Njurfunk. Donation och transplantation - tema för seminarium i samband med förbundsstämman. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2011 Årgång 38

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Njurfunk. Donation och transplantation - tema för seminarium i samband med förbundsstämman. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2011 Årgång 38"

Transkript

1 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Donation och transplantation - tema för seminarium i samband med förbundsstämman Nummer 2, 2011 Årgång 38

2 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta peritonealdialysprodukter Annons Fresenius Fresenius Medical Cares engångsmaterial för PD-produkter har certifierats av miljömärket Svanen. Detta innebär att produkterna uppfyller kraven i den mest omfattande miljömärkningen i världen. Svanen är världens största organisation inom miljömärkning. NORDIC ECOLABEL Fresenius Medical Care Sverige AB. Djupdalsvägen 24, S Sollentuna. Tel +46 (0) Fax +46 (0) Epost

3 5 INNEHÅLL 5 Donation och transplantation -seminarium i samband med Förbundsstämman i Stockholm 8 Hur arbetar Försäkringskassan? - Gunnel Amonsson om Försäkringskassans arbete 10 Tolv handläggare för att Irja skulle hamna rätt - Intervju om sjukförsäkringsfrågor 16 Krig och naturkatastrofer drabbar dilayspatienter hårt - Nils Grefberg, överläkare, Växjö 14 Generika inom immunsuppression -Transplantationsläkare informerar 5 Ställföresträdande ansvarig utgivare: Håkan Hedman Layout: Anna-Lisa Lampinen Beräknade utgivningstider: Tredje veckan i mars, juni, september och december. Manus- och annonsstopp: Nr 1: 1 februari Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 augusti Nr 4: 1 november Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov. Manus, helst i Word-format, skickas via e-post till: Diskett eller pappersmanus skickas till: Njurfunk, Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Att leva med risken att få en avstötning - Madeleine Nilsson,Fil.dr. Göteborg Annonser: Anna-Lisa Lampinen, tel E-post: Annonspriser: Helsida kr, Baksida kr, Halvsida kr, Kvartssida kr. Upplaga: ca ex. Prenumerationspris 4 nr (1år): 240 kr. Lösnummerpris: 60 kr. ISSN TALTIDNING: Har du svårt att läsa tidningen? NjurFunk finns även att få som taltidning på CD eller CD-Daisy. Hör av dig till kansliet, , eller till din regionförening. Tryckeri: Edita Västra Aros AB Ordf. Håkan Hedman Anders Billström Malin Haglund Sven-Erik Hammarlund Erik Herland Rolf Mattisson Tina Pajunen Lars Åke Pellborn Åsa Torstensson adj. Kassör Bertil Joneken Barn- & Föräldragruppens Kristina Andersson- Holgersson Anna Holsteinson Lars Rönnqvist Peter Pernäng Guye Rydell Ungdomsgruppens Malin Haglund Frej Jacobsson Annie Rinaldo Anders Larsson Njurfunks Oddvar Aalmo Harriet Hjelmqvist Anna-Lisa Lampinen Rolf Mattisson Lars Nordstedt Medicinskt sakkunniga: Håkan Gäbel - transplantation Nils Grefberg - njurmedicin Lisbeth Dingvall Anna-Lisa Lampinen Anders Wikner Personer markerade går att nå via e-post med adressen (observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) Njurförbundet Postadress: Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg E-post: Hemsida: Tel: Fax: Plus-och bankgiro: Pg , Bg allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden, Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. Annika Tibell under pausen på seminariet om donation Amelie Ersmarkers fond. Omslagsfoto: Anna-Lisa Lampinen Rekreationsfonden och NjurFunk nr För ej beställt material ansvaras ej. och transplantation i maj 2011 i Stockholm. Pg , Bg Njurfonden (forskning) 7 10

4 Ledare Rätten till semester ska gälla alla Sedan den första maj i år gäller regeln att det är hemkommunen som ska stå för kostnaden då någon behöver hemtjänst i en annan kommun, exempelvis vid vistelse i sommarstugan. Detta får väl anses vara ett klokt beslut eftersom det inte kan vara rimligt att små kommuner med många sommargäster ska tvingas betala hemtjänst för personer som inte är skrivna där. Fram tills i april i år har det varit den kommun som gästas som ställt upp med hemtjänstpersonal utan särskild ersättning från hemkommunen. Regelverket begränsar inte vistelsens längd, även om vissa kommuner gruffar och anser att fyra veckor borde räcka. Socialstyrelsen är mycket bestämd på just den punkten att kommunerna inte får sätta någon gräns för vistelsetiden. Grundbulten i svensk lagstiftning är att ingen får diskrimineras på grund av exempelvis funktionshinder, etniskt ursprung eller sexuell läggning. Den som har ett funktionshinder ska ges förutsättningar att kunna ha full delaktighet i samhällslivet. Vår lagstiftning är till stora delar bra inom det här området. Tyvärr har dialyserande hamnat i en grupp som till vissa delar faller utanför rättighetslagstiftningen för funktionshindrade. Inför sommaren aktualiseras varje år frågan om möjligheten för dialyserande att kunna vistas och få dialys utanför hemorten. De allra flesta människor ser det som en självklarhet att kunna ta ledigt och resa någonstans inom Sverige eller till utlandet. Situationen vid landets dialysmottagningar innebär att det periodvis råder stora svårigheter att ta emot gästande patienter under kortare eller längre perioder. Semestersäsongen är svårast. I fjol stängdes t o m en hel dialysmottagning under flera sommarveckor vid en av landets mest populära semesterorter på Västkusten på grund av att vårdgivaren inte satte in några semestervikarier. Detta är inte acceptabelt, framförallt inte för de ordinarie patienterna som tvingades till betydligt längre resvägar till en annan dialysmottagning. Flera landsting har sedan några år tillbaka satt en gräns för hur många gästdialyser man vill betala för. Västra Götalandsregionen som är Sveriges näst största vårdgivarorganisation godkänner endast två veckors gästdialys per år. Det går att få ytterligare två veckors gästdialys betald, men då krävs det en ansökan som ska godkännas ganska lång tid i förväg. Det är inte rimligt att man i Sverige gör skillnad på olika grupper av funktionshindrade. Alla människor har lika stort behov av att resa hemifrån på semester, hälsa på släkt och vänner eller göra resor i tjänsten. Den som har dialys ska jämställas med övriga grupper av funktionshindrade som är i behov av samhällets stöd för att kunna leva med full delaktighet. Precis som rättigheten att få hemtjänst under semestern är det lika viktigt att njursjukas behov av dialys tillgodoses. Det måste bli en samsyn. Gästdialysfrågan får inte enbart vara tidningsrubrik under sommarens nyhetstorka. Nu är det dags att vi tar krafttag mot att njursjuka hamnar i kommunarrest. Håkan Hedman H å k a n He d m a n Fö r b u n d s o r d f ö r a n d e 4 NjurFunk nr

5 Donation och transplantation -seminarium för förbundsstämmans deltagare Bristen på organ för transplantation och behovet av översyn av transplantationslagen var två av de viktiga frågor som belystes och diskuterades på seminarium den 7 maj dagen före förbundsstämman i Stockholm. En intressant, engagerande och av deltagarna mycket uppskattad dag. Fr. v. Charlotte Möller, Anders Printz, Bengt-Åke Henriksson, Annika Tibell, Daniel Brattgård och Håkan Hedman samlade till paneldiskussion. Förutom ombud och förbundsstyrelse deltog ett mindre antal inbjudna gäster på seminariet. Ordföranden Håkan Hedman inledde seminariet med historik om donations- och transplantationfrågor och förbundets insatser i sammanhanget. Kunniga medverkande i programmet Medverkande i programmet var också Bengt-Åke Henriksson, docent och donationsansvarig läkare i Västra Götalandsregionen, Annika Tibell, docent och verksamhetschef på transplantationskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samt även ordförande i Svensk Transplantationsförening, Daniel Brattgård, sjukhuspräst, sakkunnig i etik och ledamot i Statens Medicinsk-Etiska Råd, Anders Printz, jurist och avdelningschef på Socialstyrelsens avdelning för Regler och tillstånd samt Charlotte Möller, Donationsrådet hos Socialstyrelsen. Hur ökar vi donation från både levande och avlidna För att öka transplantationer är donation en förutsättning. Bengt-Åke Henriksson redogjorde för intensivvårdens engagemang och möjligheter när det gällde att tillvarata organ från möjliga donatorer. Han gick även in på hur lagar och regler styr verksamheten och att kunskap hos personal är viktig för att det skall kunna fungera väl. Organbrist skapar problem Annika Tibell berörde bristen på organ och hur man behöver arbeta för att fler får möjlighet till transplantation helst redan innan dialysbehandling. Andelen levande givare har ökat de senaste åren. Sjukvården bör ställa upp med information till möjliga levande givare. Regionala väntelistor har fördelar jämfört med en enda nationell väntelista dels för att kunna bättre matcha organ och mottagare och dels för att kunna ta tillvara fler organ. Fler skulle troligen komma upp på väntelista om det fanns fler organ för transplantation. Etiska frågeställningar Daniel Brattgård berörde olika etiska frågeställningar i sammanhanget och konstaterade att det inte i sjukvården handlar om att ta organ utan att tillvarata organ som människor under sin livstid tagit ställning för att donera. Lagar och regler som styr Anders Printz kunde för oss alla redogöra för de lagtexter som styr verksamheten och både han och Charlotte Möller som inom Socialstyrelsen arbetar med donationsfrågor framförde att man hos Socialstyrelsen inte är helt övertygade om att en lagändring som diskuteras skulle enbart ha positiva effekter. Ombud, styrelseledamöter och gäster deltog på seminariet. NjurFunk nr

6 Paneldiskussion Lars Åke Pellborn från förbundsstyrelsen var moderator för seminariet och höll i paneldiskussionen. Förutom reflektioner över dagens program, diskussion mellan alla medverkande i programmet och panelen, fick även åhörarna möjlighet att ställa frågor som panelen besvarade. Man var ganska eniga om att Transplantationslagen borde heta Donationslagen, att kunskaper inom intensivvården är viktiga och behöver förstärkas, att information till allmänheten är viktig, men att kanske inte kostnadskrävande kampanjer är bästa sättet att få fler att ta ställning för donation. Behov finns att ändra lagtexten så att den blir tydligare och mer lättolkad, samtidigt som den ger dem som i livet tagit ställning för donation möjlighet att bli donatorer i de fall de kommer i en sådan situation att donation är möjlig. Frågan har aktualiserats och Livet som Gåva har begärt tid för möte med Socialminister Göran Hägglund i frågan. Den kunskap som föredragen och paneldiskussionen förmedlade till deltagarna var uppskattad. Te x t o c h Fo t o: An n a -Li s a La m p i n e n Förbundsstämman 2011 Ett sextiotal förtroendevalda från hela landet hade samlats på Quality Globe Hotel i Stockholm den 8 maj för att godkänna verksamhet de senaste två åren och fatta beslut om förbundets kommande verksamhet två år framåt i tiden. Lars Nordstedt lämnade förbundsstyrelsen efter många år och avtackades av förbundsordförande. Han kommer att arbeta vidare i redaktionskommitten för Njurfunk. Förbundsordföranden Håkan Hedman hälsade alla välkomna till 2011-års förbundsstämma, och inledde med en tyst minut till minne av bortgångne Harry Strandberg, som under många år varit verksam inom såväl Förbundet som inom Njurföreningen i Västerbotten. Till ordförande att leda förbundsstämman valdes Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman. Förbundsstyrelsens årsredovisning sedan föregående stämma föredrogs och godkändes liksom fastställande av resultat- och balansräkningar. Förbundsstyrelsen beviljades ansvarsfrihet för den gångna perioden. Stadgeändringar Håkan Hedman föredrog Förbundsstyrelsen förslag till stämman. Härvid förelåg förslag till en del mindre ändringar av stadgarna. Stadgeändringarna godkändes av stämman. Styrelsen föreslog vidare att regionföreningarna gör ett namnbyte från Njurföreningen i (området) till Njurförbundet (området). Förbundsstämman uttalade sig för att regionföreningarna ändrar sina respektive namn till Njurförbundet med tillägg av det regionala ansvarsområdet. Gemensam medlemsuppbörd En motion (från Sydöstra Sverige 2009) ang. gemensam medlemsuppbörd, från förbundsstämman, har under verksamhetsperioden varit föremål för diskussioner. Frågan väckte en intressant debatt med många inlägg för och emot gemensam medlemsuppbörd. Stämman beslöt att godkänna förbundsstyrelsens förslag att utreda frågan ytterligare och att beslut fattas vid kommande stämma Handlingsplanen Även mindre ändringar i handlingsplanen föreslogs av förbundsstyrelsen och förbundsstämman beslutade godkänna dem. Både stadgarna och handlinsplanen kommer att finnas tillgängliga på hemsidan så snart rättelserna är införda Förbundskassören Bertil Joneken, och styrelseledamöterna Rolf Mattisson och Sven-Erik Hammarlund. Ombud från regionföreningar i Sörmland, Småland,Sydöstra Sverige, Värmland och Norrbotten samlade. 6 NjurFunk nr

7 Förbättra kommunikation För att förbättra kommunikationerna mellan föreningarna och förbundet föreslog förbundsstyrelsen att förbundsstämman att besluta att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utveckla ett modernt system för den interna kommunikationen inom förbundet. Så blev beslutat. Medlemsavgiften Medlemsavgiften till förbundet har varit oförändrad, 120 kronor för vuxna och 20 kronor för hemmavarande barn under 18 år sedan Förbundsstyrelsen föreslog att stämman beslutar höja avgiften till förbundet fr o m 2013 till 140 kronor för vuxna och 20 kronor för hemmavarande barn under 18 år. Regionföreningarna rekommenderas att fastställa medlemsavgiften för barn under 18 år till minimum 50 kronor. Förslaget vållade en intensiv debatt för och emot, men efter debatten fattade stämman beslut att höja enligt förslaget. Valen Till förbundsordförande omvaldes Håkan Hedman för en tid av två år. Antalet styrelseledamöter fastställdes till åtta. Förbundsstyrelsen fick därvid följande utseende: Åsa Torstensson, Linköping, Lars Åke Pellborn, Stockholm, Tina Pajunen, Mölndal, Sven-Erik Hammarlund, Gävle, Erik Herland, Stockholm, Anders Billström, Halmstad, Rolf Mattisson, Förslöv samtliga omval. Lasse Nordstedt, Trelleborg, hade avsagt sig omval att efterträda Lasse valdes Malin Haglund, Umeå. Samtliga valdes på två år. Val av tre ledamöter i valberedningen Ann-Katrin Bergström, Kristinehamn (sammankallande), Christian Farman, Jönköping och Jan Lidström, Öjebyn. Avtackning Ordföranden Håkan Hedman tackade Lasse Nordstedt, som nu lämnar förbundsstyrelsen, för hans mångåriga och förtjänstfulla arbete i förbundsstyrelsen och överlämnade en Guldnjure. Te x t :Ro l f Ma t t i s s o n f ö r b u n d s s t y r e l s e l e d a m o t Fo t o: An n a -Li s a La m p i n e n o c h Bj ö r n Se v e r i n s s o n Den nyvalda styrelsen samlad där Malin Haglund är nyvald och övriga fortsätter sitt arbete efter omval. Fr.v Erik Herland, Sven-Erik Hammarlund, Malin Haglund, Rolf Mattisson, Håkan Hedman, Lars Åke Pellborn, Åsa Torstensson, Tina Pajunen och Anders Billström. Ingrid Burman, ordförande på Handikappförbundens Samarbetsorgan, skötte klubban som stämmans ordförande på ett utmärkt sätt. På pauserna fanns möjligheten att mingla. På bilden företrädare för regionföreningar i Jämtland/Härjedalen, Stockholm och GävleDala. NjurFunk nr

8 Hur arbetar försäkringskassan? Sjukförsäkringsreglerna är ett stort bekymmer för många njursjuka. För dialyserande och njursjuka i väntan på njurtransplantat finns idag möjligheter att få sjukpenning på normalnivå utan den tidsbegränsning som annars råder. Fortfarande är personer med grav njursvikt på väg in i dialysbehandling, som inte står på väntelista för njurtransplantation, och svårt sjuka njurtransplanterade med sviktande njurfunktion eller annan sjukdom utsatta i systemet. Arbetsförmåga är avgörande och bedömningarna kan vara svåra. Följden blir att njursjuka känner sig otrygga, oroliga och utsatta. Många känner sig kränkta i kontakterna med Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens handläggare. Redaktionen har bett Gunnel Amonsson, specilist i sjukförsäkring och verksam i Göteborg, att redogöra för hur de politiskt beslutade lagarna och sjukförsäkringsreglerna styr Försäkringskassans agerande och beslut. Detaljerade lagtexter och regler kan man finna i Försäkringskassans informationsmaterial på deras hemsida på Internet eller skriftliga foldrar. Försäkringskassan strävar efter en tillgänglig kundmötesorganisation och möter i dag sina kunder på olika sätt utifrån kundens behov. Genom telefonkundtjänster, självbetjäning via internet och personliga möten på servicekontor samt personliga handläggare på ett lokalt försäkringscenter är några exempel på olika sätt att möte kundens behov. Försäkringskassans ansvarar på regeringens uppdrag för en stor del av socialförsäkringen. En mängd lagar och förordningar styr arbetet. Återgång i arbete är målet Försäkringskassans uppgift är att verka för en väl fungerande sjukskrivningsprocess som ger rätt ersättning, gör alla relevanta utredningar som syftar till att ta tillvara den enskildes arbetsförmåga och underlätta och påskynda återgång i arbete. Försäkringskassans handläggare ska vara ett stöd till den enskilde i rehabiliteringsprocessen. De skall uppmärksamma behov av och ansvara för att samordna olika aktörers insatser. De skall samverka med arbetsgivare, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård. De skall aktivt arbeta för att förebygga sjukskrivning och sjukersättning. Men de skall byta ut sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning när personen uppfyller kriterierna för sådan förmån. Den bortre gränsen Sjukpenningen är i dag tidsbegränsad. Sjukpenning är en förmån, som betalas ut till den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Sjukpenning kan betalas ut på normalnivå 80 % eller fortsättningsnivå 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Sjukpenning på normalnivå kan betalas ut under 364 dagar och sjukpenning på fortsättningsnivå under 550 dagar. Sammanlagt 914 dagar. Rehabiliteringskedjan För att undvika passivitet i sjukskrivningsprocessen bedöms arbetsförmågan olika beroende på hur länge en person varit sjukskriven. Vid bedömning av rätten till sjukpenning görs det utifrån rehabiliteringskedjans fasta bedömningsgrunder om personen har en arbetsgivare. Broschyren Sjukförsäkringen i korthet ger en bra beskrivning av rehabiliteringskedjan. Om en person är arbetslös bedöms arbetsförmågan i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden från dag i sjukperioden. Kriterier för bedömning av allvarlig sjukdom Fler dagar på normalnivå kan betalas ut vid allvarlig sjukdom efter ansökan trots att sjukpenning på normalnivå betalats ut 364 dagar. Ersättningsnivån är 8 NjurFunk nr

9 80% och det finns ingen tidsgräns för hur många dagar som kan betalas ut. Det är personens tillstånd och inte diagnosen som avgör om fler dagar på normalnivå ska beviljas och hur länge dessa kan betalas ut. Som grund för bedömning om sjukpenning på 80 % (fler dagar på normalnivå) kan betalas ut utgår från Socialstyrelsens beskrivning vad som ryms inom begreppet allvarlig sjukdom. Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang. Socialstyrelsens dokument ska användas av Försäkringskassan som ett stöd för att avgöra om personen har en allvarlig sjukdom. Det är viktigt att se Socialstyrelsens dokument som en helhet. I dokumentet finns fem kriterier för allvarlig sjukdom. För att tillståndet eller skadan ska kunna betecknas som allvarlig ska personen uppfylla det första kriteriet samt något av de andra fyra kriterierna. Kriterierna innehåller vissa graderingar. En person kan på generell nivå uppfylla kriterierna men på individuell nivå kan det finnas stora variationer. Att en person har en allvarlig sjukdom enligt Socialstyrelsens dokument är inte liktydigt med att personen saknar arbetsförmåga. Dokumentet finns på Socialstyrelsens webbplats. Viktigt med tydliga läkarintyg Ett läkarintyg ger inte automatiskt rätt till sjukpenning. Det är inte sjukdomen i sig utan förmågan att arbeta som avgör om man har rätt till sjukpenning. Försäkringskassan har en utredningsskyldighet och ansvarar för att beslut fattas på ett tillräckligt underlag. Vad som är tillräckligt underlag avgörs från fall till fall. Varje sjukpenningärende är unikt och kräver att Försäkringskassans handläggare har det underlag som behövs i det enskilda ärendet. Det innebär att beslutsunderlaget kan variera både i omfattning och innehåll beroende på omständigheterna i ärendet. Ett tillräckligt beslutsunderlag är en grundläggande förutsättning för att kunna göra en riktig bedömning av rätten till sjukpenning och behovet av och möjligheterna till rehabilitering. Det är viktigt att läkaren i läkarintyget på ett tydligt sätt beskriver personens medicinska status. I vilken omfattning och på vilket sätt sjukdomen påverkar funktionsförmågan. Vilka aktivitetsbegränsningar sjukdomen ger individen. Socialstyrelsen anger vilka krav som ska ställas på den som utfärdar ett läkarintyg. Arbetsförmågan bedöms Oavsett vilka svagheter en person upplever är det angeläget att ha förståelse för och tillvarata de resurser som varje individ har trots sjukdom. Ofta säger inte diagnosen något entydigt om sjukdomens konsekvenser. Grundläggande för rätten till sjukpenning är att personen lider av sjukdom eller därmed jämställt tillstånd som sätter ned arbetsförmågan. Innebörden av begreppet sjukdom har en avgörande betydelse vid bedömningen av rätt till ersättning. Det är angeläget att varje ärende alltid bedöms med hänsyn till förhållandena i det enskilda ärendet och att skälighetssynpunkter beaktas. Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning är en tidsbegränsad ersättning som kan betalas om personen är mellan år och har en nedsatt arbetsförmåga under minst ett år. Möjlighet till ersättning finns även vid förlängd skolgång. Gunnel Amonsson Tidsbegränsad sjukersättning försvinner Tidsbegränsad sjukersättning upphörde som ersättningsform 1 juli De som redan har tidsbegränsad sjukersättning behåller sin ersättning för den period som redan är beviljad. Övergångsregler finns där ytterligare 18 månader kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt när period med tidsbegränsad sjukersättning tar slut. Sjukersättning vid bestående nedsatt arbetsförmåga Sjukersättning kan beviljas en person som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga och alla rehabiliteringsmöjligheter bedöms vara uttömda. Med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga menas att nedsättningen bedöms bestå över all överskådlig framtid. Ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering bedöms inte kunna leda till att personen återfår någon arbetsförmåga eller att den arbetsförmåga som finns kan förbättras. Prövningen av arbetsförmågan ska göras till hela arbetsmarknaden, där även lönebidrag och liknande anställningar ingår. Arbetslivsintroduktion De personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning har tagit slut på grund av reglerna om tidsbegränsningar i sjukförsäkringen och som saknar arbete eller inte kan återgå till sitt tidigare arbete erbjuds arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlingens regi. Arbetslivsintroduktionen ska innehålla individuellt anpassade insatser för att utreda och kartlägga personens behov av stöd för övergång till arbetsmarknaden. Ersättning ges i form av aktivitetsstöd. För de personer som inte kan delta i arbetslivsintroduktionen och uppfyller kriterierna för allvarlig sjukdom eller kriterierna för att beviljas fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå kan få ersättning från Försäkringskassan i den omfattning och under den tid NjurFunk nr

10 som arbetsförmågan bedöms vara nedsatt på grund av sjukdom. Samordning av rehabiliteringsinsatser En person som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen har rätt till samordning av rehabiliteringsinsatser så länge som arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Detta gäller även personer som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst. För de personer, som på nytt kan ha rätt till ersättning från sjukförsäkringen och är på väg att avsluta arbetslivsintroduktionen, har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kommit överens om en rutin gällande samarbete. Samarbetet mellan myndigheterna ska säkerställa att personen får den information och det stöd som behövs för att själv kunna ta ställning till sin situation. Personen ska ha god kännedom om vilka möjligheter till fortsatt stöd det finns hos Arbetsförmedlingen. Personen ska också ha fått information om gällande regler inom sjukförsäkringen. Strikta regler styr Sjukpenning på normalnivå och sjukpenning på fortsättningsnivå kan inte betalas ut till en person under de tre kalendermånader som infaller efter en period där maximalt antal månader utgått med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Efter en period med sjukpenning där maximalt antal dagar betalats ut måste ett uppehåll vara på minst 87 kalenderdagar innan första möjliga ersättningsdag med sjukpenning. Däremot kan personen få fler dagar på normalnivå om kriterierna för allvarlig sjukdom är uppfyllda. Kan även få fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå om kriterierna för sådan ersättning är uppfylld i direkt anslutning efter maximalt antal dagar med sjukpenning eller sjukersättning. Te x t : Gu n n e l Am o n s s o n Spe c i a l i s t s j u k f ö r s ä k r i n g LFC Gö t e b o r g Hi s i n g e n Fo t o: Pr i v a t Tolv handläggare innan Irja hamnade rätt Efter Irjas njurtransplantation har det varit en daglig kamp för att hålla många bollar i luften. Återhämtning, infektioner, kontakter med läkare, arbetsgivare och myndigheter samtidigt som hon skulle klara mammarollen och familjeekonomin har varit krävande och skapat mycket oro. För att få del av hennes erfarenheter av kontakterna med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hur sjukförsäkringsreglerna har fungerat för hennes del har vi intervjuat henne. Irja Nilsson, 61 år är bosatt i Stockholm med sina två söner. Hon arbetar som barnskötare på en förskola. När hon var 23 år gammal fick hon veta att hon hade cystnjurar och var kronisk njursjuk. Det är nu 38 år sedan. Lång sjukdomshistoria - När bröt din njursjukdom ut? blev jag riktigt sjuk men först 2001 startade jag i bloddialys. De tre åren innan var jag enormt trött och jag var mer sjukskriven än jag kunde jobba. Under mina sju år i dialys har jag inte arbetat alls. - Hur har din kontakt varit med Försäkringskassan under din vårdtid? - Mellan åren när jag gick i dialys löpte det på bra med min sjukpenning. Den fick jag söka var tredje månad med läkarintyg varje gång. Eftersom jag var ensamstående med två barn, som då inte var myn- diga, fick jag även bostadsbidrag. I april 2004 fick jag min första njurtransplantation. Den var misslyckad från första början. Det blev en sjukhusvistelse på tre månader i sträck. Jag var väldigt sjuk och i dålig kondition. Transplantatet var värdelöst. Det kom igång så jag hade urinproduktion men jag hade dåliga värden och kreatinvärdet låg som bäst på 250. Jag led mycket och tappade lite av min egen initiativförmåga. Man är inte klar i huvudet. Kroppen fungerar inte som den ska. Det var tufft att hålla kontakt med världen utanför. När jag kom hem var jag så jättedålig och slut att jag inte orkade ta tag i min ekonomi. Under tiden bytte Försäkringskassan ut min sjukpenning till sjukersättning och på grund av detta fick jag lägre inkomst. Ekonomin försämrades kraftigt - När transplantatet slutade fungera gick jag i bloddia- 10 NjurFunk nr

11 lys igen från juni Besked kom då från Försäkringskassan att jag hade en skuld till dem på ganska mycket pengar. Jag hade fått för mycket bostadsbidrag. Under min tid som svårt sjuk hade jag inte kunnat eller orkat ta tag i alla förändringar som hände med min ekonomi och som måste rättas till hos Försäkringskassan. - För mig kändes det som att det skulle ta hela livet att betala tillbaka, att det inte skulle gå. Jag hade inga pengar till mat, hyra och andra utgifter för mina barn. Barnen behöver pengar för att klara av sin vardag och skolan. Men från Försäkringskassan var beskedet att jag måste betala och söka matpengar hos sociala myndigheterna. Jag fick dela upp inbetalningarna och betalade skulden, men det blev en tid med mycket knaper ekonomi och mycket lidande. - Jag har klarat min sjukdomstid ekonomiskt genom att jag varje år har sökt fondmedel. Det har gjort att jag kunnat överleva men på en mycket låg existensnivå. Ny njure gav nytt hopp - Berätta om din andra transplantation. - Min andra och nuvarande njure fick jag i 15 april Då fick jag besked av läkarna redan första dagen att allt såg väldigt bra och lovande ut. Själv var jag lite skeptisk men efter några dagar började jag känna mig lugn och trygg och jag var nästan säker på att den här njuren skulle hålla länge. Nu efter två år har jag fortfarande goda och bra värden rakt igenom. - Hur tänkte du om framtiden? - Efter att ha varit så sjuk så länge så mådde jag plötsligt så bra. Så jag var väldigt optimistiskt, ville börja arbeta och tänkte att det skulle lösa sig med tiden. I mina tankar så ville jag börja arbeta hösten Inte problemfritt att komma igen på flera plan - Jag var undernärd och svag, hade inga muskler och ett BMI på 15. Det gick inte att träna upp mina muskler innan jag först hade gått upp i vikt. Det behövde jag tid för. Samtidigt planerades en operation för att ta bort min fistel. - I slutet av november 2009 fick jag ett brev från Försäkringskassan där det stod att jag skulle bli utförsäkrad i slutet av februari 2010 och att de skulle höra av sig. Men de hörde aldrig av sig så efter en dryg månad ringde jag själv upp. Jag hade ju inte varit i arbete under tio år, så för mig var det svårt att förstå vad det skulle innebära att börja arbeta igen. Så det var många frågor jag ville ha svar på. Men jag fick inget svar på någon fråga. Försäkringskassan visste inte själva vad som skulle hända med min ekonomi, när sjukersättningen tog slut den sista februari. Det var en obehaglig känsla att veta att jag kanske stod helt utan pengar i slutet av mars. Då förstod jag inte vad det skulle innebära. - Under tiden fick jag lunginflammation och fick ligga inne tre veckor på sjukhuset. Från sjukhuset ringer jag till sociala myndigheterna och förklarar min ekonomiska situation. Sjuk som jag var försökte jag i telefonen räkna ut hur mycket räkningar och kostnader jag hade. Jag fick ett nej. När jag kom hem och räknat ihop allt mer exakt sökte jag igen. Jag fick inte tid ens till ett besök för att träffa en handläggare utan svaret blev i telefonen att jag tjänade tio kronor för mycket för att kunna få hjälp. - Fick i alla fall då ett skrivet läkarintyg där läkaren skrev att jag skulle rehabiliteras och ta det lugnt med att börja jobba p.g.a. infektionsrisken. En rad nya handläggare och inga besked - Hos Försäkringskassan skulle jag få en ny handläggare som skulle höra av sig inom tre veckor. Men efter tre veckor hade jag inget hört, så återigen ringde jag upp själv och fick tag i handläggaren. Jag berättade om mina tankar och funderingar om när och hur jag vill börja arbeta igen. Eftersom jag inte arbetat på tio Irja NIlsson NjurFunk nr

12 år, hade en fysiskt tuff start med kondition och infektioner, så ville jag ta det lugnt och börja arbetsträna. Handläggaren tyckte det lät bra och jag skulle nu bara vänta in beslutet om fortsatt sjukersättning. Det skulle beslutas i Norrland och sedan komma ett besked inom de närmaste veckorna. Men det kom inte något beslut. Jag fick ringa flera gånger under februari och varje gång fick jag tala med olika handläggare. När jag har ringt har jag alltid fått tala med ny handläggare. Svaret var varje gång att beslutet inte hade kommit och att de skulle återkomma så fort de fått det. Det var väldigt oroande, för jag visste inte om jag skulle få mina pengar, så att jag kunde betala mina räkningar och köpa mat. - Sista gången jag ringde fick jag tag i en handläggare, den tolfte i ordningen, som gick och letade efter beslutet. Hon kom tillbaka och sa att det var lite konstigt, för hon hade hittat papper om mig på bordet i kontoret bredvid. De hade aldrig blivit skickade. Det gav mig en känsla att de inte hade någon koll på mig eller mina papper. Nu lovade hon att pappren skulle göras i ordning och beslutet skulle komma hem till mig om några dagar. Det beslutet kom aldrig. Hade inte fått viktig information om reglerna - När jag fått min sista utbetalning av sjukersättning i slutet av februari, så visste jag inte längre var jag skulle få min inkomst ifrån. - I mitten av mars fick jag ytterligare ett nytt namn på en handläggare på Försäkringskassan. Jag ringde upp och berättar om mitt ekonomiska läge. Handläggaren blev då lätt upprörd och sa att jag genast måste skriva in mig på Arbetsförmedlingen och undrade varför jag inte gjort detta innan. Jag svarade henne att ingen av alla 12 handläggare som jag haft kontakt med hade sagt något om detta. Själv hade jag tänkt börja jobba på mitt fasta arbete och därför inte tänkt söka något nytt arbete. Arbetsförmedlingen tog över - Men för att få en ersättning måste jag skriva in mig hos Arbetsförmedlingen. Nu gick det snabbt och jag fick komma dit morgonen därpå. Där fick en ny handläggare som hjälpte mig att fylla i alla papper. Istället för sjukpenning fick jag nu aktivitetsstöd. Försäkringskassan skulle betala genom Arbetsförmedlingen. Men pengarna hann inte utbetalas i slutet av mars utan jag fick låna av min son och vänner för att klara av att överleva april månad. - Hur hjälpte Arbetsförmedlingen dig? - I början fick jag inget grepp om vad jag skulle göra där. Min handläggare bestämde hur ofta jag skulle besöka Arbetsförmedlingen och den första tiden gick jag dit bara för att skriva under papper om min inkomst. Jag skulle ju inte söka jobb eftersom jag hade ett fast jobb. Men jag tyckte det var skönt att gå dit och få prata. Min handläggare där förstod min känsla av oro och tyckte att jag inte skulle ha för bråttom att börja jobba. Han förstod också att jag varit väldigt sjuk och ansåg att jag inte skulle vara för duktig utan ta det försiktigt. Det hjälpte mig att bestämma mig för att börja arbetsträna efter semestern. Tillsammans med Arbetsförmedlingen och min chef gjorde vi upp en plan. Jag började besöka min arbetsplats en timme varje dag och ökade successivt efter hur mycket jag orkade. Osäkert när man skulle få ersättningen - Hur fungerade det med Aktivitetsstödet? - Eftersom jag är med i facket så fick jag den högre nivån av Aktivitetsstödet. Det var ändå svårt att klara sig på de pengarna. Dessutom betalades pengarna aldrig ut på en bestämd dag. Arbetsförmedlingen skulle anmäla min närvaro hos Försäkringskassan den 15:e varje månad. Då skulle jag få pengarna i slutet av varje månad. Men Försäkringskassan hann aldrig göra klart alla ärenden utan pengarna kom när de var klara. Dom har ingen skyldighet gentemot sina klienter. Hälften av gångerna kom pengarna flera dagar försent. Det kändes oroligt varje månad, för man har ju räkningar som måste betalas. - Hur mycket jobbade du? - Det var roligt och spännande att jobba. Jag kände mig upprymd och kände att jag hade ork. Jag hade mer att ge och ville gärna gå upp i tid. Mina två sista månader arbetstränade jag fyra timmar varje dag i veckan. Under den tiden behövde jag inte ha kontakt med Arbetsförmedlingen, men vi höll ändå lite kontakt via telefon. Blev erbjuden halvtidsarbete - I januari 2011 löpte mitt Aktivitetsstöd ut. Samtidigt fick jag en förfrågan om ett halvtidsjobb av min chef och hon behövde snabbt besked. Jag visste direkt att detta var något för mig, så utan att kontakta Arbetsförmedlingen tackade jag ja. - Hur ser din kontakt med Försäkringskassan ut idag? - Idag får jag lön halvtid och är tillbaka med sjukpenning halvtid. Men det var inte självklart att jag skulle få halvtids sjukpenning. Tre veckor innan jag började arbeta hade vi ett nytt möte och jag tog med ett nytt läkarintyg för att kunna söka en ny period av sjukpenning. Jag fick min halvtids sjukpenning och det märkte jag genom att pengarna kom in på mitt konto. Något skriftligt beslut har jag aldrig fått. Kontrollerad och pressad - Nu får jag träffa handläggare på Försäkringskassan var tredje månad för att söka för en ny tremånaders period av sjukpenning. Varje gång skall jag ha ett nytt läkarintyg med mig. Under dessa möten pressar handläggaren mig på hur jag mår, om jag är stark eller svag, vad jag kan och vad jag är bra på. När jag berättar och svarar på frågorna så lyssnar och skriver handläggaren och är alldeles tyst. - Jag vill fortsätta arbeta halvtid och kanske längre fram gå upp i tid. Min läkare har skrivit ett tydligt 12 NjurFunk nr

13 läkarintyg där det står om mina problem, biverkningar av mediciner, behovet av tid till läkarkontroller och träning. Just nu går jag hos en arbetsterapeut för jag har fått artros i mina tummar och jag har fått hörapparat. Det tar tid att ta hand om sin kropp. - Försäkringskassan vill nu att jag skall söka ett nytt lättare jobb någon annanstans, så att jag kan öka mina arbetstimmar. Målet för dem är heltid. Försäkringskassan kan dra in min sjukpenning om de tycker att jag kan jobba mer än halvtid. Deras förslag på jobb till mig är Samhall. När de sa detta så kände jag mig kränkt och helt värdelös. Jag har en utbildning och jobbat inom förskolan i många år, helt plötsligt var det inte värt något. Helt plötsligt tyckte handläggaren att jag skulle lämna ett fast jobb, ett jobb jag brinner för, gillar och är bra på. Försäkringskassan kan kräva att jag skall jobba heltid på Samhall. Jag kände mig just då maktlös. Skall jag då även gå ned i lön? - Min syn på det hela är att jag gör mer nytta för samhället genom att jobba halvtid inom barnomsorgen än om jag jobbar heltid hos Samhall. Dessutom skall min förskola ersätta mig med någon annan, för man drar inte ner på personaltätheten. Det drabbar också min förskola organisationsmässigt. De vill ju veta hur länge de skall få ha mig och hur mycket när de planerar tjänster varje år. Det är viktigt för min chef att veta att jag får vara kvar och inte plötsligt behöver ryckas ur verksamheten efter tre månader. Försäkringskassan har ett ansvar inför arbetsgivare som de inte tar. - Det finns oro och funderingar varje gång jag skall träffa Försäkringskassan var tredje månad. Måste jag säga upp mitt fasta jobb för att jobba heltid hos Samhall? - Hur ser kontakten ut med din läkare? - Ett och ett halvt år efter min transplantation, blev jag förflyttad till ett annat sjukhus. Först tyckte jag att det var bra för det låg närmare mitt hem. Just då höll jag på att arbetsträna några timmar varje dag. En av mina första frågor jag hade till min nya läkare var hur mycket hon trodde jag kunna klara av att arbeta. Frågan ställdes för jag var tvungen att få ett läkarintyg till Försäkringskassan för att kunna få min halvtids sjukpenning. Läkarens besked var att det var svårt för henne att skriva ett intyg på halvtid för mina värden var för bra och fina. - Min känsla blev att för henne var det inte viktigt vad jag hade för åsikter, tankar och känslor. Så jag bestämde mig för att återvända till det andra sjukhuset där de kände mig och hade följt mig i 20 års tid. - Min nygamla läkare hade en helt annan syn på vad det innebär att vara njurtransplanterad. För henne fanns det många anledningar att ta det lugnt för att bevara och vara rädd om min kropp, så att jag fick behålla min njure länge. Hon skrev ett tydligt och utförligt intyg till Försäkringskassan. Att träffa personer med kunskap och förståelse är viktigt - Hur vill du sammanfatta detta? - Man skall ha tur att träffa rätt personer. Få en läkare som förstår att det kan vara svårt att komma tillbaka efter en lång tids sjukdom. Det kan innebära att det måste få ta tid att börja leva som frisk. Det tar tid att gå på läkarkontroller, vara försiktig med infektioner och ta hand om dem när de kommer, komma i fysik form, ta hand om biverkningar av sina mediciner, få kraft att komma tillbaka in i arbetslivet. Man behöver tid för återhämtning även efter en njurtransplantation och det kan se olika ut för olika människor. Det är också många kontakter som man skall ha tid för - Läkare, Arbetsförmedling och minst tolv handläggare på Försäkringskassan. Man skall få information från alla och alla har sin åsikt. De som har gett mest tvetydiga svar är handläggarna på Försäkringskassan. - Jag fick en fin och bra kontakt med min handläggare på Arbetsförmedlingen. Han hade erfarenhet av att ha mött många människor som gått ut för hårt för att sedan snabbt komma tillbaka till Arbetsförmedlingen eller att de blivit sjuka igen. Han ville att jag skulle ta det lugnt vilket har hjälpt mig. - Det har varit fantastiskt att jag har haft ett fast jobb att komma tillbaka till och att jag känt mig välkommen. Det är en stor trygghet och är väldigt roligt. Målet är att kunna få gå upp i tid i min egen takt och jobba så mycket som jag vill de tre åren som jag har kvar till pension. Det skall jag kämpa för. I n t e r v j u o c h fo t o: Ha r r i e t Hj e l m q v i s t NjurFunk nr

14 Generika inom immunsuppression I ett brev riktat till läkare ansvariga för transplanterade patienter delges viktig information om generika inom immunsuppression. Informationen är viktig även för våra medlemmar med immunsuppression att känna till. En betydande del av orsaken till de allt bättre resultaten efter transplantation under de senaste decennierna är den förbättrade immunsuppressionen. Genom stora kliniska studier har vi utvecklat en standard för en effektiv kombination av läkemedel. Hittills har vi haft ett litet antal, väl studerade alternativ att välja mellan. Vad som nu händer är att det har börjat marknadsföras ett växande antal generiska alternativ. För att säkerställa fortsatt god prognos (funktion, överlevnad och säkerhet) för våra patienter är det mycket viktigt att vi som transplantationsläkare lär oss mer om generika och definierar vilken roll dessa ska få lov att spela i vår behandling. diverse andra läkemedel, äldre eller kvinnor/män/ barn. Detta trots att skillnader i absorptionsförmåga mellan olika patientgrupper har påvisats för en del preparat. Överförd bioekvivalens: Man antar att två generika är bioekvivalenta med varandra om de har påvisats vara bioekvivalenta med originalet. Detta är ett antagande som alltid kan ifrågasättas och i vissa fall Bakgrundsfakta NTI: Läkemedel med smalt terapeutiskt fönster (Narrow Therapeutic Index; NTI) är de som måste monitoreras med koncentrationsbestämningar då en för låg nivå kan minska effekten och en för hög nivå kan innebära toxicitet. Till denna grupp hör takrolimus och ciklosporin. Utbytbarhet: Läkemedel som definieras tillhöra NTIgruppen beslutas vanligen vara icke utbytbara av Läkemedelsverket. Så har skett för takrolimus och ciklosporin. Dessutom för mykofenolat mofetil, trots att det inte kan anses vara ett NTI-läkemedel. Det betyder att apoteken inte självständigt får byta till generika utan byte får endast ske efter ordination av läkare. När och hur ska vi göra detta? Bioekvivalens: Kravet för registrering av generika är att företaget i liten skala har visat att bioekvivalens föreligger mellan originalet och deras produkt. Det innebär att 90% konfidensintervall för AUC för generika ska ligga mellan 80 och 125% av AUC för originalet efter intag av en dos av vardera läkemedel. För läkemedel med ett smalt terapeutiskt fönster (NTI läkemedel) är gränserna 90 % - 110%. Dessa studier utförs på friska frivilliga, oftast unga män. Inga uppgifter krävs avseende AUC för patienter, med diverse sjukdomar, med Henrik Ekberg påvisats vara felaktigt. Det finns inget krav att jämföra olika generika med varandra. Ett generikum kan ligga närmare 80% och ett annat närmare 125% av AUC för originalet (för NTI preparat 90% eller 110%). Det kan alltså vara stor skillnad mellan olika generika och det blir således särskilt osäkert att byta från ett generikum till ett annat. Tillgång på apoteket: En fara med ett stort antal generika från relativt sett mindre företag är att dessa inte kan garantera leverans av sin produkt till alla apotek över hela landet alltid. Det kan innebära att patienten kan tvingas byta oplanerat mellan olika produkter. Vid dessa tillfällen måste patienten vara uppmärksam och larma sin läkare för att göra extra provtagningar av koncentrationsnivåer för att 14 NjurFunk nr

15 säkerställa rätt dosering av det nya läkemedlet. Klinisk ekvivalens: Definieras som likvärdig effekt och säkerhet. Antas föreligga om två produkter innehåller samma substans och är bioekvivalenta. Detta är emellertid mycket osäkert då olika formuleringar av samma läkemedel kan ge olika exponering (AUC) och dessutom olika relation mellan dalvärden och AUC vilket kan föranleda olika dosering. Krav på kliniska studier avseende effekt och säkerhet föreligger inte och utförs inte. Däremot har nya formuleringar av gamla aktiva substanser testats i stora kliniska studier (t ex Sandimmun Neoral, Advagraf, LCP-Tacro, Myfortic dessa är således inte generika). Ekonomi: Ett generiskt alternativ är vanligtvis billigare, men osäkerhet avseende klinisk effekt och säkerhet kan öka kostnaderna (med biopsier och sjukhusvård) vid val av generiska produkter liksom kostnader i samband med utökad provtagning vid byten av läkemedel. Preliminära studier har visat att förmodade skillnader i de totala kostnaderna kan försvinna. När kan vi använda generika på ett ur patientsäkerhet acceptabelt sätt? Om ett generikum ges som en del av den initiala regimen från transplantations-tillfället så kan dalvärden monitoreras inom det terapeutiska fönstret. För att en enhet ska besluta om en sådan övergång till ett generikum bör man ha värderat data avseende klinisk ekvivalens (effekt och säkerhet) samt förhållandet mellan AUC och dalvärden. Dessutom måste man säkerställa garanterad tillgång av det generiska läkemedlet; vid eventuella problem måste man återgå till originalet. Byte till ett generikum senare efter transplantationstillfället bör endast ske under noggrann kontroll med upprepade koncentrationsbestämningar. För att en enhet eller enskild läkare ska besluta om en sådan övergång till ett generikum bör man ha värderat data avseende klinisk ekvivalens (effekt och säkerhet) samt förhållandet mellan AUC och dalvärden. Dessutom måste man säkerställa garanterad tillgång av det generiska läkemedlet; vid eventuella problem måste man återgå till originalet. Transplantationsläkare i regionen bör samråda med kollegor vid sin transplantationsenhet inför ett eventuellt beslut att acceptera ett visst generikum i sin behandlingsarsenal så att ett gemensamt beslut kan fattas. Byte mellan två generiska produkter rekommenderas inte. Gästdialys Hjärtligt välkommen till Stockholm och Södertälje! Proximas dialysmottagning ligger endast 33 kilometer från Stockholms city, med goda kollektiva kommunikationsmedel. Förutom serviceinriktad och kompetent personal, kan vi erbjuda en trevlig miljö i luftiga, nyrenoverade lokaler. Vi finns i centrala Södertälje inne i varuhuset Kringlan. I dialysmottagningens närhet finns apotek, restauranger butiker, banker, m.m. För närmare information Te x t :He n r i k Ek b e r g P r o f e s s o r o c h ö v e r l ä k a r e K l i n i k e n fö r Nj u r m e d i c i n o c h Tr a n s p l a n t a t i o n Sk å n e s Un i v e r s i t e t s s j u k h u s i Ma l m ö Fo t o: Pr i v a t Proxima Dialys Södertälje Köpmangatan 3, Södertälje Telefon mottagning , Fax: NjurFunk nr

16 Krig och naturkatastrofer drabbar dialyspatienter hårt Orkaner, jordbävningar och krig leder ofta till mänskliga tragedier. En liten men utsatt grupp är dialyspatienterna. När el, vatten och kommunikation upphör att fungera och även friska måste kämpa för att överleva, löper dialyspatienten stora risker eftersom vården inte längre fungerar. Nils Grefberg Dialyspatienter är beroende av att el, vatten och kommunikationer fungerar. Om infrastrukturen slås ut av naturkatastrofer eller konflikter hotas dialyspatienternas liv. I rapporteringen från katastrofer och oroshärdarna hör man sällan talas om de njursjuka men efter Kuwaitkriget 1996 och orkanen Katrina i USA 2005 kom rapporter om hur det gått för dialyspatienterna. Orkanen Katrina i USA Orkanen Katrina drabbade New Orleans-kusten i USA i augusti 2005 med bland annat svåra översvämningar som följd. Många dialyspatienter i området drabbades av s k posttraumatiskt stressyndrom efter naturkatastrofen. Posttraumatiskt stressyndrom yttrar sig som påträngande plågsamma minnesbilder av händelsen och att den drabbade upplever att händelsen inträffar igen. Mardrömmar och starka reaktioner vid händelser som påminner om katastrofen förekommer också. Behandling kan minska symtomen. Orkanen Katrina fick förödande konsekvenser för New Orleansborna. Av 1,5 miljoner invånare om-kom 1800 och många förlorade hem och ägodelar. Myndigheterna hann evakuera en stor del av befolkningen till inlandet redan innan orkanen nådde land. En undersökning av hur det gått för dialyspatienterna gjordes efter katastrofen. Man fann att det var 457 patienter som behandlades med bloddialys i New Orleans när orkanen drabbade staden. Hälften av patienterna var evakuerade mer än tre månader. Ett år efter Katrina hade fortfarande en tredjedel inte kunnat återvända. Nästan hälften av patienterna rapporterade att de missat minst en dialys och 17 % missade tre eller fler behandlingar. Dialyspatienterna undersöktes med ett frågeformulär ett år efter orkanen Katrina. Man fann att 24 % led av svårt posttraumatiskt stressyndrom, 43 % hade lätta till måttliga symtom och 33% hade inga tecken på krisreaktion. Posttraumatiskt stressyndrom var vanligare bland patienter som evakuerats kort tid innan orkanen slog till och bland dem som tvingades vara evakuerade under lång tid. Risken för posttraumatiskt stressyndrom var lika stor för män som för kvinnor och det förekom i alla åldrar. Undersökningen bekräftar alltså hur utsatta dialyspatienter är vid naturkatastrofer. Kriget i Kuwait 1996 När de irakiska trupperna invaderade Kuwait 1996 hade landet, med två miljoner invånare, cirka 200 dialyspatienter. Av dessa befann sig 17 redan utomlands och ytterligare 77 lyckades fly till andra länder. Ett problem typiskt för Kuwait var att nästan all sjukvårdspersonal var utländska medborgare, d.v.s. gästarbetare. En stor andel av dem lämnade landet när kriget bröt ut. Ett annat problem var att den irakiska ockupationsmakten stal dialysapparater och annan sjukvårdsutrustning. Av de cirka 100 dialyspatienter som var kvar i landet under kriget avled hälften. En del kunde helt enkelt inte ta sig till sin dialysmottag- 16 NjurFunk nr

17 ning p.g.a. av striderna. De som kunde komma till sjukhusen fick klara sig på två dialyser per vecka. Jordbävningar leder till behov av akut dialys Jordbävningar kan slå ut infrastrukturen. El, vatten och kommunikationer upphör att fungera. Dessutom leder katastrofen i sig ofta till en kraftig ökning av behovet av behandling med dialys. En annars frisk person som drabbas av krosskador, t ex av nedfallande husväggar, och som dessutom blir liggande under rasmassorna utan tillgång till vatten löper stor risk att drabbas av akut njursvikt med tillfälligt behov av dialys. Det land som drabbats av en förödande jordbävning står alltså inför problemet att dialysverksamheten inte fungerar för de kroniska patienterna samtidigt som en stor mängd nya, akuta patienter tillkommer. Det finns internationella grupper med läkare och dialyspersonal som kan rycka ut och starta dialysverksamhet vid jordbävningar. Det kan dock ta tid att ordna och problemet med brist på fungerande el och tillgången till rent vatten kan utgöra stora problem. Svenska dialyspatienter kan känna sig trygga I Sverige finns en fungerande infrastruktur och en noggrann planering för katastrofer. Sjukhusen har t.ex. reservkraftverk som startar automatsikt vid ett strömavbrott. På dialysmottagningarna finns speciella så kallade prioriterade eluttag som är anslutna till reservkraften och det är från dessa uttag som dialysapparaterna får sin elektricitet. Även för vattenförsörjningen finns det beredskap för driftsstörningar. Risken att en svensk dialyspatient skulle bli lidande till följd av en naturkatastrof är alltså liten. När stormen Gudrun drabbade bland anat Småland flögs t ex en dialyspatient in till sin dialysmottagning med helikopter. Det har även hänt att en patient i Skåne blivit helt isolerad när snö och hård blåst gjorde vägarna oframkomliga. Då kunde armens bandvagn komma till nytta och hämta patienten. Te x t : Ni l s Gr e f b e r g Ö v e r l ä k a r e Nj u r m e d i c i n s k a k l i n i k e n C e n t r a l l a s a r e t t e t Vä x j ö Fo t o: Pr i v a t Your home of INNOVATION You inspire We innovate NjurFunk nr

18 Hur fungerar vården för njursjuka? Hur kan man mäta hur njursjukvården fungerar för den som är njursjuk eller vad är viktigt att mäta? Det var huvudfrågor under ett möte i Stockholm mellan njursjukvårdspersonal, Njurförbundets förtroendevalda och expertis på kvalitetsmätning. Idag finns ett Svenskt Njurregister SNR, som gör det möjligt att mäta och även jämföra kvalitet i njursjukvården i olika delar av landet. Njurförbundet tog 2006 fram egna riktlinjer för god njursjukvård ur patientperspektiv och vill nu med utgångspunkt från dessa påverka kvalitetsarbetet till kvalitetsmätning ur vidgad utgångspunkt. Hur utvecklar vi kvalitetsmätning? Den 12 april samlades ett trettiotal representanter för Njursjukvårdens organisationer, Njurförbundet och en del expertis inom kvalitetsmätningsområdet till ett möte i Stockholm. Syftet med mötet var att diskutera hur och om det var möjligt att utveckla nuvarande kvalitetsmätningsinstrument till att även omfatta viktiga mätbara kvalitetsmått som tar hänsyn till patienternas behov med utgångspunkt från viktiga frågor i förbundets riktlinjer. Intressanta rapporter Ingvar Karlberg, tidigare verksam som transplantationskirurg, numera professor, Göteborgs Universitet ledde mötet som moderator. Fredrik Westander, från Fredrik Westander AB, redogjorde för öppna jämförelser i svensk sjukvård. Jarl Ahlmén, njurmedicinläkare från Göteborg, lämnade en introduktion till Svenskt Njurregister som registeransvarige KG Prütz sammanställt men själv inte kunde framföra, därför att han var förhindrad att delta på mötet. Staffan Schön, numera anställd på privat dialysklinik i Diaverums regi, berättade om hur Diaverum arbetar med kvalitetssäkring. Agneta Pagels, sjuksköterska på njurkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, rapporterade ang. mätningar av patienternas upplevelser av vården. Dokumenation på hemsidan Det blev en intressant dag som gav oss deltagare inblick i vilka typer av register som finns och hur de är uppbyggda. Det berörde kvalitetsmätning både i privat och offentlig regi, inom landet och utomlands. Mötet kommer att dokumenteras och rapporten kommer att bli tillgänglig på förbundets hemsida. Diskussion i grupper Deltagarna satt efter föredragen ett par timmar och diskuterade i mindre grupper. Det kändes att det var trevande och man får se det som ett första steg i att försöka skapa kvalitetsmätning i njursjukvården ur ett patientinriktat perspektiv. Te x t o fo t o: An n a -Li s a La m p i n e n Deltagare vid gruppdiskussionerna om kvalitetsmätning. I grupperna blandades erfarna experter från njursjukvården och kvalitetsmätning i vården med erfarna förtroendevalda från förbundet och regionföreningarna. 18 NjurFunk nr

19 Håkan Hedman - hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin inom vårt område. Vi vill också uppmärksamma personer som på något annat sätt gjort sig förtjänta av en doktorstitel genom insatser inom vår fakultets intresseområden, säger Olle Larkö, dekanus vid Sahlgrenska Akademin. Dramatikern Carin Mannheimer, medicinjournalisten Vanna Beckman och Njurförbundets ordförande Håkan Hedman blir alla hedersdoktorer vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. Även två framstående medicinska forskare får utnämningen: professor Jeffrey I Gordon, för sina insatser inom gastroenterologi och metabolism, samt professor Andreas Tzakis, för innovativa bidrag inom transplantationskirurgi. Våra hedersdoktorer är sådana personer som antingen direkt haft stor betydelse för vår forskning eller utbildning, eller som bidragit till kunskapsbildning Håkan Hedman utnämns till hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin för hans insatser för patientföreningen för njursjuka och utvecklingen av Njurförbundet till en mogen och bra organisation som arbetar i nivå med forskningen och sjukvården, såväl Sahlgrenska Akademin som Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Håkan Hedman är även ordförande i Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond, som varje år delar ut mellan och kronor till forskning och stipendier inom transplantationsområdet. Redaktionen kommer i Njurfunk nr att återkomma med artikel från den 21 oktober då den officiella ceremonin äger rum. Ständigt trött? Hoppas du orkar läsa det här. Ständig trötthet som trots vila inte blir bättre. Då kan du lida av järnbrist ett mycket vanligt problem 1. Men det finns effektiv hjälp att få 2,3. Bland annat genom intravenösa behandlingar. Lid inte av järnbrist och sämre livskvalitet i onödan. Gå till din läkare och se efter om du har lågt järn. Och fråga därefter vilken behandling som passar just dig. Referenser: 1. Valderrábano F et al. Nephrol Dial Transplant 2003; 18: , 2. KDOQI CKD Guidelines 2006, 3. European Best Practice Guidelines. Nephrol Dial Transplant v NjurFunk nr Renapharma-Vifor AB, Box 952, Uppsala, Sverige Telefon:

20 Livet som Gåvas årsmöte Representanter för medlemsorganisationerna i Livet som Gåva LSG samlades till årsmöte i april. Charlotte Möller från Socialstyrelsen rapporterade om Donationsrådets och Socialstyrelsens verksamhet och Ann-Christine Croon från Transplantationsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge om situationen för donations- och transplantationsverksamheten i landet. Charlotte Möller berättade om Socialstyrelsens arbete med donationsfrågor. Årsmötesförhandlingarna var ganska snabbt avklarade. Livet som Gåva kommer 2011 att arbeta med donations- och transplantations frågor bl.a. genom att ägna sig åt opinionsbildning och i samverkan med andra aktörer för informationsspridning på olika vis om donation och transplantation. Med tanke på att man har liten budget för sitt arbete så är det många uppgifter styrelsen uträttar. Styrelse och valberedning omvaldes. I styrelsen är Håkan Hedman, Njurförbundet ordförande och övriga sex ledamöter är läkarna Annika Tibell, Svensk Transplantationsförening, Huddinge, och Margareta Linder, Svensk Njurmedicinsk förening, Falun, transplantationskoordinatorerna från Svensk Transplantationsförening Karin Lind, Uppsala och Ulla Nyström, Göteborg, samt Anders Olsson, Idrottsföreningen för transplanterade och HG Ricknell, Viking, Riksförbundet för Hjärt- och lungtransplanterade. Donationsrådets verksamhet Charlotte Möller från Socialstyrelsen berättade om donationsverksamheten och organisationsförändringar som skett från 1 januari 2010 då Donationsrådet blev rådgivande till myndigheten. En skillnad är att de nu arbetar på uppdrag av Anders Tegnell som chef istället för Eva Fernvall. I stort sett har de samma arbetsuppgifter som tidigare och vill nu göra mer för att nå ut till vårdsverige och allmänheten. Konkreta uppgifter är att följa upp rekommendationer för donationsansvariga läkare och sköterskor genom landstingsbesök samt göra årliga sammanställningar av möjliga donatorer i landsting och regioner. De skall även göra uppföljning av journalgranskning för kvalitetssäkring i intensivvården. De följer upp hela vårdförloppet för enskilda. Slutrapport sammanställs efter detta. De kommer att arbeta med nationellt utbildningsprogram för donationsansvariga läkare och sjuksköterskor. Ny arbetsgrupp i Sveriges Kommuner och Landsting - SKL skall arbeta fram en handlingsplan för hur de skall jobba på bästa sätt för donation av organ, vävnader, blod och könsceller. Vårdgivarna har ansvar för att utbilda vårdens personal. Det tar tid att få det attfungera och tills de kan ta över driver Socialstyrelsen/ Donationsrådet detta. Hemsidan finns kvar men kommer så småningom att få ett nytt utseende och en ny adress. Informationsmaterial för allmänhet och vårdpersonal är ett annat uppdrag. Donationskorten blir kvar och hanteras av Socialstyrelsen (med en kommande revidering inlagd). Även Donationsregistret blir kvar hos Socialstyrelsen. Inom EU finns nu ett Organdirektiv, som skall implementeras och det kommer att innebära spårbarhet av organ och ökad säkerhet. I Sverige är situationen i det avseendet bra, men så är det inte i många andra länder. Översyn av transplantationslagen och Donationsregistret samt införande av Non heartbeating donors eller även kallat Death in cardiac death DCD är andra frågor att engagera sig i. DCD kan öka den totala tillgången till organ och diskuteras nu i intensivvård och på akutmottagningar. Att följa levande donatorers situation är viktigt. Ju färre avlida donatorer man får desto fler levande donatorer behövs. En förtroendefråga gentemot allmänheten är frågan 20 NjurFunk nr

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet Kom med! Bli medlem i Njurförbundet Välkommen in Om du har njurproblem är du inte ensam. I Sverige beräknas en av tio ha nedsatt njurfunktion. Upptäcks njurproblemen tidigt går det att bromsa utvecklingen.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1531 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se Andra försäkringar Helt vid sidan av ersättningsmöjligheterna från Läkemedelsförsäkringen, staten, GSK eller Patientförsäkringen kan barnen vara täckta av privata försäkringar som kan lämna ersättning

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2013:2 Aktivitetsersättning

Historik information om ändringar i vägledningen 2013:2 Aktivitetsersättning VÄGLEDNING 2013:2 1 (5) Historik information om ändringar i vägledningen 2013:2 Aktivitetsersättning Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2010:418 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga). Utdrag Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8821/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning: Välkomna Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning: En kontaktperson hos Försäkringskassan Stöd till föräldrar som har barn som är svårt sjuka eller

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1 PATIENTENS VÄG Här beskrivs patientens väg genom sjukskrivningsproseccen. Du får förståelse för Rehabkedjan och kan använda dokumentet som en kom ihåg. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Sammanfattning Regeringen beslutade

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (11) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (se markering i marginal) 2013-06-11 2013-06-18 Innehåll Allmänna frågor...3 1. Vart ska man vända sig

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA Maj 2008 1 Din trygghet om något händer - Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Du omfattas av ett avtal via jobbet. Avtalet är ett komplement till den ersättning

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning:

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer