ÅRSREDOVISNING 2011 MED HÅLLBARHETSREDOVISNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011 MED HÅLLBARHETSREDOVISNING

2 innehåll VD HAR ORDET 4 ESS ett världsledande forskningscenter 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten 8 Information om risker och osäkerhetsfaktorer 11 Miljöinformation 12 VINSTDISPOSITION Förslag till disposition beträffande bolagets vinst 13 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning 14 Balansräkning 15 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 16 Sammanställning över förändringar i eget kapital 16 Kassaflödesanalys 17 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys 18 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 19 Revisionsberättelse 25 HÅLLBARHETSREDOVISNING 26 Bestyrkanderapport 31 BOLAGSSTYRNING Bolagsstyrningsrapport Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 35 Styrelse 36 Ledning 38 Organisation 39

3 EUROPEAN SPALLATION SOURCE är en grundsten i Europas strategi att vidareutveckla och bygga upp världsledande forskningsinfrastrukturer. ess åresredovisning

4 VD HAR ORDET När European Spallation Source är i full drift 2025 kommer den att vara världens främsta materialforskningsanläggning som använder neutroner för att undersöka olika typer av material. Anläggningen kommer att tas i drift 2019 och det kommer ta ytterligare fem år att färdigställa anläggningens instrumentserie samt att få acceleratorn att nå 5MW i styrka. Konstruktionen av anläggningen kommer formellt att starta ESS systerorganisation synkrotronljuslaboratoriet MAX IV har redan påbörjat konstruktionen av sin anläggning på det gemensamma området i nordöstra Lund; universitetsstaden i södra Sverige där även ESS kommer att byggas. MAX IV kommer att producera sina första strålar av intensivt röntgenljus Tillsammans kommer ESS och MAX IV att forma en enastående kombination av forskningsverktyg för mate rial forskning. Anläggningarna kommer därmed att kunna attrahera världens främsta forskare till Lund. ESS ska bli en annorlunda forskningsanläggning: annorlunda på det sätt den interagerar med användarna, annorlunda på sättet den hanterar innovationer och annorlunda med sin målsättning att bli den första hållbara stora forskningsanläggningen, speciellt med hänsyn till klimat- och energifrågorna. Under 2011 har stora framsteg gjorts gällande uppbyggnaden av organisationen. ESS som organisation är spridd över flera länder, och expertisen från våra 17 partnerländer sammanförs med den inom huvudkontoret i Lund. På huvudkontoret arbetar just Resan har bara börjat 4 ess årsredovisning 2011

5 2010 ESS AB bildas Projektering, teknisk design, tillståndsprocess Konstruktion, 7 instrument färdiga Första experimenten, färdigställande, 22 instrument Drift Avveckling nu över 110 personer och uppskattningsvis arbetar 200 personer för ESS räkning på våra partnerlaboratorier runt om i Europa och i resten av världen. Det är ingen överdrift att säga att ESS för närvarande åtnjuter forskarsamhällets fulla uppmärksamhet, av flera olika anledningar. Projektet har höga förväntningar både lokalt och regionalt, vilket har lett till en stark drivkraft att föra projektet framåt även i osäkra ekonomiska tider som dessa. Forskningssatsningar har hamnat högt upp på dagordningen då de, med all rätt, ses som ekonomiska drivkrafter och motorer för att skapa arbetstillfällen, speciellt på medellång och lång sikt. Vi har arbetat energiskt för att nå de mål vi har satt upp för för-konstruktionsfasen i det Memorandum of Understanding som skrivits under av ESS partnerländer. Den konceptuella designrapporten kommer att levereras på första årsdagen av signeringen av Memorandum of Understanding, och en teknisk designrapport kommer att levereras på den andra årsdagen i februari 2013 tillsammans med en uppdaterad kostnadsrapport och andra tillhörande dokument. Dessa dokument kommer att förse partnerländerna med den information som krävs för att utan förseningar formellt kunna påbörja konstruktionsfasen för ESS i februari Därutöver har förhandlingar med olika finansieringsinstitutioner i Europa förts under andra halvan av 2011, och vi ser fram emot en framgångsrik avslutning på denna process. Jag vill ta detta tillfälle i akt att visa min tacksamhet till hela ESS teamet, både i Lund och på andra platser runt om i världen, för det hängivna arbete som de har dedikerat till detta projekt. Det är tack vare dem som vi befinner oss där vi gör idag inom ramen för vår budget och på rätt väg. Resan har bara börjat även om projektet utvecklats under 20 år och det är en lång och krokig väg framför oss. Men jag är säker på att vi kommer att lyckas. Colin Carlile, CEO ess årsredovisning

6 ESS ett världsledande forskningscenter European Spallation Source (ESS) kommer att bli ett flervetenskapligt forskningscenter baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla. ESS kan jämföras med ett stort mikroskop, där man studerar olika material från plaster och läkemedel till metaller och molekyler. ESS kommer att bli cirka 30 gånger bättre än liknande anläggningar, och öppna nya möjligheter för forskare inom till exempel life science, miljö-, energi-, transport- och ingenjörsvetenskap, fysik och arkeologi. Ett europeiskt projekt ESS är ett europeiskt projekt, med idag 17 partnerländer. European Spallation Source ESS AB ägs av den svenska och den danska staten. Företaget har i uppgift att planera, projektera, finansiera, uppföra, äga, förvalta, driva och underhålla anläggningen och datacentret som ska byggas i Lund, respektive Köpenhamn. En europeisk investering ESS investeringskostnad är beräknad till knappt 15 miljarder kronor (2008) och driften beräknad till 900 miljoner per år. Av detta har Sverige garanterat att stå för 35%, respektive 10%. Europeiska forskare samarbetar runt ESS Under den treåriga Design Update Phase kommer ESS avancerade tekniska design att uppdateras och 6 ess årsredovisning 2011

7 optimeras. I utvecklingssamarbetet deltar mer än 50 svenska och internationella universitet, forskningsinstitut och laboratorier. De framtida forskningsprogrammen vid ESS planeras just nu i samarbete med europeiska forskare och partnerländer. Vem ska forska vid ESS? Varje år kommer gästforskare att utföra experiment på ESS. De flesta användare kommer att vara baserade vid europeiska universitet och institut, andra inom industrin. Science for society Forskning för varje steg i vår vardag Avancerad forskning behöver ofta avancerade verktyg. Idag används neutroner för att få kunskap om material och processer runt omkring oss. ESS kommer att ge oss ny kunskap inom en mängd områden: Nya material Grundforskningens resultat når allt snabbare vår var - dag, t.ex i mobiltelefoner, datorer, belysning och nanomaterial. I framtiden kan vi skräddarsy helt nya material efter behoven hos olika industrier. livet självt. Kunskapen ger oss bättre läkemedel, nya implantat och förståelse av sjukdomar. ESS kommer att vara särskilt lämpad för forskning om biologiska material. Ingenjörsteknik Idag används neutroner för studier på molekylnivå av hållfasthet, funktion och prestanda. Katalysatorer, flygplansvingar, bilmotorer och kraftverk är bara några exempel på tillämpningar. Vardagskemi Konsumentprodukter som tvättmedel, målarfärg, ren - göringsmedel och smörjmedel kan vara teknologiska underverk. Forskningen kan göra dem mer effektiva och samtidigt mer miljövänliga. Miljöteknik Forskning med neutroner ger oss miljövänliga eller återvinningsbara förpackningar, kunskap om vattenrening och renare industriella processer. Energi och klimat Neutroner är ett betydelsefullt verktyg inom energiforskningen. Kunskapen ger oss mer effektiva bränsleceller, bättre batterier, nya biobränslen och möjlighet att bättre att ta till vara på solenergi och supraledare. Hälsa Att förstå hur proteiner, enzymer och andra biologiska ämnen fungerar är en av nycklarna till att förstå ess årsredovisning

8 Förvaltningsberättelse VERKSAMHETEN European Spallation Source ESS AB har till uppgift att projektera, konstruera, bygga, äga och driva forskningsanläggningen European Spallation Source i Lund. Bolaget har även en aktiv roll i förhandlingarna med nuvarande och potentiella partnerländer och då särskilt vad gäller framtagandet av ett rättsligt bindande internationellt avtal om att påbörja byggnationen som är planerad till Styrelsen och verkställande direktören för European Spallation Source ESS AB avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret till Bolagets organisationsnummer är och bolaget har sitt säte i Lund. Bolagets styrelse består av 8 personer som är tillsatta av de två nuvarande ägarna, den svenska och den danska staten. Partnerländerna representeras av en Steering Committee (styrkommitté) med ledamöter från samtliga 17 partnerländer. Steering Committee behandlar den vetenskapliga, tekniska och finansiella planeringen för anläggningen. Besluten från Steering Committee utgör sedan beslutsunderlag för bolagets styrelse har varit ett år då ESS passerat en rad viktiga milstolpar. Året inleddes med undertecknandet av ett Memorandum of Understanding mellan majoriteten av ESS 17 partnerländer. Målet är att på två-årsdagen av undertecknandet leverera den tekniska designrapporten, som ska ligga till grund för beslutet att påbörja konstruktionen av anläggningen. Uppbyggnaden av den nya organisationen har med framgång fortsatt under bolagets andra levnadsår. Vid en jämförelse med föregående år har antalet anställda nästan fördubblats. En övervägande del av dessa rekryteringar har gjorts till de tekniska och vetenskapliga delarna av organisationen. Under våren etablerades Programkontoret, som an svarar för att driva arbetet med att ta fram den tek - niska designen och kostnadsberäkna konstruktionen 8 ess årsredovisning 2011

9 av anläggningen. Under andra halvan av 2011 presenterades det första utkastet till Programplan. Programplanen, som är ett levande dokument, beskriver projektet och utvecklingen på en övergripande nivå. Under senare delen av 2011 presenterades även Byggprogrammet, som tagits fram av Conventional Facilities division, och som anger huvuddragen för hur ESS byggnader kommer att utformas. Även detta är ett levande dokument, som kommer att utvecklas vidare. Mycket energi har under det gångna året lagts på att etablera processer för hur arbetet i den kommande konstruktionsfasen ska organiseras. Ett konkret exempel på detta är ESS Framework Project som lanserades under hösten. Projektet leds gemensamt av Programkontoret och Administrationen och har som mål att bygga upp den administrativa infrastrukturen som ännu inte är fullt utbyggd. Detta innefattar bland annat beslut om tekniska standarder, framtagande av strategier och implementering av vissa gemensamma tekniska och administrativa system. Projektet som spänner över hela organisationen kommer att fortsätta även under Energiområdet, som numera sorterar under Pro - gramkontoret, har lyckats med ambitionen att bryta ner kraven på förnybar, återvinningsbar och pålitlig energi till konkreta mål. Vårt ambitiösa energieffektivitetsprogram har under året väckt stort intresse och varit tema för ett antal vetenskapliga seminarier och artiklar. Vårt mål är att vara en föregångare på energiområdet och visa andra forskningsanläggningar hur de kan arbeta konkret med energieffektivisering. ESS internationella orientering genomsyrar hela organisationen. För att lyckas i vårt uppdrag är vi beroende av expertis från våra samarbetspartners som finns runt om i Europa, men även i andra delar av världen. Vi har ett stort nätverk av laboratorier som vi utbyter erfarenheter med och som i vissa fall bidrar med arbete direkt till projektet. Detta kommer att bli än mer markant när ESS går in i konstruktionsfasen och partnerländernas medfinansiering i form av in-kind-bidrag kommer att stiga kraftigt. För att på ett trovärdigt sätt kunna nå den tekniska och vetenskapliga höjd som ESS siktar mot är det viktigt att vi för en kontinuerlig dialog med den omgivande forskarvärlden. Under året har ESS självklart deltagit i, men även arrangerat, flertalet större vet enskapliga konferenser, som lockat gäster från hela världen. Under hösten arrangerades den första så kal l ade IKON-konferensen som syftar till att koordinera arbetet, som utförs av forskningsdirektoratet på ESS och våra samarbetspartners, på instrumentoch neutronteknikområdet. ESS har från första början varit mån om att föra en dialog inte enbart med forskarvärlden utan även med de intressenter som finns i omgivningen på lokal, regional och nationell nivå. Det är mycket viktigt för oss att anläggningen och projektet når acceptans hos blivande grannar och vår omgivning i övrigt. Utställningen om ESS, som är en viktig mötesplats för kommunikationen med boende i Lund med omnejd och andra externa besökare, har under hösten uppdaterats och förnyats i ESS befintliga lokaler. Ett annat forum där ESS deltar är Region Skånes projekt ESS och MAX IV i regionen Tita som startade 2010 och som kommer att pågå till och med Projektet, som är uppdelat i flera delprojekt, samlar mer än 40 aktörer i södra Sverige och syftar till att på olika sätt förbereda samhället i stort på etableringen av ESS och MAX IV. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv görs en rad insatser, bland annat för att undersöka hur kompetensförsörjningen i regionen ser ut och hur en organisation med syfte att välkomna och hjälpa nyanställda samt deras familjer, som flyttar till Sverige från ett annat land, skulle kunna fungera. Att kunna attrahera rätt kompetenser och behålla dem är en nyckelfråga för ESS. Andra delprojekt där ESS deltar är inriktade mot att utveckla samverkan mellan ESS, forskning och innovation och näringsliv. Fokus här ligger på att stärka innovationskraften på regional nivå. ess årsredovisning

10 Verksamhet inom forskning och utveckling Under 2011 har forskningsdirektoratet utvecklat och implementerat projektspecifikationen för ESS instrumentserie. I dagsläget driver direktoratet med 20 anställda ett forskningsprogram, som omfattar konceptutveckling av 30 instrument. Ett flertal av de anställda bedriver dessutom, på delar av sin arbetstid, direkta forskningsprojekt genom att använda beam time på andra befintliga anläggningar. Denna forskning säkerställer att ESS bibehåller kompetensen inom en rad forskningsområden där neutroner används som verktyg. Ytterligare ett viktigt steg som togs på forskningssidan under året var överenskommelsen för hur processen för att välja de 22 instrumenten som skall byggas kommer att gå till. Även maskindirektoratet har under året vuxit och gjort stora framsteg på det tekniska området. Maskindirektoratet består av Targetdivisionen och Acceleratordivisionen. På Steering Committees möte i september presenterade ESS Targetdivision sitt förslag till koncept för målstation. Konceptet bygger på ett roterande mål av metallen volfram, vilket är det förslag som ESS anser vara bäst ur både vetenskaplig synvinkel och med hänsyn tagen till miljö- och säkerhetskrav. Beslutet att gå vidare med förslaget är ett av de viktigaste för ESS tekniska design. Beslutet, som lägger grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet, innebär även att dokumentationen för tillståndsprövningarna kan färdigställas. En viktig förutsättning för Acceleratordivisionens fortsatta framgång har varit de större samarbetsavtalen, som under året tecknats för designuppdateringen av acceleratorn. Designen beskrivs bland annat i ESS Conceptual Design Report (CDR), som kommer att presenteras första kvartalet 2012, enligt plan. Arbetet med att sammanställa den konceptuella designrapporten har drivits av Acceleratordivisionen. Rapporten innehåller de ritningar och beräkningar som kommer att ligga till grund för den tekniska designrapporten, som i sin tur ska färdigställas under Mycket av Acceleratordivisionens arbete under året har varit fokuserat på förberedelser för att längre fram kunna ta fram prototyper och påbörja upphandlingarna och konstruktionen av kryomodulerna och modulatorerna till själva acceleratorn. Kryomodulerna och modulatorerna kommer att utgöra två av de största posterna i ESS konstruktionsbudget. Det är strategiska beslut som under 2012 behöver fattas på dessa områden för att kunna leverera i tid till 2019, då anläggningen ska tas i drift. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen ESS har fortsatt många utmaningar under de kom - mande åren. Uppbyggnaden av organisationen fortsätter och i januari flyttar ESS sitt huvudkontor från centrala Lund till utkanten av staden. De nya lokalerna gör att organisationen kan samlas under ett tak och tillåter samtidigt en ytterligare expansion av verk - samheten. På området finns även ändamålsenliga laboratorielokaler för att bedriva egen forskning och utveckling på plats. Tillstånd att bygga och så småningom driva an - läggningen måste inhämtas från berörda myndigheter. Under våren 2012 kommer ESS att lämna in sina tillståndsansökningar till Mark- och Miljödomstolen samt Strålsäkerhetsmyndigheten. För det tekniska arbetet så kommer en viktig milstolpe under första kvartalet att vara publiceringen av den konceptuella designrapporten. Rapporten kommer att utgöra underlag för den tekniska rapport som ska vara klar i slutet på året tillsammans med den tillhörande kostnadsrapporten. Dessa kommer att utgöra underlag för beslutet om att gå in i konstruktionsfasen, med planerad start under ess årsredovisning 2011

11 Information om risker och osäkerhetsfaktorer Riskhantering ESS är till sin natur ett tekniskt och vetenskapligt av ancerat projekt med en komplex organisationsstruktur och en unik styrning på grund av dess multinationella finansiering. Metodisk riskhantering utifrån etablerade, internationella principer kommer att utgöra återkommande inslag i samtliga ESS verksamheter. Ett av syftena med ESS projekteringsfas är att kartlägga risker och osäkerhetsfaktorer samt att upprätta och genomföra åtgärdsplaner i syfte att minimera risker som kan påverka projektet i negativ riktning. Arbetet med att kartlägga, bedöma och prioritera görs för risker som bedöms kunna påverka projektets tidsplan, organisation, kostnader, finansiering, konstruktionsarbete, projektets vetenskapliga nytta samt det omgivande samhället. Styrningen och om - fattningen av denna riskhantering finns beskrivet i dokumentet ESS Risk Management Plan och instruktioner och metoder för det praktiska genomförandet finns beskrivna i dokumentet ESS Risk Management Process. Finansiella risker Ekonomiskt är ESS i dag beroende av kapitaltillskott som härstammar från Sveriges statsbudget. Inom kort förväntas bolaget även att delfinansieras via Danmarks statsbudget. Exponeringen för valutakursdifferenser är därför ännu mycket marginell. Bolagets intäkter är i svenska kronor, och bolagets utgifter nästan uteslutande i svenska kronor. Detta förhållande kommer att förändras längre fram när projektet går in i konstruktionsfasen. Noggranna kostnadsberäkningar i kombination med relevant benchmarking från liknande anläggningar runt om i världen är avgörande för ett så tekniskt avancerat projekt som ESS. En uppdaterad kostnadsberäkning och tidsplan, som utgår från den uppdaterade tekniska designen, kommer att vara klar i slutet av Partnerländerna kommer i konstruktionsfasen av ESS att delvis lämna tillskott i form av varor och tjänster (in-kind-bidrag). Ramar för hanteringen av in-kind-bidrag är också av görande för kontrollen av kostnader. Erfarenheten från andra storskaliga forskningsanläggningar visar att hanteringen och uppföljningen av in-kind-bidrag är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av ett internationellt projekt i denna kategori. Ett ramverk har utarbetats under snart två års tid tillsammans med ESS Administration and Finance Committee (AFC) och förslaget förväntas presenteras för Steering Committee för beslut under ESS kommer att innehålla en stor mängd avtal och överenskommelser. De kommer att omfatta specificering om länders in-kind-bidrag, inköp från leverantörer på marknaden, inköp av konsulttjänster, inköp och bokning av kapacitet för produktion och test av komponenter och delsystem till ESS, etc. Upprättandet av ESS upphandlingsfunktion och juridiska enhet är avgörande för att snarast implementera en professionell och hållbar hantering av alla dessa kontrakt. Politiska risker ESS är idag ett statligt bolag, ägt av den svenska och danska staten. Bolagsstyrelsen ansvarar för bolagets verksamhet. I dagsläget har projektet 17 europeiska partnerländer, men fler partnerländer förväntas tillkomma. Partnerländerna representeras i Steering Committee, som behandlar de vetenskapliga, tekniska och finansiella frågorna rörande ESS under designuppdateringsfasen. Under hösten 2011 utsåg regeringen Lars Anell till Sveriges chefsförhandlare för ESS. Förhandlingar om finansiering och tillskott till konstruktionen har under året drivits av Lars Anell tillsammans med Lars Kolte, som på motsvarande sätt utsetts av den danska regeringen. Målet är att nå en bindande internationell överenskommelse. Att ESS skall byggas i kölvattnet av den finansiella kris som drabbat flertalet europeiska länder innebär att såväl de ekonomiska som politiska riskerna ökar. Även om dessa risker inte helt kan avskrivas är det vår bedömning att de inte kommer att hindra projektets genomförande. Om konjunkturen förbättras ökar samtidigt möjligheten till att fler länder ansluter till projektet, vilket ytterligare bidrar till att minska de politiska riskerna. ess årsredovisning

12 Tekniska risker ESS verksamhet har till sin natur en betydande teknisk risknivå. ESS-anläggningen kräver tekniskt utvecklingsarbete för att nå de specifikationer som ger optimal prestanda och därmed största nytta för forskningen samt tillförlitlighet inom givna kostnadsramar. Den tekniska designuppdateringen inbegriper omfattande riskanalyser för konstruktion, anskaffning, byggnation, integration och drift i alla faser av ESS-projektet. Fysiska risker Det finns idag preliminära analyser av säkerhets- och miljöaspekter vid konstruktion och drift av ESS. Inom tillståndsprocessen kommer heltäckande risk- och säker hetsanalyser att göras. Analyserna kommer att utgöra underlag till miljökonsekvensbeskrivningen som kommer att färdigställas under första kvartalet av Tidsmässiga planeringsrisker ESS är ett tekniskt och vetenskapligt avancerat projekt i ett tidigt skede. Under projekteringsfasen kommer risker och osäkerhetsfaktorer att identifieras och åtgärdas för att minimera påverkan och exponering av händelser som kan fördröja projektets planerings- och kostnadsarbete. Tillståndsprocessen är en komplex process som är beroende av framtagandet av teknisk design, framtagandet av tillståndshandlingar samt påverkan från externa intressenter. Detta innebär risker som kan påverka främst tid för byggstart och därmed också färdigdatum vilket i sin tur ger kostnadsöverdrag. Organisatoriska risker Att ESS är ett så kallat Greenfield projekt utan etablerad driftorganisation, med en pool av erfarna resurser och infrastruktur i form av laboratorier och testanläggningar, är kanske en av de allra största riskerna. Detta kommer av naturliga skäl att kvarstå under flera år framöver. ESS är idag beroende av ett antal nyckelpersoner med specifik kompetens. Kommande arbete är också beroende av rekryteringen av ytterligare tekniska och vetenskapliga nyckelpersoner och experter. ESS har byggt upp en välfungerande rekryteringsprocess, som kommer att ha en avgörande betydelse för möjligheten att genomföra projektet enligt planerna. Framgången i rekryteringsprocessen beror bland annat på ESS attraktionskraft som arbetsgivare, men också på det stöd och den omgivande infrastruktur i form av bostäder, skolor, transporter, m.m. som kan erbjudas från utlandet hitflyttade individer och familjer. Miljöinformation På ESS pågår ett aktivt miljöarbete. Inom kontoret finns sopsortering där bl. a. plåt, plast, kontorspapper, lampor och kartong separeras. För persontransporter används kollektiva transportmedel där det är möjligt. ESS strävar efter att alla inrikesresor på kort och medeldistans sker med tåg istället för bil eller flyg. Det taxibolag som ESS har avtal med byter under ut sin bilpark till miljöbilar. ESS har även ett långtgående samarbete med E.ON och Lunds Energi för att kunna designa en anläggning som är helt koldioxidneutral. Bl.a. kommer anläggningen att försörjas med elektricitet från förnybara energikällor och överskottsvärmen att utnyttjas i fjärrvärmenätet. Detta finns närmare beskrivet i Hållbarhetsredovisningen. 12 ess årsredovisning 2011

13 Vinstdisposition Förslag till disposition beträffande bolagets vinst VINSTDISPOSITION BELOPP I TKR 2011 Styrelsen föreslår att till förfogande stående balanserade vinstmedel samt årets resultat (TKR) SUMMA TKR disponeras på följande sätt: Balanseras i ny räkning SUMMA TKR Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. ess årsredovisning

14 Finansiell redovisning Resultaträkning BELOPP I TKR Nettoomsättning Bruttoresultat Administrationskostnader (Not 1 och 5) Forsknings- och utvecklingskostnader (Not 1 och 5) Övriga rörelseintäkter (Not 4) Övriga rörelsekostnader (Not 6) Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter (Not 8) Räntekostnader och liknande resultatposter (Not 9) -24 Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga Resultat före skatt Skatt på årets resultat (Not 10) ÅRETS RESULTAT ess årsredovisning 2011

15 Balansräkning BELOPP I TKR TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer (Not 7 och 11) Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (Not 12) Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Erhållna aktieägartillskott Årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (Not 14) SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ess årsredovisning

16 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser BELOPP I TKR Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Sammanställning över förändringar i eget kapital BELOPP I TKR Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Utgående balans enligt balansräkning den 31 december Årets resultat Aktieägartillskott, erhållna under året Eget kapital 31 december Totalt erhållna aktieägartillskott TKR 16 ess årsredovisning 2011

17 Kassaflödesanalys BELOPP I TKR Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar (Not 11) Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inbetalt aktiekapital Erhållna aktieägartillskott Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT ess årsredovisning

18 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys BELOPP I TKR Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta -24 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm Av- och nedskrivningar av tillgångar Realiserade valutakursdifferenser Andra ej likviditetspåverkande resultatposter Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer De kan lätt omvandlas till kassamedel De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten 18 ess årsredovisning 2011

19 NOTER Not 1: Väsentliga redovisningsprinciper Enligt svenska statens riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande skall årsredovisning, delårsrapporter samt bokslutskommuniké i sådana företag upprättas enligt reglerna i OMX Nordic Exchange Stockholm AB:s noteringsavtal i tillämpliga delar. Börsnoterade bolag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Då något koncernförhållande inte föreligger är det enligt bolagets uppfattning inte förenligt med Bokföringsnämndens rekommendation BFNAR 2000:2 Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden att tillämpa IFRS i juridisk person. Bolaget har därför istället valt att med stöd av BFNAR 2000:2 tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. Redovisningsrådets normgivning baserades på International Accounting Standards (IAS) som sedermera kom att ingå i IFRS. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppsuttalanden samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Bolagets säte mm European Spallation Source ESS AB bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Lund i Sverige. Huvudkontorets adress är Tunavägen 24, Lund. Bolagets organisationsnummer är Klassificering mm Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Inventarier, verktyg och installationer 5 år. Nedskrivningar De redovisade värdena för bolagets tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. En tillgång som är beroende av andra tillgångar anses inte generera några oberoende kassaflöden. En sådan tillgång hänförs istället till den minsta kassagenererande enhet där de oberoende kassaflödena kan fastställas. En nedskrivning reverseras om det har skett en förändring av beräkningarna som användes för att bestämma återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens bokförda värde inte överstiger det bokförda värdet som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning skulle gjorts. Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 8, med undantag för långfristiga monetära mellanhavande med självständig utlandsverksamhet, där anskaffningskurs används. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan differenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas i enlighet med årsredovisningslagen till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Finansiella instrument En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. ess årsredovisning

20 En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Likvida medel Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Dessa poster värderas generellt till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Leverantörsskulder Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Ersättningar till anställda Avgiftsbaserade pensioner Bolagets förpliktelse för varje period utgörs av de belopp som bolaget ska bidra med för den aktuella perioden. Följaktligen krävs det inga aktuariella antaganden för att beräkna förpliktelsen eller kostnaden och det finns inga möjligheter till några aktuariella vinster eller förluster. Förpliktelsen beräknas utan diskontering, utom i de fall de inte i sin helhet förfaller till betalning inom tolv månader efter utgången av den period under vilken de anställda utför de relaterade tjänsterna. Skatt Bolaget tillämpar Redovisningsrådets rekommendation RR 9 Inkomstskatter. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas inte i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Leasing - leasetagare Redovisningsrådets rekommendation RR 6:99 tillämpas. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing med stöd av undantaget för juridisk person, i RR 6:99. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. Koncernbidrag och aktieägartillskott Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets uttalande URA 7 Koncernbidrag och aktieägartillskott, vilket innebär att aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren. Not 2: Närstående Närståenderelationer med ett bestämmande inflytande European Spallation Source ESS AB ägs till 73,684% av svenska staten och av danska staten med 26,316%. Närståendetransaktioner Svenska staten bildade genom Utbildningsdepartementet ett bolag, European Spallation Source ESS AB, till vilket verksamheten överfördes från Lunds Universitet Danska staten köpte i december ,316% av aktierna varvid svenska staten fortfarande är majoritetsägare med resten av aktierna. Svenska staten har under 2011 tillskjutit 150 miljoner SEK som ovillkorade aktieägartillskott. Not 3: Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer MEDELANTAL ANSTÄLLDA Sverige Varav män 60% 50% SUMMA Varav män 60% 50% KÖNSFÖRDElNING I STYRELSE OCH FÖRETAGSLEDNING Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 37,5% 37,5% Övriga ledande befattningshavare 0% 33% 20 ess årsredovisning 2011