BREDBANDSGUIDEN. En handbok för kommuner
|
|
- Ove Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BREDBANDSGUIDEN En handbok för kommuner
2
3 BREDBANDSGUIDEN En handbok för kommuner
4 Bredbandsguiden En handbok för kommuner som arbetar med att ta fram en bredbandsstrategi Version Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 3 Sverige vars licensvillkor återfinns på creativecommons.org/, för närvarande på sidan licenses/by/3.0/deed.sv. Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande-licensvillkor återfinns på för närvarande på sidan Vid bearbetning av verket ska Bredbandsforums och SKLs logotyper och grafiska element avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas enligt lag och omfattas inte av Creative Commonslicensen enligt ovan. Författare: Bredbandsforums Kommungrupp Formgivning: Bredbandsforums kansli, Mattias Svanold Omslagsfoto: sv-se.mostphotos.com/hansenn Foto: sv-se.mostphotos.com Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets samtliga kommuner, landsting och regioner. SKL verkar på medlemmarnas uppdrag och ska med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin stödja sina medlemmar i utvecklingen av välfärdstjänster. Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi och bidrar till att målen i strategin uppnås. Forumet främjar samverkan kring bredbandsutbyggnad. Det sker genom att företag, myndigheter och organisationer möts för att tillsammans identifiera hinder och hitta lösningar som ökar tillgången till bredband i hela landet.
5 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det förutsätter att det finns en bredbandsinfrastruktur som kan bära de digitala tjänsterna och att alla har tillgång till bredband. För att nå de nationella bredbandsmålen och för att stimulera utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur är Sveriges kommuner nyckelaktörer. Regeringens nationella bredbandsstrategi behöver brytas ner till lokala strategier som är anpassade till respektive kommuns förutsättningar. Ambitionen med denna guide är att stötta de kommuner som arbetar med eller avser att påbörja arbetet med att ta fram bredbandsstrategier. Materialet är tänkt att utgöra en vägledning om hur en bredbandsstrategi bör vara utformad och vad som bör beaktas i en sådan. Bredbandsguiden har tagits fram av Kommungruppen inom ramen för regeringens Bredbandsforum. Gruppen har bestått av representanter från kommuner, länsstyrelser och regionförbund, fasta och mobila operatörer, organisationer som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) samt Post- och telestyrelsen (PTS). Ordförande för gruppen har varit Carola Gunnarsson, Sala kommun, tredje vice ordförande för SKL. Sverige, och andra länder, står inför en omfattande samhällsförändring. Framtiden handlar om att stimulera företagandet, ta tillvara på innovationer och skapa ett bra investeringsklimat i hela landet. Den handlar också om att höja kunskapsnivåer, att vara konkurrenskraftig i en alltmer globaliserad värld och att därigenom få en bättre tillväxt och öka välfärden. Samtidigt behöver vi minska miljö- och klimatpåverkan. Samhället blir alltmer digitaliserat och tillgängligheten till omvärlden allt större. Genom att utnyttja digitaliseringen finns fantastiska möjligheter att utveckla verktyg som både bevarar och bejakar det svenska välfärdssamhället. Det ligger i allas intresse att vi tar tillvara på digitaliseringens möjligheter, i så stor utsträckning som möjligt, så snabbt som möjligt. Regeringen har i It i människans tjänst En digital agenda för Sverige satt upp ambitiösa mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. En förutsättning är att det finns en infrastruktur i form av bredband som kan bära de digitala tjänsterna och att alla har tillgång till bredband. Därför har regeringen också tagit fram en bredbandsstrategi för Sverige som utgör en hörnpelare i den digitala agendan. Vad gäller bredbandstillgång är målet att Sverige ska ha bredband i världsklass. Detta innebär att senast år 2020 bör minst 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/sekund. Dessutom bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Enligt PTS Bredbandskartläggning (oktober 2011) hade ca 49 procent av alla hushåll och företag i Sverige tillgång till bredband med en teoretisk överföringshastighet om minst 100 Mbit/s. Från ett internationellt perspektiv ligger vi långt framme i bredbandsutvecklingen. Samtidigt kan det konstateras att i ca 70 av Sveriges kommuner har mindre än 10 procent tillgång till minst 100 Mbit/s. Det finns således en stor potential för många kommuner att höja attraktionskraften och förbättra möjligheterna att delta i den utveckling som sker. Vi har en bit kvar till det nationella målet och vi måste tillsammans, på olika sätt, verka för och skapa förutsättningar för en fortsatt bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi och syftar till att identifiera och undanröja hinder för bredbandsutbyggnad. Forumet leds av it- och energiminister Anna-Karin Hatt och
6 består av en rad olika företag, myndigheter och intresseorganisationer som på olika sätt har betydelse för utbyggnaden. För att nå de nationella bredbandsmålen och för att stimulera utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur är Sveriges kommuner betydelsefulla. Utgångspunkten i regeringens bredbandsstrategi är att bredband byggs och tillhandahålls av marknaden och kommunerna ska träda in först när kommersiella marknadsförutsättningar inte föreligger. Bredbandsforum, där såväl bredbandsoperatörer som kommuner, myndigheter och andra organisationer ingår, har vid flera tillfällen konstaterat att marknadens förmåga att bygga bredbandsinfrastruktur och tillhandahålla bredbandstjänster i stor utsträckning påverkas av kommunernas engagemang och agerande. Kommunerna kan medverka till att skapa goda förutsättningar för bredbandsutbyggnaden, undanröja hinder och att främja en sund konkurrens. Behovet av samverkan mellan kommunerna och bredbandsoperatörerna är stort. bredbandsstrategier, som är politiskt förankrade, kommer att främja en fortsatt utbyggnad av bredband. En sådan strategi kommer att visa på den betydelse som bredband har för den lokala och regionala konkurrenskraften och, till långsiktigt hållbar utveckling av kommunen och den kommer att underlätta tillvaron för medborgare och företag. Tillgången till bredband är både en politisk och strategisk fråga som bidrar till tillväxt och utveckling. Vår förhoppning är därför att Sveriges kommuner ska sätta bredband högt på den politiska agendan och att Bredbandsguiden ska bidra till detta. Kommunerna har också ett krav på sig att ta hänsyn till elektroniska kommunikationer vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (PBL). Bredbandsfrågan är således en samhällsplaneringsfråga, liksom annan kommunal infrastruktur som vägar, järnvägar och elektricitet, och därmed mer omfattande än en it-teknisk fråga. Vi vet också att det finns 290 kommuner i Sverige som på många sätt skiljer sig från varandra. För att nå regeringens bredbandsmål behöver regeringens strategi brytas ner till en lokal strategi som är anpassad till respektive kommun och till de förutsättningar som råder i respektive kommun. Kommunguppen, inom ramen för Bredbandforum, har som övergripande mål att verka för att fler kommuner ska ta fram bredbandsstrategier och stödja kommunerna i deras arbete med bredbandsfrågan. Bredbandsforum är övertygat om att kommunala
7 Bredbandsguidens innehåll Bredbandsguiden syftar till att inspirera kommuner i arbetet med bredbandsfrågor och innehåller praktisk vägledning om hur en bredbandsstrategi kan vara utformad och vad som kan beaktas. En bredbandsstrategi är ett levande dokument som kommer att behöva revideras och uppdateras i takt med att kommunen i övrigt förändras och utvecklas. Vissa kommuner har redan kommit en bra bit på väg i sitt arbete med bredbandsutveckling och kan använda den här guiden som en checklista för det arbete som redan är i gång, medan andra kan använda den som en verktygslåda där man väljer de verktyg som passar för att komma igång. och privata aktörer, bedömt som viktiga för en kommun att känna till. Den blir därmed användbar för såväl politiker, berörda tjänstemän inom kommunen som ansvariga för bredbandstrategin och i det praktiska arbetet med framtagandet av bredbandsstrategin. Vi hoppas att vi härigenom kan förenkla och underlätta kommunernas arbete. Bredbandsguiden innehåller en mängd information och kan ses som en sammanfattning av det som alla engagerade aktörer, både offentliga
8 Bredbandsguiden innehåller i huvudsak följande: Frågor som politiker och ansvariga tjänstemän bör ställa sig innan en bredbandsstrategi tas fram En vägledning för att ta fram en bredbandsstrategi och hur en kommun praktiskt kan gå tillväga i arbetet Kopplingen mellan bredband och andra kommunala och regionala verksamhetsmål och utvecklingsplaner En sammanställning av tillgängligt finansieringsstöd för bredbandsutbyggnad Beskrivning av hur andra kommuner tagit sig an bredbandsfrågan Exempel på nytta som bredband skapat i praktiken Sammanställning av relevanta källor och dokument
9 Innehållsförteckning _ 1 Förslag på innehåll i en bredbandsstrategi Checklista över vad en bredbandsstrategi bör innehålla Beskrivning av nyttan med bredband i kommunen Övergripande mål och vision Tillgänglighet till bredbandsinfrastruktur Främjande av konkurrens Handlingsplan Uppföljning och utvärdering 13 2 Förslag på metoder och verktyg 14 3 Lagar, principer och vägledningar Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Förslag på hur kommunen kan hantera marktillträdesfrågorur ett bredbandsperspektiv Förslag på riktlinjer för en process kring marktillträde och utfärdande av grävtillstånd Förslag på processbeskrivning Ledningskollen Statsstödsregler Undantag från statsstödsreglerna 25 4 Bredbandsstrategins koppling till styrdokument inom kommunen, regionen och länet Plan- och bygglagen Kommunala planer och strategier som kan stötta även det kommunala arbetet med bredband Regionala planer och strategier som kan stötta även det kommunala arbetet med bredband 27 5 Samverkan kring bredbandsfrågor och i arbetet med bredbandsstrategier En samordnare kring bredband 30 6 Finansieringsstöd 31 7 Infrastrukturer för bredband Trådlösa (mobila) infrastrukturer Trådbundna (fasta) infrastrukturer 34 8 Nyttan med bredband i kommuner Sunne kommun En av de mest lyckade satsningar en kommun kan göra Intervju Malå kommun Fiber är framtiden Intervju Falkenberg kommun Bredband har minst lika hög prioritet som annan infrastruktur Intervju med Lessebo kommun - Bredband är ett av de viktigaste områden vi har Intervju Ragunda kommun Vår attraktionskraft är beroende av bredband Konkreta bredbandstillämpningar 44 9 Relevanta källor och dokument Referenslista Länkar till berörda myndigheter och organisationer Länkar till relevanta dokument 51
10 1 Förslag på innehåll i en bredbandsstrategi En strategi för bredband synliggör de behov av digitala tjänster som privatpersoner, företag och offentlig sektor har i kommunen och visar de utmaningar och möjligheter som finns för att nå till ett önskat läge. Beroendet av digitala tjänster kommer att fortsätta öka, och det sker med snabb takt. Med brister i tillgången till bredband finns en påtaglig risk att kommunens invånare och näringsliv inte kan följa med i den utveckling som sker i samhället och att man halkar efter. En bredbandsstrategi bör ha som huvudsyfte att stötta kommunens vision och utvecklingsplaner i stort, dvs. visa på hur bredband kan skapa nytta för kommunen. En bredbandsstrategi behöver också ha en nära koppling till de planer som finns i kommunen som översiktsplanen, kommunens totala budget, ägardirektiv för eventuella stadsnät och bostadsbolag, detaljplaner, rekommendationer kring marktillträde, bygglov och grävtillstånd m.m. Varför? Varför är det viktigt för en kommun att digitalisera samhället ytterligare? Varför är det viktigt med bredband och varför räcker inte infrastruktur med lägre kapacitet? På vilket sätt kommer digitala tjänster att kunna utnyttjas för att stötta denna samhällsförändring? På vilket sätt kan bredband bidra till ökad tillväxt och attraktionskraft för kommunen? Dessa frågor besvaras genom att man klargör vilken nytta bredband tillför en kommun och samhället inom kommunen. Det bör i sin tur vara kopplat till den vision som kommunen har, dvs. till politikernas ambitioner kring det som rör näringslivsutveckling, tillväxt, turism, utbildning, vård och omsorg, kommunens administration och service den samhällsförändring som kommunen står inför. Kan detta klargöras tydligt hos kommunledningen bör det också inleda strategin. När en strategi arbetas fram kan det vara bra att man ställer sig frågorna: Varför ska kommunen främja utvecklingen av bredband och varför ska vi ha en strategi? Vad ska vi åstadkomma genom bredband och vad ska vara med i strategin? För vem ska vi åstadkomma detta och hur uttrycker vi det i strategin? Hur ska vi åstadkomma detta och hur ska handlingsplanen uttryckas i strategin? Vem gör vad i arbetet och hur långt ska kommunens ansvar sträcka sig och utvecklas över tiden? 8
11 Vad? Vilka samhällsförändringar står kommunen inför? Vilka av dessa samhällsförändringar kan mötas på ett mer effektivt sätt genom användning av fler digitala tjänster? Vilka olika verksamheter behöver utvecklas? På vilket sätt kan kommunen stötta i arbetet, såväl inom som utanför den kommunala verksamheten? Vad är möjligt och rimligt? Detta behöver tydligt motiveras i strategin. För vem? För vem ska kommunen utveckla bredband? Det är viktigt att allt och alla som borde beröras tas upp i strategin. Olika delar av kommunen kan också beröras på olika sätt. Beroende på hur långt en kommun utvecklat bredband, kommer prioriteringar att behöva göras. Dessa prioriteringar måste i sin tur utgå från de lokala förutsättningarna. Hur? Vem gör vad? Att en kommun uttalar ett mål, en strategi och har en plan för vad som ska åstadkommas betyder inte att det är kommunen som ska ansvara för det praktiska arbetet med genomförandet av strategin och det ekonomiska stödet. Det är många som behöver bidra och vara delaktiga för att bredband kommer på plats såsom kommersiella bredbandsaktörer, stadsnät, byanät, näringslivet, länsstyrelser, regionförbund m.fl. Kommunen bör fundera på vilken roll de kan och vill ha? Vad ska kommunen ansvara för och när kan andra lämpligen ta vid? Vad ligger närmast det kommunala ansvaret i övrigt? Är det t.ex. kommunens ansvar att informera och samverka? Tillhandahålla kartor och dokument? Vilket är kommunens förhållningssätt i finansiering? Stötta i ansökan av ekonomiskt stöd? Ska kommunen lämna stöd när det gäller förstudier, upphandlingar och projektering? På vilka fler områden kan kommunen stötta? Hur ska kommunen formulera svaren på varför, vad och för vem detta ska göras? Ska bilden realiseras behöver tillvägagångssättet beskrivas. I en handlingsplan ingår områden som samverkan med bredbandsaktörer, informationsutbyte med kommunens invånare, kunskapsinhämtning, aktiviteter för att främja utvecklingen av byanät på landsbygden, ansvarsfördelning mellan olika enheter inom kommunen, robusthet och säkerhet samt integritetsfrågor, konkurrensfrämjande aktiviteter och hur konkurrens på infrastrukturnivå kan främjas och kanske det allra viktigaste, fastställande av en tidplan och utse en ansvarig samordnare. 9
12 1.1 Checklista över vad en bredbandsstrategi bör innehålla Behovet av och förslag på innehåll i en kommunal bredbandsstrategi eller en lokal digital agenda har tagits upp tidigare, bland annat i slutrapporter från flera arbetsgrupper inom Bredbandsforum. Nedan följer exempel på frågor som beslutsfattare i en kommun bör ha ställt sig. Svaren på frågorna bör också finnas i den strategi som en kommun tar fram och beslutar om. Se även bilaga 2 för exempel på hur några kommuner formulerat sina bredbandsstrategier Beskrivning av nyttan med bredband i kommunen En bredbandsstrategi för kommunen tar sin utgångspunkt i vilken nytta bredband kommer att tillföra den egna kommunen både nu och i framtiden. Områden som kan beskrivas i strategin är exempelvis följande: Nytta som bredband skapar för kommunens invånare med hänsyn till olika behov samt var i kommunen de bor. Nytta som bredband skapar vad gäller tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, kultur och fritid etc. Nytta som bredband skapar inom vård, skola och omsorg. Nytta som bredband skapar inom den kommunala förvaltningen. Nytta som bredband skapar med avseende på förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kommunen. Nytta som bredband skapar inom kommunikation och trafik. Nytta som bredband skapar inom olika områden i kommunen såsom tätort och mer glesbyggda områden Övergripande mål och vision En bredbandsstrategi behöver knytas an till den egna kommunens generella målbild, dvs. stötta den vision och plan som finns för kommunen. Områden som kan beskrivas i strategin är exempelvis följande: Hur bredband stöttar och hänger samman med kommunens generella målbild och strategi i ett 5- och 10-årsperspektiv - utifrån invånarnas perspektiv? Övergripande planeringsförutsättningar enligt översiktsplanen och kommunens önskemål? Bredbandsinfrastruktur är inritad i översiktsplanen på samma sätt som övrig infrastruktur? 10
13 Relation till kommunens främjandeuppdrag på bredbandsområdet genom PBL - vilken roll ska kommunen ta? Vad kommunen ska ha för målsättning inom de olika verksamhetsområdena nämnderna? Kommunens bredbandsstrategi i förhållande till den nationella bredbandsstrategin och den digitala agendan? Hur kommunen kan stimulera kommersiella aktörer att investera och att samverka med varandra och kommunen? Tillgänglighet till bredbandsinfrastruktur Tillgång till digitala tjänster förutsätter att det finns tillgång till en robust bredbandsinfrastruktur. Kommunen behöver därför säkerställa att tillgången till bredband möter de identifierade behoven. En central del i strategin bör vara att beakta och kartlägga befintlig infrastruktur i kommunen för att kunna bedöma vilka områden som i dagsläget saknar bredband och där utbyggnad måste ske. Det finns många källor som kan användas för en sådan kartläggning som myndigheter, befintliga bredbandsaktörer, andra ledningsägare (se vidare i kapitel 2). Exempel på åtgärder är: Kartläggning/bedömning av tillgänglig infrastruktur för bredband inom kommunen, såsom vilken typ av infrastruktur och vilka nätägare som finns tillgängliga. Identifiering och beskrivning av brister i bredbandstillgången inom kommunen med beaktande av behoven hos näringsliv, invånare och offentlig verksamhet, dvs. var finns de vita fläckarna. Fastställa hur kommunen ska ta hänsyn till behovet av bredband, dvs. kommunens infrastrukturplanering till följd av ansvaret i PBL. Kommunal och regional samverkan vad gäller säkerhet och robusthet i hela kommunen. Samordning mellan utbyggnad av bredband och utbyggnad av vägar, vatten- och avlopp, el, fjärrvärme, vindkraft och annan infrastruktur som är möjlig att samförlägga. Särskilt hur privata och kommunala aktörer ska kunna samförlägga vid utbyggnad och underhåll av exempelvis infrastruktur för vatten, avlopp och fjärrvärme samt nedläggning av tomrör för optisk fiber vid grävningsarbeten. Finansieringsmöjligheter och villkor för att utnyttja offentliga stödmedel, med särskild hänsyn till statsstödsreglerna och till lag (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler (se mer om detta i avsnitt 3.5 och kapitel 6). 11
14 1.1.4 Främjande av konkurrens Konkurrens på bredbandsområdet kan ske på olika sätt och på olika nivåer. Konkurrens kan ske mellan operatörer som använder olika parallella infrastrukturer för att tillhandahålla slutkundstjänster (så kallad infrastrukturkonkurrens). Konkurrens kan också ske genom att en operatör har möjlighet att hyra en annan operatörs infrastruktur och investerar i egen aktiv utrustning (så kallad infrastrukturbaserad konkurrens). Konkurrens kan vidare ske mellan operatörer som använder en och samma infrastruktur (så kallad tjänstebaserad konkurrens). Självfallet kan infrastruktur- och tjänstekonkurrens ske samtidigt, vilket är fallet i många tätorts- och stadsområden. Det är viktigt att samtliga aktörer på marknaden ges lika möjligheter att konkurrera såväl på infrastrukturnivå som på tjänstenivå. Kommunerna har idag ett ansvar att endast träda in när kommersiella marknadsförutsättningar inte föreligger och att då främja konkurrensen mellan aktörerna samt att tillämpa lika och icke-diskriminerande villkor. Regeringens bredbandsstrategi är inriktad på att där så är ekonomiskt möjligt ska konkurrens mellan parallella infrastrukturer främjas då det bidrar till förbättrade möjligheter att differentiera tjänsterna vad gäller innehåll, kvalitet och pris. I arbetet med att bedöma på vilken nivå effektiv konkurrens kan råda måste givetvis hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar. Detta ansvar bör genomsyra alla roller som kommunen har som påverkar utvecklingen av bredband. Kommunens ambition vad gäller främjandet av konkurrens bör därför särskilt beskrivas i strategin. Nedan följer förslag på ett antal perspektiv som kan inkluderas (se även kapitel 3 om lagar, principer och vägledningar). Åtgärder för att stimulera och underlätta investeringar i bredband för kommersiella operatörer. Åtgärder som kommunen avser att vidta vad gäller främjande av konkurrens på i första hand infrastrukturnivå men också på tjänstenivå. Information och samråd med aktuella marknadsaktörer rörande kommunens önskemål om bredbandsutbyggnad. Kommunens policy samt rutiner och villkor vad gäller åtkomst till kommunens mark och tillstånd för grävning. Kommunens policy samt rutiner och villkor vad gäller entreprenadarbeten inom kommunen. Kommunens policy samt rutiner och villkor vad gäller grävsamordningsprocessen i kommunen. Konkurrensaspekter i kommunens styrning av eventuella kommunalägda bolag som stadsnät (där SSNf rekommenderar sina medlemmar att erbjuda ett öppet nät och tillhandahålla tjänster på lika och icke diskriminerande villkor), energibolag eller fastighetsbolag, inklusive konkurrensneutralitet Svenska Stadsnätsföreningen defnierar öppet nät som en infrastruktur som är tillgänglig för marknadens alla aktörer på likvärdiga villkor. Nätet är öppet för alla som vill hyra fiber och för alla som vill erbjuda tjänster i ett aktivt nät.
15 rslag på metoder och verkty Handlingsplan Bredband är under utveckling och för många kommuner är det mycket som behöver åstadkommas för att nå målen. Kommuner bör därför ta fram en handlingsplan för att driva på bredbandsutbyggnaden, få pengarna att räcka längre och realisera sin bredbandsstrategi. Denna kan exempelvis handla om: Kommunens tidplan för att realisera strategin och nå de uppsatta målen för bredband samt uppföljningsrutiner. Vem som har ansvaret inom kommunen, och uppföljningsansvaret, för att strategin realiseras. Vilka inom kommunen som involveras i det praktiska arbetet med strategin. Hur ett eventuellt remissförfarande ser ut och tidplanen för denna. Vilket eventuellt ekonomiskt stöd kommunen kan bidra med och hur. Kommunens eventuella kostnader och finansieringsplan för att realisera strategin. Med vilka, hur och när ska samverkan med andra ske. När och på vilken nivå beslutet om den slutliga strategin ska tas. Offentliggörande av bredbandsstrategin, t.ex. på kommunens hemsida. Kommunens ansvar för det praktiska genomförandet av strategin och när andra förväntas överta ansvaret. Kommunikation om betydelsen av bredband och bredbandsstrategin till kommunens invånare. Ett underlag för argument för höghastighetsbredband till kommunens invånare, näringsliv och aktörer Uppföljning och utvärdering Bredbandsstrategin behöver följas upp, utvärderas och korrigeras med tiden. Det är bra om dessa rutiner uttrycks redan i strategin, såsom: Rutiner för uppföljning och återrapportering inom kommunen, Vad ska följas upp? Vem/vilka har ansvaret att följa upp strategin? Till vem ska det återrapporteras? När ska återrapportering ske? 13
16 2 Förslag på metoder och verktyg Flera kommuner har redan tagit fram bredbandsstrategier och gått igenom processen för det arbetet. Beroende på i vilket skede en kommun är i processen med att ta fram en bredbandsstrategi följer nedan förslag på hur arbetet kan börja samt förslag på metoder och verktyg som kommunen kan använda sig av i arbetet. Den här listan kan tjäna som inspiration inför arbetet. 1. Beslut om framtagande av kommunal bredbandstrategi. Bredband är en fråga för kommunen liksom annan infrastruktur som el, vatten och avlopp och fjärrvärme. Det politiska engagemanget är avgörande. 2. Workshop med samtliga nämnder. Tillgången till bredband har på olika sätt betydelse för samtliga kommunala verksamheter, varför samtliga kommunala nämnder bör involveras i arbetet med bredbandsstrategin. Centrala frågeställningar är: Varför? Vad? För vem? Hur? Vem? 3. Samordnare för arbetet med bredbandsstrategin. Arbetet med en bredbandsstrategi är mer omfattande än en it-teknisk fråga och är därmed inte heller en fråga som i sin helhet kan avgränsas och delegeras till en tjänsteman. Samordnaren ansvarar för samordningen inom kommunens verksamheter i arbetet med bredbandsstrategin. 4. Personliga intervjuer och/eller workshop med enhetschefer. Den samordningsansvarige behöver inhämta mer konkreta åsikter, reflektioner och synpunkter från olika enheter inom kommunen även efter att beslut tagits av kommunfullmäktige. 5. Hämta inspiration från andra bredbandsstrategier. Det är viktigt att bredbandsstrategin utformas på det sätt som passar just den aktuella kommunen. Utan att kopiera andras strategier kan de användas som inspirationskällor. 6. Samverka med län och regionförbund. Nyttan med regional samverkan av bredbandsarbetet är stor och många län och regioner har tagit fram övergripande bredbandsstrategier eller digitala agendor med mål för bredbandsinfrastruktur. 7. Kontakta och jämför med grannkommuner. Grannkommunerna är ett stöd, både i det praktiska arbetet med strategin och som underlag för handlingsplanen. 8. Hämta underlag från offentliga källor. Använd den information som finns publikt tillgänglig, t.ex. hos PTS, SKL och LRF. Bland annat finns PTS Bredbandskartläggning ( som illustreras i bredbandskartan ( som ger detaljerad information om hur tillgången till bredband ser ut i olika områden, kommuner och län. 14
17 9. Hämta information från ledningsägare. För att kartlägga tillgången till befintlig infrastruktur kan information inhämtas från befintliga bredbandsoperatörer, mobiloperatörer och stadsnät, eventuellt andra ledningsägare som har infrastruktur som kan användas, aktörer som Svenska Kraftnät, Trafikverket ICT, kommunens gatu-/planeringsavdelning, länsstyrelser och regionförbund. Det är viktigt att mot ledningsägare (bredbandsoperatörer och övriga) argumentera för att denna information är avgörande för kommunens kartläggning och utveckling. 10. Möten med operatörer och tjänsteleverantörer. Bredbandsoperatörer bör bjudas in till kommunen för att diskutera och utbyta information om bredbandsutvecklingen. I denna diskussion bör olika aktörer bjudas in och även representanter från olika delar av kommunen bör delta, t.ex. samordningsansvarig, kommunstyrelsens ordförande, näringslivsutvecklare, ITansvarig. 11. Mötestillfälle med kommunens invånare och näringsliv. Detta är viktigt dels som informationsinhämtning, dels för förankring. Hur man bäst möter dessa varierar mellan olika kommuner t.ex. genom frukostseminarier, möten arrangerade av studieförbunden, näringslivsträffar och webinarer. Inför dessa möten kan det också behövas underlag som visar tydligt på framtidens behov av bredband. 12. Beslut om slutlig bredbandsstrategi av kommunfullmäktige. Ett samlat dokument som konkretiserar kommunens behov och ambitioner avseende bredbandstillgång. 13. Kommunikationsplan kring bredbandsstrategin. Värdet av att utveckla bredband och vad det kommer att bidra till i kommunen samt att kommunen nu har en strategi behöver kommuniceras till invånare, näringsliv, region m.fl. Det är även viktigt att visa på hur processen kommer att se ut. 14. Publicera strategin och bredbandsutvecklingen på hemsidan. När strategin är beslutad bör den finnas lättillgänglig via kommunens hemsida. Det bör också finnas lättillgänglig information om hur bredbandsutvecklingen fortskrider, dvs. var i processen man befinner sig och vad nästa steg är. Besök Bredbandsforums och SKLs hemsidor, och se/bredband. På hemsidorna finns material, vägledning och annan relevant information som är relevant för kommunernas arbete med bredband. 15
18 3 Lagar, principer och vägledningar Det är en mängd olika områden och frågor som ska beaktas och det är inte alltid enkelt att veta vilket tillvägagångssätt som är mest lämpligt. Det finns flera lagar, principer och vägledningar framtagna som kommunen behöver ta hänsyn till i arbetet med bredbandsfrågan. 3.1 Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet I september 2010 publicerade PTS, SKL och Konkurrensverket gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. Dessa principer grundar sig på betydelsen av kommunernas engagemang för bredbandsutvecklingen och att kommunerna agerar utifrån ett gemensamt nationellt förhållningssätt. Principerna finns tillgängliga på respektive organisations hemsidor samt finns som bilaga till Bredbandsguiden, se bilaga Förslag på hur kommunen kan hantera marktillträdesfrågor ur ett bredbandsperspektiv För att kommunens invånare ska kunna använda digitala tjänster behövs en infrastruktur som möjliggör det. Trådbunden infrastruktur behöver anläggas i mark och luft, och master för trådlös infrastruktur samt annan utrustning, t.ex. kopplingsskåp, placeras ut. Kommunen är en stor markägare och beslutar om vilka villkor som ska gälla gentemot bredbandsoperatörerna för den mark man äger. Hur dessa villkor utformas, tekniskt och ekonomiskt, påverkar utbyggnadstakten och kostnaderna för bredbandsinfrastrukturen. Det är många perspektiv som en kommun behöver ta hänsyn till när beslut kring marktillträde och anläggningsarbete ska fattas, bland annat att ta hänsyn till miljö, framtida utveckling i form av nybyggnation, omläggning av gator, reglering kring trafik och avspärrningar, regler för asfaltering, täckning för framtida kostnader, olika ledningsägares intressen, ledningsrätter, konkurrensneutralitet m.m. Dessutom har kommunerna mycket olika förutsättningar, vilket i sin tur medför att villkor och beslut varierar i kommunerna. Genom att utforma enkla och förutsägbara regler skulle såväl kommuner som operatörer bli mer effektiva, behandla ledningsägare mer likvärdigt och få en mer enhetlig hantering av markåtkomstfrågor. Genom att hitta en väl avvägd balans mellan kommunens och operatörernas intressen kan detta i sin tur medföra en mer gynnsam bredbandsutbyggnad. En kommun kan på olika sätt underlätta och skapa förutsättningar för ytterligare investeringar i bredbandsinfrastruktur. Inom ramen för Bredbandsforum har operatörer, SKL och kommuner gemensamt tagit fram ett antal principer för hur en kommun kan hantera dessa frågor som syftar till att stimulera bredbandsutbyggnaden. 1. Beakta behovet av utbyggnad av bredbandsinfrastruktur i översikts- och detaljplanearbetet Kommuner ska, som företrädare för allmänna samhällsintressen, i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av utbyggnad 16
19 av bredbandskommunikation i kommunen i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Bredbandsinfrastruktur ska hanteras på samma sätt som annan infrastruktur, (se avsnitt 4.1 nedan). 2. Utgå från principerna om kommunalt agerande på bredbandsområdet från PTS, SKL och KKV I september år 2010 antog PTS, SKL och KKV gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. Principerna grundar sig på betydelsen av kommunernas engagemang för bredbandsutvecklingen och att kommunerna agerar utifrån ett gemensamt nationellt förhållningssätt. En kommun bör utgå från dessa principer, (se bilaga 3). 3. Tillämpa likvärdiga villkor för samtliga aktörer Det bör tas hänsyn till att olika ledningsägare har olika förutsättningar såsom investeringskostnader och förväntad livslängd. Samtliga aktörer ska dock hanteras på ett likvärdigt sätt och ges likvärdiga villkor. Detta gäller såväl mellan olika bredbandsoperatörer som mellan olika ledningsägare. Det gäller också i samtliga skeden, dvs. såväl i planeringsarbetet, samordningen mellan ledningsägare inklusive samförläggningsmöjligheter som i själva anläggningsarbetet. Det ska också gälla i samtliga villkor som omfattar pris, prissättningsprinciper, flytt av ledningar samt i mark- och grävtillståndsvillkor. 4. Använd kostnadseffektiva alternativ vid anläggning av infrastruktur Marknadens aktörer förväntas ersätta kommunen för den ekonomiska skada som anläggningsarbeten medför. Kommunen kan samtidigt bidra till att hitta så kostnadseffektiva alternativ som möjligt vid anläggande av bredbandsinfrastruktur, t.ex. vid avspärrningar, uppställnings-/lagringsplatser, avstängningstider och återställningskostnader. Med kostnadseffektiva lösningar skapas bättre förutsättningar för ökad bredbandsutbyggnad i kommunen. 5. Tydliggör ansvarsfördelning i avtalet och var transparent i kostnadsunderlaget Idag är det stora skillnader mellan kommunernas prissättning av marktillträde och markhyra. Prissättningen varierar både mellan kommuner och för olika ledningar inom samma kommun. Om kommunerna kunde ha en enad syn på vilka kostnader som ska ligga till grund för ersättningen till kommunen skulle det medföra transparens mellan parterna. Ersättningsnivån skulle också kunna motiveras på ett tydligt sätt och på sikt ge mer likartade förutsättningar att få bredband. Genom detta skulle även risken för diskriminerande avtal mellan olika aktörer och ledningsägare undanröjas. En utgångspunkt vid markupplåtelser är att så många komponenter som möjligt ska regleras vid markupplåtelsen i syfte att undvika oförutsedda kostnader på grund av omständigheter som uppstår efter avtalets ingående. En central del i avtalet är därför att reglera och tydliggöra planeringsansvaret och kostnadsfördelningen mellan kommunen och bredbandsoperatören vid händelse av förändringar. Det är av denna anledning som flyttkostnader, dvs. kostnader som uppstår när en ledning behöver flyttas, bör regleras särskilt och inte inkluderas i marktillträdet. Detta ställer också krav på kommunen i planeringsarbetet avseende markanvändningen. Ju större förutsebarhet som kan uppnås desto större är möjligheten att få bredbandsaktören att investera i kommunen. Till skillnad från andra ledningsägare är bredbandsaktörer i större 17
20 utsträckning konkurrensutsatta, vilket påverkar möjligheten att överföra oförutsedda kostnader på slutkunden. Ersättningen till kommunen ska täcka de kostnader och olägenheter som uppstår för kommunen på grund av att ledningsägaren har sina ledningar och tillbehör i kommunens mark. Ersättningen inkluderar administrativa merkostnader, ökade framtida driftsoch underhållskostnader samt ökade kostnader för hänsynstagande vid framtida användning av marken. Kommunen bör även ta hänsyn till valet av anläggnings-/grävteknik och graden av olägenhet som respektive teknik orsakar vid ersättningsberäkningen samt beakta detta vid beräkning av återställningskostnaderna. Det bör också tydligt framgå hur kostnaderna täcks. Vid beräkning av återställningskostnaderna bör kommunen även beakta åtgärder som lett till kvalitetsförbättringar i kommunens mark. En stor kostnad för operatörerna, och som också tilltar, är flytt av ledningar. De villkor som tillämpas vad gäller ersättningsnivåer och tiden för när ansvaret för att stå för flyttkostnader övergår till ledningsägaren varierar mellan kommuner. Flyttkostnader bör regleras särskilt och inte inkluderas i ersättningen för markåtkomst. Utgångspunkten vid fördelning av flyttkostnader, när kommunen begär flyttning av ledning, bör vara att kommunen under ett antal år står för hela kostnaden. Ansvaret bör därefter successivt övergå till ledningsägaren som till slut står för hela kostnaden. Hur länge kommunen ska ta ansvaret bör utgå från en rimlig bedömning utifrån kommunens möjlighet att planera och överblicka förändringar som kan kräva flytt av ledningar. Bredbandsinfrastruktur bör i så stor utsträckning som möjligt ha samma tidsperspektiv som andra ledningsslag vad gäller ansvaret för flyttkostnader, dock med hänsyn tagen till investeringskostnad och förväntad livslängd. Vid exploatering av ny mark som kommunen äger finns tre parter; kommunen, ledningsägaren och exploatören. Situationen vid exploatering kan vara olika och beroende på förutsättningarna bör samtliga tre parter omfattas av villkor och kostnadsfördelning till följd av exploateringen. 6. SKL:s förslag på markavtal för ledningar i allmän platsmark Idag är variationen i de avtal och avtalsvillkor som kommuner tillämpar stor, vilket fördröjer och komplicerar utbyggnaden av bredband. Om avtalshanteringen kunde skötas mer enhetligt och mer effektivt från kommunernas sida skulle anläggningstiden för infrastrukturen bli kortare och kostnaderna för administration och juridik sjunka. SKL har arbetat fram förslag på markavtal för ledningar i allmän platsmark samt nyttjanderättsavtal. Vårt råd är att kommunerna använder de av SKL framtagna förslagen. Utgångspunkten är att villkoren för förläggning av ledningar i allmän platsmark bör regleras i avtal och inte genom ledningsrätt. Det kan dock finnas situationer där ledningsrätt bedöms vara lämpligt. Därför bör kommunen i avtalet inte begränsa möjligheterna för ledningsägaren att söka ledningsrätt. För mer information se 18
BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner
BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra
Läs merBredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,
Läs merPlan för bredbandsutbyggnaden
Plan för bredbandsutbyggnaden i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:104 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merBredbandsstrategi för Lerums kommun
Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1
Läs merPrinciper för kommunala insatser på bredbandsområdet
Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör
Läs merBredbandsstrategi Burlövs kommun
1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt
Läs merBredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020
Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...
Läs merKommunernas roll på bredbandsmarknaden
Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige
Läs merHeby kommuns författningssamling
Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen
Läs merBredbandspolicy för Danderyds kommun
Policy 1 (8) Bredbandspolicy för Danderyds kommun Författad av: Plan- och exploatering Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: Giltighetstid: Version: 1.0 Policy 2 (8) Innehållsförteckning Vad är
Läs merHur ska styrgruppen följa upp och verka för genomförande av arbetsgruppsförslag? Förslag för styrgruppens ställningstagande den 2 oktober 2013
Hur ska styrgruppen följa upp och verka för genomförande av arbetsgruppsförslag? Förslag för styrgruppens ställningstagande den 2 oktober 2013 Genomförandefaserna kategoriseras i färgkodning enligt tre
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet
HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merUppsala kommun Bredbandsprogram
Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt
Läs merDatum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle
Läs merFörord. I enlighet med arbetsgruppens direktiv överlämnar härmed Kommungruppen sin slutrapport till Bredbandsforums styrgrupp.
Förord Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet. Syftet med Bredbandsforum är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan om utbyggnad av bredband.
Läs merBredband Katrineholm
Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket
Läs merDatum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till
Läs merMotion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda
Läs merStatus för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum. Lösningar (AG IV) Dec Nytta (AG III) Sep 2011
Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum Genomförandefaserna kategoriseras i färgkodning enligt tre nivåer. Status till grönt under perioden Grönt Gult Rött Åtgärder har
Läs merBREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN
1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets
Läs merBredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Läs merKommunstyrelseförvaltningen
Kommunstyrelseförvaltningen Åstorps kommuns Bredbandsstrategi Beslutat av Kommunfullmäktige 2016-05-30 66 Dnr 2015/431 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Definition av bredband... 3 1.2 Beslutsstruktur...
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad
Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvar och organisation... 3 Delmål 1. Kommunen ska ha organisation och medel för uppgiften... 3 Aktiviteter:... 3 1.1 Tillsätta en funktion
Läs merStrategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN
1 (7) Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 www.oskarshamn.se kommunen@oskarshamn.se 572 28 Oskarshamn
Läs merBredbandsstrategi för Staffanstorps kommun
2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör
Läs merStatus för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum. Nytta (AG III) Sep Lösningar (AG IV) Dec 2011
Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum Genomförandefaserna kategoriseras i färgkodning enligt tre nivåer. Grönt Åtgärder har vidtagits och läget utvecklas i gynnsam riktning.
Läs merBredbandsstrategi för Alingsås kommun
Antagen av kommunfullmäktige den 12:e december 2018, 227 Inledning Alingsås kommun växer och räknar med fortsatt befolkningsökning de närmsta tio åren. Detta skapar utmaningar inom flera områden som miljö,
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun
Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun 2015-2020 mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Version 1.0 Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-23, 22 Innehåll Bakgrund
Läs merHandlingsplan bredbandsstrategi 2018
Ärende 13 1 (5) Handlingsplan bredbandsstrategi 2018 Denna handlingsplan avser Södertälje kommuns planerade åtgärder för att uppfylla den av kommunen beslutade bredbandsstrategin (KS 16/398). Syftet
Läs merBredbandsstrategi för Köpings kommun Bredbandsstrategi för Köpings kommun
Bredbandsstrategi för Köpings kommun 2017-2025 Bredbandsstrategi för Köpings kommun 2017-2025 Köpings kommun Rapporten skriven av: Per Wadlin, 2017-08-31 Diarienummer: KS 2017/642 Antagen av: Kommunfullmäktige
Läs merBefintliga strategidokument och utredningar
Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på
Läs merBREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns
Läs merIt i människans tjänst - en digital agenda för Sverige
It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i
Läs merUndanröjande av identifierade hinder
Undanröjande av identifierade hinder Förord Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet. Syftet med Bredbandsforum är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till
Läs merBredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun
2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det
Läs merSå skapar vi ett helt uppkopplat Sverige
2017-06-13 Så skapar vi ett helt uppkopplat Sverige Slutrapport från Bredbandsforums Nystartsgrupp Sverige har höga ambitioner på bredbandsområdet. Regeringens nya bredbandsstrategi Sverige helt uppkopplat
Läs merRegeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2016
Regeringens Bredbandsforum Styrgruppsmöte den Översikt verksamhet Vägledande politiska målsättningar - Bredbandsstrategin och Digitala agendan Många olika aktörer och lösningar i bredbandsutbyggnaden Staten
Läs merBREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström
1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på
Läs merBredbandsstrategi för Kristinehamns kommun
Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer
Läs merHandlingsplan Bredband
Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga
Läs merTRN Stockholms läns landsting. Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang
Datum Vår referens 2016-09-21 Dnr: 16-3881 1(5) Ert datum Er referens Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang 08 678 56 18 emma.hagmanrang@pts.se Stockholms läns landsting Samråd om nästa regionala
Läs merBredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)
PM 2014: RI (Dnr 001-751/2014) Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 30 september 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad
Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merEnkel webbtjänst ger bättre ledningskoll
Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enklare, snabbare, säkrare Att gräva av en ledning är ofta både kostsamt och tidskrävande. Men det finns ett bra sätt att undvika skador och onödigt arbete. Ledningskollen.se
Läs merRegeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 7 februari Styrgruppsmöte # 12 Den 7 februari 2014
Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 7 februari 2014 Styrgruppsmöte # 12 Den 7 februari 2014 Robusthetsgruppen Lägesrapportering från arbetsgruppen Robusthet II lösningar för robustare kommunikation
Läs merMorgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband
Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och
Läs merPolicy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag
2017-04-19 5(6) Policy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag Antagen av kommunfullmäktige 2017 Antagen av: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Tillväxtchef Ersätter
Läs merRegeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013
Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013 Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Information från kansliet Att bidra till stärkt dialog och samverkan mellan berörda aktörer. Att gemensamt
Läs merMöte i Bredbandsforums styrgrupp. Den 29 mars 2017
Möte i Bredbandsforums styrgrupp Den 29 mars 2017 Bredbandsstrategin Presentation och diskussion Helena Bäckström, Näringsdepartementet Sverige helt uppkopplat 2025 Näringsdepartementet Tillsammans når
Läs merfunktion idag, imorgon och i framtiden.
Ledningskollen.se en webbtjänst för informationsutbyte om ledningar och annan infrastruktur i mark. som ska minska antalet grävskador och ge förutsättningar för grävsamordning Ledningskollen.se funktion
Läs merUtmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet
Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet Förord Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet och har bl.a. till uppgift att identifiera hinder för utbyggnad
Läs merDigitala förhoppningar med trådlösa drömmar
Digitala förhoppningar med trådlösa drömmar Ett exklusivt urval av resultat från Bredbandsutredningen & Mobilt bredbandsrapporten Presentation för Bredbandssamverkan Västra Götaland Bredbandsutveckling
Läs merVARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT
VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org
Läs merRegion Hallands synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet
1(5) Datum Diarienummer 2016-09-20 RS150307 PTS Konkurrensavdelningen Gemensamma_principer@pts.se Region Hallands synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Post- och telestyrelsen
Läs merSå skapar vi ett helt uppkopplat Sverige
2017-06-13 Så skapar vi ett helt uppkopplat Sverige Bredbandstillgången hämmas av ineffektiva processer och avsaknad av transparens på lokal nivå. Nystartsgruppen har identifierat och prioriterat vilka
Läs merFront Advokater. Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken. Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip.
Front Advokater Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip 22 mars 2017 En kort tillbakablick 90-talet den digitala revolutionens
Läs merUtmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen
Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Förord Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet och har bland annat till
Läs merSammanfattning besvarade frågor referensgruppen (28 svar) September 2016
Sammanfattning besvarade frågor referensgruppen (28 svar) September 2016 Kommuner Fastnar i bidragsproblematik; bidragen är begränsade, olika vid olika tidpunkter, komplicerat. Kommuner skulle kunna försöka
Läs merDen regionala agendan antagen i RS 3 november
Den regionala agendan antagen i RS 3 november http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Infrastruktur/Digitalage nda/ En första förstudie tar vi till politiken inom
Läs merTjänsteskrivelse handlingsplan Bredbandsstrategi 2018
1 (3) Ärende 6 TJÄNSTESKRIVELSE 2017-10-02 Samhällsbyggnadskontoret Enhörna kommundelsnämnd Järna kommundelsnämnd Hölö-Mörkö kommundelsnämnd Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd Tekniska nämnden Stadsbyggnadsnämnden
Läs merInformationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner
Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.
Läs merRedovisning av översyn av bredbandsstrategi, strategi för e-samhället samt IT-infrastrukturplan
1(2) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2016-12-19 80 Redovisning av översyn av bredbandsstrategi, strategi för e-samhället samt IT-infrastrukturplan Dnr 2016-000456 Beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merLänsplan för Västmanland Tema möte 30 mars
Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden
Läs merBredbandstrategi 2.1 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas
Bredbandsstrategi 2.1 Västra Götalands län, rev 2018-05-21 1 (16) Bredbandstrategi 2.1 Västra Götalands län Bredband där du bor, verkar och vistas Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen
Läs merPTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se
PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet viktoria.arwinge@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och området för elektronisk kommunikation
Läs merDET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR
DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ
Läs merPrinciper för styrning av kommunal bredbandsverksamhet
Principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet Lokala Bredbandsnät 2006 - Ägande Saknar (114) Kommunalt (139) Privat (16) Blandat (21) Inledning Dessa principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet
Läs merSammanfattande slutrapport för Arbetsgrupp III - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen
UTKASTVERSION II. ARBETSMATERIAL. PATRIK SANDGREN 2011 09-29 Sammanfattande slutrapport för Arbetsgrupp III - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Förord Regeringens bredbandsstrategi har en tydlig målsättning
Läs merMålsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen:
Inriktningsdokument för regionala bredbandskoordinatorer Programförklaring Regeringen har beslutat att under perioden 2015-2020 avsätta medel för en funktion som regional bredbandskoordinator i alla län.
Läs merMinnesanteckningar från Kommungruppens första möte
Minnesanteckningar från Kommungruppens första möte 18 oktober 2017, Stockholm Deltagare; Gunilla Glasare (ordförande) SKL Anders Fredriksson Knivsta kommun Eric Åkerlund Västra Götalandsregionen Ingemar
Läs merNORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten
NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,
Läs merMålsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen:
Inriktningsdokument för regionala bredbandskoordinatorer Programförklaring Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att uppdra åt fyra länsstyrelser och erbjuda 17 regioner att införa en funktion som regional
Läs merRiktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN
Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om
Läs merSkånskt Bredbandsforum, SBBF
Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar
Läs merAvsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland
Kommunstyrelsen 2017-05-22 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2017: 375 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (3) Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB
Läs merSAMVERKAN FÖR REGIONALA KUNSKAPSLYFT. Per Fröling Regionaliseringsansvarig Svenska Stadsnätsföreningen
SAMVERKAN FÖR REGIONALA KUNSKAPSLYFT Per Fröling Regionaliseringsansvarig Svenska Stadsnätsföreningen Årsmötets beslut 2015 Årsmötet 2015 beslutade om att föreningen tillsätter en central resurs för att
Läs merLänsstyrelsens uppdrag och stöd
Länsstyrelsens uppdrag och stöd Regleringsbrevet Verka för regeringens bredbandsmål Handlägga och besluta om stöd Koordinatoruppdraget Verka för regional samordning Stötta kommuner och lokala initiativ
Läs merHeby kommuns författningssamling
Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari
Läs merBredbandsstrategi för Filipstads kommun
Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:
Läs merBredbandsstrategi för Örebro kommun
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Bredbandsstrategi för Örebro kommun År 2016-2020 Örebro kommun 2016-0x-xx DNR KS 725/2015 orebro.se 2 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling
Läs merMöte 3 Arbetsmöte inom Nystartsgruppen
Möte 3 Arbetsmöte inom Nystartsgruppen 2016 12 02 Agenda Välkomna samt mål för dagens möte Plan för fortsatt arbete Återrapportering från styrgrupp, arbetsmöte med regionala bredbandskoordinatorer samt
Läs merBredbandsforum styrgruppsmöte # 5 den 29 september Presentation agendapunkter nr. 3-6 Bredbandsforums kansli
Bredbandsforum styrgruppsmöte # 5 den 29 september 2011 Presentation agendapunkter nr. 3-6 Bredbandsforums kansli 3. Slutrapportering Arbetsgrupp III - Nyttan med bredband Patrik Sandgren Bredbandsforums
Läs merDIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?
antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars
Läs merSVENSKA. Skånet 2011
SVENSKA Skånet 2011 SkåNets uppdrag är att förse Skånes hushåll, företag och offentlig verksamhet med riktigt bredband. I praktiken handlar det om att samordna planering och utveckling av en skånsk, öppen
Läs merVälkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum
Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum Program: 13.00 Välkommen Carina Zachau (M) ordförande, beredningen för kollek*vtrafik och infrastrukturfrågor 13.10 Annika Eklund, avdelningschef
Läs merDiskussion angående prioritering och kostnader.
Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merDigitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun
2019-01-14 KS 2018.327 1.4.5.3 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2019-01-14 11 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/Ekonomiavdelningen
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 70,00% Tillgång till 100 Mbit/s
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merBREDBANDSENKÄT. Engagemangsfrågor
BREDBANDSENKÄT Engagemangsfrågor q10 - Bredbandsstrategi 1. Har kommunens IT-infrastrukturprogram bredbandsstrategi eller motsvarande upprättats eller uppdaterats efter år 2009? Arbete pågår med att upprätta
Läs merStatus för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum
Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum Genomförandefaserna kategoriseras i färgkodning enligt tre nivåer. Grönt Gult Rött Åtgärder har vidtagits och läget utvecklas i gynnsam
Läs merDigital strategi för Uppsala kommun 2014-2017
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,
Läs merFiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1
Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län 19 oktober 2012 Page 1 Fiberföreningsstatus per kommunstatus 2012-10-12 Aktiva föreningar Bredbandsintresse på kommunalt håll i Västra Götaland
Läs merBREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.
BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...
Läs merN2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät
Handläggare: 2015-06-05 Remissvar Camilla Jönsson Dnr. N2015/2228/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Dnr. N2015/2228/ITP n.regist rator@regeringskansliet.se N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian
Läs mer