Guide för kommunal e-utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guide för kommunal e-utveckling"

Transkript

1 . Guide för kommunal e-utveckling - en bilaga till Guide för effektiv regional e-utveckling

2

3 Förord Då vi arbetade fram Guide för effektiv regional e-utveckling så behandlade vi vid ett flertal tillfällen frågor som berörde den lokala nivån. Därför så beslutade vi att inom ramen för projektet att också utarbeta en lokal guide som kompletterar och väl hänger samman med den regionala guiden. Arbetet med den lokala guiden har varit mycket intressant och jag vill rikta ett varmt tack till alla som bidragit till den lokala guiden. Arbetet med att ta fram den har varit mycket intressant och givande. Jag vill rikta ett särskilt tack till Vinnova som finansierat projektet, e-utvecklingsrådet i Jönköpings län, vår samarbetspartner Högskolan i Jönköping samt företaget Knowit. Jönköping i september 2013 e-utvecklingsrådet i Jönköpings län Janne Dicander Ordförande 1

4 Sammanfattning Syftet med denna guide är att ge vägledning till de kommuner som är har behov av att skapa ett strukturerat arbetssätt för sin e-utveckling och komma igång med arbetet. Målet är att guiden ska kunna utgöra ett stöd i samband med att kommuner tar fram mål och styrmodeller och organiserar sig för att på ett effektivt sätt arbeta med verksamhetutveckling med stöd av IT. Med e-utveckling menas verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Den nya tekniken ger ökade möjligheter till effektiviseringar och rationaliseringar i de olika offentliga myndigheterna. Frigjorda resurser kan användas i respektive organisations kärnverksamhet, till exempel vård, skola och omsorg. Bakgrunden är de framtida utmaningarna för offentlig sektor. Mer resurser kommer att krävas för kärnverksamheten samtidigt som skatterna förmodligen inte kan höjas i samma utsträckning. Guiden är en bilaga till Guide för effektiv regional e-utveckling I denna guide behandlas bland annat nationella initiativ, förslag till samverkansprocess, juridiska aspekter på samverkan, styrning och finansering. Det är viktigt att ta del av den regionala guiden för att fullt ut kunna tillgodogöra sig den kommunala guiden. Guiden för kommunal e-utveckling omfattar lämpliga metoder och verktyg för lokal e- utveckling samt hur man förbereder sig för att samverka regionalt och nationellt. 2

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Viktiga frågeställningar och läsanvisning Introduktion till e-utveckling Vad är e-utveckling? Varför är e-utveckling viktigt och vad ska uppnås? Vilka verksamhetsområden berörs av e-utveckling? Tio goda råd för e-utvecklingsarbetet Modell för e-utveckling i en kommun Mål och riktlinjer Mål för e-utveckling Organisation, styrning och finansiering Uppföljning Planering och genomförande Årlig budget- och verksamhetsplanering Samordning, prioritering och styrning av initiativ Genomförande av enskilda projekt och initiativ Stöd och förutsättningar Verktyg och metoder Stödresurser IT som möjliggörare Kunskap och förståelse Förberedelser inför regional samverkan inom e-utveckling Identifiera behov av samverkan Beskriva och bedöma samverkan Bilaga 1 Framtagning av en lokal digital agenda...27 Bilaga 2 Organisation, styrning och finansiering...33 Bilaga 3 Metod för klassificering av IS/IT-system...38 Bilaga 4 IS/IT-avdelningens kompetensområden...40 Bilaga 5 Metoder och verktyg...42 Bilaga 6 Källor

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under 2012/2013 utarbetades Guide för effektiv regional e-utveckling 1 och Effektiv regional e-utveckling en forskningsutblick. Båda dessa behandlar hur en effektiv samverkan kan ske inom e-utvecklingsområdet. För att bli framgångsrik i den regionala samverkan underlättar det om den enskilda kommunen förbereder sig och har viss struktur på sin egen e-utvecklingsverksamhet. Denna guide är en bilaga till Guide för effektiv regional e-utveckling och omfattar lämpliga metoder och verktyg för lokal e-utveckling samt hur man förbereder sig för att samverka regionalt och nationellt. 1.2 Syfte och mål Syftet med guiden är att ge vägledning till de kommuner som är har behov av att skapa ett strukturerat arbetssätt för sin e-utveckling och komma igång med arbetet. Målet är att guiden ska kunna utgöra ett stöd i samband med att kommuner tar fram mål och styrmodeller och organiserar sig för att på ett effektivt sätt arbeta med verksamhetutveckling med stöd av IT. Guiden inriktar sig mot kommuners kärnverksamhet, men många av de metoder och modeller som presenteras är tillämpbara även på andra områden. 1.3 Viktiga frågeställningar och läsanvisning Denna guide är avsedd att ge vägledning i viktiga frågor för att inleda eller påskynda e- utvecklingen i en kommun. Guiden bygger på faktainhämtning, studier av flera olika kommuner och intervjuer med företrädare för dessa. I kapitel 2 återfinns en kort beskrivning av e-utvecklingsområdet och vilka verksamhetsområden som berörs. För en mer uttömmande beskrivning hänvisas till Guide för effektiv regional e-utveckling. I kapitel 3 anges ett antal goda råd för e-utveckling. Dessa är en summering av de framgångsfaktorer som de olika intervjupersonerna framhållit och kan ses som en samling god råd inför e-utvecklingsarbetet. I kapitel 4 presenteras en modell för e-utveckling i en kommun. Tanken är att ge inspiration till en struktur för e-utvecklingsarbetet, från strategisk, via taktisk till operativ nivå. Modellen visar även lämpliga stöd och förutsättningar. Kapitel 5 beskriver lämpliga förberedelser inför en regional samverkan. Kapitlet återspeglar de första två stegen i den samverkansprocess som presenteras i Guide för effektiv regional e-utveckling. I bilagorna sker fördjupning inom vissa områden samt ges exempel på metoder och verktyg. 1 Båda guiderna finns på 4

7 2 Introduktion till e-utveckling 2.1 Vad är e-utveckling? Regeringskansliet har definierat e-utveckling som: "verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser 2. e-utveckling är kort sagt verksamhetsutveckling i offentlig sektor med stöd av IT. Det handlar om vanlig verksamhetsutveckling för att höja kvalitet och service för brukare och kunder, verksamhetsutveckling för att modernisera och effektivisera den inre verksamheten och/eller för att skapa större delaktighet och bana väg för innovationer och ökat företagande. Skillnaden är att vi med hjälp av ny teknik och digitalisering kan skapa många fler möjligheter och komma betydligt längre än genom traditionell verksamhetsutveckling. Verksamhetsutveckling med hjälp av IT blir därför en strategiskt viktig fråga. 2.2 Varför är e-utveckling viktigt och vad ska uppnås? SKL har i sin strategi för e-samhället 3 pekat ut tre övergripande mål för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning: Enklare vardag för privatpersoner och företag. Privatpersoner och företag kan på ett enkelt och säkert sätt få kontakt med, ta del av information och sköta sina ärenden med offentlig sektor. Det är enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Företagens administrativa kostnader minskar. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Offentlig information finns tillgänglig elektroniskt, vilket skapar möjligheter för privatpersoner, företag och organisationer att skapa innovativa tjänster. Den personliga integriteten garanteras och skapar tillit till en öppen förvaltning som erbjuder insyn, dialog och delaktighet. Fler deltar i värdeskapandet och samhällets samlade utvecklingsförmåga tas tillvara. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Verksamhetsutveckling stöds av IT. IT används som ett strategiskt verktyg och bidrar till att verksamheter utvecklas, kvalitetssäkras och att de samlade resurserna utnyttjas mer effektivt. Information kan nås och användas enkelt av den som behöver och har rätt till informationen i verksamheten. Detta bidrar till att offentlig sektor ses som en modern och attraktiv arbetsgivare. Även Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg 4 pekar på det liknande målet att skapa konkret nytta för invånare, personal och beslutsfattare 2 Regeringskansliet (2008). Handlingsplan för eförvaltning 3 SKL (2011) Strategi för esamhället. 4 Socialdepartementet (2010). Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, S

8 2.3 Vilka verksamhetsområden berörs av e-utveckling? E-utveckling eller e-förvaltning är (oftast) inget eget avgränsat område som hanteras av endast en kommunal verksamhet eller egen nämnd. Istället kan området beskrivas som ett fokusområde som berör flera olika verksamheter (nämnder, förvaltningar etc. beroende på kommunens organisation). Se figur 1. Vissa inslag i arbetet är kommungemensamt av sin karaktär medan andra inslag är specifika för respektive verksamhetsområde. Därför finns det ett centralt ansvar för viss planering och styrning parallellt med att det finns ett ansvar i respektive verksamhetsområde och nämnd att den egna verksamheten utvecklas med hjälp av nya tekniska möjligheter. För att respektive kärn- och stödverksamhet ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt behöver man en gemensam bas av gemensamma lösningar och informationskanaler som alla kan utnyttja och en gemensam bas av stöd och förutsättningar som kan komma alla till del. Se figur 2. Figur 1.e-utveckling som ett fokusområde. Figur 2. Olika områden där insatser görs för att utveckla esamhället. Exempel på stödfunktioner: IT, personal/lön, ekonomi, upphandling, fastigheter och juridik. 6

9 SKL har en liknande uppdelning i sin i handlingsplan för esamhället 5. Där pekas följande programområden ut: Gemensamma funktioner och tjänster Skola och lärande Näringsliv och Arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Demokrati och delaktighet Strukturella förutsättningar för e-tjänster i offentlig sektor Utöver dessa finns även flera satsningar inom ehälsa, se CeHis handlingsplan SKL (2013) Digitala vägen till morgondagens välfärd Handlingsplan för esamhället Center för ehälsa i samverkan (2012) Handlingsplan , Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. 7

10 3 Tio goda råd för e-utvecklingsarbetet Till stöd för arbetet med e-utveckling presenteras ett antal goda råd baserat på erfarenheter från flera kommuner som har kommit en bit på vägen i sitt arbete med e-utveckling. Genom dessa råd skapas goda förutsättningar för att på ett effektivt sätt arbeta med e-utveckling och ta hem de förväntade nyttoeffekterna. 1. Utvecklingen av e-samhället är en strategisk ledningsfråga. Ledningen måste stå bakom. Genom e-utveckling finns mycket goda förutsättningar att skapa nytta för hela samhället, ökad medborgarservice och att effektivisera den egna kommunen. Det förutsätter dock att det finns en villighet och beredskap att genomföra investeringar och nödvändiga organisations- och verksamhetsförändringar. Det är därför viktigt att politiken och högsta tjänstemannaledningen har kunskap och står bakom satsningar inom e-utveckling. Detta kan göras genom att en kommungemensam digital agenda arbetas fram och beslutas på högsta nivå. 2. e-utveckling bör hanteras och betraktas som verksamhetsutveckling. Även om e-utveckling per definition inkluderar IT och ny teknik är själva syftet och nyttan att utveckla och förbättra en verksamhet. Även om IT och ny teknik har en viktig roll att fylla kan det ibland vara läge att tona ner dess betydelse för att inte e-utveckling ska uppfattas som något som ska drivas vid sidan av de ordinarie processer och styrmodeller för verksamhetutveckling. Även om centrala resurser är viktiga för att stötta och samordna arbetet är det den verksamheten som påverkas och drar nytta av utvecklingen som måste ta ansvar för och styra arbetet. 3. Stimulans behövs. För att få fart på utvecklingen är det viktigt att den eller de som ska bedriva utvecklingen stimuleras och får incitament att göra vissa, utpekade aktiviteter. Detta kan ske genom att visa på goda exempel, tillhandahålla centrala stimulansmedel, bidra med centrala stödresurser och kompetens, låta verksamheten behålla delar av vinsten etc. 4. Skapa en tydlig ansvars- och kostnadsfördelning. Det är viktigt att peka ut vem eller vilka funktioner som har ansvar för olika frågor och tydliggöra vilka mandat dessa har. Risken är annars stor att vissa frågor hamnar mellan stolarna eller att organisationen lamslås då ingen vet vems ansvar det är att fatta beslut. Det är även centralt att skapa en tydlig finansieringsmodell så att det är tydligt hur kostnader ska fördelas och vem som ska få ta del av vinsten när effektiviseringar görs i verksamheten. 5. Nyttovärdera, prioritera och ta hem vinsterna. Alla initiativ inom e-utveckling är per definition inte prioriterade. Även om det är viktigt att komma igång och dra nytta av ny teknik är det viktigt med en sund syn på området. Arbeta med nyttokalkyler och prioritera de initiativ som ger mest nytta. Följ upp alla satsningar och säkerställ att den planerade nyttan faktiskt realiseras och att vinsterna tas hem. Fatta beslut om vem som följer upp att nyttan realiseras och hur nyttan ska fördelas. 6. Sök kommungemensamma lösningar där så är möjligt. Desto fler lösningar som kan delas av flera verksamheter, desto större kostnader kan sparas genom hela livscykeln. Genom att alla använder samma lösningar och gränssnitt i kontakt med medborgarna och näringsliv (exempelvis mina sidor) förenklas vardagen för användarna. För att detta ska fungera är det viktigt att tydliggöra ansvaret för de kommungemensamma lösningarna och skapa stimulans för att dessa ska utnyttjas. Man bör även sträva efter att använda sig av ett gemensamt verksamhetsspråk med gemenssamma definitioner för att underlätta samarbete. 8

11 7. Skapa utrymme för flexibilitet. Teknikutvecklingen sker mycket fort och förutsättningarna ändras kontinuerligt. Även om det kan och bör finnas långsiktiga planer för hur verksamheten och tekniskstödet ska utvecklas är det viktigt att dessa inte blir så stela att man inte kan dra nytta av nya innovationer och idéer. En ITstrategi bör ta sin utgångspunkt i verksamhetens föränderliga behov och inte dagens teknik. 8. Samverkan skapar nya möjligheter. Speciellt små kommuner har sällan resurser, kompetens och medel att själva genomföra all typ av e-utveckling. Genom att utnyttja nationella lösningar och samarbeta med andra kommuner regionalt skapas bättre möjligheter att snabbare realisera nyttor och att sänka kostnader genom hela livscykeln. Standardlösningar som flera kommuner använder bör väljas före egna, unika lösningar. 9. Fortsatt kontinuerlig kompetensutveckling för tjänstemän, politiker och medborgare. Teknikutvecklingen idag är snabb och det är inte lätt att hänga med i utvecklingen. Samtidigt har tekniken blivit mer användarorienterad. Idag är det mindre viktigt att förstå tekniska begrepp men desto viktigare att förstå vilka tjänster som tekniken kan leverera och hur dessa på bästa sätt ska kunna utnyttjas. 10. Börja enkelt. Hellre ta små steg, med enkla projekt som är lätta att genomföra än att börja med stora, omfattande projekt. Om allt (tydliga mål, plattformar, organisation, ansvarsfördelning etc.) ska vara på plats innan man börjar, kommer man sannolikt aldrig igång. Det är då bättre att börja med en fråga eller ett initiativ än att invänta att allt på plats. Flera kommuner som har haft framgång har börjat med att fokusera på den externa nyttan, exempelvis, genom att skapa möjligheter att ta fram enkla e- tjänster. Detta har senare lett till en förståelse för behovet av att effektivisera sina interna processer. 9

12 4 Modell för e-utveckling i en kommun I detta kapitel beskrivs en modell för arbete med e-utveckling i en kommun. Det är en generell modell som ska anpassas till den egna kommunens förutsättningar. Modellen utgår från de goda råden i kapitel 3. Modellen består av tre övergripande områden: Figur 3. Modell för arbete med e-utveckling. Mål och riktlinjer. Hur man på politisk nivå och högsta tjänstemannanivå sätter upp mål och fattar beslut om de riktlinjer och principer för ansvar och finansiering som ska styra arbetet. Planering och genomförande. Hur man planerar, prioriterar, samordnar och genomför olika initiativ inom kommunen. Stöd och förutsättningar. Hur man säkerställer att det finns metoder, verktyg och andra förutsättningar att för att utföra arbetet. 10

13 4.1 Mål och riktlinjer Ett av de goda råden i kapitel 3 pekade ut att utvecklingen av e-samhället är en strategisk ledningsfråga. Det innebär att politiken och högsta ledningen måste peka ut mål och skapa förutsättningar för verksamheten att kunna genomföra de förändringar som krävs. Vi delar här in detta arbete i tre delar: Mål för e-utveckling. Att ta fram och tydliggöra mål och förväntningar på vart man vill nå med arbetet i den egna kommunen och kommunicera varför det är angeläget, exempelvis genom att ta fram en digital agenda för kommunen. Organisation, styrning och finansiering. Att ta fram och tydliggöra hur arbetet ska organiseras och vilka spelregler som ska gälla för att målen ska kunna nås. Uppföljning. Att tydliggöra hur målen och genomförandet ska följas upp. Att visa hur långt man har kommit och vid behov korrigera och förbättra förutsättningarna. Figur 4. Ledningens ansvar att ta fram mål och riktlinjer för utvecklingen av esamhället För att få en långsiktig inriktning på e-utvecklingsarbetet och tydliggöra mål och riktlinjer har flera kommuner tagit fram ett övergripande styrdokument för arbetet. Detta benämns ofta som e-strategi, e-program eller digital agenda (fortsättningsvis benämnt digital agenda) och fastställs vanligtvis av kommunfullmäktige efter en bred förankring i kommunen. Många kommuner har valt att ställa sig bakom SKL:s Strategi för esamhället samt Nationell ehälsa med tillhörande handlingsplaner och med utgångspunkt av dessa dokument arbeta med egna handlingsplaner för att nå målen. Det finns ett antal fördelar med att arbeta fram en digital agenda: Ledningens stöd och krav för att arbeta med e-utvecklingsområdet. Genom att ta fram en kommunal digital agenda som är kommungemensam och beslutad på högsta nivå ställs krav på resultat. Området kan få högre prioritet och även större möjligheter att få sig tilldelat resurser av olika slag. Värdeskapande arbete. Att ta fram en digital agenda är inte (bara) ett pappersarbete. För att rimliga övergripande mål ska tas fram bör man utgå ifrån ett nuläge och behovsinventering inom kommunens samtliga verksamhetsområden (exempelvis genom att med eblomlådan 7 som utgångspunkt diskutera och komma fram till kommungemensamma mål för området). Genom att verksamheterna blir delaktiga i arbetet skapas en förankring som är viktigt inför ett genomförande

14 Stöd vid genomförande. Ett styrdokument bör inte bara peka på mål som ska uppnås utan även tydliggöra ansvarsfördelning och principer för styrning, finansiering och uppföljning. Spelreglerna klaras ut och ger stöd vid ett genomförande. Regional och nationell synkronisering. Eftersom flera initiativ kring e-utveckling tas regionalt och nationellt är det viktigt att den enskilda kommunen på olika sätt förhåller sig till dessa initiativ. Den digitala agendan kan användas för att tydliggöra hur man inom kommunen ska arbeta och organisera sig för att dra nytta av regionala och nationella initiativ. Om den digitala agendan innehåller planer bör även dessa vara synkroniserade mot de regionala och nationella planer som finns. Det finns även vissa problem förknippade med den här typen av styrdokument. Flera kommuner vittnar om att de kan bli alltför vaga, både i termer av mål och också ansvarfördelning vilket gör att de inte ger något stöd vid ett genomförande och är svåra att följa upp. Om man å andra sidan väljer att göra dessa dokument alltför konkreta och förser dem med tidssatta handlingsplaner finns risken att de snabbt blir inaktuella. Man bör därför göra en avvägning för vilken detaljeringsnivå dessa typer av styrande dokument ska ha. Ett generellt råd kan vara att de bör ha en planeringshorisont på minst tre år, innehålla mål inom ett antal områden som är möjliga att följa upp samt en tydlig ansvarsfördelning för hur de ska realiseras. Istället för att ha en tidsangiven handlingsplan kopplad till agendan kan man kräva att varje nämnd/verksamhetsområde ska förse sina respektive verksamhetsplaner med ett speciellt kapitel om digitalisering och där tydligöra sina handlingsplaner på kort och lång sikt.(dessa ska naturligvis utgå ifrån de kommungemensamma målen i den digitala agendan.) Även i den enskilda nämnden eller verksamhetsområdet kan det finnas behov av att ta fram motsvarande strategidokument eller program för e-utveckling eller ta upp detta område som en del i befintliga långsiktiga styrdokument. Detta kan ske även för enskilda stödfunktioner. Exempelvis kan befintlig IT-strategi behöva revideras utifrån de framtagna målen i en kommungemensam digital agenda. Mer om digitala agendor finns i bilaga Mål för e-utveckling Målen (och viktiga insatsområden) för e-utveckling bör utgå från eller brytas ner från kommunens verksamhetsmål och vision. Det är även både lämpligt och nödvändigt att ta hänsyn till: De tre övergripande mål som finns definierade i SKL:s strategi för esamhället 8 (se kap 2.2). I princip allt arbete inom e-utveckling syftar till att nå dessa tre överripande mål även om det kan finnas behov av att bryta ner dessa till att passa den egna kommunens kontext. De mål som finns angivna i Socialdepartementets strategi för Nationell ehälsa 9 samt tillhörande handlingsplaner SKL (2011) Strategi för esamhället. 9 Socialdepartementet (2010). Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, S Sveriges Kommuner och Landsting (2013). ehälsa i kommunerna

15 Den digitala agendan för Sverige 12 som pekar ut det övergripande IT-politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Fyra övergripande strategiska områden pekas ut för att nå målet: o o o o Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen Detta nationella mål och strategiska områden kan anpassas för den egna kommunen eller fungera som inspiration för framtagning av egna mål och insatsområden. De nationella aktiviteter och initiativ som pågår och kommer att starta inom e- området. Detta gäller exempelvis de 32 initiativ som beskrivs i SKL:s handlingsplan för esamhället 13. Se även Guide för effektiv regional e-utveckling för översikt över nationella initiativ. Regionala samarbeten och initiativ. Resultat från självvärdering med SKL:s eblomlådan Organisation, styrning och finansiering Det finns i de flesta kommuner bra beskrivna styrdokument med beskrivningar av uppdrag, ansvar och befogenheter för olika roller och funktioner. Vidare finns det ofta tydliga principer för vad som ska gälla för finansiering och kostnadsfördelning. Utvecklingen mot ett esamhälle, med ett stort behov av kontinuerlig utveckling och ökad kommunsamordning gör att flera av de traditionella funktionernas uppdrag kan behöva ses över och justeras för att matcha det behov som finns. Med utgångspunkt från Figur 2 (se kap.2) följer ett antal områden där det är viktigt att det finns ett tydligt ansvar utpekat: Dessa områden är tydliggjorda i figur 5 och beskrivs mer detaljerat i bilaga 2. Ansvar för utveckling av kärnverksamhet och stödfunktioner. Ansvar för utveckling av kommungemensamma lösningar som kan användas av flera förvaltningar Ansvar för att tillhandahålla stöd (resurser, teknik, verktyg, metoder) för verksamhetsutveckling med stöd av IT. Ansvar för samordning, prioritering, styrning och uppföljning av helheten. Den sista punken är av speciell betydelse för att genomförandet ska bli så effektivt som möjligt. Ansvaret bör ligga på högsta tjänstemannanivå men genomförandet bör delegeras 11 Center för ehälsa i samverkan (2012) Handlingsplan , Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. 12 Näringsdepartementet (2011). It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. 13 SKL (2013) Digitala vägen till morgondagens välfärd Handlingsplan för esamhället

16 till en speciellt utsedd funktion i form av en programstyrgrupp 14 för e-utveckling där både IT och verksamheten är representerade. Finansieringsfrågan är även viktig. Nedan följer ett antal områden som bör finnas tydliggjorda: Vad ska bekostas av respektive verksamhet? Vad ska bekostas centralt och utgöra en fri resurs som alla kan använda? Vilka principer för internpriser och/eller kostnadsdelning ska gälla? Ska det finnas medel i en central budget för att stimulera e-utvecklingsarbetet? Hur ska de hemtagna nyttoeffekterna fördelas? Ska vinsten stanna i verksamheten för att hantera ökade volymer och nya satsningar eller ska den fördelas till andra verksamheter i den gemensamma budgetprocessen? Finansiering beskrivs mer i bilaga 2. Figur 5. Ansvarsområden för e-utveckling 14 Flera kommuner har motsvarande funktioner med representanter från verksamheten under olika benämningar, bland annat e-råd, e-strategigrupp, e-utvecklingsråd, IT-strategisk beredningsgrupp, utvecklingsforum etc. 14

17 4.1.3 Uppföljning Framtagna mål för e-utvecklingsområdet samt framtagna principer för styrning och finansieras bör följas upp årligen för att: Säkerställa att framsteg sker inom området. Säkerställa att arbetet sker så effektivt som möjligt. Kunna korrigera mål och principer. För att inte uppföljningen ska glömmas bort eller bli för komplicerad att genomföra bör man tidigt specificera hur och när uppföljningen ska ske och vem/vilka som är ansvarig för att genomföra denna. Exempel på hur utvärdering kan ske: Direkt uppföljning av mätbara mål enligt en procent- eller trafikljusmodell. Mäta utfall av genomförda projekt, exempelvis uppnådda nyttoeffekter. Uppföljning genom att årligen låta ett antal nyckelpersoner utvärdera kommunens arbete genom att fylla i SKL:s eblomlåda. Uppföljning genom enklare enkätverktyg för att låta ett antal nyckelpersoner ge synpunkter på måluppfyllnad och ansvars- och finansieringsmodell. Hur man än väljer att göra utvärderingen bör denna följas upp med en diskussion i programstyrgrupp, kommunens ledningsgrupp eller motsvarande. Kort summering av Mål och riktlinjer: Utvecklingen av e-samhället är en strategisk ledningsfråga. Ledningen måste stå bakom. Ta fram en digital agenda/e-strategi/e-program med bred förankring. Besluta att stå bakom SKL:s strategi för esamhället. Besluta aktiviteter inom ehälsa Ta fram styrdokument eller inarbeta i befintliga styrdokument på nämnds- och/eller verksamhetsnivå. Det måste finnas en tydlighet i ansvarsfördelningen mellan olika enheter och roller samt hur finansiering ska ske. Skapa en funktion som är ansvarig för samordningen i kommunen. Besluta om hur det övergripande arbetet ska följas upp. 15

18 4.2 Planering och genomförande e-utvecklingsområden berör flera ordinarie processer och rutiner inom en kommun. I nedanstående figur har tre viktiga återkommande processer valts ut. Den årliga budgetoch verksamhetsplaneringsprocessen. Alla initiativ som ska genomföras inom e- utveckling bör precis som alla andra projekt planeras och budgeteras i det ordinarie budgetarbetet. I detta arbete bör dock avstämningar och samordning göras in en samordnings- och prioriteringsprocess som hanteras av den funktion som har ansvar att samordna e-utvecklingsarbetet i kommunen. Vad gäller genomförandet bör det finnas en tydlig process för hur projekt ska initieras, planeras och styras fram till det att projektet är avslutat och överlämnat till förvaltning så att alla initiativ följer samma rutiner och är möjliga att styra och följa upp. Det är lämpligt att använda en gemensam projektmodell. Även själva genomförandet kan behöva samordnas, prioriteras och styras av en gemensam funktion. Figur 6. Återkommande processer i arbetet Årlig budget- och verksamhetsplanering Var kommun har sin egen process för budget- och verksamhetsplanering. Ofta innehåller denna process en långsiktig planering (till exempel treårsplan) och en mer detaljerad årsplanering för kommande år. Denna långsiktiga planering är nödvändigt för e- utvecklingsområdet då en lång tidshorisont ofta behövs då exempelvis ett större ITsystembyte kan ta flera år. Det finns ett antal aspekter på e-utveckling som man på olika sätt bör förhålla sig till i planeringsarbetet: 1. På vilket sätt ska arbetet med budgetering och planering av enskilda initiativ ske? Exempelvis: Ska arbetet delas upp i behovsinventering/förstudier och genomförande för stora projekt? Hur ska nyttokalkylering ske av enskilda initiativ eller ställer befintlig projektmodell andra krav för hur planeringen och budgeteringen ska ske? Hur ska nyttohemtagning genomföras och fördelas? Vilka frigjorda medel kan verksamheten behålla? Finns det hjälp att få från centrala stödpersoner i planeringsarbetet? Exempel: projektledare eller verksamhetsutvecklare. 2. På vilka sätt påverkar de lokala kommunala målen i en digital agenda den egna nämnden. Vad bör den egna nämnden göra för att målen ska nås? 16

19 3. Hur förhåller sig projektet till övriga pågående/planerade projekt? Finns det några samordningseffekter? 4. Hur påverkas nämndens egna planerade initiativ av andra nämnders planering? Finns det några samordningseffekter? 5. Vilket ansvar har den lokala nämnden för kommungemensamma initiativ (som planeras av en central nämnd)? Pågår stora kommungemensamma projekt där den enskilda nämnden förväntas avsätta resurser och medel? 6. Vilka avtal för verksamhetssystem närmar sig sluttidpunkt och behöver förlängas eller upphandlas? 7. Hur påverkas budgeteringsprocessen av den regionala processen och nationella initiativ? Finns det regionala och nationella initiativ som är på gång och som gör att lokala aktiviteter och projekt bör planeras? Finns det regionala sista datum för beslut som gör att delar av planeringen måste vara färdig före den ordinarie planeringen? 8. Finns det europeiska eller nationella stimulans- eller stödmedel att söka? Samordning, prioritering och styrning av initiativ I kapitel beskrevs behovet av att tydliggöra ansvar för samordning, prioritering, styrning och uppföljning av hela e-utvecklingsarbetet och att detta ansvar kunde delegeras till en programstyrgrupp eller motsvarande funktion. Denna funktion har flera viktiga uppgifter. Figur 7 visar på en översiktlig process för hur en programstyrgrupp kan arbeta. Ofta kommer det fram ett antal initiativ i form av idéer eller långtgående planer för olika initiativ från enskilda verksamhetsområden, IT-organisation, strategier etc. Utifrån de kommunala målen och ett antal kriterier behöver dessa godkännas och eventuellt prioriteras. Under en genomförandefas har ofta programstyrgruppen funktionen att följa upp initiativen och vid behov styra dessa i en viss riktning så att förväntad effekt kan uppnås. Avslutningsvis kan programstyrgruppen ha ansvar för att utvärdera genomförda initiativ. En programstyrgrupp bör även ha möjlighet att initiera kommungemensamma insatser. 17

20 Figur 7. Exempel på arbetsprocess för en programstyrgrupp med övergripande ansvar för genomförandet av e-utveckling För att göra det möjligt att hantera ett flertal initiativ inom området är det viktigt att ha en översikt av alla pågående, planerade och eventuella kommande initiativ. Det är även viktigt att ha en översikt över alla IT-system och/eller förvaltningsobjekt med uppgifter om användare, nytta och avtalstid. Det bör finnas tydliga rutiner för de olika momenten i arbetet, exempelvis: 1. Hur och vem ska godkänna initiativ och idéer? 2. På vilka kriterier prioriteras/nedprioriteras olika initiativ och projekt? 3. Vilka frågor och beslut ska eskaleras till kommunledningsgrupp eller motsvarande? 4. Hur ofta och vilken typ av information ska rapporteras in till programstyrgruppen för att dessa ska kunna få en översikt och kunna följa upp de pågående initiativen? Genomförande av enskilda projekt och initiativ För själva genomförandet av olika initiativ bör arbetet följa en kommungemensam projektmodell. Denna bör ge stöd för beslut om hur projekten ska organisaras, vilka roller som bör finnas och vilket ansvar dessa ska ha. (exempelvis beställare, styrgrupp, projektledare eller referensgrupp). Denna bör naturligtvis även ge stöd i form av en tydlig process med olika moment och beslutspunkter med checklistor och mallar (exempelvis nyttokalkyler, intressentanalys, riskhantering etc.). e-utvecklingsområdet är i vissa delar unikt och ställer andra krav på genomförandet. Exempelvis hur användarna ska inkluderas så att utvecklingsarbetet blir behovsstyrt. Avslutningen av genomförandefasen bör följa en tydlig process. Projektet ska överlämnas till förvaltning vilket oftast inkluderar insatser både från IT-enheten och verksamheten. Vidare bör någon pekas ut som ansvarig för att följa upp och realisera nyttorna för projektet. 18

21 En projektmodell och andra metoder ska dock ses som ett stöd. Det är viktigt att minimera mängden formalia och dokumentation till enbart det mest nödvändiga. Annars tenderar projekten att lägga mer tid på administration än på själva projektresultatet. Engagemang och styrfart minskar och resultatet blir sämre. Kort summering av Planering och genomförande: Planering av enskilda initiativ bör ske i den ordinarie verksamhets- och budgetplaneringen. En programstyrgrupp eller motvarande bör finnas för att samordna, godkänna och eventuellt prioritera olika alternativ. Genomförandet bör ske i ordinarie projektarbetsform enligt en standardiserad projektmodell. Säkerställ att en tydlig överlämning från projekt till förvaltning sker och att någon pekas ut som ansvarig för att realisera nyttorna. 19

22 4.3 Stöd och förutsättningar Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för e-utveckling om arbetet ska kunna ta fart och bedrivas på ett effektivt sätt. Vissa viktiga förutsättningar (ledningens stöd, tydlig ansvarsfördelning, tydliga processer etc.) har redan diskuterats i tidigare avsnitt. Här fokuseras istället på fyra områden som är viktiga för att stödja verksamheten. Se figur 8. Figur 8. Fyra viktiga stödområden för verksamheten Verktyg och metoder Man behöver ofta har ett flertal olika verktyg och metoder för att lyckas med e-utveckling. Nedan följer ett antal exempel: Behovsinventering och beslut om initiativ. Modell för processutveckling (värdeflödesanalys) Modell för nyttokalkylering och effekthemtagning Portföljstyrning Systemförvaltningsmodell Modell för kravhantering och upphandling Projektmodell Se även bilaga 4 IS/IT-avdelningens kompetenser och bilaga 5 Metoder och verktyg. Det som är viktigt att tänka på är att arbetet med metoder och modeller inte sker en gång utan att dessa behöver förvaltas. Efter det att man har tagit fram och beslutat om en modell krävs det ofta löpande anpassningar, utbildningar och utsedda mentorer som kan stötta i användningen. Vidare krävs det ett arbete för att marknadsföra modellerna i kommunen och hålla dem tillgängliga via exempelvis intranät. Sett till det arbete som finns kring modellerna är det därför en fördel om flera kommuner tillsammans i exempelvis en region kan ha samma metoder och modeller och lägga förvaltningen av modellerna i det regionala samarbetet. En fördel är naturligtvis att det även blir lättare att samarbete då man använder samma verktyg Stödresurser Stödresurser och spetskompetens kan finnas i den egna verksamheten, tillhandahållas av en central funktion i kommunen, delas av andra kommuner eller tillhandahållas regionalt. Ett annat sätt att organisera stödresurser är att skapa olika nätverk inom den egna kommunen eller i regionen där man skapar möjlighet att låna resurser från varandra. Stödresurser kan delas in i något olika områden: Strategi och omvärldsbevakning. Det är ofta svårt för en enskild verksamhet att själva ha koll på allt som sker i omvälden i termer av nya tekniska möjligheter. 20

23 Ledningen inom respektive verksamhetsområde har därför ofta behov av stöd inom dessa områden. Flera kommuner har en eller flera IT- eller e-strateger som både förstår verksamheten, det som sker i omvärlden och dessutom har en övergripande kunskap om tekniska möjligheter och krav bland annat från kommunens tekniska plattform. En IT- eller e-strateg har därför ofta en viktig roll att samordna pågående initiativ och har ofta en viktig roll att fylla i en programstyrgrupp, både i en föredragande och utförande roll. Metodstöd. Verksamheten kan ofta behöva resurser för att leda arbetet med att genomföra behovsinventeringar, processkartläggningar, nyttokalkyler, framtagning av kravspecifikationer etc. Vidare kan det finnas behov av projektledare och andra roller i en genomförandefas. Teknisk specialistkompetens. Det finns flera områden där tekniska specialistkompetens behövs i olika faser, både i en förstudiefas och i en genomförandefas, exempelvis kring arkitekturfrågor, informationssäkerhet, integrationer m.m. Övriga kommunala stödfunktioner. Förutom ovan nämnda behov av stödresurser behövs ofta flera andra typer av stöd som är viktiga att ha tillgång till i vissa situationer, exempelvis juridik, upphandling och avtal, personalhantering och ekonomi IT som möjliggörare En kommun har ofta ett stort antal IT-system. Vissa är generella och används av många medan andra är verksamhetsspecifika. För att värdera hur väl IT fungerar som möjliggörare för e-utvecklingen kan SKL:s eblomlåda användas. Några av dessa värderingar kan betraktas som grundläggande för ett effektivt e-utvecklingsarbete: Kommunens IS/IT-miljö är dokumenterad. Kommunen har identifierat vilka system som är verksamhetskritiska och har klassificerat informationen i dessa. Ägare är utsedda för dessa system. Kommunen har en modell för förvaltning av IT-system. Kommunens verksamheter kan följa upp sina kostnader för IT och leverans av IT. Kommunen tillämpar en modell för prioritering av utvecklingsprojekt. Kommunen tillämpar en modell för projektstyrning. Dessa punkter ovan bör ingå i en IT-strategi för kommunen. Det stora antalet IS/IT-system gör det svårt att överblicka och prioritera aktiviteter. En metod som kan användas för att underlätta är en klassificering av systemen. Ett förslag på metod finns i bilaga 3. När det gäller organisation behöver IS/IT ett antal kompetensområden för att stödja verksamheten vid utveckling av löpande drift. Ett exempel på en sådan modell finns i bilaga 4. 21

24 4.3.4 Kunskap och förståelse En viktig förutsättning för att e-utvecklingen ska ta fart och kunna bedrivas på ett effektivt sätt är att beslutsfattare och tjänstemän på olika nivåer förstår varför det är viktigt att arbeta med dessa frågor och även förstår hur och vad man kan göra. Kan man sprida kunskap i organisationen och få ökat engagemang i frågorna är mycket vunnet. Några exempel på hur man kan göra: Skapa nätverk lokalt och regionalt där man arbetar med olika frågeställningar. Göra studiebesök på de kommuner som har lyckats inom något område. Lyft fram goda exempel i den egna kommunen och visa på de resultat som har skapats Bjud in till e-utvecklingsdagar i den egna kommunen, med inspirerande talare och eller utställningar där varje verksamhetsområde får redovisa vad de har gjort inom e- utvecklingsområdet. Bjud in fokusgrupper av medborgare och företag för att skapa en dialog och få en tydlig bild av vad kommunens intressenter önskar, kräver eller förväntar sig av den kommunala servicen. Få fler beslutsfattare att åka på nationella konferenser kring e-utveckling. Kort summering av Stöd och förutsättningar Ta fram och informera om metoder och verktyg för genomförande. Lämpliga är projektmodell, modell för processkartläggning, mallar för kravhantering samt metod för nyttovärdering. Det finns stora fördelar om man i en region kan ha samma metoder och verktyg både för att dela förvaltningskostnader och enklare kunna bedriva utveckling tillsammans. Det är viktigt att verksamheten har tillgång till stödresurser och spetskomptens. Några typiska områden är strategi och omvärldsbevakning, projektledning, verksamhetsutveckling och teknik. För att IT ska kunna fungera som en effektiv möjliggörare krävs att det finns en tydlighet och ordning och reda på bland annat ansvarsfrågor och dokumentation. En viktig framgångsfaktor kring e-utveckling handlar om hur man kan sprida kunskap i organisationen och få ökat engagemang i frågorna. Se till att kunskapshöjande aktiviteter planeras och genomförs. 22

25 5 Förberedelser inför regional samverkan inom e-utveckling I Guide för effektiv regional e-utveckling beskrevs samverkansprocessen i fyra delvis överlappande steg (se figur 9). I dessa faser beskrevs ett antal checklistor med frågor att ställa i olika faser. Samma frågor repeteras inte här, men utifrån den enskilda kommunens perspektiv finns det ett antal frågor som man speciellt bör uppmärksamma i de två första faserna; då man identifierar ett behov av samverkan och då man tillsammans arbetar fram ett börläge för hur samverkan är tänkt att fungera. Figur 9. Samverkansprocessen 5.1 Identifiera behov av samverkan I Guide för effektiv regional e-utveckling visade figur 10 som ett sätt att beskriva hur ett samverkansbehov kring e-utveckling formas. Även om samverkansbehovet påverkas av existerande regional samverkan, nationella initiativ och andra regioner är det främst de olika kommunernas behov som avgör hur samverkan ska ske och vad man ska samverka om. Figur 10. Ett regionalt samverkanbehov formas av olika krafter 23

26 För att identifiera sitt eget samverkansbehov beskrivs här ett antal frågor som den enskilda kommunen kan/bör ställa: Vilka är incitamenten för att starta eller delta i en samverkan? Finns det några argument som talar emot? Har vi möjligheten att ha egna resurser och kompetens (exempelvis omvärldsbevakning, projektledning, teknik) för att bedriva e-utveckling själva? Skulle vi kunna skynda på vår utveckling genom att hänga på andra? Vad skulle vi vinna på att vår kommun andra närliggande kommuner hade samma system och lösningar? Har vi höga kostnader för stödjande funktioner (exempelvis IT-drift, upphandling, ekonomi, telefoni) som skulle kunna reduceras med ett samarbete? Vilka framtida möjligheter skulle ett samarbete kunna leda till? Vad skulle vi kunna förlora på att ge oss in i ett samarbete? Vilka risker finns? Finns det risker att ett samarbete leder till höga administrativa kostnader för att styra och organisera samarbetet? Vilka samverkansbehov har vi? Har vi gjort analyser av vår egen verksamhet så vi vet vilket behov vi har och vilka frågor som är prioriterade för oss? Står vi, i likhet med andra kommuner i regionen, inför helt nya satsningar där vi kan göra gemensam sak? I så fall vilka? (exempelvis från de initiativ som drivs nationellt som e-arkiv, e-tjänsteplattformar, öppna data, mina medelanden, skoladministrativa system) Har vi system och lösningar i kommunen som snart behöver bytas ut och där vi kan samverka med andra kommuner? Har vi behov av kompetens inom vissa områden där vi själva är svaga? (exempelvis omvärldsbevakning inom vissa verksamheter, informationssäkerhet, arkitektur, integrationer, produktexpertis etc.) Ser vi möjligheter till operativt samarbete eller samgående för att minska kostnader eller öka vår service/tillgänglighet? Saknar vi bra arbetssätt, modeller och verktyg för utveckling som vi skulle kunna utveckla och förvalta med andra kommuner? På vilket sätt kan vi tänka oss att samverka? Nätverkande och delning av erfarenhet Gemensamma utbildningar och kompetensutveckling Gemensamma förstudier Gemensam kravställning och upphandling Gemensamma resurser (exempelvis specialistkompetens som kan arbeta åt flera kommuner) Operativt samarbete (exempelvis delad drift och förvaltning av vissa applikationer, telefoni eller kontaktcentra som kan gå in och avlasta varandra) 24

27 Samorganisering där vissa funktioner (exempelvis IT-drift) läggs i gemensam nämnd, kommunalförbund, bolag etc. 5.2 Beskriva och bedöma samverkan Har man väl kommit fram till en idé för samverkan är det flera frågor som i detalj bör utredas för att beskriva ett börläge för hur samarbetet ska fungera. Det behövs oftast även ett beslutsunderlag om det är fråga om ett mer permanent samarbete. Flera av dessa frågor besvaras lämpligen tillsammans av de samverkande organisationerna, men det finns även frågor som direkt berör den egna organisationen. Nedan följer ett antal exempel: Styrning och insyn: Hur säkerställer vi att de representanter för kommunen som är med i regionala styroch beredningsgrupper för samarbetet representerar de olika verksamheterna i kommunen? Vilket mandat bör dessa representanter ha? På vilket sätt organiserar vi oss inom vår kommun så att beredning och förankring av regionala frågor kan hanteras så snabbt som möjligt? Har man inom kommunen en programstyrgrupp (eller motsvarande funktion) kan denna funktion vara lämplig att bereda frågor inför och efter sammankomster med regionen. Finansierings- och budgetfrågor: Varifrån ska medel tas till regional utveckling från den egna verksamheten? Centralt eller från respektive verksamhetsområde? Hur koordineras kommunens budget- och verksamhetsplaneringsprocess med den regionala planerings- och prioriteringsprocessen? När behövs underlag från den regionala processen för att kunna fatta beslut i den egna kommunen? Inför framtagning av ett beslutsunderlag: Finns det ett beslutsunderlag eller motsvarande för den egna kommunen? Om inte: o o Är de beskrivna nyttorna och kostnaderna även giltiga för den egna kommunen? Finns det andra negativa och positiva konsekvenser för den egna kommunen som är viktiga att känna till innan beslut fattas? 25

28 Kort summering av förberedelser inför regional samverkan Man bör som enskild kommun ställa sig frågan vad man kan vinna på ett samarbeta och vilka möjligheter detta ger. Man bör även fråga sig om det kan föra med sig några nackdelar eller risker. Innan man går in i en samverkan bör man vara proaktiv och ta reda på kommunens egna behov av samverkan som kan finnas på olika nivåer. Det finns flera frågor att gå igenom i samband med att man definierar hur samarbetet ska fungera. Som enskild kommun bör man bland annat fråga sig hur man ska arbeta på hemmaplan för att snabbt kunna fatta korrekta beslut i olika regionfrågor. Det är viktigt att den egna kommunen har ett eget beslutsunderlag som omfattar nyttor, kostnader etc. för den egna kommunen innan beslut fattas om att inleda ett djupare samarbete. 26

29 Bilaga 1 Framtagning av en lokal digital agenda I texten ovan (kap 4.1) beskrivs syfte och fördelar med att ta fram en digital agenda. Denna bilaga beskiver möjligt innehåll och tillvägagångsätt för att ta fram en digital agenda. Flera kommuner har under de senaste tio åren tagit fram olika digitala agendor, e-program eller e-strategier för att sätta upp kommungemensamma mål och styra arbetet med e- utveckling. Dessa styrdokument kan se olika ut och arbetas fram på olika sätt. Beroende på vilka förutsättningar kommunen har och vad man vill uppnå kan man därför göra på olika sätt och ändå få ett bra resultat. Vad kan den digitala agendan innehålla? Som nämnts tidigare kan den digitala agendan utformas på olika sätt. Nedan presenteras dock en typisk struktur för en digital agenda som kan användas som inspiration. Inledning. Varför är e-utvecklingsområdet viktigt för vår kommun? Bakgrund. Vad sker i nationellt, vad sker regionalt och hur ser det ut i vår kommun som föranleder ett behov av att ta fram en digital agenda? Syfte och tillämpning. Vad har den digitala agendan för syfte och hur är den tänkt att användas? Övergripande mål. Vad har vi för övergripande mål med vårt arbete med e-utveckling? Hur omsätter vi de tre övergripande målen i SKL:s strategi för esamhället till vår egen kommun? Insatsområden. Inom vilka prioriterade områden behöver vi arbeta för att nå de övergripande målen? Ser vi insatsområden som olika verksamhetsområden eller väljer vi att ha en mer tvärfunktionell uppdelning av insatsområden exempelvis utifrån den Sveriges digitala agendas 4 strategiska områden? Insatser inom respektive område. Vilka konkreta insatser behöver göras inom respektive område? alt. Vad vill vi uppnå inom respektive område? Organisation och genomförande. Hur ser vår organisation för genomförande ut? Hur ser ansvarsfördelningen ut? Vad har vi för arbetssätt och processer? Hur ska vi samarbeta regionalt? Finansiering. Hur ska finansieringen av genomförandet ske? Vem ska budgetera för insatserna? Central budget och/eller verksamhetens budget? Uppföljning. Vem är ansvarig för uppföljningen av målen? När och hur ska denna ske? 27

30 Ta fram en digital agenda, steg för steg Nedan beskrivs en enkel process för att ta fram en digital agenda. 1. Initiering och planering Vad har vi för förutsättningar och vad är syftet med att ta fram en digital agenda? Förutsättningarna och syftet påverkar i hög grad både innehållet i och arbetsprocessen för en digital agenda. Några exempel: Vad har vi för styrdokument idag och hur ska en digital agenda förhålla sig till dessa. o o o Har vi en kommunal vision eller ett övergripande kommunprogram med övergripande mål för kommunens utveckling där en digital agenda kan ta sin utgångspunkt? Om vi redan har antagit SKL:s strategi för esamhället och SKL:s handlingsplan för ehälsa, vad behöver vi då göra i vår kommun för att komplettera dessa nationella dokument? Finns det redan idag en e-strategi eller en verksamhetsinriktad IT-strategi i kommunen som kan uppdateras och revideras? Har vi ambitionen att samverka med andra kommuner i e-utvecklingen? o o Finns en regional digital agenda finns naturligtvis en poäng i att den egna kommunala digitala agendan speglas mot denna så att samma struktur följs och att regionala mål bryts ner i den egna kommunen. Eventuellt kan även samma arbetssätt användas i den egna kommunen om detta har upplevts framgångsrikt. Kan vi samarbeta med andra kommuner då vi tar fram vår egen digitala agenda? Kan vi exempelvis genomföra gemensamma nulägesanalyser inom olika verksamhetsområden för att ytterligare öka möjligheten till framtida samarbete? I vilket läge står vi i och hur påverkar det vårt fokus och vår ambitionsnivå? o Är man i startfasen av sitt arbete och behöver komma igång eller höja tempot i e-utvecklingsarbetet är det viktigt att så många som möjligt från olika verksamheter (och eventuellt medborgare) deltar i framtagningen av den digitala agendan för att skapa förankring, inspirera och arbeta med nulägesanalyser och ta fram förslag på konkreta åtgärder. 28

31 o o Är vi mitt uppe i ett fungerande arbete men behöver ett tydligt styrdokument behöver man av naturliga skäl inte lägga ner lika mycket tid på nulägesanalyser och förankringsarbete med verksamheten. Är rollerna och ansvaret otydligt kan det finnas skäl att lägga ner mer tid på att hitta styr- och ansvarsmodeller och få dessa förankrade. Organisering och planering Har man hittat en grov ambitionsnivå behöver arbetet, precis som alla andra projekt organiseras och planeras. Man behöver utse uppdragsledare eller projektledare för arbetet och en styrgrupp. Styrgruppen kan utgöras av exempelvis kommunens ledningsgrupp eller verksamhetscheferna. Man behöver fundera på hur de olika verksamheterna ska representeras i arbetet och vilket arbetssätt man ska ha. o o o Enklast är att låta en central arbetsgrupp med representanter för olika verksamheter tillsammans arbeta fram agendan där gruppens representanter är ansvariga för förankringsarbetet i respektive verksamhet. Ett mer ambitiöst sätt är att genomföra arbetsmöten i olika verksamhetsområden där fokus ligger på att gå igenom och identifiera den egna förvaltningens nuläge, framtida utmaningar och behov av insatser inom olika områden. För att premiera samarbete och gemensamma insatser kan man istället arbeta med flera olika tvärfunktionella arbetsgrupper kring vissa teman eller i förväg definierade insatsområden. Man behöver ta fram en aktivitets- och tidplan för arbetet som tar hänsyn till ett antal viktiga frågor: o o o o Måste arbetet vara klart till ett visst datum i tid före budgetarbetet? Är arbetet förankrat hos de olika verksamhetscheferna eller behöver tid läggas i planeringen på förankringsarbete innan själva arbetet med agendan kan påbörjas? Finns det resurser som kan arbeta med agendan på heltid under en kortare period eller ska agendan arbetas fram då tid finns över från det ordinarie arbetet? Hur ska remissen av den färdiga agendan ske? Remissarbetet kan ta lång tid. Speciell om agendan medför förändringar kring ansvar, organisering och finansiering som kan upplevas kontroversiella i vissa grupperingar. 29

32 2. Formulering av övergripande mål och insatsområden Som tidigare har konstaterats bör målen för e-utveckling utgå från kommunens verksamhetsmål och vision. Det är även både lämpligt och nödvändigt att ta hänsyn till: De tre övergripande mål som finns definierade i SKL:s strategi för esamhället 15 och SKL:s handlingsplan för ehälsa (se kap 2.2). I princip syftar allt arbete inom e- utveckling till att nå dessa tre överripande mål även om det kan finnas behov av att bryta ner dessa till att passa den egna kommunens förutsättningar. Den digitala agendan för Sverige 16 som pekar ut det övergripande IT-politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Fyra övergripande strategiska områden ut för att nå målet: o o o o Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen Detta nationella mål och strategiska områden kan anpassas för den egna kommunen eller fungera som inspiration för framtagning av egna mål och insatsområden. De nationella aktiviteter och initiativ som pågår och kommer att starta inom e- området. Detta gäller exempelvis de 32 initiativ som beskrivs i SKL:s handlingsplan för esamhället 17. Se även Guide för effektiv regional e-utveckling för översikt över nationella initiativ. Handlingsplaner för ehälsoområdet. 18 Regionala samarbeten och initiativ. Resultat från självvärdering med SKL:s eblomlådan. 3. Analys och formulering av insatser Nulägesanalys och formulering av insatser En nulägesanalys är bra för att ta reda på var man står och vilka utmaningar som ligger framför. I en nulägesanalys bör man ta olika perspektiv: Externt: Att samla in synpunkter från medborgare och företag som ska nyttja den kommunala servicen. Vad efterfrågar dessa och vilka krav har de? Internt: Vad står vi i vårt arbete idag. Vilka problem och behov har vi? Omvärlden: Vad gör andra kommuner? Hur ser teknikutvecklingen ut? E-delegationen har även tagit fram en vägledning för att arbeta med behovsdriven utveckling med bland annat metoder för att samla in och analysera användarnas behov och 15 SKL (2011) Strategi för esamhället. 16 Näringsdepartementet (2011). It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. 17 SKL (2013) Digitala vägen till morgondagens välfärd Handlingsplan för esamhället Sveriges Kommuner och Landsting (2013). Digitala vägen till morgondagens välfärd. Handlingsplan för e-samhället

33 synpunkter. 19 Detta kan användas för enskilda insatser men även för att prioritera bland olika insatser. För att få en uppfattning om omvärldens möjligheter och hot behövs ofta stöd av någon som följer med i utvecklingen och vet hur andra arbetar, vad som sker på nationell nivå och vad som idag är tekniskt möjligt. Det finns flera tillvägagångssätt för att göra en nulägesanalys och komma fram till framgångsfaktorer (som anger vad man bör lyckas med för att nå de övergripande målen) och insatser (som kan formuleras som aktiviteter eller mer konkreta mål.) Ett sätt är låta flera nyckelpersoner i kommunen genomföra en självutvärdering med hjälp av eblomlådan för att få en uppfattning om hur man ligger till i jämförelse mot andra kommuner och mot det förväntade börläget. Andra klassiska sätt är att arbeta med modeller som SWOT 20 -analyser eller GAP-analyser där man jämför nuläget med det förväntade börläget för att för att tydliggöra behov av insatser. Ansvar och finansiering Ansvars och finansieringsfrågan är ofta en större fråga som bör hanteras på relativt hög nivå i organisationen, speciellt om det finns behov av större förändringar eller om nya funktioner (exempelvis programstyrgrupp eller e-kontor) ska tillsättas. 4. Remiss och revidering För att få så stor förankring som möjligt finns stora fördelar om arbetet kan presenteras innan den slutliga skriften kommer ut för remisshantering. Parallellt med att agendan presenteras kan man även berätta om hur arbetet har gått till och varför man eventuellt har prioriterat eller prioriterat bort vissa områden. Arbetet bör sedan skickas för remiss enligt ordinarie rutin SWOT Att analysera sitt nuläge genom att identifiera interna styrkor och svagheter och de externa möjligheterna och hoten. 31

34 Checklista vid framtagning av digital agenda Varför ska vi ta fram en digital agenda och hur påverkar detta innehåll och arbetssätt? Är arbetet förankrat på högsta tjänstemannanivå? Ska vi samverka med andra? Hur? Ska vi utgå ifrån befintliga kommunala styrdokument? Har vi en bra mall eller goda exempel att utgå ifrån? Vem är ansvarig för arbetet? Hur är verksamheterna representerade? Vilka ska delta i arbetet? Vilka resurser finns, individer, kompetens och pengar? Hur ska arbetet genomföras, vilken metod/modell ska användas? När ska arbetet vara färdigt? Vem/vilka ska vara med i remissarbetet? Hur ska beslut fattas? 32

35 Bilaga 2 Organisation, styrning och finansiering I texten ovan (kap 4.1.2) påbörjas en diskussion om ansvarsfördelning och finansiering för e- utvecklingsarbetet. I denna bilaga sker en fördjupning av detta område. Med utgångspunkt från Figur 2 (se kap. 2) följer ett antal områden där det är viktigt att det finns ett tydligt ansvar utpekat: 1. Ansvar för utveckling av kärnverksamhet och stödfunktioner. 2. Ansvar för utveckling av kommungemensamma lösningar som kan användas av flera verksamheter. 3. Ansvar för att tillhandahålla stöd (resurser, teknik, verktyg, metoder) för verksamhetsutveckling med stöd av IT. 4. Ansvar för samordning, prioritering, styrning och uppföljning av helheten. 1. Ansvar för utveckling av kärnverksamhet och stödfunktioner Ofta är dessa områden knutna till en enskild nämnd, en enskild stödfunktion eller har ett specifikt syfte, exempelvis att utveckla demokrati och delaktighet eller näringsliv och arbete. Respektive nämnd eller verksamhetsområde bör ta ansvar för sin egen verksamhetsutveckling med stöd av IT. Det innebär inte att all finansiering ska tas från den egna budgeten eller att allt arbete måste ske utav personal på den egna förvaltningen, men ansvaret kan inte ligga på någon annan. Ansvaret kan indelas i följande område: Analys, omvärldsbevakning och initiering av initiativ. Verksamheten bör själva ta ansvar för att analysera (och vid behov ifrågasätta) hur man bedriver sin verksamhet utifrån det uppdrag man har och ställa den mot alla de möjligheter som finns i omvärlden. De bör ta ansvar för bevakning av hur andra kommuner arbetar inom området och vad som pågår regionalt och nationellt. 33

36 Planering och budgetering. Verksamheten bör själva ta fram beslutsunderlag för, prioritera, planera och budgetera sina egna verksamhetsutvecklingsprojekt med stöd av IT på lång och kort sikt. Detta bör ske i det ordinarie budgetarbetet. Genomförande. Verksamheten bör vara ansvarig för att de planerade och budgeterade verksamhetsutvecklingsprojekten genomförs och för att förväntad nytta tas hem. Partiellt ansvar för den kommungemensamma verksamhetsutvecklingen. Verksamheten är - tillsammans med andra verksamheter och stödfunktioner även ansvariga för att bidra till att utveckla kommungemensamma områden. Motsvarande gäller verksamhetsutvecklingen av stödfunktioner som ekonomi, personal/lön, IT-drift, upphandling och nämndadministration. Även om flera förvaltningar utnyttjar dessa funktioner med tillhörande IT-stöd bör ansvaret för utveckling av dessa ligga under respektive stödfunktionschef och de nämnder som är ansvarig för dessa stödfunktioner. Det finns även ett antal kärnområden som inte är lika tydligt kopplade till en enskild nämnd vars ansvar kan behöva fördelas och tydliggöras. Exempelvis vem eller vilka som är ansvarig för att utveckla demokrati och delaktighetsfrågor inom kommunen, vem eller vilka som är ansvarig för att driva frågor om öppen data. 2. Ansvar för utveckling av verksamhetsgemensamma lösningar Ansvaret för att driva och samordna arbetet med att utveckla kommungemensamma lösningar behöver tydliggöras och fördelas. Exempel på kommungemensamma tjänster och lösningar där någon behöver ha ett utpekat utvecklingsansvar: Kommungemensamma kanalstrategier Ärendehanteringssystem Webb och sociala medier Synpunktssystem Kontaktcenter/kundcenter Kommuninnevånarregister e-tjänsteplattform Mina sidor & mina meddelanden e-arkiv Öppen data Dokumenthanteringssystem GIS-system Ansvaret bör inkludera både omvärldsbevakning, planering, budgetering och genomförande av olika initiativ. Behovet av samverkan med ansvariga för kärnverksamheten är dock stort varför ansvaret till stor del handlar om att leda denna samordning. 3. Ansvar för att tillhandahålla stöd för verksamhetsutveckling med stöd av IT För att verksamheten ska kunna ta ansvar för verksamhetsutveckling med stöd av IT behövs ofta stöd i form av komptens och resurser inom flera områden, allt ifrån omvärldsbevakning och strategisk rådgivning, till teknisk expertkunskap och stöd vid genomförandet. Arbetet underlättas även om det finns gemensamma arbetssätt, mallar, verktyg och för bland annat processkartläggningar, nyttokalkylering, behovs- och kravanalys. Vem som ska vara ansvarig för att tillhanda dessa resurser och utveckla kommungemensamma metoder och verktyg är en organisationsfråga. Verksamheterna kan utveckla och tillhandahålla alla dessa typer av stöd själva. Risken är dock att suboptimering sker om var verksamhet gör på sitt eget sätt och endast utnyttjar sin egen personal. Det finns därför en poäng i att ta fram kommungemensamma arbetssätt, 34

37 mallar och verktyg för att bedriva verksamhetsutveckling. Vidare finns det ofta en poäng i att tillhandahålla vissa centrala resurser som kan stödja alla verksamheten vid olika moment. Ansvaret för vem eller vilka funktioner som ska arbeta fram dessa stöd eller tillhandahålla kompetensen och resurser bör därför även specificeras. Ofta ligger den här typen av stödansvar på IT-enheter, utvecklingsenheter eller så kallat e-kontor. På samma sätt som verksamheten betalar för drift och förvaltning från IT-enheten enligt olika betalningsmodeller kan stödresurser för verksamhetsutveckling vara helt centralt finansierat (för att stimulera utvecklingen) eller vara föremål för internt köp och sälj. Ett alternativ till att dela ut ansvaret till en central funktion kan vara att skapa så kallat kompetensnätverk där personer med kunskap och erfarenhet från verksamhetsutveckling kan stötta varandra och dela erfarenheter. 4. Ansvar för samordning, prioritering, styrning och uppföljning av alla olika kommungemensamma initiativ Eftersom e-utveckling till stora delar behöver samordnas och prioriteras mellan verksamheter bör det finnas en utdelat ansvar för att samordna alla initiativ och styra dessa för att de kommungemensamma målen ska kunna nås. Vidare bör det finnas ett ansvar för att följa upp de kommungemensamma målen. Beslutsmandatet att prioritera olika initiativ måste ligga på en nivå över de olika verksamhetsområdena. På högsta tjänstemannanivå är det därför oftast kommunens ledningsgrupp som bör få mandatet att prioritera, styra och följa upp ett kommungemensamt program eller digital agenda. Ofta delegeras ett visst ansvar ner till central programstyrgrupp med ansvar för att samordna, prioritera mellan de olika förvaltningarnas initiativ inom e-utvecklingsområdet. Denna grupp bör: Ha ett mycket tydligt mandat och ansvarsområde, exempelvis: o Säkerställa att alla kommungemensamma projekt samordnas o Prioritera eller förslå prioriteringar mellan initiativ vid exempelvis resursbrist o Besluta eller föreslå beslut om fördelning av eventuellt gemensamma medel o Följa upp alla enskilda projekt av viss storlek o Ansvarig för årlig uppföljning av hela digitala agendan Rapportera till kommunens ledningsgrupp och föra upp frågor för beslut som inte kan tas i gruppen. Bestå av representanter för olika verksamhetsområden och enheter med tydliga mandat från sin egen verksamhet. Bestå av representanter från IT-enhet och viktiga stöd- och strategifunktioner. Ha en ordförande som sitter i kommunens ledningsgrupp. Ha en verkställande tjänsteman kopplad till gruppen för beredning av frågor och verkställande av beslut. 35

38 Finansieringsmodeller Det finns två generella principer för finansiering av verksamhetsutveckling: Respektive nämnd eller verksamhetsområde finansierar själva alla initiativ genom ordinarie anslag eller via framtida intäkter Det avsätts centrala medel (eller resurser) som de olika verksamhetsområdena kan få del av för att stimulera e-utvecklingen. Av tradition finansierar varje verksamhetsområde sin egen verksamhetsutveckling i det ordinarie budgetarbetet utan inblandning av några centrala stimulansmedel. Fördelen är att det per automatik sker en prioritering då verksamheten oftast endast har pengar till att genomföra de initiativ som verkligen har potential att skapa stor nytta (internt eller externt). Nackdelen är att det kan gå relativt långsamt. Flera nämnder kämpar för att få den ordinarie operativa verksamheten att gå ihop och det finns inte pengar över till verksamhetsutveckling även om det finns stora nyttor att hämta. Risken finns även att verksamhetsutvecklingen i kommunen inte sker i samma takt då olika verksamheter prioriterar olika saker (exempelvis e-tjänster vs. intern effektivitet). I samband med att politiken beslutar om kommunala mål för e-utvecklingen kan dessa även (om det finns utrymme) besluta om att avsätta centrala stimulansmedel. Dessa stimulansmedel kan sedan delas (eller lånas) ut till de olika förvaltningarna projekt enligt vissa principer. Det finns flera fördelar med ett sådant upplägg: Det kan få fart på arbetet. Genom att de olika verksamheterna får finansiellt stöd stimuleras de till att genomföra nyttohöjande åtgärder och projekt som annars inte skulle ha genomförts. Det finns möjlighet att styra de olika initiativen så att vissa viktiga områden prioriteras. Det går att ställa tydligare krav på hur projekten genomförs (exempelvis att alla initiativ ska genomföra en nyttokalkyl och följas upp). Vem ska få vinsten? I samband med att man från centralt håll delar ut stimulansmedel bör man även ha tydliga principer för vem som ska få ta del av nyttoeffekterna. Om ett projekt leder till att ett antal tjänster kan reduceras, innebär det att verksamhetsområdet som genomfört förändringen får lägre ramanslag kommande år eller får överskottet utnyttjas av det egna verksamhetsområdet? Vill man stimulera verksamheterna att genomföra kostnadsreducerande utvecklingsprojekt bör åtminstone en del av överskottet få stanna i verksamheten. Förutom att stimulera med direkta medel kan man från centralt håll välja att stimulera med fria interna stödresurser, fritt utnyttjande av kommungemensamma lösningar, utbildningar etc. som gör att de verksamhetens interna kostnader kan hållas nere. 36

39 Att fatta beslut om principer för styrning och finansiering för e-utveckling Principerna eller riktlinjerna för hur e-utveckling ska styras och finansieras kan vara en del av den digitala agendan, eller beslutas i separata kommunövergripande styrdokument. Nedan följer fem kontrollfrågor som man kan ställa efter att man i den egna kommunen har arbetat fram sina riktlinjer eller principer för styrning och finansiering av e- utvecklingsområdet. Har vi gjort ansvaret för olika områden tydligt så att inget faller mellan stolarna? Har vi säkerställt att e-utveckling samordnas på ett bra sätt att parallell utveckling eller suboptimering minimeras? Skapas en stimulans för verksamheten att initiera och genomföra nyttohöjande verksamhetsutvecklingsprojekt med stöd av IT? Skapar våra framtagna riktlinjer ett bra klimat av samarbete mellan olika roller och funktioner så att samarbetet kring e-utveckling ska ske så smidigt och effektivt som möjligt? Hur säkerställer vi att framtagna riktlinjer för styrning, ansvar och finansiering verkligen leder till att våra kommungemensamma mål realiseras? 37

40 Bilaga 3 Metod för klassificering av IS/IT-system Denna metod kan användas för att få en överblick över kommunens IS/IT-system. Den kan användas när man ska: få en överblick för att kunna prioritera kommande åtgärder och investeringar få en samlad bild över kommunens viktigaste IS/IT-system och beroendet av dessa Metoden är generell och behöver anpassas för den enskilda verksamheten. Den innehåller följande huvudområden: vilket värde tillför IS/IT-systemet till verksamheten? hur passar systemet i nuvarande IT-strategi och målarkitektur? leverantörstilltro ekonomi Metoden är en självvärderingsmetod och används lämpligen vid utvärdering per system. Låt olika grupper svara på de olika frågeområdena. Låt representanter för verksamheten svara på verksamhetsfrågor och ekonomi, IT-personal på teknik och leverantör etc. Frågeområden och frågor Tillfört verksamhetsvärde Funktionalitet Systemet är ett bra hjälpmedel för vi ska kunna utföra vårt arbete. Systemet är så bra att vi inte behöver utföra några manuella moment vid sidan av. Systemet är till stor nytta för verksamheten. Systemet har de funktioner som vi behöver. Användbarhet Systemet är lätt att använda. Systemet är lätt att lära sig. Systemet fungera bra (krånglar inte, hänger sig inte) Det är lätt att få användarsupport på systemet. Legala krav Systemet uppfyller nuvarande legala krav. Nya versioner levereras snabbt när legala krav ändras. 38

41 Teknik och leverantör Teknik Leverantör Systemet följer vår beslutade IT-strategi och följer våra standarder. Systemet passar i vår målarkitektur eller kommer att utvecklas mot den. Systemet har en öppenhet och kan därmed anropa och anropas enligt standard. Systemet kan inhämta information i dialog med medborgare via vår e-tjänsteplattform. Systemet följer med i teknikutvecklingen. Nya versioner levereras när så krävs. Det är lätt att få teknisk support på systemet. Leverantören är lyhörd för våra krav och har förmåga att omvandla dessa till funktioner i systemet. Leverantören har många installationer som liknar vår. Leverantören är bra på att ta hand om och lösa uppkomna fel i systemet. Leverantören har god ekonomi och agerar långsiktigt. Ekonomi mm Årlig licenskostnad (tkr) Årlig supportkostnad (tkr) Årlig utvecklingskostnad (tkr) Antal användare i kommunen (st) 39

42 Bilaga 4 IS/IT-avdelningens kompetensområden Följande bild är en förenklad bild av de kompetensområden som en IS/IT-avdelning behöver för att på ett effektivt sätt planera, utveckla och leverera e-utveckling och IT-tjänster (fritt efter Cobit, ITIL och andra ramverk). Den utgår från att IT-leveransen är tjänstepaketerad. OBS att vissa kommuner har delar av sin IS/IT-avdelning utkontrakterad. Kompetensen blir då mer av beställarkaraktär. Kort om kompetensområdena: Planera Styra, leda, organisera: övergripande styrning av IS/IT-organisationen. Utarbetande av verksamhetplaner och budget. Följa upp: övergripande uppföljning, vid behov justering. Syftar till att löpande planera verksamheten för att möta intressenteras krav. Hantera kompetens. Utvärdera nödvändig kompetens och säkerställ att denna finns tillgänglig (egen personal eller externa resurser). Hantera IT-strategi och arkitektur. Utarbetande och beslut av IT-strategi och arkitektur. Hantera kundrelationer. Löpande kundrelationer samt stöd till verksamheten när det gäller e-utveckling m m Hantera budget och kostnader. Hantera risker. Löpande hantering av budget och kostnader samt riskhantering. Det senare gäller verksamhet, teknik etc. 40

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner Anna Gillquist Gemensamma mål för offentlig sektor SKL, e-delegationen och regeringen - Enklare vardag för privatpersoner och företag. - Smartare

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-12-10 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun KS F 2013/05330 Fastställd av kommundirektören den 10 december 2010. Denna riktlinje

Läs mer

Utveckling av e-samhället i Stockholms län. IT-forums verksamhetsplan 2014

Utveckling av e-samhället i Stockholms län. IT-forums verksamhetsplan 2014 Utveckling av e-samhället i Stockholms län IT-forums verksamhetsplan 2014 Innehåll Inledning... 2 E-Förvaltning... 3 Framtida regional samverkan kring e-utvecklingsfrågor 4 Regional digital agenda 4 Öppna

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

Vägledning för e-hälsa i kommunen

Vägledning för e-hälsa i kommunen Vägledning för e-hälsa i kommunen Annika Mortensen 2014-12-12 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Läsanvisning... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Beskrivning av e-hälsa... 4 2 Behov av organisation

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson Från etablering till leverans Lennart Jonasson Möjligheter och utmaningar för kommunerna NYA SÄTT ATT PÅVERKA Nya affärsmodeller Den demografiska utmaningen - Vi lever allt längre - Vi jobbar allt mindre

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

e-fo rvaltningsprogram - program fo r digitalisering i Danderyds kommun

e-fo rvaltningsprogram - program fo r digitalisering i Danderyds kommun e-fo rvaltningsprogram - program fo r digitalisering i Danderyds kommun 1(10) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Nationella mål för e-samhället... 4 4 Danderyds mål för e-samhället... 4 5 Delområden

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: Att bidra till att offentlig förvaltning planerar

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

IS/IT-program för Jönköpings kommun

IS/IT-program för Jönköpings kommun JONKÖPINGS KOMMUN IS/IT-program för Jönköpings kommun Ks/2012:481 kommunfullmäktige M kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning IS/IT-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 302

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Revisionsrapport Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Karlstads kommun Maria Jäger Cert. kommunal revisor Remmi Gimborn Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 1 Inledning...

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Guide för effektiv regional e-utveckling

Guide för effektiv regional e-utveckling . Guide för effektiv regional e-utveckling Förord Kommuner och landsting står inför stora utmaningar. Vår åldrande befolkning och den förväntade befolkningsökningen, kommer att ställa allt större krav

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Vägledning i Nyttorealisering Introduktion

Vägledning i Nyttorealisering Introduktion Vägledning i Nyttorealisering Introduktion Seminarium kring nyttorealisering i praktiken SKL 14 mars 2013 Lars Dannemann Vad gör E-delegationen? E-delegationens strategiska mål Enklare vardag för privatpersoner

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

E-förvaltning och e-tjänster

E-förvaltning och e-tjänster www.pwc.se Revisionsrapport Eva Lidmark Elin Möllberg E-förvaltning och e-tjänster Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun Innehåll Så arbetar vi med IT i vår verksamhetsutveckling. Hur samverkar vi med övriga

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

esamhället och arkivet kommunal verksamhetsutveckling

esamhället och arkivet kommunal verksamhetsutveckling esamhället och arkivet Förväntningar som finns Det ska vara enkelt att komma åt information Många möjligheter till att använda information Viktigt att informationen är trovärdig Egna valmöjligheter är

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter 1 (7) Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter Verksamhetens beslutsunderlag & uppdragskontrakt namn Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Ytterst projektbeställare (YPB)

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Riktlinjen ska användas som underlag för strategiska beslut och prioriteringar under de närmaste 3-5 åren.

Riktlinjen ska användas som underlag för strategiska beslut och prioriteringar under de närmaste 3-5 åren. " Innehållsförteckning Om dokumentet... 3 Inledning... 3 Utnyttja digitaliseringens möjligheter... 3 Definition av e-förvaltning... 4 Syftet med riktlinjen... 4 Koppling till övergripande mål... 4 Mål

Läs mer

IT-strategi Laholms kommun

IT-strategi Laholms kommun IT-strategi Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-29 6. 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 IT- strategins målbild...3 Satsning på IT...3 Effektivt resursanvändande...4 Demokrati...4

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin

Läs mer

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Elektronisk remiss Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Erica Määttä Lindblad Johan Assarsson Sid 1/8

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2

GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2 GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2 Föreläsare: Tommy Johansson, kommunalråd Östra Göinge kommun tommy.johansson@ostragoinge.se Erik Lidberg, kommunchef Östra

Läs mer

Policy och strategi för informationssäkerhet

Policy och strategi för informationssäkerhet Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Styrande dokument inom IT-området

Styrande dokument inom IT-området SID 1 (6) Bilaga 6a Styrande dokument inom IT-området Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22

Läs mer

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013 Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv Innehåll 1 Bakgrund och beroenden... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kopplingar till andra e-arkivinitiativ... 5 2 Hämtat från projektdirektivet för earkiv... 7 2.1 Syfte...

Läs mer

Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3

Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3 Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3 Johanna Nilsson och Axel Bolander från På AB Agenda Inledning och presentation Vad är portföljstyrning och varför behövs den? Hur adresserar pm3 portföljstyrning

Läs mer

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008 Projektredovisning Vårkonferensen 24 april 2008 Redovisning Barnomsorg Ekonomiskt bistånd ÖTP / Applikationsdistribution DÄHS Föreningsbidrag & lokalbokning Digitala assistenter IT-strategisk workshop

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Elektronisk arkivering

Elektronisk arkivering Elektronisk arkivering Information om pågående projekt Riksarkivet och SKL Caspar Almalander Agenda 1. Sambruks projekt Elektroniskt bevarande etapp 2 2. Riksarkivets projekt e-arkiv och e-diarium 3. SKL:s

Läs mer

PPS-modellen och PPS OnLine

PPS-modellen och PPS OnLine Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade

Läs mer

Enklare Öppnare Effektivare

Enklare Öppnare Effektivare Enklare Öppnare Effektivare INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2013 Inbjudan till utmärkelsen Sveriges IT-kommun 2013 Framväxten av e-samhället erbjuder stora möjligheter för den enskilde, företag

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Nätverk för skolan i e-samhället

Nätverk för skolan i e-samhället Nätverk för skolan i e-samhället Jens Lindh IT-forum/KSL Agenda 26/3 Frukost 09.00 Inledning, Jens Lindh, Per Falk - Om IT-forum, aktuella frågor - En framtidsspaning och diskussion om digitalisering av

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer