Risk Consulting. VD- och styrelseansvar. Ansvarsnavigator erfarenheter av praktisk riskhantering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk Consulting. VD- och styrelseansvar. Ansvarsnavigator erfarenheter av praktisk riskhantering"

Transkript

1 Risk Consulting I F S R I S K M A N A G E M E N T J O U R N A L 1 / VD- och styrelseansvar Ansvarsnavigator erfarenheter av praktisk riskhantering

2 Innehåll Ledare Konsten att fokusera Risk- och krisundersökning hos 100 svenska börsnoterade företag 8 Klimatförändringen en ansvarsfråga? 14 Turbulens på återförsäkringsmarknaden VD- och styrelseansvar Risk- och krisundersökning hos 100 svenska börsnoterade företag Når det uvirkelige bliver virkeligt En väl planerad brandventilation skyddar människor och reducerar skador Klimatförändringen en ansvarsfråga? Ansvarsnavigator erfarenheter av praktisk riskhantering Utgivare If Ängsporten 4, Esbo FIN IF Chefredaktör Juha Ettala Redaktionsråd Olav Breen Ken Henningson Lars von Hertzen Harry Nordqvist Inkeri Salin Anna Maria Vähäkuopus If i USA 21 If och Liberty Mutual er samarbetspartner för riskhantering i USA Säkerhetsledning en viktig del av chefskompetensen En effektiv hantering av återgången till arbetet ger kostnadsbesparingar ASKEL steget mot en tryggare arbetsmiljö Aktuellt på If Utnämningar Produktion Markkinointiviestintä Dialogi Oy Tryckeri Painotalo Auranen Oy Adressändringar Risk Consulting utkommer även på engelska och på finska. ISSN Omslagsbild Kuvapörssi Oy / Jupiterimages Det som först såg ut att vara en kreditkris, och sedan beskrevs som en finanskris, har nu visat sig vara en ekonomisk nedgång som påverkar i stort sett alla företag och sektorer. Många företag står inför utmaningar som de flesta av dem aldrig har upplevt förut, och det kan vara svårt för många företagsledare att veta hur man ska reagera i en sådan situation. Vi på If vet vad som gäller för försäkringsbranschen under rådande marknadsförhållanden. Vi vet att detta är det ultimata testet på försäkringsgivarnas kvalitet, och att företag som har fokuserat på att agera professionellt och konsekvent kommer att påverkas minst av den svåra situationen. If har den ekonomiska situationen till trots en stark position och vi är övertygade om att den positionen även kommer våra kunder och samarbetspartners till godo. Som vi ser det finns det tre viktiga skäl till varför If har lyckats hålla en så stark position på den aktuella marknaden: 1. Portfölj med bra spridning och en stark kapitalisering. If är det överlägset största skadeförsäkringsbolaget i Norden, och tack vare detta har vi en portfölj med mycket bra spridning. If har dessutom en mycket bra kapitalisering, en sund reservfilosofi och rankas idag som A av S&P. If ägs till hundra procent av Sampogruppen, en av Nordens största finansinstitutioner. 2. Rent spel, skadeförsäkringar på ett sunt sätt. If startade 1999 som ett skadeförsäkringsbolag med rent spel som policy, och vi har förblivit den strategin trogna. Alltså: vi håller oss till det vi vet och det vi tror vi är bäst på, nämligen skadeförsäkringsbolag för nordiska och baltiska hushåll och företag. Vi fokuserar på att ständigt förbättra våra produkter, koncept och tjänster för våra kunder, men vi är alltid måna om att hålla oss inom den säkra zonen, dvs. skadeförsäkringar. Och vi är stolta över att vara specialister på enbart detta område. Strategin med rent spel kommer troligtvis att falla extra väl ut i den rådande marknadssituationen, eftersom den begränsar komplexitet och säkerställer fokus på företagseffektivitet. 3. En stark kultur av professionalism och compliance. If har en kultur där professionalism och strikt konsekvenstänkande spelar stor roll, både i fråga om våra interna och externa regler och riktlinjer. Fokus på professionella lösningar och compliance är idag livsviktiga ingredienser för ett företags överlevnad, och vi räknar med att tjäna på de betydande resurser vi har lagt ner på att iaktta lagar och regler på alla områden. Det är vår fasta övertygelse att detta också gagnar våra kunder. Vi hoppas alla att den ekonomiska nedgången blir kortvarig, men det är också viktigt att förbereda sig på en mer pessimistisk syn på framtiden. Vi kommer därför att fortsätta fokusera på hög effektivitet så att vi kan fortsätta stödja både de stora nordiska företagen och privatpersoner genom hela krisen, och vidare in i bättre tider. Med detta i åtanke är vi stolta och glada över att Ifs skadeförsäkringar valdes till Best Insurer in the Nordic and Baltic Region i Euromoneys årliga försäkringsstudie. If fick också regionalt erkännande genom att vinna även underkategorierna. Best Insurer for Claims Resolution och Best Insurer for Price. Vi uppskattar verkligen denna positiva feedback från våra kunder och samarbetspartners, och ser det som ett tydligt erkännande av vår strategi att fokusera på det som vi gör bäst, nämligen hjälper nordiska och baltiska kunder med skadeförsäkringar. Morten Thorsrud IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009

3 PHOTOS TO GO PHOTOS TO GO Turbulens på återförsäkringsmarknaden Återförsäkringsmarknaden hårdnar. Pristrycket drabbar direktförsäkrarna och återspeglas därigenom i försäkringskundernas priser. Orsakerna har sitt ursprung i de världspolitiska problemen och klimatförändringen. If försöker förhandla fram så förmånliga avtal som möjligt för sina egna kunder. Enligt allmän kutym på återförsäkringsmarknaden förhandlar direktförsäkrarna med återförsäkringsbolagen om sitt återförsäkringsskydd mot slutet av året, så att ny praxis träder i kraft vid årsskiftet. Avtalen gäller ett år i sänder. Redan på Monte Carlo Rendezvous i början av hösten 2008 varnade två av världens största återförsäkringsbolag, Münich Re och Swiss Re, för att återförsäkringsmarknaden kommer att hårdna med högre återförsäkringspremier som följd. Monte Carlo Rendezvous är ett årligt evenemang, som samlar över återförsäkringsexperter och inleder höstens förhandlingar i samband med upphandlingen av återförsäkringsskydd. Återförsäkringsexperterna möttes på nytt i slutet av oktober i Baden-Baden. Då färgades diskussionerna av finanskollapsen i USA och dess effekter på återförsäkringspriserna. Återförsäkrarna hade lidit förluster i sin placeringsverksamhet och de hade svårigheter att få nytt kapital på marknaden. Det var således väntat att priset på eget kapital skulle stiga. Priset på kapital ingår alltid som en del i återförsäkringens priskalkyler. En återhämtning av placeringsverksamheten till lönsammare nivåer är knappast att vänta heller i år, säger återförsäkringsdirektör Jorma Pöyhönen från If. Mot slutet av året drabbades branschen av den tredje dåliga nyheten, då kostnaderna för orkanerna Ike och Gustav, som härjade i USA i fjol, visade sig vara högre än beräknat. Med andra ord har också återförsäkringsbolagens försäkringsverksamhet varit förlustbringande. Dessa tre faktorer återförsäkringsbolagens investeringsförluster, det högre priset på eget kapital och den förlustbringande försäkringsrörelsen har oundvikligen lett till en höjning av återförsäkringspriserna, förklarar Pöyhönen. Enligt Pöyhönen har många nordiska bolag stött på problem vid upphandlingen av återförsäkringsskydd åt sig själva, om det inträffat skador i deras försäkringsbestånd eller om de utökat sin marknadsandel så att riskvolymen i försäkringsbeståndet har ökat. Därför är de tvungna att betala ett högre pris för sitt återförsäkringsskydd. Fortsatt tryck på en höjning av återförsäkringspremierna If har redan under några års tid fördelat förhandlingarna om sina återförsäkringsavtal över hela året på så sätt att det förnyade katastrofskyddet träder i kraft vid årsskiftet, egendomsskydden i början av april och ansvarsförsäkringsskydden i början av juni. I prisförhandlingarna om det katastrofprogram som trädde i kraft vid årsskiftet uppnådde vi marknadspris. Då prisstegringen på marknaden var 0 5 procent, lyckades vi hålla vårt pris oförändrat. Våra priser hörde således till de lägsta, berättar Pöyhönen. När den egendomsbaserade försäkringen förnyas i mars april är en klar prishöjning emellertid att vänta, om försäkringsbeståndet har vuxit eller skadeutvecklingen har varit negativ. Återförsäkringens prishöjningar kommer då också att synas i direktförsäkringspriserna, konstaterar Pöyhönen. Stormarna i Europa en ny prisfaktor Vid förhandlingarna om återförsäkringspriserna utgår de nordiska direktförsäkrarna från att Norden borde behandlas som ett eget område och inte påföras prishöjningar till följd av de naturkatastrofer som inträffat i USA, om skadeutvecklingen i dem har varit dålig. Om den globala ekonomiska utvecklingen däremot är svag även framöver, kommer effekterna av orkanerna i USA på lång sikt att synas också i priserna i Norden. Klimatförändringen har fört med sig ett nytt fenomen till Europa den europeiska stormen som bland annat orsakat stora översvämningar i flera länder. Münich Re har redan en tid hotat med att därför skärpa premiesättningen på katastrofåterförsäkringar i Mellaneuropa. Av Ifs verksamhetsområden hör Danmark och södra Sverige till den europeiska stormens influensområde, säger Pöyhönen. Integrationsutveckling på återförsäkringsfronten Enligt Pöyhönen är återförsäkringsbolagens ekonomi allmänt taget i gott skick, då deras placeringsverksamhet på nytt börjar ge positiv avkastning. Under de senaste åren har man emellertid sett att återförsäkrarna börjat söka efter en starkare partner och fusionerats då deras ekonomi har försämrats. Exempel på detta är bland annat fusionen mellan Swiss Re och Ge Frankona samt samgången mellan Scor och Converium. Aktörerna på fältet har minskat i antal och de som finns kvar har blivit allt starkare. Vid en återhämtning av den globala ekonomin är emellertid välskötta återförsäkringskoncentrationer med sunda verksamhetsprinciper att vänta från Bermuda. Vi kommer att få se en ny årsklass, där alla bolag tecknar affär med nytt kapital utan historisk barlast och där premienivån är som bäst då priscykeln börjar stiga eller ligger nära toppen. För direktförsäkrarna är utvecklingen mot en mer koncentrerad marknad negativ. För oss skulle det vara mer fördelaktigt med fler förhandlingsparter och större konkurrens. Nu har få och starka återförsäkrare möjlighet att diktera villkoren i prisförhandlingarna, konstaterar Pöyhönen. Marjatta Pietilä 4 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009

4 VD- och styrelseansvar KUVAPÖRSSI OY / JUPITERIMAGES Företagskonkurser i Norden de fem senaste åren Det personliga ansvar en VD eller styrelseledamot kan åläggas kan aldrig försäkras bort men det kan dess ekonomiska konsekvenser Framtidsutsikterna för konjunkturen, och därmed bolagsvinsterna, är fortfarande osäkra. Det gäller både hur djup svackan blir och hur lång, samt i vilken takt återhämtningen kommer att ske. Nedgången under fjärde kvartalet 2008 blev betydligt brantare än väntat och för första gången sedan andra världskriget genomgår världen något som kan kännetecknas som en samordnad konjunkturnedgång. Vad som började med subprime-krisen i USA har spridit sig över världen med en nedgång inte bara inom den finansiella sektorn utan även fått till följd att konsumtion och investeringar tvärbromsat. Inom vissa branscher har kunderna nästan helt försvunnit och för de bolag som är beroende av krediter är tiderna oerhört tuffa. I skrivande stund kämpar svenska SAAB för sin överlevnad och bland Private Equity bolagens portföljbolag står ett antal vid ruinens brant. I samtliga nordiska länder ökar antalet konkurser kontinuerligt, siffran för Sverige under februari månad var en ökning med 52 % jämfört med samma månad Styrelsearbete Det är i tider som dessa som bolagens styrelser och ledning ställs under allt hårdare press. Uppmärksamheten från aktieägare, borgenärer, myndigheter och inte minst media är betydligt större i dåliga tider än under de år då bolagen visar stark tillväxt och goda resultat. Styrelsens uppdrag har de senaste åren också utökats från de traditionella att kontrollera verksamheten samt tillsätta och avsätta VD. Idag ingår det i styrelsens uppdrag att utforma strategi och mål, kontrollera bolagets risker, utforma etikoch miljöpolicy, följa god sed i styrelsearbetet, utforma ägardirektiv etc. De utökade uppgifterna för styrelsen samt uppmärksammade händelser har också medfört att behovet av regler vuxit. Utöver aktiebolagslagstiftningen där syftet främst är att skydda aktieägare och borgenärer har en rad nya, obligatoriska och frivilliga, regler tillkommit. I sviterna efter de stora företagsskandalerna i USA i början av 2000-talet blev begreppet Corporate Governance ett modeord. Inom EU utarbetade EU-kommissionen 2003 ett förslag till en europeisk handlingsplan i dessa frågor. På grund av stora skillnader mellan medlemsländerna förespråkade Kommissionen inte en gemensam europeisk kod för bolagsstyrning utan istället förordades att alla medlemsstater skulle fastställa egna nationella koder. Enligt Kommissionen ska dessa koder bygga på principen om comply or explain (följ eller förklara) som går ut på att bolagen antingen ska följa kodens bestämmelser eller förklara och motivera de avvikelser som bolagen gör från reglerna. Såväl Norge, Danmark, Finland som Sverige har idag koder om god bolagsstyrning som börsbolagen är skyldiga att följa antogs vissa ändringar i EGrätten på området vilket även resulterat i nationell lagstiftning i de nordiska länderna. Lagstiftningen innebär i korthet att börsnoterade bolag åläggs att årligen avge en bolagsstyrningsrapport, inklusive en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen, och att redovisa sin kodtillämpning enligt modellen följ eller förklara. Rapporten kan antingen ingå i förvaltningsberättelsen eller vara en från den legala årsredovisningen skild handling, varvid det i det senare fallet räcker med att rapporten offentliggörs på bolagets webbplats. Inslaget av självreglering som finns i de nordiska länderna har medfört att koden om god bolagsstyrning även spridit sig utanför de börsnoterade bolagen. I en tid där frågor kring miljö och företagens samhällsansvar (populärt benämnt CSR Corporate Social Responsibility) tar allt större plats i media är det av yttersta vikt för bolagen att vårda sitt varumärke. Att då på frivillig basis i tillämpliga delar följa koden för bolagsstyrning visar på att bolaget är ansvarstagande och transparent. I USA har man valt att hantera bolagsstyrningsfrågorna lagstiftningsvägen. Genom det mycket omfattande regelverket Sarbanes-Oxley Act (SOX) från 2002 har ett stort antal frågor som berör bolagsstyrning reglerats genom lag vilken syftar till att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Lagen är tillämplig på samtliga amerikanska och icke-amerikanska bolag som har inregistrerat aktier eller ADR (American Depository Receipts) för handel på amerikansk börs eller marknadsplats eller som har initierat ett förfarande för att erbjuda värdepapper för spridning till en bredare krets i USA. Syftet med lagen ska uppnås genom fyra huvudsakliga åtgärder: a) Strängare krav på redovisning och information till aktiemarknaden b) Högre krav på revisorers oberoende och professionalism c) Krav på interna strukturer för revision och informationslämning till marknaden d) Stränga straff för brott mot lagen. Införandet av SOX har för de berörda bolagen medfört en avsevärd kostnadsökning i form av rapportering och juridisk konsultation, något som föranlett ett antal nordiska bolag att avregistrera sina ADR-program i USA då nyttan inte längre anses överstiga kostnaderna. Mot bakgrund av de problem vi ser inom den finansiella sektorn i USA idag och dess underliggande orsaker infinner sig också frågan huruvida SOX syfte kan anses ha uppnåtts eller inte. 0 Antal konkurser Styrelsearbete i lågkonjunktur Den djupa lågkonjunktur som drabbat oss under vintern har ökat arbetsbelastningen för många bolagsstyrelser. Mot bakgrund av det snabba fallet många branscher upplevt har det blivit allt viktigare att upprätthålla ett aktivt styrelsearbete med regelbundna möten. Ett sätt att minska risken för styrelsen är att säkerställa hög kvalitet på de interna kontrollsystemen och att styrelsen har en kontinuerligt uppdaterad finanspolicy och en god likviditetskontroll. Det är även viktigt att bolagen löpande håller sig uppdaterade med kreditinformation om kunder och leverantörer. För det fall ett bolag trots allt hamnar i en akut kris krävs att styrelsen har god kunskap om det regelverk som finns inom aktiebolagslagstiftningen och agerar därefter. Det personliga ansvaret för styrelsen kan bli omfattande till exempel om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning om halva aktiekapitalet är förbrukat. Försummas detta kan ledamöterna vid en konkurs bli betalningsansvariga för de skulder bolaget får därefter. Försäkring Det personliga ansvar en VD eller styrelseledamot kan åläggas kan aldrig försäkras bort men det kan dess ekonomiska konsekvenser. VD- och styrelseansvarsförsäkringar (VDS-försäkring) har funnits i den nordiska marknaden sedan 70-talet och idag tecknar de flesta större bolag denna typ av försäkring för sin ledning. Försäkringen täcker ett utdömt skadestånd men även de juridiska ombudskostnaderna som följer av en process. Undantaget från försäkringen är naturligtvis de situationer där brott föreligger. Det är ännu för tidigt att uttala Danmark Finland Island Norge Sverige Källa: https://www.uc.se/show.php?id= sig om i vilken utsträckning den nu pågående lågkonjunkturen kommer att resultera i ett ökat antal skadeärenden under VDS-försäkringarna i Norden men tittar vi på den statistik som levereras från USA pekar kurvorna över krav mot bolagsledningar återigen uppåt efter ett antal år med sjunkande frekvens. Den europeiska utvecklingen inom området är liksom för hela finanskrisen något eftersläpande gentemot USA men ska vi dra några slutsatser av det faktum att storbankerna nere på kontinenten för tillfället utökar försäkringsbeloppen på sina VDS-försäkringar är det nog att de förväntar sig att det börjar blåsa snålt även på denna sida av Atlanten. Faktaruta VD- och styrelseansvarsförsäkring tecknas av bolaget men med de enskilda individerna som försäkrade personer. Försäkringen täcker såväl skadestånd samt det så kallade gäldsansvaret som kan åläggas individen. Utöver detta ersätter försäkringen juridiska ombudskostnader samt rättegångskostnader. If Industri har som strategi att växa inom detta område och kommer som ett led i detta att under 2009 lansera ett nytt nordiskt VD- och styrelseansvarsförsäkringsvillkor. Mats-Ola Jakobsson är nordiskt ansvarig för Financial Lines inom If Industri. Mats-Ola Jakobsson IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009

5 Risk- och krisundersökning hos 100 svenska börsnoterade företag 27 % Vilken är den starkaste drivkraften för en ökad hotbild framöver? (2007) 19 % 18 % 25 % 27 % KUVAPÖRSSI OY / JUPITERIMAGES If har nu under två år, 2007 och 2008, genomfört en undersökning om synen på Risk 11 % 10 % 12 % Management-arbete och framförallt krishanteringsförmågan hos 100 slumpvis utvalda 6 % 6 % börsnoterade företag. 1 % Undersökningen har genomförts genom telefonintervjuer av de personer företagen uppgett vara RM-ansvariga och man har fått svara på ca 20 frågor vid varje tillfälle. Vi är medvetna om att rollen RM-ansvarig kan skilja sig ganska mycket mellan olika företag men även detta är en intressant notering i sammanhanget. Denna artikel är en redovisning av ett urval av frågeställningarna med svar från undersökningen samt med kortfattade kommentarer. Har ni definierat vilka hotbilder som omger ert företag, gjort scenarioanalyser och identifierat vilka affärsprocesser de skulle påverka? (2008) 38 % 29 % 6 % 18 % 9 % Ja nyligen Ja för något år sedan Ja för flera år sedan Nej Vet ej Hot mot samhället Ökad organiserad kriminalitet Medias ökade personifiering Globalisering Insider/ekonomisk Ökat IT-, el och telefonberoende Finansiell kris Ökat beroende av leverantörer Ökat beroende av nyckelpersoner Vet ej Annat Vilken är den starkaste drivkraften för en ökad hotbild framöver? (2008) 16 % Hur väl förberedd anser du att verksamheten är inför en potentiell kris? (1 8 där 1 är oförberedd och 8 mycket väl förberedd (2008)) 0 % 0 % 1 % 17 % 25 % 29 % 22 % 6 % Kommentar: 82 % ger sig själv betyget 5 eller bättre vilket får anses som en positiv syn på den egna förmågan. Definitionen på begreppet kris har i intervjuerna angetts vara; en händelse som är av den art att den ordinarie organisationen inte klarar av att hantera verksamheten. För vissa bolag har Risk Managers också bedömt att vissa delar av organisationen är bra medan andra är mindre bra Kommentar: Om man kopplar denna fråga till den första noteras att endast 38 % nyligen analyserat sin riskoch hotbild, vilket med tanke på den höga förändringstakten i stora delar av näringslivet är det enda godkända svarsalternativet. Så många som 1 av 5 bolag svarar att man inte genomfört någon risk- och hotbildsanalys, vilket får anses vara anmärkningsvärt för ett börsnoterat företag. Hur tror du att hotbilden kommer att utvecklas de kommande åren? (2008) 38 % 59 % 3 % Öka Oförändrad Minska Kommentar: Så stor andel som 38 % ser en ökande hotbild, vilket kan jämföras med 2007 års undersökning där endast 25 % såg en ökande hotbild. Vi tolkar detta som att tillfrågade Risk Managers ser en generell riskökning för bolaget men att denna uppfattning till stor del kan kopplas till den finansiella kris som påverkar den internationella ekonomin just nu. Detta framgår tydligt av den mer detaljerade fråga som följer. 2 % 7 % 0 % 1 % 6 % 8 % 0 % 1 % Hot mot samhället Ökad organiserad kriminalitet Medias ökade personifiering Globalisering Insider/ekonomisk Ökat IT-, el och telefonberoende Finansiell kris Ökat beroende av leverantörer Ökat beroende av nyckelpersoner Vet ej Annat 9 % 9 % Kommentar: Intressant att notera de stora skillnaderna i svar mellan 2007 och 2008 där man kan konstatera att det i hög grad är den aktuella situationen och omvärldsläget som styr synen på framtida hotbildsutveckling. Man skulle lite kritiskt kunna ställa sig frågan om det är en analys av den egna situationen som lett fram till skillnaderna i svar eller om man sveps med i den mediabevakning kring framförallt finanskrisen under 2008 och insideraffärerna kring Carnegie som toppade mediabevakningen vid svarstillfället Några slutsatser efter två undersökningar med i stort sett samma frågeställningar är att: Det är svårt för en person i ett bolag att ha kontroll över hela risk- och hotbilden. Risk Managers i de tillfrågade bolagen har inte alltid direkt kontakt med bolagsledning eller koncernledning vilket får anses som en nödvändighet för att kunna arbeta effektivt med RM-frågor. Man ser en ökande hotbild mot det egna företaget men detta har inte lett till en förbättrad omvärlds- och hotbildsanalys Risk Managers är väl medvetna om den komplexa hotbild som påverkar ett börsnoterat företag. If kommer att fortsätta att tillfråga våra börsnoterade företag om deras syn på RM-arbete och krishanteringsförmågan i framtiden. Vill du ta del av undersökningen med frågor och svar dock utan kommentarer kan du hämta den på Om If Pressrummet Undersökningar Arkiv. Ken Henningson 8 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009

6 Helikopterpiloterne kræver kontantbetaling på USD kontant, før de vil lette. De vil se dollarsedlerne fysisk, ellers holder rotoren stille. Når det uvirkelige bliver virkeligt En sen oktoberaften nord for Skt. Petersborg, Rusland, er tre svenske erhvervsfolk på vej hjem fra en restaurant til deres hotel. De når ikke tilbage til hotellet. Undervejs kommer de ud for et groft røverisk overfald og bliver såret en af dem livsfarligt. Knap to døgn efter overfaldet ligger han på neurokirurgisk afdeling på et svensk sygehus. Dette er historien om, hvad der sker i den mellemliggende tid. Staffan Ljungberg, Göran Gullberg og Magnus Ledin er på en opgave for deres firma i Rusland, hvor de skal have nogle aftaler på plads. På en kølig oktoberaften i en søvnig provinsby sidder de tre og spiser på en restaurant efter dagens dont. Næste dag venter nye opgaver. Da de har betalt, vil de gå tilbage til hotellet og samtidig trække lidt frisk luft. Da de går tre sammen, føler de sig trygge og sludrer afslappet om stort og småt. Men fra det ene sekund til det andet bliver den hyggelige aftenstund til et sandt mareridt. Indlagt med kraniebrud Klokken er 1.00 om natten på IF s samarbejdspartner, alarmcentralen SOS International i København. En sagsbehandler modtager et alarmopkald fra et sygehus i en mindre provinsby med knap indbyggere, 200 km nord for Skt. Petersborg. Tre svenskere er blevet overfaldet og frastjålet penge, kreditkort og personlige papirer undervejs hjem til hotellet fra restauranten. Den ene, Magnus Ledin, er hårdt såret blevet indlagt på det lokale sygehus. De to andre er sluppet med nogle skrammer, men de er begge stærkt chokerede over det skete og bekymrede for deres kollega. Magnus Ledin er ved bevidsthed, men hans tilstand er kritisk. Han har blødning i hjernehinden, kaster op, har voldsom hovedpine og er meget svimmel. I hospitalets røntgenafdeling konstateres det, at der er tale om kranie- brud, og herefter overføres han til intensiv afdeling. Mangler kompetence og apparatur Som noget af det første stiller SOS International den nødvendige økonomiske garanti for indlæggelsen af Ledin. Dernæst kontakter en af SOS russisktalende læger den behandlende læge på sygehuset i provinsbyen for at få en diagnose og finde ud af, om det tekniske og lægefaglige niveau på stedet er betryggende i forhold til den videre behandling. SOS læge konkluderer, at hverken har kompetencen eller det nødvendige apparatur til at behandle læsionen er til stede på det lokale sygehus. Derfor besluttes det, at Ledin hurtigst muligt skal bringes tilbage til Sverige. Transporten skal foregå i luften fra flyvepladsen i provinsbyen, da en ambulancekørsel til Skt. Petersborg vil være for stor en belastning. Afpresset af helikopterpiloter Flyvepladsen har kun en lille landingsbane, der ikke kan beflyves om natten. Derfor er en helikopterevakuering eneste mulighed. Et russisk helikopterfirma hyres til at tage sig af transporten til lufthavnen i Skt. Petersborg, hvor et ambulancefly skal overtage videretransporten til Stockholm. Helikopterpiloterne kræver kontantbetaling på USD kontant, før de vil lette. SOS sagsbehandleren garanterer på SOS vegne, at der er økonomisk dækning, og at piloterne nok skal få pengene. Men de er hverken til at hugge eller stikke i. De vil se dollarsedlerne fysisk, ellers holder rotoren stille. Konen bekymret for Ledins liv Hjemme i Sverige er Magnus Ledins kone stærkt oprevet og bekymret for sin mands liv og førlighed. Hun har jævnlig kontakt med SOS sagsbehandlere og læger, som orienterer hende om udviklingen og beroliger hende med, at hendes mands tilstand er stabil. Alt imens er der indhentet tilbud fra tre forskellige ambulanceflyfirmaer for at få hjemtransporten på plads. Nye problemer inden take off Det arrangeres, at ambulanceflyets piloter skal tage de USD med til Skt. Petersborg og aflevere dem til helikopterpiloterne i lufthavnen. Da dette løfte er givet telefonisk fra pilot til pilot, letter helikopteren endelig fra provinsbyen. I Skt. Petersborgs lufthavn opstår der imidlertid nye problemer kort før take off med ambulanceflyet. Myndighederne vil ikke frigive flyet, da Magnus Ledin har mistet sit pas under overfaldet. De forlanger sikkerhed for, hvem der bliver transporteret ud af Rusland. Situationen er absurd. Der ligger en dødssyg mand på et fly, som ikke kan få starttilladelse. Men sådan er reglerne. Sagsbehandleren hos SOS ringer straks til det svenske konsulat i Skt. Petersborg og forklarer dem situationens alvor. En medarbejder fra konsulatet tager ud til flyet og stykker et brugbart dokument sammen ved hjælp af et billede fra Ledins kørekort, som han tilfældigvis ikke mistede, da han blev slået ned. FlytransportenTransporten per fly indebærer en vis risiko, men der er intet valg. Ledin skal hurtigst muligt hjem til behandling på et svensk sygehus. SOS har sikret sig, at modtagelsen er klar, når flyet lander i Arlanda ved Stockholm. Her venter en lægeambulance. På Uppsala Sjukhus er man ligeledes adviseret forlods om patientens ankomsttidspunkt og tilstand. Hele forløbet varer halvandet døgn, hvor en sagsbehandler konstant skubber på udviklingen, løser problemer og får tingene til at falde i hak. Da Ledin er overbragt til det svenske sygehusvæsen, er SOS International s opgave i princippet løst. Staffan Ljungberg og Göran Gullberg rejser hjem et par dage senere. Eksempel på kompleksitet Bo Uggerhøj, administrerende direktør hos SOS International, har brugt den ovenstående case som et eksempel på, hvor komplekst det kan være at behandle en akut nødsituation i et fremmed land. Nogle gange kan det være vanskeligt at forklare og synliggøre dette over for vores kunder. Hvad vi rent faktisk foretager os, og hvilken forskel det egentlig gør. Det bedste er at tage en konkret sag og se på, hvor mange ting der egentlig kommer i spil ved en assistance som denne her, siger Bo Uggerhøj. Casen fra Rusland opsnappede jeg med et halvt øre nede i alarmcentralen, og jeg sagde til en af sagsbehandlerne: vær venlig at printe den ud til mig. Og så kom han med en ordentlig stak papirer - en log hvor man kan følge sagen fra første opkald til sagen er afsluttet for os. Samt et hav af dokumenter, telefaxer og s. Ingen manualer Bo Uggerhøj fæstner sig især ved, at der nærmest sker noget hvert minut fra opkaldet registreres, og indtil den svært tilskadekomne mand ligger på et svensk sygehus. Desuden at der sker kommunikationen hele vejen rundt. 360 grader, til forsikringsselskab, familie, kolleger, kriseteam, læger, transportører, hospitaler, myndigheder og internt hvor sagen overleveres sagen fra en person til en anden. Det kræver knowhow at håndtere sådan en sag hurtigt og effektivt og vælge de rigtige løsninger i en kaotisk og hektisk situation. Samtidig skal omkostningerne styres i den akutte fase, ellers får man fly til den dobbelte pris og her taler vi sekscifrede beløb, påpeger Bo Uggerhøj. Mange af de ting, sagsbehandleren kan komme ud for, står ikke i nogen manual. Hvordan får man fat i en helikopter? Hvordan organiserer man kontantbetaling til piloterne i Rusland? Hvordan får man et konsulat aktiveret i en sag? Her spiller erfaring, intuition og diplomatisk sans i høj grad ind, understreger han. Aldrig på kompromis Cheflæge Lars Toft er blandt andet med til at træffe beslutninger om behandling og eventuel hjemtransport i sit daglige arbejde hos SOS International. En af de ting, vi sikrer os, er, at der ikke sker en sammenblanding af medicinske og økonomiske interesser. Det er ofte privathospitaler, vi har med at gøre, og normalt er de meget kompetente og seriøse. Men nogle gange kan det være en vurdering, om en behandling er nødvendig og skal gives akut, eller om den kan vente, til den rejsende kommer hjem, siger Lars Toft. Her går vi aldrig på kompromis med patientens sikkerhed. Vi tillader ikke forkert behandling men heller ikke overbehandling eller overflødig behandling, understreger Lars Toft. Verdens bedste alarmscentral SOS International a/s er Nordens førende assistanceorganisation og blev i 2008 for fjerde gang udnævnt til verdens bedste alarmcentral af det internationalt anerkendte brancheblad ITIJ. SOS har siden 1961 formidlet service og assistance på vegne af majoriteten af nordiske forsikringsselskaber og ejes af de 24 førende nordiske forsikringsselskaber. Organisationens mere end 650 medarbejdere repræsenterer 19 nationaliteter, som tilsammen behersker over 30 forskellige sprog. SOS har domicil i København med datterselskaber i Sverige og Finland og Norge samt 26 lokale repræsentatio- Petri Mulari ner fordelt over hele kloden. SOS International håndterer den danske offentlige rejsesygesikring og tilbyder udover person- og bilassistance forskellige produkter og services inden for blandt andet sporing/overvågning, health care og crisis management. Mere information findes på I 2008 håndterede SOS mere end internationale sager. Hvert år har godt rejsende behov for hjemtransport med ledsagelse. I omkring 500 tilfælde hvert år er patientens tilstand så kritisk, at SOS-lægen vurderer, at hjemtransporten skal ske med ambulancefly. Her sendes en af de over 200 læger eller sygeplejersker ud til behandlingsstedet for at følge patienten tilbage til hjemlandet til fortsat behandling. If Assistance Varje år får tusentals If-kunder service genom If Assistance. Denna service ges via SOS International som vid flera tilfällen röstats fram som världens främsta assistansorganisation. SOS International är ansvariga för att serva Ifs kunder 24 timmar om dygnet över hela världen genom If Assistance, vilket är en skräddarsydd setup för att leva upp till de högt ställda krav på kvalitet och kundservice som If satt. Carl Östervall 10 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

7 LEHTIKUVA En väl planerad brandventilation skyddar människor och reducerar skador En rökfylld byggnad hotar både människoliv och egendom. Tilluft Exempel på fungerande brandventilation. Notera tilluftsöppningarna och rökslussarna. De anläggningar för brandventilation som används i dag är förenade med många risker och brister. Genom att beakta brandrisken redan i byggnadens planeringsskede kan brandventilationen dimensioneras på ett optimalt sätt som sparar kostnader. Vid en brand i en ytbehandlingsanläggning kunde brandkåren inte öppna takfönstren, varpå den brinnande lokalen fylldes med rök och hela produktionshallen förstördes. I samband med en brand i ett produktlager räknade brandkåren med att sprinklern släckt branden, stängde av vattentillförseln till sprinklern och började ordna med brandventilationen. I lagret fanns emellertid ingen möjlighet till rökluftning, varpå lagret som var fullt med brandgaser flammade upp på nytt och produktlagret förstördes. En dåligt fungerande brandventilation ger upphov till omfattande egendomsskador. Många slags risker har uppdagats vid inspektionerna av brandventilationsanläggningar: anläggningen har inte startat på grund av bristfällig kabling, underhålls- och serviceanvisningarna har varit bristfälliga eller saknats, fläktarna har roterat åt fel håll, utlösningsgrupperna har blandats samman, rökluckorna har skruvats eller kittats fast, anläggningen har fästs med buntband, mekanismerna har varit i olag. En fungerande brandventilation tryggar utrymningen Brandventilationsanläggningens uppgift är att trygga utrymningen av byggnaden, underlätta räddnings- och släck- ningsarbetet samt begränsa brandskadorna. Det är svårt att rädda människor från en rökfylld byggnad och släcka branden. Rök och sot orsakar också omfattande egendomsskador. Anläggningar för brandventilation som utlöses automatiskt i händelse av en brand tryggar utrymningen av byggnaden. Rökluckor som är lätta att öppna eller fläktar som är lätta att starta påskyndar räddnings- och släckningsuppdraget. Grundprinciperna för brandventilation De fyra grundprinciperna för en fungerande brandventilation är följande: Röken avlägsnas från brandgaslagret närmast taket antingen via rökluckor eller med rökfläktar och till rummet leds ren tilluft från de lägre delarna av rummet. På detta sätt uppstår en rökfri zon i nedre delen av rummet. En rökfri zon uppnås genom att man med fläktar tryckreglerar det rum som ska skyddas. Med hjälp av fläktarna kan man reglera trycket och styra rökströmmarna planenligt. Genom att späda ut brandgastätheten uppnås uthärdliga förhållanden i rummet. Exempelvis i elutrymmen förhindras på detta sätt känslig utrustning från att ta skada. I utrymmet skapas med riktade tryckfläktar rökfria områden. På detta sätt kan människorna ta sig genom de rökfria områdena i trygghet. Sådana lösningar används i tunnlar och utrymmen under jord, t.ex. i parkeringsutrymmen. Brandventilationsanläggning Brandventilationsanläggningen består av tilluftsöppningar, rökslussar, rökluckor och -fläktar, kanalkonstruktioner samt styrcentraler jämte kraftkällor. Brandventilationsanläggningarnas tekniska krav samt planerings- och installationsanvisningar har presenterats i brandventilationsstandard EN12101, som trädde i kraft för några år sedan. Som tilluftsöppningar används dörrar, fönster eller separata luckor. Genom dessa strömmar en mängd luft som motsvarar volymen av de brandgaser som leds ut. Öppningarna placeras i det rökfria skiktet under det brandgaslager som ska ledas ut. Tilluftsöppningarna öppnas innan rökfläktarna startar. Brandventilationen sker antingen genom självdrag via rökluckor eller mekaniskt med hjälp av rökfläktar och/eller -kanaler. Vid valet av anläggningar ska begränsningarna i de olika metoderna beaktas. Utgångsläget är att all kabling i systemet ska göras av brandbeständiga material. Vid valet av styrcentral ska man prioritera system som är enkla att använda och de ska placeras i samma utrymme med styrcentralerna för andra brandtekniska system. Riskkartläggning som grund för planeringen Genom att beakta brandriskerna redan i planeringsskedet, kan projektets brandventilationslösning definieras på ett optimalt sätt som sparar kostnader. I detta skede borde man också beakta andra brandtekniska system. I projektets planeringsskede är det viktigt att alla parter, t.ex. den som inleder byggprojektet, projektets genomförare, planerare och myndigheter vid ett gemensamt tillfälle (workshop) fastställer riskerna och bedömer deras sannolikhet och omfattning. Vid övervägandet av brandventilationslösning är brandmyndighetens roll av avgörande betydelse. Utifrån riskkartläggningen utreds brandbelastningens volym, kvalitet och placering. Tändkällorna antecknas och sannolikheten för en brand uppskattas. Dimensionerande bränder analyseras. De säkerhetskrav som betingas av utrymmenas användningsändamål, antalet personer och kraven på utrymningsvägar kartläggs. Som ett resultat av dessa åtgärder kan man sedan planera brandventilationen. Inspektioner, drift och underhåll Inspektionerna av brandventilationsanläggningarna borde spänna över hela deras livslängd; från planering och installation till drift och underhåll. Erfarenheten har visat att alla dessa knutpunkter är förknippade med risker som kan medföra att anläggningarna vid en brandsituation fungerar bristfälligt. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid inspektionerna då entreprenaden överlåts samt vid de årliga inspektioner som görs för att upprätthålla anläggningens kondition. Tillgången till klara och heltäckande drift- och underhållsanvisningar har stor betydelse liksom också en konsekvent dokumentering av inspektioner och provdrifter. Fastighetens ägare och innehavare ansvarar för att anvisningarna är à jour och för att brandventilationsanläggningarna hela tiden är i funktionsdugligt skick. Funktionen hos varje enskild anordning ska inspekteras minst en gång vart femte år. I krävande objekt ska en kompetent utomstående inspektör anlitas. Målet färre dödsbränder I och med införandet av brandventilationsstandard EN12101 kan man i framtida lösningar förbättra objektets brandsäkerhet med fungerande brandventilationslösningar och på detta sätt reducera risken för person- och egendomsskador. I det skadeförebyggande arbetet ska brandventilationen alltid beaktas. Att minska antalet dödsfall i bränder är utomordentligt viktigt i många länder i Europa men i synnerhet i Finland. Finlands nationella mål är att före år 2012 minska antalet dödsfall i bränder från 110 till 30 dödsfall. Utvecklandet av brandventilationslösningar i höghus med hjälp av tryckregleringsprincipen kunde vara ett viktigt steg i arbetet för att minska antalet dödsbränder. Timo Salmi, ledande expert, Inspecta Pekka Kallioniemi, ledande expert, Inspecta 12 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

8 Klimatförändringen en ansvarsfråga? PHOTOS TO GO Klimatförändringen talets ledande tema fyller nyhetsrubrikerna. Det är emellertid inte endast fråga om att klimatet värms upp och de direkta effekterna av de högre temperaturerna, såsom höjningen av havsytan, en ökad förekomst av torka, värmeböljor och andra extrema naturfenomen samt att växt- och djurarter dör ut. Effekterna sträcker sig också till samhället, affärslivet och politiken. Inom försäkringsbranschen analyseras och skapas modeller huvudsakligen för egendomsförsäkringar och i synnerhet om det är fråga om naturkatastrofer, t.ex. orkaner, värmeböljor och kraftiga regnperioder, samt de indirekta skador som de orsakar. Dessutom betonas smittsamma sjukdomar som bryter ut i form av pandemier. Med vad har allt det här att göra med ansvar och försäkringsbranschen? Vår uppfattning om denna fråga baserar sig på antagandet att klimatförändringen verkligen pågår, att människorna orsakar den och att den inte är något som vetenskapsmännen eller politikerna hittat på. Antalet klimatförändringsskeptiker minskar snabbt. Ett av de grundläggande påståendena av Förenta Nationernas klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är att mänskligheten med största sannolikhet har orsakat förändringarna genom olika utsläpp och förändrad markanvändning. I denna artikel redogör vi för vilka förändringar som är att vänta i riskmiljön och hur dessa förändringar kan påverka ansvarsförsäkringsverksamheten. Klimatförändringen: Vem bär ansvaret? För det första måste man svara på frågan: Vem bär ansvaret för klimatförändringen? I allmänhet uppstår ansvar av kausalitet med antingen handling eller försummelse. När det gäller klimatförändringen är det emellertid en invecklad fråga att påvisa ett sådant konkret orsakssamband. Bär industrin ansvaret, eftersom den ger upphov till koldioxidutsläpp och producerar miljöfarliga produkter? Eller är det flygbolagens fel? De stora fraktfartygens, bilägarnas eller rentav de idisslande kornas fel? Eller är det helt andra faktorer som ligger bakom? Vilken är varje enskild faktors andel av klimatförändringen och dess följder? Eftersom man på grund av växelverkan mellan många väldigt olika faktorer inte obestridligen kan avgöra ens orsakssambandet, är det ännu svårare att skapa en stabil rättslig grund för att fördela ansvaret mellan potentiella upphovsmän. Den rättsliga grunden för ansvaret är inte heller enhetlig. Ansvaret kan definieras enligt många lagar rentav i samma land. Som väntat är inget omöjligt ens inom en så här komplex bransch, åtminstone inte i USA. Advokaterna har upptäckt de enorma möjligheter som hänför sig till klimatförändringsfrågan. Processer är redan i full gång: Högsta domstolen i USA behandlade klimatförändringen år 2007 i sitt beslut i målet Massachusetts versus Environmental Protection Agency (EPA). Domstolen definierade växthusgasutsläppen som luftföroreningar, vilket gav EPA befogenheter att reglera exempelvis utsläppen från motorfordon. Dessutom konstateras i en lag om luftkvaliteten (Clean Air Act) att EPA ansvarar för de åtgärder varmed man strävar efter att minska utsläppen från industrianläggningar, t.ex. kraftverken. Även om det i praktiken är omöjligt att separera och fastställa bilisternas, biltillverkarnas, bilförsäkringsbolagens och bränslebolagens andel av den miljöförstöring som motorfordonens utsläpp orsakar, försöker allt fler offer för föroreningarna få ersättning från biltillverkarna. I Japan stämde 500 astmapatienter sju biltillverkare 1996 och gav i synnerhet dieselfordonen skulden för sin sjukdom. I augusti 2007 lade landets högsta 14 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

9 PHOTOS TO GO an försöker nu få energibolagen till svars för klimatuppvärmningen. Dessa åtgärder har lyft fram problemet i anslutning till orsakssambandet och utsläppsgränserna på samma sätt som i målet Kalifornien versus General Motors. Dessa exempel visar att det verkligen finns fall där enskilda företag kan betraktas som ansvariga för den globala klimatförändringen och dess följder. Eftersom allt fler advokatbyråer specialiserar sig på denna bransch, är många motsvarande processer att vänta också på annat håll än i USA. Frågan Vem bär ansvaret? riktar sig inte enbart till regeringar och företag. Listan på parter som direkt eller indirekt bär ansvaret för effekterna av klimatförändringen är lång: frågan kan gälla planläggningsmyndigheter och andra lokala myndigheter, arkitekter, ekonomiska rådgivare och många andra. Vi betraktar i det följande frågan genom att belysa hur klimatförändring- PHOTOS TO GO domstol fram en lösning som omfattade en ersättning på 7,7 miljoner euro och inrättandet av en hälsofond på 21 miljoner euro. Arrangemanget godkändes. Detta fall gällde emellertid indirekta hälsoproblem som orsakats av trafikutsläpp, inte följder av klimatförändringen. Däremot hänför sig ett fall från 2007, Kalifornen versus General Motors, närmare till vårt ämne. Delstaten Kalifornien hade stämt sex stora biltillverkare inför rätta för de växthusgasutsläpp som de fordon som dessa bilföretag tillverkat gett upphov till. Dessa gaser står för över 30 procent av de totala utsläppen i Kalifornien. Den norra tingsrätten i Kalifornien förkastade ärendet med motiveringen att kongressen har makt att fastställa utsläppsgränser, inte domstolarna. Ärendet är fortfarande anhängigt i nästa rättsinstans, dvs. besvärsdomstolen (Ninth Circuit Court of Appeals). De amerikanska advokaterna har emellertid inte låtit sig nedslås av bakslaget, utens effekter kan inverka på ansvarsförsäkringen. Vi börjar med höjningen av havsytan. Höjningen av havsytan: ansvarsscenarier Naturkatastrofer drabbar inte försäkringstagarna enbart i form av egendomsskador, utan de kan också medföra betydande ansvarsskador. PHOTOS TO GO Enligt IPCC höjer klimatuppvärmningen havsytan med centimeter fram till århundradets slut. Detta orsakas dels av att vattnet utvidgar sig när det blir varmare, dels av att isen i bergs- och polartrakterna samt Grönlandsisarna och glaciärerna smälter. Enligt nyaste rön kan detta scenario realiseras också mycket snabbare. Vilka ansvarsscenarier orsakar dessa förändringar? Om man räknar med att havsytan kommer att stiga, ställs kuststaterna inför frågan om en eventuell begränsad tillgång till byggnadsmark. Får planläggningsmyndigheterna godkänna byggnadsplatser och företagstomter på områden som blir under vatten inom några år eller årtionden eller där risken för översvämning ökar? Kan arkitekterna anses vara delvis ansvariga, om de vid planeringen av hus och industrianläggningar inte beaktar effekterna av klimatförändringen, såsom höjningen av havsytan? Kan byggande kanske behandlas på ett helt nytt sätt, varvid man eventuellt kunde undvika sådana här ansvarsfrågor? Utöver sådana här scenarier finns det också andra fall som kan vara förknippade med stora summor pengar. Öriken, såsom Maldiverna, kan stämma andra stater och företag som ger upphov till koldioxidutsläpp inför rätta för att ställa dem till svars för höjningen av havsytan. Utfallet i dylika rättegångar beror i första hand på om det nödvändiga orsakssambandet kan påvisas juridiskt. Permafrosten: marken som smälter bort Permafrosten eller den eviga tjälen är en orsak till bekymmer på de områden där marken tidigare varit frusen permanent, dvs. hela året, men som nu smälter för en del av året eller för hela året på grund av klimatuppvärmningen. Detta fenomen syns mest i Alaska och Sibirien, men också i bergsområdena på annat håll i världen. Byggnader som byggts på evig tjäle måste pålas mycket djupt in i jorden för att variationerna i yttemperaturen inte ska inverka på dem. Exempel på stora konstruktioner som byggts på tjälen är den oljeledning som går genom Alaska (Trans-Alaska Pipeline) och Qingzangjärnvägen som togs i bruk år 2006 i Tibet. Beaktandet av klimatuppvärmningen vid planeringen av sådana konstruktioner ställer alldeles särskilda krav på arkitekter och ingenjörer. Å andra sidan skulle skador på dessa objekt också vara till sin omfattning enorma. Skadeståndskrav kan också uppstå i samband med mindre projekt. Ett exempel på ett sådant fall är målet i byn Kivalina i Alaska. Byns 400 invånare har vidtagit rättshandlingar gentemot 24 amerikanska energibolag, bland dem Exxon och BP. Byn anklagar företagen för att äventyra deras existens, eftersom de betydligt främjat klimatuppvärmningen. Permafrosten, som byns hus är byggda på, smälter när klimatet värms upp, och ett hus efter ett annat sjunker i havet. Byns invånare är tvungna att flytta, vilket orsakar kostnader på 400 miljoner dollar. I området finns 180 andra byar, vilka följer händelserna mycket ingående. Således kan enbart detta fall leda till ett stort antal rättegångar. Exemplet visar också att effekterna av klimatförändringen inte alltid kan betraktas som enskilda företeelser, eftersom de ofta hopar sig. Ansvarsskador till följd av naturkatastrofer Enskilda fall hänför sig inte alltid till klimatförändringen, även om den stora allmänheten allt oftare gärna vill se sådana samband. De s.k. vart hundrade år återkommande naturkatastroferna ökar hela tiden i antal. I Asien och Europa förekommer allt fler översvämningar, exempelvis i Tyskland åren 1999, 2000, 2005 och I Europa har de s.k. vinterstormarna blivit allmännare och kraftigare. I USA ger observationerna om orkanernas utveckling under den senaste tiden orsak till oro. Orkanen Katarina är ett intressant exempel på ansvarsskador till följd av naturkatastrofer. När svallvågen svepte över kusten vid Mexikanska golfen i USA i augusti 2005 och orsakade skador till ett belopp av 68 miljarder dollar, hade detta avsevärda följder också när det gäller ansvarsfrågor och ansvarsförsäkring. Den översvämning som följde efter orkanen ledde till utsläpp av miljöfarliga ämnen, närmast på transport- och lagerområden inom den petrokemiska branschen. En av de mest omfattande ansvarsskadorna orsakades av ett råoljeutsläpp vid Murphy Oil Corporations raffinaderi nära New Orleans. På grund av översvämningen steg lagercisternen till vattenytan och skadades. Cirka fyra miljoner liter råolja läckte ut i omgivningen och förorenade bostadshus och andra fastigheter i närheten. Murphy Oil gick med på att betala 330 miljoner dollar i ersättning till invånarna i enlighet med domstolens beslut. Detta fall visar att naturkatastrofer inte enbart drabbar försäkringstagarna i form av egendomsskador, utan att de också kan medföra betydande ansvarsskador. Vatten och ansvar Enligt FN:s statistik bor 1,2 miljarder människor i dag på områden som lider brist på vatten. Detta är 20 procent av världens befolkning. Enligt prognoserna växer siffran till tre miljarder inom 15 år. Förutom orsaker som hänför sig till klimatet, såsom värmeböljor och torka, bidrar också andra faktorer till vattenbristen. Dessa är livsmedelsproduktionen, i synnerhet den ökade köttproduktionen bland annat i Asien, samt den ökade odlingen av förnybara råvaror för energiproduktion. Det behövs exempelvis minst liter vatten för att producera en liter biodiesel. Som motvikt måste man investera miljarder dollar i att bygga nya dammar för att kunna samla upp vatten, såsom det planeras bland annat i Kalifornien. Vattenbristen innebär högre livsmedelspriser, ökad förekomst av sjukdomar och en sämre ekonomisk tillväxt. Ansvarsskador kan uppstå också i detta sammanhang. Jordgloben hettas upp: värmeböljor och torka Vetenskapsmännen uppskattar att temperaturen på jorden stiger med åtminstone 2 3 grader under de följande 50 åren, om man inte vidtar motåtgärder. Hittills har effekterna av den höjning med en halv grad som redan skett synts i extrema naturfenomen och följderna av dem. På lång sikt är förändringar i de nuvarande vädertyperna att vänta. IPCC uppskattade att procent av växt- och djurarterna löper risk att dö ut på grund av klimatuppvärmningen. Stater och myndigheter samt miljövårdare nöjer sig inte med att passivt vänta på vad som komma ska, utan de försöker alla i fortsättningen leta rätt på de instanser som bär ansvaret. Rättegångar som startats av miljöorganisationer, såsom WWF och Jordens vänner, blir allt vanligare världen över. Industrianläggningarna får svårare att få tillstånd och övervakningen av industriverksamhet skärps. Utsläppsgränserna torde också skärpas. En betydande faktor som också sporrar till dessa åtgärder är myndigheternas och inrättningarnas vilja att minska sina egna ansvarsrisker. Slutledningar Redan nu står vi inför många slags ansvarsscenarier till följd av effekterna av klimatförändringen och fler är att vänta. Även om man hittills oftast inte kunnat påvisa ett orsakssamband, är det inte värt att underskatta advokaternas kreativitet och domstolarnas uppfattning om företagens samhällsansvar. På grund av sina globala dimensioner är klimatförändringen är en synnerligen brisant fråga. I artikelns uppföljare granskar vid de tekniska ändringar som gjorts med anledning av klimatförändringen, vilka å ena sidan erbjuder försäkringsbranschen nya möjligheter men samtidigt också skapar allt större risker. Klimatförändringen är således redan nu en ansvarsfråga. Rupert Nebauer och Christian Schauer, Swiss Re 16 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

10 KUVAPÖRSSI OY / JUPITERIMAGES ANSVARS- Navigator erfarenheter av praktisk riskhantering Ansvarsnavigator är ett verktyg för bedömning av ansvarsrisker som If införde för två år sedan. Under den tid som modellen har tillämpats har Navigator-bedömningar redan gjorts i flera kundföretag. Ansvarsnavigator är ett verktyg som hjälper kunderna att identifiera sina ansvarsrisker och vid behov förbättra sin risksituation. Samtidigt är Ansvarsnavigator ett verktyg för Ifs underwriting och ger information till underlag för val av rätt försäkringslösning och definition av lämpliga försäkringsvillkor. Med Ansvarsnavigator analyseras riskerna inom följande delområden: Risk management Information Allmänna ansvarsrisker Produktåterkallelse Produktansvar Ledningssystem Marknad Kontraktstyrning Miljöansvar Omhändertagen egendom Arbetssäkerhet Riskbedömningen bygger på intervjuer med företagets nyckelpersoner. Bedömningen kan gälla antingen hela företaget eller skilda produktionsenheter, avdelningar eller andra enheter. Varje riskområde och företaget eller enheten poängsätts. Det finns fyra poängnivåer: utmärkt, bra, nöjaktig, svag (hög risk). Ansvarsrisker analyseras sällan systematiskt. Skyldigheten att ersätta en skada som orsakats tredje part baserar sig i grund och botten på vållande. Det finns otaliga situationer där ersättningsskyldighet kan uppstå. Därför kan det i vilken del eller funktion i företaget som helst finnas faktorer som är förknippade med ansvarsrisker. Vissa risker hänför sig till själva företagets struktur, ledning eller verksamhetsprinciper, andra risker hör samman med kvalitet, avtal, produktion eller juridiska frågor. Har företagets samtliga funktioner och processer ordnats så att de stöder kvaliteten på verksamheten samt de producerade tjänsterna och produkterna på lång sikt? På ansvarsriskernas nivå inverkar i hög grad också företagets bransch. Den kemiska industrin kan exempelvis vara förknippad med stora risker i anslutning till miljö eller hälsa, som är svåra att eliminera ens med de allra kraftigaste riskhanteringsåtgärderna. Med hjälp av Ansvarsnavigator kan alla delområden analyseras effektivt, varpå man kan identifiera risker som tidigare inte uppmärksammats och lokalisera bristfälliga riskhanteringsåtgärder. Ansvarsnavigator omfattar alla ansvarsområden i ett produktionsföretag, men modellen har också i anpassad version tillämpats på exempelvis konsultföretag. Vad har vi gjort hittills? Under de två senaste åren har If gjort flera Navigator-bedömningar. Bedömningen görs av fem riskhanteringsexperter på If som specialiserat sig på antingen juridiska frågor, teknik eller medicin. Merparten av bedömningarna omfattar företaget som helhet, men för en del kunder har man också gjort flera bedömningar i olika enheter. Efter intervjuerna upprättas en rapport, oftast inom två veckor efter besöket hos kunden. Före den egentliga intervjun undersöker Ifs specialister företagets organisationsstruktur och administration. Om organisationen är överskådlig och företaget har anvisningar, rapporteringsförfaranden och riskhanteringsåtgärder som gäller hela företaget, kan man få fram tillförlitlig information om nivån på företagets riskhantering enbart utifrån en enda bedömning, även om det skulle vara fråga om ett multinationellt företag. På motsvarande sätt gäller att om företaget består av flera självständiga enheter eller dotterbolag eller om företaget saknar enhetliga ledningsmetoder och rapporteringspraxis, är det i allmänhet omöjligt att övergripande analysera alla ansvarsrisker utan att granska de olika enheterna var för sig. Allmän presentation av resultatet Det genomsnittliga poängtalet för alla bedömningar som gjorts hittills är 68,7 procent av maximipoängtalet. Detta är ett rätt högt poängtal, vilket kan innebära att våra kunders ansvarsrisk antingen är mindre än väntat eller att de kunder som hittills har bedömts har en lägre risknivå än kunderna i genomsnitt. Vid analysen av de olika riskområdena är risken störst inom delområdet Marknad. Detta visar att många kunder har verksamhet i USA eller Kanada. Vi förutsätter naturligtvis inte att kunden ska minska sin närvaro på denna marknad, utan väntar oss snarare att kunden ska bli medveten om de ansvarsrisker som hänför sig till affärsverksamhet inom detta geografiska område och dra nytta av nödvändiga riskhanteringsåtgärder. Resultaten visar också att de poängtal som erhållits för delområdena gällande risk management, ledningssystem, information och kontraktstyrning är lägre än för genomsnittet. Inom dessa delområden finns det enligt vår mening klart orsak till förbättring hos företagen. De bästa poängtalen har noterats för delområdet gällande miljöansvar. Iakttagelser om hanteringen av ansvarsrisker Verksamhetskoncepten och riskhanteringen inom olika branscher och företag avviker mycket från varandra. Det är inte alltid lätt att generalisera företagens situation när det gäller ansvarsrisker och riskhantering. Vissa slutsatser kan emellertid dras genom att analysera fungerande praxis i de företag som låtit göra en bedömning. I de bästa företagen är ledningen intresserad av riskhanteringsfrågor, också ansvarsrisker, och i dessa företag har man i allmänhet också identifierat de största ansvarsriskerna. Företagen kan tillämpa goda corporate governance-principer och någon form av övergripande riskhantering (ERM, Enterprise Risk Management) eller ha motsvarande heltäckande uppfattning om sina risker. Dessa företag tillämpar principer och anvisningar gällande kvalitet, avtalshantering, produktsäkerhet, miljörisker och arbetarskydd. Rapporteringen av olycksfall, kvalitetsavvikelser och tillbud har också ordnats systematiskt och högsta ledningen informeras regelbundet om dessa ärenden. Å andra sidan kan företag där ansvarsrisker hanteras mindre systematiskt helt sakna principer och rapporteringspraxis som gäller hela företaget. Beslutsbefogenheterna kan vara oklara, varvid fel och regelstridig verksamhet kan förekomma och antalet oavsiktliga ansvarsrisker ökar. Riskområdet Information gäller i synnerhet aktuell eller tillgänglig information om handelsrätt och lagstiftningen om skadeståndsskyldighet. Vissa av de företag som fått den bästa klassificeringen har en egen juridisk enhet som hjälper organisationen i frågor som gäller efterlevnaden av stadgar och avtalsrätt. Egna jurister är emellertid inte det enda sättet att sörja för riskerna inom detta delområde. Företaget kan också sam- 18 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

11 Som färgkoder används Utmärkt Bra Nöjaktig Svag (hög risk) Ansvarsnavigator är en systematisk metod för att identifiera och värdera komplicerade ansvarsrisker. Styrning av ansvarsrisker Ansvarsnavigator Nivån på kundens ansvarsriskmanagement Risk management Information Allmänna ansvarsrisker Produktåterkallelse Produktansvar Ledningssystem Marknad Kontraktstyrning Miljöansvar Omhändertagen egendom Arbetssäkerhet Ansvarsnavigator Totalpoäng 75 Utöver poängkortet innehåller rapporten allmänna iakttagelser av nivån på hanteringen av företagets ansvarsrisker och i rapporten redogörs också för de delområden där företagets riskhantering är på god nivå. Dessutom presenteras mer ingående iakttagelser av varje delområde och samtidigt ges rekommendationer till förbättringar. Respons av kunder och försäkringsmäklare Den respons som vi hittills fått av kunderna och försäkringsmäklarna har varit positiv. De flesta kunder anser sig ha fått en bättre uppfattning om sina ansvarsrisker och också om hur de kan förbättra sin risksituation. Många kunder har konstaterat att resultatet av Navigator-bedömningen också stöder deras interna riskhanteringssystem, såsom den övergripande riskhanteringen (ERM), eftersom resultatet representerar en utomstående uppfattning om företagets risker. De kunder som låtit göra flera Navigator-bedömningar har använt resultaten som ett verktyg för benchmarking, med hjälp av vilket de vid behov kan förbättra sin risksituation. PHOTOS TO GO If och Liberty Mutual Er samarbetspartner för riskhantering i USA Marknaden i USA har alltid varit och kommer sannolikt också framöver att vara en av de viktigaste marknaderna för företag som bedriver internationell verksamhet och handel. Detta gäller även nordiska företag med verksamhet och försäljning i USA. Affärsverksamhet utanför den egna hemmamarknaden innebär ett flertal utmaningar för alla företag. Detta gäller i synnerhet för arbeta aktivt med utomstående advokatbyråer. Detta innebär i regel att företaget har en namngiven jurist, som känner företaget och dess behov. Dessutom kan advokatbyrån ge företagets ledning och anställda information och utbildning enligt avtal. I synnerhet inom internationell handel är det riskfyllt att agera utan tillförlitlig juridisk rådgivning. Kontraktstyrning hänför sig till juridisk sakkunskap. Har företaget modeller för köpe- och försäljningsavtal där företagets ansvar har begränsats rationellt? I de bästa företagen är samlingen av avtal och allmänna avtalsvillkor heltäckande, processerna har definierats och de efterföljs. Exempelvis i fråga om produktansvar är det mycket viktigt att de handlingar som hänför sig till varje affär kan tas fram ännu flera år senare, så att företaget vid behov kan svara på eventuella krav. När det gäller Produktansvar utgör användningen av externa leverantörer och deras underleverantörer i produktionen ett allt viktigare delområde. Den slutliga produktens tillverkare bär i allmänhet huvudansvaret för eventuella brister i produkten, även om den bristfälliga delen skulle ha levererats av någon annan part. I dagens läge utgör också de ofta dyra kostnaderna för återkallelse av en produkt en betydande risk. Ändamålsenliga avtal är nödvändiga för att hantera denna risk, men inte heller de räcker till. Om delar eller råvaror köps från utlandet, kan det hända att tvister som gäller avtalsförpliktelser normalt inte ens brukar handläggas i rätten. Därför behövs också andra riskhanteringsåtgärder. Sådana kan vara exempelvis en välorganiserad testupphandling, uppföljning av kvaliteten på delar som skaffas från olika leverantörer och en utvärdering av leverantörernas produktionsanläggningar för att säkerställa kvaliteten. Rapportering av resultaten till kunden Såsom tidigare konstaterats, får kunden en rapport om bedömningen inom två veckor efter intervjuerna. I rapporten ingår ett resultatkort, där man presenterar poängtalet för respektive delområde. Dessutom visar en färgsymbol om resultatet är utmärkt, bra, nöjaktigt eller svagt (hög risk). Därtill presenteras det totala poängtalet för samtliga delområden som bedömts. Poängtalet baserar sig på en analys av både risken och riskhanteringens nivå. Detta innebär att resultatet utmärkt i praktiken är svårt eller rentav omöjligt att uppnå, om risken är allvarlig, eftersom en risk ofta omöjligen kan elimineras fullständigt ens med tillräckliga riskhanteringsåtgärder. Vad härnäst? Ansvarsnavigator har nu uppdaterats utgående från erfarenheterna under de första två åren. Resultatet av de bedömningar som gjorts åren 2007 och 2008 kan emellertid fortfarande jämföras med resultatet av nya bedömningar. Ändringarna hänför sig till vissa specialfrågor, medan exempelvis klassificeringen av riskområden är oförändrad. Under 2009 kommer vi att göra nya Navigator-bedömningar. Vi avser också att utveckla ett nytt program för bedömning av ansvarsrisker för de kunder som har verksamhet i USA och Kanada. Denna serviceplan beskrivs mer ingående i detta nummer i artikeln om If och vår samarbetspartner Liberty Mutual. Olav Breen Matti Sjögren USA med dess rättsliga miljö och lagstiftning samt de många olika naturkatastrofexponeringar som normalt inte förekommer i Norden. 20 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

12 Det är mycket viktigt att företaget väljer sitt försäkringsbolag och sina övriga samarbetspartners med omsorg. If är den ledande försäkringsgivaren för nordiska storföretag och vi bistår och assisterar våra kunder världen över, antingen genom våra egna internationella verksamheter eller i samarbete med omsorgsfullt utvalda samarbetspartners. I USA och Kanada har If sedan länge samarbetat med Liberty Mutual, vilket är det sjätte största sakförsäkringsbolaget i USA. Liberty Mutual erbjuder ett heltäckande urval av försäkringsprodukter och betjänar Ifs kunder över hela USA. Historisk tillbakablick Fram till år 1993 tecknade Skandia, ett av de bolag som bildade If, försäkring i USA och Kanada genom sina helägda dotterbolag. Bolaget beslutade emellertid att avveckla denna verksamhet och ingick i stället ett service- och återförsäkringsavtal med Wausau Insurance Company. Samma år som If grundades, dvs. 1999, delgavs att Liberty Mutualkoncernen hade förvärvat Wausau. Detta innebar också ett nytt skede i samarbetet mellan If och Liberty Mutual. Inom Liberty Mutual grundades en ny Global-enhet för att sköta den växande affären från If. Liberty Mutual Global erbjöd även Ifs kunder i USA lokala lösningar för lagstadgade försäkringsprodukter, såsom arbetsskadeförsäkring och trafikförsäkringsskydd. Nuläget met skött försäkringsskyddet för hundratals av våra försäkringstagare, gjort otaliga besök i kundernas verksamhetsställen och befäst sin relation till kunderna. Tillsammans med Liberty Mutual Global erbjuder If sina kunder i USA utöver samtliga försäkringsprodukter en mycket kvalificerad skadereglering samt förstklassiga skadepreventions- och riskhanteringstjänster. Dessutom kan vi vara behjälpliga med aktuariella tjänster. I dagens värld, där kunskap och kompetens är avgörande framgångsfaktorer, möts Ifs och Liberty Mutual Globals försäkringsexperter regelbundet för att utbyta erfarenheter, effektivisera samarbetet och utveckla nya produkter och verktyg för att kunna betjäna Ifs nordamerikanska kunder på ett så bra sätt som möjligt. Ifs anställda deltar även vid Liberty Mutual Globals utbildningsprogram för att fördjupa sina kunskaper om försäkringsmarknaden i USA och dess olika utmaningar. Inom en bransch där långvariga samarbetspartners är en sällsynthet är samarbetet mellan Liberty Mutual Global och If unikt i den mån att relationen kontinuerligt stärks och fördjupas. Partnerna försöker ständigt ta fram nya och intressanta kundkoncept och metoder för att uppnå de gemensamma målen om en förstklassig service. Vi fortsätter att gemensamt marknadsföra våra tjänster och stärker vårt engagemang för att hjälpa våra kunder att skydda tillgångarna i sina företag på ett adekvat sätt både i USA och världen över. Ett specifikt exempel på vår gemensamma verksamhet gäller hanteringen av ansvarsrisker. Hantering av ansvarsrisker nytt servicekoncept i Nordamerika If har under de senaste åren utvecklat samarbetet med sin nordamerikanska partner Liberty Mutual Global inom flera delområden. Ett av dessa områden är ansvarsrisker, vilka är mycket krävande och komplexa i synnerhet i USA. Ersättningsskyldigheten fastställs i la- Liberty Mutual Global sysselsätter idag 20 anställda. Organisationen består av två enheter: en enhet som betjänar amerikanska multinationella bolag med internationell verksamhet samt Reverse Flowenheten, som sörjer för de internationella kundernas företagsförsäkringsbehov i USA och Kanada. Denna enhet fungerar informellt som Ifs USA bransch och har ett team anställda som enbart hanterar Ifs kunder. Under årens lopp har teagen. USA består av 50 delstater samt Washington D.C. och den federala regeringen. Var och en regleras av sin egen lagstiftning. I och med den unika samhälleliga utvecklingen har lagstiftarna och domstolarna drivit lagstiftningen gällande ansvar till sådana ytterligheter som inte har någon motsvarighet någon annanstans. I synnerhet ersättningsskyldighet för personskador kan lätt uppstå till följd av rättsteorier som inte förutsätter vållande och dessutom leda till överraskande stora skadestånd. Kostnaderna för läkarvård och rättegångar kan vara skyhöga och resultatet kan stundom vara svårt att förutspå. Skadeståndskostnaderna har vuxit snabbare än BNP de senaste 50 åren. Under den senaste tiden har man emellertid genomfört flera reformer i syfte att så småningom dämpa denna utveckling. De aktörer som omsätter sina produkter på marknaden i USA eller som köper lokala företag är tvungna att ta betydande risker samtidigt som de måste sätta sig väl in i ansvarsfrågorna, både på förhand och efter det att verksamheten kört igång. Detsamma gäller försäkringsgivarna. I den servicemodell som If erbjuder nordiska företag med internationell verksamhet har man inom alla delområden fäst särskild uppmärksamhet vid ansvarsriskerna i USA (underwriting, produkter, skador, riskhantering, skadeprevention, återförsäkringslösningar). Vid beredningen av servicemodellen gjorde Ifs specialister besök till USA för att ingående bekanta sig med det amerikanska sättet att uppfatta ansvarsriskprofiler. Förebyggandet av ansvarsskador har vuxit till ett fokuserat insatsområde i vårt samarbete med Liberty Mutual Global. Liberty Mutual Globals tjänster för förebyggande av ansvarsskador Liberty Mutual Global har lång tradition av att tillhandahålla skadeförebyggande tjänster. Dessa tjänster hjälper kunderna och försäkringsgivarna att identifiera, bedöma och reducera riskerna. Liberty Mutual Global har en skadeförebyggande enhet med 300 specialister, som sköter både arbetsolycksfalls-, motorfordons- och ansvarsrisker. Tjänsterna används för många ändamål. De riskbedömningar som görs avtalas i allmänhet med kunden i samband med underwriting- eller förnyelseprocessen i syfte att få en omfattande bild av kundens verksamhet och risker. Kunderna får aktivt feedback utgående från de riskbedömningar som görs och får på detta sätt rekommendationer för sitt skadeförebyggande arbete. Liberty Mutual Globals tjänster kan också anlitas separat som en avgiftsbelagd rådgivningstjänst De skadeförebyggande tjänsterna kan fokuseras på olika ansvarsrisker, såsom verksamhetsansvar eller produktansvar. Riskerna bedöms enligt verksamhetsställe. Objekt för bedömningen kan vara exempelvis en produktionsenhet. Såsom konstaterats tidigare, är personskador ett uppmärksammat område i USA, eftersom de hör till den svåraste typen av ansvarsrisker. Här fokuseras bedömningarna på risker i verksamheten och lokalerna samt de åtgärder varmed man kan reducera riskerna. Det är också viktigt att beakta miljöriskerna. Vid bedömningen av produktansvaret katalogiseras produkterna och deras risker bedöms. Liberty Mutual Global publicerar skriftligt material till stöd för analys och reducering av risker som kunden kan använda till hjälp vid riskbedömning på eget initiativ och vid upprättande av skadeförebyggande åtgärdsprogram. Liberty Mutual Globals servicekoncept för Ifs kunder för förebyggande av ansvarsskador Ifs enhet för hantering av ansvarsrisker har under den senaste tiden tillsammans med Liberty Mutual och bolagets egen underwriting-enhet genomfört riskbedömningar av ansvarsrisker och gett respons till kunderna i några enskilda testprojekt. Libertys konsulter har besökt kundernas verksamhetsställen och skriftligen gett information och förslag till utveckling av riskhanteringen. Åtgärderna har sedan diskuterats med kunden både på central nivå samt lokalt i USA. Detta har förbättrat vår förmåga att förstå riskerna, hjälpt oss att utveckla lämpliga försäkringslösningar och fastställa rätt premiesättning för dessa lösningar. Vi utvecklar nu en arbetsmetod i syfte att göra regelbundna riskbedömningar för våra kunder och detta koncept kommer att presenteras senare i år. Det kommer att bestå av de skadeförebyggande tjänster inom Liberty Mutual Global som finns tillgängliga för Ifs globala kunder i Nordamerika. Globala ansvarsförsäkringar struktureras i allmänhet i form av ett försäkringsprogram, vilket består av ett masteravtal samt lokala försäkringsavtal. Masteravtalet fastställer ramen för hela programmet, de totala försäkringsbeloppen samt olika försäkringsskydd och begränsningar, vilka tillämpas över hela världen. Programmet omfattar inom ramen för försäkringsbeloppet de lokala försäkringsavtal som våra partners, t.ex. Liberty Mutual Global, har utfärdat i de länder där kunden har dotterbolag eller annan betydande verksamhet. I regel är det kundens ledning i det land där företaget har sitt säte som avtalar om masterprogrammet och det är då normalt att man samtidigt även ingår avtal om eventuellt skadeförebyggande arbete, även omfattande USA. If hanterar denna process tillsammans med Liberty Mutual Global och avtalar om tidtabellerna och de tjänster som ska utföras. I denna typ av program har kunden ofta en mäklare som deltar i utformningen av programmet. I många fall är även en lokal mäklare som representerar samma mäklarbolag involverad och bistår kunden lokalt. Det är Ifs förhoppning att vår nya servicemodell på ett bättre sätt än tidigare ska göra det möjligt för oss och våra kunder att hålla oss uppdaterade med dagens höga krav på riskhantering också inom det komplexa området för ansvarsrisker. Genom servicemodellen kommer våra kunder att kunna utveckla sina skadeförebyggande åtgärder ytterligare och därigenom minska risken och de totala kostnaderna. Vi ser fram emot att få informera mer om dessa tjänster framöver. Thomas Clarstedt Matti Sjögren Liberty Mutual-koncernen 2008 Omsättning 28,855 miljarder dollar Resultat före skatt 1,625 miljarder dollar Anställda Rating: A.M. Best Co: A, Moody s: A2, Standard & Poor s: A- USA: skadeståndskostnader och bnp Genomsnittlig årlig tillväxt av skadeståndskostnaderna ,0 % Genomsnittlig årlig tillväxt av BNP ,0 % År 2007 uppgick skadeståndskostnaderna till sammanlagt 252 miljarder dollar, dvs. 1,83 % av BNP År 2007 uppgick skadeståndskostnaderna till 835 dollar/invånare Källa: Towers Perrin, 2008 Update on U.S. Tort Cost Trends 22 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

13 PHOTOS TO GO I Pilkington Automotive Finland Oy hanteras skrymmande glasskivor som transporteras i stora partier. Glas är ett farligt material när det går sönder och därför är en god arbetarskyddskultur en nödvändighet. En sådan utvecklas genom chefernas intresse för medarbetarnas säkerhet. Säkerhetsledning en viktig del av chefskompetensen Pilkington Automotive Finland Oy tillverkar glas för fordons- och byggindustrin och hör till den internationella koncernen NSG Group. Gruppen har tiotals glasfabriker världen över. Pilkington Automotive Finlands omsättning är 170 miljoner euro och företaget sysselsätter anställda. I Pilkington inleddes säkerhetsarbetet i början av 1990-talet. Före det var olycksfallen frekventa och det inträffade ett olycksfall nästan varannan dag. Nu inträffar årligen 1 2 olycksfall som medför frånvaro från arbetet för en dag. Under de senaste åren har flera fabriker i Finland helt besparats från olycksfall. För att nå upp till denna nivå har man byggt upp en helt ny arbetarskyddskultur. Noll olycksfall är ett bestående mål. Rätt beteende Arbetarskyddskulturen utvecklas stegvis. Först anser personalen att arbetarskyddsfrågorna ligger på ledningens ansvar, därefter på chefens ansvar. Sedan vaknar de anställda upp och märker att de själva bär ansvaret för sin egen säkerhet. Till slut kommer insikten att man också ska bry sig om sina arbetskolleger. Då riskbeteende uppdagas, måste man påpeka saken. Det är uttryckligen fråga om beteende. Målen kan uppnås först när beteendet förändras, berättar verkställande direktör Tarmo Martikainen från Pilkington Automotive Finland Oy. Ledningen och cheferna har emellertid en stor roll när gäller att bygga upp arbetarskyddet. Arbetarskyddet är hörnstenen i hela ledarskapet. Enligt vår syn kan en person som inte kan leda en trygg arbetsmiljö inte leda något annat heller. Ledningen måste delta i arbetarskyddsarbetet och vara synlig. Cheferna måste ta eventuella problem som noteras i säkerheten på arbetsplatsen på allvar och delta i lösningen av dem, eftersom arbetarskyddet inte är ord utan konkreta handlingar, fortsätter Martikainen. Linjeorganisationens chefer bär ansvaret för arbetarskyddet. De får sakkunnigstöd i sitt arbete av en platt arbetarskyddsorganisation. Kommunikation och utbildning Hos Pilkington har man utarbetat en modell för personalkommunikation, där man fastställt hur ofta, i vilka situationer och på vilket sätt personalen informeras. Arbetarskyddskommunikationen är en del av detta system. I regel inleds varje möte alltid med arbetarskyddsfrågor. I arbetarskyddskommunikationen införs regelbundet nya perspektiv och verktyg. På detta sätt är ärendet alltid aktuellt och personalens intresse bibehålls. Dessutom stöds arbetarskyddet genom utbildning och kurser. Arbetarskyddstemat genomsyrar all utbildning, om det så är fråga om användningen av en maskin, juridisk utbildning eller handledning i användningen av säkerhetsutrustning. Ännu effektivare än inlärningen i klassrummet är ändå lärandet på arbetsplatsen. Då en enhet uppnått en god säkerhetsnivå premieras personalen med små belöningar, exempelvis motions- och kultursedlar. Lång väg att gå Då vi inledde säkerhetsarbetet, diskuterades rentav behovet av skyddsutrustning bland de anställda. Alla var emellertid eniga om att de vill arbeta på en trygg arbetsplats och komma hem hela och välbehållna på kvällen, berättar Martikainen. Farliga incidenter och tillbud kartläggs systematiskt. Till systemet tillförs hela tiden nya synvinklar för granskningen. STOP-auditeringen är en utvärderingsmodell som vi köpt av det amerikanska företaget DuPont inom kemibranschen. Vi har i enlighet med denna modell på varje fabrik utbildat tiotals utvärderare. De utför en gång i veckan en produktionsutvärdering på de arbetsplatser som de valt ut och bedömer säkerheten. Vid översynen utvärderas vissa bestämda delområden. Om allt är i sin ordning ges positiv respons och de ärenden som behöver åtgärdas förs vidare, beskriver Martikainen. Enligt Martikainen gjordes under år 2008 på fabriken i Ylöjärvi arbetsplatsöversyner, vilka ledde till 700 korrigerande åtgärder. För att upprätthålla personalens motivation är det nödvändigt att eventuella missförhållanden korrigeras omedelbart. I början hade vi problem med att hitta resurser för att göra korrigeringarna. Det är emellertid väsentligt att antalet åtgärder och förbättringar är så många som möjligt, eftersom man endast därigenom småningom kan höja arbetarskyddsnivån. En eller två större förbättringar om året räcker inte till, det är fråga om en lång process av flera hundra små förbättringar, framhåller Martikainen. Arbetarskydd i tävlingsanda Arbetarskyddsarbetet utvärderas på två sätt antalet olycksfall i förhållande till antalet arbetstimmar och hur många anmälningar om farliga incidenter eller tillbud som gjorts och åtgärdats under året. Den senare siffran berättar enligt Martikainen också om arbetarskyddsarbetets aktivitet. Resultaten jämförs med Pilkingtons övriga fabriker. Man delar också med sig av de uppgifter om skador och tillbud som samlats in, eftersom samma typer av skador kan förekomma på alla glasfabriker. Vårt resultat har förbättrats för varje år. Ett enda olycksfall innebär emellertid en stor procentuell höjning från nivån på noll olycksfall. Vi gör vårt bästa för att komma ner till målet noll olycksfall, bekräftar Martikainen. Marjatta Pietilä 24 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

14 KUVAPÖRSSI OY / JUPITERIMAGES Larmgränsen överskrids eller allvarligt olycksfall Information till olika instanser (samordnande instans, företagshälsovård, chef) Exempel på processen för återgången till arbetet Bedömning av situationen (företagshälsovården) Uppföljning av vård och rehabilitering Planering av återgången till arbetet i samarbetsgruppen Nödvändiga ändringar i de tidigare arbetsuppgifterna Andra arbetsuppgifter Återgången till det tidigare arbetet eller nytt arbete Omskolning En effektiv hantering av återgången till arbetet ger kostnadsbesparingar Allt fler företag har börjat satsa på en bättre planering av de anställdas återgång till arbetet efter ett olycksfall eller en längre sjukledighet, då man upptäckt hur stora kostnader som allvarliga olycksfall och och långvariga Redan vid kortvarig frånvaro finns det skäl att överväga hur processen för återgången till arbetet och integreringen på arbetsplatsen kunde genomföras på bästa sätt. Som en drivfjäder i hanteringen av processen fungerar företagets kostnader för sjukledigheter och förtida pensioner, men också individens och hela arbetsgemenskapens välmåga och produktivitet. Dessutom följer sjukdomar kan orsaka i form av invalidpensionsavgifter. företagets ägare, kunder och andra intressenter aktivt upp nyckeltalen för arbetarskydd och arbetshälsa. Frågan gäller således också i högsta grad företagets konkurrenskraft. Internationellt nätverkande Frågor som anknyter till hanteringen av de anställdas arbetsförmåga har varit föremål för diskussioner också globalt. På hösten ordnades i Tyskland International Forum of Disability Management, där man informerade om bästa praxis på internationell nivå ur såväl statens, försäkringsbranschens som företagens synvinkel. Teman för föredragen på forumet var bland annat politisk styrning, demografiska förändringar, lockande arbete, rehabiliteringstjänster, utmaningar inom olika branscher och medicinska aspekter. I evenemanget deltog också Ifs specialister. Tyskland och Schweiz bjöd på ett gott exempel på politisk styrning. I båda länderna har man infört en mycket långt driven legislativ sporre för sysselsättning av personer med nedsatt arbetsförmåga. I Tyskland förutsätts företagen sysselsätta partiellt arbetsföra upp till en bestämd procentandel av personalen, och om detta inte uppfylls, måste företaget betala en bestämd avgift av skattenatur till staten. Exempel från företagsvärlden Som exempelföretag på forumet uppträdde stornamn inom bilindustrin, såsom Ford och Daimler-Chrysler, samt Deutsche Post. I dessa företag hade man primärt kommit fram till att en smidig återgång till arbetet förutsätter att företaget har en process som planerats för detta syfte. Likaså behövs det en konkret samordnande instans. I de flesta företagen fanns olika team, som inom sitt eget ansvarsområde avgör fall och frågor om de anställdas placering i arbetet, och i samarbetsgrupperna var de olika organisationsnivåerna representativt företrädda. Ett centralt tema var behovet av att engagera en så bred grupp som möjligt i planeringen och genomförandet för att processen ska bli en del av den normala verksamheten. Kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevdes också i alla exempelföretag som viktig, då man börjar reda ut eventuella hinder för en återgång till arbetet. I denna process bör exempelvis personalförvaltningen och företagshälsovården fungera som ett stöd. På Ford ingick processen för återgången till arbetet som en viktig del av verksamheten inom ramen för företagets samhällsansvar. Därigenom är denna process en viktig faktor som styr verksamheten och som samtidigt har en betydande roll när det gäller företagets image. Bästa praxis I flera av föredragen på forumet framhävdes vissa kärnfaktorer, varmed företaget kan utveckla och effektivisera sina egna processer för de anställdas återgång till arbetet. För det första ska företaget ha en instans som utnämnts till processägare och samordnare. Den samordnande instansen ska bygga upp ett omfattande samarbetsnätverk såväl inom företaget som utanför företaget. Därefter ska man aktivt informera om de olika instansernas roll, ansvar och verksamhetsmodeller inom den egna organisationen, men också till samarbetsnätverket. I synnerhet chefernas roll och kommunikation är viktig. En central utmaning är att kommunicera aktivt och positivt till förmån för lättare arbetsuppgifter, eftersom ett typiskt hinder som noterats i organisationerna är att det till en början inte tycks finnas lättare uppgifter att erbjuda på arbetsplatserna. En lösning på detta är att systematiskt kartlägga och ta fram lättare arbetsuppgifter inom hela organisationen. Som en central verksamhetsmodell ska man efter detta skapa larmgränser för när det finns skäl att ta itu med eventuella problem med arbetsförmågan. Detta kan exempelvis vara en larmgräns vid frånvaro från arbetet som integrerats i systemen för arbetstidsuppföljning. Detta förutsätter aktivt samarbete också med företagshälsovården och försäkringsbolagen, så att larmimpulserna kommer från så många källor som möjligt. Samarbete med försäkringsbolaget På forumet behandlades också exempel från försäkringsbolagen. I exemplen betonades ett aktivt samarbete och en fungerande kommunikation mellan försäkringsbolaget, olika vårdinstanser och företagen. Också på If har man länge satsat på en effektiv skadereglering i samband med olycksfall och yrkessjukdomar, arbetat för en smidig återgång till arbetet och under den senaste tiden också utvecklat kalkylmodeller som stöd för hanteringen av företagens frånvarokostnader. I samarbete med kundföretagen löser vi utmaningarna i samband med allvarliga olycksfall och främjar en snabb återgång till arbetet genom en rask skadereglering och hänvisning till rehabilitering. Exempelvis kan det när det gäller den lagstadgade olycksfallsförsäkringen i Finland i de kostsammaste fallen röra sig om hundratusentals euro i försäkringspremier för arbetsgivaren, varför det är viktigt att reda ut fallen tillsammans med arbetsgivaren. En smidig återgång till arbetet och en välskött vårdprocess också ur individens synvinkel ligger i alla parters intresse. Vid sidan av det förebyggande riskhanteringsarbetet har programmen för återgång till arbetet även internationellt sett fått en allt större betydelse i försäkringsbolagens kundtjänst. Dessutom lönar det sig för företagen att i samråd med försäkringsbolaget kartlägga personalens risker på fritiden och möjligheterna att förkorta eventuell sjukfrånvaro genom frivilliga försäkringslösningar. Ett svar på detta behov är de sjukvårdsförsäkringar som If tillhandahåller i de länder där bolaget har verksamhet. Då försäkringen omfattar både arbets- och fritid behöver man åtminstone inte pruta på vården och vid återgången till arbetet kan man i stället koncentrera sig på frågor som gäller arrangemangen på arbetsplatsen eller möjligheterna att erbjuda lättare arbetsuppgifter. Företagets bästa praxis för att främja återgången till arbetet 1. Namngiven koordinator i företaget 2. Brett samarbetsnätverk såväl inom som utanför organisationen 3. Information om verksamhetsmodeller, ansvar och roller genom hela organisationen 4. Undanröjande av en negativ mentalitet gentemot lättare arbetsuppgifter 5. Systematisk kartläggning av lättare arbetsuppgifter 6. Definition av larmsignaler och tidigt ingripande i utdragna fall 7. Aktivt samarbete med företagshälsovården och försäkringsbolagen Vesa Lieho 26 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

15 På bilden produktionschef Vesa Kärki. Till höger Rudus arbetarskyddschef Teppo Laino. Olli Häkämies ASKEL steget mot en tryggare arbetsmiljö Arbetssäkerheten är ett viktigt insatsområde för Ruduskoncernen och i sitt säkerhetsmål har koncernen förbundit sig att följa principen om noll olycksfall. Till den mycket positiva utvecklingen och minskningen av antalet olycksfall under fjolåret bidrog införandet av riskbedömningen IfLogin ASKEL. På Rudus Betonituote Oy skedde för ett par år sedan ett oroväckande bakslag i arbetarskyddet, då två allvarliga olycksfall inträffade på fabriken i Nurmijärvi. En arbetstagare kom vid lastningen av väggelement i kläm under en betongvägg och skadade sig. I det andra fallet skadade en sommarjobbare sin arm allvarligt, då ärmen fastnade i betongblandarens blad och handen kom i kläm mellan bladet och kanten. Den senaste riskbedömningen hade gjorts på arbetsplatsen 2005, men dessa fall gav orsak att förnya riskbedömningen och ta i bruk Ifs ASKEL-riskbedömningsverktyg. Ifs ASKEL-riskbedömning på Rudus Arbetarskyddsexpert Jaana Salo presenterade på Ruduskoncernens arbetarskyddsdag 2007 ASKEL-programmet, Rudus Rudus Oy grundades 1931 i Helsingfors. I dag är Rudus det ledande bolaget inom betongbyggnad i Finland. År 2007 omsatte Ruduskoncernen 427 miljoner euro och antalet anställda var cirka Sedan 1999 har Rudus hört till den irländska CRH-koncernen. CRH har verksamhet i 34 länder och sysselsätter över anställda på över verksamhetsställen. som ingår i webbtjänsten IfLogin, vilket gav produktionschef Vesa Kärki impulsen att kontakta Ifs riskhanteringstjänster. Riskbedömningen inleddes på Rudus Betonituote Oy:s fabrik i Nurmijärvi Den första bedömningen av en enskild arbetsuppgift gjordes under ledning av Ifs riskhanteringsexpert. Samtidigt fick Kärki vägledning i hur programmet används för att självständigt kunna fortsätta bedömningen på fabriken. Arbetet fortsatte sedan på fabriken i Nummela, där riskerna i samtliga arbetsuppgifter bedömdes under Med stöd av de positiva erfarenheterna på fabrikerna beslutade man på hösten att införa ASKEL-programmet i hela Ruduskoncernen. Rudus Oy:s arbetarskyddschef Teppo Lainio ser riskbedömningen som ett basverktyg, som ger impulser till arbetarskyddsverksamhet. ASKEL-verktyget är ett riskbedömningsredskap, som vägleder användaren och också sköter arkiveringen. Enligt produktionschef Vesa Kärki på Rudus Betonituote Oy:s fabrik i Nummela är det bra att ASKEL-verktyget finns i Ifs elektroniska kundfolder IfLogin och på detta sätt är tillgängligt för alla som behöver det. På fabriken i Nummela har man bedömt riskerna i varje enskild arbetsuppgift under Vid bedömningarna deltog förutom Vesa Kärki också arbetsförmannen, arbetarskyddsfullmäktige och den anställda vid respektive arbetsplats. Tipstexterna hjälpte till vid bedömningen. Resultatet av bedömningarna har också skickats till Rudus Betonituote Oy arbetarskyddsmyndigheten och underleverantörerna. Planer finns på att göra en ny bedömning vartannat år. Som ett förslag till förbättring har Vesa Kärki framfört att riskbedömningens uppdatering kunde göras enklare. Enligt Eero Hornaeus, som arbetar som arbetarskyddsfullmäktige på fabriken i Nummela, var det bra att det i samband med riskbedömningen uppdagades många nya riskfaktorer som man inte tidigare hade upptäckt. I exempelfallen i programmet önskade han fler fall från byggproduktindustrin. Ledningens engagemang en förutsättning Rudus Betonituote Oy fokuserar på betongprodukter och är känd för sina betongpålar, betongrörsystem och miljöbetongprodukter. Företaget grundades 1994 för att ta över Lohja Oy:s och Oy Partek Ab:s traditionella affärsverksamhet med betongprodukter. I dag hör bolaget till Ruduskoncernen. Rudus Betonituote Oy: s organisation spänner över hela Finland och bolagets tretton fabriksenheter garanterar att företaget alltid är nära sina kunder. Omsättningen uppgår till cirka 38 miljoner euro och medelantalet anställda är cirka 280. Ruduskoncernen satsar starkt på arbetarskydd. I sina säkerhetsmål har koncernen förbundit sig att iaktta principen om noll olycksfall. Arbetarskyddet är Rudus viktigaste insatsområde. Utöver riskbedömningen har man också i övrigt satsat på att skapa en tryggare arbetsmiljö. Ledningens engagemang är en förutsättning för en förbättring av arbetarskyddet. På Rudus har ledningen tagit sig an uppgiften och aktivt främjat arbetarskyddsfrågorna. Exempelvis inleds varje möte med arbetarskyddsärenden. På Rudus fabrik i Nummela har man vidtagit många åtgärder för att minska riskerna. Arbetskläderna har förnyats och blivit säkrare. De anställda ska använda skyddshjälm, reflexjacka eller -väst och skyddsskor. Man har också aktivt förbättrat rörelsesäkerheten. Denna vinter infördes halkskydd på skorna. För att hitta den bästa lösningen har man provat olika halkskydd och broddar som fästs på skosulan. Alla arbetsmaskiner och lastbilar på området är försedda med backningskamera. Porten till fabriksområdet har flyttats, eftersom långtradarna tidigare hade svårt att observera mötande trafik från höger då de körde ut från gårdsområdet. Hastighetsbegränsningen på fabriksområdet har halverats från 30 km till 15 km i timmen och genomfart är förbjuden. Pålhögarna har sänkts så att maximihöjden nuförtiden är cirka två meter. Detta minskar risken för fall då man arbetar på högen, eftersom det i övrigt är svårt att ordna fallskydd i ifrågavarande arbete. Arbetssäkerheten beaktas också vid upphandling av maskiner och anordningar. Man har skaffat en ny lyftanordning för lyftning av järnbeslag och ingen behöver längre stå nära lasten eller gå på formen då järnbeslagen lyfts. Man har också skaffat en ny maskin för gjutning av pålar, och maskinens arbetssäkerhet har i samarbete med maskintillverkaren förbättrats betydligt jämfört med den tidigare. Exempelvis har man lagt till skyddsräcken vid maskinens tvättplan och passager, framför och bakom anordningen finns säkerhetsområden och maskinen är försedd med kamera. Maskinanvändaren har också beaktats i lösningen. Förarhytten är luftkonditionerad och starten är mjuk, så att föraren inte lyfter från sitsen då maskinen sätter sig i rörelse. Resultatrikt arbetarskyddsarbete I fjol var olycksfallsutvecklingen på Rudus Betonituote Oy mycket gynnsam. På fabriken i Nummela hade man vid tidpunkten för intervjun i januari 2009 arbetat 347 dagar fortlöpande utan ett enda arbetsolycksfall. Man kan följa upp variationen i olycksfallsrisken genom att beräkna olycksfallsfrekvensen, dvs. genom att sätta antalet olycksfall i relation till en miljon arbetstimmar. På detta sätt kan man jämföra uppgifterna för olika bolag eller branscher. Hos Rudus Betonituote Oy har olycksfallsfrekvensen sjunkit från 23 år 2007 till 4 år Ännu större är förändringen om man också tar en titt på siffrorna från början av 2000-talet. Då var bolagets olycksfallsfrekvens nästan 90. Utvecklingen har varit positiv också för hela Ruduskoncernen, även om förändringen inte har varit lika dramatisk som för Rudus Betonituote. Olycksfallsfrekvensen för Rudus Oy har sjunkit från 35 år 2001 till 7 i fjol. If Login AS- KEL-riskbedömningen har haft en positiv effekt på minskningen av olycksfallen. st. Rudus Betonituote Oy Antal arbetsolycksfall och olycksfallsfrekvens Arbetsolycksfall En europeisk kampanj för riskbedömning Arbetarskydd och riskbedömning är nu aktuella frågor. Åren pågår den europeiska kampanjen för riskbedömning Ett hälsosamt arbetsliv!. Syftet med kampanjen är att berätta om betydelsen av riskbedömning och göra arbetet tryggare, hälsosammare och mer produktivt. Kampanjen strävar efter att öka förståelsen för riskbedömning och berätta om dess fördelar. Riskbedömning är en överskådlig verksamhetsmodell, med hjälp av vilken man på arbetsplatserna systematiskt kan utreda vilka faktorer som kan orsaka risk för skada och hota de anställdas hälsa. Det är viktigt att riskbedömningen görs på arbetsplatserna tillsammans med arbetsgivarna, experterna och de anställda. Riskbedömningen är ett kraftfullt redskap för att fastsälla behovet av förebyggande åtgärder. I bedömningen beaktas också sådana risker som inte är uppenbara. Riskbedömningen är också ett viktigt verktyg i utvecklingen av en tryggare arbetskultur. IfLogin ASKEL Utifrån de erfarenheter som fåtts genom användningen av säkerhetsbedömningen ASKELMA har If utvecklat ASKEL-verktyget, varmed arbetsgivaren och arbetstagarnas representanter på eget initiativ kan kartlägga arbetarskyddsriskerna på arbetsplatserna tillsammans. Ifs specialister ger handledning i användningen av ASKELprogrammet. ASKEL finns i IfLogin och kan således användas av alla kundföretag hos If Industrial. Innehållet i ASKEL-bedömningsprogrammet är oberoende av bransch. Utifrån resultaten kan utvecklingsarbetet inriktas på de områden som mest behöver förbättras. För närvarande finns programmet enbart på finska, men en översättning av programmet till engelska är under beredning. Jaana Salo Olycksfallsfrekvens 28 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

16 Aktuellt på If Utnämningar Effektivare affärsverksamhet med riskhantering Riskhantering upplevs som allt viktigare i de instabila förhållanden som den globala finanskrisen förorsakat. Det kom fram när storföretagen samlades på Riskhanteringsdagen i Finlandiahuset i början av året. Verkställande direktör Timo Vuorinen från If Skadeförsäkringsbolag öppnade dagen med att tala om bolagets förmåga att trygga den ekonomiska verksamheten och klara av cykliska svängningar i en recession. I fjol utvecklade If sin verksamhet och satsade bland annat på utvecklingen av nättjänsterna och kompetensen. Försäkringsbolagets perspektiv på riskhanteringen belystes också av direktör Pekka Miettinen, riskhanteringsexpert Vesa Lieho och skadechef Laura Rastas-Jansson från If. Vaksamhet var huvudbudskapet som professor Markku Wilenius från Allianz Group framförde till företagen. Han uppmanade dem att identifiera utvecklingstrender, gå rationellt igenom oli- ka möjligheter, utvärdera kundrelationer och omarbeta modellerna för affärsverksamheten. Nu behövs det nya, konkreta koncept och lösningar i företagsverksamheten. Riskerna förändras när verksamheten förändras Rautaruukki Abp:s verkställande direktör Sakari Tamminen berättade om riskerna i samband med en ombyggnadsprocess i industriell affärsverksamhet. Omstruktureringen, som tog fem år, sattes igång av en snabb förändring i omvärlden samt ett behov att övergå från tillverkning av stål till produkthelheter som producerar ett högre värde. Bolaget avstod från en stor del av stålproduktionen och dess struktur indelades enligt kundsektorer i byggnads- och verkstadslösningar samt metallprodukter. Stålproduktionen är nu koncentrerad på specialstål och servicenätverket fokuserar på den slutliga kunden i stället för på partihandeln. Till följd av företagsköp och utvidgad verksamhet i Östeuropa arbetar största delen av bolagets anställda nu utomlands. I den aktiva förändringsfasen betonades riskerna med företagsköpen i riskhanteringen. Nu ligger tyngdpunkten på den operativa riskhanteringen, identifiering och bedömning av riskerna, transparent rapportering, korrigerande åtgärder och riskhanteringsledningen. Inom den konjunkturkänsliga branschen framhävs externa risker, såsom åtstramning av miljöbestämmelserna, störningar på arbetsmarknaden och finansiella risker. En bred syn på samhällsansvaret Skogsindustrins samhällsansvar är vidsträckt och ständigt under lupp. Enligt samhällsansvarsdirektören Eija Pitkänen på StoraEnso omfattar det affärsverksamhetens etiska kvalitet, minimering av utsläppen, arbetarskyddet och de anställdas välbefinnande samt råvaruanskaffningar och transporter. Utmaningar som man står inför idag är behovet att minska personalantalet på grund av strukturomvandlingen inom branschen, råvaruanskaffningen samt bolagets åtagande att minska koldioxidutsläppen. Trädodlingarna i Brasilien, Uruguay, Kina, Laos och Thailand förutsätter utförligt bakgrundsarbete på grund av de sociala, kulturella och miljöetiska utmaningarna i dessa länder. År 2007 klassificerades StoraEnso i Dow Jones index bland de tre bästa företagen inom branschen i företagsansvarsfrågor och det var det enda företaget som togs med i det allmäneuropeiska DJSI STOXX-indexet. Prydlighet gör arbetet effektivare Säkerhetschefen på STX Europe Petri Moisio presenterade betydelsen av ordning, reda och bästa praxis på varvsindustriföretag. Beskrivningen av hur attityderna ändrades från machomentalitet till säkerhetsorienterat beteende lockade publiken till skratt. Efter att kulturen förändrats har brandbelastningen på arbetsplatsen minskat och arbetets effektivitet förbättrats. Företaget förbättrade säkerheten genom att se till följande: Huvudpassager och utrymningsvägar är öppna. Utrymningsskyltar och släckare är på sina platser. På arbetsområdet finns klara områdesskyltar och teamtavlor. De enskilda arbetsplatserna är åtskilda och städade. Slangar och kablar för energiinmatning har städats undan så att de inte är i vägen. Rökavlägsningen har ombesörjts och belysningen förbättrats. Materialförråden är i snygga högar och på kärror, i mån av möjlighet. Materialen har skyddats mot gnistor och stänk med brandskyddsduk. Prydligheten mäts som en del av arbetssäkerheten. Säkerhetsronder görs vid skrovbygget regelbundet en gång i veckan och på hela området varannan vecka. Ken Henningson ny Head of Marketing and Distribution Chefsposten för Marketing and Distribution är en ny befattning inom Industri. Huvuduppgiften är att vidareutveckla Industris nordiska affär och affärsområdets distributionsmetoder. Ken kommer närmast från posten som chef för Risk Management i Industri i Sverige. Ingela Holmberg ny Head of Casualty Underwriting Sweden Ingela har mer än 20 års erfarenhet av ansvarsförsäkring och jobbade senast som chef för underwriting kontroll och utveckling. Joakim Björk Troive ny Property Underwriter i Sundsvall, Sverige Joakim har 10 års erfarenhet av försäkringsbranschen och var tidigare skadereglerare inom affärsområde Företag. Jouni Pekkala ny Employee Benefits (EB) Underwriter i Finland Jouni har 8 års erfarenhet av försäkringsbranschen och speciellt av lagstadgad olycksfallförsäkring. Han jobbade senast som specialist för storföretag och hos Marsh. Mikael Janson ny Head of Property Underwriting i Sverige Mikael har omfattande erfarenhet av industrin där han jobbat som specialist och i chefspositioner inom den internationella försäkringsbranschen. Han jobbade senast som egendomsunderwriter i Sverige. Laura Rastas-Jansson ny Nordic head of Commercial & Industrial Property and Marine Cargo Claims Laura har jobbat på If sedan år 2000 och var tidigare chef för ansvarsskador i Finland. Anders Rørvik Ellingbø ny riskingenjör i Norge Anders har 8 års erfarenhet av brandkårsverksamhet samt som brandriskkonsult. Han var tidigare risk manager i Oslo Forsikring. Lisbeth Norrgård-Eklund ny Head of Sales and Client Servicing If Russia Lisbeth kommer att ansvara för marknadsföring och kundservice till de nordiska och västerländska företagskunder som verkar i Ryssland. Lisbeth har verkat i Ryssland sedan vi startade vårt bolag där år RISK 2008 i Malmö blev en succé Den 12 november 2008 genomförde If en riskkonferens tillsammans med konsultbolaget Tyréns. Konferensen lockade sammanlagt 95 deltagare med både kunder, blivande kunder och mäklare i auditoriet. Temat för konferensen var att dagens företag i hög utsträckning utsätter sig för risker av olika slag. Risk är i själva verket en naturlig del av all affärsverksamhet och för att ha kontroll över sina affärskritiska risker krävs struktur och metodik på såväl strategisk som operativ nivå. If bjöd in ett antal talare med olika erfarenhet från risk- och krishanteringsområdet för att dela med sig till deltagarna. Att hantera sina risker klokt och att ha en fungerande krishanteringsorganisation behöver inte vara komplicerat och vår målsättning med konferensen var är att deltagarna skulle få med sig en idé eller något konkret att använda för sitt företags RM-arbete. Konferensen inleddes av ett anförande av Andreas Hedskog, VD för 4 C Strategies i ämnet Riskhantering som ett strategiskt verktyg. Staffan Ljung från If presenterade Ifs skadereglering och begreppet learning from losses som innebär att man använder erfarenheter från inträffade skador i RM-arbete. Per Hallberg, VD för Heurlins AB beskrev sedan på ett mycket personligt sätt hur samarbetet fungerat i återskapandet av hans företag efter en brand för drygt ett år sedan. Detta var ett axplock av det breda anslaget i konferensen. Konferensen var ett samarbete mellan Ifs affärsområden Industri och Företag och det gav verkligen mersmak. Mixen av kunder och perspektiv på RM-arbete och risk var mycket givande för alla parter säger Ken Henningson, chef för RM Sverige på If. Planeringen för RISK 2009 är i full gång och denna gång kommer konferensen gå av stapeln i Göteborg i oktober. Knut Arne Alsaker ny återförsäkringschef Han efterträder Jorma Pöyhonen som går i pension mot slutet av året. Knut Arne har en vid erfarenhet av uppgifter relaterade till risk och kapital i Sampo och If. Han kommer närmast från posten som Group Chief Risk Officer i Sampo Group. Patrik Fahlström ny Head of Risk Management Services Sweden Patrik har flera års erfarenhet som riskingenjör och risk management. Han jobbade senast som riskingenjör och som Nordisk utvecklingsledare i property risk engineering. Anders Ramäng, Compliance Manager Anders har 9 års erfarenhet inom bolaget och var tidigare Nordic Head of Product and Price Liability inom affärsområdet Företag. 30 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

17 SWEDEN If P&C Insurance S Stockholm SWEDEN Visit: Barks väg 15 If tel. P&C +46 Insurance (0) S-106 fax (0)8 Stockholm Visit: Barks väg 15 tel. +46 (0) fax. If P&C +46 Insurance (0) Vikingsgatan 4 S Gothenburg If tel. P&C +46 Insurance (0) Vikingsgatan fax. +46 (0) S Gothenburg tel. +46 (0) fax. If P&C +46 Insurance (0) Västra Varvsgatan 19 S Malmö If tel. P&C +46 Insurance (0) Västra fax. +46 Varvsgatan (0) S Malmö tel. +46 (0) fax. If P&C +46 Insurance (0) Box 190 S Sundsvall If Visit: P&CUniversitetsallén Insurance 2 Box tel (0) S-851 fax (0)60 Sundsvall Visit: Universitetsallén 2 tel. +46 (0) fax. +46 (0) DENMARK If P&C Insurance Stamholmen 159 DENMARK DK-2650 Hvidovre If tel. P&C +45Insurance Stamholmen fax DK-2650 Hvidovre tel fax. FINLAND If P&C Insurance FIN IF FINLAND Visit: Niittyportti 4 If Espoo P&C Insurance FIN tel IF Visit: fax Niittyportti Espoo tel NORWAY fax If P&C Insurance P.O. Box 240 NORWAY N-1326 Lysaker If Visit: P&CLysaker Insurance Torg 35 P.O. tel. +47 Box N-1326 fax. +47Lysaker Visit: Lysaker Torg 35 tel fax. If Safety Centre Ringvoll N-1827 Hobøl If tel. Safety Centre Ringvoll fax N-1827 Hobøl tel fax FRANCE AND LUXEMBOURG If Assurances France 4, rue Cambon, 2e étage FRANCE F Paris AND LUXEMBOURG tel. If Assurances France fax. 4, rue +33 Cambon, e 09étage 76 F Paris tel GERMANY fax If Schadenversicherung AG Direktion für Deutschland GERMANY Siemensstrasse 9 If D Schadenversicherung Neu-Isenburg AG Direktion tel für Deutschland Siemensstrasse fax D Neu-Isenburg tel fax. THE +49 NETHERLANDS AND BELGIUM If P&C Insurance THE Boompjes NETHERLANDS 413 NL-3011 AND BELGIUM XZ Rotterdam If tel. P&C +31Insurance Boompjes fax NL-3011 XZ Rotterdam tel fax. GREAT +31BRITAIN If P&C Insurance 2nd floor, 40 Lime Street GREAT London BRITAIN EC3M 7AW If tel. P&C +44 Insurance nd fax. +44 floor, Lime7629 Street London EC3M 7AW tel fax ESTONIA AS If Eesti Kindlustus Pronksi 19 ESTONIA EE Tallinn AS tel. If +372 Eesti6 Kindlustus Pronksi fax EE Tallinn tel fax. LATVIA AAS If Latvia Mûkusalas 101 LATVIA LV-1004 Riga AAS tel If Latvia Mûkusalas fax LV-1004 Riga tel fax. LITHUANIA UAB If Draudimas Zalgirio 88 LITHUANIA LT Vilnius UAB tel If Draudimas Zalgirio fax LT Vilnius tel fax. RUSSIA CJSC If Insurance P.O.Box 16, FIN Lappeenranta RUSSIA Visit: Malaya Konyushennaya 1/3, CJSC office If B Insurance 42 P.O.Box St.Petersburg, 16, FIN-53501Russia Lappeenranta Visit: tel. +7Malaya Konyushennaya /3, office fax. +7B St.Petersburg, Russia tel fax Relax, we ll help you. Relax, we ll help you.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

FÖRSÄKRING VD & Styrelseansvar

FÖRSÄKRING VD & Styrelseansvar FÖRSÄKRING VD & Styrelseansvar Varför behöver du en VD- & Styrelseansvarsförsäkring? Ersättningskrav mot företagsföreträdare har varit frekvent förekommande i framförallt USA och vissa andra länder. Inte

Läs mer

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag DETTA PRESSMEDDELANDE FÅR INTE DISTRIBUERAS ELLER PUBLICERAS, DIREKT ELLER INDIREKT, INOM ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN ELLER NÅGON ANNAN JURISDIKTION DÄR SÅDAN DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING

Läs mer

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter Aktiekursen

Läs mer

Om placeringshorisonten är kortare vill man vanligtvis ha en tryggare placering, och då nöjer man sig med en lägre möjlig avkastning.

Om placeringshorisonten är kortare vill man vanligtvis ha en tryggare placering, och då nöjer man sig med en lägre möjlig avkastning. Vårt erbjudande Om du har möjlighet att investera minst 500 000 SEK eller motsvarande belopp i annan valuta, kan du inom ramen för Nordic Private Portfolio investera i såväl kontanta medel som i de flesta

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Försäkring för Samfällighetsföreningar

Försäkring för Samfällighetsföreningar Försäkring för Samfällighetsföreningar Det här är en branschanpassad försäkring för samfällighetsföreningar och dess medlemmar. Försäkringen ger ett väl anpassat skydd för samfällighetsföreningar och kan

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Försäkringspaket för UF-företag. Ett samarbete mellan Ung Företagsamhet, Nordic Försäkring och Riskhantering samt Protector Försäkring

Försäkringspaket för UF-företag. Ett samarbete mellan Ung Företagsamhet, Nordic Försäkring och Riskhantering samt Protector Försäkring Försäkringspaket för UF-företag Ett samarbete mellan Ung Företagsamhet, Nordic Försäkring och Riskhantering samt Protector Försäkring Ung Företagsamhet Företagsförsäkring Den här försäkringslösningen är

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary II AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter

Läs mer

Försäkringspaket för UF-företag. Ett samarbete mellan Ung Företagsamhet, Nordic Försäkring och Riskhantering samt Protector Försäkring

Försäkringspaket för UF-företag. Ett samarbete mellan Ung Företagsamhet, Nordic Försäkring och Riskhantering samt Protector Försäkring Försäkringspaket för UF-företag Ett samarbete mellan Ung Företagsamhet, Nordic Försäkring och Riskhantering samt Protector Försäkring Ung Företagsamhet Företagsförsäkring Den här försäkringslösningen är

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Compliance och internationella försäkringar för näringslivet

Compliance och internationella försäkringar för näringslivet ERV sätter fokus på : Compliance och internationella försäkringar för näringslivet Vad innebär det för ditt företag? Compliance ur ett försäkringsperspektiv vid affärsresor och utlandsstationering Vad

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Opportunities AB Kvartalsrapport september 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Drift

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

Översvämningar och återförsäkring: Hur försäkringsbranschen anpassar sig till extrema naturhändelser

Översvämningar och återförsäkring: Hur försäkringsbranschen anpassar sig till extrema naturhändelser Översvämningar och återförsäkring: Hur försäkringsbranschen anpassar sig till extrema naturhändelser Forum för naturkatastrofer Dance Zurovac-Jevtic, PhD Senior Specialist and Technical Underwriter Sirius

Läs mer

MODEBUTIKERNAS MEDLEMSFÖRSÄKRING

MODEBUTIKERNAS MEDLEMSFÖRSÄKRING FÖRETAGSFÖRSÄKRING MODEBUTIKERNAS MEDLEMSFÖRSÄKRING Denna skräddarsydda försäkringsprodukt erbjuds Modebutikernas medlemmar och den ger dig som modeaffär/textilhandlare en heltäckande och förmånlig affärsförsäkring.

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Terminalförsäkring. Produktbeskrivning AKT 03 PRODUKTBESKRIVNING. Terminalförsäkring. Syftet med terminalförsäkringen

Terminalförsäkring. Produktbeskrivning AKT 03 PRODUKTBESKRIVNING. Terminalförsäkring. Syftet med terminalförsäkringen PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från 1.1.2008. Terminalförsäkring Produktbeskrivning AKT 03 GODSTRAFIK OCH LOGISTIK Terminalförsäkring En terminalförsäkring ger företag som idkar terminalverksamhet

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

UNGDOMSRESEFÖRSÄKRING

UNGDOMSRESEFÖRSÄKRING FÖR enkeltperson/familie DIG UPP TILL 35 ÅR Til rejser Kompletterande i hele verden eller for heltäckande personer under försäkring 70 år Flexibel Fra 2 med dage valbara til 18 måneder moment UNGDOMSRESEFÖRSÄKRING

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7

Läs mer

stängdes med ett positivt resultat och en kort position i det portugisiska detaljhandelsbolaget Sonae,

stängdes med ett positivt resultat och en kort position i det portugisiska detaljhandelsbolaget Sonae, Strategi under september månad Överraskande stark börsmånad September har en historia om sig att vara en av de svagare börsmånaderna och vi minns med både förskräckelse och sorg händelser som den svarta

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Valberedningens redogörelse inför årsstämman 2014

Valberedningens redogörelse inför årsstämman 2014 Valberedningens redogörelse inför årsstämman 2014 Valberedningens redogörelse Bakgrund Den 24 september 2013 offentliggjorde ICA Gruppen namnen på de personer som utgör valberedningens sammansättning i

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 31.3.2014 1 Heta arbeten - säkerhetsföreskrift 2014 Innehåll 1 Säkerhetsföreskriftens syfte... 2 2 Förpliktelse... 2 3 Definitioner... 2 4 Hetarbetsplan... 3 5 Heta

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Svenska Dagbladet (SvD): Många har reagerat på att Börje Ekholm tjänat

Läs mer

Försäkringspolicy med riktlinjer

Försäkringspolicy med riktlinjer KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Malmberg Jan 2015-01-26 KSN-2014-1490 Kommunstyrelsen Försäkringspolicy med riktlinjer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Motion till Årsstämma för Salnö sportstugeområdes vägsamfällighet

Motion till Årsstämma för Salnö sportstugeområdes vägsamfällighet Motion till Årsstämma för Salnö sportstugeområdes vägsamfällighet Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) bevakar övergripande frågor som rör den enskilda väghållningen i Sverige och tar initiativ till förhandlingar

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 2/2013. Varför köper försäkringsbolag återförsäkring? Återförsäkring en källa till kapital

Nordisk försäkringstidskrift 2/2013. Varför köper försäkringsbolag återförsäkring? Återförsäkring en källa till kapital Varför köper försäkringsbolag återförsäkring? Om vi går tillbaks cirka 25 år i tiden så var reassurans något givet för ett traditionellt försäkringsbolag. Alla bolag hade inskrivet i sina bolagsordningar

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

VD/STYRELSEANSVAR REN FÖRMÖGENHETSSKADA. Särskilt försäkringsvillkor VVD 2012:1 Giltigt från 2012-08-01

VD/STYRELSEANSVAR REN FÖRMÖGENHETSSKADA. Särskilt försäkringsvillkor VVD 2012:1 Giltigt från 2012-08-01 VD/STYRELSEANSVAR REN FÖRMÖGENHETSSKADA Särskilt försäkringsvillkor Särskilt försäkringsvillkor Dessa bestämmelser ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Indelning och numrering har gjorts

Läs mer

Billerud genomför garanterad nyemission om MSEK 1 000

Billerud genomför garanterad nyemission om MSEK 1 000 PRESSMEDDELANDE 2009-07-23 Billerud genomför garanterad nyemission om MSEK 1 000 Nyemission om MSEK 1 000 med företrädesrätt för Billeruds aktieägare Nyemissionen är till fullo garanterad av Billeruds

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Recovery AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Kursutveckling 5 Drift och förvaltning 5 Portföljöversikt

Läs mer

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt

Läs mer

Till andelsägarna i Holberg Global förslag om fusion med Holberg Global Index

Till andelsägarna i Holberg Global förslag om fusion med Holberg Global Index Bergen, 19. februari 2013 Till andelsägarna i Holberg Global förslag om fusion med Holberg Global Index Holberg Fondsforvaltning AS (Holberg) förvaltar fonderna Holberg Global Index (Index) och Holberg

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Opportunities AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling 5 Drift och

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer

FÄRG MÖBLER OCH INTERIÖR MEDLEMSFÖRSÄKRING

FÄRG MÖBLER OCH INTERIÖR MEDLEMSFÖRSÄKRING FÖRETAGSFÖRSÄKRING Färg Möbler och Interiörs företagsförsäkring FÄRG MÖBLER OCH INTERIÖR MEDLEMSFÖRSÄKRING Denna skräddarsydda försäkringsprodukt erbjuds Färg Möbler och Interiörs medlemmar och den ger

Läs mer

Tillägg nr. 2 till Volkswagen AG:s erbjudandehandling avseende erbjudandet till aktieägarna i Scania AB

Tillägg nr. 2 till Volkswagen AG:s erbjudandehandling avseende erbjudandet till aktieägarna i Scania AB Tillägg nr. 2 till Volkswagen AG:s erbjudandehandling avseende erbjudandet till aktieägarna i Scania AB VIKTIG INFORMATION Tilläggshandlingen (definieras nedan) utgör inte ett erbjudande, vare sig direkt

Läs mer

Frågeformulär VD- & Styrelseansvarsförsäkring

Frågeformulär VD- & Styrelseansvarsförsäkring Frågeformulär VD- & Styrelseansvarsförsäkring Information Benämningen Företaget i detta formulär är den juridiska personen som söker försäkring (tillika försäkringstagaren). Benämningen försäkrade är de

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen Beslut Dnr 2008-03-26 1202-2007 Tyco Electronics Svenska AB Ombud: Jur. Kand. Patrik Ottosson Maqs Law Firm Advokatbyrå AB Box 119 18 404 39 GÖTEBORG Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Föreläsare Patrik Olivecrona Lindahl Thorbjörn Wennerholm Lindahl Ann Theander Grant Thornton 2 Patrik Olivecrona

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 CODE OF CONDUCT A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 INLEDNING Den viktigaste uppgiften för alla anställda i PetroBio är att utveckla och upprätthålla en ekonomiskt sund och framgångsrik

Läs mer

Ansvarsfulla investeringar

Ansvarsfulla investeringar 1 (5) Ansvarsfulla investeringar Allmänt Direkta aktie- och ränteplaceringar Bästa praxis och rutiner inom ansvarsfulla investeringar har utvecklats markant under de senaste åren. Principerna för ansvarsfulla

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Investeringsenkät 2009

Investeringsenkät 2009 SVE1 v1. 5-12-22 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Produktion Folke Sjöbohm 8-677 26 97, 7-419 26 97 folke.sjobohm@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (9) Datum 9-6-8 Investeringsenkät 9 Sammanfattning Energiinvesteringar

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av försäkringsprogram 2015-2020

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av försäkringsprogram 2015-2020 1(5) Verksamhetsstyrning och ekonomi Finansiering och kalkylering Handläggare Peter Fransson 08 686 15 98 peter.fransson@sll.se Trafiknämnden 2014-12-02, punkt 5 TN 2014-0642 Anskaffningsbeslut avseende

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB

Investeringsaktiebolaget Cobond AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Allmänt om bolaget 4 Aktiekurs och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag.

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag. FÖRETAGSPOLICY B:2 1 Bakgrund Kommunallagen ger kommunerna möjlighet att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till aktiebolag, ekonomisk förening, ideell förening eller stiftelse. (Kl 3 kap 16)

Läs mer

Söderberg & Partners Wealth Management

Söderberg & Partners Wealth Management DJUPANALYS Söderberg & Partners Söderberg & Partners Wealth Management SEKTORUPPDATERING: NORDISKA BANKER December 2012 Sid 1 Var god läs informationen på sista sidan. Övergripande neutral syn på bankerna

Läs mer

Förnyelsebar Energi I AB

Förnyelsebar Energi I AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Förnyelsebar Energi I AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Om rapporten

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Udvalget for Landdistrikter og Øer 2014-15 (Omtryk - 14-04-2015 - Præsentationer fra konferencen vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 76 Offentligt Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Lokalt

Läs mer

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB 1 DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 NASDAQ OMX Stockholm AB HQ AB Fråga om överträdelse av Regelverket Aktierna i HQ AB ( HQ ) har varit upptagna till handel på NASDAQ

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

BOSTADSRÄTTSFÖRSÄKRING

BOSTADSRÄTTSFÖRSÄKRING BOSTADSRÄTTSFÖRSÄKRING 2 Bostadsrättsförsäkring Du, det droppar från taket i mitt kök, är det något som du kan förklara? Fredrik ska precis låsa upp dörren till den lägenhet han hyr av sin kompis Peter

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 8.4.2008 ARBETSDOKUMENT 1 nr 2 om budgetöversynen Godtagbar risk för fel Budgetkontrollutskottet Föredragande: Herbert Bösch 1 Ett arbetsdokument är

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer