Kanot Fredrik Rusk, Christoffer Wiik, Niclas Zweigberg, Kajak

Transkript

1 Kanot Fredrik Rusk, Christoffer Wiik, Niclas Zweigberg, En kanot är enligt Svenska Kanotförbundet...en paddelbar farkost som sett uppifrån är spetsig i båda ändar och ej försedd med akterspegel av något slag. Det finns två huvudtyper av kanot: kajak och kanadensare. Kanadensaren utvecklades av nordamerikanska indianer och byggdes ursprungligen av björknäver på tunna trälister. Kanadensaren lämpar sig bäst för mindre sjöar och relativt lugna vattendrag med små vågor. Kanadensaren är öppen till skillnad från den slutna kajaken och man paddlar den med enkelpaddel. Kanadensaren är lätt och man kan därför lätt bära den korta sträckor, den är även lätt att packa i och ur. Den vanligaste kanadensaren är den som rymmer två personer. Kanadensaren lämpar sig inte i vattendrag med stora vågor eller i hård blåst, eftersom den lätt dras med vinden. Kajak En kajak är ett slags täckt kanot med en eller flera sittbrunnar. Ursprungligen kommer kajaken från Alaska, Kanada, Grönland och Sibirien där den använts för jakt och fiske i tusentals år. I en kajak sitter man på en sits i botten av kajaken, med benen utsträckta framför sig. Många kajaker har också ett roder som manövreras med fötterna. För att slippa skvätta in vatten i kajaken kan man täcka över sittbrunnen med ett kapell som tätar runt midjan på paddlaren och runt sittbrunnssargen. Kajaken är mycket bättre lämpad för hav och öppet vatten än den vindkänsliga kanadensaren. Kajaker tillverkas numera vanligen i glasfiber eller plast, men det finns även mer traditionellt byggda kajaker med en stomme av trä- eller aluminiumdelar och ett hölje som kan bestå av trä, lin- eller bomullsduk, PVC eller gummi. Kajaker används både för friluftsliv, rekreation och för tävling.

2 Segelbåt Delar: 1. Storsegel 2. Fock 3. Spinnaker 4. Skrov 5. Centerbord 6. Roder 7. Skädda 8. Mast 9. Vantspridare 10. Vant 11. Skot 12. Bom 13. Mast 14. Spinnakerbom 15. Akterstag 16. Förstag 17. Kick Det finns många olika sorters segelbåtar, de vanligaste är kölbåt, jolle och katamaran. Kölbåt är en typ av segelbåt där kölen helt består av eller innehåller ballast. Ballasten är till för att sänka segelbåtens tyngdpunkt och därmed förbättra segelbåtens tvärskeppsstabilitet. Breda kölbåtar kan ha en lättare ballastköl, eftersom bredden på skrovet också bidrar till stabiliteten. En jolle är en mindre, öppen segelbåt med sänk- och höjbart centerbord i stället för fast köl. Det finns både enmansjollar och tvåmansjollar. Små livbåtar brukar också kallas för jollar. Katamaran är en båttyp med två parallella skrov som förekommer i såväl segel- som motordrivna former. Katamaraner är ofta snabbare, stabilare och rymligare än motsvarande enskrovsbåt. J/22 J/22 är en förhållandevis liten men säker båt, Den lämpar sig bra för såväl fritids- som tävlingssegling. Sedan 1983 har båten tillverkats och har nu blossat upp till en internationell klass med över 1550 båtar i 18 länder. Båten lämpar sig för alla åldrar och är väldigt lättseglad. Båten kan seglas med en besättning på en till fyra personer. Källor:

3 Paddlingsteknik för kajak och kanadensare Christoffer Nyman, Teemu Lillrank, Robin Holländer, Christian Rajala Lita på paddeln Kanoten är inte så ostadig som den ser ut. En stor del av balansen sitter i paddeln, när du har lärt dig att hantera paddeln korrekt så blir din balans mycket bättre. Det innebär att det är viktigt att börja i en riktigt stadig kanot så att du lär dig tekniken innan du testar rankare kanoter och/ eller besvärligare väderförhållanden. Flytväst Om du hamnar i kallt vatten är det risk att andningen låser sig. Det kalla vattnet mot ansiktet kan också starta en okontrollerad andning - hyperventilation - som på kort tid gör att du blir omtöcknad och i stånd till oöverlagda handlingar. Därför är det livsviktigt att du alltid har flytvästen på - och att den är knäppt - oavsett väder, vind och vattendjup. Det är viktigt att flytvästen passar bra så att du kan paddla utan hinder och att den sitter bra även när du hamnar i vattnet. Det är en fördel att testa en flytväst i vatten innan du ger dig ut i kanoten så att du vet hur den fungerar i praktiken. Utrustning och packning När det är vackert väder kan det vara lockande att paddla ut i bara t-shirt, shorts och naturligtvis flytväst. Gör aldrig det om det inte är en mycket kort tur. Vädret kan slå om mycket snabbt ibland, dessutom tar solstrålarna extra hårt på vattnet och det är lätt att bränna sig för mycket om du inte kan klä på dig mera. Det finns ett enkelt sätt att klara plötsliga väderomslag. Ta för vana att alltid ha med en vattentät "kanotpåse" med reservkläder, reservproviant, förbandsartiklar och reparationssats (ex kniv, lina och "silvertejp"). Vid behov även reservglasögon, stormtändstickor, pannlampa. Regnställ och dryck bör också finnas med lättillgängligt. Om du inte har en vattentät kanotpåse kan du göra en genom att stoppa dina saker i en plastpåse. Se till att ha ett par dm över i toppen som du kan trycka ihop, vik den delen med 2-3 veck och knyt till med ex ett snöre så får du en vattentät påse. Stoppa den i en väska eller ryggsäck så att plastpåsen inte riskerar att nötas sönder. Sittställning i kanadensare I kanadensare kan ni sitta på sitsarna, det är bekvämast. Om du vill ha extra bra balans kan du stå på knä med knäna på ett liggunderlag och vitt isär. Stjärten vilar mot tvärträ eller sitsens kant. I kajaken sitter du med ryggen fri från sargen och fotstöden inställda så att benen är lätt böjda. Då kan du använda benkraft för att vrida kroppen i paddeldraget. Om du pressar knäna mot kajakens sida/däck kan du snabbare känna kajakens rörelser men din rörlighet och vridning begränsas. Om du vill göra en eskimåsväng måste du kunna klämma fast dig för att inte ramla ur kajaken. Att stiga i och ur kanoten Det första du ska lära dig är att kliva i och ur kanoten på ett säkert sätt. Enklast är det att fråga den som lånar det s.k ytterdraget. Sätt i paddeln. Börja inte draget förrän paddeln är helt i vattnet. För paddeln i en cirkelrörelse med armen på dragsidan rak under hela draget. Den andra armen håller du nära kroppen och med paddeln lågt. Utnyttja bålrotationen och pressa med den dragande sidans knä och fot.

4 Styra kanoten Om kajaken är utrustad med roder kan du styra kajaken med fötterna. Du kan också svänga kanoten med kanoten eller bromsa med paddeln då svänger kanoten mot paddelsidan. En kombination av ytterdrag/ bromstag ger en snabb sväng. Om du ska paddla där det är risk att slå i botten bör du ha ett släproder, en skädda eller vara utan roder. Framåtdrag I ett framåtdrag förs paddeln bakåt nära kanoten. Olika paddelmodeller ger paddeln olika banor i vattnet. Vrid överkroppen utan att luta dig framåt. Sätt i paddelbladet långt fram med sträckt arm och koppla på bålrotation, bibehåll rotationen genom hela draget. Bladet ska föras på konstant höjd i vattnet genom hela draget, med bladets överkant strax under vattenytan. När handen är strax framför höften, tar du upp paddeln ur vattnet genom att underarmen lyfts parallellt med vattenytan upp till axelhöjd. Kroppen ska nu vara vriden åt andra hållet och du ska vara i läge för att sätta i det andra bladet. Observera att armarna hålls relativt raka genom hela draget. Paddelbladet är effektivast när det är vinkelrätt mot vattenytan, så länge du endast önskar drivkraft. Du kan även sänka armbågarna -låg stil- den är inte effektiv men paddeln kommer längre ut, det blir stabilare och belastningen på axlarna minskar något. J-draget ger rak kurs Paddlingstekniken för kajak och kanadensare är ungefär densamma. Den stora skillnaden ligger i kurshållningen. Både en- och tvåmans-kanadensare svänger från akterpaddlarens paddelsida, något som förhindras genom att du avslutar draget med ett s k J-drag. I tvåmanskanadensare utförs J-draget endast av akterpaddlaren. Vid J-drag ritar paddeln ett J med bågen bakåt/utåt. När paddeln når höften tryck tummen framåt, vrid dragsidan av paddeln utåt, då styr paddeln mot paddelsidan. (Man kan även använda paddeln som ett roder). Paddlings- och segeltekniker Toni Aho & Rikard Lindroos Kajakpaddling Kajakpaddeln är osymmetrisk och för att den skall skära vattnet rätt skall man hålla den bredare sidan uppåt. Själva bredden i greppet om paddeln skall vara en rätvinkel i armbågarna när du håller paddeln ovanför huvudet. Detta grepp kan varieras lite ifall man skall paddla längre, smalare grepp, eller bredare om man skall ha bättre kontroll eller mera kraft. Paddlorna är böjda och detta betyder att du måste vrida på paddeln så att de skall komma rätt i vattnet. Det är alltid högra handen som vrider på paddeln så att den vrider sig rätt till vattenytan. Vid framåtpaddling är det viktigt att man sitter med rak rygg i kajaken, man skall alltså inte luta sig mot ryggstödet. Sitter man med rak rygg har alla kroppens muskler möjlighet att jobba vid paddlingen. Det är meningen att armarna endast förmedlar kraften från kroppen till paddeln. När man drar paddeln i vattnet vid framåtpaddling skall man komma ihåg att ha paddeln nära kajaken när man drar den bakåt. Paddeln skall komma så långt fram som möjligt i vattnet och när paddeln sätts i vattnet skall det användas mest kraft. I slutändan av draget behövs inte lika mycket energi och draget slutar ungefär vid magen. Fötterna skall vara nära varandra så att man kan hålla balansen och då blir paddlingen effektivare. Ifall man har ett fotstöd skall man komma ihåg att justera så att

5 man får styrkan från fötterna med i paddlingen. Det viktiga med paddlingen är att göra den till en smidig rörelse istället för enskilda paddeltag. För att styra kajaken kan man använda flera olika metoder, till exempel roder som styrs med benen, använda paddeln som roder eller genom att paddla på olika sätt. Genom att ha paddeln i vattnet som roder styr man båten ganska lätt men farten bibehålls inte. Kajaken styrs alltid åt motsatta hållet mot vad man har bladet lutat. Genom att styra med hjälp av ytterdrag har man bättre chanser att behålla farten. Detta utförs likadant på båda sidorna. Det börjar som ett vanligt drag som i framåtpaddlingen, men istället för att dra rakt skall man dra paddeln utåt från kajaken och sedan inåt. Ungefär som en halvboll. Bakåtpaddlingen sker precis likadant som framåtpaddlingen, med den skillnaden att paddlingen påbörjas bakifrån. Detta är också ett bra sätt att stanna kajaken på om man måste stanna den hastigt. Kanotpaddling Den grundläggande tekniken vid kanotpaddling är mycket enkel, och som med så mycket annat kommer tekniken i stort sett av sig själv, när du väl sätter igång. Du för paddeln med nästan sträckta armar lodrät genom vattnet, genom att rotera i rygg och skuldror. Därigenom utnyttjar du de stora ryggmusklerna. Paddelbladet håller du vinkelrätt och nära inpå kanoten. Är ni två i kanoten en fram och en bak skall ni paddla på varsin sida. Normalt är det den som sitter längst bak som styr. För att undvika att kanoten svänger bort från paddelsidan och därmed ändrar riktning, skall den som paddlar längst bak vrida paddeln i en liten båge i varje tag. Seglingsteknik A och O i seglingsteknik är att kunna använda vinden rätt. Vind finns nästan alltid att finna, men den kan blåsa i olika styrkor och från olika håll. Därför måste man veta varifrån vinden kommer för att få båten att gå i önskad riktning. Man måste lära sig använda vinden till sin fördel både i medoch motvind. Att få båten i rörelse I medvind är det vinden som trycker båten framåt med hjälp av seglet. Men då vinden kommer från sidan eller framifrån blir inte trycket detsamma. Då är det sugkraften som orsakar framåtglidningen. När man seglar i motvind skall seglet stå nära mitten av båten, så att vinden stryker förbi seglen. När vinden stryker förbi det spända seglet bildas ett undertryck på seglets läsida. Detta undertryck försöker seglet fylla ut, och på så vis dras båten framåt med en slags sugkraft. Då båten har vinden rakt framifrån, står den dock i vindögat. Vid det här tillfället driver båten, men seglar inte. Att ändra kurs Falla och lova När man vill ändra kurs på båten utan att göra slag kallas det för att falla och lova. När man faller styr man båten från vindriktningen så att båten åker i medvind. När man lovar gör man exakt det motsatta genom att styra båten mot vindriktningen så att båten hamnar i motvind. Man kan säga att man faller från vinden, och lovar upp mot vinden. Slag När man ska slå börjar man med att lova upp så mycket att båten hamnar i vindögat. Fortsätter man att lova kommer vinden att ta tag i seglen från andra sidan båten, så att man kommer förbi vindögat. Man har då gjort en stagvändning, ett slag. Det kallas också för genomvindsvändning.

6 Gipp Gipp är en svår manöver som kräver mycket träning. En gipp görs med vinden in från aktern, man säger att man vänder undan vinden. När man skall gippa börjar man med att falla kraftigt. Samtidigt drar man in skotet så mycket som möjligt, och försöker att rycka över seglet till andra sidan innan vinden tagit tag i seglet. När vinden tagit tag i seglet, släpper man ut skotet igen. En gipp kallas också för undanvindsvändning. Kryssa Då man seglar i bidevind seglar man mot vinden. Men eftersom vinden då inte kommer rakt framifrån kan man inte segla raka spåret till sitt mål. Då måste man dra in seglet mot båtens mitt (med hjälp av skotet) för att kunna sick-sacka sig fram. Detta sick-sackande kallas att kryssa. Källor: Seglingens ABC UTRUSTNING Minna Norrgård, Anna Riska, Susanne Norrgård Segling: Beroende på segelbåtens storlek och ruttens längd varierar det vilken utrustning man behöver. Flytväst Paddel Ankare Tömnings redskap Sjökort Kompass Varma kläder Regnkläder Torra kläder Handskar Solglasögon och solkräm Matsäck, dricka Första hjälp väska Brandsläckare Vid flerdagsturer behövs naturligtvis mer utrustning vid övernattning

7 Kajak: Det lönar sig att bara ta med det nödvändiga på en dagstur, eftersom allt skall få rum inuti kajaken. Flytväst (lätta och smidiga paddelvästar finns) Kapell (tillhörande kajaken) Paddel Karta Kompass Matsäck, dricka Kikare/kamera Väderanpassade kläder Torra kläder Handskar Första hjälp väska Solglasögon och solkräm Vid längre utfärder packar man förstås med annat som man behöver. Kanot: Vid kanotpaddling gäller det också att ta med det nödvändigaste som får rum i kanoten. Flytväst Paddlor Sjökort Kompass Kläder enligt väder Torra kläder Tömningsredskap Matsäck, dricka Solglasögon och solkräm Handskar Sittunderlag Stövlar

8 Allmänt: Det lönar sig att packa sin utrustning vattentätt i t.ex. plastpåsar så att kläderna och annan utrustning hålls torra. Det är också alltid bättre att ta med sig ett mål extra mat än att vara hungrig på sjön. Sjösäkerhet Björn Rynéus & Bettina Söderholm K Om man beger sig ut på sjön tillsammans med en grupp elever är det viktigt att läraren och eleverna har gemensamma regler för hur man beter sig på sjön, oberoende av hur vana eleverna är av att vara på sjön. Det är alltid bra att vara flera vuxna övervakare som kan hjälpa till vid behov. Vid paddling med kanot och kajak är det tryggast att färdas där det inte är så hård vind och stora vågor. Över lag är det viktigt att man känner till området man besöker, t.ex. klippor och farleder och har sjökort med sig. Om man själv inte känner sig trygg med att leda gruppen kan man alltid anlita en expert eller någon som har mera erfarenhet. Ju mindre grupp det är desto lättare är det också att kontrollera den. Förutom hur man beter sig under exempelvis dagsutflykten är det också bra att gå igenom allmänt sjövett samt t.ex. hur man tar hand om båtar och förtöjer dem vid en brygga samt vad man skall göra om en olycka inträffar. Ger man sig ut i båt är grundregeln att man ska använda flytväst och sitta ner i båten. Att man inte ska dricka alkohol i samband med att man vistas på sjön är också en självklarhet. Följer du råden nedan minskar du risken för att ett tillbud ska inträffa. Om ett tillbud sedan ändå skulle inträffa minskar du konsekvenserna av det. Tänk på att... alltid använda flytväst. alltid sitta ner i båten och vara placerad så att den är i balans. inte vara fler personer i båten än vad den är avsedd för. bara byta plats i båten om det är absolut nödvändigt och då en i taget.

9 stanna vid båten om du faller i vattnet. alltid ha något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen". om du ska rädda en nödställd, ta upp honom i aktern på båten. vifta långsamt med båda armarna över huvudet och åt sidorna om du behöver hjälp. alkohol inte hör hemma på sjön, fira när ni kommer i land! Här är en del bra regler för hur man tar hand om båtar, kanoter och kajaker: Båten ska vara i sjövärdigt skick och hållas länsad. Förtöj och förankra så att båten och förtöjningen motstår hårt väder, vattenståndsförändringar och svallvågor. När båten förvaras på land ska den vara säkert uppallad, stöttad, surrad och täckt samt stå under tillsyn. Alla båtar och jollar ska vara försedda med namnskyltar en synlig och en väl dold med ägarens namn och adress. När båten ligger i sjön ska utombordsmotorn vara fastlåst med ett godkänt lås. Om motorn är på 50 hk eller mer ska den vara fastbultad enligt tillverkarens anvisningar. Lös utrustning och personliga tillhörigheter ska vara inlåsta. När båten står på land eller vinterförvaras i sjön ska motorn, livflotten och den elektroniska utrustningen vara inlåst i en byggnad. Annan lös utrustning ska vara inlåst. När båten står på ett släpfordon ska det vara låst med ett godkänt lås. Ha brandsläckare i båten. Om den är längre än 10 meter ska den vara utrustad med minst två brandsläckare. mindre chans att en olycka inträffar. Den viktigaste regeln är trots allt att hålla sig lugn och att stressa. Att vara på sjön skall vara en njutbar upplevelse och då är det också en

10 Källor: k - Navigation Maria Westström, Josefin Skrifvars Navigation, av lat. navis - farkost. Konsten att navigera, d.v.s vid framförandet av en farkost bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt. Navigering handlar om att hitta genom att observera och sammanställa informationen så att det blir lättare att hitta på sjön. Till sjöss kan man ta sig fram på mångahanda sätt: simma, paddla kajak, segla, åka motorbåt etc. Grunden är densamma men utrustningen för navigering kan variera. Från inget annat än sitt eget huvud till enkla hjälpmedel som karta, kompass, linjal, passare och klocka till till dator med GPS navigering med hjälp av satelliter. Varje farkost har vid varje tidpunkt en given position på jordklotet, vanligen angiven med latitud och longitud. Att kunna bestämma sin position, d.v.s veta var man är, är centralt för varje sjöfarare. Beroende på förutsättningarna använder man olika verktyg och metoder för att fastställa sin position. Olika navigationsinstrument: Styrkompass Sjökort, stickpassare, transportörer (gradskivor) Pejlkompass, pejlskiva Logg, klocka Lod (ekolod) Radiomottagare för radiopejling Sextant, kronometer Radar Satellitnavigator (GPS, GLONASS, Galileo) Sjökortet är en karta över sjö och hav som visar bl a latitud och longitud, kustlinjer, gränser och trafikleder, djup, sjöfartshinder så som grund, hamnar, broar, fyrar och annat som är relevant för den som navigerar. Navigation i dimma: Vanligast förekommande är det med dimma på försommaren. Det beror på att havet fortfarande är kallt men luften varm. När varm fuktig luft kyls mot kallt hav uppstår dimma. Vad man gör beror på var man befinner sig. Ligger du i hamn eller till ankars när dimma kommer eller råder, stanna kvar! Befinner du dig inskärs skall du så fort som möjligt ta dig till närmaste holme med hjälp av sjökort

11 och kompass. Avge alltid nu som då ljud så att andra båtfarare inte kolliderar med dig. Om du färdas utmed en kust eller till havs när dimman kommer är det inte så mycket du kan göra åt det. Utgångsläget är att du inte kommer att hinna söka skydd. Du fortsätter din planerade färd. Är du på väg från havet in mot kusten får du kanske räkna med att ligga stilla och vänta på bättre sikt. Sakta farten, notera var du befinner dig när dimman kommer, log, kurs och tid. Försök även räkna ut var du kommer att befinna dig var 30 minut. Förstärker utkiken. Allas ögon och öron måste hjälpas åt. Ha alltid en person på fördäck när dimma råder. Utkiken störs då minimalt av ljudet från motorn. Den som har radar ombord och kan radarnavigering får valuta för investeringen. Med radars hjälp ser man omgivningen. Det är en otrolig fördel vid navigering i dimma. Navigeringen i sig brukar inte vara största problemet. Det är alla andra som färdas omkring som utgör faran. Sjömärke är ett märke konstruerat för att fungerar som navigeringshjälp till sjöss. Sjömärken kan vara till exempel fyrar, bojar, prickar, kummel, tavlor, stänger eller båkar. Officiella sjömärken finns utmärkta på sjökort. Det vanligaste sättet att navigera på sjön med mindre båtar är med karta och kompass. Detta kallas objektiv navigation. Källor: wikipedia, vi båtägare, passagen