VinnVinn. Användarhandbok. Entreprenörspåret Business Arena Imaging. Bengt-Göran Bengtner Lena Holmberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VinnVinn. Användarhandbok. Entreprenörspåret Business Arena Imaging. Bengt-Göran Bengtner Lena Holmberg"

Transkript

1 VinnVinn Användarhandbok Entreprenörspåret Business Arena Imaging Bengt-Göran Bengtner Lena Holmberg

2 VINNVINN Handbok E-spåret 2 (41) Version 0.8

3 Förord Denna handbok är en fortsättning på den tidigare handboken om VinnVinn, som beskrev karriärspåret i Göteborgsregionen. Här beskrivs en helt annan process med fokus på entreprenörskap som startats upp och genomförts i Skåne där man valde att kalla initiativet Business Arena Imaging. Även här ingår det ledande synsättet och grundkomponenterna som karakteriserar VinnVinn-konceptet, men det har fått en tydlig entreprenöriell och nyskapande inriktning. VinnVinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem genom att återinföra friställdas kunskap och erfarenhet till företag, och därmed skapa tillväxt med arbetstillfällen som i många fall annars inte blivit till. VinnVinn är ett initiativ som: matchar inte bara befintliga behov med existerande kompetens hos friställda, utan gör det möjligt för små och medelstora företag att utveckla och exploatera outnyttjade affärs- och produktidéer med hjälp av kvalificerad kompetens från arbetsmarknaden. förstärker de regionala innovationssystemen och ger konkreta verktyg för kompetensutveckling och rörlighet. erbjuder kontakter och aktiviteter där man stärker de arbetssökandes engagemang, kompetens och attraktionskraft och ger individerna möjlighet att själva vara delaktiga i att skapa nya jobb. regionalt har påvisat mycket positiva effekter genom att skapa samhandling mellan innovationssystem och arbetsmarknadssystem. Förutsättningarna för genomförandet av VinnVinn skapas ur ett samarbete mellan etablerade aktörer med inriktning på ekonomisk tillväxt som företagskluster, innovationsstödjande aktörer och kommunala/regionala näringslivsorganisationer samt med aktörer med inriktning på individstöd inom arbetsmarknaden, som Länsarbetsnämnder, Arbetsförmedlingar, Trygghetsråd. I Skåne har man valt att förlägga genomförandet av VinnVinn-projektets entreprenörspår till Teknopol och den fokusering man valt är inom området bildbehandling, bildanalys mm. som har flera tillämpningar inom regionen som exempelvis inom mobiltelefoni och bioteknik. Därför har man i Skåne valt att benämna projektet Business Arena Imaging. Det innebär att man aktivt söker upp icke-exploaterade affärs- och produktidéer som man i organiserade entreprenöriella team av arbetssökande specialister vidareutvecklar under sex månader fram till ett marknadstest. Utvärderingar av pilotprojektet i Skåne är entydigt positiva, där man lyckats skapa ett konstruktivt arbetssätt som skapar nya kvalificerade jobb genom nya produkter och tjänster både i befintliga företag och nya företag. Denna handbok såväl som den förra syftar till att sprida erfarenheter från VinnVinn. Den skall också förhoppningsvis bidra till att skapa en kreativ dialog kring frågeställningarna och på vilket sätt erfarenheterna kan sättas i en regions kontext. Dialogen kan också med fördel öppna upp för en bredare angreppssätt, där VinnVinn kan ses som ett verktyg för regioner att skapa tillväxt, i kombination eller som komplement till andra verktyg och arbetssätt. Ambitionen med handboken är att ge bättre förutsättningar för de regionala innovationssystemen att snabbare kunna applicera konkreta aktiviteter. Handboken är därför upplagd på ett sådant sätt att den skall ge inspiration till att prova på hela eller delar av konceptet. Den ger också på ett konkret sätt information om hur olika delar av processen kan utformas genom exempel på verktyg och arbetssätt. VINNVINN Handbok E-spåret 3 (41) Version 1.0

4 Entreprenörspåret i Skåne har också starkt bidragit till att andra regioner påbörjat tillämpningar av konceptet. I Kalmar, Jönköping, Värmland och Uppsala pågår initieringar av VinnVinn-initiativ som bygger på såväl entreprenörspåret som karriärspåret. Ambitionen är också att fortsätt att utveckla ett aktivt nätverk över landet som kontinuerligt bidrar till ett lärande och erfarenhetsutbyte kring dessa frågeställningar och öppna upp för att en utveckling av hela konceptet. Det är många personer och organisationer som har bidragit till denna handbok. VINNOVA, med Göran Andersson och Dan Sjögren, skapade genom finansiering av projektet förutsättningar för att VinnVinn alls startade. Region Skåne, Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen i Skåne, Teknopol och Ideon Innovation har genom sin medverkan i projekt- och styrgruppen visat på möjligheterna till nytänkande vad gäller att arbeta tillsammans med dessa svåra frågor. Projektgruppen i form av Christer Månsson och Magnus Liljegren har bidragit med mycket engagemang och också med underlag till handboken. Likaså har deltagare i VinnVinn i form av både friställda och företag tagit sig tid att dela med sig av sina erfarenheter. Ett stort, varmt tack till er alla för er insats! Bengt-Göran och Lena VINNVINN Handbok E-spåret 4 (41) Version 0.8

5 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND RÖSTER OM VINNVINN VINNVINNARE FÖRETAG PROJEKTGRUPPEN STYRGRUPPEN ENTREPRENÖRSPÅRETS VERKTYGSLÅDA ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT ENTREPRENÖRSPÅRET INFORMATIONSHANTERING ERFARENHETER OCH RÅD BILAGOR LETTER OF INTENT, BAI VINNVINN Handbok E-spåret 5 (41) Version 1.0

6 1 Bakgrund Diskussionerna omkring VinnVinn började i Skåne för drygt två år sedan. Ett starkt tillväxtområde i regionen är kopplat till bildbehandling och bildanalys inom både mobiltelefoni, bioteknik mm. och därför benämns det initiativ som här beskrivs Business Arena Imaging. Detta initiativ kallar vi också ibland för Entreprenörspåret i VinnVinn. (I fortsättningen använder vi mestadels uttrycket BAI/VinnVinn). I regionen har man byggt vidare på ett tidigare bra samarbete mellan Region Skåne och Länsarbetsnämnden. Genomförandet av initiativet har valts att förläggas till Teknopol och den arena som finns vid Ideon Innovation i Lund. Detta ligger helt i linje med den utveckling som drivits av region Skåne i sin roll att stimulera tillväxt och att skapa olika former av kluster som t.ex. Teknopol, Ideon Innovation och Medicon Valley. Strategin är att genom olika sortera aktiviteter upprätthålla en levande dialogen, att synliggöra arenorna och klustren och i dessa arenor skapa en utförarkapacitet. Dessa organisationer har en bra insikt och intresse för problematiken omkring kompetensrörlighet och kan ses som länken och den nödvändiga spelaren mellan företagen och arbetskraften. Förutom BAI/VinnVinn har ytterligare ett VinnVinn initiativ bedrivits i Skåne och som genomförts under projektledning av Medicon Valley Academy. Detta har betydande likheter med karriärspåret, som finns beskrivit i den andra handboken. 2 Röster om VinnVinn I kapitel 3 finner du en mer strukturerad beskrivning av hur VinnVinn-arbetet gått till i Business Arena Imaging (BAI/VinnVinn), vilket vi hoppas kan ge dig stöd och idéer i ditt arbete med att skapa liknande möjligheter för kompetensutveckling och rörlighet. I detta kapitel däremot, försöker vi istället fånga tankar och upplevelser i form av intervjuer med personer som har spelat viktiga roller i BAI/VinnVinn. Vi har delat in dem i följande grupper: VinnVinnare VinnVinn-företag Projektmedlemmar Styrgruppen 2.1 VinnVinnare Antalet arbetssökande som har ingått i Business Arena Imaging (BAI/VinnVinn) har totalt uppgått till 26 personer, varav 4 är kvinnor, 4 är utlandsfödda och 2 är 60+. Resultatet under första året är att 11 fått fast jobb, 1 valt utbildning, 4 är under bolagsuppstart, 8 är kvar i projekt, och 2 är fortsatt arbetslösa. Det har funnit en stor bredd i deltagarnas kompetens som exempelvis teknik, ekonomi, marknadsföring, media och projektledning. De har på något olika sätt fått information om BAI/VinnVinn och skickat in en ansökan om att få vara med i programmet. Efter en intervju med projektledningen har de sedan fått besked om huruvida de passat in i de projektgrupper som startades efter hand. Nedan möter du några av dem som berättar om hur det kom sig att de valde att gå med i VinnVinn och deras upplevelser. Marika Kajo Vill skapa mer inlevelse Jag hittar Marika Kajo i ett kreativt kontorslandskap i Malmö Incubator. Vi traskar upp för ståltrapporna till ett lugnt rum med en härlig utsikt över hamnbassängen, ett stenkast ifrån den nya, fräcka högskolebyggnaden. VINNVINN Handbok E-spåret 6 (41) Version 0.8

7 Marika har länge arbetet med kombinationer av informationsteknologi och media, bland annat på Interactive Institute. Hon funderade på att starta eget företag, så när hennes handläggare på Arbetsförmedlingen frågade henne om Business Arena Imaging skulle vara något för henne nappade hon direkt. Han hade sett det på Arbetsförmedlingens intranät i semesterperioden och tog fram papper och visade, så jag kunde se vad projektet innebar och vilka roller man sökte. Projektets idé går ut på att kombinera Vodafones intresse av att abonnenterna använder MMS-tjänster med Extrafilms behov av att hitta nya affärsområden utöver, som de säger, att framkalla bilder på hundar, barn och julfirande. Marika tyckte att idén låg ganska nära hennes egna funderingar och att hon kunde dra nytta av sina tidigare erfarenheter av att blanda teknik med innehåll. Projektet startade med Marika som affärsutvecklare och med en ytterligare person som projektledare. Hon hade visserligen inte haft titeln affärsutvecklare tidigare, men insåg att hon faktiskt hade arbetat med att utveckla nya koncept tidigare och även arbetat med att leda projekt varför rollen inte kändes så främmande. Efter att ha arbetat ett tag med att få grepp om affärsidén var det dags att rekrytera fler personer till projektet för att kunna komma så långt som till ett marknadstest. Vi var inte riktigt överens om vilken typ av kompetens vi behövde, minns Marika, mycket eftersom vi hade olika bakgrund. Vi ville båda ha in personer med teknisk bakgrund, men jag såg behov av personer som snabbt kunde ta fram prototyper som vi kunde testa medan min kollega ville ha någon som kunde göra specifikationer och kvalitetssäkra. Marika tycker att hon har lärt sig mycket på projektet och att hon har fått många nya erfarenheter. Hon gick dock in i projektet med perspektivet att det var en annan form av starta-eget-bidrag och ville verkligen testa hur det var att starta ett nytt företag. Om man jämför med att starta eget själv så har man här så mycket bättre förutsättningar med lokaler, affärsutvecklare, miljön osv., säger Marika. Dessutom fick man en grupp runt omkring sig, vilket gör det lättare att starta upp en verksamhet. Så det var en bra ingång. Enligt Marika så har det varit svårt att hantera att inte alla deltagarna har haft samma motivation. Vissa har gått in för att verkligen starta ett nytt företag, medan andra har sett det som en merit på sitt CV snarare än att inte ha gjort något alls. Hon tycker också att handläggarna på Arbetsförmedlingen till viss del har gjort arbetet svårare, eftersom några ställer hårda krav på deltagarna att söka nya jobb under projekttiden, vilket medför att flera lämnade projektet för att de fick jobb. Informationen från handläggarna till de arbetssökande har inte heller alltid fungerat, där de senare ibland inte ens har vetat om att de har kommit med i urvalsgruppen. Vissa hade också fått fel information och trodde att de skulle få ett fast jobb direkt, varför de blev besvikna. Det är en speciell energi som krävs för att starta ett företag, konstaterar Marika, och om man då inte har valt idén själv så blir förutsättningarna lite annorlunda. Här startar man upp med folk man inte känner och inte riktigt valt själv. Försvinner de sedan ur projektet så får man lappa, lappa, lappa. VINNVINN Handbok E-spåret 7 (41) Version 1.0

8 Marika är väldigt nöjd med den affärsrådgivning som Teknopol har gjort. Det hon önskar sig just nu är att projektet skulle vara lite mer förankrat på marknadssidan hos Vodafone. Hon har bra relationer med kontaktpersonerna på tekniksidan, men skulle behöva komma vidare in i organisationerna för att få större verkningsgrad. Det är sådana erfarenheter som kan vara viktiga att ta med i uppstart av kommande BAI/VinnVinn projekt. Vi tittar på hur man kan koppla bilderna till någon livsstil t.ex. snowboard där man kanske träffas på en tävling och skapar olika relationer, både under själva eventet och efter via en Community, förklarar Marika. På så sätt skapas ett digitalt berättande med olika typer av media: bilder i telefonen, på en digital mingelvägg, utskrivna stickers på brädorna osv. När Marika berättar om projektet syns det verkligen att hon både har kunskap om området och brinner för det. Malmö Incubator och Business Arena Imaging förefaller vara rätt ställe för en person med ett sådant driv. Dessutom drar hon sig inte för att definiera om branschen. Jag önskar tona ner begreppet upplevelseindustri och istället skapa inlevelseindustri, säger Maria med eftertryck. Det handlar så mycket mer om att ge möjlighet att lägga in mer av sig själv. Att vara närvarande kan också betyda att få dokumenterat att: Jag var där och jag syntes tillsammans med stjärnorna!. Martin Z Tycker han lever ett lyxigt liv När Martin Z flyttade till Helsingborg sommaren 2005 hade han en utbildning från Handels och erfarenheter från både affärsutveckling och marknadsföring med sig i bagaget, men inga kontakter. När han gick till Arbetsförmedlingen så tipsade handläggaren om Business Arena Imaging, eftersom han tyckte att Martins profil stämde in på konceptet. Martin studerade materialet han fick och skickade in sina uppgifter till kontaktpersonen på LAN. Teknopol blev intresserat av Martins kompetens och han fick komma till Lund för att presentera sig för Christer och Magnus. Det fanns en plats ledig i ett projekt som man höll på att fylla. Platsen gick till en annan arbetssökande, men Martin fortsatte att hålla kontakten med Magnus. Plötsligt en dag ringde Magnus, säger Martin. Då hade det kommit in ett nytt projekt som de trodde skulle kunna passa för mig. Jag åkte ned för att träffa dem igen och sjunde november satte projektet igång. Idégivare till projektet är det danska företaget Metronome A/S, som är ett dotterbolag till Metronome AB, tidigare Sandrews Metronome. De är ett TV-produktionsbolag och hade länge funderat på hur de skulle kunna sälja tv-material till fler kanaler för att på så sätt få ut mer av varje produktion. En grundidé var att använda företags intranät som kanal. Man gjorde en marknadsundersökning som visade att företagen var intresserade, men att den dåvarande lågkonjunkturen gjorde det svårt att investera samtidigt som man gjorde nedskärningar. Så idén låg i byrålådan och väntade på rätt tillfälle. Martin Zoch Martin H var de första som engagerades i arbetet med att förverkliga Metronomes idé. Detta passade Martin alldeles utmärkt. Jag har länge haft idéer som jag vill testa, säger Martin, så att få chansen att vara med från början att utveckla och påverka en idé som det kan bli något riktigt av, bli ett riktigt företag, det är ju super. VINNVINN Handbok E-spåret 8 (41) Version 0.8

9 Martin tycker att hans förväntningar med att delta i projektet har uppfyllt. Han lyfter fram att både Christer och Magnus betonad väldigt noga att det var ett riktigt företag som skulle startas med allt vad det innebär. Inget har varit serverat på silverfat, menar Martin, men det är ju så det skall vara så att man får arbeta med att bygga upp det. Vi har också fått bra hjälp som t.ex. att vi satt med Christer nu en timme och diskuterade affärsutveckling. Martin har också bara positiva ord om resten av projektgruppen, som han själv har varit med att rekrytera, vilket han upplever som en stor fördel. Det kanske blir så att projektet skall utökas och då får givetvis de andra vara med att bestämma om vilka nya som skall tas in. Det är viktigt att det fungerar bra i gruppen. En annan framgångsfaktor för projektet menar Martin har varit att grundidén är riktigt bra. Han har märkt att många reagerar positivt när de presenterar idén och att de ser affärsnyttan i den. Idén var visserligen lite gammal, men det gjorde inget enligt Martin. Istället fick de möjlighet att vidareutveckla den och göra den till sin egen. Hade idén varit helt ny och man bara skulle ta över stafettpinnen, så hade det inte blivit så roligt, menar Martin. När man får tänka till och sätta sin prägel på idén så är det lättare att engagera sig och ta den vidare. På frågan om det finns något speciellt som han skulle ha gjort annorlunda får Martin svårt att komma på något konkret. Möjligen skulle han ha tagit in fler deltagare i projektet tidigare, kanske någon med teknisk bakgrund som komplement till hans och Martins marknadskompetens. Däremot har han inga problem med att komma på vad som har varit det bästa med projektet. Att få vara med från början. Det är inte så många som får den chansen. Det är väldigt lyxigt! Weine Alenius Varför har man inte gjort så här tidigare? Weine har arbetat mycket inom IT och redan tidigt i sin karriär arbetat som projektledare i olika former, för tekniska utvecklingsprojekt såväl som utveckling och implementering av affärssystem. Han har arbetat i flera olika företag men också som egen företagare. Under de senaste tre åren har han gått arbetslös. Weine uppger att det är mycket svårt att komma tillbaka in på arbetsmarknaden efter att man blivit 50 år. Weine fick reda på om Business Arena Imaging av sin arbetsförmedlare, som han uppfattade var lite av en slump. Efter att han skickat in sina papper gick det fort. Han kallades till intervju och träffade Christer Månsson och Magnus-Thure på MINC i Malmö. Intervjun genomfördes på ett bra och grundligt sätt. En vecka senare så var allt klart och Weine fick erbjudandet att börja som projektledare, vilket också skedde efter ytterligare en vecka. Redan från början så bildades en grupp kring projektet, med en kick-off den första december. Alla i projektet träffades tillsammans då för första gången, även kunden SMHI. VINNVINN Handbok E-spåret 9 (41) Version 1.0

10 Den ursprungliga projektidén handlade om att komplettera de rent statistiska väderuppgifterna med bra grafiska presentationer till tidningar. Förutom att projektet lät spännande var det också andra saker som gjorde att Weine gick in i projektet Jag tyckte att det lät väldigt fritt. Dessutom är ju vädret världens bästa produkt, som det skulle vara inspirerande att göra någonting med. Jag var lite tveksam till om mina kunskaper inom media, tidningar och journalistik skulle räcka till, men tog ändå steget. Förväntningarna har hittills uppfyllts men Weine visar lite oro över att klara tidskraven i projektet. Ursprungsidén från SMHI kändes bra, men under resan har lite nya idéer framkommit som gör att det kan bli en delvis ny produkt. Weine understryker att SMHI har ställt upp fantastiskt bra. Det finns också en annan idé som framkommit i projektet som man presenterat för kunden, kopplat till väder och konsumentbeteende. Detta har man ännu inte tagit till sig, vilket projektmedlemmarna hoppas att man gör, eftersom det är den kanske mest intressanta produkten. När frågan om vilka fördelar som Business Arena Imaging inneburit blir Weine väldigt snabb i sitt svar: Jag tycker idén är helt fantastisk. Jag förstår inte varför man inte har gjort detta tidigare. Det är för mig fullständigt obegripligt att man inte har satsat stenhårt på detta. Här skapar man förutsättningar för att skapa mer arbetsplatser Många utav oss arbetslösa har inte råd att sätt in pengar men här får man verkligen möjlighet att komma långt fram utan att det kostar någonting, så att säga. Det är det bästa jag har hört, jag trodde nästan inte det var sant. Man har verkligen tänkt till. En annan fördel, menar Weine är att projektet också skapat många nya kontakter, bla så har man varit ute och besökt tidningar. Han värderar högt miljön på MINC som varit stimulerande, och där det finns möjlighet att träffa andra personer och många företag. De gemensamma frukostarna på torsdagar är ett exempel på detta. Även miljön i Lund har varit stimulerande vilket är viktigt för projekten och de friställda, menar Weine. Weine har en del tankar hur man skulle kunna vidareutveckla Business Arena Imaging konceptet. Han menar att det skulle vara bra att testa av idén lite längre innan man startar ett projekt. Det skulle vara en fördel om ett par personer fick gå igenom produktidén under ca en månad för att därmed få ett bättre underlag om produkten går att sälja och också hur man skall bemanna projektet. På detta sätt skulle projektet kunna få en bättre start och också större möjlighet att övergå till ett företag. Det skapas stora förväntningar att kunna visa upp så bra resultat som möjligt till markandstesten, vilket kan var svårt med den korta projekttiden och med relativt lite bemanning. Här lyser kanske Weines erfarenhet som projektledare igenom och hans professionalism för projektplaner och resultat. Han tänker på att projektgruppen skall ges bästa möjliga förutsättningar att verkligen kunna starta ett företag med en bra underbyggt affärsidé. En sak som Weine anser bör förbättras är att Arbetsförmedlingen borde få en bättre kunskap om projektet. Det måste marknadsföras mycket bättre inom förmedlingen. Det verkande som om man inte riktigt kände till projektet, utan det verkande mera vara av en slump att någon arbetsförmedlare hade snappat upp projektet. Weine poängterar också att det är viktigt tidigt informera för projektmedlemmarna om ambitionen är att projektet verkligen skall utmynna i ett eget företag. Man bör vara tydligare med detta för att få med personer som har en öppen inställning till var med att starta eget företag. Varför låta projekten bara pågå i 6 månader, undrar Weine. Han menar att det borde vara möjligt att hitta ett friare sätt att definiera projekttiden. Man skulle kunna tänka sig att göra en VINNVINN Handbok E-spåret 10 (41) Version 0.8

11 avstämning efter 2 månader där man utvärderar affärsmöjligheterna och avgör fortsättningen, både för affärsupplägget samt projekttiden. Detta skulle kunna bidra till en ökad trygghet och tydligare fokus för projektdeltagarna. Osäkerheten gör att de som får jobb under tiden hoppar av projektet och kan därmed bidra till att sänka motivationen hos de kvarvarande projektmedlemmarna Weine ser det också som en fördel att ha flera projekt igång samtidigt t.ex. på MINC. Då skulle man lättare koppla in en kompetens i projektet och man skulle kunna byta individer mellan projekten. Det skulle också vara värdefullt av ett utbyte med erfaret folk, som finns till höger och vänster, bland de ingående företagen i MINC. Weine understryker att det verkligen är angeläget att man fortsätter med Business Arena Imaging. Det bästa med initiativet är idén som skapar nya arbetstillfällen. Med relativt små medel så lyfter man människor, får dom att positivt tänka framåt, bli mera kreativa, får ett bättre självförtroende. Projektet gör att individer tar initiativ och börja göra saker. Martin H En affärsidé skall inte bara vara en affärsidé, den skall också vara vacker Martin tar emot på Teknopol och trots en tidig kall morgon så välkomnar han i en positiv och varm anda. Martin har en välgrundad kompetens inom försäljning och kommunikation, som framkommer tydligt och går som en röd tråd genom hela intervjun. Martin har en ekonomisk utbildning som grund, men har under sin yrkesverksamma tid arbetat mycket inom området kommunikation och marknadsföring. Han har en bakgrund som konsult inom säljträning och ledarskap och har jobbat både inom stora och små företag och där innehaft olika roller som projektledare, produktchef och marknadschef. Martin har också haft ett eget företag men har sedan en tid gått arbetslös. Uppdragsgivare till projektet är Metronom A/S, ett danskt bolag som håller på med film och produktion. Produktidén framkom i företaget under 2002, vilken handlar om att använda film och underhållning på företagens intranet, sk. intratainment. En konsult hade gjort en marknadsrapport som sedan lades i malpåse. Idén dök upp igen vid mötet med Christer och blev grunden till projektet. Martin H och Martin Z, som kommit in samtidigt i projektet, tog tag i idén. Men de tog tidigt ett nytt grepp och utgick ifrån vad ett företag vill förmedla via sina intranet, för att därefter utveckla affärsidén. Martin pratar mycket initierat om projektet även om han påstår sig inte kunna det tekniska. Han visar stort engagemang för projekt och presenterar en trovärdig och genomtänkt affärsidé. Martin fick reda på Business Arena Imaging när han var på kunskapslyft inom Arbetsförmedlingen. En person inom Länsarbetsnämnden nämnde att det fanns ett projekt inom Ideon Innovation/Teknopol. Uppgifterna om projektet var i början lite oklara och diffusa. Projektet lät dock intressant och Martin lämnade i en ansökan. Efter någon vecka kallades han till intervju med Christer och Magnus. Det avgörande för Martin att gå in i projektet, var att komma in i en miljö som heter Ideon Innovation och Teknopol. Jag blev lycklig över att överhuvudtaget komma upp på en plattform som skulle kunna vara en bra språngbräda för att få en anställning. Det var en bra VINNVINN Handbok E-spåret 11 (41) Version 1.0

12 möjlighet och möjlighet till ett nytt avstamp. Detta kändes mera utmanande och skulle ge ett bättre utgångsläge än att gå arbetslös. Till en början hade Martin vissa tvivel inför uppgiften men bara efter någon vecka ångrade han inte sitt val, tvärtom. Arbetet i projektet har inneburit att man fått vara mera drivande, utifrån eget ansvar, än vad Martin trodde från början. Man har fått vara aktiv och ta egna initiativ men hela tiden med support från Christer och Magnus. Martin poängterar att det varit lätt att få till möten och kontakter. Vi får ett bra namn när vi ringer upp kunder. Säger man att man är från Ideon Innovation/Teknopol så är det en jättebra dörröppnare. Den plattform som Teknopol och de andra organisationerna som står bakom Business Arena Imaging skapar gör att man mycket lättare kommer in hos företag och att det skapar ett större intresse än om man skulle komma från ett eget litet företag. Vi har fått träffat andra intressanta personer i en stimulerande miljö. Martin betonar också betydelsen av att finnas i en miljö med många duktiga personer i närheten som Christer och Magnus och också från de andra projekten. Martin använder ordet lyxigt flera gånger och avser både miljön, arbetet, tid att genomföra och reflektera och att träffa alla personerna runt omkring. Martin upplever också att man från Teknopols sida uppmuntrat till och stimulerat att ta mycket kontakter utåt på olika sätt. Miljön och attityden i Teknopol har också varit sådan att man från första inte behandlats som den fula ankungen utan hela tiden behandlats med respekt för sin person och för sin kunskap. Martin har fått en mycket bra relation till de andra i projektgruppen, Jessica och de två andra som arbetar i projektet. Speciellt gäller detta Martin Z, som han jobbat tillsammans med från första dagen. De båda Martin har olika bakgrund och kände inte varandra sedan tidigare, men personkemin har stämt väl och de har haft ett bra utbyte av varandra, och sina olika kompetenser. Med Martins säljarbakgrund har man varit aktiva med att träffa kunder. Kontakterna med de tänkbara kunderna har varit mycket positivt, och hittills har man träffat ca 10 företag både på svenska som danska sidan. Ytterligare 10 kundkontakterna är inplanerade i närtid. Man söker också ett bra event för att kunna visa upp konceptet och skall nästa vecka besöka Göteborg och ostindiefararen. Martin ser lätt säljmöjligheter och möjliga affärer kopplat till kundnyttan i kundens organisationer. Fördelen är också att man i mötet med kund inte behöver vara alltför säljforcerande, man behöver inte sitta och tänka att jag måste få hem denna affär för att överleva, utan man kan ha en mera distanserad attityd, och därmed också troligen få en mera konstruktiv relation med kunden. Det är verkligen ett lyxigt projekt. Få lov att låta säljaren blomma i en sådan här miljö och se hur de vågar styra samtalet, våga påverka, våga tycka, våga lyssna. Ytterligare en fördel är att jag får hålla mig igång. Jag tänker kreativt, jag tänker kommunikativt, jag träffar företagare, jag får gehör för det vi tycker och ser, och det är väldigt stimulerande. Martin tillägger att upplägget har gjort att man känt en trygghet i att ha Teknopol bakom sig vid möte med kund och andra. Hela Business Arena Imaging-konceptet är jättebra, vilket ju i sig är en viktig framgångsfaktor. Martin menar på att styrkan finns i att arbetslösa får en möjlighet att hålla sig igång samtidigt som det också finns möjlighet till en uppsida om man startar eget eller blir anställd. Martin säger också att en framgångsfaktor är att de företag som är ägare till idén, måste också känna ett engagemang för projektet och tro på att produktidén går att genomföra. Gör man inte det, så genomskådas detta lätt och det är lätt att energin tappas i projektet. VINNVINN Handbok E-spåret 12 (41) Version 0.8

13 Det Martin främst ser som skulle ha gjorts annorlunda, är problematiken när något slutar i projektet. Det kan lätt skapa negativa signaler och skapa en negativ stämning för de andra i projektet. Förslaget är att det skulle finnas någon form av uppsägningstid när man går i Business Arena Imaging. Även om det ju är positiv om någon slutar, därför att man fått en anställning, så borde det också kunna hanteras med ett par månaders uppsägningstid. Signalen för de andra kan uppfattas som att projektet inte är så viktigt. Det finns också personer som har tvingats tacka nej av därför att det är för låg ersättning från arbetslöshetskassan. Martin tycker att det skulle finnas möjlighet att uppgradera lönen under projekttiden. Detta gäller främst de som inte haft så lång anställningstid och därmed inte kvalificerats för A-kassa. Martin tycker att det bästa med BAI/VinnVinn har varit att få vara med och utveckla koncept, klä konceptet till att bli en affärsidé som kan bli en egen affärsverksamhet. Man får en möjlighet till detta utan att under denna tid inte få känna stressen, och att använda sin kompetens. Det bästa är att få känna på att utveckla en idé. Detta har kunna ske i ett sammanhang där det finns en förväntan samtidigt som man fått känna stöd från en miljö och organisation som Ideon Innovation/Teknopol. 2.2 Företag VinnVinn i form av Business Arena Imaging bygger på att projektledarna söker upp företag som de tror kan ha idéer som skulle kunna realiseras men som de inte har haft tid att testa. Ibland har konsortier skapats av både kunder och leverantörer. I gruppen har även en statlig myndighet ingått. Totalt har ett 60-tal organisationer på ett eller annat sätt blivit involverade i BAI/VinnVinns verksamhet, några stora och etablerade andra små och nystartade. De flesta organisationer kommer från Skåne, men upptagningsområdet har varit hela Sverige och till och med Danmark. Nedan får du höra företagens bild av vad VinnVinn har givit dem. Vill ge fler möjlighet att prova idéer Matts Lilja, VD ISG Systems ISG System har hållit på med imaging i över femton år, med ett fokus på videotransmission. Matts Lilja startade bolaget, men sålde det till en större koncern. Det gör att han nu mest arbetar med affärsplanering och rapportering, även om han är tekniker i botten. Matts tycker att bolagets utveckling har varit positiv, eftersom de nu får tillgång till större resurser och kan göra större projekt. Deras specialitet är att göra riktigt stora anläggningar, som är lite svårare och kräver lite mer. Matts kom i kontakt med Business Arena Imaging genom att han är granne med Magnus. Han gick igenom upplägget med Matts, som kom fram till att det skulle passa dem väldigt bra eftersom de hade bra byrålådsidéer. När jag såg upplägget och förslaget till avtalet så insåg jag att det inte skulle kosta oss något mer än tid, säger Matts. Det var så intressant och avtalet såg så bra ut, så jag beslöt att gå med. Projektet har redan kommit en bit på vägen och är inne i en kritisk fas. Snart skall produktidén, en fjärravläsare för elmätare, visas för Eon, som är en potentiell kund. Då kommer de att få återkoppling om idén håller. Enligt Matts så jobbar de hårt för att realisera idén. De har lärt känna dem som arbetar i projektet och ambitionen är att skapa ett nytt bolag. Han tror inte att det hade hänt så mycket med dessa idéer om inte Business Arena Imaging skapat denna möjlighet. Det har ju krävts programmering som vi varken hade kunskaper eller tid till. En viktig framgångsfaktor för projektet har varit att de har hittat rätt folk. Matts tycker exempelvis att projektledaren har haft en förmåga att dra det igenom. Attityden gör mycket. VINNVINN Handbok E-spåret 13 (41) Version 1.0

14 Man har tagit det på allvar, menar Matts, inte som en sysselsättningsåtgärd. Rätt folk gör bra saker av vad som helst. Matts menar att han lite missuppfattade Teknopols roll i projektet. Han tycker att de varit mycket hjälpsamma, men han trodde att de skulle vara mer engagerade i affärsutvecklingsprocessen som t.ex. styrelsemedlem. De har ordnat bra med formalia och allt praktiskt som lokaler, mailadresser etc., men han hade önskat sig lite mer hjälp med affärsutvecklingen. Nu så får projektledaren försöka skriva en affärsplan på egen hand först och så tittar de på den sedan, säger Matts. Istället hade de kunnat arbeta ihop en affärsplan tillsammans. De var ett av de första företagen som gick in i Business Arena Imaging, vilket gjorde att det fanns en del barnsjukdomar. Avtalet var t.ex. lite otydligt vad gäller avslutet på projektet, men det har förbättrats nu. ISG var dock själva med i utformningen av avtalet, och Matts sticker inte under stol med att de själva kanske bidrog till luddigheten. Matts önskar verkligen att han själv hade kunnat delta mer i projektet, men han har svårt med tiden. Han ser betydelsen av att projektägaren tar sig tid i början att formera projektet lite och strukturera upp arbetet, sätta lite tydligare spelregler. Då hade de kanske kunnat gå i mål lite snabbare. På det hela är Matts mycket nöjd med upplägget. Han är själv engagerad i flera projekt som skapar nya arbeten och tycker det är väldigt viktigt. Enligt Matts så är det bra att prova nya idéer och menar att även om bara en av fem idéer blir något, så är det en framgång. Man skulle kunna bygga ut konceptet mot att inte bara omfatta företag, menar Matts, utan att alla som har idéer. Det finns säkert många som har goda idéer, men som inte har möjlighet att realisera dem för att man har inte rätt kontakter, inga rådgivare etc. Ser affärsmöjligheter i vädret Krister Hammar från SMHI Krister Hammar är egentligen meteorolog i botten, men har i många år arbetat med utveckling av SMHIs verksamhet i form av roller som regions- och marknadschef. Idag ansvarar han för marknadsutveckling för flera områden. Han blev kontaktad av Teknopol och tillfrågad om att lyfta fram något projekt som de inte lyckats gå i mål med tidigare. Vi har haft flera idéer vad gäller att leverera mer innehåll med väderanknytning till t.ex. nyhetsredaktioner, säger Krister, men har inte haft den kompetens som behövs för att realisera dem som exempelvis journalistik. Vi såg en möjlighet att göra ett marknadstest för denna typ av produkt. Magnus och Christer var så övertygande, så vi gick med. SMHI är ett statligt verk som säljer information till bland andra press, TV och radio. I sin egenskap av statligt verk har de speciella utmaningar vid utveckling av nya områden. De kan t.ex. inte ta in riskkapital. Business Arena Imaging skapade därför en möjlighet för SMHI att bedriva relativt omfattande produktutveckling, utan en större finansiell insats. Projektet går ut på att utveckla en tilläggstjänst till väderinformationen, där kundgruppen är tidningsredaktioner. De får idag färdig vädergrafik från SMHI, men den nya tjänsten skulle innebära leverans av färdigt redaktionellt material om relaterade aspekter av det pågående eller kommande vädret. Projektet har kommit igång bra och redan har ett styrgruppsmöte hållits. Projektgruppen har också hälsat på SMHI och träffat Krister och hans kollegor. De har också intervjuat ett antal tidningar om idén och det visade sig att det finns en stor spännvidd i hur de ser på detta. Vissa VINNVINN Handbok E-spåret 14 (41) Version 0.8

15 journalister kan tänka sig att ta in helt färdigt material, medan andra vill lägga sin vinkling på materialet. Projektgruppen är väldigt framåt, säger Krister. De har redan tänkt lite framåt vad gäller vilken typ av material vi skulle kunna leverera. Vädret påverkar ju människors beteende och denna kunskap skulle man kunna dra nytta av för att eventuellt utöka affärsidén. Krister tycker att projektet har goda förutsättningar att skapa stort värde för SMHI. Helt klart är att de inte haft resurserna och förmågan att genomföra projektet själva. Projektgruppen har exempelvis haft möjlighet att använda externa resurspersoner med kunskaper om media, vilka SMHI inte hade kommit i kontakt med annars. Han tycker att de redan har fått svar på vissa av sina frågor, även om projektet har startat ganska nyss. På frågan om framgångsfaktorer för denna typ av projekt är han väldigt tydlig. Det är viktigt att fokusera uppdraget så att man får svar på den fråga man har, betonar Krister. Minst lika betydelsefullt är att man inte är låst i sina uppfattningar utan är öppen för idéer. Även om Krister understryker att projektet inte är klart ännu, så ser han stora poänger med att jobba på detta sätt, även för statliga verk. Han menar att de skulle kunna tänka sig att lägga ut fler projekt och har redan några idéer. Dessutom tycker han att initiativet är bra ur ett samhällsperspektiv. Jag är imponerad av att de har hittat rätt kompetens till projektgruppen, säger Krister. Det känns som ett offensivt sätt att få fler personer i arbete och få tillväxt. Chans att lära känna en ny medarbetare Jan Erik Solem, VD för Ground Truth Vision I ett litet rum, högst upp i Malmö Incubator sitter fyra unga män och jobbar intensivt vid sina datorer. Här finns böcker och papper överallt. Energinivån är hög. En av dem är Jan Erik Solem, grundare och VD. Jan Erik hoppas att kunna avsluta sina forskarstudier snart och disputera till hösten. Hans specialområde är bildanalys och han har redan hunnit omsätta sin forskning i praktiken genom det egna företaget Ground Truth Vision. Företaget gör mjukvara för ansiktsigenkänning som används av systemleverantörer av säkerhetslösningar till t.ex. företag eller köpcentra. I deras produkter används 3D-analyser på ett speciellt sätt, som ger ett försprång gentemot konkurrenterna. Under tiden som Jan Erik funderade på att starta företaget fick han stöd av Teknopol och kom på så sätt i kontakt med Christer Månsson. Han jobbade med sin företagsidé under 2004 och sjösatte företaget under förra vintern. På ett år har företaget vuxit till fem medarbetare, varav den senast anställde kommer från projektet inom Business Arena Imaging (BAI/VinnVinn). När Jan Erik fick höra talas om BAI/VinnVinn så frågade han Christer om det skulle vara något för hans företag, trots att det bara var så litet ännu. Vi hade ju också idéer i byrålådan vi ville realisera, säger Jan Erik, men absolut inga resurser att förverkliga dem eftersom vi då bara var två personer. Bland annat ville vi göra en marknadstest med en idé och hittade då Axis Communications att jobba tillsammans med. Axis Communications är världsledande vad gäller övervakningskameror och ligger i Lund. Jan Erik hade redan kontakter på tekniksidan hos dem, så de kom snabbt överens om att starta ett projekt tillsammans. Första augusti 2005 drog det igång. VINNVINN Handbok E-spåret 15 (41) Version 1.0

16 Ground Truth Vision har funnits i Malmö Incubator sedan starten. Där fick även projektet sin hemvist. Först anslöt två personer till projektgruppen och efter två veckor kom ytterligare två personer. De senare hade jobbat tre månader i ett annat projekt som avslutades i förtid och hade då bara tre månader kvar innan pengarna från Arbetsförmedlingen var slut. En av dessa var marknadsförare och gjorde undersökningar av var det finns intresse för tekniken. Han gjorde ett jättebra jobb, betonar Jan Erik, och vi har fortfarande kontakt. Det var faktiskt Axis som anställde honom. Det var bra för honom och det fungerade också för oss. Den andre personen med bara tre månader kvar var det dock lite problem med, eftersom han hade svårt att klara av de arbetsuppgifter som projektet krävde. Jan Erik försökte anpassa uppgifterna men de krävde ju ändå vissa former av programmeringskunskaper som var relevant för företaget och deras produkter. Till slut fick han göra vad han ville, medger Jan Erik, för det drog för mycket resurser att ta hand om honom. På så sätt blev det lite vuxendagis över det hela, vilket vi inte var speciellt nöjda med. Rekryteringen av personer till projektet var lite problematisk. Jan Erik och hans kollegor gjorde en ganska detaljerad beskrivning av vilken kompetens de ville ha och Arbetsförmedlingen plockade ut 15 personer som de ansåg matchade denna beskrivning. Av dessa kallade Jan Erik tre personer på intervju. Två av dessa ville de gärna ha till projektet, men den ena bedömde att hon inte kunde leva på den ersättning som erbjöds utan att det var mer fördelaktigt för henne att vara vanlig arbetssökande. Den andre hann få jobb innan projektet drog igång. Då bad de Arbetsförmedlingen att göra ett nytt urval och fick då 10 personer, där de hittade två relevanta personer som de tog med i projektet. Personerna i projektet varierade väldigt mycket vad gäller kompetens, säger Jan Erik, och det gick absolut inte att utläsa ur deras CV. Det upptäcker man bara genom att arbeta tillsammans med dem. Men det visste vi ju innan, att det var en chansning. Jan Erik tror att en viktig framgångsfaktor generellt för denna typ av projekt är att grupperna blir självständiga. I deras fall så satt de i samma byggnad, men det var också en fördel eftersom de som företag var så små. Däremot för andra projekt så rekommenderar han att gruppen sitter separat, samt att de har en bra projektledare. Han tror också det är bra om ledningen för satsningen gör regelbundna avstämningar för att kolla upp hur projektet går och hur det fungerar med deltagarna. Jan Erik skulle också vilja ha möjlighet att ta in fler personer under tiden och att eventuellt poola resurser med andra projekt. Han tycker också det är problematiskt att deltagarna plötsligt kan sluta under projektet. Som det är nu kan man inte ta in folk under tiden, inte ens om någon annan slutar, säger Jan Erik. Kanske skulle man kunna dela in tiden i moduler, där man som företagare är garanterad att personen är kvar en viss tid. Om alla i projektet får jobb helt plötsligt så fungerar ju inte projektet. Jan Erik önskar sig också lite mer handledning från Business Arena Imaging. Han tycker att Teknopol har gjort ett bra jobb vad gäller att sälja in projektet gentemot företagen, men att de nog behöver vara fler personer där några jobbar med att strukturera upp verksamheten lite mer t.ex. med avstämningsmöten. Erfarenheterna från projektet har dock varit goda över lag, enligt Jan Erik. Det bästa är att vi har hittat en person som är duktig och som vi har nytta av, betonar Jan Erik. Vi har haft möjlighet att verkligen lära känna honom under de former som projektet har erbjudit. VINNVINN Handbok E-spåret 16 (41) Version 0.8

17 2.3 Projektgruppen Projektgruppen har främst bestått av Christer Månsson och Magnus Liljegren, två personer med lång erfarenhet inom många olika teknikföretag. Deras förmåga att tala med företagen och inge förtroende har varit en stor framgångsfaktor för projektet. Christer var dessutom med om att starta upp en verksamhet som liknar VinnVinn i Blekinge och tog med sig många erfarenheter och idéer därifrån. En hängiven säljare och långdistanslöpare Christer Månsson Vi träffar Christer Månsson på Teknopol i Lund. Detta är ett av de ställen som Business Arena Imaging finns på, det andra är hos Malmö Incubator. Förutom att Christer rör sig mellan dessa platser, åker han också land och rike runt för att jaga byrålådsidéer. Han har redan hittat sådana i Köpenhamn, Norrköping, Höganäs och Tanum (Bohuslän). Christer har en spännande bakgrund med erfarenheter från både stora och små teknikföretag, som t.ex. Europolitan/Vodafone, Telenor och Aspiro. Han arbetade också aktivt med ett EU-projekt i Blekinge inriktat mot samverkan akademi och näringsliv inom mobil telekom. De testade först en modell där företagen kom med idéer och studenter var utförare. Det gick ganska bra, men steget mellan företag och studenter var lite för stort. Man gjorde då ett nytt projekt där Länsarbetsnämnden involverades och man fick arbetssökande som arbetade i projekten istället. Detta delfinansierade också med Mål 3 medel. När Christer kom till Teknopol så hade han dessa erfarenheter i färskt minne. Hans ambition var att verkligen få in företagen i Teknopols verksamhet. Tillsammans med Håkan Morän började han skissa på en idé och de tog tidigt kontakt med Gudmundur Kristjansson på Region Skåne och Mikael Karlsson på LAN. Då fick de också veta att VINNOVA hade något på gång och så kom projektet igång. Christer tycker att projektet har hunnit dit det skulle på den tid som har varit. De har sett att det praktisk fungerar t.ex. att få in idéer och att den juridiska modellen fungerar. De har också fått in tillräckligt bra individer och väljer ut dem tillsammans med Länsarbetsnämnden. Han tycker att de har bevisat att det går att jobba på det här sättet. Den tydligaste framgångsfaktorn är ju att folk får jobb, säger Christer. Av 24 personer så har 10 fått jobb och en går en utbildning. Endast en person har gått tillbaka till arbetslöshet och de andra är fortfarande engagerade i projekten. Enligt Christer så har dock projektet fortfarande kvar att bevisa att företagen tycker detta är en bra idé, att se bolagen växa fram och att riskkapitalisterna blir intresserade. Utmaningen, menar han, bygger på att vara en så attraktiv partner till företagen så att de själva kommer till Teknopol och har förtroende för att de kan hantera genomförandet. Mina förväntningar är mycket mer långtgående, betonar Christer. Vi har sprungit 100 meter på ett millopp. Christer har lagt kanske 75 % av sin tid på Business Arena Imaging eftersom Teknopol har sett detta som ett viktigt projekt. Kollegan Magnus har jobbat 100 %. Även om verksamheten är skild från övriga Teknopol, så ser han ändå att det har påverkat densamma. Man har nu också börjat titta på en arena inom hälso- och sjukvårdsområdet tillsammans med Malmö Allmänna Sjukhus. Det första embryot till företag är också på gång. VINNVINN Handbok E-spåret 17 (41) Version 1.0

18 Enligt Christer har det varit viktigt att utforma en bra process, där rätt struktur tar hand om rätt fråga. Enligt honom gäller det att ha personer i början som förstår branschen för att få idéerna ur dem. Sedan är det själva tänket med teknik- och affärsutveckling. Det räcker inte att göra vad Christer kallar för se att det fungerarprojekt som exempelvis ännu ett lokalbokningssystem, utan det måste finnas ett affärstänk genom hela projektet. Mot slutet av processen krävs det även strukturer för att hjälpa ett företag att starta igång i termer av lån, affärsutvecklingsstöd mm. Huvudmannaskapet kan inte ligga på universitet/högskolor, menar Christer, eftersom det inte utgör en kärnverksamhet. Man har inga affärsjurister, det går inte att skriva Letter of Intent etc. Teknopol är därför perfekt, som är starkt kopplad till högskolan men ändå utanför. Projektet har inneburit samverkan med en rad olika aktörer. Christer tycker att samarbetet med Länsarbetsnämnden har fungerat bra, även om det inte varit så visionsorienterad. Även om Mikael Karlsson har förenklat byråkratin på Länsarbetsnämnden så tror Christer att det skulle gå att få det att fungera ännu bättre, men att det är svårt med deras nuvarande struktur. Han tror också att samordningen med handläggarna säkert kan göras ännu bättre, så att de får tag på fler personer som passar in i projekten. Christer tycker också att samarbetet med Region Skåne har fungerat bra. De har ett positivt engagemang och ger stöd, men överlåter genomförandet på Teknopol. Även samarbetet med företagen har varit bra. Han och Magnus har träffat ca 35 organisationer och därutöver har projekten själva sökt upp andra företag. Reaktionerna har dock varit olika. Stora företag som t.ex. Ericsson har sin egen byråkrati som man måste ta sig igenom, vilket tar ett tag. SMHI däremot hade bra insikter om att det finns saker de vill göra och att det kunde ske utanför sin egen organisation, varför de kom långt bara efter några möten. Några företag var lite misstänksamma i början, säger Christer. Vi presenterar dock alltid vilka organisationer som står bakom Teknopol och att det inte finns några vinstintressen bakom. Dessutom visade vi upp metodiken, speciellt vad gäller Letter of Intent, eftersom den frågan kommer tidigt. Enligt Christer finns flera framgångsfaktorer bakom projektet. Det är viktigt att kunna visa på de kommersiella fördelarna. Dessutom måste det finnas en bra juridisk struktur. En avgörande nyckelfaktor har också varit att kunna välja ut bra arbetssökande. Hans och Magnus roller har också varit viktiga, där det har gällt att använda sitt kontaktnät. En viktig aspekt har varit en sorts hängivenhet från mig och Magnus, menar Christer. Man måste vara väldigt mycket säljare för att få resultat och inte behöva svar på alla frågor med en gång. Christer menar dock att det gäller att vara vaksam på att en nackdel med projektet att det skapar jobb på andra ställen, ibland hos de företag som är involverade i projekten. Då tappar projektet ju personerna, vilket på ett sätt är synd men samtidigt bra. Han har sett att projektet skapar en bättre självkänsla hos deltagarna. En annan effekt som skapar respekt hos företagen när man skall boka anställningsintervju, är att personens inte kan komma när som helst, eftersom man har möten i projektet att ta hänsyn till. När Christer ser tillbaka på projektet är det vissa saker som han ser att de kanske skulle ha gjort annorlunda. Han ångrar t.ex. att de inte gjorde som i Blekinge och ansökte om Mål 3- finansiering, eftersom projektet faktiskt har fått karaktären av kompetensutveckling. Det är något han tänker ta med sig till fortsatta satsningar. En annan lärdom är att projekten borde alla köras på samma plats. Enda undantaget som Christer ser det är om man kan utlokalisera projekt till företag. VINNVINN Handbok E-spåret 18 (41) Version 0.8

19 Man skall ha projekten nära sig, säger Christer, så att de kan prata sinsemellan och eventuellt byta resurser mellan sig. Då får man det att bli en mötesplats för idéer, om man har fler människor som rör sig i lokalerna. Christer ser flera sätt att utveckla konceptet. De skulle behöva utöka massan av projekt. Dessutom vill han knyta närmare kontakter med universiteten för att komma i kontakt med studenter. Förutom att de tillför idéer och ny kunskap så ser Christer att de skapar stabilitet eftersom de inte trillar ifrån som de arbetssökande som plötsligt kan få jobb. Han vill också komma i kontakt med universitetens entreprenörsutbildningar, eftersom de letar projekt som studenterna skall jobba med. Det skulle kunna göras i kombination med Business Arena Imaging. Enligt Christer så är det visserligen rätt att jobba med byrålådsprojekt men han menar att det finns andra möjligheter. Förut skapade alla stora bolag egna utvecklingsbolag som de kallade X Innovation, där man kunde få utveckla nya produkter i fred och som inte störde den befintliga verksamheten. Dessa är i stort sett förvunna nu, men Christer menar att behovet finns fortfarande. Därför borde det finnas en marknad för en struktur med rätt ägare, där bolagen kan låna ut personer samtidigt som de får en bra insyn. Det gäller att få en bra struktur med universitet, Länsarbetsnämnd, regionen med flera, säger Christer, men det måste också vara kommersiellt. Människor måste kunna bli rika på detta. Då får man rätt driv. Christer kan inte nog betona vikten av och glädjen med att rekrytera rätt folk. Han minns när VDn för dåvarande Europolitan gick i pension och berättade om vad han svarade på frågan om vad som hade varit det viktigaste under sin tid som VD. Christer hade lyssnat väldigt noga, för han trodde att det skulle komma något väldigt viktigt. Svaret, som var att anställa människor, kändes då ganska platt för Christer. Men nu har han samma syn som sin gamla VD. Det bästa med projektet har varit att få träffa så många duktiga människor, säger Christer med eftertryck. Jag kan inte förstå hur de kan vara utan arbete. Magnus Liljegren - det bästa har varit alla glada projektdeltagare Magnus har en ekonomutbildning och har jobbat med marknadsföring och försäljning under stor del av sin yrkesverksamma tid. Under de senaste tio åren har han jobbat i ledande befattningar även internationellt, inom området IT och telekom. Magnus har också haft tre egna företag. Det var tre saker som gjorde att Magnus blev intresserad och valde att gå in som processledare i BAI/VinnVinn. Dels så kände han inte längre någon utmaning i sitt jobb och dels berodde det mycket på att det var just Christer som ringde och vill att han skulle var med i BAI/VinnVinn. Magnus blev intresserad av att det handlade om att få jobba med entreprenörsbetonade arbetsuppgifter. Magnus har absolut inte ångrat att han antog denna utmaning. Magnus förväntningar har uppfyllts till allra största delen. Han har arbetat 100 % som projektledare i BAI/VinnVinn och tycker att projekten och upplägget har fungerat mycket bra. Det har handlat om att skapa något nytt och att bana ny mark, men detta har för Magnus varit stimulerande och som ligger väl i linje med hans personlighet och egenskaper. Han VINNVINN Handbok E-spåret 19 (41) Version 1.0

20 upplever dock ibland att strukturerna runtomkring kan upplevas som byråkratiska. Han understryker att det dock inte har någonting med personerna eller BAI/VinnVinn att göra. Enligt Magnus har Teknopol och BAI/VinnVinn haft en ömsesidig positiv påverkan på varandra. BAI/VinnVinn har bidragit med lite nya människor och med kommersiella projekt vilket vitaliserat hela miljön. Samtidigt har projektet tagit till sig av det kunskap och den miljön som Teknopol står för. Han upplever också att Teknopol har kunnat ta till sig impulser och framtida möjligheter från BAI/VinnVinn. Han känner att det både är själva projektet som personerna i projekten bidragit till att skapa lite fart och fläkt i lokalerna. Magnus upplever att majoritet av de personer som varit inne i projekten har fungerar väldig bra. Grunden finns i att de har gillat idén med BAI/VinnVinn. Samtidigt som han framhåller med viss blygsamhet att man kanske haft lite tur med rekryteringen. Han upplever att man fått in projektdeltagare som fungerat bra i projekten och som haft en mycket bra kompetens. Projektdeltagarna har fått agera mycket självständigt i projekten och det har varit en strategi att inte gå in och detaljstyra. En mycket viktig del för att fånga in intressanta produktidéer har varit att komma in på rätt sätt i företagen. Man har byggt mycket på de relationer som Christer och Magnus haft sedan tidigare. Magnus säger att alla aktörer som man träffat utan undantag har varit positiva till BAI/VinnVinn när man väl har förstått vad det handlar om. Magnus har också iakttagit en annan effekt av att även om företagen varit positiva i början av projekten har man blivit ännu mera positiva när man sett på vilket sätt man driver projekten och vilket resultat som åstadkommits. Detta har inneburit att företagen engagerat sig ändå mera. Ett bra exempel på detta är SMHI. - Ibland känns det som att hela företaget involverar sig med det som händer i Skåne. Även den positiva stämningen i projekten smittar av sig, säger Magnus. Ska man kunna attrahera företag av den digniteten som man lyckats med i Skåne så kan det nog krävas att man har bra ingångar i företagen. Där man inte har egna personliga ingångar blir det svårare. De vikigaste framgångsfaktorerna för projektet menar Magnus är de kommersiella målen och att man drivit projekten kommersiellt. Man har i projekten poängterat tydligt att målet är att det skall leda till företagsbildning och att få jobb. Basen i detta är att utveckla produkter. De som driver såväl processen som projekten måste också ha näringslivserfarenheter och bra kunskaper om marknadsföring och försäljning, kundrelationer. Gör man inte detta kan projekten lätt kantra över åt att bli teknikstyrda och kan också lätt bli lite introverta. Magnus säger att en annan framgångfaktor är att man visar respekt för de individer som kommer in i projekten. De som kommit in i projekten är yrkeskunniga människor med lång erfarenhet bakom sig och som man inte ska styra med pekpinnar som någon slags lärare. Vi har tidigt gjort klart att vi erbjuder en miljö, men att det är upp till projektdeltagarna om det skall bli någonting och att vi tror på de klarar av denna uppgift, säger Magnus. Vår uppgift är att hjälpa till och styra upp det och att inte ha mera möten än nödvändigt. Vi skall på ett bra sätt, lite mer eller mindre, tvinga in dom i situationer där de själva får ta ansvar för hela projektet. Det är ut detta som mycket av glädjen och engagemanget också har kommit. Magnus menar att man har haft tur när man satt ihop de olika projektteamen, och att man gått mycket efter magkänsla när man gjort urvalet av individer. Man har mera gått efter hur individer fungerat tillsammans i projekt är strikt efter deras CV. Magnus understryker att han absolut inte ser att man skulle ha gjort något annorlunda. Om han skulle starta om på nytt så skulle han ha gjort precis på samma sätt igen. Den process som man designade för BAI/VinnVinn har fungerat enligt det första upplägget och har därefter VINNVINN Handbok E-spåret 20 (41) Version 0.8

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Jan Sandred. Rådgivare på Generaldirektörens kansli Naturvetare. Journalist 20 år; Sverige, USA, PRkonsult. Kemiingenjör, Datavetare 2006-03-15 1

Jan Sandred. Rådgivare på Generaldirektörens kansli Naturvetare. Journalist 20 år; Sverige, USA, PRkonsult. Kemiingenjör, Datavetare 2006-03-15 1 Jan Sandred Rådgivare på Generaldirektörens kansli Naturvetare Kemiingenjör, Datavetare Journalist 20 år; Sverige, USA, PRkonsult 2006-03-15 1 Svensk arbetslöshet Ökande andel är högutbildade akademiker

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING

AKTIVITETSUTVÄRDERING AKTIVITETSUTVÄRDERING BUSINESS TALK - TURNÉN 2012 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Business Talk Turnén (Arvika, Filipstad, Forshaga, Hagfors, Kristinehamn)

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

I samband med att Swedbank tog över Folksams kapitalförvaltning så fick Folksam ta över den framtida sakförsäkringsaffären.

I samband med att Swedbank tog över Folksams kapitalförvaltning så fick Folksam ta över den framtida sakförsäkringsaffären. Tre Kronor verkar utan att synas Den här artikeln ska vare sig handla om något ishockeylag eller om en såpopera på TV, utan om ett framgångsrikt försäkringsbolag som verkar i det tysta. I White Label -branschen

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Tillsammans skapar vi växtkraft och nya arbetstillfällen

Tillsammans skapar vi växtkraft och nya arbetstillfällen Tillsammans skapar vi växtkraft och nya arbetstillfällen FÖR FÖRETAG SOM VILL VÄXA Entreprenörskap skapar jobb. Jobb stärker tillväxt och framtidstro och minskar segregation och utanförskap. Med denna

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Ung Företagsamhet. Rådgivarguide

Ung Företagsamhet. Rådgivarguide Ung Företagsamhet Rådgivarguide Vår idé är ett lock på drinken med hål för sugrör. Ursprunget är att en av våra kompisar blev drogad på krogen, vilket är ett problem idag. Själva idén med locket och designen

Läs mer

Samlade erfarenheter från några medlemmar ur Hämta Hem

Samlade erfarenheter från några medlemmar ur Hämta Hem Samlade erfarenheter från några medlemmar ur Hämta Hem Det som har varit positivt för mig med Hämta Hem att det har varit en väldigt positiv ton i projektet och att man har träffat nya människor, som ger

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG PROGRAMUTBUD AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG BUSINESS IN PROGRESS IHM MANAGEMENT IS DOING THINGS RIGHT, LEADERSHIP IS DOING THE RIGHT THINGS. PETER DRUCKER IHM School in Progress IHM verkar mitt

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt.

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Executive Leadership Program by Media Evolution Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Media Evolutions uppdrag är att verka för tillväxt i mediebranschen

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

PERSONAL. Kan, vill och vågar. Tema: En andra chans? Få delar ägarskap och vinst trots förtjänster

PERSONAL. Kan, vill och vågar. Tema: En andra chans? Få delar ägarskap och vinst trots förtjänster PERSONAL FACKTIDNINGEN FÖR PERSONALANSVARIGA #5 2012 & L E D A R S K A P Kan, vill och vågar Jernhusen tror att människor med god självinsikt driver företag framåt. Ulrika Frisk och Angela Rossi hjälper

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor?

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor? Vad ska du bli när du blir stor? Svaret blir förmodligen olika beroende på vem som frågar. Men säkert är att CSN- blanketternas och tentornas tid är den period i livet då du bestämmer hur resten skall

Läs mer

Strategiskt styrelsearbete starkare företag. Erfarenheter från olika projekt

Strategiskt styrelsearbete starkare företag. Erfarenheter från olika projekt Strategiskt styrelsearbete starkare företag Erfarenheter från olika projekt Externa ledamöter sporrar bolagen Blekinge Business Incubator Anders Cronholm www.b-b-i.se Som inkubator har vi fått chans att

Läs mer

Inledare: Nyårslöften

Inledare: Nyårslöften Nyhetsbrev nummer 6: Tävling, årets modeord, aktuell forskning om personlighetstester och full koll på rekrytering Inledare: Nyårslöften Så här års brukar människor summera det gångna året och lova bot

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad

Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad Företag: Hazrats Bureau Affärskoncept: Check IDEA Center AB Alla har rätt att drömma. Alla har rätt att förverkliga sina drömmar. Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad Affärsidé

Läs mer

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO PeriScoop 1 /6 Ann Catrin tänker på dig För att ge våra kunder en möjlighet att lära känna oss på Perido lite bättre

Läs mer

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP Vill du Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK Utgiven av Trygghetsstiftelsen maj 2010-1300 ex. Text N-G Kolfeldt,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Inbjudan till företrädesemission av aktier i. Teckningstid: 4 september 2015 24 september 2015

Inbjudan till företrädesemission av aktier i. Teckningstid: 4 september 2015 24 september 2015 Inbjudan till företrädesemission av aktier i PromikBook AB (publ) Teckningstid: 4 september 2015 24 september 2015 Vårt mål är att vara det självklara systemet för företagskonsulter, redovisningskonsulter

Läs mer

Den blåa röda tråden

Den blåa röda tråden Den blåa röda tråden Läget. Argentum växer. Vi växer snabbt dessutom. Det känns positivt. På många sätt. Det är stimulerande att arbeta i ett framgångsrikt företag. Ett företag som består av en intressant

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för?

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Kerstin Sahlin Sahlins Struts 2010/2011 Omsättning: +50 % Besökare: +40 % Med inspiration från Kurbits införde vi dagliga guidade

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Canon Essential Business Builder Program. Samlar allt du behöver för att lyckas med företaget

Canon Essential Business Builder Program. Samlar allt du behöver för att lyckas med företaget Canon Essential Business Builder Program Samlar allt du behöver för att lyckas med företaget Essential Business Builder Program Inledning Att driva en tryckeriverksamhet är en utmaning. Att få den att

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? Sida 1/5 BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du bäst väljer produktionsbolag Hur du bedömer ett bolags kompetens Hur du undviker att bli lurad

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Vi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sin egenföretagsamhet.

Vi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sin egenföretagsamhet. STIPENDIet Presenteras i samarbete med: Vi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sin egenföretagsamhet. Genom startkapital, mentorskap och kontorsplatser ger stipendiet en unik möjlighet

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM PLATS 04 TILLVÄXTPROCENT 81,10 % Framtiden är fortfarande här Sveriges elfte bästa arbetsplats. Det är bra. Men det duger inte för Framtiden i framtiden. Kanske är det därför tillväxten fortsätter. VD

Läs mer