden Rumsluftens medelålder vid skrivbordet Fördelningen uteluft/återluft Läcka ge frå n vär meväx lare Rökprover Rumstemperatur, relativ luftfuktighet Lufthastighet i vistelsezonen Infraljud, ljudnivåer Formal dehy d Koldioxid - ett mått på luftomsättningen 6 4 Övriga iakttagelser/synpunkter Drifttider 4.2 Skorstenseffekt 4.3 Rökning 4.4 Belysning Stä dning 7 5 Frågeformulär Resultat av frågeformulär från juni Sammanfattning Bilagor

4 Förkortningar som förekommer i texten: KBS KBS-N YMK ASS SH Yl ASF Co2 IR db IL ppm - Byggnadsstyrelsen - Byggnadsstyrelsen, Norra regionen - Yrkesmedicinska kliniken - Arbetarskyddsstyrelsen - Statshälsan - Yrkesinspektionen - Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling - koldioxid - infrarött - decibel - infraljud - parts per million

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1 juni 1986 fick hälsocentralen vid universitetet i Umeå i uppdrag av förvaltningschef Dan Brändström att undersöka arbetsmiljön i den nya förvaltningsbyggnaden, med anledning av att ett antal personer fick besvär når de vistades i byggnaden. Under våren 1986 visade personalens besvär tendens att öka. I byggnaden arbetar ca 100 personer tillhörande någon av avdelningarna; rektorsämbetet, administrativa byrån eller intendenturavdelningen. I stort settall personal flyttade in då byggnaden hade färdigställts hösten Byggnaden år åttkantig och har sju våningar. Den åttkantiga formen har fått till följd att mångarum är tårtbitformade. Korridoren utanför rummen går runt en kärna innehållande hiss, förråd samt toaletter. Lokalerna blir genom sin utformning trånga och kompakta och ger en känsla av instängdhet. Redan första vintern i byggnaden började problemen, framför allt p.g.a. en för låg inomhustemperatur. Detta åtgärdades, men trots det förekom fortfarande en hel del klagomål på inomhustemperaturen liksom på drag i rummen. Vidare framfördes klagomål på att luften upplevdes instängd (dålig) och torr. De symtom som förekom mest var av typ trötthet, ofta förkyld samt torrhet/heshet/smärtor i halsen. Byggnaden förvaltas av Byggnadsstyrelsen. 1.2 Syfte Syftet med undersökningen har varit att: - kartlägga hur stor del av personalen som upplever besvär vid vistelse i byggnaden samt vilka besv är som är mest förekommande, - jämföra besvärsfrekvenserna med besvärsfrekvenserna i ett annat hus där det inte angetts några speciella arbetsmiljöproblem, - med enkätstudien som grund försöka identifiera eventuella brister som kan vara bidragande orsaker till besvären, föreslå åtgärder så att dessa bristerrättas till, följa upp detta för att konstatera om besvären minskat. 2 Metod Sedan hälsocentralen erhållit uppdraget att undersöka arbetsmiljön, vidtogs som första åtgärd att utse en arbetsgrupp från personalen i förvaltningsbyggnaden med syfte att under undersökningens gång vara ett slags samarbetsorgan till hälsocentralen för bl a diskussioner om; undersökningens uppläggning, undersökningsresultat, information till övrig personal samt åtgärdsförslag. Arbetsgruppen bestod av; Birgitta Nyström, Lars Burstedt, Jan-Olof Johansson samt Lars- OlovHansson som senare ersattes av Lars-Erik Wadenstein. Vidare kontaktades ett antal personer/myndigheter med erfarenheter från utredningsarbete beträffande sjuka hus. Bl a kan nämnas. Stefan Hammer. Statshälsan, Per-Anders Zingmark Yrkesinspektionen, Berndt Stenberg Yrkesdermatologen Jan Sundell Arbetarskyddsstyrelsen, Berit Ydreborg och Kjell Andersson Yrkesmedicinska kliniken i Örebro samt Byggnadsstyrelsen på olika nivåer, lokalt, regionalt och centralt. Det kan även nämnas att innan Statshälsan startade undersökningen utförde universitetets egen skyddsenhet vissa mätningar och kontroller som bör utföras innan man drar igång en alltför stor utredningsapparat. Bland annat hade vissa kontroller utförts på ventilationen, C02 halten, samt halten formaldehyd i inomhusluften. Vid dessa mätningar kunde det dock inte konstateras några påtagliga brister. Kontakterna med de olika sakkunniga samt diskussionerna med arbetsgruppen från den berörda byggnaden utmynnade i att undersökningen skulle följa det stegförfarande som beskrivs i Nordiska Ventilationsgruppens skrift Klimatproblem i byggnader. Steg 1, dvs den tekniska och hygieniska inventeringen, startades med en enkätstudie " det befanns lämpligt att använda YMK-formuläret Inom- 1

6 2 husklimat MM 040 A, se bil 1. Vid denna tidpunkt fanns inget referensmaterial från s.k. friska hus. Vi insåg att det måste bildas en kontrollgrupp som kunde ge oss värden att jämföra resultaten från undersökningsgruppen mot. Kravet på kontrollgruppen var att den skulle ha likartade arbetsuppgifter som undersökningsgruppen samt att inga speciella besvär p.g.a. arbetsmiljön fanns angivna. En kontrollgrupp som fyllde dessa krav fanns i gamla förvaltningsbyggnaden som är belägen i närheten av nya byggnaden. De inkomna frågeformulären bearbetades statistiskt vid YMK i Örebro och har därefter ytterligare bearbetats vid hälsocentralen och redovisats grafiskt. Resultaten av frågeformulären redovisades därefter för arbetsgruppen samt våningsvis för samtlig personal i undersökningsgruppen. Resultaten delgavs även personer som tidigare kontaktats i frågan. Detta gav ett stort gensvar och det fanns ett stort intresse från dessa personer att medverka i den fortsatta utredningen. I samband med enkätundersökningen togs uppgifter fram för att fylla i checklistan Inomhusklimat MM 010 A.. Byggnadsstyrelsens regionkontor i Umeå hjälpte till vid detta arbete. Ett tiotal personer kallades till Statshälsans företagsl äkare för medicinska undersökningar. Under steg 2, utfördes besiktning och orienterande mätningar. Efter beslut att medyrkeshygieniska mätningar undersöka vissa faktorer träffades följande personer för att diskutera vad som skulle mätas och vem som skulle mäta vad; Kjell Svensson KBS-Hk Stockholm, Lars Josefsson KB,S-N Umeå, Ulf Jonsson KBS lokalkontor, Per- Anders Zingmark, Kjell-Ove Matsson och Krister Andersson samtliga Yrkesinspektionen, Jan Sundell Arbetarskyddsstyrelsen, Jan- Olof Johansson och Anders Rubensson Universitetets skyddsenhet samt undertecknad, Dan Eriksson Statshälsan. Träffen resulteradei följande handlingsprogram: - Arbetsuppgift Mätstorhet Huvudansvarig Klimatmätningar Rökprover Spårgasmätning Infralju "tning Ev undersökning av värmeväxlarens funktion med avseende på läckage och överföring av vissa ämnen rumstemperatur tillufttemperatur luftfuktighet drag luftrörelser i rum i byggnad luftomsättningar KBS YI Yl COZ-registrering tilluftkvalit Yl frånluftkvalite Kontroll av återluftmängden via registrering av COz halten SH Yl, ASS Yl Efter att ha genomfört mätningarna träffades gruppen igen för utvärdering och uppföljning. En del förslag till åtgärder beslutade man att genomföra liksom att följa upp dem med vissa mätningar. I juni 1987, exakt ett år efter det att första frågeformuläret fyllts i, utsändes samma formulär till undersökningsgruppen igen för att konstatera om personalen upplevde någon skillnad beträffande arbetsmiljö och symtom. 2.1 Sammanfattning av utredningen Steg 1 Översiktlig teknisk kartläggning av ventilationsanläggningen, samt utförande av vissa enklare mätningar av bland annat CO 2- halten. För detta ansvarade universitetets skyddsenhet och byggnadsstyrelsens lokalkontor:

7 3 Bildande av referensgrupp från berörd personal samt genomförande av enkätundersökning. Kontakter med personer/myndigheter som har erfarenheter av liknande undersökningar exempelvis Yrkesinspektionen. Statshälsan ansvarade för detta. Utvärdering samt presentation av enkätresultaten för berörd personal samt för personer/myndigheter som berörs av utredningen. Diskussioner om uppläggningen av den fortsatta utredningen. Statshälsan ansvarade för utförande och samordning av detta. Steg 2/steg 3 Genomförande av mätningar som bedömdes viktiga utifrån tidigare utvärderingar. Mätningarna utfördes av Byggnadsstyrelsen, Yrkesinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen samt Statshälsan.. Utvärdering av mätningar samt vidtagande av åtgärder som med ledning av mätresultaten bedömdes viktiga att utföra. Byggnadsstyrelsen ansvarade för det praktiska genomförandet av förändringarna.. Uppföljning av resultatetav vidtagna åtgärder. Statshälsan ansvarade för denna uppföljning. 3 Resultat 3.1 Frågeformulär från juni 19861nomhusklimat MM 040 A, bil 1 Undersökningsgruppen anger generellt mera besvär jämfört med kontrollgruppen, se bilaga 2.1 bilagorna redovisas även vissa andra uppgifter om grupperna såsom ålder, könsfördelning etc. Resultatet har också lagts in i ett s.k. rosdiagram, se bilaga 3, som utarbetats av YMK i Örebro. I diagrammet finns ett skuggat parti vilket motsvarar genomsnittliga svar från fyra s.k, friska hus. Bland dessa fyra hus ingår universitetets kontrollgrupp som ett hus, ca 60 personer av 196 personer. En fråga som kan ställas år om det finns skillnader mellan undersökningsgruppen och köntrollgruppen som kan tänkas förklara att det år mera besvär i undersökningsgruppen. För att kontrollera detta har man studerat ett antal faktorer som kan tänkas vara påverkande. I undersökningsgruppen finns bland annat flera astmatiker och allergiker, varför det inte kan uteslutas att dessa personer lättare får besvär och därför står för undersökningsgruppens högre besvärsfrekvens. En kontroll av detta visar att så inte är fallet. Likaså har man studerat några andra faktorer såsom förhållandet kvinnor och mån (kvinnor anger flera besvär), antal rökare i grupperna samt antal som arbetar vid bildskärmar. Ingen av dessa faktorer anser vi kan förklara skillnaderna i besvär mellan grupperna, varför arbetshypotesen blir att det är något i arbetsmiljon som ar orsaken. På frågor om arbetsmiljöförhållandena svarar grupperna i.stort sett lika. På frågan som endast ställdes till undersökningsgruppen - "Hur har inflyttningen till det nya huset påverkat dina arbetsförhållanden?" - har 40% svarat "till det battre", 38% "ingen skillnad och 22% "till det sämre". Avslutningsfrågorna i formuläret har varit svåra att utvärdera p.g.a. ett stort bortfall för dessa frågor, vilket bland annat beror på att formulåret är bristfälligt utformat. Frågeformulåret har i en senare version omarbetats betraffande dessa frågor. En tendensår dock att besvären för de flesta är oberoende av årstiden samt att besvären försvinner efter en längre tids frånvaro från jobbet, i vissa fall även över kvällen eller helgen. 3.2 Luftflöden Luftomsättningen har uppmätts med hjälp av spårgas i tio tjänsterum. "mingen utfördes i slutet av november De uppmätta luftfl" ena varierade mellan 42% och 85% av projekterade flöden. De projekterade flödena är 40 m3/h/don. Det vanligaste rummet har två tilluftdon placerade under vardera fönstret, varför dessa rum år tänkta att

8 4 tillföras 80 m31h. Om sommaren består dessa 80 m3 luft per timme av 60% uteluft och 40% uteluft som passerat en roterande värmeväxlare. Under vintern är fördelningen 40% uteluft som passerat värmeväxlaren och 60% återluft. Sedan finns det varianter där emellan beroende på utetemperaturen. Vid slutbesiktningen stämde de uppmätta luftflödena överens med de projekterade, men så var inte fallet vid den aktuella mätningen Efter ett intensivt sökande kunde man hitta orsaken till,de låga luftflöden som nu uppmättes. Det visade sig att ett undanskymt placerat brandspjäll hade gått sönder och stod öppet, varför en stor mängd tilluft läckte ut. Kontrollmätningar visade att luftflödena kom upp i projekterade flöden och till och med något däröver sedan spjället lagats och stängts. 3.3 Rumsluftens medelålder vid skrivbordet Rumsluftens medelålder är ett slags mått på ventilationseffektiviteten. Mätningarna har utförts enligt Statens råd för byggforsknings projekt Som spårgas har använts lustgas och det använda instrumentet har varit ett JR-instrument, Miran la. Mätningen har utförts i 10 rum. I 5 av dessa rum har personerna angivit besvär och i 5 av rummen angavs inga direkta besvär. Syftet med mätningen har varit att jämföra om "besvärsrummen" har sämre ventilationseffektivitet j" ört med de rum där inga besvär angivits. Det finns inga gränsvården eller rekommendationer för rumsluftens medelålder varför mätningarna inte kan användas på annat sått gin att inbördes jämföra olika typer av rum. Resultatet av mätningarna visar att det, inte finns någon skillnad mellan rumsluftens medelålder i besvärsrum och icke besvärsrum. Mätningarna har utförts med kontorsdörren stängd. För olika typer av rum varierar medelåldern mellan 25 minuter och 40 minuter. Mätförfarande samt ett delresultat framgår av bilagorna 4 och Fördelningen uteluft/ återluft För att bestämma återluftmängden har mätningar av C02 halten i uteluften, i den samlade frånluften och i den blandade luften som leds tillbaka till de ventilerade rummen utförts. Med dessa tre värden kan återluftandelen räknas fram. Mätningen har utförts med IR-instrumentet Miran l A. Resultatet av mätningen blev en uppmätt återluftgrad på 56% vid mättillfället vilket stämmer bra med projekterade 60%. 3.5 Läckage från värmeväxlare Erfarenheter från olika håll anger att roterande värmeväxlare har ett visst läckage mellan frånluften och tilluften. Läckagets storlek och riktningår beroende av värmeväxlarens täthet mot anslutande kanaler samt fl" tagnas placering i förhållande till värmeväxlaren. I detta fall är tilluftfl" ten placerad efter värmeväxlaren (utifrån räknat) och frånluftf l" ten på andra sidan värmeväxlaren, dvs båda fläktarna suger luften genom värmeväxlaren. Mätningen har utförts med hjälp av lustgas och Miran l A, IR-instrument. Lustgas tillfördes den samlade frånluftkanalen en bra bitföre vårmevåxlaren för att få en bra luftomblandnng. Under tiden mättes halten lustgas i frånluftkanalen. före värmeväxlaren samt i tilluftkanalen efter värrmevaxlaren (alltså på samma sida om värmeväxlaren). Detta resulterade i ett uppmätt läckage på 8% vilket får anses vara ett relativt bra värde. Det begränsade läckaget torde bero på att fläktarna är relativt gynnsamt placerade kring värmeväxlaren samt att det råder små tryckskillnader mellan kanalerna. Det ideala ur läckagesynpunkt är att frånluftfl" ten suger och tilluftfläkten trycker genom värmeväxlaren. 3.6 Rökprover Rök alstrad av en rökgenerator har tillförts i tilluftdonen för studium av luftrörelserna och. luftomblandningen i rummen. Resultatet visar att luftomblandningenär god. Det föreligger ingen risk att tilluften lägger sig som en "kudde" under taket för att sedan sakta röra sig mot

9 5 frånluftdonet utanattpassera vistelsezonen Rumstemperatur, relativ luftfuktighet Mätningarna har utförts av Kjell Svensson, Byggnadsstyrelsens tekniska byrå. De utfördes i fyra rum samtidigt, " de olika rummen tillhör olika klimatzoner. Huset är värmeregleringsmässigt indelat i fyra tårtbitar och dessa rum tillhör alltså varsin tårtbit. I rummen har mätningar utförts av lufttemperatur, relativ luftfuktighet, tilluftens temperatur samt utetemperaturen. Alla data har samlats i en s.k. dataloggen, dvs en elektronisk mätvärdeslagrare. Insamlade mätvården har sedan analyserats med hjälp av en persondator. I dataloggen finns temperaturdata lagrade för varje timme under hela mätperioden. Varje timvärde utgör medelvärdet av 60 delmätningar. Den första mätperioden sträckte sig över tiden 31/10 10/ och den andra mätperioden över tiden 26/ Vid första mätningen kunde konstateras en medeltemperatur i rumsluften under mätperioden på 19,4 C- 20,0 C, beroende på vilket av de fyra rummen man tittade på. Under arbetsdagen varierade temperaturen mellan 18,6 C `och 21,3 C, se bilaga 6. Den fina upplösningen i temperaturdiagrammen gjorde det möjligt att tydligt läsa av temperaturvariationerna under dagen. Det visade sig att den önskade temperaturen mellan C knappt uppnåddes och inte erhölls förrän ca kl på ;dagen, se bilaga 6. Man beslutade att värmeregleringen skulle justeras så att medeltemperaturen höjdes till den lämpliga temperaturen redan från kl på morgonen. Resultatet av denna åtgärd studerades under tiden 26/3-27/ Mätresultaten visar att medeltemperaturen (endast rum 626 redovisas) höjts från 19,6 C till 21,0 C i samma rum. Temperaturen var 20,5 C kl och steg till 21,5 C ca kl för att sedan stanna där. Det är alltså fortfarande en tendens till eftersläpning av temperaturen under förmiddagen, se bilagorna 7 och 8. Den relativa luftfuktigheten uppmättes under första mätperioden till mellan 23% och 33%. Stickprovsmätningar utfördes även i gamla förvaltningsbyggnaden där man vid samma tidpunkt erhöll i stort sett samma relativa luftfuktighet. Luftfuktigheten får anses normal för årstid och utetemperatur. 3.8 Lufthastighet i vistelsezonen Lufthastigheten har uppmätts i rum 426 och 735. I rum 426 utfördes mätningar både före och efter det att brandspjället stängts. Mätningen har utförts med en termoanemometer av fabrikat TSI, typ Mätgivarens utformning gör det möjligt att avläsa lufthastigheten, oavsett luftströmmens riktning i förhållande till mätgivaren. Lufthastigheten uppmättes i 18 punkler i den intressantaste delen av rummen. I rum 426 uppmättes medelhastigheten i dessa punkter till 0,08 m/sek vid den lägre luftmängden och till 0,1 m/sek vid den- högre luftmängden. Vid skrivbordsarbetsplatsen uppmättes som maximum 0,19 m/sek vid den lagve luftmängden och vidden högre luftmangden uppmättes som.maximum 0,13 m/sek. Det kan synas underligt att lufthastigheten blev lägre vid det högre luftfl" et, men det berodde på att luftströmmarna i rummet förändrades och den maximala hastigheten uppstod i en annan del av rummet. På prov tejpädes slitsenpå enasidan av tilluftsdonen, vilket innebar att fl" et från donen minskade med cirka 30%. Efter denna åtgärd sa tes medelhastigheten ytterligare, alltså från otejpat 0,1 m/sek till tejpat 0,07 m/sek. Enligt rekommendationer "r lufthastigheten i vistelsezonen inte överskrida 0,15 m/sek vid en lufttemperatur på 20 C. Sammanfattningsvis uppmättes normalt relativt låga lufthastigheter, och endast undantagsvis uppmättes lufthastigheter i närheten av det kritiska värdet 0,15 m/sek. Det bör dock poängteras att människor uppfattar drag olika, vilket man får ta hänsyn till trots att lufthastigheten år lägre än det kritiska värdet.

10 6 3.9 Infraljud, Ijudnivåer Mätningar av lågfrekvent buller och infraljud har utförts av Arbetarskyddsstyrelsens tekniska enhet i Umeå. Mätningarna utfördes i fyra rum på tre olika våningsplan. De uppmätta infraljudnivåema db (IL) varierar i de olika rummen mellan 74 db (IL) - 82 db (IL). Det har även utförts en smalbandsanalys av infraljudet som visar att de högsta ljudenergierna finns inom området 4-6 Hz, se bilaga 6. Smalbandsanalysen har jämförts med "perceptionströskeln", den nivå som man anser att om den tangeras eller överskrids medför obehag eller besvär för exponerad personal. Detta enligt forskare vid Arbetarskyddsstyrelsen i Umeå. De nivåer som uppmätts vid förvaltningen underskrider dock denna nivå med minst 30 db. De hörbara ljudnivåerna, db (A), alstrade av ventilationen, varierar i de olika rummen mellan 30 db (A) och 37 db (A), beroende på om dörren till rummet är stängd eller öppen. Rum i närheten av frånluftdonen kan vid öppen dörr få en högre ljudnivå från dessa don jämfört med tilluftdonen i rummet. Efter det att luftflödena ökades har ljudnivån inte påverkats nämnvärt. Ljudnivån i rum 426 är vid stängd dörr db(a) och vid öppen dörr db(a). I rum 432 är ljudnivån vid stängd dörr db(a) och vid öppen dörr db(a). Ljudnivån år alltså högre i rum 426 vilket har sin orsak i att rummet ligger närmare frånluftdonen i korridoren. Svensk Byggnorm föreskriver att ljudnivån p.g.a. fasta installationer i kontorsrum för 1-10 personer inte ska överskrida 40 db (A). De uppmätta ljudnivåerna i kontorsrummen underskrider alltså denna nivå Formaldehyd Mätningar av halten formaldehyd i inomhusluften har utförts av kemiska enheten vid Arbetarskyddsstyrelsen i Umeå. Mätningarna har utförts i två tjänsterum, rum 432 och rum 632 uppmättes halten till 0,03 mg/m3 och i rum 432 till 0,02 mg/ini. Det hygieniska nivågränsvärdet för arbetslokaler år 0,6 mg/m3 enligt ASF 1987:12. De uppmätta halterna år alltså ca 20 ggr lägre än det hygieniska nivågränsvärdet Koldioxid - ett mått på luftomsättningen Koldioxidhalten har mätts i ett flertal tjänsterum, vid olika tidpunkter under arbetsdagen och även vid olika tidpunkter under arbetsveckan. Mätningarna har utförts med Draeger b" gpump försedd med reagensrör CO2CH De uppmätta v" ena överskred inte vid En- något tillfälle 800 ppm. Enligt rekommendationer (Klimatproblem i byggnader, Nordiska ventilationsgruppen, dec 1985) bör C02 -halten inte överskrida 800 ppm i inomhusluften. ligt ASS 1978:12, Hygienåska gränsvärden, år hygieniska gransvärdet för koldioxid vid exposition under hel arbetsdag 5000 ppm. Matningarna utfördes med en återluftgrad på 60%. 4 Ovriga.. iakttagelser/ synpunkter 4.1 Drifttider För att bättre ventilera arbetslokalerna innan arbetets början, startar numera ventilationen (sedan febr 1987) kl i stallet " för kl Skorstenseffekt. Vid vissa tillfällen uppstår det ett drag genom trapphuset. Kall luft strömmar upp, vilket för med sig att de som sitter närmast trapphuset upplever att det drar i tjänsterummen. Draget kan härledas till tillfållen dådorrarna i entren är öppna under längre tid, exempelvis vid lunchtid, eller når dörren mot dammen av någon anledning står öppen. Man prövade att mätadraget i rum 713 (mars 1987) medan dörren mot dammen stod öppen cirka 10 min. Vid detta prov kunde man inte iaktta någon förändring av draget i rummet. Det är dock troligt att det ska råda vissa förhållanden för att erhålla ett besvärande drag, exempelvis vissa vindförhållanden, öppna fön-

11 7 ster etc. Problemet kan lösas genom att t.ex. stänga trapphusdörrarna eller kontorsdörrarna. Detta är inga lyckade åtgärder då kommunikationen i huset försämras och en önskvärd uppsikt mot korridoren förhindras. Eventuellt kan man tänka. sig att de rum vid trapphuset som år mest utsatta förses med glasdörrar som kan stängas, men samtidigt medge uppsikt Rökning Den rökning som förekommer i byggnaden har diskuterats i olika sammanhang. Via ventilationssystemet tillförs luft som består av cirka 60% återluft (speciellt vintertid), vilket medför att cigarettröken så småningom sprids till alla i byggnaden. Alla drabbas av rökningen på ett eller annat vis. Fråriluftvent lems är placerade i korridorerna, vilket innebår att all luft från rummen ska passera korridoren för att så småningom hamna i frånluftdonen. Detta för med sig att korridorerna alltid belastas med cigarettrök, t o munder sommaren då byggnaden bara tillförs uteluft. Det bästa alternativet år att göra hela huset rökfritt. Det näst basta alternativet år att förse huset med separat ventilerade rökrum. Ett annat alternativår att man, som nu, röker på tjänsterummen, men att återluftanvändningen upphör. Detta innebar att rummen förses med enbart uteluft, men att korridoren fortfarande belastas med cigarettrök Belysning Belysningen har inte studerats i detalj. Vid en översiktlig genomgång kan man konstatera att den ar utformad enligt i dag förekommande praxis. Vid fönstret sitter en nerpendlad, asymmetrisk armatur (2x36 watt) med uppljus och längre in i rummet hänger en nerpendlad, symmetrisk armatur (1x36 watt) med delvis uppljus. Lysrören år av typen standard varmvita. Oftast ger detta en bra ljusmiljö i rummen, men det finns rum där möblering och armaturplacering inte anpassats till varandra, vilket medför olampliga ljusförhållanden. Detta galler även vissa terminalarbetsplatser. 4.5 Städning Städningen i nya förvaltningshuset utförs i huvudsak av två lokalvårdare. Rummen städas som mest en gång per vecka. Städningen är av typ behovsstäd ning, vilket innebår att de rum eller områden som synes vara mest dammiga/ smutsiga städasi första hand. En del av personalen i huset anser att städnivån år för låg och man finner det ohygieniskt med det damm som förekommer såväl i rum som korridorer. Det är svårt att avgöra städningens betydelse för de besvär som angetts, men det år troligt att en låg städnivå inte ensam svarar för förekommande besvär. Tillsammans med andra faktorer i lokalerna kan len medföra en ogynnsam inverkan på välbefinnandet. I vissa rum förekommer olika typer av mattor på golven för att höja trivseln i rummen. En nackdel med detta är dock att mattorna samlar damm och städningen försvåras. Detta innebår en ökning av den sammanlagda exponeringen för olika belastningar. 5 Frågeformulär 5.1 Frågeformulär frän juni 198llnomhusklimaf MMO4OA 1 juni 1987 fick undersökningsgruppen på nytt frageformularet Inomhusklimat. MM 040 A fatt fylla i. Resultatet av denna uppföljande enkät visar att besvären minskat både betr" fande arbetsmiljofrågorna och symtomen, se bilaga 10. Jämför med bilaga 3. Det finns dock fortfarande personer som får besvär vid vistelse i byggnaden. Hälsocentralen i Umeå kommer attfölja upp miljön kring deras arbetsplatser. En anledning till fortsatta besvär kan vara att man har erhållit en sankt toleranströskel, viiket kan få till följd att besvären fortsätter trots att inomhusklimatet har blivit bättre. 6 Sammanfattning Den nya förvaltningsbyggnaden vid Umeå universitet stod färdig hösten 1984 och personalen kunde flytta in i det åttkantiga, sju våningar höga huset.

12 I huset arbetarca 100 personertillhörandenågon av avdelningarna; rektorsämbetet, administrativa byrån eller intendenturavdelningen. Redan första vintern uppstod problem, främst p.g.a. att inomhustemperaturen var för låg. Detta åtgärdades, men klagomål på värmen och på drag i rummen förekom fortfarande. Man beklagade sig också över att luften kändes instängd och torr. Trötthet, täta förkylningar och andra besvär från andningsvägarna förekom ofta. När besvären våren 1986 visade tendens att öka fick Statshälsan i uppdrag att utreda arbetsmiljön i nya förvaltningsbyggnaden. Ett frågeformulär, Inomhusklimat, arbetsmil jönmm040a, speciellt utarbetat för denna typ av arbetsmiljöproblem, sändes ut. Hälsocentralen ville få svar på frågor om hur många som besvärades och vilka de mest förekommande besvären var. För att få ett referensmaterial från ett s.k. friskt hus utsågs en referensgrupp med likartade arbetsuppgifter från en angränsande byggnad, den gamla förvaltningsbyggnaden. Båda grupperna fick fylla i samma formulär. Utförda undersökningar har resulterat i ökade luftflöden, högre lufttemperatur samt utvidgad drifttid för ventilationssystemet. Resultatet av den inledande undersökningen ledde dessutom till att Yrkesinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesdermatologen på olika sätt engagerades i utredningen. I juni 1987 gjorde man en uppföljande enkät i undersökningsgruppen. Resultatet därifrån visar att personalens besvär klart har minskat och nära sammanfallermed vad som gäller för friska hus. Den nya förvaltningsbyggnaden kan inte längre klassas som sjuk. Trots det, finns det personer som fortfarande får besvär vid vistelse i huset. Man måste ta hänsyn till detta och se det som angeläget att problemen blir lösta. En sänkt toleranströskel kan vara orsaken till att besvären kvarstår (åtminstone viss tid) trots att inomhusklimatet blivit bättre. Hälsocentralen kommer att följa upp miljön kring arbetsplatser " personer fortfarande anger besvär. När resultaten från formulären sammanställts och utvärderats kunde man konstatera mycket högre frekvenser för besvär som huvudvärk, täta förkylningar, klåda/sveda/irritation i ögonen etc, hos personalen i den nya förvaltningsbyggnaden än för kontrollgruppen. En jämförelse av besvären hos personalen i de två byggnaderna presenterades i grafisk form för Byggnadsstyrelsen och andra berörda. Frågeformulärstudien kompletterades med ett antal mätningar av bl a luftflöden, rumsluftens medelålder, studier av luftrörelser, fördelning av uteluft/återluft, läckage i värmeväxlaren, rumstemperaturer (kontinuerlig registrering), relativ luftfuktighet, lufthastigheter i vistelsezonen, infraljud, halten formaldehyd samt halten koldioxid.vidare har ca tio personer besökt läkaren för medicinska undersökningar. Diskussioner om rökning har förts och om ventilavi tionsanläggningens drifttider.

13 u11.n1rin 1 INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö Umeå Universitet Namn Rumsnr. yr/avd Enhet MM 040A Datum Lopnr Föd-år 19. Kön man kvinna Arb plats 1 1 Med det här formuläret vill vi försöka få fram hur Du upplever Din arbetsmiljö och om Du har besvär eller symtom, som Du tror har samband med miljön. OBS! Skuggade områden ifylles ej. i BAKGRUNDSFAKTORER UTillsvidareanst. Yrkesbefattning.T. i d s.b.e.g r...f ö r.o.r.d Ev. annan bottentj. Arbetat i nuvarande lokaler sedan i4 1 tim/ Arbetstid Hur stor del av arbetstiden vistas vec ka Du i andra by9nader?. (uppskatta) Arbete vid bildskärm Ja Nej g pip- Röker Du? Ja Nej Om ja: I cig/dag 1, J tobak/v Är Du f d rö ka re? Ja Nej Om ja: Slutade röka är 191 (slutat röka för mer än 1/2 år sedan) tim/ l 1 Ivecka tim/. /vecka ARBETSMILJÖ Har Du den senaste månaden känt Dig besvärad av nägon eller några av följande faktorer på Din arbetsplats? Drag Golvdrag För hög rumstemperatur För låg rumstemperatur Instängd ('dålig") Torr luft Obehaglig lukt luft Statisk elektricitet som gör, att Du lätt får stötar Andras tobaksrök Buller som försvårar samtal i normal ton Belysning som är för svag eller ger bländning Annat Arbetar du med självkopierande ARBETSFÖRHALLANDEN papper? och/eller reflexer Uppfattar Du Dina arbetsuppgifter som engagerande och stimulerande?... Har Du möjlighet att påverka Dina arbetsförhållanden så att Du t ex kan arbeta i för Dig lagom arbetstakt?... Känner Du oro för att Din arbetssituation skall förändras p g a omorganisationer, helt nya arbetssätt eller liknande?... Hur har inflyttningen arbetsförhållanden? i det nya huset påverkat dina Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig Ja/oftast Ja/ibland Nej/sällan Nejfaldrig till det ingen till det bättre skillnad sämre

14 r.wr.-- Har Du som barn haft böjveckseksem? Har Du haft astmatiska besvärshösnuva? 0 Har Du haft 'ungdomsfinnar"? Ja NUVARANDE SJUKDOMAR!BESVÄR Har Du av läkare fått diagnosen astma hösnuva eksem migrän J 0 0 NUVARANDE BESVÄR Har Du under den senaste månaden haft något/nägra av nedanstäende besvär eller symjpm, som Du tror beror på Din nuvarande arbetsmiljö? Ja, ibland Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvärigheter Kläda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Ofta förkyld Bihälebesvär Torrhet, heshet, smärtor i halsen Rethosta Torr hud i ansiktet Torr hud på händerna Hudrodnad i ansiktet Fjällning/kläda i härbotten/öron Kläda/stickningar/stramning/hettande ansiktet utan synliga utslag Andra hudbesvär Andra besvär Om besvär Hur länge har Du haft dessa besvär? Har Du sökt läkare härför? känsla i Vilken årstid är besvären mest framträdande? Försvinner besvären efter längre tids frånvaro från arbetsplatsen? Försvinner besvären under kvällen eller helgen da du är hemma, < 3 mån 3-12 mån. 1-3 å r > 3 år Nej, aldrig Ja a Ohäst Ovinter vår sommar oberoende av årstid Ja 0 0 Nej o Nej 0

15 S Statshälsan BILAGA 2 1(7) BAKGRUNDSFAKTORER Antal utskickade formulär Antal databearb form.svar Svarsprocent Kön Kvinnor Män U- ru % 58 å K- ru % Aldersfördelnin år 5,7 % 6,8% år 43, 7 0b 33,9 % år 36,8% 35,6% år 11,5% 20,3% 60 - år 2, ,4 00 Yrke/befattnin Tillsvidareanställd 80, ,4 % Tidsbegränsat förordnande 16,7 % 8,6 00 Ev annan bottentjänst 2,6 Andra b nader Andel av personalen som viss 54 % tid vistas andra. byggnader Tid som denna grupp vistås 8,2 8,2 i andra byggnader (tim/v) Antal år i nuv lokader ( år) 1, 5. 7,.3 Bildskärmar Andel av personalen som 51,7 Ö 63,9. arbetar vid.bildskärm Tid som ovanstående arbetar 8,1 15,5 vid bildskärm (tim/v) Röknkn Rökare 29, ,6 00 Medeltal cig/dag F.d. rökare 30, ,4 % Signifikansnivå 5 anges.* 1 00 ** s m 0,1 % *** Det interna bortfallet är ca 5 0o där annat ej anges.

16 STATSHÄLSAN Umeå Universitet ARBETSMILJÖ : LO ,0 80 % Instängd (dålig) luft *** Torr luft *** För hög rumstemp ** För låg rumstemp *** Drag *** Arbetar Du med självkop. papper *** Andras tobaksrök Obehaglig lukt Annat Golvdrag Buller som försvårar samtal i normal ton Belysning som är för svag eller ger bländ ving och/eller refl Statisk elektricitet som gör att Du får stötar i 10 2Ö Fråga : Har Du den senaste månaden känt Dig besvärad av någon eller några av ovanstående faktorer på Din arbetsplats? Ja, ofta Ja, ibland U-grupp : n = 93 bred stapel K-grupp: n = 63 smal stapel

17 II MM L 3(7) STATSHÄLSAN Umeå Universitet Uppfattar Du Dina arb uppg som engagerande och stimulerande ARBETSFÖRHALLANDEN Har Du möjlighet att påverka Dina arb förhållandes :'... lagom arbetstakt Känner Du oro för att Din arb.situation ska förändras pga omorganisation el likn % Ja, oftast Ja, ibland U-grupp: n = 93 K-grupp: n = 63 bred stapel smal stapel Hur har inflyttningen i det nya huset påverkat Dina arbetsförhållanden? (gäller endast U-gruppen) Till det bättre Ingen skillnad Till det sämre % Ja U-grupp: n = 93

18 'BILAGA 2 4(7) STATSHÄLSAN Umeå Universitet TIDIGARE SJUKDOMAR/BESVÄR Har Du som barn haft böjveckseksem Har Du haft astmatiska besvär/hösnuva a Har Du haft "ungdomsfinnar" r % Har Du av läkare fått diagnosen: Astma NUVARANDE SJUKDOMAR/BESVÄR Hösnuva Eksem Migrän On U-grupp n = 93 K-grupp n = 63

19 5(n STATSHÄLSAN Umeå Universitet NUVARANDE BESVÄR Trötthet ** Tung i huvudet ** Huvudvärk ** Ofta förkyld *** Torrhet, heshet, smärtor i halsen *#* Klåda, sveda, irritation i ögonen * Koncentrationssvårigheter Irriterad, täppt eller rinnande näsa ** Torr hud på händerna * Torr hud i ansiktet Bihålebesvär ** Rethosta å Fråga: Har Du den senaste månaden haft något/några av ovanstående besvär eller symtom som Du tror beror på Din nuvarande arbetsmiljö? i Ja, ofta Ja, ibland U-grupp: n = 93 bred stapel K-grupp: n = 63 smal stapel

20 6(7) STATSHÄLSAN Umeå Universitet NUVARANDE BESVÄR (fortsättning) Klåda, stickningar, stramning, hettande känsla i ansiktet utan synliga utslag Illamående, yrsel Hudrodnad i ansiktet Fjällning, klåda i hårbotten, öron Andra hudbesvär U-grupp: n = 73 K-grupp: n = % Fråga: Har Du den senaste månaden haft något/några av ovanstående besvär eller symtom som Du tror beror på Din nuvarande arbetsmiljö? Ja, ofta U-grupp: n = 93 bred stapel K-grupp: n = 63 smal stapel Ja, ibland

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Kjell Andersson Benita Rennes Miljömedicin MM Konsult AB 1 2 Bakgrund Näringsdepartementet har gett Energimyndigheten

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KONTOR

CHECKLISTA FÖR KONTOR Telefon 08-402 02 20 CHECKLISTA FÖR KONTOR ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande rutorna. Det ifyllda blir

Läs mer

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund Klagomål

Läs mer

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Ventilationens betydelse för f inneklimatet Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Lite om Lundafastigheter i Lund Vi förvaltar f skolor, daghem, fritidshem, bibliotek, badanläggningar, stadshallar

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla Samtliga svarande LUV Antal svarande enkäter 302 Antalet utskickade enkäter 1156 Procent svarande 26% Våningsplan 1-9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inget svar 17% 18% 12% 3% 7% 0% 0% 0% 0% 43% Vädersträck Norr Syd

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2011-01-27 IMS 2010/48600 1 (5) Distriktet i Stockholm Anette Askelöf, 08-475 01 41 Sollentuna Kommun 191 86 Sollentuna Rek + mb Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV SOFTFLO Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV Miljoner färre sjukdagar & miljoner färre dagar för vård av sjukt barn. En enkel åtgärd är allt som behövs Mekanisk ventilation

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Checklista för skyddsrond

Checklista för skyddsrond Checklista för skyddsrond Skyddsrondmall IEG Datum: Avdelning: Deltagare: ORDNING & OLYCKSFALL Behövs hjälp? för att det blir gjort? vara klart? 1. Är ordningen på arbetsplatsen tillfredsställande?(spill,

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet

Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet 2007-05-04 Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Rapport

Läs mer

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. skolor och förskolor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig!

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med MÅLNING/ LACKERING eller målade/lackerade DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du färger eller lacker som innehåller polyuretan

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med? Läs vidare viktig information för dig! 1 Händer det att du svetsar i i sådant som är målat eller lackerat? är limmat? innehåller plast eller isolerskum? 2 Nya risker! Under senare tid har

Läs mer

Vad kan du göra för att få ett bättre inomhusklimat?

Vad kan du göra för att få ett bättre inomhusklimat? Vad kan du göra för att få ett bättre inomhusklimat? Vilken rumstemperatur är lämplig och hur ställer jag in den? 21 C Alla erfarenheter talar för att 21 o C ± 1 o C är den temperatur som totalt sett ger

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Kompletterande formulär om innemiljön hemma och på arbetet

Kompletterande formulär om innemiljön hemma och på arbetet LUFTVÄGAR OCH HÄLSA II Area ( ) ( ) ( ) Personkod ( ) ( ) ( ) ( ) Kompletterande formulär om innemiljön hemma och på arbetet Frågeformuläret består av en inledande sida, samt fyra delar om innemiljön (I-IV):

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Vet du om det finns isocyanater eller polyuretan i de kemiska produkter du arbetar med (t ex i färger, lack, ytbehandling,

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Inomhusklimatet i bostadsområdet Skarpnäcksfältet i Stockholm. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Rapport MM 7/2008 Kjell Andersson, Inger Fagerlund,

Läs mer

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN?

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN? Arbetar du inom - INDUSTRIN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar du kretskort? Härdar eller värmebehandlar lackerade kretskort? Löder i kretskort? Renoverar eller reparerar

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

GV-HR110. Värmeåtervinningsaggregat. Princip. Värmeåtervinningsaggregat NIBE TM PBD SE 1335-3. NIBE GV-HR110 levereras med:

GV-HR110. Värmeåtervinningsaggregat. Princip. Värmeåtervinningsaggregat NIBE TM PBD SE 1335-3. NIBE GV-HR110 levereras med: PBD SE 1335-3 Värmeåtervinningsaggregat NIBE TM GV-HR110 NIBE TM 639556 GV-HR110 3 Värmeåtervinningsaggregat Upp till 96% återvinning. Låg ljudnivå. Lågenergifläktar. Tydlig displayenhet. Kompakta yttermått.

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt BESTÄLLARGRUPPEN Bilaga 1 1997-04-02 1 (9) NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS Kravspecifikation 1. Allmänt De krav och önskemål som här ställts

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Bostadsaggregat RECOM 4. Experter på inneklimat i lågenergihus

Bostadsaggregat RECOM 4. Experter på inneklimat i lågenergihus Experter på inneklimat i lågenergihus ... sid. 3 Om aggregatet... sid. 4 Prestanda... sid. 5 Tekniska data... sid. 6 Mått... sid. 7 Ventilation & värmeåtervinning... sid. 7 Komponenter... sid. 8 Tillbehör...

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1 Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 3 Den kalla, renade luften faller till botten bakom radiatorn.

Läs mer

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Göteborg den 15 mars 2004 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar eller spacklar du bilar eller andra fordon? Händer det att du svetsar, slipar eller skär

Läs mer

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin Riskkommunikation Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin www.inomhusklimatproblem.se Mögel som angriper byggnadsmaterial kan bilda starka

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet.

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet. INSTRUKTION FÖR DRIFT & SKÖTSEL AV MINIMASTER I RADHUSEN JANUARI 2012 Till Systemet Minimaster finns bara i våra radhus, i punkthusen är det ett annat system. Minimastern är konstruerad att ge en balanserad

Läs mer

svensktillverkad kvalitet

svensktillverkad kvalitet svensktillverkad kvalitet 2 Idéen som blev ett företag En dålig värmepump och en innovativ entreprenör. Det blev startskottet för ComfortZone som bildades 2001 och vars värmepumpar idag förser många hus

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Ventilation 1. Hur fungerar ventilation FT, S? 2. Vanliga problem med respektive system. 3. Vad händer med byggnader när det byts värmekälla

Läs mer

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

Den optimala arbetsplatsen

Den optimala arbetsplatsen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Den optimala arbetsplatsen Vad gäller teknik, möbler och miljö Examensarbete 35 poäng Författare: Sandra Asp Handledare: Doris Karlsson Våren

Läs mer

MAXIMUS MAXIMUS GOLV! Ventilationsapparat för installationsgolv

MAXIMUS MAXIMUS GOLV! Ventilationsapparat för installationsgolv 1 Ventilationsapparat för installationsgolv är en kanalansluten golvapparat med kyla, värme och ventilation. Maximus installeras i kontorsmiljöer och som ersätter dagens konventionella golvdon, konvektorer

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Fastighetsbeteckning:... Datum:... :n Sida 1 av 5 Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Verksamhetens namn:.. Besöksadress:

Läs mer

Spar energi och värna om vår miljö

Spar energi och värna om vår miljö Spar energi och värna om vår miljö Innehåll Inledning 2 Bli ett ljushuvud 3 Medicinsk utrustning 4 Tänk på temperaturen 6 Använd apparater smart 8 Köket en energifälla 10 Inledning Över 40 000 personer

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

anordningar att de inte behöver lyftas eller bäras för hand.

anordningar att de inte behöver lyftas eller bäras för hand. AFS 1998:2 4 anordningar att de inte behöver lyftas eller bäras för hand. 9 Arbetsplats skall kunna anpassas individuellt där det behövs för att arbetsställning och synavstånd skall bli lämpliga. 10 Köttets

Läs mer

Replik AB. Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År VAR NYFIKNA OCH KREATIVA NÄR NI ANVÄNDER FRÅGORNA.

Replik AB. Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År VAR NYFIKNA OCH KREATIVA NÄR NI ANVÄNDER FRÅGORNA. Replik AB Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År Instruktioner Skyddsronder genomförs enligt företagets plan för skyddsronder. Arbetsledaren är ansvarig för genomförandet. Skyddsombudet

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: CITRUS CLEANER PRF LABEL OFF UTFÄRDAD: 2000-04-20 DATUM: 2006-05-11 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve, När används skärvätskor Skärvätskor används

Läs mer