Sida Inledning Allmänna hygienråd Hygienråd vårdpersonal Smittvägar.. 5. Basala hygienrutiner. 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sida Inledning... 2. Allmänna hygienråd... 3. Hygienråd vårdpersonal... 4. Smittvägar.. 5. Basala hygienrutiner. 6"

Transkript

1 1

2 2 Sida Inledning Allmänna hygienråd Hygienråd vårdpersonal... 4 Smittvägar.. 5 Basala hygienrutiner. 6 Desinfektion och desinfektionsmedel Medicintekniska produkter (MTP)... 7 Sterilt, höggradigt rent, rent Sårvård Urinkatetrar och uppsamlingssystem Tvätthantering Avfallshantering Farligt avfall Livsmedelshygien Sondmatning Magsjukeutbrott. 15 Blodsmitta Influensa.. 17 Resistenta bakterier Vårdrelaterade infektioner Magsjukeutbrott Urinvägsinfektioner Blodsmitta Influensa Lunginflammation Resistenta bakterier

3 3 1. Inledning De regionala riktlinjerna för vårdhygien har som syfte att all vårdpersonal som arbetar inom den kommunala hälso- och sjukvården i Norrbottens län får ökade kunskaper i vårdhygien och basala vårdrutiner med mål att smittspridning förhindras mellan vårdtagare samt hindrar smittspridning mellan vårdtagare och personal. Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från friska smittbärare. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller friska smittbärare. Arbetsledare/enhetschef är ansvarig för att all vårdpersonal har kunskap om vårdhygien och basala (grundläggande) hygienrutiner för att undvika smittspridning. All vårdpersonal har att i arbetet följa de anvisningar kring vårdhygien och basala hygienrutiner som föreskrivs. Syftet med kunskapsdokumentet är Att bidraga till god vårdhygienisk kvalitet upprätthålls inom den kommunala hälso- och sjukvården i Norrbottens län. Att hygienansvarig sjuksköterska, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och hygienombud kan använda dokumentet i samband med information, handledning och utbildning av vårdpersonal. Då bör även ha inhämtats det referensmateriel som upptas i bilaga till regionala riktlinjerna samt handbok för hälso- och sjukvårdsarbete. Handboken ger utmärkt hjälp och beskriver arbetsmetoder. Att dokumentet kan tjäna som underlag för utarbetande av lokalt anpassade rutiner för den egna verksamheten. Att kunskapsdokumentet med rutiner och råd är upplagt så att de kan användas sida för sida enligt registret. Dokumentet sammanställt 2004 i maj av hygienansvarig sjuksköterska Estrid Olofsson. Giltighet Riktlinjerna med kunskapsdokumentet tas i bruk i Norrbottens län år 2004.

4 4 2. Allmänna hygienråd Basala hygienrutiner är lika viktiga överallt där vård bedrivs, i det egna hemmet eller i särskilt boende. Det är viktigt att det finns hygienutrustning i kök, toaletter, sköljrum. Det som behövs är hygienprodukter som flytande tvål, papper, 70 vol. % alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, hudlotion, alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel samt rena skyddskläder och plastförkläden. Viktigt att det inte sker en sammanblandning av rent och orent i skåp. Ytterst viktigt att all vårdpersonal vet var utrustning finns och att det förvaras på ett bra och överskådligt sätt. De basala hygienrutinerna skall finnas i skriftlig form så att vårdpersonalen kan ta del av informationen. Hygienombud bör finnas på varje enhet och skall informera om basala (grundläggande) hygienrutiner i samverkan med hygienansvarig sjuksköterska. Handdesinfektion skall alltid finnas i nära anslutning till där arbetet utförs. En rutin är att bära med sig alkoholbaserad handdesinfektion som finns i små förpackningar, plastflaskor om ca 120 ml, under arbetspassen. Handhygien: Det är vår viktigaste smittförebyggande åtgärd och handdesinfektion skall alltid göras före rent och efter orent arbete. Det innebär att alltid, innan vårdarbete eller arbete med mathantering påbörjas och efter det har avslutats, skall handdesinfektion göras. Du kan i tysthet utan spår överföra en allvarlig infektion via dina händer. Handskar: De finns i plast och vinyl och skall användas vid kontakt med blod, urin, avföring, och kroppsvätskor (undvik handskar av naturgummi, latex, eftersom latex kan utlösa allergiska reaktioner). Plasthandskar används vid korta arbetsmoment, t.ex. när man tömmer/byter kateterpåse eller tar av förband. Vinylhandskar används alltid vid kontakt med kroppsvätskor, urin, avföring, blod, såromläggning, provtagning. Tänk på att inte överföra smitta på rena ytor efter att handskarna blivit förorenade. Arbetsgivaren skall alltid tillse att det finns tillgång till (AFS 1990:18) och instruktion om (AFS 1991:2) 70 vol. % alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Handskar i plast och vinyl Plastförkläde/skyddsrock som alltid skall vara vårdtagarbunden Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel/ytdesinfektionsmedel + 40 Att det finns tillgång till flytande tvål för handhygien och torkpapper för händer samt hudlotion Tvätt och avfall: Förslut alltid tvätt- och avfallspåsar i rummet där vårdtagaren finns. Städning och spill: Vid städning torkas golven av med rengöringsmedel. OBS! HA SOM RUTIN, alltid med rumsbunden mopp eller trasa. Mopp och trasa tvättas alltid i 90 grader. Vid spill/stänk av kroppsvätskor, som t.ex. kräkning, avföring, urin, torka av ytan med torkpapper, desinfektera sedan ytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel/ytdesinfektionsmedel + 40 innehåller även rengöringsmedel.

5 5 3. Hygienråd vårdpersonal Personlig hygien: Var alltid noggrann med din personliga hygien. Arbetskläderna: Om de utgörs av privata kläder, (använd kortärmade kläder i vårdarbetet) skall de tvättas i 60 grader. Byt arbetskläder minst två gånger per vecka, eller då de blivit våta eller förorenade. Svett, rök, lukt, parfym kan vara svåra att tolerera av vårdtagaren. Handdesinfektion Händerna desinfekteras med 70 vol. % alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före rent och efter smutsigt arbete, låt händerna självtorka. Händerna tvättas med tvål och vatten när de är synligt smutsiga och vid behov. Obs! Händerna skall vara torra innan handdesinfektion. Handskar Handskar används vid kontakt med kroppsvätskor och åtgärder som innebär risk för blodsmitta. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, inte ens om du har handskar på händerna. Ta av och kasta handskarna efter avslutat arbetsmoment och desinfektera händerna. Tänk på att den behandskade handen sprider smitta lika lätt och på samma sätt som handen utan handske. Skyddsklädsel: plastförkläde/skyddsrock De används vid direkt kontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng, vid hjälp med nedre toalett, byte av blöjor, direkt kontakt med blod, hantering av smutsiga kläder, bäddning. Skyddsklädsel används för att skydda dina arbetskläder mot förorening och därigenom minska smittspridning. Skyddsklädsel byts om den är förorenad eller blivit våt. Skyddsrock skall vara vårdtagarbunden och byts minst två gånger per vecka. Plastförklädet kastas direkt efter det använts. Infekterade sår, personal Om du har ett infekterat sår/nagelbandsinfektion/böld på dina händer så är det en smittorisk. Viktigt är att inte arbeta med infektionskänsliga vårdtagare eller mathantering. Det gäller även när du har tarminfektion (magsjuka) kräkningar/diarré. Infektionsrisker Hår: Långt hår ska fästas upp då du arbetar i vården eller med mathantering. Detta på grund av att det kan vara en risk för indirekt kontaktsmitta. Smycken: Bakterier kan samlas under ringar, klocka, armband samt att de kan skada vårdtagaren i samband med vårdarbetet. Rapportera alltid till din arbetsledare om du har en pågående infektion, infekterat sår eller tecken på tarminfektion. Arbetsledaren skall tillse att personal med smittsamma infektioner inte arbetar i det direkta vårdarbetet eller med mathantering.

6 6 4. Smittvägar Smittvägar måste brytas i tid för att förhindra smittspridning. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Den förebyggs genom goda rutiner för handdesinfektion, arbetskläder/skyddsklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Smitta/smittämnen kan nå mottagaren på olika sätt Direkt: Direkt från smittkällan, som vid magsjuka, influensa eller från sår på handen, bakterier förs över till vårdtagarens sår vid omläggning. Indirekt: Smitta mellan personer via händer, kläder eller föremål som är förorenade med smittämnen från sår, urin, avföring och blod. Droppsmitta: Hosta, nysningar, kräkningar ger stora tunga droppar som snabbt faller ner och sprids inom en armlängds avstånd eller mer. Dropparna kan nå ögon/nässlemhinna direkt eller indirekt via händerna. Luftburen smitta: Från huden (vid stora sår och hudinfektioner) bakteriebärande hudpartiklar sprids till luften i rummet och faller ned på ytor. Därifrån kan den fortsatta smittspridningen ske via kontakt, det kan också spridas till luften och inhaleras, t.ex. vid influensa. Tarmsmitta: (Fekal-oral smitta). Smittämnen som utsöndras med tarminnehållet, når munnen, med direkt eller indirekt kontakt eller via vatten och livsmedel som calicivirus, clostridium difficile, salmonella. Blodsmitta: Med blodburen smitta avses sjukdomar som kan spridas via blodkontakt, eller kroppsvätskor med blodinblandning, (observera att föroreningen inte alltid är synlig för blotta ögat), t.ex. vid stick och skärskada hos vårdpersonal, blodstänk på skadad hud, slemhinnor eller ögon. När det gäller blodburen smitta är hepatit B och hepatit C de vanligaste.. Smittämnen Benämning för bakterie, svamp, virus, viroid, prion, eller flercellig parasit som kan infektera en annan organism, föröka sig i den och orsaka en infektionssjukdom som kan sprida sig till andra personer. Smittämnen kan utsöndras med tarminnehåll (bakterier/virus) och från munnen med direkt eller indirekt kontakt. Smittdos Den mängd som avges från smittkällan, t.ex. en person med akut infektionssjukdom. Infektionsdos Den mängd som behövs för att en infektion ska uppstå. Dosens mängd beror på smittämnets art och personens mottaglighet. Smittkälla Kan vara sjuk eller frisk person som är bärare av sjukdomsframkallande organismer. Andra smittkällor kan vara ventilation, föremål, ytor och livsmedel.

7 7 5. Basala hygienrutiner För att inte sprida mikroorganismer mellan olika vårdtagare och till vårdpersonal, krävs att basala hygienrutiner tillämpas av all vårpersonal och i alla vårdsituationer. Basala hygienrutiner består av tre huvudkomponenter: Handdesinfektion på föreskrivet sätt. Handskar används vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Skyddsklädsel används vid direkt kroppskontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng. Handhygien d.v.s. handdesinfektion före rent och efter smutsigt arbete. Händerna tvättas om de är synligt smutsiga eller vid behov. Därefter handdesinfektion på torra händer. Handskar används vid kontakt bl.a. med kroppsvätskor. Handskarna får inte användas längre tid än nödvändigt. Använd handsprit före rent och efter smutsigt arbete, även om du använt handskar. Tag rikligt med handdesinfektionsmedel = 2-3ml. Gnid in, glöm ej fingertoppar, tumgreppen och vid behov underarmar. Låt lufttorka. När alkoholen dunstat av har full effekt uppnåtts. När du tvättar dina händer med tvål och vatten skall du tvätta dem på samma sätt som när du gnider in handdesinfektion, det är viktigt att händerna är torra innan du desinfekterar dina händer för att full desinfekterande effekt skall uppnås. Skyddsklädsel är plastförkläde/skyddsrock. De används för att skydda arbetskläderna och för att inte mikroorganismer skall överföras på arbetskläderna, de skyddar därmed vårdtagare mot smitta. Skyddsklädsel skall vara vårdtagarbunden, rocken byts minst två gånger per vecka, plastförklädet slängs direkt. När du har skyddsklädsel på dig, undvik onödigt spring utanför det rum du befinner dig i för att undvika smittspridning. Förutsättningar för god handhygien är Att inte bära ringar, armband, armbandsklocka, då de samlar bakterier och svamp. Smycken, långa hängande samt smycken såsom ringar, armband skall alltid tas av före vårdarbete och hantering av mat. Håll naglar kortklippta, långa naglar gör lätt hål i handskar och färgat nagellack döljer smuts. Använd hudlotion för att förebygga torra och nariga händer.

8 8 6. Desinfektion och desinfektionsmedel Desinfektion reducerar mikroorganismer till nivå som inte innebär risk för smitta eller överföring av smitta till annan person. Föremål som desinfekteras av värme i kombinerad spol- och diskdesinfektor blir höggradigt rena. Instrument som exempel saxar och peanger skall vara öppna så att vatten kommer åt alla lås och refflor. Föremålen skall sedan tas upp med höggradigt rena instrument eller desinfekterade händer. Spol- och diskdesinfektor skall kontrolleras årligen enligt avtal. Om desinfektionsutrustning saknas eller om produkten inte tål värme utförs så kallad kemisk desinfektion med Lysetol 5 %. (Rådfråga hygienansvarig sjuksköterska.) Punktdesinfektion efter spill eller stänk Spillet torkas först upp med torkpapper, läggs genast i plastpåse som försluts direkt. Torka därefter med alkoholbaserad ytdesinfektion +40 som även har en rengörande effekt. Att desinfektera ytor med alkoholbaserad ytdesinfektion är nödvändigt vid utflöde av kroppsvätskor, t.ex. blod, kräkning. I övriga fall används vanligt rengöringsmedel som är ett bra sätt att minska antalet smittämnen. Kokning är en gammal beprövad desinfektionsmetod. Efter noggrann manuell rengöring med rengöringsmedel och vatten kokas utrustningen i rikligt med vatten och under lock ca 1 minut. I det egna hemmet kan föremål som flergångsskålar, flaskor och rondskålar bli rena i diskmaskin vid lägst 60 grader. Handhygien innebär att händerna desinfekteras med 70 vol. % alkoholbaserat desinfektionsmedel. Händerna skall vara torra innan desinfektion. Händerna tvättas först om de är synligt smutsiga. 6.1 Medicintekniska produkter (MTP) MTP är olika tekniska hjälpmedel som är nödvändiga för exempel vård och rehabilitering. Avtorkas med rengöringsmedel/ytdesinfektion Använd skyddsklädsel vid rengöring och desinfektion av MTP. Ur vårdhygienisk synpunkt är det viktigt att duschvagnar, duschstolar, rullstolar, rollatorer och övriga tekniska produkter rengörs och desinfekteras regelbundet för att hindra bakterietillväxt och smittspridning.

9 9 7. Sterilt, höggradigt rent, rent Med sterilt avses att produkter ska vara fria från levande mikroorganismer d.v.s. med mindre än en mikroorganism på 1 miljon produkter. Produkter med den här renhetsgraden har genomgått någon typ av steriliseringsprocess t.ex. autoklavering. Exempel är kanyler eller kirurgiska instrument. Multiförpackade produkter som har genomgått steriliseringsprocess, t.ex. fabrikstillverkade kompresser. Efter det att förpackningen har öppnats och man börjat använda materielen, är det att betrakta som höggradigt rent, ej sterilt. För att renhetsgraden skall bibehållas skall produkten tas ur förpackningen med höggradigt rent instrument. Sterila produkter som t.ex. kompresser, omläggningsset, skall alltid förvaras i sin egen förpackning, hållbar i fem år, se utgångsdatum. Om produkten tas ut ur levererad förpackning förkortas hållbarhetstiden till 1 år. Vid förvaring av sterila produkter (förpackningarna) skall de förvaras i torrt, dammfritt, stängt skåp och ej blandas med andra produkter. Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter skall ske på ett sådant sätt att renhetsgraden bevaras från tillverkning till användning. Kontrollera hållbarhet för öppnad förpackning. Steril teknik (steril rutin): Innebär förutom sterila instrument, vätskor och förband att allt skall användas och hanteras så att steriliteten bibehålls. (Sterilt materiel får endast beröras med sterila handskar eller steril pincett, tång, duk.) All hantering av sterila och höggradigt rena produkter skall ske med desinfekterade händer och sterila instrument. Höggradigt rent uppnås genom behandling i diskdesinfektor eller kombinerad spol- och diskdesinfektor. Instrument och utensilier plockas ur diskdesinfektor med höggradigt ren s.k. plockpeang. Ren teknik (ren rutin): Innebär att materiel skall vara höggradigt rent, instrumenten skall vara desinfekterade, omläggningsmateriel skall vara höggradigt rent och arbetssättet skall var sådant att renhetsgraden bibehålls (aseptisk teknik = bibehålla det rena rent). Rent: (= för ögat synligt rent) Renhetsgraden uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som används till oskadad hud som blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel som används av sjukgymnast m.fl. rengörs så.

10 10 8. Sårvård Vid val av metod för omläggning/rengöring av sår bör man ta hänsyn till vilken typ av sår det är och vilken typ av rengöring/omläggning som ordineras av behandlande läkare. Vid alla omläggningar av sår gäller basala hygienrutiner med handdesinfektion, handskar och skyddsklädsel. Steril rutin Operationssår Operationssår så länge det finns dränage d.v.s. såret vätskar och blöder Sår som står i förbindelse med led eller annan djupare vävnad Infektionskänslig vårdtagare Vid steril rutin används sterila instrument och sterila kompresser samt isoton natriumkloridlösning. Kontrollera alltid hållbarheten på förpackningar. Allt skall hanteras så att steriliteten bibehålls. Ren rutin Kroniska sår Trycksår Förorenade sår Vid ren rutin rengörs såret med rent färsktappat vatten som fylls i ett höggradigt rent kärl. Vattnet skall vara kroppstempererat och ska rinna 1-2 minuter ur kranen för att uppnå bra kvalitet. Det går också att duscha direkt på såret. Använd höggradigt rena instrument och utensilier som dukas upp på en rengjord och desinfekterad yta. Kompresser skall vara höggradigt rena. Aseptisk teknik (= bibehålla det rena rent). Tänk även på Att inte lägga om sår om det pågår bäddning/städning eller utdelning av mat. Gör alltid omläggning av sår inne hos vårdtagaren. Omhänderta instrument och omläggningsmateriel omedelbart efter avslutad behandling. Alternativ: Den rena rutinen kan utföras med fabrikssteriliserade engångsprodukter (omläggningsset) med höggradigt rena kompresser och kranvatten.

11 11 9. Urinkatetrar och uppsamlingssystem För den som av en eller annan orsak inte kan kontrollera blåstömningen finns det olika metoder att avlägsna urinen. Inläggning av urinkateter skall ordineras och dokumenteras i omvårdnadsjournal. Vare sig steril eller ren rutin används skall kateter hanteras med aseptiskt arbetsteknik (= bibehålla det rena rent). Steril rutin skall användas vid eller efter operation i urinvägar, när vårdtagare har nedsatt immunförsvar eller vid blåssköljning. Ren rutin används i övriga fall. (Skillnaden mellan de båda rutinerna är den definierade renhetsgraden hos de instrument och utensilier som används.) Vid all katetervård d.v.s. kateterisättning, urinprovtagning, byte av urinuppsamlingspåse blåssköljning, skötsel av supra-pubisk urinkateter och tappning skall alltid basala hygienrutiner utföras med handdesinfektion, handskar, skyddsklädsel. RIK (ren intermittent blåskatetrisering) innebär tappning, d.v.s. man för in kateter via urinröret varje gång man behöver tömma blåsan. KAD (kateter à demeure) är en permanent kateter via urinröret. Kvarliggande kateter medför alltid risk för vårdrelaterad urinvägsinfektion. Ställningstagande till om den skall vara kvar skall alltid göras kontinuerligt. Tvätta varje dag bort sekret och liknade från urinrörsmynningen och katetern. Blåssköljning Utförs enligt ordination Steril spolvätska skall alltid användas. Alltid basala hygienrutiner med handdesinfektion före och efter. Supra-pubisk urinkateter Vårdtagaren kan tvätta och duscha som vanligt. Tvätta runt kateter, där det samlas sekret eller liknande, använd ljummet vatten. Tvätta även kateter om det behövs. Lägg en kompress runt katetern och fäst den med häfta. Desinfektera händerna före och efter arbetet. Urinuppsamlingssystem Slutet system består av urinuppsamlingspåse med bottenventil. Påsen töms utan att anslutningen mellan påsen och slang bryts. Påsen byts en gång per vecka eller då dålig lukt uppträder. Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i urinblåsan. Halvöppet system har urinpåsar som inte är tömbara. Påsen töms när den är fylld.

12 Tvätthantering Ren tvätt Omhändertagande: Tvätten sorteras på ren bänk och läggs direkt in till vårdtagarens egna skåp. Den rena tvätten skall inte förvaras i tvättstugan. Ren tvätt från tvätteri sorteras upp till förråd/depåförråd eller till vårdtagares egen lägenhet. Smutstvätt Vid hantering av smutstvätt: Utför handdesinfektion och använd handskar och skyddsklädsel. Smittförande tvätt (= nedblodad eller varit utsatt för andra smittförande ämnen), förvaras i märkt plastpåse som tillsluts och tvättas separat vid grader. Smutstvätt eller smittförande tvätt skall aldrig läggas på golvet utan läggas direkt i plastpåse som tillsluts eller i tvättkorg med lock i vårdtagarens lägenhet/rum. Tvätten skall alltid tvättas direkt/förslutas väl, för att förhindra förökning av smittämnen. (Om tvätten skickas till tvätteri gäller att tvättsäcken direkt tillsluts.) Tvätt från flera vårdtagare kan blandas om det ej är smittförande tvätt. Tvätten skall tvättas i minst 60 grader. Tvätt som endast tål 40 grader eller mindre måste alltid tvättas separat. Allmänt Underkläder, handdukar, draglakan, sänglinne och skyddsrockar tvättas alltid i minst 60 grader, golvmoppar/trasor tvättas i 90 grader. Överblivet linne och handdukar som varit inne i vårdtagares lägenhet skall aldrig läggas tillbaka till förråd. De skall ej heller överflyttas till annan vårdtagare. Linne och handdukar kan i detta fall innehålla smittämnen och skall därför betraktas som smutstvätt.

13 Avfallshantering Huvuddelen av avfallet från vården medför inga särskilda smittorisker och kan jämföras med hushållsavfall = konventionellt avfall som: Blöjor Använda förband Tomma urinuppsamlingspåsar Använda infusionsaggregat Sprutor för engångsbruk utan kanyl Obs! Om de använts till vårdtagare med känd blodsmitta/cytostatika skall det betraktas som farligt avfall. Det konventionella avfallet läggs direkt i påse av plast och försluts. Lägg den förslutna påsen i behållare/säck för tillämpligt hushållsavfall Farligt avfall Hantering av farligt avfall enligt (SOSFS 1999:27). Smittförande Skärande och stickande Kasserade läkemedel Smittförande avfall: Nedblodat avfall från vårdtagare med känd smitta, eller från vårdtagare med samhällsfarlig sjukdom. Skärande och stickande avfall Sprutor för engångsbruk med fast kanyl Kanyler för engångsbruk Knivblad/rakblad Lancetter för blodprovstagning Suturnålar Skärande och stickande avfall skall alltid läggas i funktionssäkra behållare, fyll behållaren till högst 2/3. Behållaren tas om hand enligt anvisningar på respektive ort. Kasserade läkemedel: Tas om hand enligt de anvisningar som finns på respektive ort.

14 Livsmedelshygien Smittämnen som finns i livsmedel kan orsaka matförgiftning eller smittsam magsjuka. Vid matförgiftning orsakas symtomen av giftämnen. Giftämnet bildas av bakterier som tillförts livsmedlet där det växer till. Tillväxten sker vid grader. Risk för detta är om mat förvaras vid för hög temperatur eller inte hinner svalna tillräckligt fort. Bakterien staphylococcus aureus kan tillföras livsmedlet om du har sår på händerna. Hantera aldrig mat om du har sår på händerna. Desinfektera alltid händerna före livsmedels- eller mathantering. Förvara livsmedel i kyl + 4 grader eller fryst 18 grader. Låt aldrig maten ligga framme i rumstemperatur. Varm mat som sparas skall kylas ner snabbt. Blanda inte ny lagad mat med matrester. Vid tillagning skall maten upphettas till minst + 70 grader. Hantera inte mat om du är magsjuk eller har hosta eller ont i halsen. Håll arbetsbänk och redskap rena. Byt disktrasor dagligen. Tänk på att i disktrasor och handdukar trivs alla bakterier. Kylförvara inte smörgåsmat mer än högst 2-3 dygn (kontrollera datummärkning för hållbarhet). Städa köket dagligen med vanligt rengöringsmedel och vatten. Använd olika, märkta skärbrädor till grönsaker och köttprodukter. Skölj färsk frukt och grönsaker noga.

15 Sondmatning För att undvika smittspridning till sondmat och tillförselsystem är det viktigt med handdesinfektion före och efter sondmatning. Sterila produkter Färdigberedd kost i flaska eller burk. Ej öppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur. Öppnad flaska eller burk skall förvaras i kylskåp mellan matningar och användas inom 24 timmar. Ej steril produkt är flaska eller burk som är öppnad och stått i rumstemperatur i mer än 5 timmar. Den får ej användas. Sondnäring kan ges Kontinuerligt med aggregat. Intermittent med aggregat. Med sondspruta (när matning sker via knappstomi, då används en matningsslang kopplad till knappen). Skötsel Aggregatet är engångsartikel som kasseras efter användning. Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregatet minst en gång per dygn. Sondspruta diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj sprutan noggrant och låt den lufttorka isärtagen. Sondsprutan bytes vid behov. För läkemedel används engångsspruta som kasseras efter användning. Munvård: Munhygien utförs minst två gånger dagligen, använd mjuk tandborste. Det finns en ökad risk att slemhinnor blir skörare när maten inte tuggas på vanligt sätt. Kontinuerlig beröring av munnens slemhinnor ökar genomblödningen och stimulerar känseln. Sonder Nasogastrisk sond är en tunn slang som går in genom näsborren via svalget till magsäcken. Gastrostomi wizelfistel är en kateter som läggs genom huden till magsäcken vid ett kirurgiskt ingrepp. Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) är en tunnare kateter som förs in i samband med gastroskopi. Knappstomi liknar PEG men har ett lock som kan öppnas vid näringstillförsel. Till knappen kan anslutas en matningsslang. Skötsel av sond Nasogastrisk sond: Avsluta alltid måltiden med vatten så att det inte finns mat kvar i sonden. Tvätta och torka av sonden utanpå samt näsborren där sonden går in. Kateter/PEG samt knappstomi: Huden rengörs dagligen runt kateter eller knapp, torka torrt och byt förband.

16 Magsjukeutbrott Virus och bakterier kan orsaka magsjukeutbrott. Inkubationstider, smittsamhet och symptom varierar. Ofta är orsaken Calicivirus. Den kan vara mycket smittsam, börjar ofta akut med kräkningar och diarré och är smittsam 1-2 dygn efter att symptomen upphört. Smittämnet finns i avföring och i vissa fall i kräkning. Smittan överförs via händer, mat eller föremål till munnen. Calicivirus kan också smitta via droppsmitta. Basala hygienrutiner Det är ytterst viktigt att de basala hygirnrutinerna följs med handdesinfektion, handskar och skyddsklädsel samt allmän hygien och livsmedelshygien. Det är avgörande för att förhindra smittspridning mellan vårdtagare och mellan personal. Handdesinfektion gäller även vårdtagaren och besökare. Sjuka och smittade vårdtagare ska hållas avskilda från ej smittade. För att begränsa utbrott är det viktigt att den som är sjuk vistas i sin lägenhet/rum med stängd dörr. När det gäller Clostridium/Rotavirus/Calicivirus skall man förutom att följa de basala hygienrutinerna tvätta händerna noggrant med tvål och vatten innan handdesinfektion. Hjälp även vårdtagaren med den allmänna hygienen och handdesinfektion. Sjuka och smittade vårdtagare ska få sin mat serverad i lägenheten, disken ställs direkt in i diskmaskin utan mellanlandning på bänkar i kök. Handdiska inte. Daglig städning av vårdtagarens rum/lägenhet och toalett. Torka med ytdesinfektionsmedel, toalettstol, spolknopp, tvättställ, kranar, hjälpmedel, säng, sängbord och dörrhandtag. Punktdesinfektion: Spill torkas genast upp och ytan avtorkas med ytdesinfektionsmedel +40. Städutrustningen skall vara rumsbunden, moppar/trasor tvättas dagligen i 90 grader. Renbäddning och byte av handdukar dagligen. Tvätthantering: Lägg tvätt/avfall direkt i plastpåse och tillslut direkt. Tvätten skall tas om hand omgående och tvättas i grader. Personalens arbetskläder, även privata arbetskläder, skall bytas dagligen och tvättas i minst grader. Detta för att förhindra smittspridning. Glöm inte att informera besökare och andra som deltar i vården om rutiner för att förhindra smittspridningen.

17 Blodsmitta Vi vet aldrig om en vårdtagare bär på blodsmitta eller ej, därför skall vinylhandskar alltid användas när du har att hantera blod och andra kroppsvätskor som urin, avföring, kräkning och sekret. Vanligaste smittvägen är stick och skärskador. Betrakta alltid blod som smittrisk. Används goda rutiner så är risken för smitta mycket liten. Sociala kontakter med vårdtagare eller arbetsmoment där risk inte förekommer för kontakt med blod eller andra kroppsvätskor kräver inga särskilda skyddsåtgärder. I alla vårdsituationer gäller basala hygienrutiner. Handdesinfektion: utförs på föreskrivet sätt. Handskar: av vinyl används vid kontakt med blod och kroppsvätskor. Skyddsklädsel: används vid direkt kontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng. Punktdesinfektion: utförs vid spill som är misstänkt smittsamt genom att det torkas upp med torkpapper och ytan desinfekteras med ytdesinfektionsmedel +40. Avfallet läggs i plastpåse som försluts inne hos vårdtagaren. Tvätt: Nedblodad tvätt från person med känd blodsmitta samlas upp i plastpåse som tillsluts och skall alltid tvättas i 60-90grader utan dröjsmål. Avfallshantering: smittförande avfall samlas upp i plastpåse som tillsluts. Åtgärder vid tillbud Vid tillbud som innebär blodkontakt t.ex. stick- eller skärskada eller blod på skadad hud eller slemhinna. ( Obs! föroreningen är inte alltid synlig för blotta ögat.) Tvätta genast det skadade området med tvål och rikligt med vatten. Desinfektera med alkoholbaserat desinfektionsmedel. Skölj rikligt med vatten om du fått blod i munnen eller öga. Rapportera omedelbart till arbetsledare/omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Skriv tillbudsanmälan tillsammans med arbetsledare/skyddsombud. Kontakta enligt lokal anvisning på respektive ort företagshälsovård, infektionsklinik, primärvård för vidare åtgärder (vid känd blodsmitta skall kontakten ske omgående).

18 Influensa Influensa är en virussjukdom. Influensaepidemier drabbar vården regelbundet varje vintersäsong. Smittsamheten är hög och åtgärder för att bryta smittvägar måste därför sättas in omgående. Följ de basala hygienrutinerna med handdesinfektion, handskar och skyddsklädsel För att begränsa utbrottet är det viktigt att den som är sjuk vistas i sin lägenhet/rum med stängd dörr. Hjälp även vårdtagaren med den allmänna hygienen och handdesinfektion. Sjuka och smittade vårdtagare ska få sin mat serverad i lägenheten, disken ställs direkt in i diskmaskin utan mellanlandning på bänkar i kök. Handdiska inte. Städa dagligen vårdtagarens rum/lägenhet och toalett. Torka med ytdesinfektionsmedel, toalettstol, spolknopp, tvättställ, kranar, hjälpmedel, säng, sängbord och dörrhandtag. Punktdesinfektion: Spill torkas genast upp och ytan avtorkas med ytdesinfektionsmedel+40. Städutrustningen skall vara rumsbunden, moppar/trasor tvättas dagligen i 90 grader. Renbädda och byt handdukar dagligen. Tvätthantering: Lägg tvätt/avfall direkt i plastpåse och tillslut direkt, tvätten skall tas om hand omgående och tvättas i grader. Vårdpersonalen bör inte under pågående influensautbrott vistas mer än på den avdelningen/våningen. Personalens arbetskläder, även privata arbetskläder, skall bytas dagligen och tvättas i minst 60 grader, för att hindra smittspridningen. Noggrann handdesinfektion gäller all vårdpersonal, vårdtagare och besökare, detta för att förhindra smittspridning. Informera all personal, alla som deltar i vården och besökare om rutiner som gäller.

19 Resistenta bakterier MRSA är en förkortning av meticillin resistent staphylococcus aureus. Bakterierna är motståndskraftiga mot antibiotika som ofta används för att behandla staphylococcinfektioner. Vårdpersonal med sår eller eksem på händer och underarmar skall ej ha vårdtagarnära kontakt. Så få personer som möjligt ska vårda vårdtagaren. Vårdpersonalen skall inte bära klockor, armband, ringar eller långärmade plagg då det hindrar handdesinfektion och desinfektion av underarmar. Handdesinfektion skall utföras enligt gällande föreskrifter. Vid behandlingar, t.ex. såromläggningar, skall förband förvaras hos vårdtagaren. När sår är läkta kasseras alla förband som varit hos vårdtagaren. Provtagning, vård och omhändertagande utförs alltid i den egna lägenheten. Där skall även finnas tillgång till egen toalett. Basala hygienrutiner, skall konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer. Handdesinfektion före rent och efter orent arbete, desinfektera även underarmarna och händerna, även om du använt handskar. Handskar används vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Skyddsrock/plastförkläde är vårdtagarbunden skyddsklädsel och används vid direkt kontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt spill/stänk, därefter desinfektera ytan med ytdesinfektionsmedel +40. Rengöring/desinfektion Desinfektera (smittrena) flergångsmateriel till exempel rondskålar, pincetter, saxar i diskdesinfektor. Om detta inte finns använd kemisk desinfektion, Lysetol 5 %. Städning Städa med rengöringsmedel och vatten. Torka av ytor i vårdtagarens närhet samt toalettstol, spolknopp, tvättställ, kranar, hjälpmedel, säng, sängbord och dörrhandtag, med ytdesinfektionsmedel (slutstädning med Vircon 1 % t.ex. vid avflyttning). Tvätt Byt sängkläder ofta, speciellt hos den som har sår och eksem. Tvätten läggs i plastpåse och tillsluts direkt. Tvätta vårdtagarens kläder separat och omedelbart. Avfall Släng engångsmateriel i plastpåse som försluts i rummet. Påsen hanteras som vanligt avfall. Måltider Vårdtagaren kan äta tillsammans med andra under förutsättning att sår är väl täckta och en noggrann handdesinfektion utförts på vårdtagaren. Hjälpmedel skall alltid rengöras och desinfekteras, som rullstolar m.m. Släng tygdynor som inte kan tvättas i 60 grader. Anhöriga/besökare behöver inte vidta några speciella åtgärder. Om anhörig är delaktig i den direkta vården skall basala hygienrutiner tillämpas.

20 Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är varje infektionstillstånd som drabbar vårdtagare till följd av vård, undersökning eller behandling, oavsett om det sjukdomsorsakade ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från vårdtagaren själv samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vårdtillfället. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personalen ådragit sig till följd av arbetet. Vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är indirekt kontaktsmitta via personalens händer och kläder, en onödig smittväg som kan undvikas genom kunskap och basala hygienrutiner som all personal skall tillämpa Magsjukeutbrott Magsjukeutbrott orsakas av virus eller bakterier. Smittsamhet och symptom varierar beroende på vilket smittämne det är som orsakar utbrottet. Vid magsjukeutbrott är det viktigt med god hygien, livsmedels-/mathygien och basala hygienrutiner för att förhindra smittspridningen. Calicivirus Calicivirus är vanligaste orsaken till magsjukeutbrott inom vård, skola, omsorg. Virus kan smitta från person till person, men även från smittat livsmedel t.ex. sallader, tårtor, skurna produkter. Årliga magsjukeutbrott inträffar under vinterhalvåret, kallas ibland för vinterkräksjuka. Såväl vårdtagare, personal som besökare kan drabbas. Den kan vara mycket smittsam. Inkubationstiden är timmar. Oftast börjar den akut med kräkningar och diarré. Kräkningar och diarré innehåller stora mängder virus därför är smittsamheten mycket stor. Rotavirus Rotavirusinfektioner förekommer oftast under vintersäsongen. Inkubationstid är 1-3 dagar. Symtom är kräkningar följt av vattentunn diarré. Viruset drabbar främst småbarn men även vuxna. Viruset har hög smittsamhet. Clostridium difficile Clostridium difficile är en sporbildande bakterie, den kan överleva länge och den kan finnas som en del i den normala tarmfloran utan att orsaka symptom. Om tarmens normalflora skadas av antibiotika, kan sporerna växa till och bilda ett gift som kan utlösa vattniga illaluktande diarréer med krampartade buksmärtor. Infektionen är smittsam. Bakteriesporerna är motståndskraftiga mot intorkning, värme och ljus och flertal desinfektionsmedel. Därför behövs skärpt handhygien med desinfektion, handskar, skyddskläder samt mekanisk rengöring av utensilier. Salmonella Salmonella är en bakterie som kan tillväxa i flertalet livsmedel. Inkubationstiden är ½ dygn till en vecka. Salmonella finns i mer än 2000 serotyper (20-tal relativt vanliga i Sverige). Smittspridningen kan ske från infekterad person, förorenade livsmedel eller avloppsförorenat vatten. Alla salmonellainfektioner är anmälningspliktiga och anmäls enligt smittskyddslagen.

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Regionala riktlinjer för vårdhygien. inom kommunal hälso- och sjukvård i Norrbottens län

Regionala riktlinjer för vårdhygien. inom kommunal hälso- och sjukvård i Norrbottens län Regionala riktlinjer för vårdhygien inom kommunal hälso- och sjukvård i Norrbottens län Förord Regionala riktlinjer för vårdhygien införs för att en god vårdhygienisk kvalitet skall upprätthållas inom

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.... 1 Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar...

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal Basala hygienrutiner Dygnet runt Gäller all personal 1 Vårdhygien Direkt Ring vid frågor och misstänkt magsjuka! 018-611 3902 Har du frågor som handlar om hygien? Då kan du själv ringa till Vårdhygiens

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Syftet med hygienrutiner? Förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner Förebygga smittspridning Patientsäkerhet Arbetsmiljö 1 Varför behöver vi i vår verksamhet

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdhygien Stockholms län Vårdrelaterade infektioner (VRI) Mikael Stenhem Överläkare Vårdhygien Stockholms län Vårdhygien Stockholms län Målet med den här föreläsningen: Veta hur man skall agera för att

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 3 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 2 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Nya städrutiner vid Clostridium

Nya städrutiner vid Clostridium Nya städrutiner vid Clostridium Clostridium difficile Anaerob bakterie (behöver inte syre för att leva) Förekommer i jord och vattendrag Producerar toxin = gifter (vissa stammar) Bildar sporer (viloläge)

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-11 Beslutad av 1(11) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinje

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Nedan finns, bild för bild, förslag på vad som bör sägas till respektive bild. Lycka till! Bild 1: Bild 2: Varför behöver vi i vår verksamhet arbeta med hygienrutiner?

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Hygienrutiner inom kommunal vård Skinnskattebergs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Förord Syfte Avdelningen för vårdhygien Smittspridning 5 Smittvägar

Läs mer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Utarbetad av Nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar Omarbetad 2008 Bygger på SFSS protokoll från 1998, utarbetat av

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2008-08-12 97. Riktlinje för vårdhygien

Antagen i socialnämnden 2008-08-12 97. Riktlinje för vårdhygien Antagen i socialnämnden 97 Riktlinje för vårdhygien Dokumentet utgår från Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m och Socialstyrelsens rapport Att förebygga

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

1(18) Hygienföreskrifter inom socialtjänst, LSS samt hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(18) Hygienföreskrifter inom socialtjänst, LSS samt hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(18) Hygienföreskrifter inom socialtjänst, LSS samt hälso- och sjukvård Styrdokument 2(18) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 72 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Dokumentets Titel Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annika Blomkvist Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori:

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv) Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26

Läs mer

Riktlinje för vårdhygien

Riktlinje för vårdhygien SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2015-09-16 Riktlinje för vårdhygien INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2 2. Smitta och smittvägar 4 3. Basala hygienrutiner och personalhygien

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2008-03-12 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5 Vårdhygien - smitta 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2008-03-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland Smittskydd/vårdhygien Juni-2010. Uppdaterad, mars-2013 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Hygiensjuksköterska Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel - praktiska råd för personal inom hjälpmedelsverksamheten Elisabeth Eriksson och Torbjörn Wallin i samarbete med Karin Medin Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland Smittskydd/vårdhygien Uppdaterad januari 2015 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Karolina Spångberg Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar...

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Blodburen smitta i ett labperspektiv

Blodburen smitta i ett labperspektiv 1 Blodburen smitta i ett labperspektiv Equalis användarmöte 2014-03-06 Anders Samuelsson, hygienläkare, 2 Idag kommer jag att ta upp Blodburen/vävnadsburen smitta De vanligaste smittämnena Smittvägar Överföring

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland Smittskydd/vårdhygien Juni 2010 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Hygiensjuksköterska Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar... 4 BASALA

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

Stöd för utformning av hygienplan

Stöd för utformning av hygienplan Stöd för utformning av hygienplan Nedan följer en del tips och verktyg som är tänkta att vara till hjälp i arbetet med upprättandet av hygienplanen. En utmaning är att få förståelse och följsamhet till

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer