Information gav resultat. krönika Nina Cavalli- Björkman: Det finns ingen lösning, bara ett hopp att köpa tid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information gav resultat. krönika Nina Cavalli- Björkman: Det finns ingen lösning, bara ett hopp att köpa tid"

Transkript

1 akademiska sjukhusets personaltidning nummer krönika Nina Cavalli- Björkman: Det finns ingen lösning, bara ett hopp att köpa tid nyheter Patientstyrd bemanning ska stärka ekonomin patientsäkerhet Nya grepp i kampen mot trycksår miljö Helhetsgrepp om sjukhusområdets yttre gestaltning Information gav resultat nationella patientenkäten Genom en riktad satsning på bättre information till sina patienter lyckades kolorektalavdelningen 70A1 höja sina betyg rejält i årets upplaga av den nationella patientenkäten.

2 3 Nummer Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan Redaktion Redaktör Hannes Ljunghall Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Danagård Litho AB, Ödeshög Tryckt på Profi silk 100 g Annonser Ronden Akademiska sjukhuset Uppsala Manusstopp nr 1/2013: 30 januari Välkomna till nya Ronden Mycket är annorlunda, ändå är det mesta sig likt. Till det här numret har vi ändrat formen på Ronden. Tidningen är inte längre i A4, utan något skuren för att ge ett tätare och mer samlat intryck. Typsnitt, logotyp och färger har bytts ut. Dessa förändringar går dock inte igen på samma sätt i innehållet; vi fortsätter i stort med samma avdelningar och vi bevakar sjukhuset på samma sätt som förut. En förändring är dock att utgivningstakten framöver blir fyra nummer per år, mot tidigare sex. Tidningen blir istället tjockare, 32 sidor mot de tidigare 24. Alla läsare är självklart varmt välkomna att höra av sig till Ronden med åsikter om förändringarna. redaktör hannes ljunghall I detta nummer Genom ett samarbete mellan mottagning och avdelning har 50C vunnit en rad fördelar, främst ur bemanningssynpunkt » Det leder till ett flexibelt system. Personalen fungerar bra på flera positioner«anette Skoglund, tf verksamhetschef hematologi Sidorna 4 5 information gav resultat 70A1 höjde sina poäng i den nationella patientenkäten. Sidan 6 7 nytt datastöd ökar patientsäkerheten Operationsmodul införs i Cosmic nästa år. Sidan 8 9» Det går att få till en bra dialog«romsk kultur i fokus under likabehandlingsvecka. Sidorna Nina Cavalli-Björkman» För just denna situation finns ingen lösning, utan endast ett vagt hopp om att kunna köpa tid«sidan 15 Samlat grepp om den yttre miljön Gestaltningsprojektet drar upp riktlinjer för sjukhusets framtida utseende. Sidan friskhuset tränar upp lyfttekniken Allt tyngre patienter ställer nya krav. Sidan 24 Aktuellt Akademiska sjukhuset lägger in en högre växel för att nå en ekonomi i balans under Patientstyrd bemanning ska stärka ekonomin ekonomi Akademiska sjukhuset lägger in en högre växel för att nå en ekonomi i balans. Under 2013 ska kostnaderna minska med 220 miljoner kronor. Trots arbetet med att få sjukhusets ekonomi i balans kan jag konstatera att vi inte når våra mål. Våra övergripande strategier öka intäkterna, minska omkostnaderna och minska personalkostnaderna har inte fungerat, säger sjukhusdirektör Lennart Persson. Därför sätter vi nu ökat fokus på att minska personalkostnaderna. Förutom att rutinerna för anställningsprövning skärps ytterligare ska bemanningen anpassas mer efter vår produktion och våra patientflöden. För att minska personalkostnaderna föreslås bland annat kortare överlappningstider, maximalt 1,5 timme mellan dag- och kvällspass. Gemensamma riktlinjer för schemaläggning för sjuksköterskor och undersköterskor på vårdavdelningar tas fram. Dessa innebär bland annat längre schemaperioder. Bemanningstal för respektive avdelning ska definieras och fastställas. Även läkarnas scheman ska koordineras mer med patienternas vårdbehov och den övriga personalens arbetstider. Ledighet vid jourtjänstgöring ska schemaläggas och kompensation till 70 procent tas ut i ledighet. Antalet jourlinjer ska också ses över. Mindre vårdavdelningar slås ihop till större avdelningar vilket skapar en billigare vård per vårdplats. Bemanning mellan vårdavdelningar och mottagningar ska samordnas. På mottagningarna ska patienternas tider styra medarbetarnas start- och sluttider i större utsträckning än idag. Vid alla föreslagna förändringar görs riskbedömningar av arbetsmiljön. Avsikten är att produktionen inte ska minska. Både vårdkvalitet och patientsäkerhet ska upprätthållas. Alla de föreslagna åtgärderna är inte nya. Men skillnaden är att vi nu kommer att följa upp att åtgärderna genomförs. Vi avser att följa upp antalet anställda på varje avdelning vecka för vecka, avslutar Lennart Persson. Åtgärdspaketet kopplas till en tydlig tidsplan. Nya scheman och delar av åtgärderna ska vara införda senast den 1 februari nästa år. ELISABETH TYSK Yousef Pourakbar årets handledare utmärkelser Sveriges läkarförbunds och Medicine studerandes förbunds handledarpris år 2012 går till ögonläkaren Yousef Pourakbar vid Akademiska sjukhuset. Han tilldelas priset för att länge och systematiskt ha arbetat för att ge läkarstudenter möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter inom oftamologi. Yousef Pourakbar är ett gott exempel. Genom att organisera och engagera sig i kandidatmottagning samt genom att sätta varje enskild students lärande och utveckling i fokus är han ett föredöme för läkare som förutom sitt kliniska arbete tar sig tid att vägleda och handleda sina framtida kollegor i sin specialitet, säger Eva Engström, ordförande i läkarförbundets utbildning och forsknings delegation. MSF och Sveriges läkarförbund instiftade 2010 ett handledarpris för grundutbildningen, för att uppmärksamma god, klinisk handledning och skickliga handledare runt om i landet. Priset är både lokalt och nationellt, där de lokala vinnarna blir nominerade till det nationella priset. 50C samordnade avdelningens och mottagningens bemanning Sidorna 4 5 foto: olav mäepea

3 kronor ska sjukhusets kostnader minska med under 2013 Aktuellt Samordnad bemanning gav en rad fördelar foto: Marta fallgren 50C långt fram i schemaläggningsarbetet vård Genom ett samarbete mellan mottagning och avdelning har blodmottagningen/avdelning 50C vunnit en rad fördelar, främst ur bemanningssynpunkt. Alla sjuksköterskor på 50C arbetar helger på avdelningen. Det leder till att antalet helgpass per sjuksköterska hålls ner. Men även till att det inte finns ett överskott av sjuksköterskor på avdelningen i veckorna. Modellen ger också en bred kompetens inom enheten. Det leder till ett flexibelt system. Personalen fungerar bra på flera positioner, säger t f verksamhetschef Anette Skoglund. Karin Engblom, tf avdelningschef och Anette Skoglund, tf verksamhetschef Kerstin Ängvard, sjuksköterska: Modellen medför bättre rutiner det är viktigt att alla vet hur saker ska göras. Totalt arbetar cirka 40 sjuksköterskor inom enheten. Sin huvudsakliga sysselsättning har de antingen på mottagningen eller avdelningen. Men mottagningssjuksköterskorna arbetar också ett förutbestämt antal helgpass under schemaperioden. Även forskningssjuksköterskorna arbetar helg. För Anette Skoglund är det ett prioriterat område att satsa på en välarbetad schemaläggning. Det lönar sig för arbetsmiljön, men även ekonomiskt. Men det ställer högre krav på schemaläggaren när nästan alla har fler än en position. En annan viktig fördel med detta samarbete är att det leder till en bred kompetens. Mottagningssköterskorna vidgar sina kunskaper genom att ta turer på avdelningen, där det vårdas svårt sjuka patienter och vice versa. Det är roligt att få byta position ibland samt att jobba ihop med arbetskamrater vi annars bara skulle träffa i fikarummet. Modellen medför också att vi har fått bättre rutiner det är ju viktigt att alla vet hur saker ska göras, menar Kerstin Ängvard, som arbetat i många år på mottagningen. Och vi avdelningsköterskor får hjälp av kollegorna på mottagningen, bland annat med att sätta perifera nålar, vilket de gör i större utsträckning och därför är bättre på. Ibland hoppar jag in på mottagningen om det fattas personal, säger avdelningsjuksköterskan Kerstin Hamberg. Tryggheten för patienterna ökar när de kan träffa samma personal på både mottagning och avdelning. Dessutom kan mottagningens personal berätta för patienterna vad som ska hända när de läggs in, eftersom sköterskorna vet det av egen erfarenhet. Vi har en bra kultur och ett gott arbetsklimat. Vi hjälper varandra och nya sköterskor har alltid någon att fråga. Det finns också en vinst i att ha gemensamt förråd av material och läkemedel, säger t f avdelningschef Karin Engblom. Personalomsättningen är låg, kanske till viss del beroende på att antalet helgpass inte är alltför högt. Personalen trivs och stannar i stor utsträckning. Det ger stabilitet. foto: staffan claesson En nackdel med modellen skulle kunna vara att det är svårt att känna sig helt bekväm med att arbeta helg på avdelningen eftersom man inte normalt har sin tjänst där. Utvecklingen går snabbt och det kan ibland förväntas av mottagningspersonalen att de med sin kompetens och långa erfarenhet ska kunna ta hand om de svårast sjuka patienterna, menar Karin Engblom. En annan nackdel är att det trots lång och trogen tjänst är väldigt svårt att slippa helgtjänstgöring. Det förlorar vi en del uppskattade kollegor på. Men fördelarna överväger helt klart, säger Anette Skoglund. ingela wiman Schemaläggning är ett prioriterat område på blodmottagningen/avdelning 50C. På bilden syns från vänster schemaläggaren Gun-Marie Jäger och sjuksköterskorna Kerstin Ängvard och Kerstin Hamberg. Flexibelt system gör verksamheten mindre sårbar Mottagningen och avdelning är sammanslagna till en enhet. Ett chefskap, en ekonomi. De flesta av enhetens 40 sjuksköterskor delar på helgtjänstgöringen på avdelningen. Flera av sjuksköterskorna har kompetensen att arbeta både på avdelning och mottagning, vilket gör att de kan ersätta varandra vid sjukdom och ledighet. Flexibelt system, som gör verksamheten mindre sårbar. Bättre flöde. Patienter som behandlas både i öppen- och slutenvård känner trygghet i att möta samma personal. Låg personalomsättning 75 procent av enhetens sköterskor har arbetat i mer än tre år inom hematologin. Sättet att arbeta ställer höga krav på schemaläggningen. Energisnåla lampor i adventsstakarna miljö Genom att byta ut lamporna i alla sina adventsljusstakar mot mer energisnåla varianter, sparar landstinget in motsvarande fem villors årsförbrukning av el. På bilden syns energiteknikern Björn Larsson och miljöcontrollern Marie Eriksson. Bio-X efterlyser VRI-innovationer utlysning Uppsala Bio efterlyser inom ramen för sitt program Bio-X nya produkter och tjänster som kan hindra utbrott av vårdrelaterade infektioner, bland annat genom upptäckt av smittkällor i ett mycket tidigt skede. Utlysningen vänder sig till små och medelstora företag samt till akademiska forskare i Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. Det som efterfrågas är idéer som kan leda till nya produkter och tjänster som kan reducera risken att patienter som kommer i kontakt med vården sprider eller drabbas av nya infektioner. Utlysningen är öppen till och med den 7 februari All information om utlysningen finns tillgänglig på Sedan starten har 17 projekt beviljats fullt stöd inom Bio-X, både processtöd och finansiering. Fyra av fem projekt som lämnat Bio-X fortsätter att utvecklas i företag.

4 6 7 Aktuellt Bra vård men sämre mat Nationella patientenkäten När patienterna själva får sätta betyg blir det underkänt för maten på Akademiska. Även städningen hamnar lågt i förhållande till andra landsting. Vad gäller själva vården ser siffrorna överlag bra ut. Vi tar den här undersökningen på stort allvar. Det är inte acceptabelt att patienterna inte tycker att maten är god, säger Ludvig Larsson, ordförande i landstingets produktionsstyrelse. SKL:s nationella patientenkät har genomförts i 21 landsting, för att ta reda på hur patienterna upplever kvaliteten i vården. I Uppsala län har drygt enkäter skickats ut till patienter vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Elisabethsjukhuset. Svaren har vägts samman till en betygsskala från 0 till 100, och inom de flesta områden ligger betyget för Akademiska mellan 80 och 90. Det innebär att patienterna i stort är mycket nöjda med vården. Samtidigt ligger Landstinget i Uppsala län lägst i landet både vad gäller städningen och patientmaten. Marie-Charlotte Stenborn Gustafsson visar upp den affisch som erbjuds varje enhet som medverkat i enkäten. Avsikten är inte bara att tacka de svarande, utan även att sända en signal till patienter och personal att Akademiska tar den patientupplevda kvaliteten på allvar. ludvig larsson, ordförande i produktionsstyrelsen: Det är inte acceptabelt att patienterna inte tycker att maten är god. På frågan Anser du att avdelningen var tillräckligt ren? fick landstinget betyget 84 av 100 (83 om man enbart ser till Akademiska). Det här är första gången som frågan ingår i den nationella patientenkäten, vilket betyder att det inte går att jämföra med tidigare resultat. Lena Pettersson Zotterman, servicecontroller på Landstingsservice, ser inte betyget 84 av 100 som anledning i sig att ändra i några rutiner. Avvikelsehanteringssystemet medcontrol hanterar klagomål på städningen, även från patienterna, och det medför ständiga förbättringar. Vi gör uppföljningar av avvikelser på Akademiska sjukhuset varje vecka tillsammans med städbolaget ISS. Avtalet med dem innebär bland annat att alla patientutrymmen städas varje dag verksamheten är öppen. Dessutom städas patienttoaletterna två gånger per dag. Man måste också komma ihåg att det är vårdpersonalen som utför den patientnära städningen. Där ställs en annan typ krav på hygien på grund av smittorisken. och där handlar det om verksamhetens eget ansvar att se till att kraven efterlevs, säger hon. Högst betyg för städningen fick Region Gotland med 95 av 100. På frågan Hur bedömer du maten du fick? fick landstinget betyget 48 av 100 (Akademiska fick 47). Som jämförelse kan nämnas att maten vid Elisabethsjukhuset fick betyget 78. Landstingets nuvarande kostavtal där maten lagas i Västerås och transporteras till Akademiska där den värms upp löper ut Just nu tittar vi på var och hur vi ska bygga ett nytt kök på Akademiska, vilket är en del av foto: staffan claesson att patientmaten ska bli bättre. Beslut om ett nytt kök kan tas nästa år, säger Ludvig Larsson, ordförande i produktionsstyrelsen. De tre alternativ som utreds är ett mottagningskök för färdiglagad patientmat, ett mottagningskök som kan ställas om till ett tillagningskök och ett eget tillagningskök. Vi arbetar för att få fram en långsiktigt hållbar lösning. Maten är en viktig del av vården, och det räcker inte att den är näringsriktig och säker. Hela upplevelsen måste vara bra, säger Ludvig Larsson. Det område där landstinget får högst betyg är bemötandet Alla väsentliga kurvor i patientenkäten pekar uppåt för kolorektalavdelningen 70 A1. Den samlade bilden tyder på att de positiva siffrorna inte är någon slump. Vi har vidtagit väl förankrade förbättringsåtgärder, där alla yrkesgrupper är delaktiga, säger sektionschefen Urban Karlbom (i mitten). 70A1 har bland annat gått kraftigt av patienterna, där de flesta ansåg att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Många ville också rekommendera vården till andra. Marie-Charlotte Stenborn Gustafsson, verksamhetsutvecklare på patientsäkerhetsoch kvalitetsavdelningen, säger intresset för den nationella patientenkäten ökar på Akademiska. Tidigare hände det att man ifrågasatte mätmetoder och liknande, men numera tas resulten på allvar. Det verkar finnas ett större intresse för att använda svaren som underlag framåt sedan förra mätningen i ett antal frågor som rör information och delaktighet. Avdelningschefen Emma Bäckman Henriksson betonar att enkla åtgärder kan ge stora resultat. Det lilla gör stor nytta och det inspirerar oss att göra ännu mer. På bilden syns även patienten Henrik Nordman. Han är nöjd med allt utom maten. för eget förbättringsarbete, säger hon. Varje enhet som ingått i patientenkäten ska nu upprätta en handlingsplan där de anger förbättringsområden inför nästa mätning om två år. De erbjuds också affischer att sätta upp med budskapet Tack för dina synpunkter, tillsammans med en kort lista över vad avdelningen gör bra idag och vad den kan blir bättre på. Avsikten är inte bara att tacka dem som har medverkat, utan även att sända en signal till personal och patienter att Akademiska tar den patientupplevda kvaliteten på allvar. På vissa frågor tycker man att det borde vara självklart med högsta betyg. Jag tänker till exempel på ifall patienterna upplever att de får tillräcklig information om rutiner för mat och besök på avdelningen. Vi får betyget 74 nu, vilket är ganska bra, men det finns egentligen ingen anledning att det ska vara något annat än 100, säger Marie-Charlotte Stenborn Gustafsson. Den som vill se resultaten i sin helhet kan gå in på Navet under Kunskapsbanken-> Sjukvård->Nationell patientenkät. hannes ljunghall n egen reception. Röster ur patientenkäten Hade varit skönt» med ett draperi mellan sängarna för mer avskildhet När jag kom hem behövde jag få svar på frågor som jag inte visste att fråga om när jag var på sjukhuset. Men vart skulle jag ringa? Förfärlig mat, saffranspannkaka och mannagrynskaka båda ser ut och är som en blöt svamp Inskrivning inför operation går med snigelfart. Öka tempot så att samtliga moment flyter på. Att vara på plats och bli mottagen först är oacceptabelt. (Kirurgdivisionen) Jag uppskattar» den personliga och vänliga kontakt som både den opererande läkaren och sköterskorna hade. Man kände verkligen all omtanke som vänlig och varm. Ingen fråga var för liten eller omotiverad. Information gavs i ett högt tempo och med ett språk som inte är helt enkelt att förstå. När det var elever med så gick konversationen över mitt huvud och jag tilltalades knappast. Det kändes inte bra att bli behandlad så. (Neurodivisionen) Bemötande och» hänsynstagande till sjukhusskräck.läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och ALL övrig personal på avd och operationsavdelning var underbara. Vilka fina människor! Underbara! Så rara! (Kvinno- och barndivisionen)

5 8 9 Aktuellt Nytt datastöd ökar pa tientsäkerheten cosmic I början av nästa år inför Akademiska en ny operationsplaneringsmodul i Cosmic. Den ska användas av såväl vårdpersonal som administrativ personal genom hela operationsprocessen. När vi samlar allting i samma system ökar vi patientsäkerheten. Vi sparar även in tid genom att vi undanröjer onödigt dubbelarbete, säger projektledaren Eric Haldén. Den nya operationsmodulen (som tidigare gick under namnet Craft hos tillverkaren Cambio) ger Akademiska ett samlat system för att planera och följa upp varje kirurgisk patient, där man även kan göra dokumentation under operationen. Det som berörs är alltså inte bara flödet på operationsavdelningen under operationsdagen, utan även föregående operationsanmälan och operationsplanering, och den uppföljning som görs efteråt. Idag används flera separata system, inklusive manuell registrering på papper. Operationsmodulen är fullt integrerad i Cosmic, vilket ger bättre överblick och innebär att man slipper skriva in samma sak flera gånger i olika system. När Ronden träffar projektledaren Eric Haldén tillsammans med Susanne Östros och Marina Karlsson, modulansvariga på EPJ-förvaltningen, betonar de framför allt bättre patientsäkerhet som den stora vinsten. Ju fler gånger patientdata ska registreras och flyttas mellan olika system, desto större risk att det blir fel. Det kan handla om både mänskliga och tekniska faktorer, säger Eric Haldén. En integrerad operationsmodul innebär även att det blir lättare att ta fram utdata som underlag för förbättringsarbete, produktionsplanering och budget. Det kan handla om operationssalsutnyttjande, antalet strukna patienter eller hur lång tid det tar att komma igång med en operation. Bättre utdata innebär också att det blir lättare att delta i kvalitetsregister som Svenskt perioperativt register. Centrallasarettet i Växjö blev i våras första svenska sjukhus att breddinföra operationsmodulen. It-utvecklaren Magdalena Aronsson förklarar att huvudmålet var att utnyttja operationssalsutrymmet så optimalt som möjligt, och därmed öka produktiviteten. Operationspersonalen är mycket nöjda då det ger dem ett stöd i vardagen, bättre överblick och möjlighet till uppföljning. För operationskoordinatorerna har det inneburit en stor förändring av arbetssättet. De har haft en del problem med buggar och svårigheter att hitta bra rutiner för alla varianter av operationer som inte följer det normala enkla flödet. Operatörerna tycker det är lätt att göra en op-anmälan i Craft och ser fördelar med att operationsprogrammet och väntelistan är lättillgängliga och integrerade med journalsystemet, säger Magdalena Aronsson. Eftersom Centrallasarettet i Växjö hade kvar pappersrutiner fram till införandet av operationsmodulen, fanns foto: hannes ljunghall det ett sug efter ett digitalt stöd från operationsavdelningarnas sida, säger hon. Det bidrog säkert till att införandet gick lätt för dem. Personalen har också varit delaktig i utvecklingen och har kunnat påverka funktioner och utseende till viss del. Bland operatörerna fanns det en del motstånd mot att lära sig en ny rutin, det blev en hel del diskussioner angående tvingande fält och vem som ska signera. Nu hör man inget av detta längre, utan tvärtom att det faktiskt är enkelt och går fort att göra en anmälan, fortsätter hon. Koordinatorerna hade sina pärmar med op-anmälningar tidigare och var lite oroliga för hur man behåller kontrollen över alla sina patienter när man inte har papper. Det tar ett tag att lita på systemet och att hitta nya arbetssätt och möjligheter, det är lätt att fastna i sina gamla rutiner och vilja överföra dem till datorn. Det går bättre och bättre! säger Magdalena Aronsson. Först ut på Akademiska att införa operationsmodulen blir Maria Tidstedt, Fredrik Lennmyr, sektionschef thoraxanestesi och -intensivvård, och Anders Albåge vid live-vyn över dagens patienter på thoraxoperation. thoraxoperation (parallellt med kirurgen på Lasarettet i Enköping), där en pilotverksamhet startar i mitten av januari. Därefter följer gynoperation, innan övriga sjukhuset successivt följer efter. Före nästa års slut ska operationsmodulen vara införd över hela linjen på Akademiska. HANNES LJUNGHALL Thoraxop blir först ut Thoraxoperation blir först ut på Akademiska att införa den nya operationplaneringsmodulen. Just nu jobbar en tvärprofessionell arbetsgrupp med att skräddarsy modulen efter thoraxoperations specifika behov. Det är inte bara att ta upp systemet på skärmen och köra igång. Vi får lägga mycket arbete på att anpassa modulen, så att vi inte går miste om bra funktioner som vi har haft i vårt tidigare system. Det finns ett antal praktiska problem som måste lösas, säger Anders Albåge, överläkare och projektledare. Maria Tidstedt, sjuksköterska ur projektgruppen, säger att verksamheten hoppas att det nya systemet ska bli bättre än sin föregångare. Framför allt ser vi vinster för patientsäkerheten genom att det blir mindre dubbeldokumentation, och det ska även bli lättare att ta fram utdata ur systemet. Förhoppningsvis ska det även gå att få till en bra användarvänlighet, säger hon. Ny inköpsprocess ska spara miljoner ortopeden Ortopeden har varit pilot i ett utvecklingsprojekt för att nå en effektivare inköpsprocess. Syftet med projektet är att förbättra arbetet med inköp, upphandling och avtalshantering med leverantörer av bland annat implantat, laboratorieprodukter och ortopedtekniska hjälpmedel. Vi har anammat en ny metod och inköpsrutiner för ortopedtekniska hjälpmedel. Kortfattat innebär det att vi som verksamhet får ta ett större ansvar för totalkostnader vid inköp än tidigare, säger Katarina Katarina Lönn, verksamhetschef Lönn, verksamhetschef på ortopeden. Ortopeden har också skapat olika behovslösningar, så kallade paket, i stället för som tidigare beställa enskilda produkter. En översyn av upphandlingar har genomförts och ett nytt upphandlingsavtal började gälla den 1 oktober, vilket numera garanterar samma kvalitet till alla patienter. Med de nya rutinerna och det nya upphandlingsavtalet får vi bättre kontroll över våra inköpskostnader och vi beräknar kunna spara ca åtta miljoner under 2013, säger Katarina Lönn. Sjukhuset har en total besparingspotential på inköp på ca 35 miljoner under åren Det visar den analys av inköpseffektivisering, som genomfördes av konsultbolaget Solving Efeso i januari Katarina lönn, verksamhetschef: VI får bättre kontroll över våra inköpskostnader och vi beräknar kunna spara cirka åtta miljoner under 2013

6 10 11 Aktuellt»Det går att få till en bra dialog«romsk kultur i fokus under kb:s likabehandlingsvecka likabehandling Respekt, renlighet och religion på de tre grundpelarna byggde den föreläsning om romsk kultur, som ingick i likabehandlingsveckan. Det går att få till en bra dialog om vården kan förklara sjukhusets regler på ett fint sätt, och inte vara så fyrkantig. Om båda kan ge och ta och bemöta varandra med respekt så brukar det blir bra lösningar, säger Katja Blomérus, som är finsk rom. Ett exempel på respekt är att när någon rom blir sjuk, vill många släktingar komma till sjukhuset för att visa den sjuke och de anhöriga respekt. Renligheten uttrycks i en önskan om att få ha egna lakan under sjukhusvistelsen, och religionen ger en stark tro, som yttrar sig i att romerna håller förbön och sjunger psalmer för den sjuke. Det var Katja Blomérus och Stina Flink som berättade om den romska historien och kulturen. Båda arbetar på Upplandsmuseet och ägnar stor tid åt att sprida kunskap om romer. Ursprungligen kommer romerna från en trakt i området kring nordvästra Indien. Vad som fick dem att lämna sitt land för cirka år sedan är ingen som vet, inget folk gör det ju frivilligt. Idag lever omkring 20 miljoner romer i alla världsdelar. Ungefär finns i Sverige och mellan 150 och 200 i Uppsala, sa Katja Blomérus. Föreläsningen på Akademiska sjukhuset tog upp vad som kan underlätta möten i vården mellan vårdpersonal och romer, med tyngdpunkt på finska romer. Romerna har en historia som gjorde dem till andra klassens medborgare fram till cirka Innan dess var det förbjudet att ens behandla en rom i vården. Därför känner fortfarande många äldre romer en tveksamhet vid många myndighets och sjukvårdskontakter, säger Stina Flink. Det är en anledning till att det är så många romer som kommer till sjukhuset när någon är inlagd. Det är jätteviktigt för oss romer att ge vårt stöd till den sjuke och dennes släkt, att säga att vi finns vid er sida. I det stödet ingår att hålla förbön och sjunga psalmer, säger Katja Blomérus. katja blomérus: Det är jätteviktigt för oss romer att ge vårt stöd till den sjuke och dennes släkt, att säga att vi finns vid er sida. Romer tvättar alla sina kläder separat, annars anses de vara orena. Därför vill romerna ha sina egna sängkläder under vistelsen på sjukhuset, även till barn. Vi sköter det själva, ni behöver inte göra något, försäkrade Katja Blomérus den vårdpersonal som kommit för att lyssna på föredraget. Renligheten sätter också regler för hur deras hem ser ut. Utöver att det är välstädat gäller att uppe är rent, nere är orent. Inga matkassar ställs på golv, då blir de orena. Samma tankesätt gäller människokroppen, allt från magen och nedåt är tabu att prata om med romer som är äldre än en själv. Med jämnåriga och ickeromer går det dock bra. När en romsk kvinna fött ett barn är hon oren i fyra veckor. Inga äldre romer får komma på besök. Först när kvinnan slutat amma efter tre veckor och barnet är invant vid flaska, kan mormor ta barnet i sin famn. Katja Blomérus vädjade till vårdpersonalen att inte prata med ett barn från cirka tio-elva års ålder om företeelser i kroppens nedre regioner i närvaro av deras föräldrar eller släktingar, alltså en äldre rom. Be mamma och pappa lämna rummet när ni ska prata om till exempel urinprov. Vi kan foto: staffan claesson tala om sådan saker med andra personer än romer, men inte när en äldre rom är närvarande. Hon pratade också en del kring klädedräkten och då framförallt den långa kjolen, som finska romer bär. Den består av 27 meter sammet och väger cirka åtta kilo. Har en kvinna en gång satt på sig kjolen, måste hon bära den livet ut. Det ger belastningsskador, framförallt ont i ryggen. Det förstärks också av att vi går i högklackade skor till kjolen. Romer i andra delar av Europa klär sig annorlunda. Andra hälsoproblem som romer ofta har är relaterade till övervikt till följd av för mycket god mat och för lite motion. INGELA WIMAN Stina Flink och Katja Blomérus berättade för kb-divisionens personal om den romska kulturen och historien. Båda arbetar på Upplandsmuseet och ägnar mycket tid åt att sprida kunskap om romer. Katja Blomérus, som själv är finsk rom, förklarade bland annat varför romer vill ha sina egna säng kläder under vistelsen på sjukhuset. Från arbetsgrupp till temavecka likabehandling Från en halvt avsomnad jämställdhetsgrupp till en livlig inspirationsvecka för alla anställda. Så har kvinnooch barndivisionen utvecklat arbetet med att öka medvetenheten om att alla ska behandlas med samma respektfulla bemötande. Nu hoppas arrangörerna att denna medvetenhet sprider sig på arbetsplatserna, så att tankarna finns i vårdpersonalens vardag. Inspirationsveckan genomfördes sista veckan i september. Den innehöll i huvudsak föreläsningar dit personal från divisionen bjudits in. Jämställdhetsgruppen var tvärprofessionell och hade funnits i cirka tio år. Men den hade somnat in lite idéerna tröt, engagemanget saknades, tiden räckte inte till för att komma på mötena för deltagarna med mera. Så vi föreslog divisionsledningen att gruppen skulle läggas ned, att den gjort sitt, säger Frida Antesson, administrativ chef på divisionen. Men ledningen sa nej, med motiveringen att jämställdhetsarbetet är viktigt. Frågan om hur divisionen i stället skulle kunna utveckla detta arbete togs upp på ett chefsmöte. Där kom en av avdelningscheferna med idén om en inspirationsvecka som skulle omfatta allt likabehandlingsarbete. Utgångspunkten var att staben skulle utföra arbetet, så att det inte tog tid från vården, och med en Frida Antesson, administrativ chef kvinno- och barndivisionen mycket liten budget. Med utgångspunkt från landstingets likabehandlingsplan har vi satsat på samlade föreläsningar om alla de sju diskrimineringsgrunderna under en vecka, öppen för alla anställda, säger HR-konsult Elsie-Marie Engström. De sju diskrimineringsgrunderna är ålder, sexuell läggning, funktionshinder, religion, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet och kön. Under inspirationsveckan föreläste representanter från flera av dessa grupper. Vi har fått väldigt fin respons för veckan. Nu känns det det viktigt att vi inte tappar detta utan arbetar vidare med likabehandlingsfrågorna på divisionen. Vi ser gärna att inspirationsveckan blir en stafettpinne som andra enheter eller sjukhusledningen vill ta över. Frågorna om likabehandling är ju sjukhusövergripande, säger Frida Antesson. INGELA WIMAN

7 12 13 Aktuellt 18 procent av de inlagda på Akademiska hade trycksår vid senaste mätningen Foto: Staffan Claesson»Viktigt att vara tydlig«likabehandling De regler och föreskrifter som gäller för personal, patienter och anhöriga inom vården, gäller lika för alla. Om det uppstår krockar gäller det dock att personalen inte väjer för en diskussion, utan tydligt förklarar varför reglerna ser ut som de gör. Vårt mål är förstås att så långt möjligt tillgodose de önskemål som patienterna har. Ibland kan patienter ha kulturellt betingade önskemål på vården som vi inte kan tillmötesgå, då de inte är förenliga med andra viktiga krav. Det kan till exempel röra sig om hygienregler. Det är då viktigt att diskutera med patienten och ibland med anhöriga och förklara orsakerna till att vi inte kan tillmötesgå deras önskemål, säger Bengt Anita Berlin Bengt Sandén Sandén, chefsläkare vid Akademiska. Han får medhåll av Anita Berlin, forskare vid sektionen för omvårdnad vid Karolinska institutet. Det finns saker som man kan kompromissa om, men det finns också saker som man inte kan kompromissa om. Då är det viktigt att man står för sin hållning och förklarar hur man tänker. Svenskar är ofta lite rädda för konfrontation, men det räcker inte med att bara säga så här är det och sen köra på. Man måste kunna möta patienter och anhöriga i en respektfull dialog, även i frågor som uppfattas som känsliga, säger hon. I sin doktorsavhandling från 2010 fann Anita Berlin att en majoritet (84 procent) av sjuksköterskorna inom barnhälsovården hade svårigheter i samspelet med barn och föräldrar från andra kulturer. Ungefär hälften kände sig inte nöjda med sin arbetsinsats. Det visade sig också att de flesta saknade riktlinjer, stöd och kunskap om kulturell kompetens. När föräldrarna berättade om sin syn på samspelet var bilden samstämmig. De kände sig utsatta och oroliga att bli Anita berlin, forskare vid karolinska institutet: Svenskar är ofta lite rädda för konfrontation, men det räcker inte med att bara säga så här är det och sen köra på. missbedömda som förälder på grund av sin härkomst och var oerhört observanta på bvcsjuksköterskornas mimik och kroppsspråk. Beroende på vad de upplevde i dessa möten kände de sig antingen accepterade, osäkra eller ifrågasatta. Möjligheterna att etablera ett samförstånd verkade öka om sjuksköterskorna hade ett öppet, sympatiskt och förstående förhållningssätt, säger Anita Berlin. HANNES LJUNGHALL»mångfald är rätten att vara sig själv«föreläsning Claes Smith är transvestit och kallar sig Sara Lund när han använder kvinnokläder. Det gör han ibland för att få en andningspaus från den alltför trånga mansrollen. Hans föreläsning under kb-divisionens likabehandlingsvecka om Kvinnor, män och alla vi andra handlade om hur vi ser på varandra och hur mycket vi gör det av gammal vana. Vi borde intressera oss mer för vad andra, till exempel etniciteter, gör och ta det bästa från varandra. Mångfald är varje människas rätt att vara sig själv, löd budskapet. Enkät: Hur mycket diskuterar ni lika behandlingsfrågor på din arbetsplats? Lisa Stålnacke Fejde, barnmorska: På förlossningen möter vi människor från olika kulturer varje dag. Vi får vår kunskap av erfarenheter och vi sprider denna kunskap mellan oss delar med oss. Någon egentlig utbildning har vi inte fått, så det här är ett bra initiativ. Angelica Axelsson, läkarsekreterare på infektionsmottagningen: Jag tycker att vi har en stor medvetenhet kring frågor som rör diskriminering och att vi jobbar mycket för att motverka att särbehandla någon på grund av till exempel kön. En sådan här utbildningsvecka är jättebra för att få mer kunskap. Margoth Arnesson, undersköterska på barnhjärtmottagningen: Klimatet på vår arbetsplats är mycket bra, vi är medvetna om vikten av att behandla alla patienter och anhöriga lika. Är det något speciellt vi stöter på, så pratar vi om det. Det här är första gången jag går på en utbildning kring andra etniciteter.

8 Aktuellt Krönika Nina Cavalli-Björkman Nya grepp i kampen mot trycksår Specialronder ska öka vaksamheten patientsäkerhet Trycksår har blivit vanligare på Akademiska sedan Nu införs så kallade trycksårsronder för att minska problemet var Akademiska först i landet med att införa årliga trycksårsmätningar. Men trots systematiska mätningar, förbättringar av beslutsstödet i Cosmic, riktlinjer i kvalitetshandboken och införandet av det nationella kvalitetsregistret Senior Alert, har alla typer av trycksår blivit vanligare sedan Då hade 14 procent av de inneliggande patienterna trycksår jämfört med 18 procent i senaste mätningen i mars. Nu införs trycksårsronder som pilotprojekt. Ronderna ger oss möjlighet att lyssna in hur dagens rapporteringssystem och rutiner fungerar, men också att inhämta förslag till förbättringar. Vi har flera års mätresultat i ryggen men får nu ett sätt att följa upp och stödja personalen i det praktiska trycksårsarbetet, säger chefssjuksköterskan Kristina Holmberg, som ansvarar för projektet i samarbete med Lena Gunningberg, professor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Varför går utvecklingen åt fel håll? Det finns säkert många förklaringar. Forskningsstudier visar att det ibland brister i kommunikationen, att sjuksköterskor ibland tror att undersköterskor åtgärdat problemet. Det kan också handla om attityder och svårigheter att upprätthålla rutiner när man har stor personalomsättning, säger Lena Gunningberg och fortsätter: Mycket som görs är bra, men vi skulle kunna blir ännu bättre på förebyggande insatser. Långtifrån alla riskpatienter får till exempel bättre madrasser och tillräckligt frekventa lägesförändringar. Startskottet för trycksårsronderna gick den 5 december på två avdelningar inom medicin- och thoraxdivisionen. Tanken är att avdelningschef och all omvårdnadspersonal som har möjlighet ska delta. Ronden inleds med besök hos en patient som har trycksår eller risk för trycksår. Därefter pratar man om arbetssätt och rutiner, till exempel om man gjort en riskbedömning av patienten och vilka åtgärder som vidtagits. ELISABETH TYSK 30C har många patienter som riskerar att utveckla trycksår. På bilden syns Björn Mohlin, som hör till riskgruppen, bland annat genom att han är över 65 år, har diabetes och äter läkemedel som gör hans hud mer omtålig. Vid en trycksårsrond besöker chefssjuksköterskan Kristina Holmberg och professorn i vårdvetenskap Lena Gunningberg olika avdelningar på Akademiska, där de för ett samtal om trycksår utifrån ett aktuellt patientfall. Finns någon riskbedömning för patienten? Om så är fallet, har man planerat några åtgärder? Följer man de riktlinjer som finns? Flera olika yrkesgrupper medverkar, eftersom de ser olika saker beroende på vilken roll de har. Kristina Holmberg ny chefssjuksköterska En ny tjänst som chefssjuksköterska har inrättats på Akademiska. Syftet är att stärka ledningens vårdperspektiv. Kristina Holmberg har en mångårig erfarenhet som sjuksköterska och chef i Uppsala kommun. Kristina Holmberg arbetade tidigare som projektledare inom landstinget för införande av det nationella kvalitetsregistret Senior Alert och palliativregistret. Kristina tillför med sin bakgrund och person ett värdefullt nytänkande och blir ett stöd i sjukhusets utveckling av vården, inte minst för den växande gruppen sjuka äldre patienter, säger sjukhusdirektör Lennart Persson. Foto: Staffan Claesson På bilden syns från vänster: Zara Olsson, undersköterska, Erik Modin, sjuksköterskestudent, Thomas Roosdorp, undersköterska, Lena Blom, avdelningschef, Kristina Holmberg, chefssjuksköterska och Peter Olanders, undersköterska och trycksårsombud. Ett av åtta utvalda områden Förebyggande insatser! mot trycksår är ett av åtta områden i Sveriges kommuner och landstings satsning för ökad patientsäkerhet. Härom året infördes Senior Alert, ett nationellt kvalitetsregister där alla patienter som är 65 år eller äldre registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena trycksår, fall, undernäring och munhälsa. Ibland finns ingen lösning Jag åker som konsult åt Akademiska till onkologmottagningen i Visby. Det är vår på Gotland och marken är blå av blåsippor. Jag går med lätta steg genom sjukhusentrén till den vackraste mottagning jag vet. Nils kommer på nybesök. Här vilar inga sorger. Säg som det är, doktorn, jag är inte rädd för att se sanningen i vitögat. Han skojar, pratar snabbt, orden snubblar. Armarna är fulla av tatueringar. När jag undersöker honom börjar vi prata om dem. Den här gjorde jag på kåken -82. Och den här är från häktet den där gången när de tog oss vid färjan. Han stannar upp, möter min blick. Men vi hade inte gjort något. Inte den gången, iallafall. Han ler, och jag också. Vi enas om cytostatika och gör en plan»det finns ingen lösning, endast ett vagt hopp om att köpa tid«tillsammans. När han gått dikterar jag, med havsutsikt, och pausar inspelningen för att rymma någon slags eftertanke. Nästa patient känner jag, vi har träffats flera gånger. Hon är svårt sjuk men arbetar halvtid och vi pratar nästan aldrig om sjukdomen. Så vill hon ha det. Vi pratar om: barnbarnen, hundarna, trädgården. Den stundande påsken. Ramslöken är färdig att plockas, och har jag sett blåsipporna? Vi fyller en halvtimme med en annorlunda typ av onkologi och innan hon går förnyar jag recept på morfin, illamåendemedicin och kortison. Nästa gång jag kommer till ön ska vi ses igen. Senare på dagen lägger jag in en kvinna med en avancerad tumör i ryggen och hotande förlamning. Jag förklarar allvaret i situationen och ordnar med helikoptertransport till fastlandet. Hon är mest orolig för sin man, hur han ska hantera det hela. Det här blir svårt, säger hon. Han är teknisk av sig. Jag får en mental bild av en man som är van att hitta lösningar, som tycker om att ha kontroll. För just denna situation finns ingen lösning utan endast ett vagt hopp om att kunna köpa tid. När maken kommer har jag tagit fel iallafall, han är en storvuxen och tystlåten lantbrukare. Han stirrar in i väggen medan jag berättar vad jag vet och sitter sedan sammanbiten. Hustrun i sängen tolkar och förklarar för mig att han oroar sig för lamningen. Om två veckor ska tackorna på gården ha lamm och det visar sig att paret har flera hundra djur. Bonden sitter tyst, grubblar. När han tror att jag inte förstår problemets vidd erbjuder han till sist: Det är hon som har små händer. Detta problem kan jag inte lösa. Min patient behöver vård på fastlandet. Hennes make har för stora händer för att kunna förlösa tackor. Trehundrafemtio dräktiga djur. Det är en katastrof, men en som inte läkarutbildningen har förberett mig på. Vi pratar om grannar, vänner, andra personer som kanske kan hjälpa. Mannen svarar korthugget, kan inte se någon ljusning. Till sist måste jag gå, andra patienter väntar på mig. Jag önskar lycka till på fastlandet, reser mig och går mot dörren. Ute i korridoren hinner mannen ikapp mig. Han stannar mig, vill inskärpa något. Han har tårar i ögonen. Du vet, jag känner ingen som är som hon säger han. Ingen som har så små händer. Nina Cavalli-Björkman är överläkare på onkologen

9 16 17 Aktuellt Nytt Centre of Excellence ska stärka diabetesvården Snabbare utredningar och samordning av specialister ökar patientnyttan Transplantationen innebär att Jerker måste ta immundämpande läkemedel mot avstötning resten av livet, men han upplever inte det som ett hinder. foto: Elisabeth tysk diabetesvård Akademiska sjukhuset inrättar ett centre of excellence för patienter med typ 1-diabetes. Sedan tidigare har sjukhuset tre liknande centra inom inflammationer, neurotrauma och onkologisk endokrinologi. Verksamheten innebär att en samlad grupp av experter samarbetar kring ett fokusområde och erbjuder behandling av högsta kvalitet samt metodutveckling, forskning och utbildning. Främsta syftet med satsningen är att vården av patienter med typ 1-diabetes blir bättre genom att läkare och forskare samarbetar på ett nytt sätt, så att flera mindre enheter tillsammans blir starkare, säger forsknings- och utbildningsdirektör Sune Larsson. Den oroväckande ökningen av typ 1-diabetes har planat ut, men inte mindre än personer i Sverige lever med denna diagnos. Man kan drabbas i alla åldrar men de flesta insjuknar i årsåldern. Typ 1-diabetes kännetecknas av en brist på insulin medan typ Sune Larsson, forsknings- och utbldningsdirektör 2-diabetes innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket leder till för höga blodsockervärden. Centrets fokus blir personer med de allra svåraste formerna av typ 1-diabetes, där traditionell behandling med insulin inte fungerar tillfredsställande. I satsningen involveras experter inom diabetologi, transplantation, kirurgi, immunologi och röntgen med flera områden. Centret är sammanlänkat med forskargrupper vid Uppsala universitet som utvecklat metoder för isolering av insulinproducerande cellöar för transplantation, som redan erbjuds som behandling, och andra mer experimentella metoder, bland annat stamcellstransplantation där man hoppas få kroppens egna celler att bli insulinproducerande. Även medicintekniken utvecklas och insulinpumpar blir alltmer sofistikerade och kan länkas samman med blodsockermätare. Vår förhoppning är att detta center ska leda till snabbare utredningar och möjlighet för patienterna att träffa alla behövliga specialister vid samma sjukhusbesök så att behandlingen kan optimeras. Vi räknar även med att vården av patienter med lindrigare former av diabetes gynnas av det nya centret och att det ger en god bas för forskningsstudier och för utprovning ny medicinteknik, fortsätter Sune Larsson. Akademiska sjukhuset är i dag störst i landet på transplantation av insulinproducerande öceller och bukspottkörtlar. Transplantation av insulinproducerande cellöar (Langerhanska öar) Behandlingsalternativ för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes, med stora oförutsägbara och okontrollerade svängningar i blodsockernivån. Hittills har cirka patienter transplanterats globalt, framför allt under det senaste årtiondet. I Norden transplanterass cirka 40 patienter årligen, flest på Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset ingår i ett nordiskt nätverk med sex transplantationscentra: Oslo, Helsingfors, Uppsala, Göteborg, Malmö och Stockholm. Nätverket har gemensam väntelista och gemensamma rutiner för prioriteringar. Cellöar för transplantation tas från avlidna donatorers bukspottskörtlar. Det handlar om mycket små mängder per transplantation, motsvarande storleken på en halv sockerbit. Sedan 2001 utvinns och renas cellöar på Rudbecklaboratoriet i Uppsala, det enda centret i Norden. Patienten måste efter transplantationen ta immunhämmande läkemedel som kan ge vissa biverkningar. Tack vare samarbete med PET-centrum i Uppsala har nya Förra året genomfördes 22 bukspottkörteltransplantationer, en fyrdubbling jämfört med Medan ö-cellstransplantation syftar till bättre blodsockerkontroll, att sjukdomen ska bli lättare att hantera och patienten få bättre kontroll och rörelsefrihet, är målet med bukspottkörteltransplantation att bota patienten från typ 1- diabetes. Resultaten är goda och kan jämföras med njurtransplantation. Valet av diabetes hänger delvis samman med resultaten av den övergripande utvärdering av all forskning, Kvalitet & Förnyelse (KoF), som genomfördes vid Uppsala universitet Områdets styrka bekräftades också i regeringens storsatsning på strategiska forskningsområden 2009 då Uppsala och Lund fick ansvar för Exodiab, en mångårig satsning där Uppsala universitet ansvarar för typ 1-diabetes. ELISABETH TYSK spårämnen utvecklats som möjliggör spårning av cellöar. Man kan se hur många som överlever och följa upp patienter med försämrad funktion. Samma teknik kan användas för att utreda nyinsjuknade patienter, för att se hur mycket insulinproducerande celler som finns kvar och välja rätt behandling för att stoppa upp fortsatt nedbrytning. Transplantationen gav Jerker ett nytt liv Efter 30 år med svår typ 1-diabetes var alla sedvanliga behandlingsalternativ uttömda. Tack vare bukspottkörteltransplantationen på Akademiska sjukhuset har Jerker Reinholdsson blivit frisk och slipper ta insulin. Det känns helt fantastiskt, som att ha fått en ny födelsedag. Nu kan jag äta allt och slipper tänka på att alltid ha med mig insulin som inte får vara för Ett behandlingsalternativ för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes, med stora oförutsägbara och okontrollerade svängningar i blodsockernivån. Första transplantationen genomfördes Sedan dess har över pankreastransplantationer gjorts globalt. Akademiska sjukhuset har gjort flest i Sverige. varmt eller kallt. Jag kan släppa kontrollen, det ger en otrolig frihetskänsla, säger han. Två veckor har passerat efter transplantationen, två veckor utan insulin. Hans värden är bra. Jerker känner sig pigg och har betydligt mindre ont än han trodde. Om ytterligare några veckor räknar han med utskrivning till hemsjukhuset i Örebro. Jerker, som hunnit fylla 37 år, fick typ 1-diabetes som barn. Sjukdomen upptäcktes vid en Transplantation av bukspottskörtlar Tack vare en ny metod, som innebär att man tar en biopsi från tolvfingertarmen via gastroskopi har antalet ökat stadigt sedan Förutom på Akademiska görs dessa transplantationer på Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska i Stockholm. I över 90 procent av fallen rör det sig om patienter med typ 1-diabetes. hälsokontroll vid skolstarten. Till en början tog han två lägre doser långtidsverkande insulin om dagen, men sjukdomen har alltid varit svårbehandlad. Han har haft täta blodsockerkänningar och ibland hamnat koma. Mina värden har alltid åkt berg- och dalbana. Långa perioder har jag varit inlagd på sjukhus för utredning, men man har inte lyckats hitta en långsiktig lösning på insulinbehandlingen. Jerker beskriver att han alltid försökt att leva normalt, men sjukdomen har inneburit en klar begränsning. Jag har till exempel varit tvungen att planera och checka av att jag ätit före en joggingtur och att frukosten är rätt sammansatt. En sak jag verkligen längtar efter är att kunna fika ute med kompisar utan att tänka på att välja osockrat. Med tiden påverkades Jerkers njurar av sjukdomen och han tvingades gå i dialys. Men njursvikten blev allt värre och 2009 blev han transplanterad med sin mammas ena njure. Därefter fick han problem med högt blodtryck. Då kändes det som om man försökt allt, jag blev faktiskt uppgiven. Men i samband med operationen fick jag veta att bukspottkörteltransplantation kunde vara en lösning för mig. Jerker var inställd på en lång väntan, men det dröjde bara några veckor. Före transplantationen tog han insulin fem gånger om dagen, men hade ändå täta känningar och var mycket trött. Hela livet kretsade kring blodsockernivåer och matintag. Många tror att det bästa är att slippa sticken och kunna äta godsaker. Men det är mycket mer än så. Hela livet förändras. Jag är så oerhört tacksam. ELISABETH TYSK

10 Tema Gestaltningsprojektet»Huvudentrén till sjukhuset är riktigt usel«gestaltningsprojektet ska dra upp riktlinjer för den yttre miljön på Akademiska. Ronden följde med på en rundvandring. text hannes ljunghall foto staffan claesson

11 20 21 Tema Gestaltningsprojektet Helhetsgrepp om den yttr e miljön Det byggs och renoveras mycket på sjukhuset just nu. Investeringar på över sex miljarder (om landstinget väljer att fullfölja projektet hela vägen) samlas inom ramen för det som kallas Framtidens Akademiska. Målet är att rusta sjukhuset inför de kommande 40 åren, bland annat genom att omforma lokalerna i riktning mot ett mer patientorienterat synsätt. Som en del i detta kommer det så kallade Gestaltningsprojektet in. När projektet är avslutat ska det finnas en samling riktlinjer att utgå från vid framtida planering och upphandling som berör miljön utomhus. Sjukhusområdet ska på så sätt på sikt bli mer enhetligt och inbjudande. Patienterna ska mötas av en miljö som utstrålar trygghet och respekt, och det ska vara lätt att hitta och ta sig fram på området. Idag gäller det framför allt att bygga billigt och det gör att gestaltningen får litet utrymme. Det är viktigt att konstnärer och arkitekter kommer in i processen från början, och det är jättebra att landstinget nu bygger in det här i olika styrdokument. Har inte ingenjörer och tekniker med sig gestaltningen som ledstjärna hela vägen så sjabblas den lätt bort. säger Örjan Wikforss, professor och arkitekt som medverkar i projektet. Projektet i sin helhet kostar två miljoner kronor och hälften av dessa pengar är statliga. Målsättningen är att i slutändan kunna spara in pengar genom detta helhetsgrepp på sjukhusets yttre gestaltning. En viktig del i arbetet är att samla in synpunkter från dem som rör sig i området: personal, anhöriga, patienter, handikapporganisationer med flera. Uppemot 150 personer har medverkat i så kallade gåturer, där de under rundvandringar på området har fått ge synpunkter på vad som är bra i den yttre miljön och vad som kan bli bättre. Ronden följde med på en sådan gåtur, under ledning av arkitekten Suzanne de Laval (i gul väst på bilderna). Det är också hon som kommenterar bilderna nedan. HANNES LJUNGHALL Suzanne de Laval från Gestaltningsprojektet summerar intryck från rundvandringar på sjukhusområdet: Psykiatrins hus möter sjukhusets äldsta delar. Det här är en plats med väldigt stor potential. Planeringen för Psykiatrins hus slutar vid staketet i mitten av bilden. Hur ska man få det nya att möta det gamla? Det behövs något som binder ihop det hela. Alla som går turen undrar vart ledningarna i luften ska ta vägen, de som skymtar till vänster i bilden. Strax utanför bildens högerkant syns södra slottstornet, och vänder man sig helt om och tittar österut ligger Stadsparken där. Just nu ser det rent ut sagt för jäkligt ut, men arbetet är ju inte färdigt. Kan vi i Gestaltningsprojektet skriva riktlinjer som säkrar omsorgen om platser som den här, då höjer vi hela sjukhusområdet. Det är en stor uppgift för projektet. En reflektion kring området i stort är annars att det inte står på skyltarna vilka verksamheter som finns i de olika husen. Man får veta vilket nummer ingångarna har, men inte vad de innehåller. Det är något man borde fundera över. Ingång 70. Det är en riktigt usel huvudentré, den överlägset mest utskällda av alla platser på gåturen. Så gott som alla är kritiska här. Det är svårt att komma fram för att lasta av och på med bil. Färdtjänst och andra fordon blockerar vägen och det är ont om cykelställ. Vindfånget på bilden fungerar inte, det är för smalt att mötas och de automatiska dörrarna släpper in för mycket kalluft. Skyltningen innanför är rent miserabel, det är väldigt svårt att hitta rätt utan att fråga någon om vägen, och skyltningen är inte enhetligt utförd. Ambulansgatan. Vägen som går mellan kvinno- och barnsjukhuset och ingång 40 med mera ligger på baksidan av sjukhuset, men det är en bakgata med mycket trafik. Det är ett viktigt stråk där många rör sig periodvis, till exempel när några av sjukhusets många studenter anländer gruppvis på cykel till en föreläsning. Bland motorfordonen märks ambulanser som ska till akutens ambulansintag och personbilar som ska till förlossningen, som ligger strax utanför bildens högerkant. Gatan behöver utformas så att den blir en tydligare gata, det behöver bli lättare för olika trafikslag att ta sig fram. Det är dåligt skyltat här liksom på flera andra ställen på sjukhusområdet. Utanför förlossningen står konstverket Tiger Rag av PO Ultvedt, som har fått en mer undanskymd position genom tillbyggnader genom åren. Arkitekturen sedd härifrån är speciell, det vill säga baksidan av 60- och 70-husen, akuten, operationsoch röntgenblocket och förbindelsegången över till kvinno- och barnsjukhuset. Det finns fina inslag i miljön, men den behöver tas omhand. Man behöver ta ett helhetsgrepp. Utanför akutmottagningen. En rörig plats med trafikproblem. Det är trångt att ta sig fram, olika transporter ställer sig utanför ingången och väntar även fast de inte får. Cyklar står parkerade utanför cykelställ. På bilden syns 60-huset, som präglas av 60- och 70-talets blocksjukhusarkitektur. Det är inte särskilt många under gåturerna som kommenterar utseendet på husen, folk ser mer till det praktiska. Konstverket på rondellen utanför entrén, Väsen av Ragnhild Alexandersson (utanför bild), försvinner i den röriga trafiksituationen.

12 22 Tema Gestaltningsprojektet Söder om 85-huset. Här finns en stor markyta som egentligen inte används till något. Alla som gått gåturerna ser vilken enorm potential som finns här. Platsen har söderläge med sol. Kulverten (som fotografen står ovanpå) ringar in området, och skyddar det mot såväl buller och blåst som mot insyn. Det finns vackra träd. Det är inte den sortens yta som man bör asfaltera och göra till parkeringsplats. Sjukgymnastiken har sina lokaler innanför, med träningsanläggning och bassäng. Ett vanligt förslag på gåturerna har varit att skapa uteaktiviteter på platsen som är kopplade till deras verksamhet. Det finns en liknande miljö på Lasarettet i Enköping, en trädgård med olika redskap i som används för rehabilitering. Suzanne de Laval, samrådsexpert i gestaltningsprojektet: Det är inte den sortens yta som man bör asfaltera och göra till parkeringsplats Fantastisk catering till oslagbara priser Uppsala Mat & Fest Catering Tel Utmärkta referenser finns LUNCH FESTVÅNING CATERING Unik festvåning för personalfester, disputationer & bröllop Restaurang Sven Dufva Uppsala Science Park Tel Utmärkta referenser finns Läkparken (intill lekterapin). Den här platsen är nyinvigd och här finns inte mycket att anmärka på. Alla tycker att det är jättefint, både barn och vuxna och både friska barn och de barn som är inlagda på barnsjukhuset. Det finns många roliga lekredskap med många möjligheter till aktiviteter, till exempel en upphöjd sandlåda som man når även om man sitter i rullstol. Bli först med det senaste Konferera med avtalsrabatt på nya Viking Grace Helt nytt designtänkande Det nya fartyget är en milstolpe i fråga om design, inredning, funktion och skönhet. Viking Grace drivs med flytande naturgas (LNG) och är därför ett av världens mest miljövänliga fartyg. Funktionell konferensavdelning Högt upp i det tystgående fartyget ligger de 14 konferensrummen. Utöver många tekniska faciliteter finns mindre rum för såväl brainstorming som avkoppling. Hänförande inredning Ombord på Viking Grace växlar lokaler ljus och stämning efter dygnets variationer. Utsikten från panoramafönstren är enastående, inte minst i Spa & Wellness där grupper kan förboka bastubesök inklusive jacuzzi. All inclusive-konferens Viking Grace Dygnskryssning Stockholm Åbo (morgonavgång) Fyra timmars konferens ombord inkl kaffe och frukt Del i insideshytt (kategori I 2) Frukost Buffélunch inkl vin, öl, läsk och kaffe Buffémiddag inkl vin, öl, läsk och kaffe Prisex 672 kr/person Gäller söndag fredag fr o m 16/ när två vuxna delar hytt. Vid bokning, uppge SKONF2 för att erhålla avtalspriset. Tillägg för andra hyttkategorier, måltider i à la carte-restaurangen, fler konferenstimmar etc. Välkommen att boka på telefon vikingline.se

13 24 25 Reportaget Lyftteknik Tunga patienter allt vanligare En gråmulen oktoberdag samlas fem undersköterskor och sjuksköterskor på kliniskt träningscentrum för utbildning i tunga lyft och förflyttning. Samtliga arbetar på spinalavdelning 85D, där man vårdar patienter med nervskador i ryggen, många rullstolsburna. Utbildningsledaren Bo Kälvemark, till vardags sjukgymnast på Friskhuset, demonstrerar hur man bör stå för att få maximal kraft. Det bästa är så kallat gångstående, med rak rygg och ena benet framför det andra. Vridmoment är det värst, när man måste Svenskarna blir allt tyngre. I dag är hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. För vårdpersonalen innebär tunga lyft ökad risk för belastningsskador på rygg och axlar. Sedan våren 2010 utbildas vårdpersonal på Akademiska sjukhuset i lyftteknik. Till sin hjälp har man dockan Mac som väger 140 kilo, lite skämtsamt kallad Big Mac. TEXT elisabeth tysk foto staffan claesson böja och vrida ryggen samtidigt, exempelvis när en tung patient som halkat ned behöver hjälp att sitta upp, säger Bo Kälvemark. Övningsdockan Mac på kliniskt träningscentrum väger 140 kilo. I verkliga livet finns patienter som är ännu tyngre. Från vänster syns instruktören Torbjörn Johansson Parkert, Regina Persson (ssk), Tora Sjöberg (ssk), Eva Alm (usk) och instruktören Bosse Kälvemark. Då gäller det att stå med lätt böjda knän och undvika lyft ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd. Man bör också tänka på att stå så nära sängen som möjligt. Två i gruppen uppmanas hoppa upp i sängarna. Övriga får träna på att använda olika hjälpmedel, exempelvis glidskivor i svart plats från två sidor, ett bra sätt att minska friktionen, något flera i gruppen inte tänkt på. Därefter visar Bosse hur man placerar det blåa glidtäcket under draget placerat under patientens kudde och rygg. Han och kollegan Torbjörn Parkert Johansson påminner om vikten av vardagsmotion och att träna upp musklerna i bålen. År 2009 vårdades drygt 600 patienter på Akademiska med fetma (BMI över 40). Elva var kvinnor med ett BMI över 54 och två patienter hade ett BMI på Upptakten till utbildningssatsningen var att Friskhuset kontaktades av en avdelning med en kraftigt överviktig patient, som inte visste hur de skulle klara förflyttningarna. Inspiration hämtades från Sahlgrenska i Göteborg, där man gjort en liknande satsning några år tidigare och numera samarbetar med Hjälpmedelsinstitutet. Lyft av tunga patienter är lite av ett dolt problem. Många avdelningar har inte kontinuerligt dessa patienter och sliter på så gott det går. Man söker kanske hjälp först när man får in två eller tre riktigt stora och tunga patienter samtidigt, menar Bo Kälvemark. Hittills har fem utbildningspass genomförts, framförallt riktade till undersköterskor och sjuksköterskor som ofta vårdar kraftigt överviktiga. För att personalen ska kunna träna praktiskt har man byggt dockan Mac som väger 140 kilo, nästan dubbelt så mycket som en normaltung vuxen. Dockan är med på alla utbildningar och är till stor hjälp för att tydliggöra problemen. Så även denna dag när deltagarna kämpar med att lyfta Macs ben och armar. På Friskhuset har man sett en ökning av ryggbesvär hos personal som regelbundet har tunga lyft. Sjukhusövergripande, menar Bo Kälvemark att behovet är störst av hjälpmedel anpassade för personer som väger över 150 kilo, till exempel lakan och skivor som minskar friktionen när patienterna ska förflyttas. Även extra breda sängar kan göra stor skillnad. Den enhet som har flest extremt tunga patienter är centralintensiven. Här har Friskhuset utbildat ett hundratal anställda. För att underlätta förflyttningar har man köpt in en lift som klarar 450 kilo, men även extra breda sängar. En annan enhet med många tunga patienter är sömn- och andningscentrum. Hit kommer patienter med svår kronisk andningssvikt som behandlas med respirator eller oxygen i hemmet. De senaste åren har man sett en ökning av antalet patienter med sjuklig fetma och svår sömnapné i behov av så kallad CPAP-behandling. Sedan 2007 utgör patienter med fetma ungefär hälften av alla som påbörjar hemrespiratorbehandling. Tänk på att undvika detta vid tunga lyft: (Arbetsmiljöverkets riktlinjer för att undvika belastningsbesvär) Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser. Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd. Arbete utanför underarmsavstånd. Statiskt muskelarbete. Ensidigt upprepat arbete. Manuell hantering (lyft, skjuta och dra). Tips på hjälp vid svåra förflyttningar I skriften Förflyttning med! övervikt ges tips och idéer på hjälpmedel vid förflyttning av tunga patienter. Det handlar om allt ifrån takliftar till specialanpassade toastolar. Den som väger 200 kg bör till exempel inte sitta på en vägghängd toalettstol, inte heller på en vanlig golvvariant eftersom baken slår i tanken. Läs mer hos Hjälpmedels institutet på på Ett ögonblick Maria Maluenda Nyman, gruppchef för lungklinikens vårdavdelning.»vi har sett en kraftig ökning av kraftigt överviktiga«hos er vårdas ofta tunga patienter för infektioner, personer som har svårt att andas när de ligger ned eftersom deras bröstkorg är utvidgad. Hur stort är problemet med tunga lyft? Vi har sett en kraftig ökning av kraftigt överviktiga och feta patienter de senaste åren. De som arbetade på och 1990-talen upplevde inte att det var ett problem då. Förra vintern hade vi en incident som ställde allt på sin spets. Vi hade en patient som vägde över 200 kg och var mycket svår att vända. Det kändes oetiskt att inte kunna erbjuda tunga patienter vård på samma villkor. Vad gjorde ni? I det akuta skedet fick vi hjälpas åt med vården; både sjuksköterskor, undersköterskor och en sjukgymnast. Därefter tillsattes en arbetsgrupp för att lösa problemet mer långsiktigt. Bland annat beslutade vi att inrätta ett enkelrum, specialanpassat för tunga patienter. I vilka vårdsituationer är lyften av tunga patienter svårast? När patienterna kommer till oss är de ofta svårt sjuka och helt orörliga. Ett bekymmer är bristen på tillräckligt breda sängar. I normalstora sängar som är 80 cm breda kan de inte vända sig utan risk att ramla ur eller klämma sig på grindarna. Kan konsekvensen bli längre vårdtider? Ja, det är faktiskt så. När patienterna tillfrisknat och ska börja röra på sig blir de gärna kvar i sängen längre än vården kräver,

14 26 27 Noterat Landstingets 150-åriga historia visas på Upplandsmuseet utställning Just nu visar Upplandsmuseet en stor jubileumsutställning om Landstinget i Uppsala län och dess 150-åriga historia. Utställningen vill väcka nyfikenhet och ge inblickar i en värld många ofta tar för givet. Vi har valt att fokusera på landstingsmötet presenterat i form av ett fiktivt sammanträdesbord med tolv ledamöter. Tolv personer från olika tider, med olika politiska färg och som drivit olika frågor. Ett möte över tid och rum, men med mötets alla attribut. Högarna med papper, ledamöternas tal, ordförandeklubban Sammanträdesbordet som symbol för landstingets verksamhet. Där besluten tas. Beslut som leder till konkreta verksamheter, säger utställningsproducent Ingrid Zakrisson. De svenska landstingen växte fram efter riksdagsbeslut 1858 och kunglig förordning Första landstingsmötet i Uppsala län hölls den 21 september Verksamheten har skiftat, men främst rört frågor som sjukvård, kommunikationer och folkbildning. Nya professorer på Akademiska Torsten Gordh är ny professor i klinisk smärtforskning vid institutionen för kirurgiska vetenskaper. Hans forskning syftar till en djupare förståelse av de mekanismer som orsakar akut och långvarig smärta, för att kunna utveckla en förbättrad diagnostik, och mer effektiva behandlingsmetoder. Wilhelm Graf är ny professor i gastrointestinal kirurgi vid Utställningen skildrar bland annat dragkampen mellan universitetet och landstinget om ansvaret för Akademiska sjukhuset alltsedan starten 1867 fram till övertagandet Vi möter också framväxten av det svenska folkhemmet med folktandvård, barnavårdscentraler, omsorgsverksamhet och distriktssjuksköterskor. En catwalk presenterar yrkesroller, genus och status. Här syns även institutionen för kirurgiska vetenskaper. Hans forskning har varit inriktad på behandling av olika typer av tarmcancer och även tarmfunktionsrubbningar. Som professor kommer han både i forskning och kliniskt arbete fortsatt att verka för förbättrade resultat för patienter med dessa problem. Han vill också verka för en levande och effektiv undervisning inom sina ämnesområden. Sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset på 1920-talet. Foto: Medicinhistoriska museet konstnären (och f d läkaren på Akademiska) Tor-Göran Henrikssons skulpturer från sjukhusets värld sin givna plats. Landstingets jubileumsutställning är producerad av Upplandsmuseet. Arbetet har skett i samarbete med Medicinhistoriska museet, där en satellitutställning visas. Utställningen visas t o m 22 september Göran Laurell är ny professor i oto-rhino-laryngologi vid institutionen för kirurgiska vetenskaper. Hans forskningsområden utgår från ett intresse för patienter med huvud- och halscancer, speciellt de biverkningar och seneffekter av behandlingen som patienterna kan drabbas av. Hans forskning har främst fokuserats kring, läkemedelsutlöst hörselnedsättning och nutritionsproblem på grund av sväljningssvårigheter. Rudbeckpriset till Bengt Westermark evenemang KOL när luften tryter, var temat för årets Olof Rudbeckdag, som hölls i Grönwallsalen den 19 oktober. En rad framstående forskare inom området föreläste, bland annat Claes-Göran Löfdahl och Arne Egesten, professorer vid Lunds universitet, Anders Larsson, överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, och Hans Gilljam, professor em vid Karolinska Institutet Föreläste gjorde också Bengt Westermark, årets mottagare av Olof Rudbeckpriset. Bengt Westermark är seniorprofessor vid Uppsala universitet. Olof Rudbeckdagen är ett årligen återkommande evenemang som anordnas av Uppsala universitet för att främja och sprida kännedom om aktuell medicinsk forskning. Bengt Westermark Lena Gunningberg är ny professor i vårdvetenskap vid institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap. Hon har under lång tid genomfört forskning med det övergripande syftet att förebygga att trycksår utvecklas under vårdtiden. Hennes forskning visar att ett utvidgat omhändertagande av riskpatienter medför att betydligt färre av dem utvecklar trycksår. foto: mikael wallerstedt foto: Jessica Sundberg Hälsovecka för andra året i rad friskvård För andra året i rad anordnade barnavdelningen för neurologi, ortopedi, kirurgi och urologi en hälsovecka. Avdelningen startade första dagen med en nyttig frukost, fick hälsoinformation och deltog i en frågesport. På bilden syns undersköterskorna och friskvårdsombuden Helena Karenus och Anne Eriksson, som serverade olika frukostmenyer varje dag under veckan. Målet är att dels att förbättra den allmänna hälsan i Höstens nya at-läkare har anlänt personalgruppen, men även att främja samarbetet mellan olika personalgrupper och sektioner. Alla deltar undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, sekreterare, sjukgymnaster och städare. Vi alla på avdelningen uppskattar detta otroligt mycket! Eftersom detta är ett sådant lyft för starten på dagen och stämningen på avdelningen så ser vi alla fram emot en fortsättning nästa år kanske med inspiration från andra länder, säger barnsjuksköterskan Jessica Sundberg. utbildning Akademiska har klättrat ordentligt i rankingen av de svenska at-utbildningarna de senaste åren. Det återstår att se hur de senast anlända at-läkarna kommer att betygsätta sjukhuset. På bilden syns i övre raden från vänster: Samuel Jonsson, Leila Amin, Jennifer Johnson, Karin Kårehed, Joakim Crona och Felipe Donoso. Nedre raden: Anna Manngård (Åland), Linda Johansson, Jonas In de Betou (Åland), Fredrik Oskarsson, Henrik Fors och Anja Hasselblad. Fullsatt innovationsmingel i Blå korset Nio 20-procentare till direktörens stab organisation Nio projektledare har knutits på deltid till sjukhusdirektörens stab. Det handlar om åtta läkare och en logoped, som vid sidan av sina ordinarie anställningar har fått uppdrag på 20 procent för att driva så kallade SLG-projekt, sjukhusövergripande projekt som är av stor betydelse för sjukhuset. evenemang Närmare 140 personer kom till Blå korset när Innovation Akademiska bjöd in till Innovationsmingel tidigare i höst, i ett samarbete med Nxt2b. Vi ville skapa en kväll av inspiration och ett tillfälle att knyta nya, eller återuppta gamla kontakter. Det var roligt att vi fick så många besökare från olika områden. Det blev en spännande mix, säger Annika Remaeus, projektledare på Innovation Akademiska. Kvällens program bjöd på talare som sjukhusdirektör lennart Persson och Bengt Ågerup från Nxt2b. Därefter följde själva minglet då besökarna gavs möjlighet att möta några av sjukhusets idébärare som ställde ut under kvällen. Ragnhild Klum Nyberg, anestesisjuksköterska och innovatören bakom skallförbandet Izywrap säger: Det var roligt och inspirerande att träffa de andra innovatörerna. Det känns viktigt att kunna peppa varandra lite, och kul att uppleva intresset för våra produkter från minglarna. Företag som samarbetat med Innovation Akademiskas testbädd fanns också representerade under kvällen, och även många av besökarna kom från olika mindre medicinteknikföretag. Johan Grätz, från GrätzBodbacka tyckte minglet var ett bra initiativ och uppskattar att även externa innovatörer välkomnas. Han menar att det stimulerar utbytet av erfarenheter och kunskaper som kan främja nya samarbeten och säger: Man kan se tendenser till att vården släpper in exempelvis spelbranschen och den senaste it-tekniken för att utveckla metoder för bland annat diagnostisering. Som en av de externa idébärarna anser jag att den här typen av samarbeten kan bidra till att Uppsala tar ledningen i den oundvikliga omställningen vården står inför. Elisabet Piehl, Gunnar Liminga och Ragnhild Klum Nyberg deltog som idébärare i Innovation Akademiskas innovationsmingel i Blå korset. Från vänster: Lars Janson, Marie Thörn, Norbert Lubenow, Monika Blom Johansson, Laila Hellgren, Anna Sarkadi, Jan Melin, Lennart Persson, Johan Zelano. (José Caballero Corbalán saknas.)

15 28 29 Patientsäkerhet Chefsläkarna diskuterar lex Maria-ärenden Säker kommunikation livsviktigt i vården Kommunikationsbrister är en av de vanligaste orsakerna till allvarliga vårdskador. Förra året avled en patient som opererats på Akademiska för lårbensbrott delvis på grund av sådana kommunikationsmissar. En 65-årig kvinna föll i en buss och bröt lårbenet. Hon hade hypertoni, kol, osteoporos, epilepsi, var kraftigt obes, och hon var även rökare. Hon opererades följande dag och mådde bra när hon återvände till vårdavdelningen samma kväll. Dagen efter försämrades dock tillståndet och fram mot natten mådde patienten illa och kände sig olustig. Hon hade dålig urinproduktion och lågt blodvärde. Jouren ordinerade blodplasma och infusionsvätska och nya prover ordinerades till morgonen. På morgonen hade patientens kreatinin hade stigit till 369 ett tecken på att njurarna inte fungerade som de skulle. För övrigt bedömde läkaren henne ändå som stabil, men ringde till en njurkonsult och fick telefonordinationer om att sätta in dropp. Läkaren var omedveten om tidigare bristfälligheter i vätske listor och urinmätning. Hela bilden framkom inte, och om all tillgänglig information i det här läget hade överförts eller efterfrågats av konsulten hade en annan behandling påbörjats på en högre vårdnivå. Istället försämrades patienten i snabb takt, och trots att det fanns tydliga indikationer på försämringen, överfördes patienten inte till intensivvård. Till slut var det för sent och patienten dog i en magblödning. Sedan detta inträffade har tub införts på Akademiska, det vill säga tidig upptäckt och behandling. All personal inom slutenvården på Akademiska har utbildats i tub, vars syfte är att man tidigt ska kunna upptäcka försämringar hos inneliggande patienter, och sedan på ett säkert sätt kunna kommunicera iakttagelserna till kollegor och medarbetare. I utbildningen ingår mews (modified early warning score), som är ett poängbedömningssystem för att värdera patienters sjukdomstillstånd. Verktygen minskar risken för missförstånd eller att man glömmer bort något. Iakttagelser kan också få en annan tyngd när man kan hänvisa till objektiva mätetal snarare än till en allmän uppfattning att någon verkar må dåligt. Dessutom kan sjuksköterskorna nu själva kontakta iva-läkare för konsultation då patienterna har mews-poäng fyra eller mer, kontakten behöver inte längre gå via läkare. På så vis blir det snabbare handläggning när patienter börjar svikta i vitala funktioner. Tidigare i år bildades dessutom en ortogeriatrisk avdelning inom ortopeden med kompetens inom internmedicin och geriatrik, för att förbättra möjligheterna att ta hand om patienter med många bakomliggande sjukdomar. Man bör komma ihåg att dessa lex Maria-ärenden handlar om en försvinnande liten del av alla patienter som vårdas på sjukhuset. För att förhindra att det går fel gäller det att ha säkra system som fångar upp misstagen. Vi har redan kommit långt på den vägen, och i det allt mer aktiva patientsäkerhetsarbete som bedrivs på Akademiska, och inom svensk sjukvård i stort, kommer vi att komma ännu längre. Bengt Sandén är chefsläkare Fråga direktören Lennart Persson svarar på frågor från personalen I varje nummer av Ronden besvarar sjukhusdirektör Lennart Persson frågor om verksamheten på Akademiska. Den här gången kommer frågorna från handkirurgen. Varför ändra ett vinnande koncept? Vi har arbetat med förändringsarbete och lean i? många år. Förbättrat patientflödena och slimmat organisationen. Varit föregångare och föreläst inom hela sjukhuset och halva Sverige. Arbetat bort både operationsköer och mottagningsköer. När rutinen lagt sig och allt flyter på, då drar man in op-salar och läkartjänster och köerna fyller på sig. Det blir mindre intäkter och därmed underskott. Vi ska hela tiden spara, men när vi har ett bra flöde som ger intäkter då sopas benen undan igen. Varför inte låta verksamheter som går bra få gå bra?» Jag vet att handkirurgen har gjort ett bra jobb med att utveckla sin verksamhet och det ska de ha beröm för. Jag vill inte ge mig in i specifika resonemang om deras förutsättningar i övrigt, men frågan är principiellt intressant. Det finns alltid en risk i att se det som att rutinen lagt sig och att man därmed har nått målet. Konceptet lean bygger på att en organisation aldrig blir klar. Det gäller att man varje dag blir lite bättre än man var igår, och att arbetet med ständiga förbättringar inte stannar av. Det är särskilt viktigt i en kunskapsorganisation som Akademiska sjukhuset. Ska vi vara i framkant måste vi fortsätta att utvecklas. En annan sak som är viktig att framhålla är att all personal och alla avdelningar och mottagningar på Akademiska ingår i ett större sammanhang, där vi alla är mer eller mindre beroende av varandra. Vi måste använda våra samlade resurser på ett optimalt sätt, så att vi tillsammans för sjukhuset framåt. Det må vara en klyscha, men det är bara tillsammans som vi är starka och kan blomstra. När får Akademiska ett eget patienthotell? På handkirurgen gör vi procent av operationerna i dagkirurgi. Regionpatienter har svårt att hinna? hemifrån till Uppsala tidigt på morgonen, och en del ska tillbaka till mottagningen dagen efter. Vi nyttjar patienthotellen på stan mycket. Framtiden är att patienterna inte ska vara på sjukhus mer än absolut nödvändigt. Det finns mycket att spara i ett patienthotell på området. När ska Akademiska bygga ett eget patienthotell?» Vi vill gärna ha ett patienthotell för våra patienter på sjukhusets kärnområde, eller i nära anslutning till det. Jag håller med om att patienthotell kommer att få allt större betydelse, då mer av behandlingar och vård sker i dagvårdsform. Vi behöver kunna erbjuda denna service till patienter från andra delar av landet. Möjligheten till patienthotell kan öppna sig till exempel genom att man bygger om någon av de byggnader som frigörs i samband med att Framtidens Akademiska blir verklighet. Ett annat alternativ är att bygga en ny byggnad, förmodligen i samverkan med en hotelloperatör. Allt detta kommer att klarna under det kommande året. På andra sidan Dag Hammarskjölds väg byggs Skandionkliniken. Byggnaden kommer att innehålla ett hotell med 86 dubbelrum, dit Skandionpatienter med anhöriga har förtur. De rum som blir över när Skandionpatienterna har tillgodosetts är bokningsbara för allmänheten, vilket förstås inkluderar de patienter som vårdas på Akademiska och deras anhöriga.

16 30 Dagboken Mona Englund på niva»frispråkigheten ger en extra dimension«undersköterskan Mona Englund berättar om en dag på niva, en arbetsplats som är fylld av individualister som inte drar sig för att säga vad de tycker. Patienterna har svåra skador och personalens insatser blir avgörande för många människors liv. Men det slutar inte alltid lyckligt. foto staffan claesson När en patient kommer in till neurointensivvårdsavdelningen niva är det ofta akut; bakom ligger då en traumatisk händelse. I den bästa av världar har vi en färdig sängplats som står och väntar. Tyvärr är det inte alltid så. Då måste vi först flytta en patient till annan avdelning, sedan börjar ett hektiskt städande och förberedande för den nya patienten. All övervakningsutrustning måste vara komplett. Respirator testad och färdig för användning. När en patient anländer med svåra skallskador är det bråttom. Det gäller att åtgärda de akuta skadorna. Röntgen, förberedelser för operation, blodprover och så vidare ska ske i rasande fart, helst allt på en gång. Därutöver finns chockade och oroliga anhöriga som är i stort behov av information, en information som är både svår att förstå och bearbeta. Efter flera timmars operation kommer patienten tillbaka till oss. Hela vården efter det akuta skedet går ut på att minimera de sekundära skadorna och förhindra komplikationer. Det slutar inte lyckligt alla gånger. När jag skriver detta pågår just donationsveckan i Sverige. Vårt patientklientel är de som oftast blir donatorer. I all sorg kan det vara en liten tröst för många anhöriga att allt inte är förgäves. Niva har tolv vårdplatser. De patienter vi vårdar har sjukdomstillstånd i hjärnan,»vårt patientklientel är de som oftast blir donatorer. I all sorg kan det vara en liten tröst för många anhöriga att allt inte är förgäves.«ofta tumörer eller blödningar. Olyckshändelser med skallskador som följd är också vanliga. En mindre del av patienterna har neurologiska sjukdomar; andra är ryggskadade med andningspåverkan och pareser. Åldersmässigt är de några månader gamla till åttiofem år och uppåt. De allra flesta ligger nersövda och kopplade till respirator. Vi arbetar i lag om en undersköterska och en sjuksköterska som har hand om två patienter. Det kan låta mycket, men jag försäkrar att det behövs. Det är samma bemanning natt som dag. Dagtid har vi också bemanningsassistent, förråd- och apparatansvarig, receptionist och sekreterare. Totalt är vi omkring 50 undersköterskor och lika många sjuksköterskor. Alla är mer eller mindre individualister och säger gärna och ofta vad de tycker. Det ger en extra dimension till vår arbetsplats. Morgonen börjar klockan 6.45 med en kvarts rapportering från natten. Därefter startar för min del arbetet med patientens hygien. När patienten är intuberad, vilket de är för det mesta, är det extra viktigt med munvård. Suga rent, tandborstning och munvatten är vad som gäller. Förband och häfta kontrolleras och byts vid Namn: Mona Englund Yrke: Undersköterska Började arbeta på Akademiska: 2003, på niva behov. I samband med tvättning kontrollerar vi också hudkostymen noga, inga på avdelningen förvärvade sår eller tryck får förekomma. Detta gör vi flera gånger per dygn. De basala hygienrutinerna tar minst en timme i anspråk. Lungvård är också en stor bit i omvårdnadsarbetet. De patienter som klarar det vänder vi minst var annan timme för att motverka sekretstagnation och atelektaser. Det är viktigt att hålla så bra syresättning som möjligt, bland annat för hjärnans välbefinnande. Ungefär mellan klockan 9 och 11 går ronden. Efter det ska alla ordinationer utföras; det kan vara odlingar som ska tas, röntgenundersökning, trach eller CVK-inläggning på salen och så vidare. Sedan ett antal år tillbaka har vi fått en mobil CT-apparat som är stationerad på avdelningen. Vi har också en stående tid varje vardag när röntgenpersonalen kommer upp och kör de ordinerade röntgenundersökningarna. Det har gjort det mycket säkrare för patienten och underlättat mycket för oss. Att gå på transport med en respiratorpatient är en ganska omfattande historia. Mona Englund flyttar mobila CT:n på niva inför en undersökning. När en patient väcks ur sin sedering är ett visst förvirringstillstånd inte ovanligt. Det betyder att vi aldrig kan vara längre ifrån än en armlängds avstånd. Ibland kan det vara svårt att räcka till. Det finns många slangar och sladdar, och vi måste se till att alla sitter kvar. Något som följer oss hela tiden är övervakningen. För den oinvigde kan det se ut som om vi bara sitter och hänger, men vi måste hela tiden följa alla parametrar på övervakningsskärmarna. Det är ICP (trycket i hjärnan), CPP (hjärnans syresättning), blodtrycket, puls, temp, saturationen i blodet, om v-drän finns - hur mycket dräneras? Hur ser det ut? Värdena från respiratorn kontrolleras och skrivs in i vårt övervakningssystem QS varje timme. Eftermiddagsskiftet börjar klockan 14. De har längre rapporttid och tar inte över patienterna förrän omkring Då tar vi en välbehövlig kopp kaffe, och tid för reflektion om behov finns. Sedan väntar lite extraarbete på avdelningen innan vi går hem klockan

17 Krönika Lennart Persson Det kom ett anonymt brev För en tid sedan fick jag ett brev med en mängd förslag på hur vi skulle kunna spara pengar på sjukhuset. Ett gäng medarbetare hade suttit i Blå korset och kläckt idéer, vilka skrevs ner på baksidan av ett nummer av Ronden, som sedan skickades till sjukhusadministrationen. Engagemanget för sjukhuset och omtanken om patienterna var påtaglig i brevet. Kreativiteten var stor, liksom insikten om att sjukhusets uppdrag är svårt. Vissa är säkert helt orealistiska, men några är fullt realistiska, stod det i brevet. Sjukvården i allmänhet befinner sig i ett besvärligt läge och Akademiska sjuk huset i synnerhet. Vårt uppdrag är komplicerat. Dels ska vi leverera vård till invånarna i Uppsala län, dels är vi en»det ska vara högt i tak. Alla ska våga uttrycka sina idéer och åsikter om vår verksamhet.«konkurrensutsatt säljare av vård framförallt till landstingen inom Uppsala- Örebro sjukvårdsregion. Ska vi vara ett väl fungerande länssjukhus och ett ledande universitetssjukhus måste vi hålla våra kostnader nere. Några av förslagen i brevet håller vi på att genomföra, bland annat föreslås att schemaläggningen ska ses över. Ett av förslagen handlade om att lägga ner tidningen Ronden. Men här håller jag inte med. Ronden är en viktig informationskanal som kittar samman oss alla drygt anställda på sjukhuset. På vårt intranät Navet förmedlar vi snabba nyheter, medan Ronden kompletterar och fördjupar. Tidningen är en kulturbärare, som har möjlighet att skapa en bredare förståelse för de villkor som gäller för just oss som jobbar på Akademiska. Den är också en viktig kanal för oss i ledningen att nå ut till personalen med. En annan aspekt, som ofta glöms bort, är att Ronden dokumenterar verksamheten på sjukhuset på ett sätt som egentligen ingen annan gör. Fanns inte tidningen skulle det vara mycket svårare att i framtiden blicka tillbaka för att få en bild av den tid vi lever i nu. Tyvärr har jag inte kunnat tacka brevskrivarna. Brevet var nämligen anonymt. Så här frispråkig är man inte om det inte kan vara anonymt, stod det inledningsvis. Tråkigt, tycker jag, eftersom öppenhet är viktigt för mig. I den kommunikationsstrategi som sjukhuset antog i våras lyfter vi fram öppenhet som ett viktigt ledord. Det handlar inte om några middagstalarfraser som vi har präntat ner för att ha något tjusigt att hänvisa till. Öppenhet är något som vi i ledningen verkligen vill ha. Det ska vara högt i tak på Akademiska. Alla ska våga uttrycka sina idéer och åsikter om vår verksamhet. Har vi inte ett sådant klimat kan vi inte heller utvecklas som arbetsplats på det sätt vi borde. Lennart Persson är sjukhusdirektör.

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Vem är Linnea? Linnea ett samarbetsprojekt

Vem är Linnea? Linnea ett samarbetsprojekt Linnea Kronoberg Layout och produktion: Etyd Foto: Matton (där ej annat anges) Tryck: Davidsons Tryckeri April 2010 Vem är Linnea? Linnea kallar vi en äldre person, man eller kvinna, som har flera sjukdomar.

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 25 (40) Dnr CK 2011-0506 62 Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion Förslag till beslut

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Jämställdhets-, Mångfalds- och Likabehandlingsplan. Sektionen för Energi och Miljö

Jämställdhets-, Mångfalds- och Likabehandlingsplan. Sektionen för Energi och Miljö Jämställdhets-, Mångfalds- och Likabehandlingsplan 2013 Sektionen för Energi och Miljö Kontakt Om du någon gång känner dig kränkt eller diskriminerad under din tid på KTH så kan du vända dig till Jämlikhetsnämden

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

en av världens största hjälporganisa- tioner.

en av världens största hjälporganisa- tioner. Detta är LIONS Lions uppgift är att skapa och upprätthålla en anda av samförstånd mellan jordens folk gällande humanitära behov, genom frivilliginsatser med lokalt engagemang och internationell samverkan.

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Behovsprocess på IVA

Behovsprocess på IVA Behovsprocess på IVA 2014-06- 10 Madelene Larsson, SICAHT Eva Douglas, IVA Mikael Aspegren, IVA Jessica Loudd, IVA CharloEe Romare, IVA Eva Bergman OEosson, LtB Intensivvårdsavdelningen! Eva Douglas! Avdelningschef!

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Kalles mamma får en psykos

Kalles mamma får en psykos Kalles mamma får en psykos Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Kalle bor i en lägenhet på Marmorgatan med sin mamma och pappa. Kalle går i 6-års gruppen på skolan. Kalles pappa är taxichaufför.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer