Man får inte vatten i stövlarna på en gång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man får inte vatten i stövlarna på en gång"

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Journalistik, Människa och Miljö Kandidatuppsats 15 hp Journalistik C Höstterminen 2013 Man får inte vatten i stövlarna på en gång - En undersökning om miljöbevakningen i Rapport och Dagens Nyheter i samband med IPCC:s klimatrapporter. Malin Sjökvist & Rasmus Axelsson Handledare: Jöran Hök Examinator: Karin Stigbrand

2 Abstract Hur har Dagens Nyheter och Rapport bevakat miljöfrågor under den tid då FN:s klimatrapporter släppts? Den här uppsatsen belyser hur miljörapporteringen sett ut under en månad 1990, 1995, 2001 och Syftet är att kartlägga nyhetsbevakningen i Dagens Nyheter (DN) och Rapport för att se utvecklingsmönster som kan ligga till grund för vidareutveckling och förbättring av framtida rapportering av miljöfrågor. Då vi valt tidpunkterna efter när IPCC släppt sina klimatrapporter har vi kunnat se hur stor genomslagskraft institutionen fått i de undersökta medierna. Resultatet visar att miljöfrågor (rörande klimat, miljöpolitik, trafik, energi, vattenkvalitet, fiske, miljöteknik, ekologiskt och miljöbrott) fått mer plats i Dagens Nyheter än Rapport och att miljöfrågor bevakades mest under Antal alarmerande artiklar och inslag har procentuellt sett legat på en jämn nivå mellan de undersökta åren. Medan miljöorganisationer sällan kommer till tals är personer från näringslivet och politiker vanligt förekommande i inslag och artiklar. Övriga grupper som undersökts är forskare, myndigheter, journalister, privatpersoner, yrkesutövare och experter. Uppsatsen grundar sig i en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag i form av intervjuer med journalisterna Lars- Ingmar Karlsson (DN) och Calle Elfström (Rapport). Uppsatsen tar teoretiskt stöd i forskning om miljö- rapportering och teorier om nyhetsvärdering. Nyckelord: klimatrapport, miljö, IPCC, Dagens Nyheter, Rapport 3

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte IPCCs historia 6 2. Miljödebattens historia 7 3. Teori och tidigare forskning Studiens begrepp Frågeställning Material och metod Undersökningen Urval Reliabilitet och validitet Resultat och analys Hur mycket utrymme ges för klimatrapporteringen och varför? Hur ser rapporteringen ut? Skiljer sig rapporteringen mellan utgivningsåren? Vilka kommer till tals? Vem är journalisten? Hur ofta nämns IPCC? Diskussion och slutsats Förslag till framtida forskning 33 Referens 34 Bilaga 1 - Kodbok 36 Bilaga 2 - Kodschema 39 4

4 1. Inledning Temperaturen på jorden har redan ökat med 0,74 grader mellan Forskarna bakom FN:s klimatrapporter varnar nu för en ytterligare temperaturökning med mellan grader och de blir allt säkrare på att det är vi människor som ligger bakom klimatförändringarna (http://www.ipcc.ch/pdf/assessment- report/ar4/syr/ar4_syr.pdf). FN:s klimatpanel förklarar i senaste delrapporten från 2013 att det är extremt troligt att mänsklig påverkan lett till ett varmare klimat (http://www.ipcc.ch/pdf/unfccc/cop19/cop19_pres_plattner.pdf). En mer fullständig bedömning kommer i samband med den färdiga rapporten nästa år. Uppvärmningen leder bland annat till att isar smälter och att havsnivån stiger. Den stora boven i klimatdramat är förbränningen av fossila bränslen som kol, olja och bensin som leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Mediebevakningen kring miljöfrågor (rörande klimat, miljöpolitik, trafik, energi, vattenkvalitet, fiske, miljöteknik, ekologiskt och miljöbrott) har varierat under åren. I den här uppsatsen har miljörapporteringen undersökts i Rapport och Dagens Nyheter (DN) då FN:s klimatpanel släppt sina rapporter. Det finns tre skäl till att vi låtit uppsatsen kretsa kring IPCCs klimatrapporter. Första anledningen var för att kunna förankra undersökningen vid ett antal datum där möjlighet fanns att se utveckling över tid. Att dessa datum var miljörelaterade och någorlunda regelbundna var en förutsättning för att de skulle väljas. Andra anledningen var att klimatrapporterna åter aktualiserades då forskarna på IPCC nu i höstas meddelade att de med säkerhet kan fastställa att minst 98 procent av klimatförändringarna går att skylla på människan. Slutligen kommer den femte klimatrapporten att publiceras år Därmed har vi lagt grunden för miljörapporteringen de tidigare åren för att annan part ska kunna komplettera denna studie med resultaten från 2014 års klimatrapport. Från start var vi intresserade av att ha två olika typer av medier. Det slutade med valet av TV kontra tidning. Rapport beslutades först. Dels för att Rapport till skillnad från TV4- nyheterna fanns när den första rapporten släpptes och dels för 5

5 att det är en av de mest sedda nyhetssändningarna. Valet av DN grundar sig i att det är Sveriges största morgontidning. Att det sker stora klimatförändringar på jorden idag är ingen nyhet. Termer som global uppvärmning och växthuseffekt känner de flesta till. Men så har det inte alltid varit. Miljödebatten började dyka upp på sextiotalet och sedan 1988 har FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), arbetat för att förse världen med vetenskapliga undersökningar över det rådande kunskapsläget kring klimatförändringar och dess påverkan. Den första rapporten från IPCC kom 1990 och de har sedan dess släppts uppdaterade lägesrapporter 1995, 2001 och En ny rapport ska komma ut I klimatrapporten 1990 rapporterades bland annat om en temperaturökning som de senaste hundra åren varit högre än tidigare under en tiotusenårsperiod. Dessa rapporter har, på grund av sin genomslagskraft, gett utslag i medierna som använt dessa för att rapportera om det nuvarande klimatläget för allmänheten Syfte Vi vill uppmärksamma miljörapporteringen i samband med FN:s klimatpanels (IPCC) klimatrapporter. Detta för att lägga en grundsten för vidare kartläggning av miljörapporteringen i vår största morgontidning DN och i SVT:s huvudsändning av Rapport. Denna kartläggning kring klimatrapporterna syftar även till att se utvecklingsmönster som kan ligga till grund för vidareutveckling och förbättring av framtida rapportering av miljöfrågor IPCC:s historia IPCC (Intergovernmental panel on climate change), eller FN:s klimatpanel, bildades 1988 av Meteorologiska världsorganisationen (WMO) och FN:s miljöprogram (UNEP). Klimatpanelen är ett mellanstatligt organ, det vill säga att man samarbetar stater emellan. IPCC inrättades i syfte att sprida vetenskapligt baserad information om läget kring klimatförändringarna och dess effekter. I klimatpanelen ingår 195 medlemsländer. Forskarna som ingår i klimatpanelen bedriver ingen egen forskning under tiden de sitter i klimatpanelen utan har i uppgift att gå igenom andras klimatforskning. 6

6 IPCC:s första uppgift var att omfattande se över kunskapen om vetenskapen kring klimatförändringar, de sociala och ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna och möjliga åtgärder för att förhindra klimatförändringarna. FN:s klimatpanel har släppt fyra rapporter sedan den bildades. I rapporterna ingår olika delrapporter. Klimatpanelen arbetar nu på den femte redogörelsen av klimatförändringarna som släpps i oktober Antalet författare till rapporterna ökar ständigt bidrog 97 författare till den första rapporten hade antalet författare stigit till erhöll klimatpanelen Nobels fredspris (http://www.ipcc.ch/organization/organization_history.shtml#.url44zgleyu). 2. Miljödebattens historia Det finns ingen specifik punkt i historien där miljödebatten startade utan det är flera punkter som tillsammans bildat den debatt vi har idag. Men självklart finns personer, verk och händelser som möjliggjort för, samt drivit miljöfrågan framåt. Bland dessa kan Carl von Linné räknas in som namngav djur och växter. Även Charles Darwin som visade på att alla arter av liv utvecklats från ett gemensamt ursprung genom, vad han valde att kalla det naturliga urvalet, bör räknas in bland dessa. Men när det kommer till miljödebatten som den ser ut idag så handlar det inte längre om hur saker och ting gick till från början. Även om den kunskapen ligger till grund för hur det vi anser ha liten miljöpåverkan kan eskalera och få konsekvenser som vi inte kunnat förutspå. Det finns dock dem som upplyst oss om just dessa konsekvenser. Rachel Carson från Pennsylvania var marinbiolog under trettio- till sextiotalet. Hon var även författare. Hennes böcker var direkt kopplade till det hon upptäckt i sin forskning. Hennes styrka låg dock inte enbart i forskningen hon gjorde utan i sättet hon förmedlade den på släppte hon boken Tyst Vår där hon kritiserade användningen av 7

7 bekämpningsmedel. Boken släpptes i en tid då missnöjet över oljeutsläpp, farligt avfall och dålig luft växte sig allt starkare vilket ledde till att den fick enorm genomslagskraft (Wyss, 2008, s.20, & Djerf Pierre 1996, s.103). Det var under 60- talet som den offentliga debatten om miljöfrågorna startade och då började även de politiska partierna bli intresserad av frågan (Djerf Pierre, 1996, s ). Sextiotalets stora miljöfråga i Sverige var kvicksilverfrågan som gick att anknyta direkt till Rachel Carsons debatt i USA om DDT och andra bekämpningsmedel. De gick ut på samma princip. Hur påverkas djurlivet och i sin tur människan av att dessa kemikalier anrikas i näringskedjan? Debatten resulterade bland annat i att ett flertal vattendrag svartlistades då fisken ansågs otjänlig som människoföda till följd av de höga kvicksilverhalterna. Även frågan om industrins kvicksilveranvändning aktualiserades (Djerf Pierre, 1996, s.103). Det ökade miljöfokus som växte fram under sextiotalet ledde fram till att det, på svenskt initiativ, blev aktuellt att diskutera miljöproblematiken i FN. Det beslutades om att hålla en miljövårdskonferens i Stockholm 1972, vilket det också gjordes. Året efter fick dock miljövågen ett plötsligt slut när Sverige och övriga västvärlden drabbades av energikrisen (Djerf Pierre, 1996, s ). Trots detta så etablerade sig miljöfrågorna i samtliga partiprogram under sjuttiotalet. Någonting som även speglade allmänhetens intresse kring dessa frågor. I en undersökning av Sifo inför valet 1970 tillfrågades ett representativt, slumpmässigt urval svenskar vilka tre frågor som intresserade dem mest. Tillsammans med vård- och skattefrågor låg miljöfrågor i topp. Även inför valet 1973 låg miljöfrågan bland de som intresserade allmänheten mest. De traditionella miljö- och naturskyddsfrågorna stod dock endast för cirka en fjärdedel av det totala miljöintresset. I övrigt var det energi- och arbetsmiljöfrågor som intresserade flest. Åren efter kom kärnkraftsfrågan att dominera debatten även om vissa andra miljöfrågor, som miljögiftsfrågan, fick stort genomslag periodvis bland annat på grund av uppdagade skandaler (Djerf Pierre, 1996, s ). Åttiotalet var uppdelat i två perioder. Årtiondets första hälft präglades av ett svalnande miljöintresse till följd av den tidigare intensiva kärnkraftsdebatten 8

8 som ledde till opinionsmässig trötthet. Dessutom gjorde den ekonomiska lågkonjunkturen att fokus låg på frågor kring ekonomi och sysselsättning. Detta till trots så bildades miljöpartiet 1981 (Djerf Pierre, 1996, s ). Under åttiotalets andra hälft började en förändring ske. Intresset kring miljöfrågorna ökade successivt och även miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och framför allt Greenpeace fick stark tillströmning av nya medlemmar. Miljöpartiet som fått varierande röstresultat under större delen av åttiotalet passerade 1988 partispärren när de fick 5,6 procent av rösterna och tog sig in i riksdagen (Djerf Pierre, 1996, s ). Anledningen till det ökade miljöintresset som började i mitten av åttiotalet kan bero på bristen av konkurrerande tyngre ämnen, såsom ekonomifrågor. Dessutom var den massmediala bevakningen stor kring valet 1988 där mycket fokus lades på att följa upp miljöfrågorna även från journalisternas sida (Djerf Pierre, 1996, s.198). Det var också under slutet av åttiotalet som miljöfrågan skiftade från frågor kring lokala industriutsläpp och regionala exploateringsfrågor till en mer global miljödebatt som handlade om försurningen, klimatförändringarna och kemikaliehanteringen med mera. Årtiondets slut fylldes åter med kärnkraftsfrågan som, i och med Tjernobylkatastrofen, aktualiserades debatten kring riskerna med kärnkraft (Djerf Pierre, 1996, s ). 1990, två år efter att IPCC bildades, kom den första klimatrapporten. 3. Teori och tidigare forskning Nyhetsvärderingsteorin tillsammans med Djerf Pierres Gröna nyheter ligger i denna uppsats till grund för att förklara varför miljörapporteringen sett ut som den gjort. Olika faktorer påverkar vad som publiceras. Kommunikationsforskaren Henk Prakke var först med att göra en modell för vad som blir en nyhet. I modellen ingår tre avstånd: tid, kultur och rum. En händelse som pågår just nu, berör många och händer i närheten har störst chans att bli en nyhet. Nyhetsvärdet är lägst då en händelse inte antas beröra, om den hände för länge sedan och har ett långt geografiskt avstånd. Medieforskaren Håkan Hvitfelt 9

9 har sammanfattat vilka faktorer som gör att en händelse blir nyhet. Händelsen handlar om politik, ekonomi samt brott och olyckor. Om händelsen har ett kort geografiskt eller kulturellt avstånd blir den lättare publicerad. Sensation och överraskningar ökar nyhetsvärdet. Ämnet behandlar enskilda elitpersoner. Ämnet beskrivs enkelt men är viktigt och relevant. Händelsen utspelas under kort tid men som en del av ett tema. Ämnet har negativa inslag. Händelsen har elitpersoner som källor. (Hadenius, Wiebull, Wadbring, 2009, s ). Monika Djerf Pierre beskriver i boken Gröna Nyheter sin undersökning av miljörapportering i Rapport och Aktuellt under åren Eftersom även vi undersökt Rapport var den till stor hjälp. Vi har inspirerats av den vad gäller val av kategorisering av ämnen. Den har också används för att ge en förförståelse kring miljörapportering under den givna tidsperioden. Vi har även använt oss av den för att redogöra för miljöhistoriken i punkten ovan. Rapportering mellan åren kallar Djerf Pierre för den speglande miljöjournalistiken. Med en speglande journalistik menar hon att journalisterna drevs av ett speglande nyhetsideal där strävandet efter opartiskhet och saklighet hägrade. Vanligast förekommande var bevakningen kring föroreningar och hur dessa påverkade oss människor. Naturen beskrevs som en resurs som människan kunde dra nytta av. Allra vanligast var bevakningen av miljöproblem lokalt och nationellt. Inga internationella miljöproblem omtalades. Redaktionerna framförde miljönyheterna på ett lugnande sätt hellre än ett alarmerande (Djerf Pierre, 1996, s ). Vidare kallar Djerf Pierre perioden för den kritiskt dokumenterande miljöjournalistiken. Under den här tiden ökade den 10

10 alarmerande journalistiken där miljöförstöringen beskrevs som ett hot mot både människa och miljö. Bilderna i TV- inslagen blev viktigare för att på ett konkret sätt kunna visa vilka effekter miljöförstöringen lett till. Journalisterna använde sig av ett mer kritiskt förhållningssätt än tidigare och miljörapproteringen ökade under denna period. Även internationella miljöproblem fick mer utrymme i Rapport och Aktuellt. Rapporteringen av kärnkraften var vanligast förekommande, tätt följt av bevakning av industriell miljö, där lokala industriutsläpp fick mest uppmärksamhet (Djerf Pierre, 1996, s ). Den populariserade miljöjournalistiken väljer Djerf Pierre att kalla tiden mellan åren Djerf Pierre förklarar att redaktionerna började med en mer konsumentinriktad miljöjournalistik som skulle hjälpa den enskilde människan med miljöproblemen i vardagen. Språket blev enklare och vardagligare. Rapporteringen kring miljöfrågor minskade under perioden och den alarmerande miljöjournalistiken avtog. I och med att Nyheterna i TV4 producerade mer kommersiella nyheter påverkades Rapport och Aktuellt av detta och därför blev även deras nyheter populariserade (Djerf Pierre, 1996, s ). Förutom den genomgång av miljöhistoriken som Djerf Pierre redogör för, beskriver hon även större händelser som gett avtryck i miljödebatten. Dessa händelser har vi använt oss av för att förklara varför rapporteringen kring miljö- och klimatfrågorna sett ut som de gjort. I Media Meets Climate - The Global Challenge for Journalism beskriver Risto Kunelius hur mottagarnas intresse, uppmärksamhet och oro för klimatet har stigit avsevärt. I och med IPCC:s fjärde rapport, Al Gores engagemang för miljön, orkanen Katrina och Sternrapporten blev oron för klimatet inte bara en fråga för klimatforskare och vetenskapsjournalister, utan en fråga för allmänheten (Eide & Kunelius, 2012, s. 31). Enligt Prakke är en del av nyhetsvärderingsteorin kulturellt avstånd. Under denna punkt ingår engagemang, intresse och kännedom. Eftersom intresset för klimatfrågan ökade under 2007 kan detta ha medfört att medier valde att öka rapporteringen om klimatfrågan. (Hadenius, Weibull, Wadbring, 2009, s. 304). Även här har vi kunnat ta stöd i förklaringar av 11

11 händelser som vi kan koppla till våra resultat och som förklarar varför vissa förändringar skett. Mike Humle har i artikeln Mediated messages about climate change: reporting the IPCC Fourth Assessment från 2007 undersökt hur brittiska medier rapporterat om IPCC:s fjärde rapport En av slutsatserna visar att medier rapporterar om klimatfrågan i den ton IPCC:s rapport håller, det vill säga om rapporten är försiktigt positiv är det vanligare att mediebevakningen är mer lösningsorienterad. Resultatet visar även att medier bevakar rapporten mer om den är alarmerande. Eftersom denna undersökning på vissa plan ligger i linje med vår undersökning har den varit användbar, främst i användandet av hur rapporteringen kan delas upp efter framtoning som alarmism. Ana Ivanova, Mike S. Schäfer, Inga Schlichting och Andreas Schmidt skriver i en vetenskaplig artikel med namnet: Is There a Medialization of Climate Science? Results From a Survey of German Climate Scientists. Där beskrivs sambandet mellan klimatforskning och medier. Det utspelar sig ett utbyte av agendor. Medier gör nyheter av det som forskare kommer fram till. Detta låter inte speciellt främmande men de menar att det även går åt andra hållet. Att medier skriver om, och på så sätt eftersöker, ett visst ämne som sedan forskare bestämmer sig för att forska kring. I vår undersökning behandlar vi inte enbart klimatfrågan utan undersöker även frågor rörande växter, hav och fiske. Detta för att se om klimatrapporten bidrar till att medierna rapporterar mer även om andra miljöfrågor. Då vi endast undersöker en månad i samband med att klimatrapporten kommer ut så kan vi inte själva undersöka om detta stämmer. Andra kan däremot ta vid och använda våra resultat för att jämföra med andra månader, år och andra medier. Vi har även tagit del av Gary Braasch s vetenskapliga artikel Climate change: Is seeing believing? Han beskriver hur klimatförändringar framställs i bild i medierna. Det är svårt att förmedla sådant som förändras över tid. Användningen av bilder som ska representera klimatförändringen blir vanligare. 12

12 I detta fall handlar det ofta om smältande glaciärer, jorden sett från rymden, bilder på solen, rykande skorstenar eller på isbjörnar och pingviner. Även användandet av illustrationer används i större utsträckning. Gary Braasch ställer sig också frågan om dessa bilder hjälper oss till ökad förståelse kring klimatförändringarna eller inte? Bob Wyss har skrivit om journalistens arbete kring miljöfrågor i boken Covering the environment How journalists work the green beat. Han presenterar bland annat hur miljödebatten växte i och med Rachel Carsons bok Tyst Vår i början av sextiotalet och hur denna nådde ut till allmänheten som fick ökad insikt och intresse för miljöfrågor. Han har även ett kapitel om hur miljöfrågor presenteras i rörliga bilder och varför vissa ämnen inte rapporteras i TV på grund av brist på rörligt bildmaterial. Förutom dessa tidigare nämnda har vi även haft användning av Lars Nord och Jesper Strömbäcks Medierna och demokratin. Den har innefattat ett flertal kapitel som fungerat som komplement eller förtydligande av bland annat Håkan Hvitfelts På första sidan En studie i Nyhetsvärdering. Förutom att ta upp nyhetsvärdering och nyhetsurval så diskuterar Marina Ghersetti i Medierna och demokratin även journalistens roll i mediedebatten. Forskningen kring hur journalisterna påverkar nyhetsvärderingen har förändrats från den första avhandlingen som kom ut på 50- talet. I början låg fokus på den enskilde redaktören och den enskilde journalisten för att sedan ändra perspektiv till journalistiska yrkeskåren som helhet och dess värderingar och normer. På 70- talet låg forskarnas fokus på att den enskilde journalisten hade marginellt inflytande på nyhetsvärderingen. Senare forskning visar att journalisten mer betraktas som en individ och har mer att säga till om. Däremot ligger oftast beslut om nyhetsvalet hos högre chefer men journalisten själv får välja källor och vinkel. Specialreportrar förväntas dock i högre grad att komma med egna initiativ om vad som publiceras som nyheter (Nord & Strömbäck, 2012, s ). Denna information har varit viktig för vår frågeställning: vem är journalisten? Tack vare intervjuer med journalister på DN och Rapport har vi 13

13 kunnat skapa oss en uppfattning av hur journalistens roll ser ut när det kommer till dennes möjlighet att påverka nyhetsmaterialet. Journalistens specifika roll som förmedlare av vetenskaplig fakta och vilken typ av journalist som förmedlar mest korrekt information diskuterar Kris M. Wilson i sin artikel Drought, debate, and uncertainty: measuring reporters knowledge and ignorance about climate change Studiens begrepp Här förklaras de olika begrepp som använts i uppsatsen samt vid kodning. En del begrepp är våra egna, en del andra är hämtade ur litteratur med mer vedertagna eller redan konstruerade begreppsförklaringar som vi valt att använda oss av. IPCC Växthuseffekten Klimatrapporten Sternrapporten Intergovernmental Panel on Climate Change. På svenska kallad FN:s klimatpanel. FN- institution som sammanställer klimatforskning. Grundad 1988 av World Meteorological Organization (WMO) och United Nations Environment Programme (UNEP). Uppbyggnaden av växthusgaser (vattenånga, koldioxid, ozon med flera) som släpper igenom solens energi för att värma jorden samtidigt som de saktar ner processen där värme försvinner ut i rymden (Wyss, 2008, s ). Det färdigställda dokument där forskarna på IPCC slagit ihop forskningen från de olika delrapporterna till en komplett rapport om klimatets rådande läge. Rapport från 2006 av ekonomen Nicholas Stern som beskriver ett scenario där den globala uppvärmningens följder mäts i pengar. Nyhetsinslagen i Rapport samt artiklarna i Dagens Nyheter har delats upp i tre olika kategorier; alarmerande, informerande och upplysande. Detta för att beskriva den språkliga framställningen i inslagen och artiklarna. Uppdelningen av dessa kategorier är konstruerad av oss. Den alarmerande variabeln är dock inspirerad av Monica Djef Pierres Gröna nyheter som använder uttrycket men 14

14 inte som en variabel i den kvantitativa undersökningen (Djerf Pierre, 1996, s. 284). Alarmerande Informerande Upplysande Inslaget eller artikeln innehåller en del värdeladdade ord för att beskriva miljösituationen eller/i kombination med att innehållet utrycker tidspress inför klimathotet. Innehåller inga värdeladdade ord och trycker inte på att förändring måste ske snabbt utan lyfter fram informationen sakligt. Likt informerande är denna kategori utan värdeladdningar. Den innehåller dock någonting nytt i form av framtida teknik, pågående forskning och så vidare som i framtiden kan lösa ett miljöproblem eller slå hål på myter kring miljöfrågan. Ytterligare variabler som kodningen innefattade var huruvida IPCC var närvarande i artikeln/inslaget och om eventuella skeptiker till miljöförändringarna kom till tals. IPCC:s närvaro Nämns IPCC i artikeln i samband med rapporten? FN:s klimatpanel samt hänvisning till senaste klimatrapporten räknas också som närvaro av IPCC. Skeptikers närvaro Till närvaro räknas om skeptiker till miljöförändringen kommer till tals eller får sin sida redovisad i artikeln/inslaget. 15

15 4. Frågeställning Hur mycket utrymme ges för klimatrapporteringen under denna månad i DN respektive Rapport vad gäller antal artiklar och inslag? Skillnader? Hur ser rapporteringen ut? Alarmerande? Informerande? Upplysande? Skiljer sig rapporteringen mellan utgivningsåren? Vilka kommer till tals? Vem är journalisten? Hur ofta nämns IPCC? 5. Material och metod Uppsatsen bygger på en en kvantitativ innehållsanalys kompletterad med kvalitativa intervjuer. DN och Rapports sändning analyserades under en månad vid fyra tillfällen: 1990 (24/8-21/9), 1995 (8/12-5/1 1996), 2001 (15/1-12/2) och 2007 (26/1-23/2). Datumen valdes efter när FN:s klimatpanels klimatmöten ägt rum. Under dessa möten släpps en rapport av IPCC:s forskargrupp. DN och Rapport undersöktes en vecka innan rapporten publicerades samt tre efterkommande veckor. Anledningen till att Rapport valdes var för att vi ville undersöka ett TV- program då de flesta uppsatsskrivare utgår från tryckt press. 19:30- sändningen valdes på grund av att det är Rapports huvudsändning (http://www.svt.se/nyhetsprogrammet- rapport/rapport- sveriges- storsta- nyhetsprogram). DN beslutades att ha med för att en jämförelse skulle kunna genomföras mellan olika medier. Som nämnts tidigare utgick vi från IPCC:s klimatrapporter för att de nyligen aktualiserats och de gav oss datum att utgå från i undersökningen. Två journalister har intervjuats: Lars- Ingmar Karlsson som skrivit om miljöfrågor i DN och Calle Elfström som gjort miljörelaterade inslag i Rapport Undersökningen Vi undersökte samtliga Rapportsändningar för de bestämda perioderna och kodade inslag som rörde miljöfrågor. Vi kodade hur långa inslagen var, vem journalisten var och vilken kategori inom miljöfrågor inslaget tillhörde. 16

16 Kategoriseringen av ämnesfokus på artikeln/inslaget ledde till åtta olika ämneskategorier. Variablerna trafik, vattenkvalitet och ekologiskt är hämtade ur Djerf Pierres Gröna nyheter (1996, s. 70). I vissa fall kan artiklar/inslag kategoriseras till fler än en av dessa. Avvägningar och diskussion om vilket som var huvudfokus fick då göras. Klimat Miljöpolitik Trafik Energi Vattenkvalitet Fiske Miljöteknik Ekologiskt Artiklar/inslag som allmänt handlat om klimatförändringar, växthuseffekt, koldioxidutsläpp, naturförändringar på land och så vidare. Miljöfrågor som grundar sig i politiska beslut och förändringar. Artiklar/inslag där bilismens (och trafikens) miljökonsekvenser står i fokus. Oftast handlar det som bilavgasernas effekter eller om vägtrafikens påverkan på naturen. Även miljötekniska inslag inom trafiksektorn är inkluderat. Fokuserar på alternativa energikällor till kol och olja samt allmänt kring odling, framställning och konstruktion kring dessa. Även bränsle i form av etanol, el och så vidare till trafik är inkluderat. Artiklar/inslag som fokuserar på vattenkvalitén i olika vattenområden (sjöar, hav, grundvatten), till exempel vad gäller förekomst av olika föroreningar, olika källor till föroreningarna och föroreningarnas konsekvenser för levande organismer (växter, fiskar) i vattnet. Även projekt för att förbättra vattenkvalitén är inkluderat. Miljöaspekter av fiske och fiskodling. Artiklar/inslag har fokuserat på teknik som kan hjälpa till att lösa miljöproblem. Artiklar/inslag med fokus på konsumtion, återvinning samt bekämpningsmedel som används i jord- och skogsbruk. 17

17 Miljöbrott Dumpning av miljöfarliga ämnen, användning av farliga kemikalier som bryter mot lagen och liknande brott som skadar miljön. Därutöver kodades huruvida inslaget var informerande, alarmerande eller upplysande, huruvida några skeptiker kom till tals och om IPCC nämndes i inslaget. DN gicks igenom i Kungliga Bibliotekets mikrofilmsarkiv. Vi kodade antal ord, vilken journalist som skrivit artikeln och vilken kategori artikeln tillhörde. Precis som med Rapport kodades huruvida artikeln var alarmerande, informerande eller upplysande, om några skeptiker kom till tals och om IPCC nämndes i artikeln. Anledningen till att den språkliga framställningen i inslagen och artiklarna granskades var för att se hur medier rapporterar om miljöfrågor. IPCC:s närvaro var viktig eftersom vi ville ta reda på hur stort genomslag deras rapporter hade i medierna. Dessutom var det ett mätinstrument för att se vilka artiklar/inslag som var direktkopplade till klimatrapporterna och vilka som var andra typer av miljöfrågor. Skepticismen kodades för att se om skeptikers åsikter presenterades i artiklar/inslag. För att få förklaringar till resultaten träffade vi Lars- Ingmar Karlsson, tidigare journalist på DN, för en intervju där vi baserat frågor utifrån den kvantitativa studiens resultat. Samma frågor ställdes till Calle Elfström på Rapport som vi hade mejlkontakt med. Intervjuerna finns sparade i form av mejldiskussion och inspelning. Valet av intervjupersonerna baserades utifrån att båda publicerat flest artiklar/inslag inom respektive medium. Innan den kvantitativa undersökningen genomfördes hade vi en hypotes om hur resultatet skulle se ut. Enligt vår hypotes skulle rapporteringen kring klimatrapporterna öka med varje ny klimatrapport som presenterades av IPCC. Detta i och med det låga intresset kring miljöfrågor som rådde i början av 90- talet och den vändning som skedde i mitten av 90- talet (Djerf Pierre, 1996, s. 18

18 ) och den pik kring miljöfrågan som var 2007 (Eide & Kunelius, 2012, s. 31). Även rapportering av andra miljöfrågor skulle öka i samband med att klimatfrågan togs upp Urval Trots att en del variabler vid kodning är specifikt inriktade på klimatrapporten så har större delen av miljöfrågorna inkluderats i undersökningen. Det finns dock en del miljöinriktningar som valts bort av olika skäl. Kärnkraftsfrågan är helt struken ur materialet av den anledningen att fokus på artiklarna/inslagen som handlar om kärnkraften inte har miljövinkel utan blivit en mer politisk fråga, alternativt att det handlat om bristande säkerhet, mindre olyckor och så vidare. Inte heller är frågor kring landlevande djur inkluderade av den anledningen att de artiklarna/inslagen fokuserar exempelvis på djurets välmående, levnadsprocess och hot. Ett exempel är en artikel som handlar om vargstammens storlek och huruvida jakten på varg ska öka eller inte. Någonting som inte är direkt i anknytning till mer klimatrelaterade frågor. Anledningen till att fiske är med som egen punkt i undersökningen är då fiskbeståndet är sämre reglerat än exempelvis vargstammen och där den rådande fiskesituationen har gjort haven till mindre stabila ekosystem. Av samma anledning som de tidigare punkterna valts bort är inte heller kemikalier och gifter som skadar oss människor inkluderade om de nu inte också skadar växter eller har påverkan på klimatet. När det kommer till vilket material som valts att koda i de olika medierna så är inte alla delar av DN inkluderade. Rapportsändningen däremot är, i sin helhet, med i kodningsprocessen. I DN är kultur-, sport- och Stockholmsbilagan exkluderade ur det material som kodats. Detta med anledning att kultur- och sportbilagan inte förväntas diskutera miljöfrågor och Stockholmsbilagan är lokalt förankrad på en bestämd, begränsad geografisk plats. Övriga bilagor i DN är dock med i kodningsprocessen oavsett om de är utgivna dagligen eller en gång i veckan. 19

19 5.3. Reliabilitet och validitet Reliabilitet är frånvaron av systematiska fel (Esaiasson, 2012, s.57). För att uppnå detta i så hög grad som möjligt har vi valt att göra stora delar av undersökningen tillsammans för att kunna diskutera alla artiklar och inslag och sedan ta ett beslut om huruvida materialet ska ingå i undersökningen eller inte, vilken kategori inslaget/artikeln tillhörde och vilken språklig framställning journalisten haft (alarmerande, informerande eller upplysande). Dessa tre variabler ansåg vi var svårast. Delar av materialet kodades dock enskilt och det var med dessa vi gjorde ett reliabilitetstest (Esaiasson, 2012, s.207). Vid reliabilitetstestet valde vi att koda om tio artiklar vardera av de vi gjort enskilt. Av totalt tjugo artiklar hittades tre som diskuterades igenom igen för att sedan ta ett beslut tillsammans. Vad som skiljde våra beslut åt, var i ett av fallen vilken kategori artikeln tillhörde och i de andra två om journalistens språkliga framställning var upplysande eller informerande. Eftersom varken Dagens Nyheter från 1990 eller 1995 fanns digitaliserat i Mediearkivet Retriever Research räknades alla ord i artiklarna från dessa år manuellt. Detta medför att vi inte kan utesluta att den mänskliga faktorn lett till att artikellängden kan vara felräknad med ett fåtal ord. Från början var tanken att endast körscheman från Rapport skulle undersökas då vi antog att alla rubriker som sändes det datumet skulle ingå. När vi sedan undersökte hela programmet visade det sig att deras körscheman inte var kompletta och därför gicks alla sändningar igenom från början till slut för att med säkerhet inte missa eventuella inslag. Trots att åtgärder tagits för att minimera riskerna till eventuella misstolkningar så är kodningen gjord utifrån våra egna tolkningar av artiklarna/inslagen. Det finns ingen garanti för att andra som genomför samma undersökning tolkar texterna på samma sätt som vi gjorde. Försök har dock gjorts att tydligt förklara hur resonemanget gått till vid bedömning av de olika kategorierna, som förklarat under begreppsförklaringar. Validitet innebär frågan om vi empiriskt undersöker det vi på den teoretiska nivån faktiskt undersöker. Det vill säga, mäter vi det vi påstår att vi mäter (Esaiasson, 2012, s.57). Genom att noggrant beskriva alla kategorier och ämneskategorier i kodboken strävar vi efter att vår undersökning ska ha hög 20

20 validitet. Vi har genomgående utgått från våra grundläggande forskningsfrågor. Det finns mycket forskning som belyser miljöjournalistik men eftersom vi har valt att utgå från IPCC:s klimatmöten har vi en egen inriktning vilket innebär att vi undersökt något nytt. 6. Resultat och Analys 6.1. Hur mycket utrymme ges för klimatrapporteringen och varför? Det grundläggande och första som uppmärksammades var hur få inslag i Rapport som var miljöinriktade. I det totala materialet, som uppmätte 234 analysenheter, var endast 36 av dessa från Rapportsändningarna. Det motsvarade 15 procent av allt kodat material. Betydligt mer var presenterat i DN med 198 artiklar som stod för 85 procent av det kodade materialet. Detta kan grunda sig i flera saker. För det första är 19:30- sändningen endast en av fem rapportsändningar under dagen vilket betyder att vissa ämnen som rapporteras i de andra sändningarna inte nödvändigtvis behöver rapporteras i 19:30- sändningen. Dessutom är utrymmet i tid i Rapport mer begränsat än utrymmet i ord i DN. En annan anledning är att miljöfrågor och snarlika nyheter inte gör sig vidare bra på bild. Det är mycket svårt att redovisa ett händelseförlopp som pågår kontinuerligt under en väldigt lång tid i rörlig bild, såsom klimatförändringen gör. Denna faktor leder till att ett urval av vilka nyheter som ska presenteras görs, ett urval grundat på hur väl nyheten lämpar sig på bild (Wyss, 2008, s & Anderson, 2009, s. 178). Enligt Hvitfelts punkter över vad som ökar sannolikheten för vad som blir en nyhet är två av dem att händelsen beskrivs tillräckligt enkelt men är viktiga och relevanta (Hadenius, Weibull, Wadbring, 2009, s ). Rapport har, som tidigare nämnt, väldigt begränsad sändningstid vilket gör inslagen korta. Detta till trots så måste det inses att antalet inslag under en rapportsändning inte kommer i närheten av antalet artiklar i ett nummer av DN. Det beror också på att nyhetsvärderingen ser annorlunda ut på Rapport och DN. Tidningens möjlighet till större utbud ger också större möjlighet att specificera journalister inom vissa genrer. Detta 21

21 medför att de som sätter agendan för vad som blir en nyhet grundar det i sitt eget intresse. Lars- Ingmar Karlsson, tidigare journalist på DN, berättar att under dessa år var DN en reporterstyrd tidning. Det vill säga att reportrarna hade stor möjlighet att påverka materialet. Han menar dock att det till stor del också har med vilka som varit nyhetschefer under tiden och hur mycket de högre cheferna velat påverka innehållet. På Rapport har den bestämmande rollen legat hos publiceringsredaktören, programredaktören och planeringsavdelningen. Calle Elfström, journalist på Rapport, anser ändå att han som reporter har stor möjlighet att påverka innehållet. Om en redaktion har miljöjournalister ökar därmed också chansen för att fler artiklar/inslag kommer vara relaterade till miljöfrågor (Hvitfelt, 1985, s & Nord & Strömbäck, 2013, s ). På Rapport har inte antalet reportrar förändrats i någon högre grad de senaste femton åren men vad var och en är inriktad på för ämnen grundar sig i deras egna intressen vilket gör att ämnesfokus varierar beroende på vilka som arbetar för stunden berättar Calle Elfström. Det ligger dock sällan enbart på den enskilda journalisten. Det är troligare en underliggande bestämmelse som ligger högre upp eller till och med i väggarna på redaktionen. Redaktionen har exempelvis valt att anställa journalister specifikt inriktade på miljöfrågor (Hvitfelt, 1985, s. 22 & Nord& Strömbäck, 2013, s. 219) Hur ser rapporteringen ut? Uppdelningen av artiklarna/inslagen kunde delas in under tre olika punkter; alarmerande, informerande eller upplysande. Journalisterna bakom de alarmerande artiklarna/inslagen använde sig av värdeladdade ord och en dramaturgi som trycker på att det är bråttom. Hotet växer i omfattning. Ekonomisk tillväxt inte minst i ett jätteland som Kina! ger fler bilar, mer trafik, mer energiförbrukning, mer koldioxidutsläpp. I förra rapporten från FN:s klimatpanel, 1995, var värsta scenariot 3,5 graders temperaturhöjning. På bara fem år har gränsen flyttats mer än två grader uppåt. Dagens Nyheter, När meningar som hot som växer, det värsta scenariot för fem år sedan är nu ännu värre utropstecken, upprabbling av faktorer som ökar trycket på klimatet 22

22 används har vi valt att tolka det som alarmerande. Denna typ av journalistik hade förändrats trodde vi, även om det var delade meningar på vilket sätt. Det visade sig dock att det rent procentuellt var mycket små förändringar mellan åren (se figur 1). Språklig framställning Informerande Upplysande Alarmerande n=234 Figur 1. Figuren visar totalt antal artiklar och inslag från DN och Rapport respektive år samt fördelningen mellan de språkliga framställningarna. Det brunmarkerande området är antalet alarmerande artiklar/inslag under den utvalda månaden respektive år. Trots att antalet alarmerande artiklar/inslag har varierat mellan åren så har detta att göra med att det totala antalet artiklar/inslag varierat. Diagrammet visar att minskningen och ökningen följt den övriga utvecklingen var 10 procent av artiklarna/inslagen av alarmerande karaktär. Fem år senare låg siffran på 11 procent motsvarade de alarmerande artiklarna/inslagen 14 procent av det totala innehållet men 2007 var siffran tillbaka på 11 procent, precis som tolv år tidigare. Enligt Lars- Ingmar Karlsson handlar det om hur varje enskild journalist skriver. Vissa har 23

23 ett mer alarmerande sätt att skriva på än andra. Det finns även ett visst tryck uppifrån att spetsa till artiklar. Vad gäller de upplysande artiklarna/inslagen låg de, både 1995 och 2007, på 11 procent och 2001 låg på 3 respektive 7 procent. Att siffran var lägre 1990 kan bero på att det hölls två stora miljökonferenser i Sverige under den perioden vilket ökade antalet informerande artiklar/inslag. Detta sänker andelen upplysande artiklar rent procentuellt trots att det endast är en färre i antal än 1995 och Det går allmänt att se att miljöfrågorna gavs mer utrymme Detta samtidigt som miljödebatten var på stadig nedgång vad gäller utrymme i medierna (Djerf Pierre, 1996, s.198). Anledningen till den ökade rapporteringen har att göra med att klimatkonferensen pågick i Sundsvall och Östersjökonferensen i Ronneby under denna period. Klimat- och Östersjöfrågorna fick ett medialt lyft på grund av dessa. Vilket speglar sig i mängden artiklar/inslag som fanns tillgängliga under den undersökta månaden 1990 (Djerf Pierre, 1996, s.263). Enligt Prakkes modell för de tre faktorer som har betydelse för nyhetsvärderingen är en av dem rumsligt avstånd. Det som sker nära får större nyhetsvärde (Hadenius, Weibull, Wadbring, 2009, s ) Skiljer sig rapporteringen mellan utgivningsåren? Valet att dela in de olika artiklarna/inslagen i ämneskategorier utefter vad artikeln/inslaget handlade om var självklar för att kunna se fördelning mellan olika miljöfrågor. Rent generellt låg många av ämneskategorierna på liknande nivåer genom alla fyra år. En del har dock genomgått stora förändringar. Det mest utmärkande är rapporteringen kring klimatet 2007, främst i DN, i förhållande till de tidigare åren och 2001 handlade få artiklar om klimatet. Även om antalet var fler 1990 skedde nära en fyrdubbling av antalet till 2007 (se figur 2). Detta på grund av Al Gore och hans dokumentärfilm An inconvenient truth om klimatförändringarna, orkanen Katrina och Sternrapporten som gav klimatfrågan ett ordentligt uppsving bland allmänheten, politikerna och medierna mellan 2005 och 2007 (Eide & Kunelius, 2012, s.31 & Anderson, 2009, s. 178). Lars- Ingmar Karlsson anser att Sternrapporten är den främsta 24

24 anledningen till att makthavare började uppmärksamma klimatfrågan då den belystes utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Enligt Karlsson hade DN som bäst miljöbevakning detta år. Även Rapport hade fler inslag kring klimatet I övrigt utmärkande var det generellt höga antalet artiklar/inslag som handlade om miljöpolitik. Detta främst 1990 med 30 artiklar i DN. Detta kan jämföras med nära hälften 2007 (se figur 2). Att miljöpolitiska frågor rapporterades i sådan utsträckning 1990 kan grunda sig i de två, tidigare nämnda, miljökonferenserna som hölls i Sverige under denna period. På grund av att konferenserna hölls i Sverige blir det genast ett högre nyhetsvärde kring relaterade frågor enligt Prakkes modell (Hadenius, Weibull, Wadbring, 2009, s ). Klimat och miljöpolitik i DN Klimat Miljöpolitik n=198 Figur 5. Figuren visar antal artiklar i Dagens nyheter som handlar om klimat och miljöpolitik de olika åren. Noterbart är även att miljöfrågan i DN oftare togs upp i ledarna under 2007 än resten av den undersökta perioden. Av totalt 12 ledare återfanns sju stycken Miljöfrågan fick även större genomslag på debattsidorna. Av 10 debattsidor som handlade om miljön hittades 6 stycken

25 6.4. Vilka kommer till tals? Resultatet visar att det är en väldigt liten andel artiklar där skeptiker nämns eller kommer till tals överhuvudtaget. Totalt hittades 13 av 234 analysenheter där skepticism förekom, där nio stycken av dem påträffades Anledningen till att så få skeptiker får komma till tals tror Lars- Ingmar Karlsson beror på att de flesta som bevakat klimatfrågan, inte anser att skeptikerna sitter på ordentlig kunskap och inte är några experter i klimatfrågan. De kan lätt uppfattas som lobbyister. Studien visar att miljöorganisationerna kommer till tals relativt sällan under den studerade perioden. I likhet med Monika Djerf Pierre (perioden ) visar vårt resultat att medierna visar litet intresse för att ha med aktiva i miljöorganisationer som intervjupersoner (se figur 3). Däremot berättar Lars- Ingmar Karlsson att miljöorganisationerna ofta har information som ligger till grund för miljönyheter. Detta betydde dock inte att de alltid fick komma till tals. Han berättar också att Naturskyddsföreningen var bra på att hålla koll på det politiska läget men att de inte nödvändigtvis var sanningssägare då de likt andra lobbygrupper bedriver en agendaverksamhet. Djerf Pierre menar att det var vanligare att engagerade enskilda medborgare, politiker och experter fick representera miljön än miljöorganisationerna. Vidare kom Djerf Pierre fram till att politiker, myndigheter och experter oftast kom till tals i miljöfrågor (Djerf Pierre, 1996, s ). Vår studie visar att politiker oftast agerat intervjupersoner, tätt följt av personer från näringslivet (se figur 3). Sedan inträdet i EU fick miljöfrågorna oftast politisk anknytning enligt Lars- Ingmar Karlsson. Här spelar enskilda personer en betydande roll. Exempelvis när Margot Wallström blev miljökommissionär i EU tog hon med sig svenska experter som redan hade en relation till vissa journalister som då fick god inblick i politiska frågor. 26

26 Vilka kommer till tals? Rapport DN n=236 Figur 3. Figuren visar fördelning av de som kommer till tals i artiklar respektive inslag sammanslagen under de fyra åren Vem är journalisten? En av variablerna under kodningen har varit vilken journalist som legat bakom artikeln/inslaget. Resultatet från undersökningen visar, föga förvånande, att vissa namn återkommer. I Dagens Nyheter har Lars- Ingmar Karlsson återkommit med artiklar från 1995 till Från det kodade materialet står Karlsson för nästan en tiondel. Under 1990 och 1995 var Gösta Karlsson ett återkommande namn. Han låg bakom 11 artiklar av det totala materialet. Sammanlagt är det ett sjuttiotal journalister som skrivit miljörelaterade artiklar under de undersökta månaderna. Under den kodade perioden skrev Erika Bjerström och Marianne Björklund 8 artiklar vardera. Karin Bojs var under 2007 vetenskapsredaktör för Dagens Nyheter och var tidigare reporter för Göteborgsredaktionen. Hon har skrivit sammanlagt 9 artiklar (se figur 4). 27

27 Resultaten av undersökningen visar också att vissa namn återkommer under en kortare period av det kodade materialet. Journalister DN 9% 6% 4% 4% 4% Lars- Ingmar Karlsson Gösta Karlsson Erika Bjerström Marianne Björklund Karin Bojs 73% Övriga n=198 Figur 4. Figuren visar fördelningen av producerat material hos de fem journalister som publicerat flest miljörelaterade artiklar. I Rapport är det svårare att se några mönster av kodningen då miljöinslagen är få sändes 20 miljöinslag totalt. Calle Elfström och Göran Ågren stod för tre vardera av dessa. Lika många stod Lars Åkerman för under 1990 och 1995 (se figur 5). Under rubriken Tidigare forskning finns ett kort avsnitt om den enskilde journalistens inverkan på nyhetsvärdering. Forskning mellan 50- och 70- talen ansåg att redaktörerna valde vad som skulle bli nyheter utifrån deras egna intressen. Efter 70- talet har forskningen övergått till ett mer organisatoriskt perspektiv där den enskilde journalisten ansågs ha litet inflytande. Resultatet av vår undersökning visar att vissa journalister ligger bakom en stor del av miljörapporteringen. Om det kan grunda sig i journalistens egna intressen eller om journalisterna tilldelats just de jobben är svårt att säga då det kan skilja sig mellan varje enskilt fall. Men som Lars- Ingmar Karlsson förklarade tidigare så 28

28 hade de enskilda journalisterna stor möjlighet att påverka innehållet den större delen av de år han arbetade på DN. Journalister Rapport 9% 8% 8% Calle Elfström Göran Ågren Lars Åkreman 75% Övriga n=36 Figur 5. Figuren visar fördelningen av producerat material hos de tre journalister som gjort flest miljörelaterade inslag Hur ofta nämns IPCC? Undersökningen syftar också till att se hur stort genomslag IPCC har i de valda medierna. Journalisterna har i 35 artiklar/inslag hänvisat till FN- institutionen. 33 av dessa artiklar/inslag kategoriserades till klimat, en till miljöpolitik och en till trafik. Störst andel artiklar/inslag som refererat till IPCC upptäcktes Som tidigare nämnts under rubriken IPCC:s historia har FN:s klimatpanel ökat i storlek var antalet författare 97 stycken hade mängden författare ökat till 831. Resultatet skulle kunna sammankopplas till att IPCC har växt sig större som institution och därmed ökat sitt inflytande. Eftersom antalet författare ökat kan det också vara enklare för journalister att nå medlemmar från IPCC nämndes FN:s klimatpanel endast två gånger. Detta år var som tidigare bekräftats miljörapporteringen överhuvudtaget låg. 29

29 7. Diskussion och slutsats Hypotesen om att miljörapporteringen skulle öka från år till år var felaktig även om det delvis fanns förklarliga anledningar till att den inte ökat konstant. Som går att se av det totala innehållet i Figur 1 publicerades fler miljöartiklar 1990 än både 1995 och Den svacka som miljöintresset hade i början av 90- talet, och som vi grundat vår hypotes på, var inte felaktig men de två konferenserna rörande klimatet och Östersjön som båda hölls i Sverige under den undersökta månaden drev, enligt Prakkes modell, upp intresset tillfälligt vilket gav utslag i vår undersökning. Hade undersökningen gjorts under annan månad samma år så är det möjligt att miljörapporteringen fått mindre utrymme och därmed legat mer i linje med vår hypotes. Rapport sände förvånansvärt få inslag om miljöfrågor. Eftersom vi endast granskade 19:30- sändningen är det möjligt att andra Rapportsändningar under dagen tagit upp fler miljöfrågor som sedan inte visats 19:30. Det kan också vara så att man gjort valet att utesluta sådant material som figurerat i andra medier under dagen. Till exempel i morgon- och kvällspressen. Det ska inte heller glömmas bort att utrymmet är begränsat med endast trettio minuters sändningstid. Resultatet visar att det rent procentuellt inte skett någon större förändring rörande antalet alarmerande artiklar/inslag. En faktor till att det legat så pass jämnt under åren kan vara att det till en början fanns viss alarmism på grund av att allmänheten inte var insatta i klimatfrågan och på så vis var nya rön. Att det sedan fortsatt ligga på samma nivå kan förklaras med att resultaten i klimatrapporterna varit mer alarmerande på senare tid och att detta avspeglats i artiklar och TV- inslag. Som Lars- Ingmar Karlsson nämnde så kan det till stor del även ha med slumpen att göra. Det beror helt enkelt på vem som skriver. Han berättade att han personligen skrev på ett mer förklarande och informerande 30

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)

Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor) Lektion 21 SCIC 28/02/2014 TEMA: KLIMATÅTGÄRDER A. Äta klimatsmart a. Vad handlar det om? 1. Vad äter Maja och hennes barn? 2. Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

En granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se

En granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se Södertörns högskola Institutionen för kommunikation medier och it Kandidat 15 hp Journalistik C Höstterminen 2010 (Frivilligt: Programmet för xxx) En granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken?

Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jämförelse av Upplands Väsby kommuns lokaltidningar Författare: Emelie Klermyr Institutionen för mediestudier, JMK. Examensarbete 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap

Läs mer

Var finns de gröna nyheterna?

Var finns de gröna nyheterna? Södertörns högskola Institutionen för journalisitik Kandidatuppsats 15 hp Journalistik C Höstterminen 2014 Programmet för Journalistik, människa och miljö) Var finns de gröna nyheterna? En jämförande studie

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2013-11-25 Dnr: 13/01745 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012 Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

Miljöjournalistiken runt Östersjön

Miljöjournalistiken runt Östersjön Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper C-uppsats Journalistik HT 2012 Journalistik Människa och Miljö Miljöjournalistiken runt Östersjön En beskrivande studie om miljöjournalistik av

Läs mer

Utan blommor dog mammutarna ut

Utan blommor dog mammutarna ut Krönikan är en kortare typ av tidningstext där en krönikör för fram sina egna åsikter och tankar i ett dagsaktuellt ämne. De flesta stora tidningar och tidskrifter publicerar flera krönikor inom olika

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Från kvicksilver till klimat den gröna journalistikens betydelse

Från kvicksilver till klimat den gröna journalistikens betydelse Södertörns högskola Institutionen för journalistik Kandidatuppsats 15 hp Journalistik C Höstterminen 2012 (Programmet journalistik, människa och miljö) ( (Frivilligt: Programmet för xxx) Från kvicksilver

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET. KKiK-presentationer 2015 ÅRS UNDERSÖKNING. KKiK-presentationer 1

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET. KKiK-presentationer 2015 ÅRS UNDERSÖKNING. KKiK-presentationer 1 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET KKiK-presentationer 2015 ÅRS UNDERSÖKNING KKiK-presentationer 1 KKiK-presentationer 2 KKiK-presentationer 2015 års undersökning Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Text:

Läs mer

Media styr alla dina intressenter

Media styr alla dina intressenter Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik Forskningsproblem Sverige är ett land som alltid har tagit emot andra människor med olika bakgrund och kulturer. Invandringen har skedd länge från delar av Europa och

Läs mer

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kyrkåsens förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Varför ska vi ha kontakt med medier? Genom att medverka i medier kan Vårdförbundet sprida kunskap och påverka opinionen. Press, radio, tv och sociala medier

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Sidan 1 av 5 Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Tema: Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Med Stefan Dahlberg, forskare vid Göteborgs universitet

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? VEIDEC RACEWAY INLEDNING Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? Sedan några år tillbaka har Malmö en dragracingbana där människor kan träffas och dela sitt intresse. Alla är dock inte positiva.

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Inslagen i Rapport kl. 8.00 och 9.00 I inslagen sade nyhetspresentatören följande samtidigt som bland annat bilder från matchen visades.

Inslagen i Rapport kl. 8.00 och 9.00 I inslagen sade nyhetspresentatören följande samtidigt som bland annat bilder från matchen visades. 1/5 BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/01489 SAKEN Rapport, SVT1 och SVT2, 2013-06-15, kl. 8.00, 9.00, 10.00, 11.00, 12.10, 16.10 och 19.30, Sportnytt, SVT1, 2013-06-15, kl. 17.55 och 19.45, inslag om en boxningsmatch;

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB Trafikverkets Externa Kommunikation Sammanfattning: Det gångna årets kritiska rapporter i media

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn Lärarhandledning för Svenska som andraspråk Av-nummer: 21222tv1-5 av Carolina Ahnhem De fem första programmen i serien Mediedjungeln handlar om hur man gör TV, radio, nyhetsprogram, såpor och hur man skriver

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till kravet på opartiskhet.

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till kravet på opartiskhet. 1/5 BESLUT 2013-03-18 Dnr: 12/02634 SAKEN ABC, SVT1, 2012-10-14, kl. 18.10, inslag om en ansökan om rivning av ett hyreshus på Södermalm; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen

Läs mer

Verksamhetsplanen är dokumentet som pekar ut hur partiet kommer att arbeta under 2016, vilka mål vi sätter upp åt oss själva och hur vi ska uppnå dem.

Verksamhetsplanen är dokumentet som pekar ut hur partiet kommer att arbeta under 2016, vilka mål vi sätter upp åt oss själva och hur vi ska uppnå dem. Verksamhetsplanen är dokumentet som pekar ut hur partiet kommer att arbeta under 2016, vilka mål vi sätter upp åt oss själva och hur vi ska uppnå dem. Vi har arbetat för en visionär verksamhetsplan som

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

GASKRAFT STOPPAD I VARBERG Fossil naturgas ohållbar för el

GASKRAFT STOPPAD I VARBERG Fossil naturgas ohållbar för el Professor Göran Petersson Första version 2004 Kemisk Miljövetenskap Nätpublicerad 2010 Chalmers Chalmersforskare varnar för gaskraft Hallands nyheter 1990-04-23 Gaskraftverk får svidande kritik Göteborgs-Posten

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Motion till Moderata Samlingspartiets i Stockholms Stad Förbundsstämma 2009 angående Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Hotet om klimatförändringarna är en

Läs mer

Vad händer med vårt klimat?

Vad händer med vårt klimat? Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis

Läs mer

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12 Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2015

Globala veckans tipspromenad 2015 Globala veckans tipspromenad 2015 Jord att leva på - mänskliga rättigheter i klimatförändringarnas spår Denna tipspromenad är gjord på temat för Kyrkornas globala vecka 2015: Jord att leva på - mänskliga

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan/biblioteks- och informationsvetenskap 01-03-23 Bidrag till konferensen

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag...

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 2 3 4 1. Ett nytt system... 7 1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 9 1.4.1 Det nya betalsystemet...

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

Vad händer efter avslutad högre utbildning?

Vad händer efter avslutad högre utbildning? Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2016

Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2016 Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2016 Innehåll Verksamhetsidé... 2 Målbild... 2 Fokusområden... 2 Trafik... 2 Hållbar konsumtion... 3 Grönområden... 3 Energi... 4 Giftfri miljö... 4 Andra

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer