Sammanställning av kommunernas workshopar Individens väg till arbete

Transkript

1 Sammanställning av kommunernas workshopar Individens väg till arbete Individens utmaningar Unga Östhammar: Att slutföra sin utbildning: En utmaning för de unga är att klara sin utbildning. Det är en förutsättning för framtida jobb. Utmaningen är att ungdomarna ska vara kvar i skolan. Inte bara vara kvar utan klara skolan. Har man avbrutit skolan så är det mycket svårare att få ett arbete. Kommunens geografiska område: Kommunens geografiska område är stort, många unga har inte råd att ta körkort och då är det svårt att ta sig till jobben. Just körkortet kan vara första bortsållningen i ett jobbsökande. Många är lite bundna till att man vill vara kvar just där man bor. Att vara annorlunda i en liten kommun: Att vara annorlunda i en liten kommun är inte så lätt. Det kan vara ganska likriktat och istället för att berika olikheter kan det vara ett hinder. Avsaknaden av möjliga arbetsplatser: Arbetsmarknaden saknas, de jobb man vill ha och har kompetens för finns inte på orten. Enköping: Tappat självförtroende, ingen framtidstro Ekonomi Ser inte till de unga, det ekonomiska styr. Tid finns inte. Mycket som ska hinnas med i skolan avseende betygssättning. Den inre motorn saknas hos många. Vad har hänt? Heby: Motivationen sjunker på högstadiet Psykisk ohälsa Håbo: Behålla motivationen/ drivkraften. Få unga att se vinsten med ex. studier/arbete. Våga säga nej till kriminalitet och droger. Bra fritidsaktiviteter

2 Knivsta: Tjejer: Syns inte, kan välja att bli förälder. Killar: Syns. Mindre flyttbara. Fler som är arbetslösa, fler som har neuropsykiatriska sjukdomar. Tjejer och killar: Svårt att få praktik. Mycket småföretagare i kommunen (1-2 anställda) och de har inte resurser att ta emot praktikanter. Praktik är en bra insats för ungdomar att få en arbetslivserfarenhet. Dålig kollektivtrafik. Svårt att ta sig till AF, praktikplats mm. Svårt att resa inom och till andra kommuner. Behov av att få ett mer långsiktigt och konkret stöd från grundskola och gymnasiet samt för elever som hoppar av gymnasiet. Eleverna behöver klara sina studier och även få kunskap i social kompetens. Uppsökande stöd behövs när elever uteblir från skolan. Uppsala: De saknar nätverk Många unga har dåligt nätverk. Funktionshindrade kan ha bra nätverk men blir inte insläppta i planeringen kring den unga. Förväntningar Många unga har förväntningar på bra jobb direkt. De har inte kunskap om vad som krävs för att få ett bra jobb. De har inte intresse för att arbeta upp sig utan tappar motivationen och ger upp när de inser att de inte kan få det arbete de vill ha. De unga behöver kunskap om arbetsmarknaden och hur arbetsmarknaden fungerar. Många ungdomar vill ha en quick fix. Språk/ utbildning Språket är nyckel till att komma vidare och vi behöver utbildning för att kunna få ett arbete. Se individen tidigare, individuella lösningar Vi behöver integrera samhället med individen. Många unga vet inte vad de vill, de saknar målbild, individuella lösningar behövs tidigt. Avsaknaden av mål gör att många avbryter sina studier. Integrera samhälle och arbetsliv i skolan Övergången mellan grundskola och gymnasium är en riskfaktor. Gymnasiesamordnarna räcker inte till. Kunskap om arbetslivet ska in i skolan.

3 Det krävs höga kvalifikationer till nästa alla yrken. Tidigare kunde elever hoppa av skolan och få ett arbete. Idag krävs det utbildning för nästan alla arbeten. Det behövs ett motivationsarbete för att flera ska stanna kvar i skolan. Föräldrarna behöver medverka på ett tydligare sätt. En svårighet kan vara föräldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som själva har misslyckats med skolan har svårt att motivera sina barn att slutföra skolan. Fullfölja sin skolgång Det finns olika attityder hos killar och tjejer. Attityden hos killar är att det ordnar sig, de har ingen motivation utan tror att de kommer att klara sig utan utbildning. Tjejer är ofta högpresterande vilket kan leda till stress vilket kan medföra svårigheter att fullfölja sin skolgång. Många unga saknar målbild, de vet inte varför de studerar. I Japan är målbilden ofta klar och de har mindre problem med avhopp från skolan än i Sverige. Föräldrastöd är viktigt men ju äldre eleverna blir ju mindre stöd får de hemifrån, behovet av stöd är ofta större i de högre klasserna. Ha kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar. Ungdomar har inte kunskap om arbetsmarknaden och har ofta fel förväntningar. Feriejobb/ sommarjobb/ prao behövs. Etablera nätverk Många ung har dåliga nätverk och inga kontakter. Gäller särskilt nyanlända. Verksamhetens utmaningar Unga Östhammar: Motivation: Det inre arbetet att hitta bra verktyg för att motivera de unga. Verksamheternas organisering: På strukturell nivå, det som vi kan rå över är hur vi organiserar oss själva, exempelvis samlokalisering. Vi måste bort från stuprörstänket. Jämställdhet/ jämlikhet: Utifrån ett jämställdhetstänk, vi måste bort från normer, i vår kommun kan normen vara snävare. Om man heter Ahmed här kan det vara mer annorlunda än i Stockholm. Hur bra är vi själva att exempelvis att ta emot dessa individer. Vi måste skärskåda oss själva. En reflektion hur många män är vi här och hur många kvinnor: (17 kvinnor/3 män) Bostadsbrist: Stor utmaning är bostadssituationen, många unga har svårt att hitta boende. En fråga som måste upp på politisk nivå. Det är ett dilemma att fixa jobb om man inte har bostad. Det är en intern kommunal angelägenhet. Alla förvaltningar måste se att de tar ansvar, exempelvis samhällsbyggnadssektorn, inte bara socialförvaltningen.

4 Enköping: Samverkan mellan verksamheterna Utgå från problem eller värdegrund I tid, vara rustad, ha en fullgjord grundskola för att komma in/ klara ett gymnasieprogram Heby Hitta praktikplatser - Förstående - Förlåtande Landstingets frånvaro - Tidig intervention - Långa väntetider för utredningar - Endast medicins behandling - Bristande samverkan Kompetensbrist inom problemområdet unga med funktionshinder Brist på riktad stöd bidrar till exkludering och segregation Brist på modersmålsundervisning. Håbo Knivsta: Samverkan mellan skola, kommun, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, vården mfl. - Förebyggande - Pågående - Uppföljning Uppföljning efter studenten: Fånga upp ungdomar år Kommunen och arbetsförmedlingen samarbetar kring praktikplatser inom kommunen. Att hitta. Att nå. Att se. Oftast upptäcker man problem redan i förskolan. Vi måste våga se så att insatser kan sättas in tidigt. Att få utredas och eventuellt diagnostiseras tidigt. Se SYMTOM/BEHOV tidigt och rikta stöd utifrån det. Exempelvis kan psykiatrin begära att skolan gör en basutredning men de kan säga nej om de inte upplever att eleven har problem med skolan. Man prioriterar då den egna verksamheten än att bidra så att annan instans kan göra en fullständig utredning och i förlängningen hjälpa eleven/den unge. Fler års väntan på neuropsykiatrisk utredning. Skolan har bristande/otillräckliga kunskaper om behoven vid kognitiva svårigheter, leder till brister i skol- och livskunskap.

5 Att få till samverkan. När en elev får problem i skolan. Koppla in övriga aktörer som behövs för att lösa problemet, kan vara familj, socialförvaltning, psykiatrin. Detta är svårt att få till. Uppsala: Utanför systemet Det finns unga som avbryter skolan, inte sköter kontakten med arbetsförmedlingen eller kommun. Hur når man de som inte kommer på tider eller svarar i telefon? Hur kan vi undvika att unga blir hemmasittare? Övergången mellan grundskola och gymnasieskolan är en risk där unga hamnar utanför systemet. Se individen i skolan Elever måste förstå varför man går i skolan. Det är viktigt att de blir sedda i skolan, annars är det risk för att de hoppar av. Vården, utredningar Långa väntetider för utredningar, många ungdomar hamnar i ett vakuum i avvaktan på utredning. Svårt för eleven att gå vidare innan utredningen är klar vare sig de får en diagnos eller inte. Viktigt med rätt behandling vid diagnos. Team Det behövs byggas ett team kring eleven. Kontakten med en myndighet får inte vara för personbunden, det ska finnas andra att vända sig till om någon blir föräldraledig eller slutar. Finns det ett team kring eleven blir det mindre sårbart. Även anhöriga bör ingå i teamet, det behöver inte vara en förälder, det kan vara en annan viktig person för eleven. Vi behöver jobba med relationer. Bättre samarbete, ökad kunskap Det finns en okunskap om varandras uppdrag, det kan leda till maktkamp mellan myndigheter. Olika myndigheter har olika, inte alltid tydliga, uppdrag och ungdomar bollas runt mellan myndigheterna. Vi behöver ha gemensamma mål och göra samma bedömningar. Offentliga sektorn måste ta emot ungdomar Unga behöver erfarenhet av arbetsmarknaden. De behövs fler sommarjobb, feriejobb. Ungdomar behöver bli rustade för arbetsmarkanden genom erfarenhet. Flexibla individuella lösningar

6 Det måste finnas möjlighet till flexibla, snabba lösningar. Är en ungdom motiverad för studier mitt i en termin måste det kunna lösas, ungdomen ska inte behöva vänta till teminstart för då kan motivationen ha försvunnit. Skolgång - Individuellt bemötande/ stöd Över gången mellan grundskolan och gymnasiet är en risk. Det behövs ett individuellt bemötande och förutsättningar för tidig upptäckt. Övergångar - Samverkan kring individen och mellan verksamheter. Myndighetspersoner känner inte andra myndigheters uppdrag och har inte kunskap om vem inom respektive myndighet som ska kontaktas. Pengapåsen styr, t ex förskolan vill inte lägga pengar påförbyggande arbete som ger resultat i grundskolan eller gymnasiet. Vi behöver ha fokus på långsiktig samhällsekonomi, vad är mest lönsamt i längden? Närhet och kunskap till och om arbetslivet. Unga saknar kunskap om arbetsmarknaden. Förändringarna måste in i ordinarie verksamhet, lösningar ska inte finns i projekt. Förslag på lösningar/ åtgärder Unga Östhammar: Praktiksamordning: Gemensam praktiksamordning skulle vara kanon. Vi vill ha en gemensam person som kan ha kontakterna med näringsliv och arbetsplatser. Samlokalisering: Vi vill samverka under samma tak, samlokalisera. Inte bara samlokalisering utan utveckla samarbetsformer så att man kan möta individens behov. Komhall : Ett utvecklat Komhall, inte kommunen som ägare, men inom kommunen. Ska finnas sysselsättning, träningsplatser. Måste vara personaltätt för att lyckas med personer med stor problematik. Man kanske måste avdela åldersmässigt. Vad har vi inte idag av" Komhall, finns ju redan liknande? Inte riktigt enhetlig uppfattning kring denna fråga. Målet måste dock vara att få fler i jobb. Vidareutveckla det som redan finns. Genom detta skulle man kunna generera sociala företag. Även Landstinget skulle kunna vara involverade.

7 Enköping: Tid KASAM Mål med livet Tillit Relationer Leder till självkänsla, inre motorn fungerar Tidiga insatser What s in it för me? Känsla av sammanhang Kompetensutveckling Ekonomi Skulle behöva låna från framtiden Helhetstänk, när man ser på tidigt stadium att den här eleven kommer att kosta, låt det kosta Heby: Lösningar/ förslag på åtgärder Redan i grundskolan - Identifiera hinder/problem - Tidigare utredningar och intervention (insatser) - Samverkan mellan berörda instanser på individnivå (skola, BUP, föräldrar mfl) för en gemensam planering. Praktisk arbetsträning - Samverkan skola, LSS, AF, praktikplatsen ska vara knyten till individen oavsett vem som arbetar med individen för stunden Samsyn kring begreppet arbetsförmåga, individbaserad rehab peng Gemensam rehab myndighet Fler jobb, utan krav på körkort, erfarenhet. Samhall, OSA, lönebidrag Håbo: Samverka på lokalnivå, fast samverkans forum som ses regelbundet, kopplat till individuell coachning. Individuell coachning Samverkan med arbetsgivare

8 Knivsta: Utveckla uppföljningsansvaret. Vem arbetar konkret med det? Vad innebär det? Kräver uppsökande verksamhet. Ta lärdom av Jobbstudion. Helst skulle den finnas kvar. Hur kan vi skapa ett lärande av verksamheten? Sök upp motivationen, kompetensen och intressen hos den unga. Utgå därifrån, oavsett var den befinner sig. Samverkan/Dialog. Man måste fråga sig: vilka kan vara till hjälp och utifrån det söka samverkansmöjligheter utifrån individen. Man måste utgå från individen och först fundera över vad jag (mitt uppdrag) kan bidra med. Därifrån söka upp vilka man kan samverka med kring personen. Uppsala: Föräldrar/ föräldrastöd Arbeta med att få med föräldrarna på ett bättre sätt. Bjuda in föräldrar till skolan och myndigheterna trots att barnet fyllt 18 år. Utveckla uppsökande verksamheten för ungdomar i utanförskap Stöd för nyanlända Nyanlända som saknar föräldrar behöver mycket stöd. Det behövs ett nationellt grepp, idag har olika kommuner olika regelverk, det behövs en samsyn. Samverkan Samverkan behövs, vi måste känna till varandras uppdrag och har tillgång till varandras kontaktuppgifter. Vi måste hitta problemen tidigt, gå in med insatser och följa individen. Slutmålet behöver vara arbete men ett delmål kan vara sysselsättning. Hur kan vi arbeta för att sysselsättning blir mer ok, att det kan vara en väg mot arbete. Se över regelverket vid aktivitetsersättning, att inte förlora ersättningen vid en mindre lön/ arvode. Bostäder Det finns ett stort behov av bostäder. Utan bostad är det svårt att få jobb, utan jobb är det svårt att få bostad. Se över alla regelverk, så att hindren minskas för individen Våra regelverk går ofta mot varandra och vi skulle behöva se över våra regelverk så att de blir mer samstämmiga. Vi borde börja med att titta över våra loka dokument och justera dem. Syfte ska vara att hindren minskar för individen. Identifiera och jobba vidare på de goda exempel som redan finns

9 Vad gör vi idag som fungerar bra, hur kan vi göra mer av det? Tidiga insatser inom skolan Skolan är mycket viktig för att hitta barn med behov av stöd i ett tidigt skede. Vi behöver följa barnet över tid så att vi säkerställer att insatserna har effekt. Social kompetens är viktig för att kunna klara arbetslivet, hur kan vi stötta föräldrar till att de tränar sina barn i social kompetens. Kunskap om varandras verksamheter Vi behöver skapa kontaktytor för smidiga ingångar till varandra, det ska vara lätt att samverka och vi ska veta vem vi ska ta kontakt med. Arbetsmarknadsprojekt - Tidig start - Öka arbetsmarknadskunskapen och intresse för olika yrken - Fånga uppindividen i ett tidigt skede Vi behöver projekt skola-arbetsliv för att öka kunskapen kring arbetslivet redan från låga åldrar. Vi måste bli bättre på att identifiera tecken på att elever är på väg att hoppa av och sätta in stödet direkt. Vi behöver utveckla vår uppsökande verksamhet, te x tillsammans med föreningar. Samverkan behövs belönas!

10 Individens utmaningar Sjukskrivningsprocessen Östhammar: Låg utbildning: Många jobb kräver utbildning som många inte har. Sjukdom, man har begränsningar i sin förmåga och det är inte så lätt att hitta jobb. Pendling: Man vill inte alltid pendla, det är också svårt att ta sig kollektivt. Man kan ha dåligt självförtroende och då blir pendlingen ytterligare ett hinder. Dålig ekonomi: Har man varit sjukskriven länge så har man en sämre ekonomi så att man kanske inte har råd med bra kläder, laga sina tänder, vilket ytterligare försvårar att få ett jobb. Stöttande nätverk: Nätverk, vad har man runt om sig. Det kan vara svårt att få rätt hjälp av rätt myndighet, man vet inte vem man ska fråga. Detta beror mycket på vad individen har för nätverk om den kan söka och hitta rätt hjälp. Nätverk kan också vara en stärkande faktor för hälsan. Enköping: Tidig upptäckt av svårigheter för individen Samverkan kring individen (avsaknad av nätverk) för att förstå processen och var den ska vända sig, hur den ska få rätt stöd. Liten kunskap om individen och individens kunskap om sig själv. Heby: Det finns för få arbetsträningsplatser i Heby, framförallt för kvinnor. Bristande kommunikationer, få har körskort, dålig kollektivtrafik Svårt med samarbete mellan myndigheter (blir ett hinder för individen) Håbo: Isolering Rehabiliteringsinsatser/platser i kommunen till förfogande t ex jobbcenter, sysselsättning. Före arbetslivsinriktade åtgärder. Förstå systemen Knivsta: Arbetsmarknaden för snäv för individen, liten arbetsmarknad i Knivsta. Närheten till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, de finns inte på plats i Knivsta vilket blir ett hinder/svårighet för personen. Arbetsförmedlingen erbjuder möte via TV-bild i Knivsta. Alternativet är att åka till Arbetsförmedlingen i Uppsala. Kontoret där är stort och det är svårt för personer som inte mår bra att vistas i lokalen. Svårt för personer som inte omfattas av LSS att få personligt stöd i form av att någon

11 Uppsala: följer med på besök på AF. Svårigheterna att besök AF innebär att vissa personer inte får de stöd de har behov av. Sjukskrivningsprocessen behöver vara en del av behandlingen. Den enskilde drabbas när samordningen inte fungerar Sjukskrivningsprocessen behöver bli mer en del av behandlingen. Andra kontakter ska ta vid inom sjukskrivningsprocessen. Samordningen behöver bli bättre inom vården, men även mellan andra aktörer. Det drabbar den enskilde när dessa processer inte dockas med varandra. Målet är en kedja utan glapp. Bostadslöshet Erfarenheter från psykiatrin är att man blir kvar längre om man inte har bostad. Det är svårt att fokusera på att komma ut i arbete när man inte har bostad, svårt att få bostad när man saknar arbete. Behandling fungerar glapp innan nästa steg, t ex arbetsträning Själva behandlingen kan fungera, men när det inte finns någon som tar vid med arbetsrehabiliteringen efter avslutad behandling är det stor risk att personen återinsjuknar. Brist på sysselsättningsplatser Det saknas sysselsättningsplatser, man saknar någonstans att gå även under sjukskrivningsprocessen, det behövs fler sysselsättningsplatser. Det kan vara svårt att gå från helt sjuskriven och passiv till arbetslivsintroduktionen. Det behövs sysselsättningsplatser även under sjukskrivningsprocessen. Rundgång i systemen, slut på sjukpenningdagar Man blir inte stärkt att gå in på arbetsförmedlingen om man behöver sysselsättning, det är inte bra för individens hälsa. Det blir för stort steg för individen. Blir lätt rundgång mellan våra system för att individen inte är rätt rustad. Verksamhetens utmaningar Sjukskrivningsprocessen Östhammar: Ökad möjlighet till individuella lösningar: Man motsvarar inte den kompetens som arbetsgivaren efterfrågar. Man behöver titta på individuella lösningar vad gäller utbildning, man kanske måste utveckla former som matchar både arbetsgivare och individen. Långa väntetider inom vården: Väntetider i vården, det tar för lång tid innan man får hjälp. Behövs mer tid till personliga möten: Man behöver ha tätare möten och det har verksamheten svårt att möta upp.

12 Individanpassat stöd: Ska följa hela processen från sjukskrivning, på arbete, praktik. Tydlighet: Tydlighet och syften kring samverkan, vi behöver utveckla mötesformer som gör att individen inte hamnar mellan stolarna. Det behövs bättre kommunikation i alla led, mellan och inom verksamheter och gentemot arbetsplatser. Risk att personer faller mellan stolarna: Personer som är på gränsen till utvecklingsstörning. LSS säger nej, Arbetsförmedlingen kan inte hantera dem, den gruppen hamnar mellan stolarna. Fler arbetsträningsplatser behövs: Arbetsträningsplatser, behövs handledare, kompetens. Vi har många som skulle behöva en Samhallplats. Enköping: Skapa en samverkan kring individen, se hela människan och samtidigt har ett individansvar Olika krav från myndigheter Arbetsmarknaden är slimmad men de dolda jobben finns kvar Ekonomi- samhälsekonomi. Många aktörer i kommunen som letar arbeten. Vi behöver ett långsiktigt tänk kring praktikplatser och arbetsträningsplatser. Heby: Sociala företag -det finns för få -individen fastnar, kommer inte vidare Arbetsförmedlingen saknar medel (konjunkturberoende) Svårt att hitta arbetsplatser som kan, har kompetens och tid, att ta emot klienter i rehab processen. Håbo: Samverkan - Flyt i processen - SIP (samordnad individuell plan) Skapa sysselsättning Skapa delaktighet i egen process, handläggarna får tid att lyssna. Knivsta: Skapa förutsättningar för samverkan. Det vore politiskt intressant att rätt personer får rätt stöd, hjälp och ersättning. Finns ex personer som uppbär försörjningsstöd men skulle kunna vara berättigade till ersättning från Försäkringskassan. Kan även vara så

13 Uppsala: att man uppbär sjukpenning istället för att vara arbetssökande. Större chans att insatserna blir rätt om individen är vid rätt myndighet. Stöd till individer mellan myndigheterna, inte skjutsa runt människorna mellan systemen. Omställningsarbetsmarknad, ekonomiska förutsättningar, långsiktighet, tex ISA Vi skulle behöva ha långsiktiga lösningar. Idag jobbar vi mycket med projektverksamhet. Vi startar projekt, men det är kortsiktiga lösningar, som exempelvis sociala företag. Verksamheten behöver ekonomiska förutsättningar för att kunna driva ett mer långsiktigt arbete. I samverkan, ett projekt som vänder sig till personer med psykisk funktionsnedsättning, deltagarna får ett personligt stöd, ska ut i arbete direkt samt bygger på individens behov och vilja. Man kan få ett livslångt stöd enligt den modellen. Kontinuitet bland handläggare, läkare mfl. Kontinuitet när det tex gäller handläggarfunktioner. När personal byts ut kan det stjälpa individen. Komma in tidigare i processen efter behandling, aktivitet. Att komma in tidigare i behandlingen så att det finns en brygga över till arbetslivet, processerna måste haka i varandra på ett bättre sätt än idag. Systematiskt samarbete Man behöver få till ett friare samarbete, vi strävar ju alla mot samma mål. Men det är så många faktorer som gör att vi inte kan få till det. Det blir exempelvis försäkringstekniska problem med fokus på ekonomi, istället för att samlas runt individen och diskutera vilket stöd personen har behov av för att komma vidare i sin rehabilitering. Ex på ett bra systematiskt samarbete är SIP- gemensam planering mellan landsting och kommun som kan bidra till större individfokus och utvecklad samverkan. Förslag på lösningar/ åtgärder Sjukskrivningsprocessen Östhammar: Gemensam samordnare: Vi kan starta projekt, där det finns en gemensam samordnare. Samlokalisering. Viktigt att det är genomförbart och inte önsketänk. Enköping: Samverkan SIP- samordnad individuell plan Lära av Sara projektet Team/ case management Utse huvudkontakt/ huvudansvar

14 Komhall, praktisk utbildning Arbeta med folkhälsa Skola/ utbildning inga lösningar, resurser att individen ska stärkas personligt och kunskapsmässigt Heby: Ökad samverkan, inklusive landstinget Locka fler arbetsgivare - Erbjuda stöd och handledning Fler sociala företag - Flera nivåer Håbo: Skapa ett kontaktnät - Regelbundna träffar, kontaktuppgifter skapa kunskap om varandras verksamheter Sysselsättning - OSA - Arbetsträningsplatser - Skapa rutiner - Visa att du kan Knivsta: Politisk vilja att projekt permanentas. Projekt fungerar oftast bra och ger bra resultat. Behov av politisk förståelse och förankring. Uppsala: Utbyggd SIP, kommun och landsting bjuder in övriga t ex FK och AF SIP borde användas mer och borde byggas ut och omfatta fler, t ex arbetsförmedling och försäkringskassan. Då skulle det kunna vara möjligt att skapa en detaljerad plan med individen i fokus, vem gör vad/hur, när? Proffsiga mötesledare - som bevakar individens fokus Att få möjlighet att utbilda mötesledare som kan utveckla SIP till ett bättre verktyg, få bättre effekt av det och få fler att använda verktyget. Man behöver ha viss kompetens för att vara

15 nätverksledare och då skulle man kunna utveckla detta. Ha ökat individuellt fokus. Vi behöver utveckla kvaliteten på mötena med individen. Kompetenshöjning, hur jobbar man med samverkan och kompetensutveckling. Omställning av arbetsmarknad. En långvarig alternativ arbetsmarknad (fleråriga insatser) t ex sociala företag, kreatörer med goda idéer. Det ska finnas en gemensam ingång/ plattform. Bygg på det som fungerar och utveckal/ utvidga t ex statsmissionen och Nyby Vision.

16 Individens utmaningar Integration/Nyanlända Östhammar (integration och långtidsarbetslösa): Egen drivkraft: Den egna drivkraften kan vara låg, det är en utmaning att få eller behålla drivkraften. Hur gärna vill individen ha ett jobb, tröskeln kan vara högre i kommuner med stora avstånd. Man kan ha skaffat sig en identitet som långtidsarbetslös, exempelvis vi har alltid haft ont i ryggen i vår familj Bruksmentaliteten: Sociala belastningen kan vara större för män som hänger ihop med bruksmentalitet. Brukstänk, där tog bruket hand om individen. Inte ska man ut och fara till Uppsala, här ska man inte gå i skolan, utan man ska ut och jobba. Fel kompetens : Kompetensen, anställningsbarheten är inte så väl matchad. Man har inte den kompetensen som arbetsgivaren efterfrågar. Detta är nog mer uttalat bland män. Kulturella och andra hinder: Nyanlända kan ha hinder, exempelvis en man som tycker att kvinnan ska vara hemma, eller av religiösa skäl ser man hinder, exempelvis det finns leverpastej i köket där man skulle kunna jobba, men då går det inte. Bussfobier, exempelvis att man inte kan klara av att ta bussen ut från Östhammar. Sjukskriven som identitet: Identiteten är just sjukskrivning, en del har satt i system att identifiera sig med sjukskrivna och är inte motiverade att hitta ett jobb. Incitamenten kan vara riktigt låga, exempelvis om jag får ett jobb kommer kronofogden, men det kanske ibland saknas information kring att man kan få hjälp med budget/skuldrådgivning. Enköping (Integration): Utbildningsnivå Sysselsättning/ studier Religion/ kultur/ traditioner Heby (Integration): Mottagandet - Bostäder - Arbete, praktikplatser - Resurser Kulturkrock Ta till vara nysvenska resurser Håbo (integration) Bostadsfråga Tar tid innan integrationen kan börja Känna sig välkommen, få kontaktnät med lokalbefolkningen

17 Knivsta (integration) Bostäder. Språket. Helhetsbild saknas när SFI inte funkar. Det tar lång tid innan det uppmärksammas att en person inte klarar SFI, varför man inte kan följa planen. Vad som står i vägen utreds inte. Stress. När man kommer som nyanländ till Sverige gör man det med föreställningen att man ska arbeta. Man blir istället tvingad till utbildning (SFI). Man kan tappa sin roll/ sin bild av sig själv som familjeförsörjare. Brist på stöd på grund av för hög arbetsbelastning hos dem som ska stötta dem. Det fungerar bra när man har ett personligt möte, MEN om personen behöver stöd med exempelvis att man följer med på ett möte finns inte tid för det. Personerna känner av den stress som handläggare i olika myndigheter har. Uppsala (integration) Att komma i arbete Utmaningen är att få ett arbete. Om man väl får ett arbete löser sig andra frågor av sig själv. Klara av att möta en förminskade process, SFI En utmaning är att möta en förminskande process i samhället. Om man inte passar in i SFIs nuvarande form så blir det svårt, men alla passar inte. Man behöver hitta individuella lösningar för att möta olika behov. Det handlar mycket om bemötande att man ska ha positiv förväntan istället för förväntan att det ska bli stora problem. Vi måste vårda och tro på individen och se det som en investering Segregerad bostadsmarknad Bostadsmarknaden är svår i Uppsala, att ta sig in, den är segregerad. När man väl fått en bostad är det svårt att byta, det är sålunda svårt att ta sig därifrån. Verksamheternas utmaningar Integration Östhammar (Nyanlända, Långtidsarbetslösa) Gratis busskort: Personer som går på försörjningsstöd borde man kunna subventionera med gratis busskort. Är du öppet arbetssökande så får du inte något busskort. Pendlarbuss till Gävle: Förut fanns möjligheten till pendling till Gävle, nu finns den möjligheten inte längre. Landstinget måste vara med i detta arbete för de är ansvariga för frågan. Anpassade utbildningar: Anpassade utbildningar, se individens behov och lokala behov i större utsträckning. Det kanske inte är så svårt med busskort, eller körkort.

18 Fler resurser till AF: Fler resurser till AF, de måste exempelvis kunna hinna ut och träffa arbetsplatser. Som det ser ut idag finns det en viss konkurrens om platserna, Socialtjänsten, AF och skolan. Rätt resurser till rätt person. Vi måste bli lättare att arbeta organisationer emellan, fånga tillfället. Enhetligt ersättningssystem. Sekretess: Sekretessreglerna, kanske behöver kompetensen höjas kring vad som gäller. Matchningen måste utvecklas: Är det exempelvis rätt att ge en kraftigt alkoholberoende man (sedan 30 år) utbildning till truckförare. Enköping: Finansiering/ olika regelverk Samordning/ samverkan ESF projekt, utvärdering Heby: Samverkan, tydlighet Att få platser att arbetsträna på, arbetspraktik Kommunikationer, körkort, ekonomi. Håbo: Samverkan - Lokalt nätverkande - Hitta snabba/enkla ingångar till varandra Politik, ekonomistyrning, regelverk, byråkrati, otydliga roller. Prioriteringar Knivsta: (Långtidsarbetslösa/Nyanlända) Samverkan, samsyn och ansvarsfördelning. Svårt med samverkan mellan myndigheter. Problemet och frågeställningar gällande detta har sett likadana ut under många år. Samverkan påverkas av hur olika myndigheter organiserar sig, kan försvåra samverkan. Saknas kunskaper hos enskilda handläggare om andra myndigheters olika uppdrag. Man använder sig av olika begrepp. Vi behöver jobba tillsammans med individen och följa kedjan fullt ut, inte föra över till andra. Vi måste vara uthålliga tillsammans. Arbetsbelastningen, igen..de personer som står utanför arbetsmarknaden behöver idag stort behov av handfast stöd. Samtidigt byggs myndigheter/system upp utifrån att individen ska klara sig själv. Växande kommun utan växande förutsättningar.

19 Hitta arbetsplats/praktik. Oavsett utförskapsgrupp. Svårt att hitta arbetsplatser att arbetspröva på. Små företag har svårt att ta emot. Behoven av praktikplatser är större än utbudet. Uppsala: Samordning av insatser, både inom och mellan verksamheter Stuprören, både internt och mellan myndigheter är en utmaning. Som myndighet vill vi ge service, men det blir kanske inte alltid utifrån individens behov. Till viss del gör vi rätt eftersom det är vårt uppdrag, men tar vi kanske bort initiativkraften, vi ser inte de individuella behoven. Tjänstemannarollen, service ej medskapande Vi kanske helt enkelt ger fel service utifrån individens behov. Vi kanske förminskar istället för att förstärker. Förslag på lösningar/ åtgärder Integration Östhammar (Integration/ Långtidsarbetslösa) Pendlarbuss till Gävle: Vi löser allt med buss till Gävle, utveckla kollektivtrafiken. Vad behöver Östhammar? Identifiera det som är väldig specifik för Östhammar, skulle det exempelvis kunna innebära körkort inom gymnasiet. Kompetensutveckling hos personalen: Kompetensutveckling hos oss, vi måste förstå vad det finns för olika typer av kompetens inom verksamheterna. Samverkan: Tänk som all tid som läggs på att få samverkan att fungera kunde läggas på kund så skulle det vara effektivt. Utveckla gemensamma verktyg: Gemensamma verktyg, vad är det vi menar egentligen, ungefär samma saker kan benämnas olika. Socioekonomi: Vi behöver utveckla ett socioekonomiskt tänk, skulle kunna jobbas framåt med gemensam pengapåse. Enköping: Förstudie för att underlätta för arbetsgivare/ ideella organisationer Mentorskap Aktivitetshus Heby: Tidiga insatser

20 Lots frivillig eller kommunal Af har resurser inom etableringen Språket, körkort, arbetsträningsplatser behövs Matchningsprogram för praktikplatser Samverka mera kring det, skolan, af, kommun. Praktikbank Håbo: Lokal överenskommelse, involvera fler aktörer, t ex frivillig sektor Fysisk mötesplats, samlad information, upparbetad kontakt. Knivsta: (Långtidsarbetslösa/Nyanlända) Arbetsmarknadshus AF, FK, kommun. Ska där finnas sammanhållande team. En framgångsfaktor är att sitta nära varandra. Vård/stöd för nyanlända. Kan privata familjer bli stöd för familjer/personer som kommer till Sverige. De kan vara ett bra stöd i att lära sig hur samhället i Sverige fungerar och vara stöd i olika myndighetskontakter. Utvidgad lots. Skapa fler anställningar hos offentliga arbetsgivare Uppsala: Basprojekt, arbeta i team Riv murar och bygg ett basprojekt där olika verksamheter slås samman, multiprofessionella team. Gemensam mottagning/ case manager Gemensam mottagning där olika professioner arbetar. En processledare som driver arbetet. Alla borde ha en case manager en processledare för individen. Ta reda på vad som fungerar idag Vi behöver tar reda på vad som redan finns, eftersom det redan finns massor idag som fungerar. Undvika dubbelarbete. Man behöver hitta nya arbetssätt med nya mål