Den är rosa, levande. om en anonym njurdonation. Instant Book
|
|
- Ulla-Britt Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JOhan appelberg Den är rosa, levande om en anonym njurdonation Instant Book
2 Innehåll 1. En egen berättelse 7 2. Njurdonation Varför Ensam Ovisshet Fullbordan Livets gåva Sedan Efterord: Anonyma njurdonationer 133 Johan Appelberg 2007 Grafisk form: Markus Nikula, Instant Book Tryck: Instant Book AB, Stockholm 2007 Distribution: Instant Book AB, Box 49109, Stockholm Tel , info@instantbook.se I S B N
3 1. En egen berät telse Vad gör att en människa bestämmer sig för att ge bort ett viktigt organ i kroppen medan hon ännu lever? Vad gör att en människa vill riskera sitt liv och hälsa för en annan människa? Hjälpa någon hon tycker mycket om som är allvarligt sjuk? Mer allmänt bistå en utsatt annan människa? Ett slags självförverkligande? Ekonomiska skäl, om man kan sälja organet? Inget särskilt skäl alls, utan mer en tillfällighet? Hur många har överhuvudtaget reflekterat över att ge bort ett av sina organ redan under livstiden? Människan har två njurar. Hon kan leva normalt med bara en. Det är därför möjligt att ge den ena njuren till någon annan. Ett ganska stort antal personer har donerat sin ena njure till en släkting eller annan närstående sedan vi började med njurtransplantationer med levande givare i Sverige Donatorn känner mottagaren väl och vill hjälpa honom eller henne tillbaka till ett bättre och friskare liv. Vad gör att en människa vill ge sin ena njure till en person som hon inte känner? I en anonym njurdonation känner donatorn och mottagaren inte till varandra. Man kan säga att donatorn ställer sin ena njure till sjukvårdens förfogande. Sjukvården väljer den mottagare som behöver njuren bäst och hos vilken resultatet kan förväntas bli bäst. Anonyma njurdonationer har inte accepterats tidigare, och därför inte gjorts i Sverige. Sedan sjukvårdens instanser gjort en ingå- 7
4 ende principiell prövning utfördes den första anonymdonationen våren Intill årsskiftet 2006/2007 hade sex sådana transplantationer gjorts i vårt land. Finns det överhuvudtaget något skäl för en människa att göra det som kallas anonymdonation, eller icke-riktad donation, av sin ena njure? Kan en donator någonsin på ett begripligt sätt motivera eller förklara varför han eller hon är villig och beredd att riskera sitt liv för en annan människas skull? En njurtransplantation går normalt bra, för både donatorn och mottagaren. Men donatorn kan inte utgå från detta. Donatorn måste vara införstådd med att den kan misslyckas. Donatorn kan drabbas av svåra konsekvenser eller i värsta fall avlida. Likaså kan transplantationen misslyckas för mottagaren. Njuren kan stötas bort. Detta har betydelse även för donatorn, i den meningen att donationen inte givit det önskade resultatet. En donator måste ta med även dessa förhållanden när han eller hon överväger att donera sin ena njure. Jag är den andra anonymdonatorn. Jag donerade min ena njure anonymt i december Denna bok handlar om min donation. Sedan möjligheten att donera en njure uppenbarats för mig följde en omvälvande tid. Den tiden mer än ett år har fått en stor betydelse för mig. Jag fick anledning att fundera på gärningen som sådan, på mitt förhållande till donationen och till mottagaren av njuren, på vem jag är, min uppgift här på jorden och på livets mening i ett större sammanhang. Det finns redan några böcker om njurdonation. Docent Ingela Fehrman-Ekholm berättar i sin bok Morgongåvan med tillägg (Knipplablå AB, 2004) om sin donation av ena njuren till sin man. Personligt och fint berättar hon om varför hon donerade, hur utredningen av donatorn går till och slutligen själva operationen. Boken innehåller också familjens berättelser. Vidare ingår en faktadel där Ingela Fehrman redovisar andra donatorers erfarenheter samt fakta om njurtransplantationer. I en något äldre bok, Mitt liv är ditt (Lisa Ranch Förlag AB, 1984), berättar Gunilla Jensen då verksam vid Sveriges Television om sin donation till sin bror. Även Gunilla Jensen berättar personligt, och stundtals drastiskt, om sig själv samt om broderns sjukdom, sjukhusvistelsen och tiden efteråt. Men hon tar också upp frågor om njursjukdom och transplantation mer allmänt. Sedan Gunilla Jensens donation genomfördes (1980) och hon skrivit sin bok ett par år senare, har utvecklingen på detta transplantationsområde gått framåt på många sätt. Eftersom det redan finns litteratur om njurdonation kommer jag inte alltid att följa ett kronologiskt skeende med utredning, operation och återhämtning. I stället kommer jag att koncentrera mig på det som är unikt i mitt fall, nämligen att det var en anonymdonation. Varför var jag beredd och villig att göra detta? Vad var det som fick mig att tänka på en njurdonation överhuvudtaget? Vilka var de viktigaste och avgörande frågorna i mitt funderande? Vad skulle donationen leda till? Vad hände efteråt? Ingen i släkten är eller har varit njursjuk. Jag har därför aldrig sett eller varit med om njursjukdom eller dialys. Ändå valde jag fullt frivilligt att göra detta. Är det någon skillnad på en närståendedonation och en anonymdonation? Ja, och jag tror att skillnaden är viktig. I en närståendedonation finns en allvarligt njursjuk i donatorns närhet. Donatorn har en stark vilja att hjälpa sin närstående. I en anonymdonation är det inte så. Visserligen finns det ett stort antal njursjuka som står på väntelistan för transplantation. Men anonymdonatorn har inte den enskilda personen X på väntelistan som mål för sin gärning. I stäl- 8 9
5 let överlåter donatorn åt andra att välja ut denna målperson. Anonymdonatorn har därför ytterst en annan utgångspunkt för sin gärning än vad närståendedonatorn har. Det är fråga om att stå till förfogande som hjälp och inte att hjälpa en viss person. I detta ligger också att initiativet till donationen i allmänhet kommer från olika håll. Vid en närståendedonation är utgångspunkten den njursjuke och det starka behovet att hjälpa honom eller henne. Initiativet kan ofta åtminstone indirekt komma från den sjuke eller hans/hennes omgivning. Vid en anonymdonation kommer initiativet helt från donatorn. Han/hon får söka upp sjukvården och tala om sin vilja att donera. Hittills har endast ett mycket litet antal anonymdonationer genomförts i Sverige. Än så länge saknas det därför utvecklade rutiner och metoder som är anpassade till anonymdonatorns speciella situation. Det är viktigt att påpeka att båda slagen av njurdonation är mycket värdefulla. Båda syftar till att hjälpa en medmänniska i nöd, att hjälpa en människa som lider av en allvarlig njursjukdom. Eftersom ändamålet med donationen är den andra människan kan den ena formen aldrig bli större än den andra. Det är mottagaren som är den viktiga. Och för den som får en ny njure från en levande givare spelar det nog mindre roll i meningen att det är en frisk njure som är det väsentliga om njuren kommer en närstående eller en anonym donator. Jag kommer att uppehålla mig vid mina tankar, intryck och uppfattningar under den här tiden. En del kommer att vara min uppfattning då, när den var aktuell. I andra fall kommer jag att se den tidens händelser i dagens ljus. Min berättelse är om funderingar, händelser, samtal, problem och glädjeämnen under utredningen, operationen och efteråt. Detta är min historia. Det är min bild av händelser och möten med andra människor. Det är min bild av andra människor. Jag kan ha missuppfattat eller missförstått olika saker. Men det spelar ingen roll nu. Det viktiga är hur jag uppfattade förhållandena eller vad det kan ha varit när de inträffade, och hur jag reagerade då. Under hela den här tiden förde jag dagbok. Av och till under mitt vuxna liv har jag gjort det. Det var därför inget speciellt att jag fattade pennan igen när jag började fundera på att donera min ena njure. För mig formuleras en tanke först när jag skriver ned den. En rad tankar, idéer och hugskott far ständigt genom ens inre. Men det är inte förrän jag fattar pennan och formulerar tanken i egna ord som den får en riktig betydelse. Förutom att vara en möjlighet att bevara minnesbilder och händelser var dagboksskrivandet därför ett sätt att formulera vad jag verkligen tyckte och tänkte i allt det som hela tiden dök upp. Dagboken har naturligtvis varit en grund för denna bok. Men, det vill jag påpeka, jag förde inte dagbok för att kunna skriva en bok. Vid ett tillfälle under hösten 2004 nämnde jag för en av mina samtalsparter att jag skrev dagbok. Skall du skriva en bok, blev frågan som följde. Nej, svarade jag, absolut inte. Tanken på en bok vaknade först långt senare. Det var efter det att donationen genomförts och efter det att min syn på donatorns anonymitet förändrats. I det läget undrade jag om inte mina erfarenheter skulle kunna vara av intresse för andra? Det var en ren händelse att jag kom in på frågan om att ge min ena njure till en annan människa. Det finns därför inga medicinska 10 11
6 utgångspunkter i min berättelse. Jag kommer inte att berätta särskilt ingående om olika faser i den utförliga utredningen eller om operationstekniker eller liknande. Det senare vet jag för övrigt inte så mycket om. Jag tror dessutom att jag inte behöver veta så mycket om den saken. Den som vill veta mer om njurtransplantation hänvisas till facklitteraturen. Till sist vill jag påpeka att jag inte är någon märkvärdig eller speciell människa. Ibland tycker jag nog att jag är ganska bekväm och kanske litet lat. Jag har höjdskräck och en del mindre medicinska krämpor. Visserligen sportar jag en del, läser gärna, liksom lyssnar på den mesta sortens musik, är troende. Kort sagt jag är ganska ordinär. Men ändå? Jag genomförde denna anonyma njurdonation. Varför? 2. Njurdonation Transplantationslagen 7 transplantationslagen (SFS 1995:831) lyder: Ett ingrepp på en levande människa, som innebär att biologiskt material som inte återbildas tas för transplantation, får göras endast på en givare som är släkt med den tilltänkte mottagaren eller på annat sätt står mottagaren särskilt nära. Om det finns särskilda skäl får dock ett sådant ingrepp göras på annan person än som nu sagts. I förarbetena till lagen ansåg regeringen att kretsen av möjliga donatorer av organ som inte återbildas i huvudsak bör begränsas till genetiskt eller på annat sätt närstående personer (prop. 1994/95:148). I praktiken får detta enligt regeringen tolkas som nära släktingar till mottagaren eller mottagarens make eller sambo. Denna begränsning, fortsatte regeringen i propositionen, hänger samman med den ökande risken för kommersialisering som kan uppstå om inte släkt- eller vänskapsband är den huvudsakliga drivkraften bakom donationen. Om särskilda skäl finns, bör ett sådant ingrepp dock få göras även på en person som inte är släkt med givaren. Exempel på särskilda skäl är att det inte finns någon släkting som kan komma i fråga men att någon annan person kan vara lämplig som givare. Socialstyrelsen har utfärdat tillämpningsföreskrifter (SOSFS 1997:4). Det finns alltså en tydlig huvudregel. Den bottnar bl.a. i risken 12 13
7 för kommersialisering. Endast släktingar och närstående kan komma i fråga som njurdonatorer. Men lagstiftningen håller också öppet för andra donatorer. Utredning av en njurdonator Njurtransplantationer genomförs vid endast ett fåtal sjukhus i Sverige, nämligen vissa universitetskliniker. De är Karolinska universitetssjukhuset Huddinge (Huddinge sjukhus), utanför Stockholm, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Utredningen av en möjlig njurdonator är mycket omfattande. Den gäller både mediciniska och psykologiska faktorer. Utredningen tar tid, ibland mellan ett halvt och ett år. Skälen till att utredningen tar tid är flerfaldiga. Det är viktigt att ta reda på om donatorn mediciniskt och fysiskt faktiskt är lämplig som donator. Det gäller för sjukvården att förvissa sig om att det inte finns förhållanden som är ett hinder för en donation. Den donerade njuren måste vara frisk. Vidare måste den kvarvarande njuren ge donatorn en fullgod njurfunktion. Det får inte bli så att en donator ger bort sin ena njure, men strax därpå själv blir njursjuk och tvingas till dialys och placeras i transplantationskön. Sjukvården måste också förvissa sig om att donatorn klarar själva operationen. Det finns risker vid själva operationen och tiden närmast därefter. Donatorn måste därför uppfylla vissa medicinsk-fysiska förutsättningar. Donatorn skall alltså vara fullt frisk och ha en normal njurfunktion. Men viktigast är ändå att donationen skall vara helt frivillig. Den långa utredningstiden är betydelsefull också för donatorn. Han eller hon måste ha möjlighet att noga tänka igenom om viljan att donera är allvarlig. Det finns ingen återvändo efteråt för donatorn. Därför erbjuds donatorn samtal med den utredande läkaren, men också med en kurator. Donatorn kan behöva stöd i sina överväganden och en utomstående är i allmänhet ett bra sådant stöd. En kurator knuten till njurtransplantationsverksamhet är dessutom väl lämpad att vara en samtalspart för en möjlig donator. Huddinge sjukhus har sammanställt en PM om njurdonation (Ingela Fehrman m.fl ). Andra sjukhus har liknande riktlinjer. Det finns numera också en för hela Sverige gemensam undersökningsmall. Huddinges PM är visserligen i första hand avsedd för närståendedonatorer men tillämpas även för anonymdonatorer. Inledningsvis påpekas att det viktigaste inför en donation är att donatorn själv är övertygad om sin vilja att donera. Efter detta kommer att utredningen måste vara fri från invändningar. PM:an anger också fördelen med en njure från en levande givare: Mottagaren får en bra njure eftersom donatorn är väl utredd. Njuren fungerar omedelbart eftersom det är en så kort tid njuren är utan cirkulation. Donatorn och mottagaren opereras samtidigt och tidpunkten för operationen bestäms i förväg. Resultatet av transplantationen både på kort och lång sikt blir bättre. I PM:an påpekas också med viss skärpa att det ställs stora krav på donatorn. Han eller hon måste vara fysiskt och psykiskt frisk. Donatorn får inte ha högt blodtryck, diabetes, övervikt, tecken på njursjukdom, kronisk lungsjukdom, hjärtsjukdom, cancer eller smittsam sjukdom typ gulsot. Donatorn utreds i flera steg. Om det under utredningens gång visar sig att det finns något som hindrar donation stoppas utredningen. I en allra första översiktlig prövning mäts blodtryck, liksom längd och vikt. Det första steget i själva utredningen avser bl.a. följande. Blodgruppering. Blodstatus, njurprover, leverprover, blodsocker, blödningstester, prover på gulsot samt HIV
8 Urinprov. Njurfunktionstest/iohexolclearance. Det andra steget i utredningen gäller följande. Ultraljud av njurarna. Hjärt-/lungröntgen. Kuratorskontakt, dvs. donatorn erbjuds kontakt med kurator för stöd och rådgivning samt information om gällande regler för ersättning. EKG, och arbets-ekg om donatorn är över 50 år. Renogram/njurscint, dvs. en mätning av vardera njuren för sig. Avsikten med denna undersökning är att ta reda på om den ena njuren är bättre än den andra. Donatorn får behålla den bästa njuren. Utredningens tredje steg omfattar följande. Korstest. Donatorns vita blodkroppar testas mot mottagarens serum. Samtidigt kan vävnadstypning göras, dvs. ett vävnadsprov för att belysa likhet mellan donator och mottagare. Spiraldatortomografi av njurarna. Denna undersökning görs för att undersöka vilka blodkärl som går till och från njurarna. Uppgiften är viktig för den opererande kirurgen. Ev. kan ytterligare kompletterande undersökningar behöva göras. För en anonymdonator tillkommer en särskild psykologisk utredning. Syftet med denna del av utredningen är bl.a. att djupare utröna donatorns vilja att donera. Det fjärde och sista steget i utredningen är en samlad bedömning på transplantationsmottagningen. Där deltar en transplantationskirurg, en njurmedicinare och transplantationskoordinatorn. Vid detta tillfälle bestäms om donatorn kan godtas som donator eller inte. Vidare bestäms tidpunkt för operationen. En njurtransplantation med levande givare genomförs antingen med öppen kirurgi eller titthålsteknik. Öppen kirurgi innebär att kirurgen skär ett större snitt under revbenskanten. Titthålsteknik innebär att kirurgen skär ett mindre snitt nedanför naveln och sedan tre titthål. Titthålstekniken tillämpas i Sverige i regel endast vid transplantation av donatorns vänstra njure. Är det fråga om högra njuren används vanligen den öppna kirurgin. Efter operationen blir donatorn kvar på sjukhuset ungefär en vecka. Donatorn blir sjukskriven vanligtvis 3-8 veckor. Normalt ligger sjukskrivningsperioden närmare åtta än tre veckor. Intill dess att donatorn har återhämtat sig görs kontroller av kirurgerna på sjukhuset. Därefter görs uppföljande kontroller på sjukhusets njurmedicinmottagning. Den årliga uppföljningen avser vanligtvis blodtryck, blodprov och urinprov. Av särskild betydelse är blodtrycket och blodsocker/diabetes. Riksförbundet för Njursjuka har i sin skriftserie om njursjukdomar givit ut ett informativt häfte om njurtransplantation (senaste upplagan 2004). Risker En donation innebär vissa risker för donatorn. För det första innebär själva operationen risker. Vid operationen skärs vitala blodkärl av och ett friskt, viktigt kroppsorgan tas bort. En ohämmad blödning vid operationen innebär risker. De delar i utredningen som avser bl.a. hjärt-/lungfunktionen samt övervikten har bäring på operationsriskerna. Den närmaste tiden efter operationen finns det risk för blodpropp. Vid och efter operationen vidtas därför särskilda försiktighetsåtgärder för att minska dessa risker. Slutligen finns risker för donatorns framtida njurfunktion. Ut
9 redningen skall visa att risken för njursjukdom är liten eller obefintlig. Statistik visar att den genomsnittlige njurdonatorn lever längre än genomsnittssvensken. Detta beror naturligtvis inte på att man skulle bli friskare av att ge bort sin ena njure. Det beror nog i stället på att en njurdonator genom utredningen har visat sig vara frisk, och därmed har goda förutsättningar att bli förhållandevis gammal. Problemet för donatorn är om den kvarvarande njuren skulle drabbas av en tumör eller skadas vid en olyckshändelse. Människan har två njurar. Hon har alltså fått en sorts reservkapacitet. Men tar man bort den ena njuren har man ingen reserv. En njurläkare har liknat det vid att köra bil utan reservdäck. Det går bra att köra som vanligt. Men får man punktering, dvs. något händer med den kvarvarande njuren, har man ingen reserv. Jag, och alla andra donatorer, måste väga in dessa risker. Ersättning I transplantationslagstiftningen slås fast att man inom svensk transplantationsverksamhet inte tillåter något slag av kommersialisering. Det får aldrig förekomma ens risk för att organ köps/säljs för transplantation. Samhällets inställning är att donatorn skall få ersättning för sina kostnader och inkomstbortfall, men inget annat. Nationellt råd för organ- och vävnadsdonation År 2005 inrättade regeringen ett nationellt råd för organ- och vävnadsdonation vid Socialstyrelsen, Donationsrådet. Rådet skall bl.a. följa utvecklingen inom sjukvården i donations- och transplantationsfrågor och ta de initiativ som utvecklingen kan ge anledning till. 3. Varför Det enskilda ögonblicket De flesta kan nog identifiera enskilda ögonblick i sitt liv som blivit avgörande för framtiden. Ofta kan det röra sig om en obetydlig händelse som när den inträffade verkade vara helt utan mening. En sådan händelse inträffade för mig den 26 december 2003, dvs. Annandag jul. Tillsammans med delar av släkten firade jag jul på sommarstället i Stockholms skärgård. Annandagen är man i allmänhet litet avslagen efter ett intensivt julfirande med uppsluppen glädje, mat och dryck. Vi gjorde inget särskilt. Jag lyssnade denna dag, liksom alla andra dagar, på nyheterna på radion på eftermiddagen. Den dominerande nyheten vid den här tiden var en katastrofal jordbävning i Iran, vilken krävde tusentals människors liv. Men nu sändes också ett annat inslag, det kan ha varit några minuter långt. En intervju med en kvinnlig läkare. Det gällde njurdonation. Under intervjun kom det fram att läkaren hade donerat sin ena njure till sin man. Det var ett typiskt förhandsinspelat inslag. Det hade ingen anknytning till denna Annandag jul. Men det var ett inslag som passade bra att sändas när som helst. Inslaget måste ha hörts av kanske miljoner lyssnare. Men hur många lyssnade på vad som sades? Jag skulle tro att endast ytterst få lyssnare kom ihåg detta radioinslag någon timme senare. Men jag gjorde det
10 En tanke slår rot Det fanns inget under julfirandet som förde tankarna till organdonation. Jag har aldrig haft anledning att fundera på njursjukdom, ingen i släkten eller bekantskapskretsen har varit njursjuk. Än mindre har jag haft anledning att fundera på njurdonation/transplantation. Ändå slog detta nyhetsinslag rot i mig. Jag for hem någon dag senare och tyckte att jag borde ta reda på litet mer om njurdonation. För det första, vad är det? Vad gäller vid donation? Vem gör det? Frågorna var många. Men vem visste något? Och varför ville jag ta reda på det? Ville jag donera min ena njure? Jag började skriva ett brev till mitt sjukhus. Brevet gick ut på att jag ville veta mer och att jag gärna såg att någon kontaktade mig. Poängen med brevet var just detta att någon skulle höra av sig om man var intresserad och hade något att säga. Men jag skickade aldrig brevet. Innan jag skulle posta det hade jag nämligen lärt mig att det sjukhuset inte utförde transplantationer. Jag mindes kampanjen för ett antal år sedan om organdonation efter sin död. Apoteket borde kanske veta något eller ha informationsmaterial? Och där hittade jag en broschyr från Livsviktigtkampanjen om organdonation efter sin död. Redan före nyår ringde jag Livsviktigt. Dessvärre kunde man inte säga något om levandedonation, man visste inte vad som gällde. Men jag kunde i alla fall registrera mig som donator efter min död. Man tipsade mig också om vart jag kunde vända mig om levandedonation. Och efter ett antal samtal till olika delar av landet under denna nyårs- och trettondedagshelg hamnade jag till slut hos en transplantationskoordinator på Huddinge sjukhus. Naturligtvis visste jag inte vad en sådan koordinator var för något. Men hon förklarade att njurdonation till vem som helst inte var möjligt. Den svenska lagstiftningen medgav inte detta. Men ett antal intresserade har hört av sig och numera skriver vi upp namn och telefonnummer, tillade hon. Skall jag anteckna dig? Ja, gör det, svarade jag och antog att saken därmed var till ända. Eftersom jag är jurist blev jag intresserad av det koordinatorn hade sagt om lagstiftningen. Det var lätt att hitta transplantationslagen. Jag blev rätt förvånad när jag läste lagen och propositionen som låg till grund för lagen och Socialstyrelsens föreskrifter. Det fanns nämligen inte några lagliga hinder för donation till vem som helst. Jag reagerade också på att det krävdes endast särskilda skäl för att godta någon som donator utanför närståendekretsen. Om lagstiftaren hade velat att utomstående donatorer skulle vara ett absolut undantag hade man krävt det starkare, synnerliga skäl. Än mer förvånad blev jag när jag läste exemplet på särskilda skäl, nämligen att det saknas en släkting eller särskilt närstående som kan bli aktuell som donator. Detta innebär, bedömde jag, att om de närstående inte är lämpliga som donatorer eller inte vill så kan en utomstående komma i fråga. Jag undrade varför man inte utnyttjade denna undantagsregel som verkade rätt generös. Funderingarna ledde till att jag skrev en debattartikel, som jag skickade till en av Stockholms morgontidningar. Jag förespråkade att man skulle utnyttja möjligheten till donation till vem som helst, i vart fall försöksvis. Jag pekade på att lagstiftningen inte innebär några hinder. Debattredaktören refuserade artikeln. Parallellt med detta letade jag information på internet om njurdonation. Då fann jag att det under hösten 2003 varit en debatt i tidningarna om njurdonation. Nu hade jag fått reda på en del om njurdonation. Och jag hade anmält mig till koordinatorn på Huddinge. Nu låg initiativet hos sjukvården, tyckte jag. Och jag behövde inte göra något mer. Därmed skulle väl saken tyna bort? Men det gjorde den inte. I stället blev den intensivare
Att donera en njure. En första information
Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är
Läs merNjurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
Läs merSvar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs
HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana
Läs merDenna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på
Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari
Läs merInnehållsförteckning
Att ge en njure Författare: Annette Lennerling, patientkoordinator, med. dr. och Gunnela Nordén överläkare, docent, enheten för transplantation och leverkirurgi, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Läs merOrgandonation & transplantation. Lästips från sjukhusbiblioteket
Organdonation & transplantation Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Den rena godheten (2007) Av Slavenka Drakulic Författarinnan har sökt upp ett tiotal personer som alla
Läs merYttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)
1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,
Läs merDonation. transplantation. en förutsättning för
Donation en förutsättning för transplantation Att människor vill donera organ och vävnader är en förutsättning för all transplantationsverksamhet. I vissa fall kan donationen ske redan medan man lever,
Läs merLivets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret
Livets celler Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Var vänlig, läs noggrant igenom informationen innan du ansluter dig till Stamcellsregistret. Du ansluter dig till registret på webbadressen
Läs merRemissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)
FHöARNBDU'KNADPE'N 'i Sundbyberg 2015-03-15 Vår referens: Sofia Karlsson Dnr.nr: 52015/06250/F Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Organdonation
Läs merDonation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år
Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merKommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013
Kommittédirektiv Utredning om donations- och transplantationsfrågor Dir. 2013:25 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donationsoch
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merI Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen
INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merNågra minuter idag. Många liv i morgon.
Broschyr Karma Kamera Studiefas 20141208.docx Några minuter idag. Många liv i morgon. Karma Kamera www.karmakamera.se Karolinska Institutet genomför forskningsstudien Karma Kamera i samarbete med Södersjukhuset.
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merMitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare
Mitt barn har hepatit C - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare 1 Är det normalt att vara orolig? Ja. Det är normalt att känna oro kring hur framtiden kommer att gestalta sig, men många föräldrar vittnar
Läs merGuide för njurdonator
Guide för njurdonator Varje frisk person kan ge en njure till någon anhörig eller annan närstående person. Njurtransplantationer med levande donatorer innebär många fördelar. För en omsorgsfullt undersökt
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merMuslimer och vården. Muslimer och vården
Av: Islamiska Informationsföreningen Muslimer och vården Islam är inte en religion enligt gängse begrepp. Detta har många inom vården fått uppleva eftersom antalet bekännare till islam snabbt ökar - speciellt
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merProstatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket
Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merkärlröntgenundersökning
Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merSjukhusläkares syn på organdonation
Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Sjukhusläkares syn på organdonation Maj 2015 Markör AB 1 (35) Uppdrag: Sjukhusläkares syn på organdonation Beställare: Utredningen om donations-
Läs merSka du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?
UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra
Läs merVi kan förebygga cancer
Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merPlus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet
1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven
Läs merOm tröst och att trösta 1
Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merInslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.
1/5 BESLUT 2012-12-20 Dnr: 12/01833 SAKEN Godmorgon Stockholm, Sveriges Radio P4 Radio Stockholm, 2012-09-17, inslag om en dödsannons; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser
Läs merTillgänglig minister
22 reflex #4 2013 PORTRÄTTET Tillgänglig minister Erik Ullenhag brinner för diskrimineringsfrågor. På NHR:s förbundskongress ska han ge sin syn på tillgänglighet och människovärde. Text & FOTO: HÅKAN SJUNNESSON
Läs merVÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.
Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs merSpeciellt korta & klara nyheter från landstinget
!!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 7 september 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Kolla när vi har öppet! Antibiotika är bra
Läs mer3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER
3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER Välfärdspolitiken har rimligen bara två riktigt grundläggande uppgifter att sköta. Den första är att se till att de som i olika dimensioner är fattiga, och därför inte
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merSkicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner
Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs merByggt på Löften Av: Johannes Djerf
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merNär jag inte längre är med
Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs merT-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur!
1 T-JOURNALEN Årgång 2010 Nr 3 augusti Något av innehållet i detta nr: Föreningen inbjuder till medlemsträff lördagen den 25 september i Karlslund. Läs mera om program, tider, anmälan, pris m.m. i inbjudan
Läs merFörslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd om laser och intensivt pulserande ljus Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten
PM 2011:8 RVI (Dnr 001-2503/2010) Förslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd om laser och intensivt pulserande ljus Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merHandlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola
Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen
Läs merNär livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!
När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande
Läs merKvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ
Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet
Läs merFrån Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org
Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Käre vän, Vi hoppas och tror att det nya året har börjat bra för dig!!! Paulus uppmanar oss i 1kor13:5 Pröva er själva om
Läs merAlla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan
Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051
Läs merMänniskohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «
Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merUtökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.
Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merSvar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende
2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merKastades från balkong tog själv fallet till HD
Kastades från balkong tog själv fallet till HD Bakgrund Bakgrund. Natten till den 10 februari 2013 kommer ett larm om att en kvinna i Södertälje har fallit från sin lägenhet på sjätte våningen. Den 22
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor)
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter hysteroskopisk operation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...
Läs merNär livets ramar sätts ur spel
När livets ramar sätts ur spel en artikelserie om organdonation Av: Anna Westberg Ett liv på nya villkor Malariamedicinen slog ut hennes njurar Donatorer försummas Södertörns högskola Journalistik och
Läs merUpprättelsen. Vad är ert ärende? frågade plötsligt en tjock man med oklanderligt välkammade polisonger.
FÅGELSKRÄMMAN Upprättelsen Paulo hade äntligen blivit insläppt, och nu stod han där mitt i salen. Runt omkring honom satt män, kvinnor och barn och betraktade honom nyfiket. Vad är ert ärende? frågade
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merAktiva och passiva handlingsstrategier
Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna
Läs merInre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman
Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre Umeå 85+/Gerda Berit Lundman Samarbetsprojekt mellan Institutionen för omvårdnad och Institutionerna för arbetsterapi, geriatrik och sjukgymnastik, Umeå universitet
Läs mer