Redovisning Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess - Sjukskrivningsmiljarden 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess - Sjukskrivningsmiljarden 2014"

Transkript

1 Yvonne Nilsson Hirsch Redovisning Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess - Sjukskrivningsmiljarden 2014 Inledning Enligt Överenskommelse mellan staten och Sverige Kommuner och Landsting (SKL) om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess ska landstingen bl.a. åta sig att genomföra åtgärder för en jämställd sjukskrivningsprocess (villkor 1) för att få ta del av avsatta medel för detta villkor i överenskommelsen. Härmed redovisas genomförda analyser och åtgärder inom Örebro läns landsting (ÖLL) utifrån 2013 års handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess, inkl. mål och implementeringsstrategier inför Vidare har ÖLL även vidtagit åtgärder för att integrera sjukskrivningsprocessen i landstingets ledningssystem för god och patientsäker vård. I ledningssystemet redovisas identifierade och dokumenterade sjukvårdsprocesser i verksamheten. Sjukskrivningsprocessen är en av de identifierade och dokumenterade processerna. För respektive process redovisas planering, ansvar och ledning samt fastställda riktlinjer, rutiner och uppföljningar. Riktlinjer och handlingsplaner finns även framtagna inom ämnesområdet våld i nära relation. Inom Örebro läns landsting sker ett nära samarbete mellan processledaren för sjukskrivningsmiljarden, projektledaren för Rehabiliteringsgarantin, Jämställdhetsstrategen och Kvinnofridssamordnaren i syfte att integrera områdena Jämställd vård och behandling och Våld i nära relation och kvinnofrid i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Jämställdhetsstrategen och Kvinnofridssamordnaren erbjuder även metod- och kunskapsstöd inom sina områden. Örebro läns landsting arbetar i huvudsak med två åtgärdsområden för att uppnå en mer jämställd vård, behandling och sjukskrivning, dels med att höja kompetensnivån hos vårdpersonalen kring genusfrågor, dels med att ge arbetsverktyg som stärker förutsättningarna för vårdprofessionerna att ge jämlik vård, behandling och sjukskrivning. Bakgrund Trots att sjukfrånvaron minskat kraftigt sedan inledningen av 2000-talet är kvinnor fortfarande mer sjukskrivna än män. Denna skillnad har dessutom ökat under senare år i takt med att sjukskrivningarna åter börjat öka. Det är särskilt de psykiska diagnoserna som åter ökar och då framför allt hos kvinnor. Sjukpenningtalet 1 var i oktober 87 procent högre för kvinnor än för män (13,4 dagar för kvinnor och 7,1 dagar för män). Ohälsotalet, som även inkluderar antal utbetalda nettodagar med sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare kallat 1 Antal utbetalda nettodagar per år med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år (exklusive försäkrade med hel Sjuk-och Aktivitetsersättning).

2 förtidspension/sjukbidrag), var 37 dagar för kvinnor och 24 dagar för män (i riket 32/22). Inom Örebro län står kvinnor för 66 procent av alla pågående sjukfall. Av samtliga pågående sjukfall i länet är 40 procent sjukskrivna för psykiska diagnoser (det gäller framför allt stressrelaterade besvär, lätt/medelsvår ångest eller depression) och 24 procent för muskuloskeletala sjukdomar (i huvudsak diffus smärtproblematik i axlar, nackeoch rygg). Dessa två sjukdomsgrupper kan i många fall sägas vara två sidor av samma mynt, eftersom den psykiska stressen ofta resulterar i smärta i axlar, nacke och rygg. När det gäller kvinnor är sjukskrivning för psykiska besvär som allra högst mellan år. Det samma gäller för män, men på en något lägre nivå. När det gäller sjukskrivningar för muskuloskeletala sjukdomar tenderar dessa att öka med åldern, såväl för kvinnor som för män. Skillnaderna kan till viss del förklaras av medicinska orsaker. Kvinnor och män insjuknar i och dör av olika sjukdomar och kvinnor i fertil ålder har också specifika vårdbehov som är relaterade till graviditet och förlossning. Studier har dock visat att det även finns omotiverade skillnader mellan kvinnor och män i vård, behandling och bemötande. Vårdmötet mellan patient och vårdpersonal är enligt Myndigheten för vårdanalys en viktig faktor bakom omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper (t.ex. mellan män och kvinnor). I den rapport som myndigheten nyligen publicerat, En mer jämlik vård är möjlig, lyfts tre mekanismer fram som kan förklara detta:1) otillräcklig kompensation och anpassning efter patienters egenskaper/förutsättningar; 2) tillämpning av information om patienter på gruppnivå för beslut om enskilda patienter (generaliseringar); 3) omedvetet beteende med grund i normer och värderingar från vårdpersonalens sida. Tidigare studier har också visat att det finns tendenser till att patienter oavsiktligt bemöts, behandlas och sjukskrivs olika bl.a. beroende på sitt kön. I vårdmötet får kvinnor ofta frågor kring den sociala situationen/familjesituationen men sällan kring yrke. Män får sällan frågor om familjesituation däremot om yrket. Kvinnliga patienter lyfter också själva lättare fram sin familjesituation än vad män har. Barnen blir därmed kvinnans bekymmer och ansvar och kvinnors rehabilitering blir också mindre fokuserad på återgång i arbete. Mäns rehabiliteras oftare utifrån arbete och får därmed tidigare och fler rehabiliteringsinsatser, inkl. större stöd av arbetsgivare. Kvinnor sjukskrivs också oftare för psykiska eller psykosomatiska besvär till följd av livets bekymmer. Männen får en mer somatisk inriktning på sin diagnos eftersom det finns en tendens att missa mäns psykiatriska diagnoser. Att sjukskrivningarna för psykiska diagnoser är som högst mellan år tyder på att sjukfrånvaron är starkt förknippat med förekomsten av barn. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har också analyserat skillnaderna i sjukskrivningar mellan könen. Man konstaterade då att kvinnornas sjukfrånvaro var ungefär dubbelt så hög som männens efter första barnets födelse. IFAU drog slutsatsen att det ökade arbetsutbudet bland kvinnor i kombination med föräldraskap är den huvudsakliga orsaken till den ökande skillnaden över tid mellan könen. 2 (9)

3 Försäkringskassan har också tittat på kvinnors sjukfrånvaro och sett att kvinnor har en högre risk än män att bli sjukskrivna i ett sjukfall längre än 14 dagar både före och efter första barnets födelse. En betydande riskökning för sjukfrånvaro för kvinnor ses två år efter andra barnets födelse vilket sannolikt sammanfaller med att båda föräldrarna åter börjat förvärvsarbeta och den dubbla arbetsbördan i familjen är som störst. Effekten av den dubbla arbetsbördan kan antas ha blivit ännu större under senare år för kvinnor mot bakgrund av att de till stor del finns inom yrken där anställda upplever att de fått en alltmer pressad arbetssituation, dvs. inom skola, vård och omsorg. Inom dessa yrken (kontaktyrken som ställer höga fysiska och psykiska krav) finns också enligt färska studier ökad risk för sjukskrivning. Arbetsförhållanden har enligt forskningen stor betydelse för hälsa och arbetsförmåga. Kvinnor har också ofta mer repetitiva arbetsuppgifter och är mer styrda på arbetet än vad män är vilket bidrar till sämre arbetsförhållanden. Tilläggas kan dessutom att kvinnor fortfarande oftast tar ett större ansvar för hem och barn. Ytterligare en faktor att beakta är att det finns studier som pekar på att kvinnor har en högre känslighet för att drabbas av psykiska besvär i situationer med ökad stress och höga krav. Det finns dock även andra aspekter som kan ligga bakom att kvinnor i högre utsträckning blir sjukskrivna för psykiska besvär och diffus smärtproblematik. Vid journalgranskningar har man funnit att kvinnor som sökt vård för dessa besvär i högre utsträckning än vad man tidigare trott varit utsatta för våld. Våld i hemmet drabbar nästan enbart kvinnor och barn men endast % av kvinnorna anmäler detta. Även våld och hot om våld på arbetsplatsen drabbar främst kvinnor. I den svenska prevalensstudien Slagen Dam uppger 11 % av kvinnorna att de lever i en relation där det förkommer våld, detta inkl. alla former av våld (Obs! Svårt få fram färska siffror kring detta). En annan aspekt är missbruksproblem. Det är ofta mer tabubelagt att fråga kvinnor om deras drickande. För att öka jämlikheten i vård och behandling till följd av kön föreslår Myndigheten för vårdanalys att man bör öka kunskapen om vad som händer i mötet mellan patient och vårdpersonal, dvs. det behövs bl.a. mer kunskap om vilken roll värdegrund, normer och förutfattade meningar spelar i vårdmötet och om hur sådana faktorer påverkar behandlingsbeslutet. Myndigheten anser också att man bör stärka förutsättningarna för vårdprofessionerna att bedriva en mer jämlik vård. Örebro läns landsting arbetar med att öka kunskapen om vilken roll värdegrund, normer och förutfattade meningar spelar i vårdmötet samt att stärka förutsättningarna för vårdpersonalen att ge en jämlik vård, behandling och sjukskrivning, bl.a. genom utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring genus och våld i nära relation samt att ge konkreta arbetsverktyg (se Genushanden) för att förhindra att förutfattade meningar och omedvetna beteenden påverkar bemötande, diagnossättning, behandling, rehabilitering och sjukskrivning. Satsningar för att öka personalen kompetens inom arbetshälsa och arbetslivsinriktade interventioner är också grundläggande, eftersom arbetsförhållanden har stor betydelse för hälsa och arbetsförmåga. Se vidare redovisning villkor 4 Psykisk ohälsa. 3 (9)

4 Genomförda åtgärder inom ÖLL utifrån 2013 år handlingsplan samt mål och strategier för det fortsatta arbetet Utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring genus och våld i nära relation samt ge ökade förutsättningar för att bedriva en jämställd och jämlik vård, behandling och sjukskrivning 1) Utbildningsinsats Tänk tvärt om för en jämställd sjukskrivning m.h.a. Genushanden Syftet är att vårdpersonalen ska få kännedom och kunskap om risken för genusbias inom de områden som symboliseras av Genushandens fingrar, dvs.; familjesituation, våldserfarenhet, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk, rehabiliteringsplan. Vårdpersonalen ska vara uppmärksam och ställa frågor inom dessa områden till såväl kvinnor som män och även ställa sig frågan hade jag tänkt/beslutat annorlunda om patienten varit av ett annat kön? Våld i nära relation, problem inom familjen och riskbruk är ofta bidragande orsaker till att personer söker vård för olika depressions-, ångest-, och stresstillstånd samt diffus smärtproblematik. Det finns i dag en tendens till att mäns depressioner missas och att man i stället fokusera på och behandla deras somatiska besvär. Detta kan bl.a. bero på att män har svårare att ge uttryck för sin depression. Forskningen pekar också på att den manliga depressionen har atypiska symptom som aggressivitet, bristande impulskontroll, antisocial beteende och drogmissbruk. Att bättre fånga upp mäns depressioner är viktigt även ur aspekten att minska riskerna för våld i nära relation och riskbruk hos män. För att komma till rätta med det våld som kvinnor utsätts för krävs även insatser som syftar till att minska våldsanvändandet hos den aktuelle partnern. Att ensidigt fokusera på brottsoffret löser inte problemet på lång sikt. Landstinget har tillsammans med Örebro kommun därför initierat ett arbete i syfte att utveckla insatser riktade till den som använder våld. I avvaktan på utvecklandet av en permanent samverkansstruktur för detta arbete avsätter landstinget därför medel för att finansiera Örebro mansmottagning, som erbjuder behandling för män med vålds- och aggressionsproblematik. Genomförda åtgärder Runt årsskiftet 2011/12 distribuerades ett utbildningspaket till samtliga vårdcentraler och kliniker på sjukhusen, inkl. psykiatrin som hanterar sjukskrivningar. Paketet innehöll utbildningsmaterialet Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess, ÖLL:s handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor i den kliniska vardagen i patientarbetet (inkl. frågeformulär att ställa frågor om våld) samt ett antal inplastade kort i A-5 format av Genushanden, tänkt att kunna ha med sig i den kliniska vardagen. En inbjudan bifogades också, med rek. kring utbildningsupplägg samt hänvisning till resurspersoner (jämställdhetsstrategen och kvinnofridssamordnaren) som kan delta vid genomförandet av utbildningen på vårdenheten. Inbjudan ligger fortsatt på webbsidan för sjukskrivning: 4 (9)

5 Så gotts som samtliga vårdcentraler har genomfört utbildningsaktiviteten kring jämställd sjukskrivning i enlighet med uppföljningskrav i Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Samtliga berörda enheter inom psykiatrin samt ett antal kliniker inom specialistvården har också tagit del av utbildningsinsatsen utifrån krav i Överenskommelserna om hälso- och sjukvård för 2013 (mellan Nämnden för specialistvård och sjukhusen samt mellan Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel och psykiatrin). Information kring Genushanden ges även inom det försäkringsmedicinska inslaget på AToch ST-utbildningen. Fortsatta åtgärder Vid primärvårdens uppföljning och utvärdering av utbildningsinsatsen hösten 2012 var den övervägande andelen av dem som genomfört utbildningen positiv. Det framfördes bl.a. att det är bra att lyfta fram detta ämne eftersom man sitter fast i mer könsrollstänkande än man tror. Genushanden ansågs också lätt att tillämpa i verksamheten. Mot bakgrund av detta arbetar Örebro läns landsting vidare med Genushanden som ett av huvudspåren för att uppnå en jämställd behandling, rehabilitering och sjukskrivning. I och med den pressade situation som råder inom många verksamheter krävs ihärdighet och tid för genomförande av utbildningsinsatser inom verksamheterna. Denna utbildningsinsats bör därför erbjudas fortlöpande i verksamheten, dels till vårdenheter som ännu inte hunnit genomföra utbildningsinsatsen, dels till vårdenheter som behöver fräscha upp kunskaperna t.ex. till följd av ny personal. 2) Utbildningsinsats kring våld i nära relation (VINR) inkl. Genushanden I maj 2014 genomfördes en landstingsövergripande utbildningsdag om våld i nära relation, Att ställa frågan om våld- när, hur och varför? En tanke med denna utbildningsinsats var förutom att lyfta det viktiga och angelägna ämnet våld i nära relation även att blåsa liv i Genushanden. Den person som utvecklat Genushanden, Kerstin Jigmo, distriktsläkare i Region Skåne, var en av föreläsarna på denna utbildningsdag. Genushanden tar bl.a. upp frågan om våld som en naturlig del av anamnesen hos patienter på vårdcentralen. Utbildningsdagen behandlade även ÖLL:s riktlinjer för omhändertagande av patienter som utsatts för våld i nära relation. Se vidare bifogad inbjudan. Inbjudan VINR.docx ÖLL kommer att fortsätta att erbjuda denna utbildning till flera enheter. Utbildningsinsatser kring VINR genomförs även årligen på Hälsoakademin och Sjuksköterske- och ambulansprogrammet på Örebro Universitet samt för AT-läkarna och till de som efterfrågar. 5 (9)

6 3) Utbildningsdag för distriktsläkare gällande VINR I september 2014 genomfördes en utbildning om våld i nära relationer på distriktsläkardagarna. Totalt deltog ca75-80 distriktsläkare, ST läkare och några AT-läkare. Se vidare bifogad inbjudan. utb distriktsldagar VINR sept-14.pdf 4) Genderbudgetering och personalutbildning kring genus Tillsammans med ett antal kommuner i länet har en tvåårig kompetensutvecklingsinsats genomförts inom Gender budget deltog personal från Karlskoga lasarett. På lasarettet har en kartläggning av patienter med stroke, hjärtinfarkt och diabetes genomförts. Ett stort antal variabler av betydelse för vård och behandling har kartlagts och kostnader kan redovisas. Arbetet redovisades vid jämställdhetskonferens i mars Tillsammans med förvaltningen för habilitering och hjälpmedel har Jämställdhetssamordnaren genomfört analys av hur resurser fördelas på kvinnor och män med avseende på rehabiliteringsinsatser i syfte att uppnå jämställd rehabilitering. Med stöd av SKL- medel har förskrivningsmönster också kartlagts och prissatts i syfte att öka genusmedvetenheten och främja jämställdhet vid förskrivning av hjälpmedel och därigenom förbättra brukarnas livskvalitet. En analys av kostnader för manuella el-rullstolar har genomförts. Metoden har därefter spridits till Audiologiska kliniken och Syncentralen. För närvarande granskas förskrivning av kognitionshjälpmedel. En metodbok håller på att utarbetas. Den skall kunna användas på alla enheter inom Örebro läns landsting. De delar av utvecklingsarbetet som finansierats med stöd från SKL redovisades vid en slutkonferens våren I augusti 2013 höll Jämställdhetsstrategen och Kvinnofridssamordnaren en utbildningsdag om Genus och HBT på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, USÖ. Analys av vård, behandling och undersökning ur ett genusperspektiv Analyser av de stora sjukdomsgrupperna, bl.a. stroke, diabetes, hjärtinfarkt, demens och depression har hittills inte visat på några anmärkningsvärda skillnader i resultat eller vårdinsatser utifrån kön. Sjukhusen ska fortlöpande analysera resultat i kvalitetsregistren för diabetes, stroke, RiksHia, inkl. ev. skillnader mellan könen och förklara vad de beror på. Inom Hälsoval Örebro län kan data ur Nationella diabetesregister redovisas könsuppdelat på vårdcentralsnivå. Även andra data kan redovisas könsuppdelat. Arbete pågår med att utveckla system som möjliggör uttag av data könsuppdelat. Resultaten i Öppna jämförelser (ÖJ), inkl. oförklarliga/ orimliga skillnader i resultat mellan kvinnor och män, analyseras också fortlöpande i verksamheterna. 6 (9)

7 Läkemedelsenheten har analyserat könsrelaterat val av behandling med läkemedel vid några av våra största folksjukdomar. Man kunde i vårt landsting inte påvisa en direkt koppling mellan patientens kön och val av läkemedel. Rättspsykiatrin har rapporterat om hur kvinnliga patienters behov av vård tas tillvara i vården. Mål, riktlinjer, handlingsplaner, strategier och rutiner till grund och stöd i arbetet med en jämställd vård, behandling och sjukskrivningsprocess Jämställdhetsstrategi för ÖLL Landstingets jämställdhetsstrategi fastställer att Örebro län skall vara ett län där alla, oavsett kön, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter genom hela livet. All verksamhet inom landstinget skall präglas av ett genusperspektiv och bygga på kunskap om genus, hur genus påverkar våra liv. Jämställdhet ska vara en naturlig del i verksamheten och genuskunskap ska vara en del i kvalitetsarbetet. Kunskapsunderlag ska baseras på könsuppdelad statistik. Dokumentet belyser prioriterade områden för landstingets jämställdhetsarbete, samt delmål för hur långt arbetet ska ha nått Utvecklingsarbetet fortsätter, innebärande bl.a. att kompetens och kunskap inom dessa områden ska vidareutvecklas och spridas i organisationen. För att sätta ytterligare fokus på hur de gemensamma resurserna fördelas har arbete med genusbudgetering (Gender budget) inletts. Utvecklingsarbete har bland annat genomförts vid habiliteringsförvaltningen och på Karlskoga lasarett (se vidare redovisning ovan). Under 2014 har arbete pågått med att sprida dessa erfarenheter i organisationen. Förvaltningarna ska ta fram och följa upp aktiviteter som vävs in i ordinarie verksamhetsplaner och följs upp med årlig avrapportering. Jämställdhetsstrategen inom Örebro läns landsting driver på detta arbete, och har möjlighet att bistå med olika former av stöd. Kunskap om Genus och jämställhet ingår i de obligatoriska utbildningarna för nya chefer, ST-läkare och PTP-psykologer. Därutöver sker regelbundet utbildning för kliniska omvårdnadsadjunkter och personal vid länets familjecentraler. Jämställdhetsstrategen utbildar dessutom på distriktssjuksköterske- och hälsoutvecklarprogrammen vid Örebro Universitet. Se landstingets webbsida kring Jämställdhet, genus och folkhälsa: Riktlinje för omhändertagande av patienter som utsatts för våld i nära relation Riktlinjen beskriver landstingets roll och ansvar i arbetet med Handlingsplanen för att motverka våld i nära relationer i Örebro län (som är en gemensam avsiktsförklaring mellan kommun, landsting, polis och länsstyrelse). 7 (9)

8 En utmaning är bl.a. att upptäcka och identifiera våldsutsatta patienter och erbjuda ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagandet av dessa patienter. Riktlinjen ska ge basal vägledning till yrkesverksamma i arbetet med patienter som varit eller är utsatta för våld i nära relation och vara ett stöd och en trygghet till professionen i arbetet med dessa patienter. Riktlinjen ska kompletteras med verksamhetsanpassade vårdrutiner som tas fram utifrån de lokala och specifika förhållanden som gäller för respektive verksamhet och arbetsplats. Kvinnokliniken på USÖ har nu en rutin för att ställa frågor om våld. Karlskoga lasarett är på gång. Lindesbergs lasarett och Akutmottagningen på USÖ följer efter i början på nästa år. Riktlinje vid VINR.pdf Riktlinje vid våld i nära relation.pdf Dokument som ligger till grund för riktlinjen ligger på webb-sida om våld i nära relation: Riktlinjer, mål och rutiner gällande sjukskrivningsprocessen inom ÖLL Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom Örebro läns landsting antogs av landstingsstyrelsen mars Samtliga verksamheter som handlägger sjukskrivningar av patienter har fastställt mål och rutiner för sitt kvalitetsarbete med sjukskrivningar i enlighet med mall som ligger som bilaga till riktlinjerna. Landstinget ska ha en väl fungerande sjukskrivningsprocess. Detta innebär att skrivningen ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, ges i rimlig tid samt rättssäker. När det gäller jämlik sjukskrivning så ska bedömning av sjukskrivningsbehov ske på lika villkor Mål på verksamhetsnivå - Det ska inte finnas några skillnader i sjukskrivningsmönster som beror på kön som inte har sin förklaring Uppföljning: Genushanden tillämpas i relevanta situationer Verksamhetscheferna ansvarar för att verksamhetens mål nås och rapporterar måluppfyllelse i samband med verksamhetsuppföljningar samt i delårsrapporter och bokslut. Dokumenten ligger på landstingets webbsida för sjukskrivning: 8 (9)

9 Mål och uppföljningsbara indikatorer 2015 I och med att den nya nationella Intygstjänsten är igång sedan mitten på oktober 2014 som mellanstation för de elektroniska läkarintygen, innan de skickas vidare till Försäkringskassan, kommer landstinget framöver även att kunna ta del av den nya nationella statistiktjänsten som är kopplad till Intygstjänsten. Detta kommer att göra det lättare att följa sjukskrivningsmönster inom de olika vårdenheterna i landstinget. Ett arbete har startats i landstinget (via SSK) för att närmare granska vilken statistik som den nationella statistiktjänsten kommer att kunna erbjuda i relation till den statistik som landstinget redan får fram i landstingets Uppföljningsportal, vilka beslut som måste fattas kring behörigheter för att få tillgång till statistiken, vilka mål, indikatorer och nyckeltal som bör följas på landstingsnivå resp. vårdenhetsnivå samt hur implementeringen av statistiktjänsten ska ske i verksamheterna. Redan idag finns således färdiga rapporter i Uppföljningsportalen som redovisar sjukskrivna patienter över 30 dagar per vårdenhet och läkare. Dessa rapporter har tagits fram för att underlätta arbetet på vårdenheterna med att fånga upp patienter som riskerar att bli långtidssjukskrivna och säkerställa att det finns en planering för dessa patienter. Denna statistik går även att få fram könsfördelad. När nämnda kartläggning är klar kommer SSK presentera ett förslag till Ledningsstöd inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som har det övergripande ansvarar för uppföljningen av kvalitet, produktion etc. inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Beslut fattas därefter i Ledningsgruppen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Efter beslut i Ledningsgruppen kommer ett arbete vidta med att implementera statistiktjänsten inom verksamheterna, komplettera med ev. nya mål kring jämställd sjukskrivning i mallen för mål och rutiner på verksamhetsnivå, inkl. indikatorer/nyckeltal som ska följas för att visa på måluppfyllelse. För Örebro läns landsting Pia Öijen Ordförande i Sjukskrivningskommittén 9 (9)

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Seminarieprogram 13:45-15:00 - Tillbakablick jämställdhet och sjukskrivningsmiljarden. Ulrika Eklund, SKL - Genushanden

Läs mer

för en säker sjukskrivningsprocess

för en säker sjukskrivningsprocess Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

Handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess för kvinnor och män inom Örebro läns landsting (ÖLL)

Handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess för kvinnor och män inom Örebro läns landsting (ÖLL) Yvonne Nilsson Hirsch 2013-08-20 Handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess för kvinnor och män inom Örebro läns landsting (ÖLL) Enligt överenskommelse mellan staten och SKL ska landstingen säkerställa

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade

Läs mer

Aktuell information till sjukskrivningskoordinatorer och verksamhetschefer nr 2, oktober 2012

Aktuell information till sjukskrivningskoordinatorer och verksamhetschefer nr 2, oktober 2012 SjukskrivningsNytt Aktuell information till sjukskrivningskoordinatorer och verksamhetschefer nr 2, oktober 2012 Detta är årets andra nummer av Sjukskrivningsnytt, som riktar sig till Landstinget Kronobergs

Läs mer

Projektet Bra Sjukskrivning

Projektet Bra Sjukskrivning Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då?

Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då? Landstingsstyrelsens förvaltning Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då? Anna Kullberg Jämställdhetsstrateg Stockholms läns landsting Omotiverade, väsentliga skillnader

Läs mer

Frågor och svar om sjukskrivningsmiljarden 2014-15

Frågor och svar om sjukskrivningsmiljarden 2014-15 2013-12-13 1 (28) Avdelningen för Vård och omsorg Cecilia Unge Frågor och svar om sjukskrivningsmiljarden 2014-15 Innehåll Frågor och svar om sjukskrivningsmiljarden 2014-15... 1 Bakgrunden till sjukskrivningsmiljarden...

Läs mer

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

SAMMANTRÄDESHANDLINGAR VÅRDVALSNÄMNDEN 2015-10-14

SAMMANTRÄDESHANDLINGAR VÅRDVALSNÄMNDEN 2015-10-14 SAMMANTRÄDESHANDLINGAR VÅRDVALSNÄMNDEN 2015-10-14 Remissversion 1(2) Maria Risemark 2015-08-31 RS/1384/2015 Kommunikationsstrateg Tfn: 063-16 83 02 E-post: maria.risemark@regionjh.se Varumärkespolicy för

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Överenskommelse mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Sv Överenskommelse mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014-2015 "Sjukskrivningsmiljarden Yvonne Nilsson Hirsch Sjukfrånvarons utveckling 1994-2014 i Riket och

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Alkohol och droger på arbetsplatsen Kommunledning Personalavdelningen Diarienummer: 2015/52 Fastställd: 2001 Reviderad: 2015-03-04 RIKTLINJE Alkohol och droger på arbetsplatsen Alkohol och droger på arbetsplatsen 2/6 Inledning... 3 Syfte...

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Oxelösunds kommun, Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Svenska Kyrkan, SSAB, Hamnen och andra privata företagare vill

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen Norrmalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-21 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förlängning av missbrukspolicyn

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:57 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Produktionsutskottet

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009 Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Läsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet

Läsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2015-2016 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S)

Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Protokoll 1 (6) Folkhälso-och tandvårdsutskottet David Kvicklund LK/142996 Plats Beslutande Landstingshuset Karlstad Gert Ohlsson (L) Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Ersättare

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Allmänna synpunkter och förslag Famna

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Birgitta Boqvist Patientsäkerhetsarbete Att göra vården säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 6 1 (5) HSN 1304-0474 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014 halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014 Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som

Läs mer

Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting

Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 2009-01-30 Strategisk handlingsplan för Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 1. INLEDNING... 3 1.1 VAD INNEBÄR JÄMSTÄLLDHET?... 3 1.2 GENUS... 3 1.3 METOD JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 4 2.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall

Läs mer

Fokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14). HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun VK300S v1.0 040416, Flik 6.26 Arbetsmiljöpolicy 160216.docx FÖRFATTNINGSSAMLINGEN FLIK 6.26 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-18, 26 Ersätter Arbetsmiljöpolicy antagen av KF 2008-09-01 97, Arbetsmiljöprogram

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen

BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen Denna byggsten redogör för: - begreppen jämställdhet, genus och kön, - regeringens jämställdhetspolitiska

Läs mer

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga regleringen för detta ansvar

Läs mer

Upprop för ett friskare Tidaholm

Upprop för ett friskare Tidaholm Upprop för ett friskare Tidaholm Delrapport från projektets första år april 2014 augusti 2015 Fotograf: Siewert Andersson Foto framsidan: Konsthallen under sommaren på Turbinhusön. Fotograf: Siewert Andersson

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Handlingsplan 3 RESULTAT Projektplan 3 Demensråd 4 Samverkan länsdelsgrupper 4 Utbildningar 4-8 Övriga aktiviteter 9-10

Läs mer

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Minnesanteckningar jämställdhetsrådet Tid Fredag 24 maj, kl. 09:00 12:00 Plats Länsstyrelsen, Örebro

Minnesanteckningar jämställdhetsrådet Tid Fredag 24 maj, kl. 09:00 12:00 Plats Länsstyrelsen, Örebro 1(6) Jämställdhetsrådet Minnesanteckningar jämställdhetsrådet Tid Fredag 24 maj, kl. 09:00 12:00 Plats Länsstyrelsen, Örebro Deltagare Arbetsförmedlingen Henrik Glamsjö Karlskoga kommun Stefan Larsson

Läs mer