Fuglesang är en av alumnerna som blir allt viktigare för högskolan 17/2012. sid 6. Högskolan har effektivitetsproblem sid 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fuglesang är en av alumnerna som blir allt viktigare för högskolan 17/2012. sid 6. Högskolan har effektivitetsproblem sid 10"

Transkript

1 17/2012 Fuglesang är en av alumnerna som blir allt viktigare för högskolan sid 6 Forskning Dubbla budskap i propositionen sid 4 Karriär Doktorand behöver seniorers närvaro sid 8 ESO-rapport Högskolan har effektivitetsproblem sid 10

2 LEDARE UTGES AV: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). ADRESS: Box 1227, Stockholm. BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. TELEFON: växel. TELEFAX: E-POSTADRESS: HEMSIDA: REDAKTION: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , LAYOUT: Global Reporting ANNONSER OCH SEKRETARIAT: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , PRODUKTANNONSER: Display, Gunilla Johansson, t el Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. TRYCK: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Hungriga vargar jagar inte bäst S å har den då kommit, forsknings- och innovationspropositionen, vars innehåll det har spekulerats om i flera år. Mycket var känt i förväg då den presenterades den 11 oktober. Det nya som då togs upp var i första hand att forskningens kvalitet om några år ska utvärderas genom ett peer-review-förfarande, som Vetenskapsrådet får i uppdrag att utforma. Det finns en del att glädjas över i propositionen, som ökade basanslag direkt till lärosätena, satsningar på unga forskare, liksom insikten att det bästa sättet att mäta forskningskvalitet trots allt inte är att räkna publiceringar, citeringar och erhållna externa anslag. Allt detta är bra, även om det finns skäl att vara skeptisk när det gäller möjligheten att utforma ett peer-review-system som kan ligga till grund för tilldelning av forskningsmedel på lärosätesnivå. Det finns också inslag i propositionen som framstår som allt annat än genomtänkta och realistiska, till exempel satsningen på att locka internationella toppforskare till Sverige, eller rent kontraproduktiva, som ökningen av andelen konkurrensutsatta forskningsmedel till lärosätena. Det sistnämnda kommer knappast ge forskarna de stabilare villkor som propositionen talar om. Men det som bekymrar mest är avsaknaden av resonemang kring vad som egentligen behövs för att få de mest excellenta forskarna (och alla andra duktiga forskare) att vilja stanna kvar inom akademin. Ibland får man en känsla av att forskning i politikernas värld är något som uppstår av sig självt bara man pytsar ut pengar på rätt ställen. Men forskning är en verksamhet som bedrivs av människor, kvinnor och män som i de flesta fall försöker kombinera sitt arbete med familj och ett alldeles vanligt socialt liv. Schablonbilden av en forskare som en äldre man i vit rock som står böjd över ett provrör och varken behöver mat, sömn eller umgänge (och som har en hustru som står för markservicen) är en bild som i dag är helt förlegad. Dagens forskare, såväl kvinnor som män, vill kunna få bostadslån, vara föräldralediga och ta semester precis som alla andra i samhället. Det är hög tid att ansvariga politiker inser att om svenska lärosäten ska kunna locka till sig de bästa forskarna måste arbetet som forskare börja betraktas som just ett arbete och inte ett kall. Och det måste bli ett attraktivt sådant, där tryggheten, arbetsvillkoren, lönen och karriärmöjligheterna är sådana att det går att konkurrera med arbetsmarknaden utanför akademin. I somras införde regeringen en ny meriteringsanställning i högskoleförordningen. SULF har kraftigt protesterat mot detta, dels på grund av regeringens agerande före beslutet, men också och framför allt för att det nu är möjligt för lärosäten att anställa universitetslärare på visstid i stort sett hur länge som helst. Det är bara att hoppas att lärosätesledningarna är kloka nog att inse att uttrycket hungriga vargar jagar bäst inte har med verkligheten att skaffa, utan skriver in i de lokala anställningsordningarna att meriteringsanställningen ska leda till en prövning för tillsvidareanställning. Det är inte genom att erbjuda de bästa forskarna usla villkor som vi kan få fram den spetsforskning som forsknings- och innovationspropositionen talar om. ANNA GÖTLIND FÖRBUNDSORDFÖRANDE I SULF 2 UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012

3 INNEHÅLL 17: FOTO: ISTOCK 4 Ledare: Hungriga vargar jagar inte bäst Dubbla budskap i forskningspropositionen Allt fler högskolor och universitet uppmärksammar sina alumner Seniora forskares närvaro är viktig för doktorandens karriär FOTO: KTH 2 6 Ny ESO-rapport: Miljarder skulle kunna sparas om studenterna var effektivare Projekt Storytelling: Kvinnor i akademin blir förminskade och ignorerade 14 ILLUSTRATION: ISTOCK DEBATT Håll fast vid 35-procentsgränsen! Svar om Baltic Worlds PÅ GÅNG: På omslaget: Christer Fuglesang Årets alumn 2012 på KTH. 21 SULF kalendariet 22 SULF informerar FOTO: FREDRIK PETERSSON/SCANPIX Universitetsläraren nr 19/2012 har manus- och annonsstopp 16 november UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012 3

4 Dubbla budskap i forskningsproppen I grunden är vi för kollegial utvärdering, peer review, men vi vet förstås ännu inte hur det ska utformas. Hur ska utvärderingen fungera i praktiken, när hela lärosäten ska bedömas? Utbildningsministern ger också dubbla signaler genom att öka den konkurrensutsatta omfördelningen av anslag mellan lärosätena som sker enligt de kvalitetsmått som infördes i den förra forskningspropositionen. Ett nytt system som bygger på kollegial bedömning kommer nämligen inte att kunna vara i bruk förrän tidigast TEXT: MARIELOUISE SAMUELSSON DET SÄGER SULF:S ordförande Anna Götlind om den del av propositionen som tillhör det som väckt mest diskussion efter att utbildningsminister Jan Björklund presenterat det kompletta förslaget till politik för forskning och innovation. Stora delar av innehållet var då redan känt (se Universitetsläraren nr 14 och 15). Av propositionstexten i sin helhet framgår alltså att Utbildningsdepartementet vill införa kollegial utvärdering för kvalitetsbedömning av lärosätenas forskning. Det blir Vetenskapsrådet som tillsammans med FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap), FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Vinnova (Verket för innovationssystem) ska ta fram den nya utvärderingsmodellen. Utbildningsdepartementet menar att det nya systemet med kollegiala bedömningar kommer att ta hänsyn till ett bredare kvalitetsbegrepp än vad man anser är möjligt genom de bibliometriska mått, citeringar och publicering i vetenskapliga tidskrifter, det som tillsammans med forskares förmåga att attrahera externa medel gäller idag och som infördes i alliansregeringens förra forskningsproposition. I den nu lagda propositionen menar man att bibliometrisk utvärdering och kvalitetspoäng relaterat till externa medel har missgynnat ämnesområden inom humaniora och samhällsvetenskap. Samtidigt som Utbildningsdepartementet vill införa kollegial utvärdering kommer, som SULF:s ordförande Anna Götlind påpekar, den konkurrensutsatta omfördelningen av lärosätenas anslag att dubbleras från tio till tjugo procent. Detta sker alltså enligt de kvalitetsmått som infördes 2009, i enlighet med den förra forskningspropositionen, Ett lyft för forskning och innovation. Av efterföljaren, 2012 års proposition, framgår också att resurstilldelningsgrundande utvärdering av forskning ska göras utifrån en nyttoindikator, gällande forskningsresultatens betydelse för och samverkan med det omgivande samhället. Utbildningsdepartementet vill också få fram bättre bibliometriska mått på publikationer inom humaniora och samhällsvetenskap som har dålig täckning i den internationella databasen Web of Science. Därför vill Utbildningsdepartementet bygga ut den svenska databasen SwePub. Tanken är att samtliga publikationer från svenska universitet och högskolor ska kunna lagras i SwePub för att kunna användas vid resursfördelning. Uppdraget att vidareutveckla SwePub kommer att ges till Kungliga Biblioteket, som ska genomföra det i samarbete med Vetenskapsrådet och SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund). Förslaget att använda SwePub för inrikes bibliometri känns igen från Anders Flodströms rapport Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor (intervju i Universitetsläraren nr 18/2011). I den rapporten föreslogs också en helt ny indikator som ska visa hur framgångsrik forskningen är när det gäller att påverka samhällsutvecklingen. Denna tanke har alltså fått genomslag i propositionstexten, där utvärdering, förutom vetenskapliga bedömningar, ska bestå av granskning av forskningens relevans och nytta för samhället. Men även om regeringens forskningsproposition omfattar rapportförslagen på nyttoindikator och SwePubutbyggnad går man samtidigt emot Flodströmrapportens centrala slutsats, som var ett bestämt nej till införande av peer review-utvärdering. I intervjun med Universitetsläraren förra året argumenterade Anders Flodström emot kollegial utvärdering, bland annat med hänvisning till att de internationella utvärderingar som gjorts och görs av svenska lärosäten (som exempelvis KOF-undersökningarna i Uppsala) visat på osäkra resultat och tveksamma betyg. Han ansåg också att ett sådant system skulle bli för dyrt, relaterat till att KOFundersökningarna hittills kostat Uppsala cirka 10 miljoner, vilket, enligt Flodström, skulle innebära att en nationell undersökning, omfattande forskning vid samtliga lärosäten skulle kosta mellan 60 och 70 miljoner. I FORSKNINGSPROPOSITIONEN som nu föreligger framgår också att ett antal tunga remissinstanser delar Anders Flodströms skepsis mot kollegial utvärdering av lärosätenas forskning. Bland de skeptiska återfinns Högskoleverket, Lunds universitet, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. 4 UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012

5 Andra ställde sig i remissvaren positiva till kollegial utvärdering relaterat till resursfördelning, bland dem Högskolan Väst, Örebro universitet, Vetenskapsrådet, forskningsrådet FAS, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Vitterhetsakademien, Riksbankens Jubileumsfond och SACO. SULF ställer sig som förutnämnt principiellt positiv till kollegial utvärdering, peer review. Peer review-utvärdering görs ju hela tiden, i samband med anslagsansökningar, säger Anna Götlind som dock understryker att man måste avvakta för att se hur det tänkta systemet kommer att utformas. Redan nu kan man ju reagera på det motsägelsefulla i att man samtidigt fördubblar mängden konkurrensutsatta medel. KRITIKEN FRÅN SULF gäller generellt att man anser att forskningspropositionen innebär ökad osäkerhet för forskarna. Vi ifrågasätter den kortsiktiga omfördelningen av pengar hit och dit, det kommer att göra lärosätena rädda för att anställa genom att de inte vet om de får eller om de blir av med pengar. Risken är stor att det blir ännu fler visstidsanställda. Anna Götlind menar också att forskningspropositionen negligerar forskarperspektivet, vilket för övrigt kan belysas genom att ordet forskning nämns gånger i propositionstexten, medan forskare förekommer 165 gånger och forskarna 26 Det är som om man inte inser att forskarna är en förutsättning för den framgångsrika forskning regeringen vill uppmuntra. Resonemang kring goda forskarvillkor saknas helt i proppen, trots att bättre villkor och trygga karriärvägar är det bästa sättet att få fram spetsforskning. Man kan inte betrakta forskare utifrån uppfattningen att forskning är ett kall och att forskare därför inte behöver vettiga arbetsvillkor. Den tiden är förbi då forskaren kunde tillbringa all tid på jobbet. Dagens forskare är också sociala varelser med familj och vardagsliv. Forskare drivs inte av att tjäna stora pengar utan av nyfikenhet och ibland till och med passion, det kan varje Nobelpristagare vittna om, men de måste kunna erbjudas trygghet och goda villkor, säger Anna Götlind som menar att forskningsproppen blir ännu ett exempel på att politiker saknar kunskap om den verklighet som råder på universitet och högskolor. BLAND DET SOM utbildningsminister Jan Björklund särskilt framhöll när forskningspropositionen presenterades fanns de redan kända styrda satsningarna, en av dessa är konstnärlig forskning. I propositionen återfinns det samgående av tre konstnärliga högskolor som beskrevs i Universitetsläraren (nr 13/2012) då högskolorna krävde minst 50 miljoner per år för uppbyggnaden av ett nytt konstnärligt lärosäte. Enligt propositionen blir det sammanlagt 47 miljoner år 2014, mindre men tillräckligt, enligt de berörda högskolorna. Förutom det konkreta förslaget om samgående uttryckte Jan Björklund dessutom planer på att inrätta ett framtida Stockholm University of Arts. l Rätt att anmäla regeringen I samband med att jag håller kurser inom ramen för SULF:s fackliga utbildning brukar jag även ge en kort historisk tillbakablick. Jag brukar då kalla 1970-talet för den arbetsrättsliga skördetiden. Sedan dess har det inte införts några stora genomgripande lagar förutom diskrimineringslagstiftningen. Det har tillkommit en del ledighetslagstiftning, och naturligtvis har det skett en hel del förändringar i befintlig lagstiftning. Dessa förändringar kan i sig ha varit ingripande. Det har skett en del förbättringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen såsom att tiden för att erhålla en anställning tillsvidare för de som har ett vikariat eller allmän visstidsanställning har kortats från tre till två år. Men det som har sysselsatt oss mest är de försämringar som har föreslagits och i viss mån redan beslutats. Regeringen har i juni detta år föreslagit en försämring i högskoleförordningen och återinfört en tidsbegränsad meriteringsanställning. SULF:s förbundsstyrelse har reagerat hårt mot detta och gjort en anmälan av Konungariket Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU:s direktiv om visstidsarbete. Mer om detta står att läsa i Universitetslärarens nr 12/2012. Regeringen har tidigare blivit anmälda till EU-kommissionen för brott mot samma direktiv. Till att börja med påstod regeringen att de ifrågasatta reglerna i lagen om anställningsskydd inte stred mot direktivet. Regeringen fick dock backa och kom med ett förslag till förtydligande i lagen. Detta förtydligande gjordes fullständigt ner av remissinstanser och nu har regeringen kommit med ett nytt förslag. I korthet innebär regeringens förslag att en allmän visstidsanställning eller vikariat som följt på varandra i mer än två år skall bli tillsvidareanställningar. Om de följt på varandra så skall man alltså frångå huvudregeln om att de tidsbegränsade anställningarna skall ske inom en femårsperiod. Begränsningen till fem år gäller i sådant fall inte. SULF avstyrker detta. Skälet till detta är huvudsakligen att definitionen på vad som innebär följt på varandra är tre månader. Anställningarna anses alltså ha följt på varandra om det sker inom en tremånaders period. En anställning som avslutats den sista maj och förnyas den 1 september har således inte följt på varandra. Utifrån hur verksamheten ser ut inom högskoleområdet, och med tanke på den, som man skulle kunna kalla, kreativa tankeförmåga vissa arbetsgivarföreträdare har, är det inte svårt att se att detta förslag kan komma att innebära försämringar för våra medlemmar. Det är inte lätt att se något positivt med förslaget, men om jag ändå skall försöka hitta något sådant, så är det att det visar att det var rätt av SULF att anmäla regeringen till EU-kommissionen och att detta förslag ger ytterligare argument för förbundets inställning. CARL FALCK förbundsjurist UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012 5

6 Christer Fuglesang, docent i partikelfysik och Sveriges hittills ende astronaut, utsågs till Årets alumn på KTH Alltfler högskolor och universitet uppmärksammar sina alumner I början på oktober arrangerades Alumnens vecka vid tolv lärosäten. Runtom i landet uppmärksammade lärosätena sina tidigare studenter med olika evenemang. Bland annat delade flera lärosäten ut utmärkelsen Årets alumn. TEXT: PER-OLOF ELIASSON FOTO: CHRISTINE OLSSON/SCANPIX REDAN FÖRRA ÅRET anordnade elva lärosäten Alumndagen 4 oktober. Vi som är alumnkoordinatorer på svenska lärosäten har ett nationellt nätverk där vi träffas en gång om året och utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen. För två år sedan på nätverkskonferensen i Örebro väcktes frågan om vi kunde göra något gemensamt för att synliggöra att alumner är viktiga för universiteten, berättar Leona Axelsson som är alumnkoordinator vid Stockholms universitet och nationell samordnare av Alumnens vecka För att få större flexibilitet och för att fler lärosäten ska kunna vara med har Alumndagen i år utvecklats till Alumnens vecka. Vi vill synliggöra vad som görs, vi vill bjuda in alumner, våra tidigare studenter, tillbaka till universitetet för olika event, föreläsningar och seminarier för KTH:s rektor Peter Gudmundson ger Christer Fuglesang utmärkelsen Årets alumn FOTO: KTH 6 UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012

7 att visa vad som händer på universiteten, hur de kan ta del av det och hur de kan samarbeta med oss, säger Leona Axelsson. Hon framhåller att lärosätena kan ha utbyte av sina alumner på många olika sätt. Alumner är viktiga ambassadörer för oss. Vi vill veta hur det går för våra tidigare studenter, vad de fått för jobb, om våra utbildningar leder till arbeten och vilka arbeten. De är också förebilder för våra nuvarande studenter. Och de är kanske själva intresserade av att gå på någon mer kurs, eller att rekrytera någon av våra nuvarande studenter till sina företag och organisationer, eller samarbeta i något strategiskt råd eller engagera sig som gästföreläsare. Så det här är många vinna-vinnasituationer både för lärosätet och alumner. På Stockholms universitet var det under Alumnens vecka aktiviteter både på institutioner och i form av arrangemang för hela universitetet. Vi hade exempelvis en före läsning om kommunikativt ledarskap. Många tidigare studenter är intresserade av kompetensutveckling av just ledarskapsfrågor. Och Företagsekonomiska institutionen firade 50 år och bjöd personal, studenter och alumner på en stor fest, säger Leona Axelsson. Leona Axelsson, alumnikoordinator SU. VID LINKÖPINGS universitet delar man för andra året ut utmärkelsen Årets alumn. I år var det Carina Brage och Melker Becker som blev utsedda. Carina Brage har gått lärarprogrammet och utbildar nu genom företaget Calluna lärare i utom huspedagogik. Melker Becker gick utbildningen Kultur, samhälle, mediegestaltning och är nu tv-producent i produktionsbolaget Mediabruket med en rad olika tv-program bakom sig. Universitetet har lagt upp en film på Youtube om varje Årets alumn. Vi är jätteglada för de här två, de känns som bra företrädare för våra alumner, säger Camilla Smedberg, alumniansvarig vid Linköpings universitet. Linköpings universitet håller på att skapa sitt eget Walk of Fame och hedrar sina Årets alumner med en platta i marken på Campus Valla. Det är andra året vi gör det. Vi lade ut den första plattan till vår Walk of Fame förra året, säger Camilla Smedberg. Det är ett sätt att inte bara fira under en dag, plattorna ligger ju kvar. De kan fortsatt väcka uppmärksamhet bland studenter och anställda vid universitet. Och det är därför vi delar ut den här utmärkelsen, för att uppmärksamma de här alumnerna och visa vår stolthet över våra tidigare studenter. Vi vill framförallt visa internt att vi inte släpper relationen för att studenterna slutat läsa utan de är betydelsefulla för FOTO: PRIVAT Camilla Smedberg, alumniansvarig Liu. oss efteråt också, säger Camilla Smedberg. I Linköping var Alumnens vecka koncentrerad till en dag, 4 oktober. Först var det lunch med årets och förra årets alumner samt universitetsledning och fakultetsrepresentanter. Sedan avtäcktes plattan på Walk of Fame med prorektor Karin Fälth-Magnusson på plats, följt av mingel och festligheter. Årets alumner höll var sitt föredrag och förra årets alumner avtackades för att de hade medverkat i olika arrangemang under året. PÅ KUNGLIGA TEKNISKA Högskolan i Stockholm firades i år alumnerna med en rad aktiviteter. Förra året passade vi på att lansera vår KTH Alumni Community, en digital mötesplats för våra alumner. Det här är första året vi var med och arrangerade aktiviteter för alumner på campus, säger Emma Jones alumniansvarig vid KTH. Man hade exempelvis ett föredrag på KTH:s campus i Kista, följt av en alumnipub med pubquiz. En 50-årsjubilerande klass, M62, träffades i veckan och alumner i Zürich firade alumniveckan tillsammans. FOTO: LIU Emma Jones, alumniansvarig KTH. Huvudaktiviteterna skedde på KTH:s campus Valhallavägen under lördagen den 6 oktober. Alumner kunde ta med barn eller barnbarn till aktivteter på Vetenskapens hus för att stimulera teknikintresset. Därefter utsågs Årets alumn 2012, Christer Fuglesang, docent i partikelfysik och Sveriges förste och hittills ende astronaut. Det är både första året Årets alumn delas ut på KTH och inte. Utmärkelsen delades ut en gång i mitten av 2000-talet, utan någon uppföljning, men nu ser vi det som ett årligt återkommande event, säger Emma Jones. FOTO: JANN LIPKA Rektor vid KTH, Peter Gudmundson, delade ut utmärkelsen till Christer Fuglesang som höll en föreläsning, följt av mingel och underhållning. Arrangemanget livestreamades så att alumner över hela världen kunde följa händelserna på distans. KTH:s alumniförening i New York anordnade en brunch där de gemensamt tittade på livesändningen. Det känns väldigt bra att kunna dela ut utmärkelsen till Christer Fuglesang. Vi ville ge utmärkelsen till någon som inspirerar och som har visat genuint engagemang för KTH. Christer Fuglesang har både genom sin professionella och personliga gärning gjort väldigt mycket för att stimulera intresset för teknik och naturvetenskap, säger Emma Jones. Alumniveckan är ett led i en bredare satsning på alumniverksamheten på KTH. Under året som gått har vi ordnat många aktiviteter för våra alumner, och specifikt utvecklat vår verksamhet internationellt. Det känns viktigt för oss att inte bara uppmärksamma våra alumner som bor i Stockholm, utan att man kan vara med oavsett var i världen man befinner sig, säger Emma Jones. DET KOMMER TROLIGEN att bli en nationell Alumnens vecka nästa år också. Det finns ju intresse från lärosätena att utveckla det här. Vi har en utvärdering under hösten om det är fler lärosäten som vill vara med och om det är något mer vi kan göra tillsammans nästa år, säger samordnaren Leona Axelsson. l UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012 7

8 Seniora forskares närvaro är viktig för doktorandens karriär Villkor och tillgången till seniora forskare under doktorandtiden är av stor betydelse för den framtida karriären, visar en uppföljning fem år efter disputationen. Den är utförd av IVA:s projekt Agenda för forskning som vill skärpa kraven på forskarutbildningen och ifrågasätter det stora antalet doktorander. TEXT: ANNIKA ENGSTRÖM FOTO: PÄR RÖNNBERG/IVA DET SVENSKA högskoleväsendet utbildar fler doktorander än de flesta andra länder. Skillnaderna har visserligen minskat något senare år, men kvarstår oavsett vilka nationella jämförelsetal som används. Ungefär en tredjedel av all forskning som bedrivs vid universitet och högskolor utförs också av doktorander. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och dess projekt Agenda för forskning har nu granskat forskarutbildningens dimensionering och utformning och framför allt försökt utröna vilka faktorer som har betydelse för vad som händer efteråt. Vi har tagit fram ett unikt material där vi kopplar villkoren under utbildningen till fortsatta karriärvägar och vetenskaplig framgång i form av publiceringar och citat, förklarade projektledare Anders Broström när han presenterade resultaten vid en konferens i Stockholm i slutet av september. Samtliga personer som tog ut doktorsexamen år 2006 i medicin, teknik, naturvetenskap och vissa samhällsvetenskapliga ämnen fick en enkätförfrågan fem år efteråt. Drygt hälften besvarade frågorna om situationen före, under och efter disputationen. DET SOM FRAMSTÅR som avgörande är forskargruppens storlek och sammansättning. Den som doktorerat i en miljö med dålig tillgång till seniora forskares kunskap, kompetens och handledning visade sig ha 50 procent färre citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter än andra forskare. En bra och utvecklande forskningsmiljö var en balanserad grupp där cirka procent av medarbetarna var doktorander och där det rådde nära kontakt med disputerade forskare. Därför är det oroande att var tredje doktorand utbildats i små grupper, med bara en till fyra kolleger, inklusive andra doktorander. Och 28 procent hade bara haft en eller två disputerade personer i sin närmiljö, sade Anders Broström. För stora grupper är inte heller bra, det kan vara svårt för den enskilde doktoranden att få individuellt stöd och återkoppling. 13 procent av dem som besvarade enkäten hade befunnit sig i mycket stora grupper med fler än femton kolleger. Ett övergripande mönster var att forskarutbildade från starka grupper var mer benägna att lämna högskolan, men om de stannade hade de en bättre start på Anders Broström, projektledare på IVA. den akademiska karriären och var mer produktiva än dem som vistats i svaga grupper under utbildningen, enligt Anders Broström. Totalt var det ungefär en tredjedel som fem år efter doktorsexamen var anställda inom akademin. De övriga hade ganska goda positioner på arbetsmarknaden och två av tre uppger att deras arbete åtminstone delvis bygger på kunskaperna från forskarutbildningen. Bara ett fåtal anger att de i sitt arbete inte har någon som helst nytta av erfarenheterna och kunskaperna från utbildningen. UTIFRÅN SIN GRANSKNING har Agenda för forskning tagit fram en Färdplan för svensk forskarutbildning. Det bör ställas högre krav på att doktoranderna erbjuds livskraftiga närmiljöer och ett strukturerat kursutbud, anser man bland annat. Det kan ske genom att formera all personal kring sammanhängande forskarmiljöer samt att strama upp utbildningsdelen för att undvika att doktoranderna används som relativt billig arbetskraft. Lärosätena bör öppet redovisa vilka kurser som finns tillgängliga och dessa bör löpande granskas och redovisas. Veronica Ekström, ordför. Sv. Doktorandförening. Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet. Färre doktorander till förmån för fler postdok, seniora tjänster och uppgraderad labbutrustning skulle kunna ge mer slagkraftig forskning, menar Agendaprojektet. Vi ifrågasätter om det är rätt balans att en tredjedel av högskoleforskningen i dag utförs av doktorander samtidigt som undersökningen visat att många ingår i forskargrupper med sämre vetenskapliga förutsättningar. Vår forskningsöversikt visar dessutom att disputerade forskare, och särskilt nydisputerade postdoks, i genomsnitt har högre produktivitet än doktorander under utbildning, sade Anders Broström. Men om antalet doktorander ska minska bör det ske med stor försiktighet, till- 8 UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012

9 lade han. De flesta forskarutbildade anser ändå att de haft nytta av sin utbildning och om de högre kraven på miljö och kursutbud genomförs skulle det antagligen leda till färre doktorander ändå. Dessa bör också, mer än i dag, antas genom öppen utlysning. VERONICA EKSTRÖM, ordförande för Sveriges Doktorandförening inom SULF, hade tillsammans med Eva Åkesson, rektor för Uppsala universitet, inbjudits för att kommentera rapporten. Veronica Ekström, själv doktorand i socialt arbete vid Linköpings universitet, framhöll att det finns stora skillnader i forskarmiljöer mellan olika ämnen och att humaniora och samhällsvetenskap knappt finns med i studien. Ändå kände hon igen de kvalitetsbrister som framkommit. Det som förvånar mig mest är att det är samma kritik som återkommer hela tiden; mot handledning, kvalitet och kurser. Det går för långsamt framåt, eller inte alls. Det är bra att studien fokuserar på utbildningsdelen. Självklart är det till nytta om man får utbildas i en kreativ miljö, får delta i konferenser och bra kurser, vidga sitt nätverk och kanske få skriva sina första alster ihop med etablerade forskare, menade hon. DET HAR TROTS ALLT hänt en hel del, ansåg Eva Åkesson och hänvisade bland annat till målformuleringar i den nya examensordningen. Jag vill bestämt hävda att forskarutbildning är både forskning och utbildning. Om vi betonar utbildningsdelen av doktorandutbildningen för mycket gränsar den till avancerad utbildning. Och om vi ensidigt betonar avhandlingsarbetet får inte doktoranden den nödvändiga vetenskapliga bredden, sade Eva Åkesson. På frågan om det finns för många doktorander, menade Veronica Ekström att det avgörande är om utbildningen som erbjuds är av god kvalitet. Om resurserna inte räcker till är det rimligt att också diskutera dimensioneringen, sade hon. Mot detta protesterade Eva Åkesson: Att dra ned på forskarutbildningen känns som att backa sig in i framtiden, det är inte rätt väg. Som handledare ser man den enorma utveckling som doktoranden genomgår, utöver vad som presteras i avhandlingen. Jag skulle tvärtom se en större volym, men med god kvalitet. Även för samhället vore det bra med fler forskarutbildade ute i olika verksamheter. Vi behöver en tillåtande inställning till att gå fram och tillbaka, att lämna akademin för att sedan återvända. Det skulle vidga världsbilden och kontaktnätet. VERONICA EKSTRÖM påpekade att hon tyvärr hör många historier om hur alla arbetsplatser inte inser värdet av högre utbildning utan ratar sökande såsom överkvalificerade. Jag ser det som högskolans ansvar att få oss att tänka på varför vi utbildar oss och att förbereda oss på vad som händer sedan. Som doktorand är man så upptagen med det korta perspektivet, fokuserad på avhandlingen eller arbetet i labbet. Vi behöver lyfta blicken och se vad vi därutöver måste lära oss och diskutera forskarutbildningens egenvärde och syfte, menade hon. l Karriärplanering Karriärplanering en praktisk handbok som tar ett helhetsgrepp om varje steg i karriärplaneringsprocessen. Boken ger konkreta anvisningar och användbara verktyg för att nå uppsatta karriärmål och kan användas av alla som söker nya karriärvägar, men vänder sig också till dig som handleder, undervisar eller coachar. Läs mer om boken på Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt Andra böcker av intresse CSR En guide till företagets ansvar IFRS i teori och praktik Agil projektledning Företagsekonomi från begrepp till beslut Order/Information tel: vx: UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012 9

10 Panelen på ESO-seminariet om rapporten Lärda för livet, fr v: Henrik Berggren, historiker och författare, Mikaela Almerud, utbildningsansvarig vid Svenskt Näringsliv, Annika Pontén, analyschef vid Högskoleverket, Mats Alfvesson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, Irene Wennemo, socialförsäkringsutredare och styrelseledamot i Lunds universitet, Per Sonnerby, doktor i nationalekonomi och författare av rapporten Lärda för livet och Lars Heikensten, ordförande för ESO. Ny ESO-rapport: Miljarder skulle kunna sparas om studenterna var effektivare Svensk högskoleutbildning har effektivitetsproblem. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle miljarder kunna sparas om studenter ges förutsättningar att klara av sina studier mer effektivt och på kortare tid. TEXT: MARIELOUISE SAMUELSSON FOTO: TORBJÖRN ZADIG DET ÄR NÅGRA AV slutsatserna i rapporten Lärda för livet som Per Sonnerby, doktor i nationalekonomi, gjort på uppdrag av ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Vid ett ESO-seminarium kring rapporten i Stockholm i oktober talade Per Sonnerby om kostnader på minst 60 miljarder per år i form av produktionsbortfall, det vill säga att den som studerar inte heltidsarbetar. För att snabbare få ut studenter i produktion och arbetsliv föreslår Sonnerby bland annat att det ska bli lättare att byta inriktning, utan tidsödande omstart, för den som valt fel utbildning. Han vill också se att lärosätena tar ett större ansvar för att följa upp olika utbildningars arbetsmarknadsutfall, om och när studenten får jobb. Det borde vara obligatorisk redovisning, det är också värdefull information för institutionerna att få veta vad som händer deras studenter. Samtidigt konstaterar Per Sonnerby att incitamenten för högre studieintensitet och kortare studietid kan vara svaga. Sociala skäl är en förklaring, för den som har en studentbostad kan det vara roligare att vara kvar och plugga. En annan förklaring är att intensiva studier är svårt att förena med deltidsarbete som studenter ofta har. Mats Alfvesson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, som nyligen skrev en uppmärksammad debattartikel om högre utbildning, har en annan infallsvinkel på högskolans brister. Han talade om utbildningsfundamentalism, då högre utbildning ses som lösning på allt, inte minst arbetslöshet. Också han anser att många studerar 10 UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012

11 för länge, också i förhållande till begåvning. Man studerar för att alla andra gör det, för att undvika rutinjobb med lågstatus. Att fokusera på anställningsbarhet, det som i ESO-rapporten kallas arbetsmarknadsutfall, innebär enligt Alfvesson risk för kortsiktighet. Han menar att man istället måste tydliggöra att högskoleutbildning ska fungera intellektuellt kvalificerande på lång sikt och utveckla sådant som studenternas förmåga till kritiskt tänkande. Huvudproblemet är att det finns för många måttligt kvalificerande, alltför lätta och allmänna utbildningar. Mats Alfvesson vill se ett tydliggörande av vad som är högskolemässigheten och kom med konkreta förslag för att öka kvalificeringstrycket, bland annat externa examinatorer när uppsatser ska granskas, förbud mot utlämnande av tidigare tentor och avgift vid omtentor. IRENE WENNEMO, socialförsäkringsutredare och styrelseledamot i Lunds universitet, talade om en o-akademisk styrning av högskolesektorn och efterlyste mer djuplodande analyser. När man funderar kring högskolan är alltid forskning i högsätet, medan utbildning anses mindre viktig. Wennemo ifrågasatte tankemodellen att högre utbildning alltid är bra lika med ju mer desto bättre. Man har trott på löneökning och statushöjning genom att göra laboratorieassistenter till biomedicinska analytiker, men det blev ingen förändring, varken av lönen eller av arbetsuppgifterna. Hon talade om en generellt svåranalyserad sektor och uttryckte förhoppningar att kvalitetsutvärderingarna ska leda åt rätt håll. Det kanske inte behöver finnas företagsekonomiska utbildningar på 30 lärosäten. Den demografiska utbildningen med kraftigt minskade studentkullar skulle också kunna innebära resurser till bättre utbildningskvalitet, men tyvärr kan det också leda till en omvänd utveckling, att lärosäten i desperat jakt på studenter hittar på ännu fler konstiga kurser. Mikaela Almerud, utbildningsansvarig vid Svenskt Näringsliv, saknade ett mer tydligt näringslivsperspektiv i rapporten, också hon ifrågasatte nödvändigheten av att utbildningar ges vid (alltför) många lärosäten. Efter de inledande tämligen högskolekritiska rösterna fick Henrik Berggren, historiker och författare, representera en annan hållning. Berggren, som också han gjort en rapport för ESO:s räkning, Den akademiska frågan en rapport om frihet i den högre skolan (se intervju i Universitetsläraren nr 8/2012), började med att påminna om att diskussionen inte är ny: Ända sedan 1930-talet har det funnits en oro för överutbildning och arbetslöshet, oron över att studenter drar benen efter sig är konstant även om den är relevant. Han ifrågasatte att universitet och högskolor inte beskrivs som miljöer, med ett egenvärde, utan att diskussionen tenderar att enbart handla om mätbara utbildningar. Samtidigt instämmer jag i att kraven måste höjas, kravnivån inom humaniora kan vara bedrövligt låg. BERGGREN ANSER VIDARE att det skulle behövas ett humanistiskt eller naturvetenskapligt basår, som skulle göra det lättare för studenterna att därefter välja olika program. Han varnade också för riskabel övertro på utbildningars koppling till arbetslivet. Han exemplifierade med samarbetet mellan företaget Flextronics och Högskolan Gotland, där överenskommelse fanns om särskilda utbildningar som skulle garantera jobb. Löften som gick om intet när Flextronics beslutade att lägga ned verksamheten i Visby. Annika Pontén, analyschef vid Högskoleverket, ifrågasatte det som Per Sonnerby utgår ifrån i sin rapport; att det skulle vara särskilt svårt att byta utbildning i det svenska högskolesystemet. Hon påminde också om kopplingen mellan ersättning och studieintensitet, att de utbildningar som får minst resurser också kännetecknas av lägre intensitet i studierna. NÄR PER SONNERBY därefter skulle kommentera seminariepanelens inlägg började han med att konstatera att han tillhör dem som har en jämförelsevis optimistisk syn på högre utbildning: Man ska inte döma ut högskolan efter kursbeskrivningar, att lyfta den intellektuella förmågan kan även göras inom ramen för exempelvis serietidningsanalys. Han vill också att högskolesektorn ska enas i krav på att gymnasienivån ska förbereda de blivande studenterna så att de blir förtrogna med vetenskapligt tänkande och metoder. SEMINARIEDISKUSSIONEN kom att kännetecknas av en mängd både konkreta och mer övergripande förslag på hur vi ska få lärosätena att göra de rätta sakerna, vilket föranledde ett inlägg från Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH, som tyckte sig höra planekonomiska impulser. Det tycks som om vi talar om en återgång till centralistisk styrning av högre utbildning, hur förhåller det sig i så fall till högskolornas autonomi? Lärosätena har ju numera frihet att möblera om i verksamheten. Han underkände också ett av Per Sonnerbys huvudargument, att studenter som läser för ineffektivt och därmed för länge skulle innebära produktionsbortfall. Vad skulle de annars göra, om de inte studerar? Sverker Sörlin ville vidare problematisera uppfattningen att studenter gör fel, när de väljer utbildning och när de drar på sig studieskulder. Det kan mycket väl vara rationellt att göra så, eftersom studenterna inte ser på sig själva som produkter. Annika Pontén var inne på ett liknande spår när hon påpekade att få studenter är så målmedvetna som de som går konstnärlig utbildning, alltså ett välinformerat val, men ett som närmast garanterat aldrig leder till fast jobb. OCH NÄR LARS HEIKENSTEN, ordförande för ESO, avrundade diskussionen kunde han konstatera att det, som alltid i dessa sammanhang, inte är så enkelt att få grepp om eller möjligt att sammanfatta den komplexa helhet som är svensk högre utbildning. Han valde istället att bland annat formulera en egen frågeställning relaterat till diskussionen om styrning: Förr fanns professionella kulturer som styrde innehållet i högre utbildning, men det är kulturer som nu verkar befinna sig i något slags upplösning, vi vet inte riktigt vad som utgör den professionella kulturen idag, är det rektorerna eller professorerna? l UNIVERSITETSLÄRAREN 17/

12 Projekt Storytelling: Kvinnor i akademin blir förminskade och ignorerade Bilden av akademin som könsneutral och meritbaserad rämnar vid läsningen av forskares och forskarstuderandes egna berättelser om hur det är att vara kvinna inom akademin. De vittnar om hur de missgynnas på flera, ibland subtila, sätt som tillsammans kan få stor inverkan på karriären och trivseln. TEXT: ANNIKA ENGSTRÖM ILLUSTRATION: ISTOCK FOTO: UMEÅ UNIVERSITET Mer än en gång har jag varit med om att äldre manliga kolleger lyssnat uppmärksamt och intresserat på varandras presentationer och inlägg men slår upp sina bärbara datorer för att spela spel, socialisera på facebook, eller viskande dryfta något viktigare med närmaste man när en yngre kvinna talar. Det är en av många självupplevda händelser som beskrivs inom Projekt Storytelling som genomförts vid Umeå universitet, ett av totalt 37 projekt som fått stöd av Delegationen för jämställdhet i högskolan. Jag upplevde en stor diskrepans mellan hur man inom och utanför högskolevärlden talade om akademin som en könsneutral arena och hur verkligheten såg ut, beskriven Hanna Lönnerskog Nilsson, Umeå universitet. av kvinnor jag mötte och i studier jag läst, säger Hanna Lönnerskog Nilsson, initiativtagare till projektet vid Umeå universitet, tillika projektledare, numera verksamhetsutvecklare i Vännäs kommun. Hanna Lönnerskog Nilsson, som vid denna tid arbetade på universitetets personalenhet, ville hitta ett sätt att skapa medvetenhet om att jämställdhetsproblem existerar, vilket ledde till att hon valde metoden Corporate Storytelling. Berättelser berör, väcker känslor och skapar debatt. Det blir väldigt konkret och är en bra metod för att åstadkomma förändringar inom en organisation, menar Hanna Lönnerskog Nilsson. Hon efterlyste inga specifika historier, 12 UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012 Kvinnliga forskare missgynnas ofta och hindras i karriären bara för att de är kvinnor. grundfrågan var öppen: hur är det att vara kvinna vid akademin? 21 kvinnor på alla akademiska nivåer, i alla åldrar och från alla fakulteter svarade och berättade. Kvinnorna har antingen intervjuats eller skrivit själva. Hanna Lönnerskog Nilsson betonar att de knappast är unika för Umeå utan kan ses som ett nedslag i universitetsvärlden som sådan. ATT KÖNET SPELAR ROLL hade kommit som en överraskning för många av kvinnorna när de började sin akademiska bana. Men så småningom såg de ett mönster av flera vardagliga bemötanden från chefer, handledare och kolleger, händelser som tillsammans påverkade deras karriär och arbetsmiljö. Ett återkommande tema är upplevelsen av att bli förlöjligad, förminskad och ignorerad, skriver Hanna Lönnerskog Nilsson i den slutrapport som tillsammans med en bok med berättelserna blev resultat av projektet.

13 Att det spelar roll om man är kvinna eller man tar sig uttryck i små saker som att när professorn pratar så lyfter han fram alla män men säger ingenting om den kvinnliga doktoranden, berättar en av kvinnorna...som både kvinnliga och manliga kolleger ibland kan säga för att statuera sin maktposition: Men lilla hjärtat då, berättar en annan. Och så kvinnan som fått ganska mycket pengar på sin forskningsansökan varpå hennes chef inför hela arbetsplatsen säger: Ja, och så har (kvinnans namn) haft tur och fått pengar från FAS. Det där med tur har chefen aldrig sagt till någon av det manliga könet, noterar hon. Hur det kan uppfattas beskriver en kvinna: Beteenden av detta slag har gjort att jag känt mig liten, oviktig och rent ut sagt dum, fastän jag vet att det här tillhör de klassiska härskarteknikerna. RENA SEXUELLA trakasserier förekommer också, även om det nämns främst som exempel på ett bemötande som hindrar karriären:...väldigt tragiskt är att det fortfarande förekommer att män kommer med erbjudanden om avancemang inom akademien i utbyte mot sexuella tjänster. Jag har haft den möjligheten flera gånger. Det är förstås inget jag har gått med på, men att det förekommer sådant även i dag är bara att konstatera och det är helt ofattbart. Yvonne Andersson, chef personalenheten vid Umu. EN DEL BERÄTTAR om hur det ställs högre krav på kvinnor och hur de känt sig missgynnade vad gäller lön, resurser, villkor och anställningar. Sakkunnigutlåtandena tas som exempel: Jag hade mer erfarenhet, publikationer i bättre tidskrifter och mer pedagogiska meriter än den andre sökanden. Ändå bedömdes våra meriter som likvärdiga och mannen fick tjänsten. Sakkunnigutlåtandena som detta beslut grundade sig på är typexempel på hur man skriver upp en man och ner en kvinna. Flera kvinnor tar även upp att män och kvinnor med barn bedöms olika:...när jag som småbarnsmamma och doktorand diskuterar möjligheterna till undervisning hänvisas till problemen med att balansera familj, avhandling och undervisning. För mina manliga kolleger gäller balansakten bara avhandlingen och undervisningen. Reaktioner efteråt på projektet har varit huvudsakligen positiva, tycker Hanna Lönnerskog Nilsson. Flera medverkande har sagt att det kändes skönt att någon efterfrågade deras historia, att de inte varit ensamma om upplevelserna och att det kändes bra att med sin berättelse kanske kunna påverka i ett större perspektiv. En del män har tyckt att projektet varit viktigt, några har blivit provocerade. Boken och rapporten kan användas som ett konkret underlag för diskussioner på den egna arbetsplatsen, säger Hanna Lönnerskog Nilsson, vars slutrapport, och delvis även bok, innehåller åtgärdsförslag på universitetsnivå, institutionsnivå och individnivå. Materialet har kommit till nytta, bekräftar Yvonne Andersson, chef för personalenheten vid Umeå universitet. Jag blev egentligen inte förvånad över innehållet, men det visade att vi har mycket kvar att göra, det gäller alla lärosäten. Flera institutioner hos oss har beställt boken och när vår jämställdhetsplan reviderades i våras tittade vi på förslagen om hur vi kan jobba på flera plan. Vi tar bland annat upp att varje arbetsplatsträff någon gång under året ska föra en djupare dialog om den egna verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv och lika behandling. Vi har också inrättat ett råd för lika villkor, det leds av prorektor och är ett rådgivande och beredande organ under ledningen, säger Yvonne Andersson. l FOTO: UMEÅ UNIVERSITET Hälften av 37 projekt om jämställdhet i högskolan är klara DET VAR ETT mycket kritiskt slutbetänkande som Delegationen för jämställdhet i högskolan presenterade i januari Det brister i arbetet med jämställdhet när det gäller planmässighet, långsiktighet, samverkan samt teoretisk och praktisk kunskapsöverföring. Insatser under tre decennier har inte givit önskat resultat, konstaterade man bland annat. Högskoleverket fick i uppdrag att sammanställa, analysera och sprida erfarenheterna från de totalt 37 jämställdhetsprojekt som fått dela på 47 miljoner kronor som delegationen bidragit med. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen 1 april 2014, hittills har hälften kommit in, berättar projektledare Andrea Amft. Vi vill inte att resultaten ska bli för gamla så vi väntar inte utan presenterar dem fortlöpande. Vi nämner dem i vårt nyhetsbrev som kommer åtta gånger om året och på vår hemsida kan man klicka sig vidare och läsa hela rapporterna. Mitt intryck överlag är att den bild som framkom i delegationens betänkande bekräftas; akademin är en könsuppdelad och ojämställd arena. Det finns hittills inga nya resultat som motsäger detta, konstaterar Andrea Amft. PROJEKTEN SOM inkommit så här långt har olika inriktning. Där finns bland annat berättelser inifrån akademin, som Umeås Storytelling, projekt om rekrytering och karriärvägar vid de konstnärliga högskolorna, om män i välfärdsarbete och en grundutbildningskurs för fysik och genus. ETT AV PROJEKTEN som fått stöd är Kokbok för en jämställd akademi, som ingår i SULFs skriftserie och som Universitetsläraren skrev om när den var klar förra sommaren. Den har blivit vida spridd, cirka exemplar är distribuerade hittills. Det är jätteroligt att den fått så bra mottagande. Vi har också blivit inbjudna att presentera Kokboken i olika akademiska sammanhang, säger projektledare Anna Gatti, doktorand och ombudsman vid SULF, Uppsala universitet. l UNIVERSITETSLÄRAREN 17/

14 DEBATT Håll fast vid 35-procentsgränsen! SVERIGES UNIVERSITETS- och Högskoleförbund, SUHF, har argumenterat för och i huvudsak fått gehör för att externa forskningsfinansiärer ska ge s k full kostnadstäckning. Som ett led i processen har en ny redovisningsmodell med stor möda införts vid samtliga universitet och högskolor. Följden har blivit stora variationer i OH-påslag och en i genomsnitt väsentligt högre nivå för externa forskningsmedel. Men har det blivit bättre? Den grundläggande frågan om varför en större andel av de externa medlen och därmed förhoppningsvis en mindre andel av fakultetsmedlen ska används för administration mm har inte diskuterats i någon större omfattning. Jag menar att den enkla 35-procentsregeln var mer ändamålsenlig och att forskningsfinansiärerna därför bör återgå till denna beprövade princip. Gemensamma kostnader för administration, bibliotek, gemensamma lokaler osv är till sin natur just gemensamma och det finns inget enda korrekt sätt att fördela dem. Därför bör fördelningsprincip väljas utifrån en konse kvensanalys, snarare än utifrån den falska föreställningen att en viss princip är sannare eller mer korrekt än andra. Vilka blir då konsekvenserna av de nya principerna? Ett antal effekter kan identifieras: 1. De externa medlen räcker till mindre och fakultetsmedlen till mer forskning, eftersom gemensamma kostnader omfördelas från de senare till de förra. 2. Mer fakultetsforskning och mindre andel externfinansierad forskning stärker universitetsledningens ställning gentemot den forskande personalen och förstärker därmed centraliseringstendenserna. 3. De centrala administrationskostnaderna mm kan förväntas öka, eftersom en ny intäktskälla uppstår och eftersom beskattningen av fakultetsmedlen minskar. 4. De externa finansiärernas kostnad för att finansiera universitetsprojekt ökar, vilket kan leda till att vissa finansiärer väljer att flytta forskning till exempelvis privata bolag. 5. Högskolor och mindre universitet kan missgynnas, eftersom forskningsprojekt belastas med genomsnittlig OH, även om kostnaden för ett tillkommande projekt skulle vara mindre vid ett litet universitet. Det kan i sig vara en fördel att en större del av universitetens forskning finansieras med fakultetsmedel, enligt den första punkten. Men uppenbarligen har regering och riksdag gjort en annan bedömning! I början av 1980-talet stod de fasta statliga forskningsanslagen för cirka 2/3 av forskningsmedlen; år 2007 hade andelen krympt till strax under hälften. Att omfördela OH-kostnader från fakultetsmedel till externa medel är alltså ett sätt för universiteten att motverka denna uppifrån genomdrivna förändring. Huruvida den andra effekten är en föreller nackdel kan förstås diskuteras, men de flesta torde vara överens om att de tre sista effekterna är negativa. Personligen tror jag att risken för växande administrationskostnader och därmed mindre forskning är det allvarligaste problemet. Tidigare fick bara cirka en fjärdedel av de externa medlen användas för gemensamma kostnader, vilket satte fakultetsmedlen under hård press. Men det finns en gräns för hur stor andel av en medelspost som kan användas för annat än kärnverksamheten och när denna gräns nås måste tillväxten av central administration och stödfunktioner bromsas. När nu en större andel av de externa medlen kan användas för gemensamma kostnader kan administrationen (återigen) växa på bekostnad av kärnverksamheten. En jämförelse av OH-påslagen för ett tänkt forskningsprojekt inom ämnet nationalekonomi vid sju stora och fyra mindre universitet, fem stora högskolar samt vid Handelshögskolan indikerar att risken för att mindre forskningsmiljöer DEBATT Svar om Baltic Worlds BALTIC WORLDS är en internationell tidskrift med inriktning mot Östersjöoch Östeuropaforskning som utges av Centre for Baltic and East European Studies vid Södertörns högskola och som huvudsakligen finansieras av de medel som högskolan erhåller från Östersjöstiftelsen. Ulf Persson, professor i matematik vid Chalmers tekniska högskola, har i ett debattinlägg i Universitetsläraren 15/2012 kritiserat högskolan för påstådda planer på att lägga ned tidskriften. Påståendet att högskolan vill lägga ned tidskriften är gripet ur luften. Södertörns högskola ser Baltic Worlds som ett värdefullt medel i synliggörandet av högskolans forskning. Att den har tilldelats nivå 1 i det norska registret för vetenskapliga tidskrifter är ett erkännande av dess vetenskapliga kvalitet som visar att den framgångsrikt har etablerat sig som publicistiskt forum för Östersjö- och Östeuropaforskning. Högskolans avsikt är att utgivningen ska fortsätta och tidskriftens kvalitet tryggas. När Baltic Worlds startades 2007 gavs den mycket goda ekonomiska förutsättningar. När högskolan idag måste prioritera befintliga resurser hårdare är det naturligt att se över kostnaderna för tidskriften och pröva alternativa produktions- och utgivningsformer, liksom att hitta nya intäktskällor. Något beslut om vilka konsekvenser denna översyn kommer att få har inte fattats ännu. Vår bedömning är dock att det finns goda möjligheter att till lägre kostnad fortsatt ge ut en högkvalitativ tidskrift. HELENE CARLBÄCK, FÖRESTÅNDARE FÖR CENTRE FOR BALTIC AND EAST EUROPEAN STUDIES, SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA NILS EKEDAHL, PROREKTOR, SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 14 UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012

15 missgynnas är reell: universiteten har i genomsnitt lägre OHpåslag än högskolorna. Jämförelsen visar emellertid också att det finns stora variationer inom båda grupperna och skillnaderna är slående: från 83 procent vid Göteborgs universitet till 26 procent vid Umeå universitet. Bara i fem fall ligger OH-påslaget i nivå med eller under den historiska normen, 35 procent. (Markerad med två horisontella linjer i figuren.) Borträknat lokalkostnader, som antas motsvara tio procent av lönesumman, lägger de fem mest kostnadseffektiva universiteten och högskolorna ungefär tjugo kronor på administration och stödfunktioner för varje hundralapp som läggs på forskarlöner, medan de fem minst kostnadseffektiva har ungefär tre gånger så höga påslag. Vid sidan av dålig kostnadskontroll kan skillnaderna bero på att kostnadsposter fördelas på olika sätt mellan utbildning och forskning, så att höga OHpåslag för forskning ger låga påslag för utbildning. Höga påslag högre än de faktiska kostnaderna kan också användas för att blåsa upp de tillgängliga fakultetsmedlen. Slutsatsen blir ändå att det var ett misstag av forskningsfinansiärerna att gå med på en högre OH-avgift. Såvida inte SUHF och ledningarna vid landets universitet kan ge en bra förklaring till varför forskningen gynnas av den genomförda ändringen av redovisningssystemet och den högre OH-avgiften för externa medel, liksom varför nivån på OH-avgiften kan variera så kraftigt mellan olika universitet och högskolor. MATS BERGMAN PROFESSOR I NATIONALEKONOMI SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA DIAGRAM: Total OH-kostnad per år i kronor, inklusive kostnad för kontor och IT, för projekt förlagda vid 17 universitet och högskolor vid månadslön respektive kronor, år Kommentar: Beräkningarna är baserade på ett projekt som inte har några kostnader utöver lön, lokal, IT och OH. I praktiken tillkommer normalt kostnader för data, litteratur, konferenser mm. Vissa universitet tar ut OH på den typen av kostnader men för måttliga kringkostnader ändras bilden bara helt marginellt. De horisontella linjerna motsvarar ett OH-påslag på 35 procent. Källa: Uppgifter från institutionspersonal vid berörda universitet och högskolor till författaren. Medlemslån för dig som är medlem i facket! söker en ny vd Nuvarande vd går i pension sommaren 2013 och vi söker nu en efterträdare. SSF finansierar excellent forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin som bidrar till att öka Sveriges konkurrenskraft. Stiftelsen delar årligen ut ca 600 miljoner kronor till forskningsprogram och enskilda forskare. Mer information kommer att finnas på SSF:s webbsida den 2 november. Sista ansökningsdag är onsdag den 21 november. Låg ränta och inga avgifter* Inget krav på säkerhet Liv- och Betalskydd ingår utan extra kostnad Förverkliga dina önskningar och känn dig samtidigt trygg genom det unika Liv- och Betalskydd som ingår i Medlemslånet. Villkoren för lånet gäller lika för alla och du kan låna upp till kr. Återbetalning sker genom månadsvisa uttag från ditt lönekonto i banken. Livskyddet innebär att lånet löses om låntagaren avlider, Betalskyddet betalar en del av lånekostnaden om låntagaren blir sjuk eller arbetslös. Läs mer på swedbank.se/medlemslan * Effektiv ränta 6,33% (september 2012), beräknad med en kreditränta på 6,15%, kreditbelopp kr och återbetalningstid på 5 år. UNIVERSITETSLÄRAREN 17/

16 Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: eller tel Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack 118 s hft Ting i rörelse Om designprocessen karin havemose Tre yrkesverksamma designers Anna Kraitz, Dan Ihreborn och Mats Theselius intervjuas om sin ingång till arbetet, sitt eget uttryck och arbetssätt. Författaren vill uppmärksamma den svårfångade kunskapsbildning som sker i det nyskapande arbetet. Boken vänder sig till studenter, lärare och praktiker inom design, form givning och andra skapande och konstnärliga yrken. Lärarex till kursansvariga kan erhållas via Dags att publicera? Alingo Lilian Westlin, PhD. Tel: Skicka ditt manuskript för kostnadsberäkning. Språkgranskning r gran ning ri eller ameri an engel a ch er ning en a ll engel a a ar lar ch a han lingar ngel a m m er m l, t il ning r n ar ar Uni er ity, ri t r t il ning r n Uni er ity ali rnia ngele, magi ter t il ning r n t c h lm ni er itet ch 17 r er arenhet ri er 499 r m r gran ning 1,75 r r er ning 1,20 r r er ning a a han lingar ch c er 25 m m ll mmer ar - a e e i Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, e a re cience ar n ing e eren mmel e maria mariahe man e mariahe man e Från kall till profession Sveriges universitetslärarförbunds kongress november 2012 Malmö högskola söker Doktorand i pedagogik Placering vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande inom avdelningen för pedagogik och didaktik. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 15 november 2012 föreståndare till centrum för akademiskt lärarskap För mer information se: mah.se Malmö högskola är en arbetsplats som präglas av ett öppet och inkluderande synsätt, där likabehandling tillför mervärde i vår verksamhet LiU UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012

17 FOTO: ISTOCK Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har studenter, anställda och en omsättning på Mkr. Universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk Upplysningar lämnas av prefekt Staffan Fridell. Allt fler studenter kopierar andras material från nätet. Allt vanligare med plagiat Allt fler studenter fuskar. Den senaste statistiken från Högskoleverket visar att antalet studenter som blivit föremål för en disciplinåtgärd har ökat med cirka 522 procent under åren , eller i antal från 122 till 790. Men antalet studenter har också ökat under denna tioårsperiod, så jämförelsen är inte helt rättvis, noterar Högskoleverket. Verket skriver dock också att andelen disciplinärenden i förhållande till antalet helårsstudenter har ökat mellan 2005 och 2011 från 0,15 till 0,25 procent. År 2011 blev alltså 790 studenter föremål för en disciplinär åtgärd. Av dem avstängdes 639 studenter och 151 studenter fick en varning. Jämfört med 2010 ökade antalet avstängningar med cirka 8 procent medan antalet varningar minskade med 5 procent. Den vanligaste orsaken till att studenter blir föremål för disciplinåtgärder har varit plagiering. År 2011 gällde det i 517 fall. År 2001 var motsvarande antal 68. l LÄS MER PÅ MDH.SE/JOBB Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats Välkommen med din ansökan senast den 12 november 2012, UFV-PA 2012/2495. Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har studenter, anställda och en omsättning på Mkr. Universitetslektor i nordamerikastudier vid Engelska institutionen Upplysningar lämnas av institutionens prefekt, professor Merja Kytö, eller SINAs föreståndare, docent Dag Blanck, Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats (Engelskspråkig annons: Välkommen med din ansökan senast den 19 november 2012, UFV-PA 2012/2490. SULF kan högskolan. UNIVERSITETSLÄRAREN 17/

18 EU-KOORDINATOR Vi söker: Lektor i sociologi Lektor i sociologi med inriktning kriminologi Två lektorer med inriktning arbetslivsfrågor Lektor i engelska Två lektorer i pedagogik inriktning förskola Två lektorer i pedagogik inriktning grundskola Två lektorer i specialpedagogik Lektor i vatten- och miljöteknik Adjunkt i pedagogik Adjunkt i sociologi med inriktning kriminologi HÖGSKOLAN I HALMSTAD HÄLSOHÖGSKOLAN SÖKER Universitetslektor i socialt arbete Hälsohögskolan söker dig som vill arbeta med socionomutbildning och med utveckling och forskning i ämnet socialt arbete. Tjänsten avser tillsvidareanställning på heltid. Vik. adjunkt i socialt arbete Tjänsten avser en visstidsanställning på heltid till Två doktorandtjänster Utlysningen gäller inom ett gemensamt flerårigt projekt i longitudinell ungdomsforskning. Läs mer på För mer information se: Högskolan Kristianstad 18 UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012

19 UNIVERSITETSLÄRAREN 17/

20 KORSORD 9/2012 KONSTRUKTÖR: GUNNEL RÅGVIK Vi behöver lösningen på SULF-korsordet nummer 9/12 senast den 22 november Skicka till: SULF, Box 1227, Stockholm. Märk kuvertet Korsordet 9 Namn: Adress: Postnr: Postadress: Vågrätt 1 Ty vilken auktor uti hela världen predikar. så som kvinnoögat?(shakespeare)(7) 5 Pianistlejon i dåtidens salonger(5) 8 Har lämnat omdiskuterat fornminne efter sig(3) 9 De nitivt inte aktuellt för seriespel(7) 10 Tidigt Martinsonverk(5) 11 Krydda omnämnd i Höga Visan(5) 12 Kan vara av bridtyp(7) 14 De andades., de levde av ljus (Stagnelius)(4) 16 Vardagligt och kanske vanvördigt om tidning(6) 18 Kan en förväntad vinst som förbyts i förlust vara(6) 20 Litterär madam(4) 22 Självbelåtenhet gott.; ett fult och ett vackert ord på samma sak (Söderberg) (7) 24 Ett sådant rengjorde Herkules radikalt(5) 26 Framtoning(5) 27 Misstag som är vanligare i pluralis(7) 29 Flyter stilla(3) 30 Puta(5) 31 Areopagen(7) Lodrätt 1 Du skall få dig en som till stortån går(wennerberg)(3) 2 Kan leda tankarna till en låt(5) 3 Speltid(7) 4 Landets hittills ende nobelpristagare i litteratur(6) 5 Berömd tolkare av Kurt Weill(5) 6 Tillhör Indonesien(7) 7 Arkitekturriktning som Henrik VIII uppskattade (9) 11 Är konst av både Braque och Picasso(9) 13 Studenttidning i Uppsala(4) 15 Tillhörde samma parti som Romney(4) 17 Smycke(7) 19 Han ck välförtjänt Guldbollen 1972 och 1974(7) 21 En typ av lyrisk komposition Tuonelas svan av Sibelius är ett exempel(6) 23 Norsk präst, kallad Grönlands apostel(5) 25 Saknar inte den matglade(5) 28 Gör allena mer ensam(3) Lösning till korsord nr 8/12 Första pris tre trisslotter: Iris Altmann, Hodellvägen 17, Hägersten Andra pris två trisslotter: Hans Starnberg, V. Stillestorpsgatan 25, Göteborg Tredje pris en trisslott: Harald Gustafsson, Flöjtvägen 18 B, Lund 20 UNIVERSITETSLÄRAREN 17/2012

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter Sammanfattning De direkta offentliga utgifterna för svensk högskola, inklusive studiestödet, är i storleksordningen 40 miljarder kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för högskoleutbildningen

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19)

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19) SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF är partipolitiskt obundet och anslutet till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Läs mer

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uk-ambetet.se Uppsala universitet Rektor Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv 2014:27 Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv MISSIV DATUM DIARIENR 2014-12-01 2013/257-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-11-14 U2013/6713/JÄM Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer