3/2005. Årgång 67 LTUNESARE

Transkript

1 3/2005 Årgång 67 LTUNESARE ultunesare u

2 nr Vardagslunken är här Ja, så var man tillbaka i vardagen igen! Den första tidens gröna skimmer har förbytts mot ett mer rödfärgat sådant. En viss rutin har infunnit sig och den ena dagen följer den andra. Min cykelväg har börjat återta sin vanliga gropighet hösten är med andra ord här. Då är det ju lämpligt att nummer tre av Ultunesaren dimper ner i brevlådan. För några av er är det säkert första gången som ni håller tidningen i er hand. Ultunesaren (förkortat u:n) är Ultuna Studentkårs kårtidning. Vi är kårens oberoende organ, så oberoende man nu kan vara när kåren står för de kostnader som vi inte kan täcka genom annonsintäkter. Målsättningen är ändå att vi ska arbeta som om vi var oberoende. Vi skriver om stort och smått som händer på Ultuna, men försöker även bidra med lite knep och knåp för att förgylla vardagen. Vi i redaktionen arbetar ideellt som så många andra här på kåren. Den enda som får ersättning är annonsjägaren, som får en viss provision på annonsintäkterna. Nya tillskott till redaktionen är alltid välkomna oavsett tid på året, även om det formella tillsättandet sker vid kårvalen. Vill du skriva, fotografera eller illustrera till tidningen, eller kanske är du bra på att sälja annonsplatser, göra hemsidor eller layout, då är det bara att höra av dig till redaktionen (ultunesaren@stud.slu.se). Titta gärna in på hemsidan och se vad vi har gjort tidigare. I detta nummer har vi inslag från både landskampen i Norge, småttingveckornas rus och finalens klur i sommarens stora tävling Klurendrejeriet Ni som missade tävlingen i somras får en ny chans i vinter. På återseende! Smått & Gott s. 3 En fusksmåtting... s. 4 De okända s. 5 Ordförande har ordet s. 7 NFS s. 10 Talking to your supervisor s. 11 Kårhusrenovering s. 12 Äppelrecept s. 14 Debatt: Utbyggnad s. 15 Ett år som kåraktiv s. 16 Klurendrejeriet s. 18 Landskampen s. 20 Korsordet: Upside down s. 22 epost ultunesaren@stud.slu.se repro Fyris-Tryck AB, Uppsala adress Box 7074, Uppsala tryck idétryck Grafiska Uppsala AB besöksadress Duhrevägen 6 upplaga Nästa manusstopp februari november telefon Nästa annonsstopp februari november fax redaktör Johanna Ida Widnersson Klasson layout Tim Ida Widnersson Gustafsson skribenter Tim Virginia Gustafsson, Günes, Helena Virginia Magnusson, Günes, Helena Jenny Magnusson, Sandberg Mirjam Nestor foto Karin Thedéen, Jenny Sandberg Annika Carlborg foto annonsjägare Paulina Linjander, Michaela Johanna Baumgardt Moreskog, Karin Thedéen, Christian SPIDER Worén annonser korsordskonstruktör och kassör Anna Daniel Thuresson, Lundberg Mikaela Baumgardt omslagsbild XX Karin Thedéen oberoende organ för Ultuna Studentkår 4 2 u:n 3/05

3 SMÅTT & GOTT Rättelse angående förra numrets inslag Flydda tider Olle PÅLLE Berglund har vänligt påpekat att Olrog skrev sin visa Ubåt till salu långt före Spiggens seglats på Fyris. Uppsala den 29 augusti 2005 Birger URAN Svensson Ny hemsida! Kåren har en ny hemsida sedan terminens början. Den nya adressen är: Luciabal Balen är den 10 december. Sista anmälan och betalning den 21 november. Pris: 420 kr Info finns på kårens hemsida och i balpärmen på kåren. Balmästare Monica Carlsson Vice balmästare Karin Kullberg Grattis alla examenstagare! Agronomer Stina Adielsson Magnus HITCH Algotsson Charlotte Berg Carina Bergman Carin Bergström Anna MYRAN Berlin Hanna Bradley Frida Bursell Emma Eklund Ida Eklund Frida MILKA Emmertz Malin Ericsson Anna Eriksson Johannes Eskilsson Sam Forsberg Sara Furestig Helena Fäldt Ingrid Gustafsson Marie Gustavsson Anna Görnebrand Ann-Sofie Hedberg Andrea Hedenskog Gabrielle Hilme Brusquini Daniel Jakobsson Josefine Johansson Malin STÖBEN Johansson Jenny NALLEMAJA Karlsson Jannica FULLBLOD Krafft Elin Källgården Josefine SOYA Liew Hanna Linnér Elise FÜR Nilsson Patrik Nyman Robert Petersson Sofia Sjöberg Jonathan REDIG Sohl Johanna Stropp Anna Strömqvist Linnea BABE Stålhandske Gustaf Svensson Petra Umeland Josefin Walldén Kristina Wänblad Tove Åsberg Veronika Öhrvik Karin Önneby Emma Östensson Naturresursare Åsa Gustafsson Marie Karlsson Jenny Leonardsson Anders PASSION Lindsjö Jennie ESSET Olsson Miia Liisa Persson Anna Sandhammar Markus Wallin Elin Ångman Skogsvetare/Jägmästare Per Carlsson Hugo Delavaux Björn Prejer Linus Wiberg Bioteknolog Malin Gellerbring Ekonom med naturresursinriktning Karin Edqvist Malin Lagerquist Landskapsarkitekter Åsa Persson Anna Peterson Linda Wiking 3/05 u:n 3

4 En fusksmåttings dagbok av Virginia Günes Onsdag 31 augusti Idag cyklade jag till Ultuna för att medverka i en sista sammankomst innan de fagra ultunesiska ängarna skulle invaderas av tvåbenta kryp kallade småttingar. Redan halvvägs dit började det svida i ögonen och sticka i näsan av en syrlig stank som bara blev värre ju närmare målet jag kom. Jag rös och kände ett lätt obehag, men det var inte förrän jag märkte att leran på marken såg ut att vilja kräkas som jag förstod situationens allvar. Massinvasionen var nära. Att frivilligt beblanda mig med varelser som gör att naturen kreverar kan ha varit det sämsta beslut jag någonsin har fattat i mitt 21-åriga liv, men det får bli något som morgondagen får utvisa. 4 u:n 3/05 Torsdag 1 september Nu sitter jag här inlåst på toaletten och pustar ut. Jag började såklart dagen med att försova mig och missa mitt eget upprop. Lyckligtvis hann jag till naturresursettornas upprop, den klass som jag ska tillbringa de närmaste dagarna med. När jag kom in i klassrummet såg jag min klasskompis Kristin i ögonvrån som även hon är fusksmåtting. Jag satte mig en bit ifrån och inväntade nervöst namnuppropet som inleddes efter genomgång av ramscheman och annat krafs. När mitt fingerade namn Gudrun Storm ropades upp svarade jag tveksamt jaa och hoppades att ingen skulle ställa sig upp och anklagande utbrista Aha, du måste vara en fusksmåtting! Så blev naturligtvis inte fallet och jag kunde lugnt fortsätta med att smida mina ondskefulla planer. Dock visste paranoian inga gränser när en lärare skulle visa diabilder på exkursioner från tidigare år. Jag hade ju ingen aning om jag var med på bilderna eller inte! Det var jag naturligtvis inte. Men han hade ju inte behövt nämna stormen Gudrun så himla ofta *mutter*. Även rektorn pratade länge och väl om denna arga Gudrun som fällde så många träd. By the way, den första tjej som jag pratade med visade sig bo i huset intill mitt. What are the chances? Nu är det lunch. Jag ska gå och låtsas som om att jag inte vet var Syltan ligger. Klockan är halv nio och jag är redan hemma, vilket är alldeles för tidigt i mitt tycke. Men, men, småttingar är bara småttingar och småttingar orkar inte pubba & dansa sådär länge som vi rejäla ultunesare gör. Förutom några små, dvärglika incidenter avlöpte resten av dagen ganska smidigt. Till exempel glömde jag bort att reagera när någon ropade Gudrun upprepade gånger, men ingen misstänkte nog någonting. Inte ens när två stycken i samma klass var allergiska mot enbart ruccolasallad (kodordet för jag är en modersyster egentligen ) när vi skulle köpa middagsbiljetter. Man känner sig nästan lite skurkaktig som lurar de stackars lättlurade småttingarna så, men det är för deras eget bästa, det kommer de tids nog att inse! Fredag 2 september Kort sammanfattning av dagen: Efter grötfrukosten på morgonen smet jag iväg till min egen föreläsning, eftersom mina surrogatklasskompisar skulle iväg på bussafari. När jag träffade de senare på kåren tänkte jag låtsas att jag hade varit med, men de hade märkt min frånvaro så jag var tvungen att dra en hastig nödlögn om att jag hade varit tvungen att åka hem för att mitt studentrum skulle tapetseras om och hej och hå. De köpte det och jag köpte en Sex in the bastu. Lördag 3 september Ska snart iväg på grillkväll på Syltavallen. Söndag 4 september Aarghh! Jag har så många myggbett! Även mygginvasionen från helvetet hade bokat

5 Syltavallen igår. Men det var kul ändå, spännande att spela brännboll i mörker. Nu har de flesta upptäckt att jag heter Storm i efternamn, men de misstänker fortfarande ingenting. Jag tror inte ens att de vet om att det existerar fusksmåttingar. Usch, jag känner mig så elak. Måndag 5 september Idag återuppväckte jag min lilla hamster som dog för sju år sedan från de döda. Jag satt i småttingarnas föreläsningssal några minuter innan de skulle börja och funderade på hur i helsike jag skulle ta mig därifrån till min egen. Så kom jag på den briljanta lögnen att jag hade glömt att stänga buren till min hamster. Jag såg halvt panikslagen ut, bekände mitt slarv för mina bänkgrannar och rusade ut ur salen ylandes att hamstern är lös. Detta var klockan nio på morgonen. Klockan fem på eftermiddagen dök jag upp igen och förklarade de omständliga omständigheterna kring hamsterletandet och inköpandet av nya kablar eftersom han hade lyckats gnaga på varenda en. Det är väl det roligaste som har hänt idag. Fast att skrika högre och tjejigare än Ned Flanders i Simpsons vid Jynsens grav var också roligt. Tisdag 6 september Jag sitter här på småttingföreläsning och låtsas anteckna ingående om inlandsisens utbredning. Det är många som har frågat hur min hamster mår. Snyft, nu önskar jag nästan att jag hade en. Jag måste komma ihåg att ha röda kläder på mig imorgon. Kristin ska ha enbart blåa och då ska hon bli straffad genom att bli upphissad i en byggställning. Hennes fusksmåttingnamn är ju trots allt Ida Svensson. Onsdag 7 september Nu är den kokta bananen stekt! Sedan Kristin blev avslöjad på reveljen imorse har det spekulerats vilt i om det finns fler fusksmåttingar i klassen. Och jag står definitivt överst på hängningslistan. Därför vågar jag inte smyga iväg på min egen föreläsning idag utan jag stannar här och lär mig lite om växtodling i Sverige istället. Sedan måste jag hem och baka kladdkaka till hembjudningarna som är ikväll. Torsdag 8 september Hembjudningarna var som sagt igår kväll. Därför tänker jag inte förklara vidare varför jag inte befinner mig i skolan idag. Men jävlar vad det var roligt. Och imorgon på reveljen ska jag avslöjas. Vi ska konstruera ett litet svartsjukedrama mellan mig, en halvfusksmåtting som heter Leif och Generalen. Leif ska komma ut ur Generalens tält och jag ska bli förbannad och dra honom i örat därifrån, hihi. Även om det innebär att jag slipper vara falsk mer så känns det ändå tråkigt att behöva ta av sig Gudrun Stormkostymen. Jag gillade att heta så! Fredag 9 september Nu behöver jag inte längre låtsas att jag inte vet vart HVC ligger eller hur man kommer till Carolina Rediviva. Mitt avslöjande är ett faktum. På sätt och vis var det skönt att jag redan var misstänkt så jag slapp känna mig fullständigt korrupt. För hur osannolikt och orimligt det än kan låta så fattade jag tyckte för de otäckt vidriga småttingarna som jag tillbringade lite mer än en vecka med. Men det känns ändå bra att jag nu kan heja på mina kompisar istället för att dra ner kepsen långt över öronen och totaldissa dem. Och att hålla sig för skratt inför SMK har varit en fruktansvärd plåga som jag är glad att jag är frigiven från. Dags att hjula på gräsmattan och sjunga några snapsvisor. Ajöss och tack för fisken. ULTUNA TEXT VIRGINIA GÜNES FOTO KARIN THEDÉEN De ökända inte längre okända Milly Thäär Namn: Ingela Klinker Program: Livsmedelsagronom Varför valde du att ansluta dig till SMK? Jag hade det fantastiskt roligt under småttingveckorna när jag själv var småtting och jag tycker att det är kul att fixa, dona och planera så SMK passade mig som handen i handsken. Dessutom lär man känna ett gäng sköna människor. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Milly? Vi är båda mycket bestämda och ordningsamma. Milly är kanske lite strängare än Ingela, men båda har haft en hård uppväxt med en lantmästare till far (hujeda!). Favoritsmåttinglek? Småtting i handklovar med rött ludd. Busse Namn: Anders Månsson Program: Mark/växt-agronom Varför valde du att ansluta dig till SMK? David var ju med. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Busse? Jag gillar inte solglasögon, speciellt inte på natten. Dock var det skönt att slippa tvätta på två veckor. Favoritsmåttinglek? Egentligen är jag inte så mycket för lekar. 3/05 u:n 5

6 mindre större Jim&Jan Kapten V. Rak Namn: Camilla Persson Program: Mark/växt-agronom Generalen Hur tyckte du att arbetet med att fostra särskilt vedervärdiga småttingar till respektabla ultunesare förflöt? It was a hard job, but someone had to do it. En del var oförbätterliga medan andra började arta sig riktigt väl rätt tidigt. Vilka egenskaper bör en fulländad general besitta? En general ska ha ett överlägset intellekt, en oerhörd organisationsförmåga och kunna skrika högt, starkt och mycket. Generalen ska även besitta goda kunskaper i Photoshop och ha ett outtröttligt tålamod. Årets småttingar har blivit skolade av den första kvinnliga generalen i Ultunas historia någonsin. Hur känns det att vara just denna kvinna? Juste att ni ser mig som en kvinna! Jag var minst lika snygg, ståtlig, hård, rättvis och nervös som mina föregångare. Det måste betyda att jag var den bästa kvinnliga Generalen on Ultuna ever. Jynsen var ju ganska förbannad där ett tag, kändes det någon gång som att situationen höll på att glida dig ur nävarna? Det ingick i min plan, jag har ju aldrig fel. Lite svinn får man räkna med. Vad är att föredra, en småtting i Fyrisån eller tio i skogen (iförda huvudbonad med rak skärm)? Den var svår, helst inga småttingar alls. I och för sig flyter en småtting i Fyrisån kanske bort. Men välartade småttingar iförda huvudbonad med rak skärm är å andra sidan inte heller så tokigt. Jag måste säga alternativ tre. Favorittraktor? John Deere. Favoritsmåttingar? IT-agronomer. Namn: Jonas Tjörnbo Program: Livsmedelsagronom Varför valde du att ansluta dig till SMK? Jag tyckte att det var väldigt roligt under småttingveckorna när jag själv var småtting. Därför ville jag uppleva det igen, men som Kapten den här gången istället för äcklig, vidrig och smutsig småtting. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Kapten? Vi båda tycker om I am sailing och blått. Annars finns det inga likheter. Favoritsmåttinglek? Jägersro med liten Jim & Jan. Namn: Patrik Hansson Program: Naturresurs Varför valde du att ansluta dig till SMK? Jag hade det jättekul under mina småttingveckor och ville gärna göra om det. SMK - 03 som inskolade mig verkade ha kul. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Jim & Jan? Vi är båda födda under ett krogslagsmål. Skillnaden är frisyren. Favoritsmåttinglek? Jägersro. Strepto Kock Namn: Malin Brännström Program: Bioteknik Varför valde du att ansluta dig till SMK? Jag hade det så roligt under min egen inspark. Därför ville jag verkligen vara med och ge de nya studenterna en minst lika rolig start. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Marion? Vi kan ha liknande humör, men annars vet jag inte om vi är så lika. Jag har vanligtvis mer kläder på mig. Favoritsmåttinglek? Knuten. Namn: Per GOOFY Knutsson Program: Naturresurs Namn: Hedvig Åkesson Program: Livsmedels agronom Varför valde du att ansluta dig till SMK? Jag ville ge småttingarna en bra start på Ultuna. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Strepto? Strepto kan laga mat. Själv bränner jag vid vatten, har ägg i mikron och knäckebröd i rosten. Båda gillar dans och mat som andra har lagat. Favoritsmåttinglek? Fader Abraham. Bloody Marion Varför valde du att ansluta dig till SMK? Jag gick med i SMK - 04 som general för att jag själv hade en väldigt bra inspark och för att jag ville skrika på korkade småttingar. Sedan gick jag med som sjunde ledamot i SMK - 05 för att hjälpa de förvirrade ex-småttingarna och för att få skrika ännu mer. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Jim & Jan? Vi båda har en viss förkärlek till att ge order och få de verkställda av små fula varelser med rak skärm. Men jag är något gladare och pratsammare än mitt alter ego. Jag har heller inte ovanan att stå och skrika på helt främmande människor. 6 u:n 3/05 Favoritsmåttinglek? Älva och slem. Det är så roligt att se småttingar hoppa omkring som älvor.

7 Namn: Björn Sjölund Program: Bioteknik Varför valde du att ansluta dig till SMK? För att ge de nya studenterna en lika rolig inspark som jag själv fick. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Sammi? Jag är vanligtvis tystare, men mer partyglad. Jag har heller aldrig solglasögon på mig när det är mulet eller mörkt ute. Favoritsmåttinglek? Knuten. Matta Hardy Namn: Linda Karlsson Program: Livsmedelsagronom Varför valde du att ansluta dig till SMK? För att jag själv hade det jätteroligt under småttingveckorna och att SMK: arna är ett grymt bra gäng med en bra general. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Synderella? Sessan är grinigare och gapigare, Linda skrattar mer. Synderella har även en lite annan klädstil. Favoritsmåttinglek? Kärlek. Clant Westwood Namn: Cecilia Wallén Program: Husdjursagronom Varför valde du att ansluta dig till SMK? För att få fostra småttingar till riktiga ultunesare. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Hardy? Vi är nog båda lika killtokiga och har lika snuskig fantasi, även om jag inte ser män som objekt (inte så mycket i alla fall). Men Hardy och jag har helt olika syn på livet och rätten att ta det. Jag gillar att provocera medan Hardy inte förstår sig på sådant. Men vi båda föredrar ärlighet och raka rör. Favoritsmåttinglek? Johnny. Namn: David Widmark Program: Mark/växt-agronom Sammi Raj Raj Synderella ORDFÖRANDEN HAR ORDET Ultunesare! Så har vi hunnit en bra bit in på höstterminen och alla har kommit in i arbetslunken även om lunken för vissa mer påminner om ett sprinterlopp. I naturen så märks det då löven börjar gulna och morgnarna är så där ruggiga som de bara blir om hösten. Alla har nu kommit in i vardagslunken efter välbehövt sommaruppehåll. Som vanligt invaderades Ultunas fagra ängar av en hord småttingar som verkligen gjorde skäl för sitt namn. Men tack vare Generalen och De okända samt insatser från många phaderbröder och modersystrar så har vi nu fått nästan 300 nya ultunesare. Ni är alla varmt välkomna till Ultuna! För mig och övriga ledamöter i styrelsen så går vårt verksamhetsår mot sitt slut och det innebär en del stress för att slutföra det vi påbörjat. Vår verksamhetsplan har varit uppdelad i fem fokusområden: informationshantering, studiebevakning, studiesociala frågor, ekonomi samt kårorganisation. Vi kan konstatera att vi lyckats uppnå vissa mål inom alla områden men det är fortfarande en hel del kvar att göra. Inom ekonomin har ett stort arbete lagts på att förbättra kårens redovisningssystem för att förbättra planeringen samt tydliggöra vad kåravgiften går till. Beträffande utbildningarna så har mycket kretsat kring internationaliseringen av den svenska högskoleutbildningen i form av Bologna-processen. Den fullständiga verksamhetsplanen finns under länken Kårstyrelsen på vår nya hemsida. För dig som inte redan upptäckt det, har kåren en ny hemsida som jag vill uppmana er alla att hålla ett öga på den då den uppdateras hela tiden. Vi mottar också gärna synpunkter på innehåll och upplägg. I våras skrev jag att SLU saknar image. Detta budskap har nu nått SLU tack vare en konsultfirma som genomfört telefonintervjuer dels med till presumtiva studenter, men också den breda allmänheten. Fler vet vad Sveriges lantbruksuniversitet är än de som vet verkligen vad SLU står för. Gemensamt är att de som känner till oss förknippar det med primärproduktionen inom lantbruket. Utmaningen är således att öka medvetenheten om allt vi erbjuder utöver det. Det är definitivt en ödesfråga för SLU. Till sist vill jag önska en trevlig fortsättning på höstterminen och hoppas att den blir lyckad! Joakim Ugander Kårordförande Varför valde du att ansluta dig till SMK? Ja, jag fick ju inte bli general. Jag har varit bitter under hela småttingveckorna. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan dig och Clant? Namnet kom inte till utan anledning Favoritsmåttinglek? Fyrisbad. 3/05 u:n 7

8 Som student har man sällan gott om pengar. Enkel studentmatematik är att kostnadsfritt är bra. Därför sätter vi priset till 0 kronor * på flera av våra tjänster för dig som är student och har privatkonto med CSN-insättning. Erbjudande till studenter: Du som har privatkonto med CSN-insättning får följande tjänster utan kostnad*. Bankkort Visa, Betal- och Kreditkort MasterCard, Internetbetalning, e-kort och e-legitimation. Dessutom får du telefonbanken med personlig service. Du som har internetbanken kan även öppna ett e-sparkonto med 0,85% ränta ( ). Läs mer på * För Betal- och Kreditkort MasterCard tillkommer kreditränta på 12,94% ( ), effektivränta vid utnyttjad kredit på kr är 18%, kontantuttagsavgift 3% dock lägst 35 kr. 8 u:n 3/05

9 Vi tror på en framtid för svenskt jord- och skogsbruk. Och vi tror att tillsammans med dig kan vi skapa den. Som medlem i LRF har du större möjligheter att påverka utvecklingen av de gröna näringarna. Vi är medlemmar som tillsammans skapar vår framtid. Vi vill bli ännu fler och vi vill bli fler unga. Är du under 25, betalar du bara 225 kr/år i medlemsavgift. Oavsett storlek på gård och areal. Tidningen Land, Land Lantbruk och Skogland ingår. Och upp till 35 år, får du dessutom 30% rabatt på livförsäkringspremien hos LRF Försäkring. Från LRF Konsult får du två timmars gratis rådgivning om du startar ett nytt företag eller ny verksamhetsgren inom de gröna näringarna. Skicka in kupongen, så får du ansökningshandlingar och mer information om vad medlemskapet ger dig. Jag vill veta mer om LRF och alla de fördelar jag får som medlem. NAMN ADRESS TELEFONNUMMER LRF Frankeras ej LRF betalar portot Tillsammans får vi landet att växa. POSTNUMMER POSTADRESS Medlemsservice Svarspost /05 Grums u:n 9

10 NSF-möte i Tromsø ett fönster mot studier i Norden Är du en av dem som skulle vilja plugga utomlands, men inte riktigt har tagit det där berömda steget än? Har du ambitionen att lära dig mer om studentlivet än vad Ultuna kan erbjuda? Eller är du helt enkelt naturligt nyfiken? Då kanske NOVA och dess nordiska utbyten är något för dig! Behöver Sverige ett samarbete med dess nordiska grannländer? Fundera på det medan du läser denna artikel, samtidigt som vi tar några långa steg från Ultuna och kollar vad Sverige egentligen betyder. I södra Europa ska man vara glad om man hittar Sverige alls, för väldigt ofta ligger det norr om där kartan slutar! Och om vi finns med, klumpas vi rätt ofta felaktigt ihop till Scandinavia inte bara i Europa utan även i andra delar av världen, alltsedan Pytheas införde sitt Thule för snart 2400 år sedan! Vi producerar popmusik, tror på både demokrati och jämställdhet, har påstådd hög självmordsfrekvens och en och annan har hört att vi äter mycket fisk. Ni kanske tycker att jag överdriver? Det tycker nämligen inte jag att jag gör! Problemet är snarare att dessa stereotyper stämmer in på alla de fem nordiska länderna, så varför ska man inte klumpa ihop oss? Vi har ett samband såväl historiskt som geografiskt med de övriga nordiska länderna, så varför inte utnyttja det till dess maximala kapacitet? Se de nordiska länderna som fyra andra hemländer, för det är ju just vad de är hemma, fast borta! Vi bjöds på lite norsk natur i samband med en utflykt till fjällstationen på andra sidan brospannet. Det var där gruppfotot togs och några av oss ingen nämnd, ingen glömd sjöng låtar från Ö till A kvällen lång Det låter väldigt enkelt fem nordiska länder, alla med rätt lika syn på världen och omvärlden. Då borde det ju inte vara några problem att studera där, eller hur? Det är det oftast inte, men det finns fortfarande en del saker som skall fixas: boende, tillgodoräkning av kurser, det sociala livet, etc. Det är här NOVA-samarbetet kommer in i bilden för dig som student. Nordic Forestry, Veterinary, and Agricultural University Network (eller bara NOVA) innefattar samtliga skogs-, veterinär- och lantbruksuniversitet i de nordiska länderna (se tabell), där alltså SLU deltar för Sveriges del. NOVA skall underlätta samarbetet mellan dessa universitet, på såväl grundutbildnings- som forskarstuderandenivå. Detta sker dels genom NOVA:s styrelse, men även i andra organ däribland NSF (NOVA Student Forum), där studenter från båda utbildningsnivåerna sitter med. Det var just på ett sådant NSF-möte i Tromsø i Nordnorge som jag hade lyckan att få åka till i början av juni. Naturligtvis var det redan midnattssol där uppe (på 70 grader nordlig bredd är det berättigat att säga så), så det var sannerligen ett par dagar som aldrig tog slut! Och med en sådan sammanslutning, vem vill att de ska ta slut? Där fanns minst två representanter per land från ovan nämnda lärosäten och vi fann varandra väldigt snabbt. Inte så konstigt när man tänker efter kanske, men lite udda var det nog. Detta faktum märktes redan under första kafferasten och de konversationer som sattes igång då! Under mötesdagarna hade vi två relativt långa diskussionsrundor som vi alla tyckte var väldigt givande. Vi ville se en förenkling av dagens kurssystem, där ett läsår innehåller två gemensamma s.k. NOVA-fönster där samtliga universitet skall göra det extra enkelt att åka till en annan nordisk ort för att läsa en kurs som kanske ges specifikt där. Finansieringen av dessa resor kan i mångt och mycket lösas genom NOVA, även om själva genomförandet varierar från ort till ort och kurs till kurs. NOVA hjälper naturligtvis även till om man vill ta en kurs som ligger utanför de givna ramarna, men det är oftast en fråga som uppkommer efter en NOVAkurs. Boendet vill vi inom NSF se att frivilliga intresserade och studentkårerna (eller motsvarande organisation) löser, så att man kan hitta ett billigt alternativ till vandrarhem eller dyra hotell. Det betyder att man kanske bor hemma hos en veterinärstudent i Norge eller en husdjursagronom i Danmark, förslagsvis en av de studenter som läser samma kurs som du fast på hemmaplan. På så vis får man en snabb, enkel och bra introduktion till såväl lärosäte och kurs som land och leverne. Själva genomförandet av dessa utbyggda NOVA-planer ligger tyvärr inte enbart i NSF:s händer. Som i alla andra landsöverskridande beslut ligger det på en avsevärt högre nivå, men det är vår förhoppning att de går igenom. Det bildar basen till en hållbar plan som bara behöver lite hjälp på traven i form av fortsatt ekonomisk uppmuntran och en tillit till systemet och den nordiska mentaliteten. Så vad blir slutsatsen av detta, mitt första NSF-möte? Jag tycker att SLU som organisation, SLU:s programnämnder, de som studerar på SLU, kort sagt alla som har med SLU att göra bör inse hur värdefullt 10 u:n 3/05

11 Danmark Den kongelige veterinær- og landbohøjskole, KVL Finland Helsingin yliopisto maatalous-metsätieteellinen tiedekunta, HU-AF Helsingin yliopisto eläinlääketieteellinen tiedekunta, HU-Vet Island Landbúnaðarháskóli Íslands, LBHI Norge Universitetet for miljø- og biovitenskap, UMB Norges veterinærhøgskole, NVH Sverige Sveriges lantbruksuniversitet, SLU ett nordiskt samarbete verkligen är. Hur många länder i världen har en helt öppen relation till alla sina grannar? Inte ens inom EU finns denna öppenhet, valutaunion och Bologna-process till trots. Om du är student, kolla vilka kurser som erbjuds på våra grannlandsuniversitet eller varför inte anmäla dig till att ha en likasinnad från Finland eller Island boende hos dig under några veckor. Jag garanterar att du inte kommer att ångra dig! Om du är högre upp i systemet och kanske hjälper till att schemalägga kurser, har du tänkt på att utnyttja NOVA:s studiefönster för att kanske få med några nordiska studenter? (Naturligtvis måste det göras lite reklam för kurserna hos respektive universitet också, men det hjälper NOVA till med!) Och till sist, ni som bestämmer här på SLU har ni funderat på varför Norden ligger de flesta varmare om hjärtat än Europa i alla undersökningar? Jag tror jag vet svaret: Sverige behövs i Norden och tvärtom. Med en trygg grund där kan vi ta steget ner mot övriga Europa. De verkar också behöva oss Daniel Lundberg forskarstuderanderepresentant för SLU i NOVA Student Forum Talking to Your Supervisor Clearly, this was a mistake. While I stare at the empty screen in front of me, and as the deadline approaches, it becomes painstakingly obvious that I should not have chosen such a delicate topic for my column. Writing about the relations between post-graduates and their supervisors proves to be just as tricky as discussing these relations in real life. Fortunately, starting to write is often the most difficult thing about writing, just as the most difficult thing about discussing the relation you have to your supervisor might be to start discussing it at all. In fact, I believe that the causes of many (if not most) of the problems that arise during the years as a Ph.D. can be narrowed down to poor communication. Poor communication between student and tutor in particularly, but also between main and assistant supervisors, and poor communication at the department in general in fact - my goodness - why does it seem so hard for us to talk to people!? You might be under the delusion that a meeting with a supervisor is all about plain science but I can assure you that there could be all sorts of subjective and nonquantifiable human behaviours at play here! Expectations, feelings, and other unfortunate distractions, deriving from the windings of both (not quite so) scientific minds complicate things. If you are going to have a successful cooperation with your supervisors you had better try to deal with these distractions - and this means actually talking about them! For those of you who, like myself, think it is difficult to start a discussion, a so-called Letter of agreement might be a good way to formalise things and to make it less of a challenge. However, a start is only a start, and although many of you probably discussed such a letter upon your admission, few probably went through the same topics again at some other time later in your studies. I think it would be wise to have such a formal discussion at least once a year, maybe in connection to the revision of your individual study plan. Of course, the awareness of how important communication really is, is something that grows on you, and it should have grown strong in your supervisor, but if it has not, there is no reason why you should not try to enlighten her/him. In short, if something bothers you talk about it before it becomes a real problem! Harald Cederlund President of ULS Post-Graduate Student Council P.S. If your supervisor seems to be from another planet, or maybe even from another faculty, do not miss out on this year s conference about postgraduate education! The topic is Student- Supervisor Relations and the date 25 th of October (held in Swedish). Internet link www-conference.slu.se/forskarutbildning (in Swedish) 3/05 u:n 11

12 Samma hus, kår ut & kår in... ULTUNA TEXT REDAKTIONEN FOTO ARKIV Vid denna tid om ett år hoppas Ultuna studentkår (ULS) få inviga ett nyrenoverat kårhus, där upprustningen kommer att ha skett med hjälp av medel från sponsorer och såväl gamla som nya ultunesare. Detta är ett stort projekt som kräver god planering och ett stort tålamod. Ultunesaren har fått tag på Renoveringsgruppens ordförande, Erik STABIL Wildt-Persson, för en kort intervju: Hur går det med renoveringsplanerna? Jodå, vi har arbetat på och nu börjar det att lossna. Sponsorgruppen, anförda av Olle Hakelius, har arbetat hårt och intensivt vilket också har gett resultat. Dessutom har vi haft ett starkt stöd från SLU med rektor i spetsen vilket har underlättat våra kontakter med potentiella sponsorer. Intresset från företagen har varit stort och vi kommer att sätta spaden i jorden för vårt projekt första juni Förhoppningsvis möts nästa års småttingar av ett nytt, fräscht kårhus! Hur kommer det att se ut? Kolla på planlösningen här bredvid! Tanken är att skapa ett öppet och välkomnande kårhus och att bättre utnyttja de ytor som redan finns! Har ni fått in alla pengar som behövs? Nej, än finns det hål att fylla! Majoriteten av pengarna är dock i hamn. Under hösten kommer vi dels att arbeta vidare med företagssponsringen eftersom vi ännu inte hunnit kontakta alla presumtiva sponsorer, dels att dra igång en personkampanj riktad till kårens medlemmar och alla före detta studenter på Ultuna, sammanlagt cirka 7000 personer. Hur mycket räknar ni med att dra in på personkampanjen? Målsättningen är att dra in en halv miljon av de totalt tio som projektet kostar. Detta ser vi som fullt rimligt, men för att klara detta måste alla ultunesare dra sitt strå till stacken! Se det som ett sätt att betala tillbaka för alla trevliga stunder kårhuset har erbjudit under studietiden. Fortsatt gammal på utsidan, fortsatt vital på insidan! Men hur skall jag som student ha råd med det? Alla gåvor är välkomna - stora som små! Det kommer att finnas en möjlighet att skänka små belopp, men även en chans att köpa inventarier för personer som vill bidra med mera. Vår målsättning är att det ska finnas tillräckligt med nivåer så att alla som vill ska kunna vara delaktiga. När drar personkampanjen igång? I början av november kommer det ut ett specialnummer av Ultunesaren, det är startskottet! Så håll utkik i brevlådan runt den första november! Något annat? Nä, nu kör vi stenhårt! 12 u:n 3/05

13 Kårens nya insida 3/05 u:n 13

14 MAT TEXT HELENA MAGNUSSON FOTO KARIN THEDÉEN 1 ägg 2-3 äpplen kanel ½ dl kokosflingor Sätt ugnen på 200 C. Blanda mjöl, socker och bakpulver. Arbeta in smöret och rör ner mjölken och ägget. Häll smeten i en smord stor ugnsform eller långpanna. Dela äpplet i klyftor eller tärningar och lägg dem i smeten. Strö över kokosflingor och kanel. Grädda i min, skär upp till rutor och servera gärna med vaniljsås. Vegan-variant: Byt ut mjölken mot 2 dl apelsinjuice. Ta bort ägget. Äppeltider! Är det inte härligt med höst? Löven blir lysande röda, gula och oranga. Det blir okej att sitta inomhus och mysa med en kopp varm choklad. På hösten mognar äpplena. Jag har under sommarens kurs i floristik lärt mig att det är en rosväxt, vilket man kan se på blommorna. Och visst är blommorna vackra, men det bästa är ju ändå frukten. I mina föräldrars trädgård står ett äppelträd som gav en svalkande skugga åt min barndoms sandlåda. Äpplena smakar hemma. Vi brukade göra äppelmos tillsammans och diverse efterrätter. Godast är det nog att ta ett äpple direkt från trädet, men det är också smaskigt med ugnspannkaka, honungsäpplen eller äppelrutor. Kom ihåg att ändra i recepten utifrån vad du gillar, exprimentera mera! Äppelrutor Mumsiga äppelrutor som är goda att ha till fikat en kulen höstdag. Ingredienser: 3,5 dl vetemjöl (byt gärna mot havregryn e.dyl.) 1 dl socker 1,5 tsk bakpulver 40 g smör, margarin eller olja 3 dl mjölk Ugnspannkaka med äpplen Perfekt för matlådan! Laga mycket på en gång och frys in. 2 port. Ingredienser: 2 dl mjöl 4 dl mjölk 2 ägg ett äpple olja/margarin kanel Vispa samman mjöl och mjölk. Tillsätt äggen och vispa. Klyfta äpplet. Häll smeten i en smord ugnsform och lägg äpplena i smeten. Strö över kanel och låt stå i ugnen på 200 C i min. Äppelmos är gott att ha till. Honungsäpplen Honungsäpplen är en snabb efterrätt. Honungen blir som en kolasås i ugnen och tillsammans med glassen blir det en läckerhet. Tack för receptet, Tove! Ingredienser: 2 äpplen 4 tsk honung kanel Sätt ugnen på 225 C. Halvera och kärna ur äpplena och placera dem på en plåt eller i en ugnsform. Tillsätt en tesked honung i varje äppelhalva. Strö över kanel och sätt in dem i ugnen i ca min. Det är gott att ha glass till. 14 u:n 3/05

15 ULLA testar Del 1: Stockholms nations restaurang LOKALBYTE. Oj då! Damernas har visst blivit herrarnas! Det är vanskligt att byta plats på bekvämlighetsinrättningarna så där, men det bådar gått för integrationen. En gin och tonic i baren i väntan på mer folk. De billiga priserna i baren gäller tydligen bara mellan 19-21, inte 18:30 (före maten) - sicken osis! Vi betalar dock glatt, drinken kostar ändå bara 43 kr. TILL BORDS. Hovmästaren, klädd i vit skjorta, slips och glittrande skärp, tar emot och ledsagar oss till bordet. Middagen serverades på vita dukar med silverkandelabrar under gnistrande kristallkronor. Matsalen lämpar sig dock bättre för körsång och styrdans än som just matsal. I detta öronbedövande disharmoniska sorl fick man ta i för full hals, vilket vi ullor klarar galant! Vi föredrar dock att utöva den talangen när vi står på scen och inte när vi mättar våra tomma magar. TOMMA MAGAR. Att gå på tom mage när man går på gasque eller nation är ingen bra idé, ej heller på Stockholms nation, men med trevligt sällskap går i alla fall tiden. Och maten kom, tre gånger om, tiden gick och små ullor traskade lullandes hem. (Var det kanske det Klurendrejeriet menade med lullull? Stf. red. anm.) Betyg [1 (lägst) till 5 (högst)]: Testgrupp: Cecilia Palmén, Martina Jansson, Pyrola Sandberg. Meny: Kantarellsoppa med grädde, oxfilé med rödvinssås och stekt potatis, chokladkaka med äpple och grädde, vatten, husets röda vin och kaffe. Priser: Trerättersmeny 150 kr, ett glas husets vin 22 kr, kaffe 14 kr, drink i baren 43 kr (25 kr 19-21). Tid: Torsdag 15 sep 18:15-21:30 Service Maten Ljudnivån Mysfaktorn Prisnivå Väntetid Helhetsintryck /05 u:n 15

16 Ett år som kåraktiv (eller Så blev jag delaktig i alla ultunesares studentliv!) Att välja att satsa på en position inom kåren är ett kall som vissa har och andra inte. Joakim Ugander har tagit sig tid att beskriva hans situation ur ordförandens synvinkel, för vem ska veta mer om kåren än just dess ordförande? Då november månad snart infinner sig och därmed även kårval så tänkte jag att det kunde vara på sin plats att berätta lite om hur det är att vara ordförande i Ultuna studentkår. Jag var under lång tid inte särskilt intresserad av att engagera mig i kåren. Den enda post jag hade haft tidigare var som ledamot i Trakorutskottet och jag såg kårengagemang mest som ett väldigt slit. Jag hade däremot ett gott öga till kåren, men var glad att någon annan skötte det åt mig. Men under mitt fjärde år när jag läste en del ekonomikurser, slog mig tanken att kassör i styrelsen kanske skulle vara något, mest för att lära mig mer ekonomi. Jag blev således invald som kassör vid novemberkårmötet 2004 och trodde för ett tag att det var så det skulle bli. Då var fortfarande ordförandeposten vakant och vi letade med ljus och lykta efter en ordförande. Det var vid styrelsens första möte i Arons Hus som jag bestämde mig för att ta på mig rollen som ordförande. De två följande månaderna var nog det stressigaste jag upplevt i mitt liv, men sedan mitten av januari har jag faktiskt inte ångrat mig en enda gång även om det ibland är riktigt jobbigt! Största delen av tiden går åt till kontakter med dels kårfunktionärer, men också näringsliv och SLU. Detta resulterar i att jag lägger i genomsnitt en och en halv timme om dagen till att skicka och svara på e-post samt ringa en del telefonsamtal. Möten med SLU tar i genomsnitt 10 timmar i veckan inklusive tid för att läsa handlingar. Resten av tiden kretsar sedan kring det vi tar upp på styrelsemötena varje vecka. Där diskuterar vi idéer med varandra och planerar vad som ska göras under den kommande veckan samt på längre sikt. Helgerna innebär dels en del representation, dels möten med andra kårer genom SLU:s samlade studentkårer, SLUSS. Tankar kring vår verksamhet Som ordförande så bör man ha vissa mål som organisationen kan utvecklas mot. I detta arbete är det oerhört viktigt att vara lyhörd för andras idéer. En kår erbjuder inte en bra verksamhet per automatik utan kräver ständigt revision och nya grepp. Jag är övertygad om att ULS kan bidra till en bättre studietid för våra medlemmar. Mycket av det arbetet är långsiktigt, men det går även att få saker att hända snabbt. Då tänker jag bl.a. på det studentcentrum som ska tillskapas i Undervisningshuset. Redan under hösten kommer SLU att öka tillgängligheten till grupprum genom passerkort och bygga lunchplatser och ett kök. Tanken på något års sikt är att kombinera grupprum med datorplatser och sittgrupper för en trevligare miljö. Grunden för vår verksamhet är dock endast möjlig genom att ett stort antal studenter väljer att lägga en del av sin fritid på kåren. Mitt och styrelsens uppdrag är att stödja dessa kårfunktionärer i deras arbete. Jag är övertygad om att det är det bästa sättet för kåren att uppnå sina mål. Att vara huvudansvarig för en organisation kan vara ganska stressande av två anledningar, först och främst för att det alltid är någon som ska ha tag i mig, dels för att man är ansvarig för vad andra personer gör... och inte gör. Det tar ett tag att lära sig leva med detta, men jag är glad för att jag fått den erfarenheten. Det roligaste med ordförandeskapet, förutom den rent sociala biten, är att försöka utveckla kåren som organisation och få den att fungera bättre. Det handlar till stor del om ekonomi, något som är grunden för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet, men även om att se till att verksamheten verkligen arbetar för studenternas bästa. Det är ofta svårt att prioritera bland allt som behöver göras, men när det går som tänkt ger det en oerhörd tillfredställelse. Mitt år som ordförande är slut om några månader och när jag tänker tillbaka på det som skett, kan jag bara konstatera att detta varit det mest händelserika och lärorika året i mitt liv. Om du är det minsta intresserad av att utveckla din förmåga som ledare och förverkliga människors visioner och idéer, tveka då inte utan kontakta mig så berättar jag mer. Ett år som kåraktiv kan nog ha sina tunga stunder, men oftast är det en möjlighet till någonting väldigt lärorikt som kanske inte återkommer. Joakim Ugander 16 u:n 3/05

17 Ultuna Studentkår söker kårstyrelseledamöter, studierådsledamöter och vice ordförande till studieråden för 2006 Vill du vara med och påverka din utbildning, utveckla dina kommunikativa förmågor, lära dig mer om ekonomi, organisationsutveckling och praktiskt ledarskap? Då är kåren kanske något för dig! Ordförande Som ordförande arbetar du heltid med att leda och samordna: kårens verksamhet utvecklingsarbetet i organisationen Du representerar kåren, mot både andra kårer och organisationer, och dess studerande i universitetsorgan Vice ordförande (utb.frågor) Som vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor arbetar du heltid med att leda och samordna: utbildningsbevkaningen av grundutbildningen inom kåren Du representerar kåren, mot både andra kårer och organisationer, och dess studerande i universitetsorgan och hjälper studenter som t.ex. hamnat i konflikt med lärare eller institutioner. Vice ordförande (stud.soc.frågor) Som vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor arbetar du frågor som: studiemiljö studenthälsa bostäder likabehandling Du representerar kåren, mot både andra kårer och organisationer, och dess studerande i universitetsorgan, men även i möten med bl.a. kommun och CSN. Sekreterare Som sekreterare dokumenterar du: styrelsemöten kårmöten kårens stadgar Som sekreterare är du delaktig i styrelsens arbete och är en viktig länk för att kårens arbeite skall få kontinuitet. Du sköter även andra uppgifter, däribland stipendiefrågor och uthyrning och underhåll av Arons Hus. Kassör En kassör arbetar deltid med att: leda och samordna kårens budgetarbete leda och samordnakårens redovisning och uppföljning Som kassör är du delaktig i styrelsens arbete och en av kårens firmatecknare. Därigenom är du en viktig länk i hur väl kåren förvaltar sina tillgångar och ett stöd för verksamhetsområdeskassörerna. Du sköter löpande redovisning, betalningar, fakturering, samt kontakter och avtalshantering med banken och andra organisationer som kåren har ekonomiskt samröre med. Informationsansvarig En informationsansvarig arbetar med att: ändamålsenlig information när kårens medlemmar kårens utskott kommunicerar och hålls informerade på ett effektivt sätt visa omvärlden och medlemmarna att kåren är en professionell organisation Detta genomförs bl.a. genom att författa och skicka ut brev, artiklar och information per e-post, ansvara för att hemsidan hålls aktuell, vara delaktig i styrelsens arbete och hålla sig uppdaterad om vad som händeri kårens verksamhetsgrenar. Om du har frågor eller vill ha mer information angående de beskrivna posterna, tag då kontakt med med nuvarande representant per e-post (se nedan) eller på telefonnummer : Joakim Ugander, Ordförande -05 uls.ordf@stud.slu.se Peter Persson, Vice ordförande (utb.frågor) -05 uls.utb@stud.slu.se Sofia Hedlund, Vice ordförande (stud.soc.frågor) -05 uls.soc@stud.slu.se Sandra Lindström, Informationsansvarig -05 uls.info@stud.slu.se Jarl Jönsson, Kassör -05 uls.kassor@stud.slu.se Fredrik Wejde, Sekreterare -05 uls.sekreterare@stud.slu.se Om du har frågor som hör till vice ordförandeskapet/ordförandeskapet kontakta: Peter Persson, Vice kårordförande utb.frågor 05 uls.utb@stud.slu.se Studierådsledamot Som studierådsledamot sitter du med i ett av studieråden. Ett studieråd påverkar och bevakar frågor som rör: kvalitet o kursvärderingar o lärares pedagogik o studenters rättigheter kurser o upplägg o innehåll o schema studiemiljö o lokaler o likabehandling Vice studierådsordförande Som vice studierådsordförande representerar du studenter på deras program i utskott och nämnder vid SLU leder tillsammans med ordföranden utskottens möten och arbete diskuterar utbildningsfrågor med kårens vice ordförande och de andra studieråden tar över ordförandeskapet efter ett halvår (ordförande blir vice ordf.) Du som söker dessa poster bör vara såväl lyhörd som utåtriktad, ha ett gott sinne för ordning och är intresserad av det posterna erbjuder såsom ledarskap, ekonomi, eller det talade och skrivna ordet. Det är positivt om du är lite insatt i mötesteknik eller utbildningsfrågor, men det är inget krav. Som ledamot i kårstyrelsen får du en möjlighet att tycka till och veta vad som planeras inom både ditt program och SLU. Du får även erfarenhet inom beslutsfattande, mötesteknik och en merit för livet! 3/05 u:n 17

18 Alexander Johanna Harald Klurendrejeriets finalister slår sina kloka huvudet ihop? Final i Klurendrejeriet 2005 en inte alldeles vanlig sommardag ULTUNA TEXT DL FOTO MARIELLE STENMARK Hur kan sex tändstickor bilda fyra trianglar och vem i all världen är egentligen Carl Ameln? Detta och mycket annat hade du fått reda på om du hade kommit till final i Klurendrejeriet, Ultunesarens egen multifrågesport, som hade sin premiär i förra numret av denna tidning. Förtvivla icke, numera har även du tillgång till de rätta svaren så du kan ta reda på hur många rätt du hade! I rutan nedan finner du de rätta svaren (och på hemsidan den fullständiga lösningarna), men läs först hur det gick i finalen! De var tre till antalet, finalisterna i Klurendrejeriet alltså, låt oss kalla dem Harald, Johanna och Alexander (för det var så de sa att de hette). De hade alla lyckats snirkla till sig tillräckligt många poäng för att hamna bland crème de la crème och på så sätt bli inbjudna till en exklusiv final. Harald var i viss mening lagledare för ett lag kallat Markmikrolaget och han hälsar och tackar för stödet som lagmedlemmarna gett. Glöm inte att nämna brorsan, lägger Harald till, han löste ju trots allt De gula cirklarna per telefon! Johanna å andra sidan hade inget lag, men spände öronen så fort frågorna diskuterades vartän hon befann sig: i Norge, på bussen eller i bastun! Hon ställer sig dock frågande till varför inte hennes medhjälpare Sofia eller Marlene också är i finalgänget Till sist har vi Alexander, en i sanning långväga gäst. När han fick reda på att hans lag på Sekab (Svensk etanolkemi AB) i Örnsköldsvik(!) tagit sig till final, tvekade han inte särskilt länge. Sagt och gjort, en tidig morgonfärd längs med E4 och vips så var lagledaren där på finaldagen, nästan på utsatt tid dessutom! Väl samlade runt finalbordet på Arrheniusplan bjöds deltagarna på lite förfriskningar i form av läsk och en viss förundran över gåtorna vidtog. På frågan vilken som var den svåraste gåtan är finalisterna överens: fråga 5 (Partistöd, välfläsk och högflygande planer). Bakom den döljde sig ett val från 1999 om en ny Monopol-pjäs, trots att det till sitt yttre såg ut som vilket EU-val som helst! Den enklaste var desto svårare att komma överens om, men tändstickorna i fråga 7 (Höjden av fräckhet!) och mynten i fråga 3 (Att vända på en femöring) ansågs stå ut från de andra. Den snabbaste frågan att lösa var utan tvekan fråga 1 (Klämkäck lintott), kanske tack vare dess korta formulering det tilltalade i alla fall en finalist som gärna ser fler gåtor med mindre text! Nu när alla finalisterna var på plats, var det dags att starta finalomgången. Den bestod (till deltagarnas stora fasa) av fyra omgångar där bl.a Ultunesaren-kunskaper och praktiska förmågor testades utöver helt De rätta svaren i Klurendrejeriet 2005 (fullständiga lösningar finns på tidningens hemsida: 1. Klämkäck lintott: C 2. Is saknas: Att vända på en femöring: 1 4. Den prisvärda måltiden: s 5. Partistöd, högflygande planer, och valfläsk: o 6. Räkneuppgift: Höjden av fräckhet!: 3 8. Varning för...?: a 9. Den rödvita logotypen: m 10. Se upp!: s 11. Dubbelgrubbel: lullull 12. De gula cirklarna: u:n 3/05

19 vanlig faktakunskap. Vad sägs om brobyggande, kända citat (fast på latin) och svaret till sommarkrysset i Ultunesaren! Det märktes att vissa finalmoment tilltalade vissa deltagare mer än andra, men å andra sidan ska man inte veta vad som väntar i en final i Klurendrejeriet! Efter en jämn kamp, stod slutligen Harald som segrare, med nio poäng mot de andras åtta och fyra. Han var en rättmätig vinnare enligt både Alexander och Johanna, eftersom han (med hjälp från hans lag) var den enda som korrekt lyckats besvara Klurendrejeriets samtliga tolv frågor. Imponerande, var Alexanders kommentar till detta faktum, medan Johanna nöjde sig med ett enklare Ojdå!. Den eftertraktade pjäsen Kluren (se separat artikel här intill) kommer att få stå någonstans på ett central ställe, enligt en ödmjuk Harald. Vad finalisterna ska göra med sina respektive presentkort (giltiga på Studentbokhandeln) visste dock ingen i finaltrion, förmodligen fortfarande för utmattade. Har de några böcker om Monopol-val där?, frågar Johanna med glimten i ögat. Finalisterna tackar varandra för god med- och mottävlan innan de skiljs åt en cyklar till Gottsunda, en går till Gälbo och en bilar upp längs den vackra Norrlandskusten. Kanske återser vi någon av dem när Klurendrejeriet åter bjuder upp till final? Bäst att du håller utkik efter en liknande artikel i en tidning nära dig om du nu inte tar dig fram till final själv nästa gång Eleonore skapare i Klurens drejeri FOTO A. LUNDBERG En så pass unik tävling som Klurendrejeriet behöver ett unikt pris! Sagt och gjort, ett förslag till design lämnades per telefon till Eleonore Sellin som driver Hälle Krukmakeri utanför Bjästa i Ångermanland. Resultatet ser ni här under Kluren en symbol för obestridlig besittning av kunskap! För att ta reda på vad Eleonore inspireras av när hon skapar gör vi en liten skjutjärnsintervju: u:n: Kan man säga att Kluren är representativ för din konst? ES: Både ja och nej. Den är ju en beställningsvara, men den visar ändå mitt formspråk. Just Kluren har jag gjort av fylelera, en 200 miljoner år gammal naturlera som ursprungligen kommer från Skåne. u:n: Så i och med kopplingen till naturen går ditt arbete på sätt och vis hand i hand med mycket av det Ultuna står för? ES: Ja, kanske det. Jag försöker i alla fall kombinera konst och natur på mitt eget sätt. u:n: Att Kluren är unik, det förstår jag, men går din övriga konst att få tag på för en vanlig ultunesare? ES: Ja, det är faktiskt enklare än du tror. Det finns en butik i Uppsala som säljer mina föremål (Pirum Parum, red. anm.), annars går det bra att kontakta mig per telefon eller e-post eller gå in på min hemsida, Dessutom händer det att jag har utställningar som t.ex. i våras i Stockholm. u:n: Det låter bra! Tack än en gång för ditt unika bidrag till Klurendrejeriet! ES: Det var väldigt speciell sak att forma, så det är kanske jag som ska tacka. sponsrades av: Sysslomansgatan Eftertraktad Klur Kluren med sina släktingar telefon: Vi ses i december... 3/05 u:n 19

20 Landskampen 2005 i år något att Åskåda TISDAGEN 20 september klockan 13:30 stod vi 26 Ultunesare framför flaggstången vid Syltan. Alla hade samma mål, åka till Norge i fem dagar och idrotta och försvara Sveriges lantbruksuniversitet mot Danmarks, Finlands och Norges motsvarigheter. Efter att ha sjungit nationalsången och vår vicerektor önskat oss lycka till började vår resa. Det märktes redan på bussen att vi var ett glatt gäng. Vi var många nya landskampsdeltagare bl.a. sex utbytesstudenter. Till en början gick det lite trögt med sångerna, men efter ett par timmars bussåkande började alla kunna dem. Första dagen gick vi runt och tittade på Norges lantbruksuniversitet som ligger i en liten by som heter Ås. På eftermiddagen åkte vi in till Oslo där alla fick välja vad de skulle åka och titta på. Några åkte till en chokladfabrik där man fick äta hur mycket man ville och andra gick på museum. På kvällen var det invigningsceremoni där Jyns showade med de andra ländernas motsvarigheter. Efter invigningen åkte alla iväg till simhallen där de första medaljerna delades ut. Sverige tog hem två av fyra guld! Glädjen var enorm i det svenska laget. TORSDAGMORGONEN inleddes med en riktig knall. Med åtta minuter kvar ledde Danmark med 3-1 i fotboll mot Sverige. När domaren blåste slutsignalen stod vi som segrare med 4-3! Det hela smittade av sig i den svenska truppen och vi vann det mesta vi ställde upp i under dagen. När idrottsdagen var över på eftermiddagen hade vi tagit ytterligare två guldmedaljer, nu i friidrott. På kvällen åkte alla deltagare iväg till en fest med Hawaii-tema. Det märktes på det svenska laget att vi hade kämpat under dagen, då benen var rätt så slöa på de flesta. På natten kom det dock tillskott till våran trupp i form av sex nya deltagare hemifrån Ultuna så nu var vi totalt 32 deltagare från Sverige. KLOCKAN ringde 07:45 och alla klagade på träningsvärk och övrig smärta från gårdagen tävlingar och den efterföljande festen. I innebandyn stod det mellan oss och Norge inför den sista matchen - mot just Norge. De hade plockat ut det absolut bästa laget på deras skola och var helt säkra på att vinna innebandyturneringen. De blev nog lite tagna på sängen, då vi svenskar vann med klar marginal. Som grädde på moset erövrade vi ytterligare två guld i friidrott på eftermiddagen. Om det var ett slitet gäng på fredagsmorgonen vet jag inte vad vi skulle kalla oss på lördagsmorgonen. Det spelade egentligen ingen roll då vi inledde med att ta guld i ridning. Tävlingarna gick mot sitt slut och på kvällen var det en stor avslutningsbankett med prisutdelning. Många deltagare från de andra länderna var mycket imponerade av oss svenskar då vi tog så mycket medaljer med tanke på hur få deltagare vi var. Norge tog betydligt fler medaljer än oss andra, men vi svenskar tog åtta guld och Danmark och Finland tog tre var. Alla medaljer till trots, är inte syftet med landskampen att man är duktig i idrott - det viktiga är att deltaga och ha skoj (men det gör ju inget om man vinner, eller hur?). DETTA var min första landskamp, men absolut inte min sista då detta var något av det roligaste jag gjort under min tid här på Ultuna! Man fick chansen att pröva på alla möjliga idrotter och det var alltid positiv stämning överallt och när som helst. Jag vill tacka alla som var med på resan och gjorde den till ett oförglömligt minne. Patrik Andersson, ordförande ULS IF Resultat: 50 meter frisim, damer: Maria Anderson (guld) 3*50 meter medley, damer: Maria Anderson, Lisa Mattsson och Katarina Niva (guld) Innebandy (guld) 100 meter, herrar: Patrik Andersson (guld) 110 meter häck: Patrik Andersson (guld) 4*100 meter: James Copeland, Jimmy Fredriksson, Olof Carlsson och Patrik Andersson (guld) Ridning: Rebecca Danielsson (guld) Längdhopp: Jimmy Fredriksson (guld) Åskruset tilldelades: Olof Carlsson Geggenspris tilldelades: Patrik Andersson 20 u:n 3/05