Sida Inledning Allmänna hygienråd Hygienråd vårdpersonal Smittvägar.. 5. Basala hygienrutiner. 6

Transkript

1 1

2 2 Sida Inledning Allmänna hygienråd Hygienråd vårdpersonal... 4 Smittvägar.. 5 Basala hygienrutiner. 6 Desinfektion och desinfektionsmedel Medicintekniska produkter (MTP)... 7 Sterilt, höggradigt rent, rent Sårvård Urinkatetrar och uppsamlingssystem Tvätthantering Avfallshantering Farligt avfall Livsmedelshygien Sondmatning Magsjukeutbrott. 15 Blodsmitta Influensa.. 17 Resistenta bakterier Vårdrelaterade infektioner Magsjukeutbrott Urinvägsinfektioner Blodsmitta Influensa Lunginflammation Resistenta bakterier

3 3 1. Inledning De regionala riktlinjerna för vårdhygien har som syfte att all vårdpersonal som arbetar inom den kommunala hälso- och sjukvården i Norrbottens län får ökade kunskaper i vårdhygien och basala vårdrutiner med mål att smittspridning förhindras mellan vårdtagare samt hindrar smittspridning mellan vårdtagare och personal. Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från friska smittbärare. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller friska smittbärare. Arbetsledare/enhetschef är ansvarig för att all vårdpersonal har kunskap om vårdhygien och basala (grundläggande) hygienrutiner för att undvika smittspridning. All vårdpersonal har att i arbetet följa de anvisningar kring vårdhygien och basala hygienrutiner som föreskrivs. Syftet med kunskapsdokumentet är Att bidraga till god vårdhygienisk kvalitet upprätthålls inom den kommunala hälso- och sjukvården i Norrbottens län. Att hygienansvarig sjuksköterska, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och hygienombud kan använda dokumentet i samband med information, handledning och utbildning av vårdpersonal. Då bör även ha inhämtats det referensmateriel som upptas i bilaga till regionala riktlinjerna samt handbok för hälso- och sjukvårdsarbete. Handboken ger utmärkt hjälp och beskriver arbetsmetoder. Att dokumentet kan tjäna som underlag för utarbetande av lokalt anpassade rutiner för den egna verksamheten. Att kunskapsdokumentet med rutiner och råd är upplagt så att de kan användas sida för sida enligt registret. Dokumentet sammanställt 2004 i maj av hygienansvarig sjuksköterska Estrid Olofsson. Giltighet Riktlinjerna med kunskapsdokumentet tas i bruk i Norrbottens län år 2004.

4 4 2. Allmänna hygienråd Basala hygienrutiner är lika viktiga överallt där vård bedrivs, i det egna hemmet eller i särskilt boende. Det är viktigt att det finns hygienutrustning i kök, toaletter, sköljrum. Det som behövs är hygienprodukter som flytande tvål, papper, 70 vol. % alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, hudlotion, alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel samt rena skyddskläder och plastförkläden. Viktigt att det inte sker en sammanblandning av rent och orent i skåp. Ytterst viktigt att all vårdpersonal vet var utrustning finns och att det förvaras på ett bra och överskådligt sätt. De basala hygienrutinerna skall finnas i skriftlig form så att vårdpersonalen kan ta del av informationen. Hygienombud bör finnas på varje enhet och skall informera om basala (grundläggande) hygienrutiner i samverkan med hygienansvarig sjuksköterska. Handdesinfektion skall alltid finnas i nära anslutning till där arbetet utförs. En rutin är att bära med sig alkoholbaserad handdesinfektion som finns i små förpackningar, plastflaskor om ca 120 ml, under arbetspassen. Handhygien: Det är vår viktigaste smittförebyggande åtgärd och handdesinfektion skall alltid göras före rent och efter orent arbete. Det innebär att alltid, innan vårdarbete eller arbete med mathantering påbörjas och efter det har avslutats, skall handdesinfektion göras. Du kan i tysthet utan spår överföra en allvarlig infektion via dina händer. Handskar: De finns i plast och vinyl och skall användas vid kontakt med blod, urin, avföring, och kroppsvätskor (undvik handskar av naturgummi, latex, eftersom latex kan utlösa allergiska reaktioner). Plasthandskar används vid korta arbetsmoment, t.ex. när man tömmer/byter kateterpåse eller tar av förband. Vinylhandskar används alltid vid kontakt med kroppsvätskor, urin, avföring, blod, såromläggning, provtagning. Tänk på att inte överföra smitta på rena ytor efter att handskarna blivit förorenade. Arbetsgivaren skall alltid tillse att det finns tillgång till (AFS 1990:18) och instruktion om (AFS 1991:2) 70 vol. % alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Handskar i plast och vinyl Plastförkläde/skyddsrock som alltid skall vara vårdtagarbunden Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel/ytdesinfektionsmedel + 40 Att det finns tillgång till flytande tvål för handhygien och torkpapper för händer samt hudlotion Tvätt och avfall: Förslut alltid tvätt- och avfallspåsar i rummet där vårdtagaren finns. Städning och spill: Vid städning torkas golven av med rengöringsmedel. OBS! HA SOM RUTIN, alltid med rumsbunden mopp eller trasa. Mopp och trasa tvättas alltid i 90 grader. Vid spill/stänk av kroppsvätskor, som t.ex. kräkning, avföring, urin, torka av ytan med torkpapper, desinfektera sedan ytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel/ytdesinfektionsmedel + 40 innehåller även rengöringsmedel.

5 5 3. Hygienråd vårdpersonal Personlig hygien: Var alltid noggrann med din personliga hygien. Arbetskläderna: Om de utgörs av privata kläder, (använd kortärmade kläder i vårdarbetet) skall de tvättas i 60 grader. Byt arbetskläder minst två gånger per vecka, eller då de blivit våta eller förorenade. Svett, rök, lukt, parfym kan vara svåra att tolerera av vårdtagaren. Handdesinfektion Händerna desinfekteras med 70 vol. % alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före rent och efter smutsigt arbete, låt händerna självtorka. Händerna tvättas med tvål och vatten när de är synligt smutsiga och vid behov. Obs! Händerna skall vara torra innan handdesinfektion. Handskar Handskar används vid kontakt med kroppsvätskor och åtgärder som innebär risk för blodsmitta. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, inte ens om du har handskar på händerna. Ta av och kasta handskarna efter avslutat arbetsmoment och desinfektera händerna. Tänk på att den behandskade handen sprider smitta lika lätt och på samma sätt som handen utan handske. Skyddsklädsel: plastförkläde/skyddsrock De används vid direkt kontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng, vid hjälp med nedre toalett, byte av blöjor, direkt kontakt med blod, hantering av smutsiga kläder, bäddning. Skyddsklädsel används för att skydda dina arbetskläder mot förorening och därigenom minska smittspridning. Skyddsklädsel byts om den är förorenad eller blivit våt. Skyddsrock skall vara vårdtagarbunden och byts minst två gånger per vecka. Plastförklädet kastas direkt efter det använts. Infekterade sår, personal Om du har ett infekterat sår/nagelbandsinfektion/böld på dina händer så är det en smittorisk. Viktigt är att inte arbeta med infektionskänsliga vårdtagare eller mathantering. Det gäller även när du har tarminfektion (magsjuka) kräkningar/diarré. Infektionsrisker Hår: Långt hår ska fästas upp då du arbetar i vården eller med mathantering. Detta på grund av att det kan vara en risk för indirekt kontaktsmitta. Smycken: Bakterier kan samlas under ringar, klocka, armband samt att de kan skada vårdtagaren i samband med vårdarbetet. Rapportera alltid till din arbetsledare om du har en pågående infektion, infekterat sår eller tecken på tarminfektion. Arbetsledaren skall tillse att personal med smittsamma infektioner inte arbetar i det direkta vårdarbetet eller med mathantering.

6 6 4. Smittvägar Smittvägar måste brytas i tid för att förhindra smittspridning. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Den förebyggs genom goda rutiner för handdesinfektion, arbetskläder/skyddsklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Smitta/smittämnen kan nå mottagaren på olika sätt Direkt: Direkt från smittkällan, som vid magsjuka, influensa eller från sår på handen, bakterier förs över till vårdtagarens sår vid omläggning. Indirekt: Smitta mellan personer via händer, kläder eller föremål som är förorenade med smittämnen från sår, urin, avföring och blod. Droppsmitta: Hosta, nysningar, kräkningar ger stora tunga droppar som snabbt faller ner och sprids inom en armlängds avstånd eller mer. Dropparna kan nå ögon/nässlemhinna direkt eller indirekt via händerna. Luftburen smitta: Från huden (vid stora sår och hudinfektioner) bakteriebärande hudpartiklar sprids till luften i rummet och faller ned på ytor. Därifrån kan den fortsatta smittspridningen ske via kontakt, det kan också spridas till luften och inhaleras, t.ex. vid influensa. Tarmsmitta: (Fekal-oral smitta). Smittämnen som utsöndras med tarminnehållet, når munnen, med direkt eller indirekt kontakt eller via vatten och livsmedel som calicivirus, clostridium difficile, salmonella. Blodsmitta: Med blodburen smitta avses sjukdomar som kan spridas via blodkontakt, eller kroppsvätskor med blodinblandning, (observera att föroreningen inte alltid är synlig för blotta ögat), t.ex. vid stick och skärskada hos vårdpersonal, blodstänk på skadad hud, slemhinnor eller ögon. När det gäller blodburen smitta är hepatit B och hepatit C de vanligaste.. Smittämnen Benämning för bakterie, svamp, virus, viroid, prion, eller flercellig parasit som kan infektera en annan organism, föröka sig i den och orsaka en infektionssjukdom som kan sprida sig till andra personer. Smittämnen kan utsöndras med tarminnehåll (bakterier/virus) och från munnen med direkt eller indirekt kontakt. Smittdos Den mängd som avges från smittkällan, t.ex. en person med akut infektionssjukdom. Infektionsdos Den mängd som behövs för att en infektion ska uppstå. Dosens mängd beror på smittämnets art och personens mottaglighet. Smittkälla Kan vara sjuk eller frisk person som är bärare av sjukdomsframkallande organismer. Andra smittkällor kan vara ventilation, föremål, ytor och livsmedel.

7 7 5. Basala hygienrutiner För att inte sprida mikroorganismer mellan olika vårdtagare och till vårdpersonal, krävs att basala hygienrutiner tillämpas av all vårpersonal och i alla vårdsituationer. Basala hygienrutiner består av tre huvudkomponenter: Handdesinfektion på föreskrivet sätt. Handskar används vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Skyddsklädsel används vid direkt kroppskontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng. Handhygien d.v.s. handdesinfektion före rent och efter smutsigt arbete. Händerna tvättas om de är synligt smutsiga eller vid behov. Därefter handdesinfektion på torra händer. Handskar används vid kontakt bl.a. med kroppsvätskor. Handskarna får inte användas längre tid än nödvändigt. Använd handsprit före rent och efter smutsigt arbete, även om du använt handskar. Tag rikligt med handdesinfektionsmedel = 2-3ml. Gnid in, glöm ej fingertoppar, tumgreppen och vid behov underarmar. Låt lufttorka. När alkoholen dunstat av har full effekt uppnåtts. När du tvättar dina händer med tvål och vatten skall du tvätta dem på samma sätt som när du gnider in handdesinfektion, det är viktigt att händerna är torra innan du desinfekterar dina händer för att full desinfekterande effekt skall uppnås. Skyddsklädsel är plastförkläde/skyddsrock. De används för att skydda arbetskläderna och för att inte mikroorganismer skall överföras på arbetskläderna, de skyddar därmed vårdtagare mot smitta. Skyddsklädsel skall vara vårdtagarbunden, rocken byts minst två gånger per vecka, plastförklädet slängs direkt. När du har skyddsklädsel på dig, undvik onödigt spring utanför det rum du befinner dig i för att undvika smittspridning. Förutsättningar för god handhygien är Att inte bära ringar, armband, armbandsklocka, då de samlar bakterier och svamp. Smycken, långa hängande samt smycken såsom ringar, armband skall alltid tas av före vårdarbete och hantering av mat. Håll naglar kortklippta, långa naglar gör lätt hål i handskar och färgat nagellack döljer smuts. Använd hudlotion för att förebygga torra och nariga händer.

8 8 6. Desinfektion och desinfektionsmedel Desinfektion reducerar mikroorganismer till nivå som inte innebär risk för smitta eller överföring av smitta till annan person. Föremål som desinfekteras av värme i kombinerad spol- och diskdesinfektor blir höggradigt rena. Instrument som exempel saxar och peanger skall vara öppna så att vatten kommer åt alla lås och refflor. Föremålen skall sedan tas upp med höggradigt rena instrument eller desinfekterade händer. Spol- och diskdesinfektor skall kontrolleras årligen enligt avtal. Om desinfektionsutrustning saknas eller om produkten inte tål värme utförs så kallad kemisk desinfektion med Lysetol 5 %. (Rådfråga hygienansvarig sjuksköterska.) Punktdesinfektion efter spill eller stänk Spillet torkas först upp med torkpapper, läggs genast i plastpåse som försluts direkt. Torka därefter med alkoholbaserad ytdesinfektion +40 som även har en rengörande effekt. Att desinfektera ytor med alkoholbaserad ytdesinfektion är nödvändigt vid utflöde av kroppsvätskor, t.ex. blod, kräkning. I övriga fall används vanligt rengöringsmedel som är ett bra sätt att minska antalet smittämnen. Kokning är en gammal beprövad desinfektionsmetod. Efter noggrann manuell rengöring med rengöringsmedel och vatten kokas utrustningen i rikligt med vatten och under lock ca 1 minut. I det egna hemmet kan föremål som flergångsskålar, flaskor och rondskålar bli rena i diskmaskin vid lägst 60 grader. Handhygien innebär att händerna desinfekteras med 70 vol. % alkoholbaserat desinfektionsmedel. Händerna skall vara torra innan desinfektion. Händerna tvättas först om de är synligt smutsiga. 6.1 Medicintekniska produkter (MTP) MTP är olika tekniska hjälpmedel som är nödvändiga för exempel vård och rehabilitering. Avtorkas med rengöringsmedel/ytdesinfektion Använd skyddsklädsel vid rengöring och desinfektion av MTP. Ur vårdhygienisk synpunkt är det viktigt att duschvagnar, duschstolar, rullstolar, rollatorer och övriga tekniska produkter rengörs och desinfekteras regelbundet för att hindra bakterietillväxt och smittspridning.

9 9 7. Sterilt, höggradigt rent, rent Med sterilt avses att produkter ska vara fria från levande mikroorganismer d.v.s. med mindre än en mikroorganism på 1 miljon produkter. Produkter med den här renhetsgraden har genomgått någon typ av steriliseringsprocess t.ex. autoklavering. Exempel är kanyler eller kirurgiska instrument. Multiförpackade produkter som har genomgått steriliseringsprocess, t.ex. fabrikstillverkade kompresser. Efter det att förpackningen har öppnats och man börjat använda materielen, är det att betrakta som höggradigt rent, ej sterilt. För att renhetsgraden skall bibehållas skall produkten tas ur förpackningen med höggradigt rent instrument. Sterila produkter som t.ex. kompresser, omläggningsset, skall alltid förvaras i sin egen förpackning, hållbar i fem år, se utgångsdatum. Om produkten tas ut ur levererad förpackning förkortas hållbarhetstiden till 1 år. Vid förvaring av sterila produkter (förpackningarna) skall de förvaras i torrt, dammfritt, stängt skåp och ej blandas med andra produkter. Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter skall ske på ett sådant sätt att renhetsgraden bevaras från tillverkning till användning. Kontrollera hållbarhet för öppnad förpackning. Steril teknik (steril rutin): Innebär förutom sterila instrument, vätskor och förband att allt skall användas och hanteras så att steriliteten bibehålls. (Sterilt materiel får endast beröras med sterila handskar eller steril pincett, tång, duk.) All hantering av sterila och höggradigt rena produkter skall ske med desinfekterade händer och sterila instrument. Höggradigt rent uppnås genom behandling i diskdesinfektor eller kombinerad spol- och diskdesinfektor. Instrument och utensilier plockas ur diskdesinfektor med höggradigt ren s.k. plockpeang. Ren teknik (ren rutin): Innebär att materiel skall vara höggradigt rent, instrumenten skall vara desinfekterade, omläggningsmateriel skall vara höggradigt rent och arbetssättet skall var sådant att renhetsgraden bibehålls (aseptisk teknik = bibehålla det rena rent). Rent: (= för ögat synligt rent) Renhetsgraden uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som används till oskadad hud som blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel som används av sjukgymnast m.fl. rengörs så.

10 10 8. Sårvård Vid val av metod för omläggning/rengöring av sår bör man ta hänsyn till vilken typ av sår det är och vilken typ av rengöring/omläggning som ordineras av behandlande läkare. Vid alla omläggningar av sår gäller basala hygienrutiner med handdesinfektion, handskar och skyddsklädsel. Steril rutin Operationssår Operationssår så länge det finns dränage d.v.s. såret vätskar och blöder Sår som står i förbindelse med led eller annan djupare vävnad Infektionskänslig vårdtagare Vid steril rutin används sterila instrument och sterila kompresser samt isoton natriumkloridlösning. Kontrollera alltid hållbarheten på förpackningar. Allt skall hanteras så att steriliteten bibehålls. Ren rutin Kroniska sår Trycksår Förorenade sår Vid ren rutin rengörs såret med rent färsktappat vatten som fylls i ett höggradigt rent kärl. Vattnet skall vara kroppstempererat och ska rinna 1-2 minuter ur kranen för att uppnå bra kvalitet. Det går också att duscha direkt på såret. Använd höggradigt rena instrument och utensilier som dukas upp på en rengjord och desinfekterad yta. Kompresser skall vara höggradigt rena. Aseptisk teknik (= bibehålla det rena rent). Tänk även på Att inte lägga om sår om det pågår bäddning/städning eller utdelning av mat. Gör alltid omläggning av sår inne hos vårdtagaren. Omhänderta instrument och omläggningsmateriel omedelbart efter avslutad behandling. Alternativ: Den rena rutinen kan utföras med fabrikssteriliserade engångsprodukter (omläggningsset) med höggradigt rena kompresser och kranvatten.

11 11 9. Urinkatetrar och uppsamlingssystem För den som av en eller annan orsak inte kan kontrollera blåstömningen finns det olika metoder att avlägsna urinen. Inläggning av urinkateter skall ordineras och dokumenteras i omvårdnadsjournal. Vare sig steril eller ren rutin används skall kateter hanteras med aseptiskt arbetsteknik (= bibehålla det rena rent). Steril rutin skall användas vid eller efter operation i urinvägar, när vårdtagare har nedsatt immunförsvar eller vid blåssköljning. Ren rutin används i övriga fall. (Skillnaden mellan de båda rutinerna är den definierade renhetsgraden hos de instrument och utensilier som används.) Vid all katetervård d.v.s. kateterisättning, urinprovtagning, byte av urinuppsamlingspåse blåssköljning, skötsel av supra-pubisk urinkateter och tappning skall alltid basala hygienrutiner utföras med handdesinfektion, handskar, skyddsklädsel. RIK (ren intermittent blåskatetrisering) innebär tappning, d.v.s. man för in kateter via urinröret varje gång man behöver tömma blåsan. KAD (kateter à demeure) är en permanent kateter via urinröret. Kvarliggande kateter medför alltid risk för vårdrelaterad urinvägsinfektion. Ställningstagande till om den skall vara kvar skall alltid göras kontinuerligt. Tvätta varje dag bort sekret och liknade från urinrörsmynningen och katetern. Blåssköljning Utförs enligt ordination Steril spolvätska skall alltid användas. Alltid basala hygienrutiner med handdesinfektion före och efter. Supra-pubisk urinkateter Vårdtagaren kan tvätta och duscha som vanligt. Tvätta runt kateter, där det samlas sekret eller liknande, använd ljummet vatten. Tvätta även kateter om det behövs. Lägg en kompress runt katetern och fäst den med häfta. Desinfektera händerna före och efter arbetet. Urinuppsamlingssystem Slutet system består av urinuppsamlingspåse med bottenventil. Påsen töms utan att anslutningen mellan påsen och slang bryts. Påsen byts en gång per vecka eller då dålig lukt uppträder. Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i urinblåsan. Halvöppet system har urinpåsar som inte är tömbara. Påsen töms när den är fylld.

12 Tvätthantering Ren tvätt Omhändertagande: Tvätten sorteras på ren bänk och läggs direkt in till vårdtagarens egna skåp. Den rena tvätten skall inte förvaras i tvättstugan. Ren tvätt från tvätteri sorteras upp till förråd/depåförråd eller till vårdtagares egen lägenhet. Smutstvätt Vid hantering av smutstvätt: Utför handdesinfektion och använd handskar och skyddsklädsel. Smittförande tvätt (= nedblodad eller varit utsatt för andra smittförande ämnen), förvaras i märkt plastpåse som tillsluts och tvättas separat vid grader. Smutstvätt eller smittförande tvätt skall aldrig läggas på golvet utan läggas direkt i plastpåse som tillsluts eller i tvättkorg med lock i vårdtagarens lägenhet/rum. Tvätten skall alltid tvättas direkt/förslutas väl, för att förhindra förökning av smittämnen. (Om tvätten skickas till tvätteri gäller att tvättsäcken direkt tillsluts.) Tvätt från flera vårdtagare kan blandas om det ej är smittförande tvätt. Tvätten skall tvättas i minst 60 grader. Tvätt som endast tål 40 grader eller mindre måste alltid tvättas separat. Allmänt Underkläder, handdukar, draglakan, sänglinne och skyddsrockar tvättas alltid i minst 60 grader, golvmoppar/trasor tvättas i 90 grader. Överblivet linne och handdukar som varit inne i vårdtagares lägenhet skall aldrig läggas tillbaka till förråd. De skall ej heller överflyttas till annan vårdtagare. Linne och handdukar kan i detta fall innehålla smittämnen och skall därför betraktas som smutstvätt.

13 Avfallshantering Huvuddelen av avfallet från vården medför inga särskilda smittorisker och kan jämföras med hushållsavfall = konventionellt avfall som: Blöjor Använda förband Tomma urinuppsamlingspåsar Använda infusionsaggregat Sprutor för engångsbruk utan kanyl Obs! Om de använts till vårdtagare med känd blodsmitta/cytostatika skall det betraktas som farligt avfall. Det konventionella avfallet läggs direkt i påse av plast och försluts. Lägg den förslutna påsen i behållare/säck för tillämpligt hushållsavfall Farligt avfall Hantering av farligt avfall enligt (SOSFS 1999:27). Smittförande Skärande och stickande Kasserade läkemedel Smittförande avfall: Nedblodat avfall från vårdtagare med känd smitta, eller från vårdtagare med samhällsfarlig sjukdom. Skärande och stickande avfall Sprutor för engångsbruk med fast kanyl Kanyler för engångsbruk Knivblad/rakblad Lancetter för blodprovstagning Suturnålar Skärande och stickande avfall skall alltid läggas i funktionssäkra behållare, fyll behållaren till högst 2/3. Behållaren tas om hand enligt anvisningar på respektive ort. Kasserade läkemedel: Tas om hand enligt de anvisningar som finns på respektive ort.

14 Livsmedelshygien Smittämnen som finns i livsmedel kan orsaka matförgiftning eller smittsam magsjuka. Vid matförgiftning orsakas symtomen av giftämnen. Giftämnet bildas av bakterier som tillförts livsmedlet där det växer till. Tillväxten sker vid grader. Risk för detta är om mat förvaras vid för hög temperatur eller inte hinner svalna tillräckligt fort. Bakterien staphylococcus aureus kan tillföras livsmedlet om du har sår på händerna. Hantera aldrig mat om du har sår på händerna. Desinfektera alltid händerna före livsmedels- eller mathantering. Förvara livsmedel i kyl + 4 grader eller fryst 18 grader. Låt aldrig maten ligga framme i rumstemperatur. Varm mat som sparas skall kylas ner snabbt. Blanda inte ny lagad mat med matrester. Vid tillagning skall maten upphettas till minst + 70 grader. Hantera inte mat om du är magsjuk eller har hosta eller ont i halsen. Håll arbetsbänk och redskap rena. Byt disktrasor dagligen. Tänk på att i disktrasor och handdukar trivs alla bakterier. Kylförvara inte smörgåsmat mer än högst 2-3 dygn (kontrollera datummärkning för hållbarhet). Städa köket dagligen med vanligt rengöringsmedel och vatten. Använd olika, märkta skärbrädor till grönsaker och köttprodukter. Skölj färsk frukt och grönsaker noga.

15 Sondmatning För att undvika smittspridning till sondmat och tillförselsystem är det viktigt med handdesinfektion före och efter sondmatning. Sterila produkter Färdigberedd kost i flaska eller burk. Ej öppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur. Öppnad flaska eller burk skall förvaras i kylskåp mellan matningar och användas inom 24 timmar. Ej steril produkt är flaska eller burk som är öppnad och stått i rumstemperatur i mer än 5 timmar. Den får ej användas. Sondnäring kan ges Kontinuerligt med aggregat. Intermittent med aggregat. Med sondspruta (när matning sker via knappstomi, då används en matningsslang kopplad till knappen). Skötsel Aggregatet är engångsartikel som kasseras efter användning. Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregatet minst en gång per dygn. Sondspruta diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj sprutan noggrant och låt den lufttorka isärtagen. Sondsprutan bytes vid behov. För läkemedel används engångsspruta som kasseras efter användning. Munvård: Munhygien utförs minst två gånger dagligen, använd mjuk tandborste. Det finns en ökad risk att slemhinnor blir skörare när maten inte tuggas på vanligt sätt. Kontinuerlig beröring av munnens slemhinnor ökar genomblödningen och stimulerar känseln. Sonder Nasogastrisk sond är en tunn slang som går in genom näsborren via svalget till magsäcken. Gastrostomi wizelfistel är en kateter som läggs genom huden till magsäcken vid ett kirurgiskt ingrepp. Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) är en tunnare kateter som förs in i samband med gastroskopi. Knappstomi liknar PEG men har ett lock som kan öppnas vid näringstillförsel. Till knappen kan anslutas en matningsslang. Skötsel av sond Nasogastrisk sond: Avsluta alltid måltiden med vatten så att det inte finns mat kvar i sonden. Tvätta och torka av sonden utanpå samt näsborren där sonden går in. Kateter/PEG samt knappstomi: Huden rengörs dagligen runt kateter eller knapp, torka torrt och byt förband.

16 Magsjukeutbrott Virus och bakterier kan orsaka magsjukeutbrott. Inkubationstider, smittsamhet och symptom varierar. Ofta är orsaken Calicivirus. Den kan vara mycket smittsam, börjar ofta akut med kräkningar och diarré och är smittsam 1-2 dygn efter att symptomen upphört. Smittämnet finns i avföring och i vissa fall i kräkning. Smittan överförs via händer, mat eller föremål till munnen. Calicivirus kan också smitta via droppsmitta. Basala hygienrutiner Det är ytterst viktigt att de basala hygirnrutinerna följs med handdesinfektion, handskar och skyddsklädsel samt allmän hygien och livsmedelshygien. Det är avgörande för att förhindra smittspridning mellan vårdtagare och mellan personal. Handdesinfektion gäller även vårdtagaren och besökare. Sjuka och smittade vårdtagare ska hållas avskilda från ej smittade. För att begränsa utbrott är det viktigt att den som är sjuk vistas i sin lägenhet/rum med stängd dörr. När det gäller Clostridium/Rotavirus/Calicivirus skall man förutom att följa de basala hygienrutinerna tvätta händerna noggrant med tvål och vatten innan handdesinfektion. Hjälp även vårdtagaren med den allmänna hygienen och handdesinfektion. Sjuka och smittade vårdtagare ska få sin mat serverad i lägenheten, disken ställs direkt in i diskmaskin utan mellanlandning på bänkar i kök. Handdiska inte. Daglig städning av vårdtagarens rum/lägenhet och toalett. Torka med ytdesinfektionsmedel, toalettstol, spolknopp, tvättställ, kranar, hjälpmedel, säng, sängbord och dörrhandtag. Punktdesinfektion: Spill torkas genast upp och ytan avtorkas med ytdesinfektionsmedel +40. Städutrustningen skall vara rumsbunden, moppar/trasor tvättas dagligen i 90 grader. Renbäddning och byte av handdukar dagligen. Tvätthantering: Lägg tvätt/avfall direkt i plastpåse och tillslut direkt. Tvätten skall tas om hand omgående och tvättas i grader. Personalens arbetskläder, även privata arbetskläder, skall bytas dagligen och tvättas i minst grader. Detta för att förhindra smittspridning. Glöm inte att informera besökare och andra som deltar i vården om rutiner för att förhindra smittspridningen.

17 Blodsmitta Vi vet aldrig om en vårdtagare bär på blodsmitta eller ej, därför skall vinylhandskar alltid användas när du har att hantera blod och andra kroppsvätskor som urin, avföring, kräkning och sekret. Vanligaste smittvägen är stick och skärskador. Betrakta alltid blod som smittrisk. Används goda rutiner så är risken för smitta mycket liten. Sociala kontakter med vårdtagare eller arbetsmoment där risk inte förekommer för kontakt med blod eller andra kroppsvätskor kräver inga särskilda skyddsåtgärder. I alla vårdsituationer gäller basala hygienrutiner. Handdesinfektion: utförs på föreskrivet sätt. Handskar: av vinyl används vid kontakt med blod och kroppsvätskor. Skyddsklädsel: används vid direkt kontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng. Punktdesinfektion: utförs vid spill som är misstänkt smittsamt genom att det torkas upp med torkpapper och ytan desinfekteras med ytdesinfektionsmedel +40. Avfallet läggs i plastpåse som försluts inne hos vårdtagaren. Tvätt: Nedblodad tvätt från person med känd blodsmitta samlas upp i plastpåse som tillsluts och skall alltid tvättas i 60-90grader utan dröjsmål. Avfallshantering: smittförande avfall samlas upp i plastpåse som tillsluts. Åtgärder vid tillbud Vid tillbud som innebär blodkontakt t.ex. stick- eller skärskada eller blod på skadad hud eller slemhinna. ( Obs! föroreningen är inte alltid synlig för blotta ögat.) Tvätta genast det skadade området med tvål och rikligt med vatten. Desinfektera med alkoholbaserat desinfektionsmedel. Skölj rikligt med vatten om du fått blod i munnen eller öga. Rapportera omedelbart till arbetsledare/omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Skriv tillbudsanmälan tillsammans med arbetsledare/skyddsombud. Kontakta enligt lokal anvisning på respektive ort företagshälsovård, infektionsklinik, primärvård för vidare åtgärder (vid känd blodsmitta skall kontakten ske omgående).

18 Influensa Influensa är en virussjukdom. Influensaepidemier drabbar vården regelbundet varje vintersäsong. Smittsamheten är hög och åtgärder för att bryta smittvägar måste därför sättas in omgående. Följ de basala hygienrutinerna med handdesinfektion, handskar och skyddsklädsel För att begränsa utbrottet är det viktigt att den som är sjuk vistas i sin lägenhet/rum med stängd dörr. Hjälp även vårdtagaren med den allmänna hygienen och handdesinfektion. Sjuka och smittade vårdtagare ska få sin mat serverad i lägenheten, disken ställs direkt in i diskmaskin utan mellanlandning på bänkar i kök. Handdiska inte. Städa dagligen vårdtagarens rum/lägenhet och toalett. Torka med ytdesinfektionsmedel, toalettstol, spolknopp, tvättställ, kranar, hjälpmedel, säng, sängbord och dörrhandtag. Punktdesinfektion: Spill torkas genast upp och ytan avtorkas med ytdesinfektionsmedel+40. Städutrustningen skall vara rumsbunden, moppar/trasor tvättas dagligen i 90 grader. Renbädda och byt handdukar dagligen. Tvätthantering: Lägg tvätt/avfall direkt i plastpåse och tillslut direkt, tvätten skall tas om hand omgående och tvättas i grader. Vårdpersonalen bör inte under pågående influensautbrott vistas mer än på den avdelningen/våningen. Personalens arbetskläder, även privata arbetskläder, skall bytas dagligen och tvättas i minst 60 grader, för att hindra smittspridningen. Noggrann handdesinfektion gäller all vårdpersonal, vårdtagare och besökare, detta för att förhindra smittspridning. Informera all personal, alla som deltar i vården och besökare om rutiner som gäller.

19 Resistenta bakterier MRSA är en förkortning av meticillin resistent staphylococcus aureus. Bakterierna är motståndskraftiga mot antibiotika som ofta används för att behandla staphylococcinfektioner. Vårdpersonal med sår eller eksem på händer och underarmar skall ej ha vårdtagarnära kontakt. Så få personer som möjligt ska vårda vårdtagaren. Vårdpersonalen skall inte bära klockor, armband, ringar eller långärmade plagg då det hindrar handdesinfektion och desinfektion av underarmar. Handdesinfektion skall utföras enligt gällande föreskrifter. Vid behandlingar, t.ex. såromläggningar, skall förband förvaras hos vårdtagaren. När sår är läkta kasseras alla förband som varit hos vårdtagaren. Provtagning, vård och omhändertagande utförs alltid i den egna lägenheten. Där skall även finnas tillgång till egen toalett. Basala hygienrutiner, skall konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer. Handdesinfektion före rent och efter orent arbete, desinfektera även underarmarna och händerna, även om du använt handskar. Handskar används vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Skyddsrock/plastförkläde är vårdtagarbunden skyddsklädsel och används vid direkt kontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt spill/stänk, därefter desinfektera ytan med ytdesinfektionsmedel +40. Rengöring/desinfektion Desinfektera (smittrena) flergångsmateriel till exempel rondskålar, pincetter, saxar i diskdesinfektor. Om detta inte finns använd kemisk desinfektion, Lysetol 5 %. Städning Städa med rengöringsmedel och vatten. Torka av ytor i vårdtagarens närhet samt toalettstol, spolknopp, tvättställ, kranar, hjälpmedel, säng, sängbord och dörrhandtag, med ytdesinfektionsmedel (slutstädning med Vircon 1 % t.ex. vid avflyttning). Tvätt Byt sängkläder ofta, speciellt hos den som har sår och eksem. Tvätten läggs i plastpåse och tillsluts direkt. Tvätta vårdtagarens kläder separat och omedelbart. Avfall Släng engångsmateriel i plastpåse som försluts i rummet. Påsen hanteras som vanligt avfall. Måltider Vårdtagaren kan äta tillsammans med andra under förutsättning att sår är väl täckta och en noggrann handdesinfektion utförts på vårdtagaren. Hjälpmedel skall alltid rengöras och desinfekteras, som rullstolar m.m. Släng tygdynor som inte kan tvättas i 60 grader. Anhöriga/besökare behöver inte vidta några speciella åtgärder. Om anhörig är delaktig i den direkta vården skall basala hygienrutiner tillämpas.

20 Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är varje infektionstillstånd som drabbar vårdtagare till följd av vård, undersökning eller behandling, oavsett om det sjukdomsorsakade ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från vårdtagaren själv samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vårdtillfället. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personalen ådragit sig till följd av arbetet. Vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är indirekt kontaktsmitta via personalens händer och kläder, en onödig smittväg som kan undvikas genom kunskap och basala hygienrutiner som all personal skall tillämpa Magsjukeutbrott Magsjukeutbrott orsakas av virus eller bakterier. Smittsamhet och symptom varierar beroende på vilket smittämne det är som orsakar utbrottet. Vid magsjukeutbrott är det viktigt med god hygien, livsmedels-/mathygien och basala hygienrutiner för att förhindra smittspridningen. Calicivirus Calicivirus är vanligaste orsaken till magsjukeutbrott inom vård, skola, omsorg. Virus kan smitta från person till person, men även från smittat livsmedel t.ex. sallader, tårtor, skurna produkter. Årliga magsjukeutbrott inträffar under vinterhalvåret, kallas ibland för vinterkräksjuka. Såväl vårdtagare, personal som besökare kan drabbas. Den kan vara mycket smittsam. Inkubationstiden är timmar. Oftast börjar den akut med kräkningar och diarré. Kräkningar och diarré innehåller stora mängder virus därför är smittsamheten mycket stor. Rotavirus Rotavirusinfektioner förekommer oftast under vintersäsongen. Inkubationstid är 1-3 dagar. Symtom är kräkningar följt av vattentunn diarré. Viruset drabbar främst småbarn men även vuxna. Viruset har hög smittsamhet. Clostridium difficile Clostridium difficile är en sporbildande bakterie, den kan överleva länge och den kan finnas som en del i den normala tarmfloran utan att orsaka symptom. Om tarmens normalflora skadas av antibiotika, kan sporerna växa till och bilda ett gift som kan utlösa vattniga illaluktande diarréer med krampartade buksmärtor. Infektionen är smittsam. Bakteriesporerna är motståndskraftiga mot intorkning, värme och ljus och flertal desinfektionsmedel. Därför behövs skärpt handhygien med desinfektion, handskar, skyddskläder samt mekanisk rengöring av utensilier. Salmonella Salmonella är en bakterie som kan tillväxa i flertalet livsmedel. Inkubationstiden är ½ dygn till en vecka. Salmonella finns i mer än 2000 serotyper (20-tal relativt vanliga i Sverige). Smittspridningen kan ske från infekterad person, förorenade livsmedel eller avloppsförorenat vatten. Alla salmonellainfektioner är anmälningspliktiga och anmäls enligt smittskyddslagen.